Månsarps Kyrkoblad nr 1 2017 by Månsarps församling

MÃ¥nsarps Kyrkoblad 1/2017

Akvarell av Hans Edwardsson

Svenska kyrkan Månsarps församling Församlingsexp. Tid tisd. 10 - 12 onsd-torsd. 13 - 15 Adress: Tabergsvägen 54, 562 50 Månsarp 36 30 40 Fax 36 37 50 E-post: mansarp.forsamling@svenskakyrkan.se Kyrkoherde Tore Karlsson 36 30 41 Sms-nummer 070-625 04 57 E-post: tore.karlsson@svenskakyrkan.se Komminister David Kyobe-Lule 36 30 42 Sms-nummer 0701-49 00 89 E-post: david.kyobe-lule@svenskakyrkan.se Diakon Janet Andersson 36 30 43 Sms-nummer 0701-49 00 88 E-post: janet.andersson@svenskakyrkan.se Församlingspedagog Hans Edwardsson 36 30 44 Sms-nummer 072-523 30 80 Epost: hans.edwardsson@svenskakyrkan.se

Innehåll Det händer i Månsarps församling....................3 Farväl till 34an...............................................4 Biblioteket mitt i ”byn”....................................5 En pastorsadjunkt säger: Hej då!......................7 Se’n sist......................................................8-9 Vad är det som gör att du engagerar dig i kyrkans verksamhet?.............................10 Diakonpraktikant..........................................10 Gudstjänst att längta till.................................11 Glad Påsk ...................................................12 Min resa som kyrkokör sångare.....................13 Messy Church - en kreativ kyrka för alla åldrar.14 Hur framskrider bygget av församlingsgården?.16

Svenska kyrkans fastekampanj börjar den

Församlingspedagog 26 februari 2017 och pågår till och med den Anna Pettersson 36 38 50 9 april. Under årets kampanj lyfter Svenska Sms-nummer 072-525 69 00 kyrkans internationella arbete återigen en av Epost: anna.s.pettersson@svenskakyrkan.se

våra grundläggande mänskliga rättigheter:

Kantor Samuel Johansson 36 30 45 rätten till mat. Sms-nummer 072-700 30 80 Förutom att vi i vår församling som vanligt vill Epost: samuel.johansson@svenskakyrkan.se

uppmärksamma projektet Mentormammor

Kantor Ingrid Laago 36 38 51 i södra Afrika, lyfter årets kampanj fram KoSms-nummer 0725-25 71 00 kalv-projektet i Tanzania. Epost: ingrid.laago@svenskakyrkan.se När detta läses har vi redan haft ett café med

40-tals tema i församlingsgården. Kyrkvaktmästare Micael Henriksson 36 38 52 Givetvis tas det upp flera kollekter i kyrkan. E-post: micael.henriksson@svenskakyrkan.se Onsdagen den 8 mars blir det underhållning med Klavertrampet från Jönköping och vi

Kyrkvaktmästare Christina Evaldsson 36 38 56 äter kvällsmat tillsammans i församlingsgårSms-nummer 072-24 22 100 den. Söndag 26 mars serveras våfflor från kl. 15.30 E-post: christina.evaldsson@svenskakyrkan.se

före temagudstjänsten som är kl. 17.00. I

Kyrkvaktmästare säsong samband med den blir det också brödförsäljGunnar Magnusson 073-092 67 21 ning och möjlighet att gå tipspromenaden E-post: gunnar.magnusson@svenskakyrkan.se

Livsloppet.

Kyrkokamrer Per Hulusjö 36 30 49 30/3 – 1/4 skramlar vi med insamlingsbössorna Sms-nummer 0701-49 00 90 vid ICA och CoopKonsum. E-post: per.hulusjo@svenskakyrkan.se Fastekampanjen avslutas på Palmsöndagen

Swish-nummer: 123 033 42 92

9/4 med gudstjänsten kl. 11.00 och efteråt kan man avnjuta en påskbuffé tillagad av syföreningen. Anmälan senast 3/4.

MÅNSARPS KYRKOBLAD REDAKTION: Tabergsvägen 54, 562 50 Månsarp Redaktion: Tore Karlsson, Hans Edwardsson, David Kyobe-Lule, Janet Andersson. ANSVARIG UTGIVARE: Tore Karlsson.

”Det händer i Månsarps församling” Besök församlingens hemsida www.svenskakyrkan.se/mansarp Med reservation för ändringar Gudstjänst eller mässa (gudstjänst med nattvard) firas i Månsarps kyrka varje sönoch helgdag kl. 11.00. Undantag från denna gudstjänsttid kan förekomma. Se våra annonser i Jönköpings-Posten, eller titta in på vår hemsida! Du kan även följa oss på Facebook. Vissa samlingar i församlingsgården kan under vår och sommar flyttas till annan lokal. Det beror på att denna byggnad byggs om och byggs till. Detta informerar vi genom anslag och/eller annons. Onsdagen den 15 mars kl. 18.00 – ”Ro för själen”, Tore Karlsson och David Kyobe-Lule Söndagen den 26 mars, Jungfru Marie bebådelsedag, kl. 17.00 – Gloriamässa

Stilla veckans och påskens gudstjänster: Palmsöndagen den 9 april kl. 11.00 – Gudstjänst med Fastekampanjens avslutning, diakon Janet Andersson, Jill Svensson, solosång Dymmelonsdagen den 12 april kl. 19.00 – Korsvägsvandring. Vi samlas i församlingsgården Skärtorsdagen den 13 april kl. 19.00 – Skärtorsdagsmässa, Tore Karlsson Långfredagen den 14 april kl. 11.00 – Långfredagsgudstjänst, David KyobeLule, kyrkokören Påskdagen den 16 april kl. 11.00 – ”Kristus är uppstånden!” Påskmässa, Tore Karlsson, David Kyobe-Lule och kyrkokören. Trumpet Annandag påsk den 17 april kl. 11.00 – Emmaus-mässa. Vi vandrar till gudstjänsten kl. 10.30. Utgångsplats meddelas senare

Söndagen den 11 juni, Heliga Trefaldighets dag, kl. 18.00 – Gudstjänst med Musik i sommarkväll, Kyrkans körer under ledning av Samuel Johansson och Ingrid Laago, Tore Karlsson Vardagsgudstjänster (enkla gudstjänster mitt i veckan): Måndagen den 13 mars kl. 18.30, tisdagen den 21 mars kl. 15.30, torsdagen den 30 mars kl. 10.15, måndagen den 24 april kl. 10.15. Gemensamma träffar för daglediga (torsdagar kl. 15.00): Torsdagen den 6 april i Månsarps Missionshus och torsdagen den 4 maj i Månsarps kyrka. För dig som funderar på att börja i Månsarps församlings konfirmandverksamhet – tisdagen den 9 maj kl. 18.00 får du veta mer, om du kommer till Månsarps kyrka. I år gäller det er som är födda 2003. Vi vill gärna att du har minst en förälder/målsman med dig på informationen Tankar runt omslagsbilden

När tuppen blev en superkändis

I samband med de dramatiska bibelhändelserna inför påsken, kommer tuppen att ha en viktig funktion. Han påminner genom sitt galande Simon Petrus om löftet, som han inte kunde hålla, till Jesus. Jesus vet dock vad som ska hända, och så småningom kommer även Petrus att få sin upprättelse av den uppståndne Jesus. Vi läser vad som hände vid Jesu sista måltid med lärjungarna. Jesus sade: ”Simon, Simon. Satan har utverkat åt sig att få sålla er som vete. Men jag har bett för dig att din tro inte skall ta slut. Och när du en gång har vänt tillbaka, så styrk dina bröder.” Simon sade: ”Med dig, herre, är jag beredd att gå både Lördagen den 13 maj kl. 14.00 – Konfirmai fängelse och i döden.” Han svarade: ”Jag tionsmässa säger dig, Petrus: tuppen skall inte gala i natt Onsdagen den 17 maj kl. 18.00 – Veckomäs- förrän du tre gånger har förnekat att du känsa, Tore Karlsson och David Kyobe-Lule ner mig” (Lukas evangelium 22:31-35). – När Kristi himmelsfärds dag den 25 maj kl. Petrus samma natt förnekat tre gånger, att han 09.00 – Gudstjänst, David Kyobe-Lule. Vi känner Jesus heter det: ”Och just som han samlas utanför kyrkan kl. 08.45 och lyssnar till musik från kyrktornet

Forts sid 4

FARVÄL TILL 34:an Villa Alphyddan, Prästgården, Församlingshemmet, Palmbergsvillan. Man brukar säga att kärt barn har många namn. Vi har tidigare i Kyrkobladet skrivit om Palmbergsvillans många olika funktioner under åren. Detta karaktäristiska hus, som förr var ett stående motiv på vykort skickade härifrån bygden, går just nu en ny framtid till mötes. Fastigheten på Bergslagsvägen 34 byggdes ursprungligen av komministern Karl Palmberg som privatbostad, för att han skulle ha nära till allmänna transportmedel (den nya järnvägen). Efter Palmbergs död 1920, blev huset prästgård under ca 30 år för att sedan under en tid bli tillfälligt kommunkontor. Därefter gjordes en, enligt kyrkorådsprotokollet, ”nödtorftig renovering för att församlingsverksamhet ska kunna bedrivas”. Detta gällde undervåningen; övervåningen har alltid varit bostad. I över 60 år har sedan varierande församlingsverksamhet bedrivits här. När Månsarps församlingsgård invigdes 1983 och större samlingar flyttades dit, övertog barn- och ungdomsverksamheten lokalerna till en större del. Den hade tidigare bedrivits i den röda längan strax bredvid. När församlingsgårdens undervåning invigdes 2000 och vi fick moderna, funktionella lokaler i Månsarp, minskade behovet ytterligare. I början på 2000-talet hade Arken och andra ungdomsgrupper sin hemvist i Palmbergsvillan. I bersån fanns en grillplats och de

stora gräsytorna inbjöd till kubb-turneringar. Under de senaste åren har Palmbergsvillan använts till, i huvudsak, mötesplatser och caféer samt till uthyrning av dopkalas, föreningsmöten och dylikt. Forts sid 5

Från sid 3

hade sagt det gol en tupp. Då vände sig Herren om och såg på Petrus, och Petrus kom ihåg detta som Herren hade sagt till honom: ”Innan tuppen gal i natt har du förnekat mig tre gånger”, och han gick ut och grät bittert (Lukas 22: 60-62).

Lördagscafé

Lördagscafé med loppis har varit populärt under flera år och samlat stora skaror. Lördagen den 28 januari hade vi det sista lördagscaféet i Palmbergsvillan och uppslutningen var stor. Nu är Palmbergsvillan såld och ska med tiden genomgå en välbehövlig renovering för att åter bli privatbostad. Kanske får villan också ett nytt namn. Till hösten tar vi i bruk en renoverad och tillbyggd församlingsgård i Månsarp. Här kommer vi att få ett kyrkcentrum redo för mötesplatser, caféer och övrig verksamhet för alla åldrar. Vi säger tack och farväl till 34:an! (Inga övriga paralleller till den gamla låten med samma namn) och önskar husets nya invånare lycka till! Hans Edwardsson

Biblioteket mitt i ”byn” Vänner i Taizé

Maria Sandström Låstberg

n eftermiddag i januari gick jag in på Tabergs bibliotek för en liten pratstund med bibliotekarien sedan fem och ett halvt år, Maria Sandström Låstberg. Hon satt och småpratade med en kund och det kändes varmt och mysigt. Vi slog oss ner bland faktaböckerna och så började samtalet.

J. Vad jag förstår så har du varit på flera bibliotek, bl.a. stadsbiblioteket i Jönköping. Vad är det som skiljer de olika biblioteken åt, eller är det likadant överallt? M. Det är skillnad. Det jag gillar är det personliga mötet som det blir på ett mindre ställe, man lär känna människorna här i Taberg och det passar mig. J. När jag är här så känns det som att det är en träffpunkt för många, stämmer det? M. När jag började här, så kändes det viktigt att göra lokalen mysig och inbjudande. Jag skaffade lite blommor och fönsterlampor, bytte plats på barnavdelningen och faktaavdelningen. Då fick barnen en större yta och den som vill läsa faktaböcker en lugnare vrå. Jag tror det är bra med en plats där man kan sitta ner i lugn och ro utan att någon tittar snett för att man suttit ”för länge”. Här är man välkommen att sitta hela öppettiden om man vill. Flera kommer in och läser JP när vi har öppet, andra kommer in för att prata bort en stund och låna en bok. Besökare kommer också från förskolor och andra aktörer i närområdet. J. Det finns en trappa som slutar i taket, vad används den till? 5

M. Förr var detta en trappa ner till den här lokalen, biblioteket låg på andra våningen och här nere har det varit bl.a. tandläkare, pastorsexpedition och polisstation. 2002 renoverades kommunhuset och då flyttade biblioteket ner hit och trappan behövdes inte längre, därför har vi en trappa som slutar mitt i taket. Där kan våra gosedjur vila och ibland har vi Mini-bio. Då får man en biljett som klipps vid ingången, en strut med popcorn och sedan få man sitta i trappan och se på film. J. Vad mysigt det låter! Men gissar att det är för yngre deltagare L. Men jag vet att det finns mer som händer här och som du hjälper till med. M. Jag kan ordna ”boklådor”. Om man på skolan ska läsa om t.ex. människokroppen, så kan jag plocka ihop en låda med böcker om det, som skolan hämtar här. Jag beställer också böcker från andra bibliotek. Om vi inte har dem här, eller du inte hittar det du vill ha, prata med mig så beställer jag hem. Sa jag att biblioteken väljer profil utifrån närområdet och att vår är fladdermöss? Vi har en hylla med böcker i ämnet, gosedjur och en fladdermusdräkt. På väggen hänger en tavla med fladdermöss. Vet du att en fladdermus äter 3000 mygg på ett dygn? J. Hade jag ingen aning om J. Är det något mer du vill lyfta fram?

Födelsedagsfest för 80-, 90- och 100-åringar

Personlig inbjudan kommer till dig som är medlem i Svenska kyrkan. Vi planerar festen till den 24 september i vår församlingsgård.

Glad Påsk!

önskar Kyrkobladets redaktion 6

M. Jag är glad för att det kommer så många besökare hit! Vi ökar hela tiden i antal böcker som lånas ut och jag försöker beställa hem lite efter intresse hos dem som lånar här regelbundet. J. Fantastiskt roligt och intressant att få prata med dig och jag förstår att folk trivs här! Så var det då dags att gå. Under tiden vi pratat har det passerat ett antal människor, bl.a. Ingegerd som arbetat på biblioteket. Min känsla när jag går är att jag haft en fantastisk eftermiddag, känner mig lugn och har en massa nya kunskaper med mig, som att fladdermöss äter mygg och att utlåningen av böcker ökar! Janet

För att kunna delta i årets Kyrkoval behöver du vara registrerad som kyrkotillhörig senast 17/8. Ladda ner inträdesblankett på www.svenskakyrkan.se/mansarp

En pastorsadjunkt säger: Hej då! För två veckor sändes jag ut. Jag sändes från Månsarps församling, efter att mitt år som pastorsadjunkt (det första året som präst) var slut och jag välkomnades till min nya tjänst i Mönsterås under söndagen som kallas Septuagesima. Att efter ett år i Månsarp bli avtackad och sänd, det visar för mig något väldigt viktigt kring vad detta året i Månsarps församling har varit för mig. Sändningen och mottagandet, det kan liknas vid ett paket som skickas på posten. För det första så vill man fylla det där paketet med något innehåll som är tillräckligt viktigt för att sändas iväg och som mottagaren av paketet har nytta och glädje av. På paketet så skriver man en adress, man sätter massa frimärken på det och skickar iväg det. Sedan får man vänta på att paketet ska komma fram till sin mottagare. I andra änden så sitter mottagaren av paketet och väntar och när denne väl får sitt paket och öppnar det så blir glädjen stor när mottagaren upptäcker att sändaren faktist fyllt det med ett gott innehåll. Jag är otroligt tacksam över att få ha varit mitt första år som präst i Månsarps församling och att jag under detta året har fått fyllas med så mycket goda intryck och erfarenheter och att jag har fått lära mig så mycket av er församlingsbor och anställda. Jag lärde mig tidigt att i Månsarps församling så gör man verksamheten tillsammans. Tillsammans så har vi firat gudstjänster och mässor. Tillsammans har vi haft konfirmandlektioner, tillsammans har vi utvecklat och planerat församlingens framtid, tillsammans har vi haft Lutherkvällar och pratat om vår tro. Jag har fått se att en levande tro på Jesus, den finns där samarbete och öppenhet finns, den finns där glädjen och omsorgen inför sin nästa finns, den finns där en längtan efter att sprida glädje finns och detta har jag funnit i Månsarp och Taberg. Jag kan efter detta året definitivt säga att det går att ta prästen från Månsarp, men det går inte ta Månsarp från prästen. Detta året är ett

Lars Johansson avtackar Anton

år som kommer prägla mig och min gärning som präst under lång tid framöver och det är tack vare er alla som jag går vidare med en stor glädje att få vara präst. Det är också tack vare er som det är en stor sorg att lämna er och det kommer ﬁnnas en saknad i mig, en god saknad som visar på hur roligt jag har haft under detta året. Ni har verkligen fyllt mig med det goda som ni har under detta året och jag är tacksam över att ha blivit sänd av er och jag ber för att jag ska kunna använda det goda i Mönsterås pastorat , där jag nu har tagits emot. All Guds kärlek och frid över er. I Jesu namn.

Anton Jalnefur

JUNIORLÄGER Den 18-22 juni har vi planerat in ett läger på Tallnäs. Det riktar sig till barn födda 2004-2006. Mer information om program och anmälan kommer att finnas på hemsidan eller prata med våra församlingspedagoger. Begränsat antal platser. 7

Inför första spadtaget av församlingsgården

Kyrkans Lucia 2016, Fideli Vidén

Kyrkogård i vinterskrud

SE´N SIS

Lucia 2016 8

Vardagsgudstjänst, vem är nu detta? Vår prao Nick och Niklas på krematoriet

Barnkören värmer upp Kyrkbild, foto Tom Berggren

Liten gudstjänstdeltagare 9

Vad är det som gör att du engagerar dig i kyrkans verksamhet? Alexander Andersson arbetar som kock. Han har varit konfirmandledare och församlingspraktikant. Dessutom fotograferar han en hel del och är en resurs i minior/juniorverksamheten. För mig är det viktigast med gemenskapen, både i gudstjänstlivet och i den övriga verksamheten.

Alexander Andersson

DIAKONPRAKTIKANT

dag, (6/2), började Ester Fjellander sin diakonpraktik hos oss, hon ska vara här i ca 8 veckor på halvtid. Hon fick direkt svara på;

Varför vill du bli diakon? Många saker har lett fram till det beslutet. I gymnasieåldern blev jag medvetet kristen och började tänka på att arbeta i kyrkan. Jag ville leva mitt liv i den miljön, jag trivs i kyrkan och Gudstjänster m.m. När jag sedan började utbilda mig vidare så startade jag med teologi, men avbröt de studierna, ville arbeta med människor och det blev som socionom. Så jag har arbetat på andra ställen också och inte bara i kyrkan. För två år sedan kom tankarna på kyrkan igen och då var det dags, det hade mognat och det var självklart att bli diakon. Vi önskar dig lycka till och tycker det är roligt att få gå med en bit på vägen. Janet

Gudstjänst att längta till ”Lyckliga de som bor i ditt hus, Gud, och alltid kan sjunga ditt lov”

(Psaltaren 84:5)

För oss alla är det gott att ha något att längta till. Resan är egentligen ingen bra resa, om den inte innehåller ett stort mått av längtan och planerande. Ibland kanske till och med längtan finns där i flera år, för vi måste ha råd med resan, vi måste tänka ut hur vi bäst använder vår restid osv. För barn kan längtan bli outhärdlig. Julafton ligger nästan alltid för långt borta. Vår biskop, Fredrik Modéus, har genom en uppmaning frågat folk i Växjö stift, vad man vill prioritera – sätta främst – i kyrkans liv. Bland alla svar som kom in, var det många som sade just:”Vi vill ha gudstjänster, som vi längtar till”. Det kan man tolka på olika sätt. Kanske finns där en kritik mot att gudstjänsterna idag inte är de som engagerar och levandegör. Det kan också vara så att det är en beskrivning av hur gudstjänsterna är ”där hemma i kyrkan”, och då är man lyckligt lottad. Alla borde ha möjlighet att längta till kyrkans gudstjänst. När jag tänker på min egen kyrkogång, tänker jag att på torsdagen ser jag fram mot söndagens gudstjänst. Det är

den där tiden av förberedelse jag behöver, antingen jag är i tjänst som gudstjänstledare, eller där ”bara som en vanlig gudstjänstdeltagare” (ja, så säger man ju, fast jag undrar vad det betyder…? Vem är vanlig?). De människor jag möter på söndagen är inte de som jag har åsiktsgemenskap med. Vi tycker inte likadant. Vi är olika och så ska det vara. De flesta räknar jag inte till min närmaste vänskapskrets, men vi hör ihop på ett alldeles speciellt sätt, och jag saknar verkligen min bänkgranne om han/hon inte är där. - Ibland är vi många, och sången brusar mäktig till orgelns öronbedövande ljud. Ibland är vi få och psalmsången svag. Bönesvaren är försagda, nästan mumlande och trevande. Här i denna skara finns jag i alla fall och jag ser att mitt liv hör ihop med många andra. Vi delar livet tillsammans och mitt liv blir en del av de andras liv. I det jag tar emot genom ordet, bönerna, nattvarden tolkas mitt liv i ett ännu större sammanhang. Jag hör samman med en mänsklighet. Jag är älskad, värdefull och någon att räkna med, därför att Gud har älskat och älskar mig så 11

oändligt, att han har sänt Jesus till mig och oss alla. Han vandrar osynlig vid min sida och ger mig beskydd och livsmening. Äldre församlingsbor säger ofta: ”Det är i gudstjänsten jag hämtar kraft och näring för den kommande veckan”. Det är väl det som är frukten av gudstjänsten. Jag har i gudstjänsten hört om honom som bär mig genom livet, och nu vet jag att han vandrar vid min sida även i vardagen. En kamrat från min studietid i Lund svarade på min fråga:”Tycker du det är roligt att komma till kyrkans gudstjänster?, så här:”Jag brukar inte ställa mig frågan, om det ska bli roligt, utan istället om det känns meningsfullt”. Jag var väl inne i en period, då jag verkligen funderade på om kyrkan var så rolig. Min kamrats svar fick mig att se med nya ögon. Kyrkan och dess gudstjänster kan med sin meningsfullhet bli en motkraft till det som är meningslöst i världen. Och skulle det vara roligt också, ja, då är det bara bonus! En gudstjänst blir mera levande, om flera

än prästen, kantorn, vaktmästaren och kyrkvärdarna är igång. Vi är många som bär fram vår längtan genom textläsning, deltagande i evangelieprocessioner, förböner och mycket annat. Och de där gångerna jag inte har någon särskild uppgift, ja, även då får jag känna mig delaktig i det som sker. Jag fick kanske ingen plats i ingångsprocessionen, men jag är ändå med i Guds folks vandring med Jesus som ledaren. Processionen är en bild av detta. Söndagen är av tradition vår gudstjänstdag. Det var på en söndag som Jesus uppstod från de döda. Viktigt att framhålla är, att även under veckans övriga dagar kan man fira gudstjänster, som vi längtar till och som är meningsfulla. För en del människor blir det sättet man firar sin gudstjänst på. Härligt att den möjligheten finns! Ett tips är veckomässorna på onsdagarna, eller vardagsgudstjänsterna ett antal gånger per år i Månsarps kyrka.

Hälsning från gudstjänstfiraren Tore Karlsson

GLAD PÅSK

ag kan inte låta bli att tänka på Johan Glans. I hans föreställning World tour of scandinavia funderar han högt hur det skulle kunna gå till om påsken ”uppfanns” idag. Han berättar hur kyrkan vänder sig till en reklamfirma för att få hjälp med att lansera påsken. Kyrkans ledare kommer till reklamfirman för att få en presentation av vad de har kommit fram till: - Kycklingar ska det vara! Och ägg! Och en hare! Som tar äggen och gömmer dom. Så kan barnen leta efter äggen! Och barnen kan klä ut sig också, till kärringar! Och gå runt och tigga godis! Sill ska vi äta också! Och dricka must! - Julmust? -Nä, påskmust! Ungefär så resonerar Johan Glans med sig själv och har ni inte sett den så kan jag varmt rekommendera den. Förutom att det är väldigt roligt så tycker jag också att han pekar på något, nämligen vårt

förhållande till religion: lite lagom skeptiska men samtidigt i stort behov av riter som markerar livets skeden. Och visst kan saker på ytan se lite lustigt ut om man inte vet varför vi gör det vi gör. Dessa våra riter, med det ytliga och det underliggande, tror jag har många gemensamma nämnare. En är att skapa gemenskap, festliga former där vi alla (förhoppningsvis) får känna att vi hör ihop med andra och ett sammanhang där alla (förhoppningsvis) får vara med oavsett bakgrund.

Forts från sid 12

Påskens historia med ett folk, en gemenskap som räddas ur fångenskap och misär blir för mig en stark symbol. En symbol för att vi som en gemenskap kan kämpa tillsammans mot det som håller oss i vår tids fångenskap, mot orättvisor och ondska. Och det mest centrala, att lilla jag är väldigt viktig för

gemenskapen. Så viktig att någon gav upp sitt liv för mig. Det ger mig styrka i kampen för livet. Mitt liv och ditt! Tillsammans med andra för varandra! Och du, Du är precis lika viktig! Kristus gav upp sitt liv för dig också, för oss alla.

Micke ”Svesso” Svenningsson

MIN RESA SOM KYRKOKÖR-SÅNGARE Mitt körliv började redan när jag var nio år gammal. Min mamma som hade hört mig sjunga därhemma tyckte att jag var duktig, och kanske skulle jag kunna sjunga med i vår lokala kyrkokör. En söndagsförmiddag, efter gudstjänsten tog hon mig till kyrkokörledaren, Mr. Damulira, frågade honom om jag fick sjunga med i kyrkokören. Med ett nyfiket öga tittade han på mig och frågade mig om jag hade sjungit någon gång. Ja! på min brors födelsedagskalas sa jag, då jag utan tvekan började sjunga ”Happy birthday to you”. Han nickade glatt och log, ett tecken på att han kanske hade blivit nöjd? Du har en fin röst David, kan du sjunga mera? Han var särskild glad när han såg, att jag även kunde sjunga den engelska tonic solfan: ”Do Re Mi Fa So La Ti Do; Do Ti La So Fa Mi Re Do…” som jag tidigare lärt mig av min mamma. Söndagen därpå välkomnade han mig, och presenterade mig för kyrkokören. Jag placerades i mitten bland altarna. Jag fick träna mig att sjunga tillsammans med andra, med särskild betoning på att lyssna till varandra och hålla takten. Att sjunga med i kyrkokören var för mig en stor välsignelse eftersom jag plötsligt fick vara med om en massa nya intressanta grejer och utvecklades som individ i församlingslivet. Jag fick åka med runt till ställen jag

aldrig hade varit på förut, och fick sjunga och tävla med kör i olika församlingar. Dessutom hade man sin fina röda köruniform på sig. Jag måste säga att det var jättespännande att kunna få träning, och lära mig att sjunga med andra i harmoni. Dessutom hade jag vid denna tidpunkt utvecklat en viss förmåga av att kunna läsa och sjunga den engelska tonic solfan. Men allt detta visade sig vara kortvarigt. Jag minns att på den tiden var det en grym militär regim i landet som hade makt. Det blev oroligt och politiskt turbulent i landet, och detta tystade nästan allting som hade med kyrkokör att göra. Jag återupptog sjungandet i kör 1994, tre år efter jag hade kommit till Sverige, då jag mött en präst i Gottsunda kyrka, Bertil Douvelious. Han hade hört mig sjunga i gudstjänst och då tänkte han att jag skulle 13

kunna sjunga bas i kören Uppsala voces. Jag minns att musik-noterna var lite annorlunda, från den engelska solfa jag var van vid. Jag visste t ex. inte vad en fiss, eller G-klav eller F-klav var för något. Jag bara gissade ibland, när jag tittade på notsystemet. Men vi hade spännande körresor inom Sverige, då vi hade konserter. Jag minns de underbara julkonserterna som vi brukade hålla på Akademiska sjukhuset varje jul, då vi sjöng Christmas carols för de sjuka, och personal. Jag glömmer aldrig när kören Voces reste till Irland och framträdde på olika ställen i Dublin. Jag höll på i Voces till 1998, då jag började läsa teologi vid Johannelund i Uppsala. Jag fortsatte att sjunga i kyrkokören i Lötenkyrkan. Även om jag inte orkade att kombinera körengagemanget med studierna, försökte jag så gott jag kunde att sjunga då och då i gudstjänsten. När jag prästvigdes flyttade familjen till Dalvikskyrkan i Jönköping och då fick jag sjunga där. Sen började jag sjunga i Sofia, Barnarps, och nu Månsarps kyrkokörer. För mig är det särskilt spännande, att kunna sjunga om Guds härlighet i gudstjänsterna och lovprisa honom på olika språk: t.ex.

David, Berne och Erik tar ton.

svenska, engelska, franska, arabiska, latin, italienska, swahili, xhosa, yoruba och luganda. Snart ska vi sjunga på norska! Detta är väldigt inspirerande, någonting som gett mig enorm tillfredsställelse och glädje. Jag trivs bra i Månsarps kyrkokör, där alla i kören är trevliga människor. Det som jag tycker är lite bekymmersamt just nu är bristen på sångare i basstämman, jag ber och önskar att vi ska bli flera. Jag är optimistisk och jag tror verkligen att Månsarps kyrkokör går en ljus framtid till mötes. Ett stort tack till er alla i körens styrelse, körmedlemmar, men framförallt, tack Samuel Johansson för den rådiga och pedagogiska insats du gör för vår kyrkokör.

David Kyobe-Lule

Messy Church – en kreativ kyrka för alla åldrar

et är seneftermiddag och i församlingsgården ljuder det av liv. Doften av tacos möter en i hallen, toner av musik hörs ifrån ett av rummen, skratt och glada tillrop hörs ifrån nedervåningen där dagens drama övas in. I ett av rummen målas det med fingerfärg och kreativiteten saknar helt gränser. Den röda tråden och temat för eftermiddagen är Jesus stillar stormen. Messy Church är ett nytt sätt att vara kyrka där målsättningen är att alla ska kunna vara med utifrån sina förutsättningar och konceptet präglas av enkelhet, delande av tro och en blandning av åldrar. Messy Church kommer 14

ursprungligen från den anglikanska kyrkan där man önskade möta de unga familjerna som inte dök upp till de söndagliga gudstjänsterna. En av poängerna med Messy Church är att få en möjlighet att göra saker tillsammans som familj och över generationsgränserna. Varje tillfälle utgår ifrån ett tema och detta tema genomsyrar alla aktiviteter och andakten. En målsättning är att ha detta en gång i månaden och då en vardagkväll. Ett tillfälle brukar vara mellan 2-2,5 timmar där man inleder med det kreativa passet, sedan har man andakt och sist delar man måltid. Att äta tillsammans är en viktig del av Messy Church och genom att sitta ner tillsammans och dela bröd och måltid bygger man relationer och församling.

Vi önskar att Messy Church kan ses som ett komplement till söndagens gudstjänst och som en möjlighet att prova något nytt. Eftersom församlingsgården är under renovering och ombyggnad kommer vi prova på Messy Church först till hösten. Hoppas att ni tycker att detta låter spännande och att ni vill komma och vara med! BILDEN

Anna Pettersson, församlingspedagog

FÖR LÅGUPPLÖST

Gilla oss på facebook Svenska kyrkan Månsarp

GLORIA

En mässa för k

ör, solis

ter och rockgr av Tore W Aas upp (Oslo Gospel C h o ir) och Hans Olav Mørk Söndag 26 ma rs kl 17.00 i Månsarps ky rka MEDVERKAN

: Projektkör und er ledning av Samuel Joh ansson Dick Uggla - så ng Tommy Johann esson - gitarr Håkan Persson - klaviatur Bo Hellgren - b as Joakim Sundle r - trummor Kyrkbild av Gideon Claesson

Hallå där, Per Hulusjö

fastighetsansvarig i Månsarps församling! Hur framskrider bygget av församlingsgården?

- Det framskrider enligt planerna. Under vecka 6 kom takstolarna och nockbjälken i mitten på plats. Det var först efter detta som vi kunde se konturerna av tillbyggnaden. - Allt har gått bra med bygget. Vi ligger rätt i tiden, till och med lite före. Vi har haft god hjälp av den milda vintern. Tillbyggnaden mot norr beräknas vara delvis färdig i slutet av april. Det som återstår då är takplåtar, målning och en del detaljer. Under tiden 1 maj – 31 augusti är det ombyggnaden av den befintliga delen som gäller. Då har vi ingen som helst verksamhet i församlingsgården. Det kommer att bli fantastiskt fint när det är färdigt. I den nya delen får vi stora fönster med vackra vyer. - Förslag på interiör med möbler och färgsättning är på gång. Här kommer till exempel anställda att få säga sitt. Det måste vara mycket av planerande och byggmöten under tiden bygget pågår? - Tillsammans med ansvariga för bygget har vi byggmöten var tredje vecka, då vi funderar på och bestämmer om olika detaljer

och lösningar. Samarbetet har varit och är mycket gott mellan församling, arkitekter, byggare och hantverkare. Ja, sedan denna intervju gjordes har om- och tillbyggnaden framskridit ännu mera. Vi har till och med bestämt invigningsdatum – söndagen den 10 september efter gudstjänsten i kyrkan, som börjar kl. 11.00. Kom med då och se hur det har blivit!

Tore Karlsson