Månsarps kyrkoblad 4 2015 webb by Månsarps församling

Månsarps Kyrkoblad 4/2015 Välsignad jul! önskar Kyrkobladets redaktion

Vår Fairtrade-krubba Foto: Hans Edwardsson

Svenska kyrkan Månsarps församling Församlingsexp. Tid tisd. 10 - 12 onsd-torsd. 13 - 15 Adress: Tabergsvägen 54, 562 50 Månsarp 36 30 40 Fax 36 37 50 E-post: mansarp.forsamling@svenskakyrkan.se

Innehåll Det händer i Månsarps församling.............3 Återinvigning av Gustav-Adolf-Kirche i Hamburg..............................................4 Orgelinvigning .......................................5 Fairtrade..............................................6-7 Se’n sist...............................................8-9 Julkampanjen 2015-16.....................10-11 Julen kommer med hopp..................12-13 Inspiration från andra............................14 Månsarps kyrkliga sy- och snickarförening..........................15 Konfirmanderna....................................16

Palmbergsvillan 656 63 Kyrkoherde Tore Karlsson 36 30 41 Sms-nummer 070-625 04 57 E-post: tore.karlsson@svenskakyrkan.se Komminister David Kyobe-Lule 36 30 42 Sms-nummer 0701-49 00 89 E-post: david.kyobe-lule@svenskakyrkan.se Diakon Janet Andersson 36 30 43 Sms-nummer 0701-49 00 88 E-post: janet.andersson@svenskakyrkan.se Församlingspedagog Hans Edwardsson 36 30 44 Sms-nummer 072-523 30 80 Epost: hans.edwardsson@svenskakyrkan.se önskar vi alla fantastiska medarbetare i MånFörsamlingsassistent sarps församling – anställda, förtroendevalda, Elisabeth Andersson 36 38 50 ideella medarbetare och alla er som troget komSms-nummer 072-525 69 00 mer till våra gudstjänster och verksamheter! E-post: elisabeth.r.andersson@svenskakyrkan.se Tack för det år som varit, och vi önskar ett Gott Kantor Samuel Johansson 36 30 45 Sms-nummer 072-700 30 80 År 2016! Det här är också årets julhälsning istället för Epost: samuel.johansson@svenskakyrkan.se Kantor Ingrid Laago 36 38 51 julkort. Vi skänker 1000 kr. till Julkampanjen ”Låt fler få fylla fem”. Epost: ingrid.laago@svenskakyrkan.se Kyrkvaktmästare Den här julen får vi särskilt be för terrorismens Micael Henriksson 36 38 52 alla offer, för alla dem som drabbats och dödats E-post: micael.henriksson@svenskakyrkan.se av det hänsynslösa våldet. Det har hänt i Paris, Kyrkvaktmästare i Beirut, på många, många andra platser, tyvärr. Christina Evaldsson 36 38 56 Vi ber också för människor som har tvingats på E-post: christina.evaldsson@svenskakyrkan.se flykt, de som i hast har samlat ihop några ägodeKyrkvaktmästare säsong lar, som man har kunnat bära på. Gunnar Magnusson 073-092 67 21 Men be också en bön om mod att våga stå upp för E-post: gunnar.magnusson@svenskakyrkan.se det goda, för kärlek, sammanhållning och gemenKyrkokamrer Per Hulusjö 36 30 49 skap. Än en gång får vi påminna oss om att varje E-post: per.hulusjo@svenskakyrkan.se människa är oändligt värdefull, och att ingen har rätt att döda eller kränka någon annan människa

En Välsignad och God Jul

Swish-nummer: 123 033 42 92

Gilla oss på facebook Svenska kyrkan Månsarp

MÅNSARPS KYRKOBLAD REDAKTION: Tabergsvägen 54, 562 50 Månsarp Redaktion: Tore Karlsson, Hans Edwardsson, David Kyobe-Lule, Janet Andersson. ANSVARIG UTGIVARE: Tore Karlsson.

Kyrkorådet i Månsarp

”Det händer i Månsarps församling” Besök församlingens hemsida www.svenskakyrkan.se/mansarp Med reservation för ändringar Gudstjänst eller mässa (gudstjänst med nattvard) firas i Månsarps kyrka varje sön- och helgdag kl. 11.00. Undantag från den gudstjänsttiden är i allmänhet, när vi firar gudstjänster med levande ljus vissa helgdagar under höst och vinter. Se våra annonser i Jönköpings-Posten, eller titta in på vår hemsida! Du kan även följa oss på facebook. 3:e Söndagen i advent den 13 december kl. 17.00. Luciagudstjänst i kyrkan med lucialegenden, Barn, Barnkören, konfirmander och Unga ledare, Tore Karlsson

Julens och nyårets gudstjänster

4:e Söndagen i advent den 20 december kl. 18.00. ”Advent till jul” med en Gemensam kör och Tabergs Musikkår. Textläsare är David Kyobe-Lule och Ingemar Sunbring. Vi uppmärksammar också att det är Jungfru Marias dag i kyrkoåret. Kollekt till SAM-hjälp Julafton den 24 december kl. 11.00. ”Välkommen till Betlehem!” Samling vid julens krubba Julafton den 24 december kl. 23.00. Julnattsmässa, Tore Karlsson, julkören och konfirmander Juldagen den 25 december kl. 07.00. Julotta, David Kyobe-Lule. Hanna Zätterman, sång Annandag jul den 26 december kl. 11.00. Gloriagudstjänst, David Kyobe-Lule Söndagen efter jul den 27 december kl. 11.00. Temamässa ”Julens sånger och psalmer”, Tore Karlsson Nyårsafton den 31 december kl. 17.00. Nyårsbön, Tore Karlsson. Maria Smeds, sång. ”Börja ditt nyårsfirande i kyrkan!” Nyårsdagen den 1 januari kl. 17.00. Nyårsmässa, Tore Karlsson Söndagen efter Nyår den 3 januari kl. 11.00. Gloriamässa, David Kyobe-Lule Trettondedag jul den 6 januari kl. 17.00. ”En stjärna lyser så klar”, många medverkande. Vi avslutar årets Julkampanj ”Låt fler få fylla fem” med offergång

Den gemensamma böneveckan 15-22 januari 2016: Fredagen den 15 januari kl. 19.00. Kvällsmöte i Månsarps Missionshus. ”Vad gör Gud med mig när jag ber?” Lördagen den 16 januari kl. 16.00-18.00. Undervisning och samtal i Pingstkyrkan, Taberg. ”Bön som fungerar i vardagen”. Dessa båda samlingar leds av Jakob Fhager-Bjärkhed, pastor i Betelkyrkan, Vaggeryd. Söndagen den 17 januari kl. 11.00. Gemensam mässa i Tabergs Missionskyrka, medverkande från de olika församlingarna, konfirmander Onsdagen den 20 januari kl. 18.00. ”Ro för själen” i Månsarps kyrka. Unna dig en stund av stillhet för dig själv och inför Gud! Den 18-22 januari finns en bönehörna i Månsarps församlingsgård. Den kommer att bemannas mellan kl. 08.00-24.00 varje dag, dock slutar det kl. 20.00 på fredagen. Hit har den tillträde som är uppsatt på böneschemat. Det är bra att veta att det finns någon där som ber för oss, för kyrkan, för vår bygd, vårt land och världen. Säkert kommer vi att be mycket för världens flyktingar. Veckomässor följande onsdagar kl. 18.00: 10 februari (Askonsdagsmässa), 16 mars Veckomässa även tisdagen den 1 mars kl. 15.00 med efterföljande fika i församlingsgården Midfastosöndagen den 6 mars kl. 17.00, Mässa i Taizé-anda, Tore Karlsson och vår präst som kommer att vara här under ett år, Anton Jalnefur. Han presenteras i nästa Kyrkoblad Vardagsgudstjänster (enkla gudstjänster i veckan): 14 mars kl. 10.15, 17 mars kl. 10.15, 29 mars kl. 16.00, 6 april kl. 10.15

Återinvigning av Gustav-Adolf-Kirche i Hamburg Vi, Berna och Leif Enblom, har haft förmånen att få vara med om återinvigningen av Svenska kyrkan i Hamburg, en verkligt festlig tillställning. Vi får tacka församlingen för att vi fick åka. Månsarps församling har skänkt en större summa till kyrkan som var i behov av ekonomisk hjälp, då bidragen från Uppsala är begränsad till enbart prästlönen. Församlingen där får betala all övrig personal med egna medel. Kyrkan har varit i stort behov av renovering så byggnaden såldes till en privat byggmästare (med svenskt påbrå) som har renoverat hela byggnaden och skrivit ett långt hyreskontrakt på 25 år. Det sista som skall göras är att byta ut en järnbalk som bär upp de tre korfönstren då den gamla var upprostad. Kyrkan har varit i bruk sedan 1907 och varit en oas för sjömän och svenskar bosatta i och runt omkring Hamburg. 1958 som 16 åring firade jag, Leif, min första jul där hemifrån och utomlands. Vi var där på annandagen och fick varsin julklapp och fika. Jag fick ett par raggsockor som en dam från Boden stickat. Församlingen är livaktig med många medlemmar och kyrkoråd. Kyrkans största inkomst är julbasaren då det kommer en mängd folk, både svenskar och tyskar, och handlar sådant som är typiskt svenskt. Till den bakas det lussekatter i massor. Många svenska firmor skänker mycket såsom ljus, kaffe, knäckebröd, sill och svenskt godis. Vill ni se hur kyrkan förändrats kan ni gå in på www.svenskakyrkan.se/hamburg och gå vidare till renovering.

Berna och Leif

VAD VILL DU BIDRA MED? Kanske fylla ut en stol på filmvisning, eller i kyrkbänken J Hälsa besökare välkomna, eller servera en kopp kaffe… Snickra fågelholkar, eller göra blommor av löv. Skriva en text till kyrkobladet… Det finns mycket att bidra med, bara du vet vad du kan, så kom gärna med förslag, så ser vi hur det kan användas. Janet m.fl. i Månsarp (våra telnr står på sidan 2).

Orgelinvigning

öndagen den 27 september var det invigningskonsert på vår nya kororgel i Månsarps kyrka. Organist Jan H Börjesson invigningsspelade och vi fick lyssna till olika tiders musik av bland annat Dietrich Buxtehude, Johann Sebastian Bach och Felix Mendelssohn. Ett varierat program där vi fick höra orgelns alla tolv stämmor framträda i olika registreringar. Vi fick också uppleva hur fint orgeln bär upp psalmsången. Konserten avslutades med ett tack till kvällens organist, som också varit orgelbyggets kontrollant, Åke Bergenblad och Mats Jonsson från Bergenblad & Jonsson Orgelbyggeri AB i Nye som byggt orgeln, och Anne Håkansson från Anne Håkansson Måleri AB som utfört målningen. Vi är glada och tacksamma för detta förnämliga och mångsidiga instrument som kommer att glädja orgelelever, körer, musiker och församling generationer framöver.

Samuel Johansson

Jan H. Börjesson invigningsspelar och Samuel Johansson registrerar,

Vi vill gärna visa hur just Du fotograferar Månsarps kyrka vid olika årstider. Skicka din bild på kyrkan under vårens tid till mansarp.forsamling @svenskakyrkan.se Senast den 29 februari. (då det kanske är mest vårvinterbilder) 5

FAIRTRADE Handla rättvist. Hur gör man det? Det finns säkert många sätt men ett sätt kan vara att titta efter märkning på varor i affärerna. I Månsarps församlingsgård har vi försäljning av Fair Trade-märkta varor. Vårt mål är att de som tillverkar varorna ska få rättvisa löner och bättre arbetsförhållanden. Om vi köper varorna, så får några långt borta arbete och vi får fina varor, en vinst för båda parter. En som vi beställer av är La Maison Afrique FAIR TRADE som tar alla sina varor från Madagaskar och jag hade turen att få kontakt med Mona Bengtsson som just i skrivande stund befann sig på Madagaskar, undrar om hon sett Pingviner på Madagaskar, (ni barn känner dem säkert J).

Hej! Hur är det där nere nu? På Madagaskar har regntiden just börjat. Det största problemet med regntiden är översvämningarna. Fattigdom och återkommande politiska kriser har gjort att landet saknar mycket av den infrastruktur som medborgare i andra länder tar för givet; vägar, vatten, el, avlopp. Just nu vadar vi på flera gator. Madagaskar är ett att världens allra fattigaste länder. 87,7 % lever i extrem fattigdom (under 1,25 USD/dag) enligt Världsbankens senaste uppgifter. Problemet med översvämningar blir allt värre allteftersom regntiden fortsätter in i cyklonperioden, vilken årligen drabbar landet december – april. 6

Var befinner du dig på ön och är alla arbetare på ett ställe eller flera? Just nu befinner jag mig i Tamatave på Madagaskars östkust. Hantverkarna på denna ort flätar hattar av raffiapalmblad. Vi arbetar med framtagning av nya hattmodeller samt även väskor flätade av vass. På onsdag återvänder jag till Antananarivo, landets huvudstad. På landsbygden runt huvudstaden finns flertalet av hantverkarna. Alla produkter i La Maison Afrique FAIR TRADE sortiment är genuint hantverk från hantverksateljéer och hem – inga varor är tillverkade i fabrik. Detta innebär att tillverkningen kan ske såväl i stad som på landsbygd. Det är ett medvetet val då hantverk som kompletterande inkomst till självhushållningsjordbruk definitivt framstår som det bästa för att säkerställa livsinkomst för hantverkarna - och en Hållbar Utveckling av samhället. Hur många får arbete genom er? Det är ca 180 hantverkare som får arbete

genom La Maison Afrique FAIR TRADE. Hantverkare får stöd i form av räntefria lån, exportadministration, marknadsinformation och regelbundna beställningar inom ramen för ett långsiktigt samarbete. Praktiskt innebär detta att La Maison Afrique FAIR TRADE t ex hyr lokal i huvudstaden, personal för handläggning av dokumentation och packning inför transport. Köper in packningsmaterial, transport till hamn etc. Hantverkarna besöks årligen (sedan 1995) för samrådsmöten där ämnet t ex är produktutveckling. Allt detta behövs för att de ekonomiskt marginaliserade – fattigaste - skall kunna vara leverantörer. Hur länge har ni hållit på? 20 år. Sedan start 1995 är La Maison Afrique FAIR TRADE en icke vinstdriven Fair Trade organisation som stödjer och samarbetar med hantverkare på Madagaskar. Mission sammanfattas i logotypen: ”Hantverk från Madagaskar med respekt för natur, människa och tradition. FAIR TRADE” Medlem av the World Fair Trade Organization (WFTO) och en av grundarna till WFTO-Europa. Hur ser livet ut för en normalfamilj? Normalfamiljen har ett litet självförsörjningsjordbruk på ca 1ha. Eftersom familjen ofta innefattar flera barn och någon ur den äldre generationen, behövs kompletterande inkomster från t ex hantverk. Hantverkarna som tillverkar produkterna i La Maison Afrique FAIR TRADE sortiment har ofta

barnens högre utbildning som prioriterad investering. Tack Mona, för att du tog dig tid att svara på mina frågor! och tänk så mycket vi inte vet om det vi köper. Janet J

Våra varor kommer från följande försäljare: Fair Monkey La Maison Afrique Fair Trade North and South Fairtrade The house of Fairtrade Sackeus

En definition från World Fair Trade Organization, WFTO, “Fair Trade is a trading partnership, based on dialogue, transparency and respect, that seeks greater equity in international trade. It contributes to sustainable development by offering better trading conditions to, and securing the rights of, marginalized producers and workers – especially in the South.” 7

Mattisborgen, Astrid Lindgrens värld. Maria Villyson med barnen Emmy och Alicia

Paradis-Oskar i ”Rasmus på luffen”

Körjubileum, Kyrkokören 90 år

SE´N

Konfirmandläger 7-8 nov på Tallnäs. och ledare från Månsarp, Nor Tonår på Konfirmander cykelhajk 8

”

Församlingsresa till Astrid Lindgrens värld

SIST

Grillning med juniorer

rrahammar, Barnarp och Tenhult 9

Julkampanjen 2015-2016

ärlden tycks komma allt närmare! Genom snart sagt alla nyhetssändningar möter vi flyktingar vid flera av Europas gränspassager och vid fikaborden kommer samtalen osökt upp om hur man kan hjälpa till. Svenska kyrkan arbetar just nu genom ACT-alliansen för att ge människor som flyr tillgång till det allra nödvändigaste: rent vatten, hygienartiklar, skydd för utsatta barn och psykosocialt stöd. Vi finns på plats för flyktingar i Europa, men också i flyktingläger i Jordanien och på Afrikas horn. Genom ACT-alliansen arbetar vi långsiktigt med att både förebygga och behandla världens sår och att vi särskilt finns där för våra minsta, barnen. I julkampanjen, som börjar Första söndagen i advent och avslutas Trettondedag Jul, lyfter vi alla barns rätt till ett tryggt liv. Under förra julkampanjen användes för första gången temat Låt fler få fylla fem och vi lyckades tillsammans i landet samla in 39 miljoner! Men kampen mot barnadödlighet måste fortsätta. Målet detta år är 42 miljoner!

Låt fler få fylla fem

Var femte sekund dör ett barn som inte hunnit fylla fem år och detta av orsaker som hade kunnat förebyggas. Det kan vara undernäring, infektioner av olika slag och av bristande omsorg. Barn dör också för att försörjning och trygghet saknas. Detta är en pågående katastrof, fast i all tysthet! Om ett barn överlever sina första fem år är chansen mycket stor att barnet lever till vuxen ålder. Några av de viktigaste måtten på hälsa i ett land är barnadödlighet och mödrahälsa. Därför 10

är även i år temat Låt fler få fylla fem lika aktuellt och vi vill samla in till kyrkornas arbete med kvinnors och barns hälsa och alla barns rätt till ett tryggt liv.

Mentormammor

Omsorgen om livet är ett uppdrag vi i Svenska kyrkan delar med de så kallade mentor-mammorna i Sydafrika, Etiopien och Swaziland. Mentormammor är erfarna mammor som följer yngre mödrar så att de får hjälp att hjälpa sig själva och sina barn till bättre hälsa och tryggare liv. De fungerar som hälsovårdsarbetare, socialarbetare och extramammor och har själva erfarenhet av att leva ett utsatt liv i kåkstäderna. Projektet samverkar med lokala kyrkor och tanken med att också forma kyrkoledarna att samarbete och stå bakom arbetet, är att ifrågasätta negativa maktstrukturer och stärka kvinnors rättigheter. Modellen med mentormammor kommer ursprungligen från Sydafrika och startades för 35 år sen av den svenska läkaren Ingrid Le Roux och hennes kollegor.

LÅT FLER FÅ FYLLA FEM!

GE DIN GÅVA HÄR

I Sydafrika handlar det i dag också om att hjälpa kvinnorna försörja sig genom olika hantverk. Det finns mikrolån, förskolor och hälsokliniker utvecklade i samarbete med kvinnorna själva. Totalt 13 000 kvinnor och barn får stöd genom projekten med mentormammor. Sedan vi i internationella gruppen under det gångna året tagit del av liknande information om projektet mentormammor, har vi beslutat att en tid framöver låta vårt bidrag till Svenska kyrkans internationella arbete gå till

just detta projekt. Undantag är de kollekter och insamlingar som har andra ändamål och som vi inte kan styra. Vår information om internationellt arbete till er församlingsbor, kommer likaså att huvudsakligen handla om mentormammor. Var med och stötta Svenska kyrkans internationella arbete för en helad värld. Tillsammans kan vi låta fler barn få fylla fem!

Harry Franksson

Vad är det som gör att du engagerar dig i kyrkans verksamhet? Jag vill lära mer om kristen tro, dela gemenskap med andra människor och få kraft att leva vidare. Jag värdesätter också att få delta i sång och bön vid gudstjänster och att delta i bibelsamtal. Dessutom vill jag också gärna lyssna till sång, psalmer och musik, särskilt Harrys musik.

Margit Ek

Hannah Johansson och Lisa Komulainen bor i Månsarp, går i 5:an på Månsarpsskolan och sjunger i kyrkans barnkör: Vi är bästa kompisar och sjunger tillsammans nästan hela tiden. Vi älskar att sjunga. Det var därför vi började i kören för, typ, fyra år sedan.

JULEN KOMMER MED HOPP

Frälsarkransen lyser till hopp för oss alla.

arför är du tyngd av sorg, min själ och full av oro? Sätt ditt hopp till Gud! Jag ska åter få tacka honom, min räddare och min Gud… ” Psaltaren 42:6.

Vi pratar mycket om hopp. Vi hoppas att vädret kommer att bli fint för vår familjesemester. Vi hoppas att vårt favorit–ishockeylag vinner. Vi hoppas att vi ska få precis vad vi vill ha i julklapp. Vi hoppas på en bättre, ljusare framtid vad gäller ekonomin, medicinska genombrott osv. Många människor kan redan i dag se tecken på julen i luften, att den kommer. Men krig, flykt undan våld och orättvisor och spridande av olika epidemier i världen gör att de flesta nästan förtvivlar och säger: ”Det finns inget hopp för jorden”. Många ser inget hopp och kämpar ständigt med sin hopplöshet i livet, hopp om de behöver kraft för att kunna orka leva, hopp om sina relationer som sviktar, om livsfrågor och meningslöshet i livet, utmattningsde-

pression som resulterar i vacklande hälsa. Hopplöshet är inget nytt för oss. I århundraden har människor i olika delar av världen kämpat med begreppet hopp här på jorden. Frånvaro av hopp i våra liv ger en känsla av dysterhet och osäkerhet. Det blir mer av en önskan om att något vi vill ha eller ska hända, men av någon anledning ser vi inget sätt att säkerställa att det ska hända som vi önskat. Vad gör vi då? Jo, vi håller bara tummarna, och fortsätter att hoppas och tro att allt kommer att gå precis som vi trodde. I själva verket blir inte livet exakt som vi hoppades att det skulle bli. Upplevelsen av besvikelser i livet förvandlar vår optimism och hopp till missmod och hopplöshet. Vi riskerar ibland att bli kallade cyniska, som inte kan tro att det kan finnas ljus i vårt mörker, som kan ge oss en trygghetskänsla. Det var samma tidsanda för många i Israel när Jesus kom in i världen. Den rådande stämningen i Israel var allt annat än hoppfull.

Den en gång så stolta nationen Israel hade nu blivit ockuperad av det hedniska romerska imperiet, där Judafolket levde under hårda villkor och förtryck. Dessutom hade de också ett tryck från sina egna ledare i det religiösa etablissemanget. Generationer innan hade man hoppats på en befriare som utlovats av profeterna, en som skulle komma i sin glans och rädda landet. Han skulle återupprätta och befria landet från de hedniska makterna. Men det hände inte som israeliterna länge hade hoppats. Men i deras hopplöshet hade Gud förberett en helt annan sorts befriare, en andlig befriare och inte en jordisk, Jesus Kristus. Det är Jesus, den sanna befriaren som ger det sanna hoppet, han som föddes den första Julnatten i Betlehem. Tragedin var och är fortfarande att det är väldigt få som inser införandet av det sanna hoppet i världen. Det är bara i Kristus vi kan finna det sanna hoppet. Det är bara i honom hopp om syndernas förlåtelse finns, hopp om en framtid i ljus för hela mänskligheten, hopp om Guds närvaro i vårt dagliga liv, ett hoppets ljus, som gör det möjligt för oss att glömma vårt smärtsamma förflutna, och bara se på hans löften. Ett hopp om en säker grund genom honom,

som uppfyller våra dagliga behov och önskningar. Det är på grund av detta hopp i Jesus, jag beundrar psalmistens ärlighet som sa: Jag överväldigas av sorg när jag minns det som var, hur jag gick i den Mäktiges hägn upp till Guds hus med tacksägelse och glädjerop i skaran som drog upp till högtid.” (Psaltaren 42: 5). Låt julen bli en glädjekälla för dig, därför att Jesus kom i världen att ge dig och mig något bättre än besvikelser i våra liv. Och när vi tar emot honom i tro och litar på hans ord, hans löften, ska vi finna hoppet som består. Ett hopp som ska förvaras i ditt hjärta, som ger självsäkerhet, frimodighet och optimism. Ett hopp som har sina rötter i Ordet och sakramenten. Låt denna Jul bli en tid för dig att se ljus i allting som verkar vara mörkt och hopplöst. Låt oss sätta våra förhoppningar till prinsen av hopp i julkrubban. Det är bara han som kan förvandla vår hopplöshet till riktigt hopp. I Jesu Namn, Amen. God Jul och Gott nytt år.

David Kyobe - Lule

Kul mellan jul och nyår för alla! till våren Det kommer att bli 3 filmkvällar till våren. 16 februari kl. 19.00 ”Luther” en film om Martin Luthers liv. 8 mars kl. 19.00 ”En oväntad vänskap”. Tisdag 19 april kl. 19.00 vilken det blir återkommer jag till J Mer info på affischer och hemsida. Undrar du något ring mig, (telnr på sidan 2) Janet

Tisdag den 29/12 kommer församlingsgården vara öppen på eftermiddagen för fika, lotteri, filmvisning, godispåsar, mm Se affischer, hemsida, annons för mer info. Janet och Elisabeth

INSPIRATION FRÅN ANDRA, I

(eller vad man kan lära sig från andra församlingar och sammanhang) Under denna rubrik kommer jag att i några nummer berätta om erfarenheter som jag och andra i vår församling har haft från olika kristna sammanhang, och som vi kan ta lärdom av och kanske också omsätta i vår verklighet. Församlingen är ingen isolerad företeelse utan är en del av den stora, världsvida kyrkan. Vi hör ihop och därför kan vi lära av varandra. Jag tänker också, att vi i Månsarp har inspirerat andra, inte minst genom alla de PRAO-elever och ”kyrkpraktikanter” vi haft genom åren. Här och var finns Månsarpsfrön planterade i andra församlingar. Det är precis som det ska vara. Jag kommer också i något nummer av Kyrkobladet nästa år att se vad vår nyligen av Växjö stift godkända Församlingsinstruktion säger. Vad innebär den för vårt arbete de närmaste fyra åren?

S:ta Clara kyrka i Stockholm

Under de senaste decennierna är det framför allt två församlingar/kyrkor i Stockholm som har utmärkt sig för ett levande och expanderande församlingsliv. Den ena kyrkan är S:ta Clara kyrka i City, nära Centralstationen, den andra är Katarina kyrka på Söder. I S:ta Clara kyrka har medarbetarna med diakon Inga Pagréus och prästen Carl-Erik Sahlberg i spetsen, där båda idag lämnat över till andra, satsat på en diakonal profil. Man har nått de människor som av samhället har betraktats som uträknade. Många av livet kantstötta människor har i S:ta Clara fått upprättelse och sitt människovärde tillbaka. De deltar nu i kyrkans gudstjänster och verksamhet och känner en verklig tacksamhet mot Gud, som tagit emot dem och givit dem nytt mod att leva. För ett antal år sedan var vi där med den gemensamma Ledarskolan för Unga ledare i Tabergsådalen. Vi fick då möta en kille som livet farit hårt fram med. Han berättade om tio fängelsevistelser och det hårda livet där emellan. Nu hade han hittat till S:ta Clara och helst skulle han vilja bo i kyrkan, som verkligen blivit hans nya hem. 14

Här möts olika sorters människor, och på söndagens högmässa är det helt fullsatt i den mäktiga kyrkan. Är man sent ute, får man vara tacksam om man hittar någon plats. Det är helt annorlunda än när jag i slutet av 1970-talet i väntan på ett tåg hem, slank in på högmässan i S:ta Clara kyrka. Fem äldre personer satt i den ödsliga kyrkan. I den höga predikstolen stod en präst och talade mäktigt till sin lilla hjord. Något kan hända, om vi öppnar oss för Guds ledning, och något händer med människor när vi tror på dem. Gud har alltid trott på dem. Det gör verkligen skillnad. Detta visar oss S:ta Clara. Forts. följer i nästa nummer. Då om ett besök i Katarina församling. Tore Karlsson

Månsarps kyrkliga sy- och snickarförening

n regnig tisdagseftermiddag i början av hösten smög jag in i församlingsgården, det hördes skrammel från köket och kaffedoften kändes ända ut i entrén. I köket hittade jag Agneta och Inger i full fart med att fixa fikat till sy- och snickarföreningen. Hur länge har ni varit med i syföreningen? IoA Nästan exakt ett år, vi gick med i början av förra hösten. Hur kom det sig? I Det var påverkan av andra medlemmar som frågade oss om vi ville gå med. A Inger sa till mig, ”går inte du med så går inte jag med”. Vi hade ju nyss gått i pension och jag blev ensam ungefär samtidigt, så det var skönt att börja med nåt nytt. I Man vill ju ha något att göra och detta är ett bra sätt som hjälper många andra. Genom vår verksamhet samlar vi in mycket pengar, som vi sedan skänker till olika hjälporganisationer. A Vi bakar, stickar, syr bl.a. Jag ser att det smugit sig in ett nytt ord i namnet?

I Menar du snickare? Ja, hur kom ni på det? A Vi hade uppstart på Tallnäs och då kom vi på att vi måste göra nåt nytt. Visst var det du Inger som kom på idén? I Ja det kanske var jag, vi satt ju och pratade tillsammans allihop. Finns det inga män som snickrar i församlingen? A Bra fråga, det undrar vi också J I Vi har i alla fall inte sett dom än. Hoppas ni att dom dyker upp? AoI Jaa, det skulle vara jättebra! Det blir bättre stämning när vi är blandade. Vad skulle ni vilja göra i trä? AoI T.ex. talgbollshängare, fågelholkar till att börja med. Låter spännande, jag vet ju att dom flesta har flera uppdrag här i församlingen, vad är drivkraften? I Man vill hjälpa och göra något för andra. A Gemenskapen är också viktig. AoI Man vill helt enkelt göra lite nytta. Vad vill ni säga till andra i församlingen? AoI Välkomna med i den härliga gemenskapen! Kan du inte sy eller snickra så är du välkommen att komma med ändå, fika kan vi väl alla J.

Undertecknad kan intyga att det är fantastiskt gott att fika på träffarna. Gammal eller ung, man eller kvinna, tummen mitt i handen eller händig, det spelar ingen roll, för alla behövs vi! Varför inte komma och testa en gång? Ojämna veckor på tisdagar kl.16.00 i Månsarps församlings gård. Och ni män, upp till bevis att ni finns i församlingen J.

Syföreningen på Tallnäs, augusti 2015.

Janet

KONFIRMANDERNA Läger Årets konfirmander hade sin första träff i och med det första lägret den 19-20 september på Stiftsgården Tallnäs. Årets grupp består av 26 konfirmander och fyra unga ledare förutom de anställda ledarna. Vi hade ett par fina dagar på Tallnäs där temat var att lära känna kyrkan och varandra. Här gick vi igenom psalmboken och våra gudstjänstordningar, samtalade om kyrkoåret och hade sångpass. Vädret var härligt och vi hade ett par timmar med uteaktiviteter. Alla gick helhjärtat in i 5-kampen och det blev mer än en gräsfläck på knäna. På kvällen gick vi ner till sjön och tände lägerbålet. Här blev det mera sång och lek. Vi grillade korv och som efterrätt marshmallows. Aftonbönen i kapellet och söndagens mässa blev fina gudstjänster där vi fick chans att praktisera de kunskaper vi fått under lägret.

Ett ”gott” gäng! 16

Pilgrimsvandring Lördagen den 10 oktober hade vi en pilgrimsvandring med konfirmanderna. Vi gick den gamla kyrkvägen till Kåperyds by och sedan ner vid Bergsledet till Tabergsgruvan. Här tog en konfirmanförälder emot och hade förberett för korvgrillning på den fina grillplatsen. Längs vägen funderade vi tillsammans och samtalade om pilgrimens nyckelord: Frihet, Enkelhet, Tystnad, Bekymmerslöshet, Långsamhet Andlighet och Delande. Det blev fina samtal. Konfirmanderna träffas ungefär en helg i månaden från september fram till konfirmationen den 29 maj nästa år. Närmast kan man se och höra dem på luciagudstjänsten i kyrkan den 13 december klockan 17.00.

Hans Edwardsson