Månsarps Kyrkoblad 3/2016
Bykyrkan i Taizé Foto: Hans Edwardsson
Svenska kyrkan Månsarps församling Församlingsexp. Tid tisd. 10 - 12 onsd-torsd. 13 - 15 Adress: Tabergsvägen 54, 562 50 Månsarp 36 30 40 Fax 36 37 50 E-post: mansarp.forsamling@svenskakyrkan.se Palmbergsvillan 656 63 Kyrkoherde Tore Karlsson 36 30 41 Sms-nummer 070-625 04 57 E-post: tore.karlsson@svenskakyrkan.se Komminister David Kyobe-Lule 36 30 42 Sms-nummer 0701-49 00 89 E-post: david.kyobe-lule@svenskakyrkan.se Pastorsadjunkt Anton Jalnefur Telefon- och sms-nummer 073-084 28 33 E-post: anton.jalnefur@svenskakyrkan.se Diakon Janet Andersson 36 30 43 Sms-nummer 0701-49 00 88 E-post: janet.andersson@svenskakyrkan.se Församlingspedagog Hans Edwardsson 36 30 44 Sms-nummer 072-523 30 80 Epost: hans.edwardsson@svenskakyrkan.se Församlingspedagog Anna Pettersson 36 38 50 Sms-nummer 072-525 69 00 Epost: anna.s.pettersson@svenskakyrkan.se Kantor Samuel Johansson 36 30 45 Sms-nummer 072-700 30 80 Epost: samuel.johansson@svenskakyrkan.se Kantor Ingrid Laago 36 38 51 Sms-nummer 0725-25 71 00 Epost: ingrid.laago@svenskakyrkan.se Kyrkvaktmästare Micael Henriksson 36 38 52 E-post: micael.henriksson@svenskakyrkan.se Kyrkvaktmästare Christina Evaldsson 36 38 56 Sms-nummer 072-24 22 100 E-post: christina.evaldsson@svenskakyrkan.se Kyrkvaktmästare säsong Gunnar Magnusson 073-092 67 21 E-post: gunnar.magnusson@svenskakyrkan.se Kyrkokamrer Per Hulusjö 36 30 49 Sms-nummer 0701-49 00 90 E-post: per.hulusjo@svenskakyrkan.se
Swish-nummer: 123 033 42 92
Innehåll Det händer i Månsarps församling....................3 Bästa församlingsbo........................................4 Taizé, varför dé?.............................................5 Ungas psykiskas ohälsa...................................6 Lovisa Rydberg, diakonpraktikant....................7 Se’n sist......................................................8-9 Vad är det som gör att du engagerar dig i kyrkans verksamhet?.............................10 Anna Pettersson - vår nya församlingspedagog .......................11 Tack, Linnea!...............................................11 Växjö stiftsombudsresa för SKUT...................12 Tankar efter Taizé.........................................14 ”...går sommaren mot höst”..........................15 Årets konfirmander.......................................16
Samtalsgrupp för dig som mist en anhörig.
Vi kommer att starta 21 september kl. 18.00. Ledare Tore Karlsson, kyrkoherde och Janet Andersson, diakon. Vill du veta mer eller anmäla dig? Ring Janet på tel. 036-36 30 43, sms. 0701 – 49 00 88 janet.andersson@svenskakyrkan.se
Allhelgona
Minnesgudstjänst den 5/11 kl. 18.00 i Månsarps kyrka. Kyrkan kommer att vara öppen fredag den 4/11 och lördag den 5/11. Enklare kaffe serveras och det finns möjlighet till att sitta ner en stund. V.v. se affischering och annonser. Gilla oss på facebook Svenska kyrkan Månsarp
MÅNSARPS KYRKOBLAD REDAKTION: Tabergsvägen 54, 562 50 Månsarp Redaktion: Tore Karlsson, Hans Edwardsson, David Kyobe-Lule, Janet Andersson. ANSVARIG UTGIVARE: Tore Karlsson.
2
”Det händer i Månsarps församling” Besök församlingens hemsida www.svenskakyrkan.se/mansarp Med reservation för ändringar Gudstjänst eller mässa (gudstjänst med nattvard) firas i Månsarps kyrka varje sön- och helgdag kl. 11.00. Undantag från denna gudstjänsttid är i allmänhet, när vi firar gudstjänster med levande ljus vissa helgdagar under höst och vinter. Se våra annonser i Jönköpings-Posten, eller titta in på vår hemsida! Du kan även följa oss på Facebook. Vissa samlingar i församlingsgården kan under hösten och vintern flyttas till annan lokal. Det beror på att denna byggnad ska byggas om och byggas till. Detta informerar vi i så fall om genom anslag och/eller annons. Övriga tider som är bra att veta: Onsdagen den 21 september kl. 18.00 – Pilgrimsmässa med sånger från Taizé, Anton Jalnefur och David Kyobe-Lule Onsdagen den 5 oktober kl. 19.00 i Månsarps kyrka – ”Vad vill vi i Månsarps församling?” Kom med och samtala om framtiden! Inbjudare: Kyrkorådet i Månsarp Tacksägelsedagen den 9 oktober kl. 11.00 – Vi börjar använda oss av den nya Försöksordningen för gudstjänster, denna dag som Mässa, Tore Karlsson Onsdagen den 12 oktober kl. 18.00 – Ro för själen, Anton Jalnefur och Samuel Johansson Söndagen den 16 oktober kl. 11.00 – Nicaraguanska bondemässan framförd av kyrkokörerna i Skärstad-Ölmstad och Månsarp Alla helgons dag den 5 november kl. 18.00 – Minnesgudstjänst med ljuständning för dem som avlidit och/eller blivit gravsatta i vår församling sedan förra årets allhelgona, Tore Karlsson, Janet Andersson och kyrkokören Söndagen den 13 november kl. 11.00 – Mässa med medverkan av årets konfirmander, som också i denna gudstjänst tar emot sina Biblar. Gudstjänsten leds av Anton Jalnefur
FÖRSAMLINGSRESA kommer det att bli onsdag den 2 november. Vart då? Jo, Astrid Lindgrens värld. Håll utkik på hemsida och affischer!
Onsdagen den 16 november kl. 18.00 – Veckomässa, Anton Jalnefur och David Kyobe-Lule Lördagen den 19 november kl. 15.00 – Kyrkliga syföreningens basar i församlingsgården Söndagen den 20 november kl. 17.00 – Mässa i Taizé-anda, Tore Karlsson, David Kyobe-Lule och många andra medverkande Vardagsgudstjänster (Gudstjänst under enkla former) följande dagar: 21 november kl. 10.15, 22 november kl. 16.00, 23 november kl. 10.15 och 24 november kl. 10.15 Onsdagen den 23 november kl. 19.00 – En kväll i församlingsgården för Svenska kyrkans internationella arbete. Se vår hemsida och annons i Jönköpings-Posten! Första söndagen i advent den 27 november kl. 11.00 – Kom och fira in det nya kyrkoåret under festliga former! Adventsgudstjänst, Tore Karlsson, Anton Jalnefur och kyrkokören Söndagen den 11 december kl. 17.00 – Luciagudstjänst med medverkan av barn, konfirmander och Unga ledare Onsdagen den 14 december kl. 19.00 – För dig som vill ha en stund av stillhet och ro inför julen. ”Ro för själen”, Tore Karlsson och Samuel Johansson Gemensamma torsdagsträffar kl. 15.00 under hösten – 6 oktober i Pingstkyrkan, Taberg, 3 november i Månsarps Missionshus och 1 december i församlingsgården, Månsarp
3
BÄSTA FÖRSAMLINGSBO! Hur blir det med Din kyrka i framtiden?
Nu hajade Du allt till lite grand. ”-Den står väl där den står och har gjort så i 150 år, det händer väl inget med den” säger Du. Nej, den är nog ganska stabil och rasar inte i första taget men det är inte den fysiska byggnaden som är det viktigaste. När Jesus gav Petrus uppdraget att bygga hans kyrka menade han inte att Petrus skulle börja blanda bruk och stapla tegelstenar. Han menade att han skulle bygga församlingar.
En god sådan har vi i Månsarp/Taberg och dessutom en väldigt fin kyrkobyggnad att fira gudstjänst och mycket annat i. Men är det självklart att vi kommer att vara en egen församling för all framtid och kommer vi att ha råd att vara det? Strukturarbete är något som ständigt pågår inom Svenska kyrkan och vi ser runt omkring oss hur församlingar läggs samman, antingen i stora pastorat, eller till större församlingar. Hur tänker vi kring detta och vad krävs för att få kalla sig församling? Vad händer kring vårt grundläggande uppdrag, att fira gudstjänst, utöva diakoni, undervisning och mission? Sedan årsskiftet lever vi med en ny försam4
lingsinstruktion. Vad är en instruktion? Jo, något som talar om hur något skall utföras. Vad säger den? Instruktionen är inte något som man sticker i näven på personalen för att dom skall veta vad dom skall göra, den är till för Dig och mig. Det hörs på namnet. En ny kyrkohandbok är på väg in i gudstjänsterna. Den beskriver bl.a vad som skall vara med och vad som kan vara med. Där finns också både måsten och möjligheter vad beträffar musikvalet. Kommer den att förändra gudstjänsten? Diakonin står inför stora utmaningar. Diakoniarbete har en annan inriktning idag än för bara 10 år sedan. Hur tänker vi möta det? Fastighetsförvaltning. En av dom riktigt stora frågorna inom Svenska kyrkan i hela landet. Många församlingar brottas med stora och dyra underhållsbehov, väldigt ofta av byggnader och lokaler som knappast, eller till och med inte alls, används. Hur ser det ut i vår församling och hur tänker vi kring detta? Ekonomiska förutsättningar. Befolkningen växer i församlingen. Betyder det ökade intäkter? Vilka möjligheter finns i detta? Pensionsavgångar? Personalrekrytering? Kyrkogården? mm mm mm??? Nu tänker Du, bäste församlingsbo, här har han radat upp en himla massa frågetecken och inte ett enda svar. Rätt, det var meningen, för att onsdagen den 5 oktober klockan 19.00 i Månsarps kyrka kommer vi att informera om vad vi tror om framtiden. Då vill jag att Du kommer. Vissa frågor finns det konkreta svar på, andra blir bedömningar och också vilka planer vi har. Det är Du som har valt oss att styra församlingen och då ska Du också få veta vad vi gör. Till sist. Höstterminen är igång och med den en förstärkning på pedagogsidan. Välkommen till vår församling Anna Pettersson. Vi ser fram emot att ha Dig ibland oss.
Lars Johansson Kyrkorådets ordförande
Taizé, varför dé?
E
fter 375 mil på 2 hjul och en tältvecka i det vackra Bourgogne i Frankrike är jag hemma i Månsarp igen. Eftersom vi pratar mycket Taizé i Månsarp och firar mässor i Taizéanda så har man blivit lite nyfiken på vad detta är. När jag blev pensionär och möjligheten att ”styra min semester” infann sig tänkte jag att jag ska dit en gång. Att Taizé är en samlingsplats för ungdomar från hela världen har man ju hört, och så är det, men även vi lite äldre ungdomar är välkomna, för att inte säga mycket välkomna. Nu är jag inte speciellt förtjust (lindrigt sagt) i att åka buss en massa mil nonstop så färdmedlet blev ett annat. Via en tur längs floden Maas och upp i Ardennerna strålade jag på söndag eftermiddag 7/8 samman med vår grupp bestående av ungdomar och ledare från Månsarp, Taberg, Norrahammar och Hovslätt, totalt ett 25-tal. Måndag förmiddag var det samling för alla vuxna i stort tält. Nu började det som är utmärkande för Taizé, nämligen att få ihop folk så att allt fungerar. Man kommer alltså inte till dukat bord utan det är vi som är där som gör jobbet. Första utropet gällde om det fanns några läkare? Jodå, 2 stycken. Sedan fortsatte det med annan sjukvårdspersonal, folk och bilar till mattransporter, matutdelning, avdukning och diskning mm mm. Samma sak gäller för ungdomarna. Själv var jag med i frukostdisken tillsammans med 10 andra. Det talades engelska, franska, italienska, tyska och svenska kring diskbaljorna. Att diska kunde vara så kul hade jag ingen aning om. Sina vardagliga vanor och sin bekvämlighet får man lämna hemma. I Taizé lever man ett enkelt och stillsamt liv. Det firas gudstjänst 3
gånger per dag, morgon med mässa, middag och kväll. Där emellan är det samtal kring texter och frågeställningar i grupper om 8-10 stycken. Vår grupp bestod av 9 människor av 4 olika nationaliteter. Vi kunde enas kring engelska som språk. ”Ledig tid” används till att bara vara. Vad tar man då med sig hem efter en vecka i Taizé? Jo, en förstärkning av insikten om att om vi jobbar ihop, hjälper varandra och alla tar sitt ansvar så fungerar det. Tänk er en samlingsplats för tusentals människor och inte ett papper, inte en kaffemugg eller pet-flaska på marken. Varför då? Jo, man städar själv. Det kommer inte ”någon annan” och fixar detta. Till sist. En av toalettstädningsgrupperna fick efter avslutat pass, frågan av sin ledare. -” Va de roligt att städa toaletterna”? Nää, det var det inte. -” Va de nödvändigt”? Ja, det höll alla med om.
Lars i Byn
5
Ungas psykiska ohälsa Detta är temat för diakonin i år.
Hur många har hört, ”Du som är så ung har väl inga problem”, eller är du kanske en av dem som brukar säga det? I Sverige i dag läser vi fler självhjälpsböcker och använder antidepressiv medicin mer är någonsin och
utanför arbetsplatsen, skolan osv. När Jesus gick på jorden, var Han inte alltid nåbar. Han drog sig undan ibland. Om vi tror att vi orkar mer än Han, så tänk om, annars går vi i väggen. Världen eller din omgivning går inte under för att du stänger av en stund.
Du duger!
Du behöver inte ha allt som du tror/vet att alla andra har! Tro inte, att alla som visar upp en fantastisk bild av sitt liv på facebook, instagram, snapchat m.m, har ett perfekt liv. Det kan finnas mycket skit under målade naglar och så kan det också vara med den fina yta man visar utåt. De flesta människors liv är en dans på rosor, d.v.s. fullt med taggar, några härliga blomblad och ett och annat grönt blad på väg upp. Kanske är bladen på väg upp en vän som lyssnar när livet är svårt.
ändå mår vi sämre än tidigare, enligt olika undersökningar. Varför? På den frågan finns det säkert många svar. Kan några orsaker vara att vi bara visar upp allt positivt och bra som händer via sociala medier? För hur många, bland både unga och gamla, lägger ut bilder på sitt ostädade hem, när man är osams hemma eller hur svårt livet är i skola eller på arbetsplats? Eller stressen över att alltid vara nåbar, även 6
Dröm gärna om det omöjliga, men försök också se det du har på vägen dit och glöm inte, DU ÄR ÄLSKAD FÖR DEN DU ÄR, INTE DET DU ÄGER ELLER GÖR, DU DUGER!! Janet (en lite skamfilad, ibland trött och otillräcklig diakon, men som vet att Gud älskar mig för den jag är och Han älskar dig vem du än är och hur du än har det)
”Jag är ett barn av min tid, ett barn som lever med stress och press från media och omgivningen. Jag är ett barn av min tid, ett barn som ska se ut på ett visst sätt för att accepteras. Jag är ett barn av min tid, ett barn som har fallit för pressen och blivit sjuk, sjuk i ätstörningar”
Rebecca, 17 år
På Sveriges kristna råds hemsida finns mycket info om ungas psykiska ohälsa och små korta filmer.
www.skr.org
Ex. Diagnoser
Ätstörningar, nedstämdhet och depression, ångest, fobier och tvångstankar, självskadebeteende, suicidtankar, posttraumatiskt stressyndrom, bipolär sjukdom Att må dåligt behöver inte betyda att man har en diagnos, utan kan vara en del av livet. Alla mår dåligt ibland. Vill du prata med någon av oss i kyrkan, så står våra telefonnummer på sidan 2 här i kyrkobladet.
Du kan hitta andra personer på följande sidor:
www.bris.se • www.skolinspektionen.se www.do.se • www.friends.se www.slutamobba.se
Lovisa Rydberg, diakonpraktikant
D
en 8 augusti dök det upp en ny person i vårt arbetslag och här följer en kort presentation av henne. Hur kommer det sig att du är i Månsarp? Jag vill bli diakon och gör min första praktik här i Månsarp. Efter den så ska jag på en antagningskonferens den 15-17 september, tillsammans med alla som ansökt om att få bli diakoner eller präster. Där kommer vi att bli intervjuade av ett antal olika personer samt biskop och stiftsdiakon. Hur ser fortsättningen ut? Vi får besked veckan efter av biskopen om vi blivit godkända eller inte. Är vi godkända så följer mer praktik och några utbildningshelger som kallas ”Mötesplats stift och student”. Sedan blir det Diakonprogrammet på Svenska kyrkans utbildningsinstitut. Jag vet ju att man måste ha 3 års högskolestudier inom vård och omsorg innan allt detta, vad har du för utbildning? Min högskoleutbildning inom vård och omsorg är arbetsterapeut och jag har arbetat med rehabilitering inom äldreomsorg och psykiatri. Hur lång utbildning blir det tills du kan vigas till diakon?
Ca 5 år, totalt med arbetsterapeututbildningen, som jag har sedan tidigare. Vi önskar dig lycka till på din väg och vem vet, kanske hamnar du i Månsarp i framtiden... J
Janet
7
God gemenskap i Taizé. Lars i Byn tvåa från vänster
Barnkören på ”Musik i sommarkväll” 5 juni 8
Tack, Elisabeth
h! Avtackad 5 juni
SE´N SIST
Kyrkogårdsteater, 30 juni. Pastor Palmberg och hans Hillie
Pilgrimsvandrare på Tallnäs, 8 juni 9
Vad är det som gör att du engagerar dig i kyrkans verksamhet?
Elizabeth Arvidsdotter Johansson
Jag är uppvuxen i Månsarps församling. Båda mina föräldrar var på olika sätt engagerade i både Svenska kyrkan och Månsarps Missionsförsamling. Som barn var det lika naturligt för mig att gå till kyrkan som till missionshuset. Jag lärde mig tidigt vad ekumenik är. Våra barn har också deltagit i olika verksamheter i både Månsarps kyrka och Missionshuset. För mig känns det mycket bra att ha den bakgrunden och jag känner mig lika välkommen till båda kyrkorna. När jag började i kyrkokören 1970, blev det mer naturligt för mig att oftare gå till Svenska kyrkan. I kyrkokören har jag fått många vänner. Tillsammans har vi sjungit bl.a. i högmässor och musikgudstjänster, varit på resor och sjungit med andra körer. I kyrkokören upplever jag mycket glädje och gemenskap och har även känt stort stöd i svåra stunder. Under årens lopp har jag engagerat mig mer i olika verksamheter. Jag sjunger i kyrkokören och är engagerad bl.a. i Kyrkans internationella arbete, stickcaféet, estlandsgruppen och kyrkorådet. Gemensamt för de grupperna är att man genom församlingen bidrar till att göra livet lite bättre för andra människor. Jag har svårt att säga nej när någon behöver min hjälp. Det känns meningsfullt och det ger mig själv glädje att kunna hjälpa andra. Ella Hamfeldt går sista året på gymnasiet där hon läser på Ekonomiprogrammet. Hon har varit ledare för junior, toniår och konfirmander sedan 2012. Jag tycker om att ta ansvar. När jag blev juniorledare som 14-åring så kände jag att jag fick göra något viktigt och det var samtidigt roligt och lärorikt. Man träffar nya människor och får bidra med sina erfarenheter. Att vara med i kyrkan har gett mig många fina upplevelser. Det har blivit som mitt andra hem.
10
Anna Pettersson – vår nya församlingspedagog Vem är du? Jag är en idrottsintresserad trebarnsmor som bor i Jönköping med min man Gustav. Jag började en gång som ung ledare i Sofia församling. Senare utbildade jag mig till grundskollärare (sv/ so) och senare till församlingspedagog. Har arbetat drygt tio år i Sofia, Jönköping, och tycker det ska bli roligt att börja i Månsarp. Intressen? I första hand idrott, jag är målvaktstränare i Mariebo. Mina barn spelar fotboll och en tränar karate. För min egen del blir det en del löpträning med ett maratonlopp som mål. Andra intressen är böcker, film och TVserier. Vad tänker du kring dina arbetsuppgifter i Månsarp? Pedagogens viktigaste uppgift är att bereda plats för människor att växa. Det gäller gammal som ung. Jag vill arbeta för att tillgodose församlingsbornas önskemål som kanske inte bara handlar om de traditionella grupperna. Självklart är vår profilverksamhet viktig. Här finns ett stort utbud. Jag vill ha tid att lyssna in vilka behoven är här. Vad kan vi fördjupa och vilka nyheter kan vi pröva?
Jag tror mycket på möten över generationsgränserna. En verksamhet som är mera gåvobaserad, typ Messy church, där olika intressen och gåvor styr verksamheten mer än ålder. Jag kan även tänka mig verksamhet i form av projekt under en begränsad tid, gärna tillsammans med ideella ledare. Gudstjänsten är viktig. Att inte rikta olika gudstjänster till olika åldrar utan att det finns något där för alla. Temamässor knutna till olika delar av kyrkoåret är spännande, liksom stor delaktighet av ideella. Välkommen Anna! Vi ser fram emot att möta dig i församlingsarbetet. Hans Edwardsson
Tack, Linnea! Linnea Rehbäck har varit församlingspraktikant i Månsarps församling under tiden augusti 2015 – juni 2016. Hon har mest arbetat i barn- och ungdomsverksamheten, men har även prövat på andra områden inom församlingen, såsom diakoni, medverkan vid dopgudstjänster, planering och deltagande i gudstjänster och träffar för daglediga, medarbetarsamlingar m.m. Linnea har varit en stor tillgång, och vi i Månsarps församling säger: ”Tack, Linnea, för den här tiden och lycka till med det du ska göra i framtiden! Vi önskar Guds välsignelse i detta.” – Vi kommer att även framgent se Linnea i försam-
lingens liv. Hon fortsätter som ideell ledare för bland andra miniorerna och konfirmanderna. Tore Karlsson 11
Växjö stiftsombudsresa för SKUT* till Danmark och Norge, 16-19 april 2016 SKUT – Rådet i Växjö stift anordnade en SKUT-ombudsresa till Danmark och Norge. Den 16 april kl. 7.45 klev 25 ombud från hela stiftet på en buss från Öjaby respektive Växjö resecentrum, med destination Danmark. Från Månsarp kom Leif Enblom (må han vila i frid), Berna Enblom och David Kyobe-Lule. Tanken med denna ombudsresa var att besöka Gustafskyrkan i Köpenhamn, Margaretakyrkan i Oslo, samt lära oss om den tidiga sjömanskyrkans verksamhet i dessa områden genom tiderna, och hur de blev en del av den nuvarande Svenska kyrkan i utlandet. Dessutom skulle vi som ombud samlas till idéutbyte och samtal kring inspiration till engagemang och insamlings-strategier om hur vi ska nå ökade resurser och engagemang i våra församlingar. Vi anlände till Danmark ca kl. 13.30, och körde direkt till Gustafskyrkan i Köpenhamn. Vi mottogs av kyrkoherden Gunnar Pelinka, som bjöd oss till god lunch i församlingshemmet. Sedan samlades vi i kyrkan och lyssnade till Gunnars berättelse om Gustafskyrkans historia. Arbetet började redan 1901 och verksamheten var riktad primärt till svenskt sjöfolk som kom till de första sammankomsterna i Köpenhamn. Enligt Gunnar kom verksamheten att rikta sig till de många tusen svenskar som fanns i Köpenhamn med omnejd. Bland de första verksamheterna som bildades var sångkör, ungdomsgrupper, söndagsskola, hjälpförening, mm. Sammankomsterna och mötena hölls i hyrda lokaler. 1903 bildades svenska kyrkoföreningen, som såg som sin uppgift att bygga en svensk kyrka i Köpenhamn, med egna samlingslokaler. Insamlingar startades till projektet och förhandlingar med danska myndigheter om lämplig tomt och byggnadstillstånd, som beviljades år 1907. Grundstenen till kyrkan lades 1908, och tre år senare invigdes Gustafskyrkan i Köpen12
*SKUT= Svenska kyrkan i utlandet
Margaretakyrkan, Oslo
hamn, av biskop Gottfrid Billing, Lund, i närvaro av både de danska och svenska kungaparen. Gustafskyrkan fick sitt namn efter den dåvarande kung Gustaf V. Församlingen arbetar numera organisatoriskt under Nämnden för Svenska kyrkan i Utlandet och har ett brett och öppet utbud av gudstjänster och aktiviteter för alla åldrar, som är fastboende, sjömän, och turister. Vi tillbringade hela eftermiddagen där, fikade gott och tittade runt i kyrkan. Ca kl. 17.00 åkte vi med bussen till hamnen och checkade in på färjan ”DFS”, till Norge. Vi seglade lugnt och fint till destinationen Oslo. På kvällen åt vi middag och vilade eftersom vi alla var trötta. Den 17 april, ca kl. 9.30 anlände vi till Oslo och från färjan åkte vi buss direkt till Marga-
retakyrkan i centrala Oslo. Vi välkomnades av prästen Anna Runesson och vi tillsammans med några svenskar och norrmän firade mässa kl. 11.00. Efter mässan samlades alla till fika i församlingshemmet. Det var trevligt att träffa några svenskar som arbetar och som är fastboende i Oslo, och som är delaktiga i denna församlingsgemenskap. På eftermiddagen besökte vi kulturcentrat Voksenåsen, med Håkan Appel som guide. Voksenåsen är ett centrum för svensk-norskt samarbete. Ett hotell med en modern restaurang på toppen av Voksenåsen öppnades 1960. Håkan berättade för oss att kulturcentrat var Norges nationalgåva till Sverige som tack för Sveriges stöd och hjälp till Norge under andra världskrigets tuffa tid. Norge var särskilt tacksamt för Sveriges hjälp för ombyggnaden av Norge de närmaste åren efter kriget. Detta innebär att kulturcentrat och hotellkomplexet är en svensk statlig konferensanläggning på Holmenkollen i Oslo. Här finns många krigsstatyer och bilder, som vi tittade på och berättelser om vad det norska folket fick uppleva under andra världskriget. Vi besökte också Holmenkollen, den välkända 60 meter höga olympisk hoppbacken. Den 18 april tillbringade vi förmiddagen i Margaretakyrkan där vi fick höra om församlingens historia och nutid av församlingspedagog Håkan Appel. Enligt Håkan startade Svenska kyrkan sitt arbete 1911, i Kristiania. Detta följdes av bildandet av svenska kyrkoförening 1913, som ledde till kyrkobyggnaden 1922. Margaretakyrkan fick sitt namn efter den dåvarande kronprinsessan Margareta, och invigdes 1925 av dåvarande ärkebiskop Nathan Söderblom. Håkan berättade också om den norska mörka tiden under andra världskriget, då Norge ockuperades av nazistyrkorna, som naturligtvis innebar en tragisk förändring av livet för alla i Oslo. Vi tittade på några filmklipp om krigets tid, som visar hur kyrkans lokaler blev en utspisningsplats för tusentals sorgsna, hungriga barn, som kom att äta ”Svenskesuppen”. Tortyr, slavarbete och mord var vardag i de många fångläger i Norge. Detta visste inte allmänheten om. Kyrkan och alla dess salar fylldes på sön-
dagarna av deltagare i gudstjänster, och på vardagarna kunde upp till sjutusen barn utspisas dagligen, vid sidan av annat omsorgsarbete och aktiviteter. På eftermiddagen träffade vi Tormod Westermoen, som tidigare arbetade som norsk sjömanspräst i Berlin och New York. Han berättade om den spännande norska sjömanskyrkan, dess organisation och arbete och guidade oss till Lorenskog, en gammal kyrka som byggdes mellan ca1150-1250. Vi besökte även Skårer Kirke, en praktfull kyrka i rektangelform med 365 sittplatser som byggdes 1978. Vi lyssnade till församlingens kyrkoherde, som berättade om Skårer pastorats historia och arbete. Vi fikade och åkte tillbaka till hotellet. Den 19 april ca kl. 8.00 var det dags för hemfärd från Oslo, en fyra timmars resa till Göteborg. I Göteborg besökte vi Sjömanskyrkan, där vi fick höra om kyrkans historia och verksamhet, av sjömansprästen Ib Pihlblad. 1953 påbörjades arbetet med Sjömanskyrkan som stod klar att invigas 29 september 1954. Bygget fungerade som en fritidsgård för sjöfolket där det fanns möjlighet att spela biljard, läsa böcker och titta på film i kyrksalen. Tidigare hade kyrkan sin verksamhet förlagd till Johanneskyrkan. När Johanneskyrkan 1985 såldes till Göteborgs kyrkliga samfällighet flyttade Sjömanskyrkan till Sjömansgården på Stigberget, där den nuvarande verksamheten finns, och dessutom bedrivs dagligt café och lunchverksamhet. Varje söndag hålls gudstjänst. Numera är kyrkan en social och diakonal mötesplats, där många som gästar där, träffar nya vänner och umgås. Efter hans berättelse åt vi lunch och sedan åkte vi hemåt. Resan var givande på många olika sätt. OBS: Till
dig som vill veta lite mer om Margaretakyrkan i Norge, hänvisar jag dig till böckerna: Weebe, Axell, Krigsdagbok1940-1945; Folke, Bergh, Svenskakyrka i ockuperad stad, som finns i församlings bibliotek.
David Kyobe-Lule
13
Tankar efter Taizé
Att befinna sig i Taize är som att komma upp till ytan efter luft. Under vattenytan finns alla problem, krav och jobbiga situationer som tillhör vardagen. Men här får du en chans att komma upp till ytan, en chans att släppa alla problem, krav och jobbiga situationer. I Taize är alla välkomna, här finns plats för alla som av någon anledning känner för en paus i livet. Att spendera en vecka här ger dig tillfälle till att reflektera över vem du är, vem du vill vara och vart du är på väg i livet. En värme omsluter mig, som en stor varm kram. Ett tryck bildas runt mig som får varenda muskel i min kropp att spänna sig. Sakta stiger känslan av panik till ytan och en massa frågor dyker upp: Vad gör jag? Vad har jag gjort med mitt liv? Vart är jag på väg? Precis som det känns som att allt ska brista 14
och att jag ska falla ihop i en hög på golvet, släpper trycket och mina muskler börjar slappna av. Det lämnar en känsla av total avslappning och frid. Allt kommer att lösa sig en dag och livet är nog inte så jobbigt som jag tror. Detta är något som jag har upplevt många gånger i Taize och det är en känsla som jag kan tänka tillbaka på när jag är hemma och alla krav, problem och jobbiga situationer känns för svåra.
Sanja Magnfält
”...går sommaren mot höst”
R
önnbären lyser så fint på rönnbärsträden i höst. Så många, så stora klasar, och är man äppelodlare sägs det att det ska vara bra. Rönnbärsmalen angriper inte äpplena. Ja, så har jag hört i alla fall. Nu väntar jag på att de vackra sidensvansarna ska komma ner från Norrland och finna skafferiet fullt hos oss. Massor av rönnbär
väntar på denna fågel, som kommer i flockar och som har ett ringande läte. Men än får vi vänta. Det är först framåt senhösten sidensvansarna kommer. Allt i naturen går mot sin mognad. Det som frösattes i den ystra och lekfulla vårtiden, bär sin frukt. Vi njuter av mognaden, smakar på den. Så är det också med människolivet. Vi upplever i vårt liv den lekfulla och förväntansfulla våren och den ansvarstagande, många gånger kravfyllda sommaren. Höstens och mognadens tid hos en människa kan ibland vara vemodig, men ändå den tid då vi kan samla oss, smaka på mognaden, reflektera, förhoppningsvis känna tacksamhet. Mognad kan finnas i alla våra stadier i livet. Ett barn, som man säger är före sin tid, blir ofta lillgammalt, och vi ler åt detta, tycker ibland synd om barnet, men undrar också:
”Vad ska det bli av detta barn?” Långt tillbaka i tiden var det väl präst, fast idag är det kanske helt andra, IT-inriktade, yrken. Det som dock skiljer den gamla människan från tidigare åldrar är att man lämnat karriären och tidspressen bakom sig, man kan unna sig att glädjas åt det lilla. Gammal förresten… Det ordet byts idag ut mot äldre eller senior. Gammal vill väl ingen vara? Som präst har jag ofta haft stort utbyte i mötena med de äldre församlingsborna. De äger en sådan vishet och kunskap om livet, har tid att dricka en kopp kaffe och samtala. Trots krämpor, som naturligtvis kommer, finns där en tacksamhet och förnöjsamhet. Det har hänt, inte så sällan, att jag kommit från ett stressigt församlingsarbete, och fått känna ron och vilan i mötet med den äldre. Fast hösten och mognaden går mot det oundvikliga. ”Människans dagar är som gräset: hon spirar som blomman på marken, så sveper vinden fram, och den är borta, platsen där den stod är tom.” Så skriver författaren till den 103:e psalmen i Psaltaren. Varje gång vid en urnnedsättning läser jag de orden på kyrkogården. ”Så litet som blev kvar av morfar”, är en kommentar jag ofta hör, när vi står där och säger farväl med en liten urna som lätt kan hanteras i famnen. Dock, det pessimistiska vissnandet bär i sig också en mognad. Fröet finns där till ett liv i en annan årstid. Vi förvissar oss också om detta, när vi hör Jesus säga: ”Känn ingen oro. Tro på Gud och tro på mig. I min faders hus finns många rum. Skulle jag annars säga att jag går bort för att bereda plats för er? Och om jag nu går bort och bereder plats för er, så skall jag komma tillbaka och hämta er till mig, för att också ni skall vara där jag är” (Johannes evangelium 14:1-3). Ett annat liv i en annan årstid... Litet längre fram i höst, den 5 november, firar vi Alla helgons dag. Kl. 18.00 har vi en Gudstjänst, då vi särskilt minns våra kära döda. Vi tänder ljus och känner värme och hopp, trots höstmörkret. Välkommen till Månsarps kyrka! Eller till en annan kyrka, där du befinner dig. Tore Karlsson
15
Konfirmation i Månsarps kyrka 29 maj 2016
Foto: Lennarth Ström
Bakre raden fr v: Anton Jalnefur, Janet Andersson, Ingrid Laago, Elisabeth Andersson, Linnea Rehbäck, Sandra Rehbäck, Albin Ledell, Arwid Walfridsson, Magnus Neij, Magdalena Lindstedt, Ella Hamfeldt, Sanja Magnfält, Hans Edwardsson, Samuel Johansson. Mellersta raden fr v: Tore Karlsson, Marcus Lidén, Lisa Lindkvist, Gideon Claesson, Axel Johansson, Felicia Högbom, Amanda Axelsson, Edvin Andersson, Anton Kustermans, Lisa Eriksson, Alicia Isaksson, Gabriella Levinsson Sjögren, Rebecca Stenqvist, David Kyobe-Lule. Främre raden fr v: Elina Lexén, Agnes Berggren, Noa Edwardsson, Ebba Kronåker, Märtha Ström, Elin Stigeberg Rundberg, Michaela Järn, Christoffer Lidén, Lisa Andlin, Jenny Romin.