Månsarps Kyrkoblad 4/2018 by Månsarps församling

MĂĽnsarps Kyrkoblad 4/2018

TabergsĂĽn i adventstid Foto Hans Edwardsson

Svenska kyrkan Månsarps församling Församlingsexp. Tid tisd. 10 - 12 onsd-torsd. 13 - 15 Adress: Tabergsvägen 54, 562 50 Månsarp 36 30 40 Fax 36 37 50 E-post: mansarp.forsamling@svenskakyrkan.se Kyrkoherde Tore Karlsson 36 30 41 Sms-nummer 070-625 04 57 E-post: tore.karlsson@svenskakyrkan.se Komminister David Kyobe-Lule 36 30 42 Sms-nummer 070-149 00 89 E-post: david.kyobe-lule@svenskakyrkan.se Församlingspedagog Hans Edwardsson 36 30 44 Sms-nummer 072-523 30 80 Epost: hans.edwardsson@svenskakyrkan.se Församlingspedagog Anna Pettersson 36 38 50 Sms-nummer 072-525 69 00 Epost: anna.s.pettersson@svenskakyrkan.se Kantor Samuel Johansson 36 30 45 Sms-nummer 072-700 30 80 Epost: samuel.johansson@svenskakyrkan.se Kantor Ingrid Laago 36 38 51 Sms-nummer 072-525 71 00 Epost: ingrid.laago@svenskakyrkan.se Kyrkvaktmästare Micael Henriksson 36 38 52 E-post: micael.henriksson@svenskakyrkan.se Församlingsvärd Gerri de Graaf 36 38 55 Sms-nummer 073-084 28 33 Epost: geraldina.degraaf@svenskakyrkan.se Kyrkvaktmästare Christina Evaldsson Kyrkvaktmästare säsong 36 30 46 Gunnar Magnusson 072-451 57 11 E-post: gunnar.magnusson@svenskakyrkan.se Kyrkokamrer Per Carlsson 36 30 49 Sms-nummer 070-399 66 08 E-post: per.e.karlsson@svenskakyrkan.se

Innehåll Det händer i Månsarps församling....................3 Vi tror på kyrkan - om ideelt engagemang........4 Våra veckomässor..........................................6 Då var det som när himmel och jord möttes......7 Se’n sist......................................................8-9 Välkomna, våra nya medarbetare...................10 Halvtid för konfirmanderna...........................11 David intervjuar Lasse...................................12 Svenska kyrkan i Genéve..............................12 En liten saga om en råttfamilj........................14 Julhälsning...................................................15 Grinchen - en förebild i juletid?......................16

Trettondagsgudstjänst 6/1

med julfest och dans kring granen kl. 16.00.

Vill du vara med i julspelet? Hör av dig till Anna Pettersson. Denna gudstjänst avslutar julkampanjen.

Swish-nummer: 123 033 42 92

svenskakyrkanmansarp

Gilla oss på facebook Svenska kyrkan Månsarp

MÅNSARPS KYRKOBLAD REDAKTION: Tabergsvägen 54, 562 50 Månsarp Redaktion: Tore Karlsson, Hans Edwardsson, David Kyobe-Lule, Anna Pettersson. ANSVARIG UTGIVARE: Tore Karlsson.

”Det händer i Månsarps församling” Besök församlingens hemsida www.svenskakyrkan.se/mansarp Med reservation för ändringar Gudstjänst eller Mässa (gudstjänst med nattvard) firas i Månsarps kyrka varje sönoch helgdag i regel kl. 11.00. Undantag från denna gudstjänsttid kan förekomma. Se våra annonser i Jönköpings-Posten eller titta in på vår hemsida! Du kan även följa oss på Facebook och Instagram Onsdagen den 12 december. Veckomässa i Taizéanda kl. 18.00, David Kyobe-Lule och Tore Karlsson 3:e Söndagen i advent den 16 december. Gudstjänst kl. 11.00, diakon Britt-Marie Leion 4:e Söndagen i advent den 23 december. ”Advent till jul” kl. 18.00, gemensam kör för kyrkorna i Taberg och Månsarp, Tabergs Musikkår. Textläsare: Eva Joelsson och Tore Karlsson Julafton den 24 december. ”Välkommen till Betlehem!” kl. 11.00. Samling vid julkrubban, Tore Karlsson, Hans Edwardsson, Anna Pettersson, Samuel Johansson, Barnkören Julafton den 24 december. Julnattsmässa kl. 23.00, Tore Karlsson och julkören Juldagen den 25 december. Julotta kl. 07.00, David Kyobe-Lule Annandag jul den 26 december. Mässa kl. 11.00, David Kyobe-Lule Söndagen efter jul den 30 december. Mässa med julens psalmer kl. 11.00, Tore Karlsson Nyårsafton den 31 december. Nyårsbön kl. 17.00, Tore Karlsson, sång och piano Lillemor och Björn Palander. Börja ditt nyårsfirande i kyrkan! Nyårsdagen den 1 januari. Nyårsmässa kl. 17.00, David Kyobe-Lule. Gott Nytt År! Trettondedag jul den 6 januari. Trettondedagsgudstjänst med alla åldrar kl. 16.00. Offergång för Svenska kyrkans internationella arbete, Julkampanjen ”En flicka är född” 1:a Söndagen efter trettondedagen den 13 januari. Mässa kl. 11.00, David Kyobe-Lule Onsdagen den 23 januari. Veckomässa kl. 18.00, David Kyobe-Lule och Tore Karlsson 3:e Söndagen efter trettondedagen den 27 januari. Mässa kl. 11.00, Tore Karlsson Kyndelsmässodagen den 3 februari. Mässa kl. 11.00, David Kyobe-Lule Onsdagen den 6 februari. Veckomässa kl. 18.00, David Kyobe-Lule och Tore Karlsson Torsdagen den 7 februari. Gemensam träff för daglediga kl. 15.00 i Tabergs Missionskyrka 5:e Söndagen efter trettondedagen den 10 februari. Mässa kl. 11.00, Tore Karlsson

Den gemensamma böneveckan 3/2019 En bönesamling tisdag - fredag mellan kl. 17.00 och 21.00, då vi besöker varandras kyrkor för att be och lyssna till vad just den församling vi är i har att säga vad gäller glädjeämnen och utmaningar. Kyrkan står öppen för enskild bön och meditation. Kl. 19.00 är den gemensamma samlingen. Tisdagen den 15/1 är vi i Månsarps Missionshus, onsdagen den 16/1 i Månsarps kyrka, torsdagen den 17/1 i Pingstkyrkan, Taberg, och fredagen den 18/1 i Tabergs Missionskyrka. Lördagen den 19 januari. Vi gästas i helgen av opinionsredaktör Elisabeth Sandlund, tidningen Dagen, och på lördagen är samlingen kl. 19.00 i Pingstkyrkan, Taberg. 2:a Söndagen efter trettondedagen den 20 januari. Gemensam mässa kl. 10.00 i Tabergs Missionskyrka. Elisabeth Sandlund och medverkande från de olika församlingarna Septuagesima den 17 februari. Mässa kl. 11.00, David Kyobe-Lule Onsdagen den 20 februari. Veckomässa kl. 18.00, David Kyobe-Lule och Tore Karlsson Sexagesima den 24 februari. Gudstjänst med doppåminnelse kl. 11.00., Tore Karlsson. Enkel lunch i församlingsgården Onsdagen den 27 februari. Messy Church i församlingsgården kl. 16.30-18.30 Fastlagssöndagen den 3 mars. Mässa kl. 11.00, David Kyobe-Lule. Vi serverar semlor Askonsdagen den 6 mars. Askonsdagsmässa kl. 18.00, David Kyobe-Lule och Tore Karlsson Torsdagen den 7 mars. Gemensam träff för daglediga kl. 15.00 i Pingstkyrkan, Taberg 1:a Söndagen i fastan den 10 mars. Mässa i Taizé-anda kl. 17.00, Tore Karlsson och många fler 2:a Söndagen i fastan den 17 mars. Mässa kl. 11.00, David Kyobe-Lule Onsdagen den 20 mars. Veckomässa kl. 18.00, David Kyobe-Lule och Tore Karlsson Jungfru Marie Bebådelsedag den 24 mars. Mässa kl. 11.00, Tore Karlsson. Våfflor serveras i församlingsgården Måndagen den 25 mars. Vardagsgudstjänst kl. 10.15, Tore Karlsson med flera Midfastosöndagen den 31 mars. Temamässa kl. 17.00, David Kyobe-Lule

VI TROR PÅ KYRKAN — OM IDEELLT ENGAGEMANG Diakonigruppen sammanträder

Vår biskop Fredrik Modéus har sedan han tillträdde arbetat med att utveckla och förankra visioner och mål som han kallar Framtidsbilder för vårt stift. Han är mycket mån om att alla som engagerar sig i församlingarnas arbete och gemenskap ska uppmärksammas och utrustas för dem de är och det de gör. I linje med detta bjöd Tore och jag in till en ”Kväll för ideella”. Den 17/10 samlades ett härligt gäng där alla har ett ideellt engagemang i församlingen. Det var den första träffen av det slaget, och ett försök från oss 4

anställda att börja uppmärksamma och arbeta mer aktivt och medvetet med uppmuntran och utrustning av ideellt engagerade. Vi började med att delta i veckomässan i kyrkan och gick sedan till församlingsgården, där vi leddes av vår pedagog Anna i olika övningar för att tänka kring vår egen roll i församlingens arbete. Efter ett enkelt kvällsfika ledde Tore och jag in tankarna på detta med gåvor, förmågor och längtan i församlingen. Sedan gick en god stund åt att diskutera några frågor kring vad det är att vara engagerad i vår församling.

Ett ämne som diskuterades på olika sätt var varför. Vad är det som gör att du vill vara engagerad här i kyrkan? Vad kan det få betyda? Det visade sig finnas många olika svar. Olika aspekter av gemenskapen i församlingen lyftes fram, som möten över generationsgränserna och glädjen i sången och musiken. Även upplevelsen att vara behövd var viktig, att känna sig sedd och värdefull, och att det både ger något till en själv och andra. Någon kände att engagemanget var en ära och ger en känsla av utvaldhet, medan någon annan kände att det sker av gammal vana. Ett annat ämne som vi pratade om var på vilka sätt det behövs stöd i engagemanget. Det är en viktig fråga som vi behöver fundera mer kring! Även här kom flera viktiga synpunkter fram. Flera betonade vikten av att få uppmuntran, tack och feedback för det de gör. Även praktiska och konkreta aspekter kom in, t.ex. vikten av att det finns struktur i rutiner och tider för olika uppgifter, att bli tillfrågad i god tid och att träffa de andra som har samma uppgift. Någon tyckte att det skulle underlätta om någon annan tog över uppgiften. Det var kanske menat skämtsamt, men det innehåller en viktig poäng: det måste gå att säga nej och trappa ner engagemanget när man behöver det. Men varför är det viktigt att det ideella engagemanget är levande i församlingen? Vi har ju så många anställda? Det här handlar om kärnan i vad kyrkan är. Vad är grejen med församlingen? På ett sätt är en församling i Svenska kyrkan ett geografiskt ansvarsområde, där många av de boende i området också är medlemmar i Svenska kyrkan. De betalar medlemsavgift, kyrkoskatt, och kan förvänta sig viss service av församlingen. Den geografiska församlingen har en ledare, kyrkoherden, och är en del av större områden,

t.ex. stiftet, som ju leds av biskopen. Så långt församlingen som en del av Svenska kyrkans organisation. Men vad är församlingens identitet, vad är det vi kallar kyrka? Jo, det är ju de församlade i tron på Jesus, gemenskapen av människor i kyrkan. VI är församlingen, det är alla vi som är gemenskapen som utgör Kristi kropp där alla delar behövs. I trosbekännelsen säger vi: ”Vi tror ock på den helige Ande, en helig, allmännelig kyrka, de heligas samfund...” Henri Nouwen, en holländsk teolog och frommis, uttryckte det som att vi tror och bekänner Gud som Fader, Son och Ande, men vi behöver också tro på kyrkan! Kyrkan som är gemenskapen i tron mellan människor av alla möjliga slag – både trasiga och syndiga och rättfärdiggjorda och heliga. Gud ger oss kyrkan som platsen där han är Gud-med-oss, Emanuel. I vår tid, efter att Jesus lämnade jorden, är det kyrkan som är Jesus kropp, alltså Kristi kropp, här i vår värld. I 1 Korintierbrevet där Paulus utvecklar tanken på kyrkan som Jesus kropp skriver han att i en kropp kan ögat inte säga till örat att det inte behövs, för de har helt olika uppdrag. Så kan vi se på olika uppgifter i församlingen. Det handlar om olika deluppdrag som tillsammans utgör en större helhet, där vi som enskilda kroppsdelar inte kan värdera vårt eget, eller för den delen andras, bidrag till kroppen – för vi har inte hela bilden. Gud har hela bilden, och för honom har varje kroppsdel med sin unika uppgift ett unikt värde. Du behövs, först och främst som den du är i kyrkans gemenskap, och sedan med dina speciella gåvor i den uppgift du hamnar i! Arbetet fortsätter. Fler tillfällen till uppmuntran och undervisning kommer att komma framöver, så håll utkik.

Ester Fjellander

Våra veckomässor

Månsarps kyrka firar vi nattvard eller mässa ungefär tre av fyra söndagar. De övriga är ofta någon form av temagudstjänst såsom doppåminnelsegudstjänsten, första advent, lucia eller liknande. Några gånger per termin firar vi vardagsgudstjänster på förmiddagstid samt två gånger per termin Messy church, som är en aktivitetsgudstjänst i församlingsgården. Ett mer regelbundet tillfälle att fira gudstjänst under vardagar är veckomässan som vi firar varannan onsdag klockan 18, alltså under jämna veckor. Den inleder Arkens, vår ungdomsgrupp, träffar dessa veckor och fungerar också som start på bibelsamtalskvällen och i princip alla andra möten som sker under onsdagskvällar i församlingen. Tanken är att vi tydligt kan se sambanden – vi är en församling med många delar och funktioner. Självklart står veckomässan också för sig själv, alltså måste man inte ha någon träff att gå till efteråt för att delta i mässan. Vi har också försökt lägga tonvikt på närheten i denna gudstjänst genom att samlas på stolar i kyrkans kor. I veckomäs6

san vill vi också betona enkelheten och det lite mer avskalade gudstjänstfirandet, både liturgiskt och musikaliskt. Ett moment av rörelse finns också med, i form av bön och ljuständning. Vi rekommenderar dig som inte hittat till veckomässan att komma och vara med. Se i vår annonsering och på hemsidan www. svenskakyrkan.se/mansarp. Välkommen!

Hans Edwardsson

Då var det som när himmel och jord möttes. Några tankar om nattvarden. Det är kanske inte så förvånande, att lärjungarna känner sig förvirrade. Man är just i färd att tillsammans med Jesus fira den judiska påsken, som firades och firas till minne av israeliternas uttåg ur Egypten och det tunga slavarbetet där. Nu kunde man, efter många vedermödor och ledda av Mose, gå genom vatten och öken mot det egna landet, där friheten och rätten skulle finnas. Mitt i denna judiska påskberättelse och hågkomst, tar Jesus i den natt som skulle vara den sista innan han korsfästes, ett bröd och säger att ”Detta är min kropp som blir offrad för er. Gör detta till minne av mig”. Och när de delar vinet i bägaren säger han: ”Denna bägare är det nya förbundet genom mitt blod, som blir utgjutet för er”. Det var för stort att förstå. Lärjungarna kunde inte sortera sina tankar. De var förvirrade, sorgsna, undrande, rädda. ”Ska Jesus dö? ”Efteråt skulle de säkert säga till varandra, att de var just förvirrade, men insikten skulle växa sig starkare: Jesus, som vandrat mitt ibland dem, varit deras vän under tre år, som blivit dödad men som man också mött som uppstånden, var hos dem på ett alldeles särskilt sätt i måltidens bröd och vin. Ja, så var det. Himlen kom ner på jorden i dessa enkla medel, brödet och vinet, och Jesus var Befriaren som tog dem ut ur den fångenskap som heter mörker och död, ut mot ljuset och livet. Det fanns alltså ett samband mellan den judiska påsken och det som Jesus gjorde. Han var liksom Mose en gång den som kom med befrielse. En instruktion följde med i denna måltid, att fira den ofta. Nattvarden, eller mässan, är så för oss idag också. Jesus finns överallt, men han låter sig på ett oförklarligt sätt finnas i det enkla, i jordiska medel som vi behöver för att över huvud taget existera. Många är de teologer

genom tiderna som har försökt förklara för oss vad som händer i nattvarden: Brödet och vinet förvandlas i det ögonblick som prästen läser instiftelseorden till Jesu kropp och blod, säger en del. Nattvarden har en rent symbolisk betydelse, säger andra. Vi minns Jesus och hans verk när vi firar nattvarden. Några präster har försökt hindra människor att komma fram till nattvardsbordet. Kanske har man menat att alla inte är värdiga, och man måste väl ändå ha en viss kunskap för att ur prästens hand ta emot brödet och vinet? Man må vända och vrida på allting. Och, nej, jag kan inte helt förklara vad som sker i nattvarden. Det räcker att jag får vara med i skaran av dem som det räknas med i Guds rike. Jag får tro att Jesus finns där och berör mig och alla andra som tillsammans med mig och över hela jorden, deltar i den måltid, som är en försmak av himlen. Värdig eller inte värdig – vem utom Gud själv kan bedöma? Det handlar också om det där bytet som sker vid nattvardens bord – jag ger min skuld och ofullkomlighet och tar emot förlåtelsen och nytt liv, det som Jesus vann åt oss på korset. Kunskapen är inte att förringa. Det ligger i människans natur att söka kunskap, men jag behöver inte veta allt för att ta emot Guds gåvor. Det handlar istället om tillit och längtan. Barnen är ju, har vi lärt oss genom bibeln, särskilt välkomna till Jesus. Så skönt att barnen välkomnas till nattvarden! Så sker i vår församling och så sker överallt i vår kyrka. Här i Månsarps församling tycker vi att det är bra om en förälder eller en annan vuxen är med när barnen tar emot brödet och vinet. Då är det som när himmel och jord möts. Tore Karlsson 7

Konfirmander i lövskogen

Unga ledare gestaltar bibliska figurer Mellofigurer från Messy church

Konstprojekt Minior

Vi gratulerar våra 80-, 90- och 100-åringar 8

Höst på Månsarps kyrkogård I pysselhörnan, Messy church

E´N SIST

Välkomna, våra nya medarbetare Per och Gerri!

nder hösten har vi i Månsarps församling fått två nya anställda medarbetare. Det är kyrkokamrer Per Carlsson och församlingsvärd Gerri de Graaf. Per har jag personligen känt under många år. Vi började våra tjänster i Norrahammars församling, och då med särskilt ansvar för Sandseryds kyrka, båda två i början av 1980-talet. Per var kyrkvaktmästare med arbete på kyrkogården och i kyrkan, och jag var präst med titeln kyrkoadjunkt. Per arbetade senare på båda kyrkogårdarna i Norrahammars församling. Han gick sedan över till fackligt arbete för Kommunal/kyrka. Under senare delen av 80-talet pluggade Per ekonomi på universitetet i Göteborg, och detta fick han stor nytta av, då han för fem år sedan blev kyrkokamrer i SkärstadÖlmstads församling. Nu är vi glada att han har kommit till oss och är Per Hulusjös efterträdare sedan den 1 september. Per bor i Månsarp, så nu får han närmare till sin arbetsplats än tidigare. Många i Tabergsådalen, särskilt ni som har bott här en längre tid, vet säkert att Per är uppväxt i Åsalund i Åsa by. Pappa Sven-Erik var blomsterhandlare med butiker både i Norrahammar och Taberg, och mamma Greta var barnmorska. Gerri (eller Geraldina som hon egentligen heter, fast det hör man aldrig) kommer 10

ursprungligen från Amsterdam i Nederländerna. Hon har bott i Sverige sedan år 1990. Kyrkan är inget främmande för henne. Hon har varit kyrkvärd i Norrahammars kyrka i femton år, sjunger i Sandseryds kyrkas kör och har vikarierat som vaktmästare i Norrahammars församling. Gerri har två döttrar,

Denice och Emelie, som båda har flyttat hemifrån. Denice bor med sin familj i det hus i Tjurshult, som ägs av Månsarps församling. Gerris stora fritidsintresse är hästar. Hon tycker också om att gå i skog och mark och plockar gärna svamp. Hon arbetade inom hemtjänsten innan hon fick tjänsten som församlingsvärd hos oss. Både Per och Gerri ser fram emot att börja i Månsarps församling och möta nya människor. Ska bli en spännande tid, säger de. Per och Gerri, vi ser fram emot att möta er! Tore Karlsson

Halvtid för konfirmanderna

Årets konfirmander har snart hunnit halvvägs till konfirmationen som sker den 9 juni nästa år. Detta har hänt: Efter en första träff i september, då vi fick presentera oss för varandra och lära känna kyrkan, for vi den 28-30/9 till stiftsgården Tallnäs på läger. Här fick vi möjlighet att lära känna varandra lite bättre, konfirmander, unga ledare och de vuxna ledarna. Vi lekte, skapade, vandrade, firade gudstjänst och mycket mer. I oktober hade vi en lördag med Pilgrimstema. Då gick vi Kåperydsrundan med regelbundna stopp för samtal, värderingsövningar, fika och skoskav. När vi gått i mål i Månsarp samlades vi vid våra vindskydd bakom kyrkan och grillade korv, sjöng och samtalade om våra upplevelser. Dagen efter firade vi skördegudstjänst i Månsarps kyrka då konfirmanderna fick sina biblar. En onsdagskväll i oktober träffades vi för

att fira veckomässa och sedan gästa Arkengruppen som förberett lekar, fika och mys. I november var det dags för andra lägret, också det på stiftsgården Tallnäs. Nu var vi tillsammans med konfirmander och ledare från Rogberga/Tenhult, Norrahammar och Barnarp. Vi gick en vandring med tema: Livets pärlor och genomförde en nattkamp, där vi i blandade lag ställdes inför diverse utmaningar och vädrets makter. Förutom gudstjänstmedverkan ett antal söndagar är konfirmanderna också en viktig del av församlingens luciatåg som i år firades med gudstjänst den 9 december i kyrkan. Till våren väntar flera helger med olika teman utifrån Livets pärlor, eller Frälsarkransen, samt ett längre läger i månadsskiftet maj-juni. Konfirmationshögtid, som sagts, den 9/6 2019. Vi ses!

Anna Pettersson och Hans Edwardsson, församlingspedagoger

David intervjuar Lasse... Lasse, vad är det som gör att du är aktiv i kyrkokören här i Månsarp?

Det är ju sedan barndom egentligen att man fortsätter med det som man var. Det var så att hemma i Kanshestra i Bondstorp, där jag härstammar ifrån, var det kyrkan som gällde. Och sedan, när jag kommit till Månsarp, blev jag uppringd av Ingrid Laago som frågade mig om jag kunde tänka mig att sjunga i kören Tonfiskarna. Jag började i Tonfiskarna, och sedan i kyrkokören, och sjöng i basstämman i flera år. Jag hade dock uppehåll ett antal år för att kunna ta hand om min sjuka fru. Efter ett tag fortsatte jag att sjunga igen i kyrkokören. Jag tycker att det är en spännande upplevelse att sjunga med i Månsarps kyrkokör, och jag trivs bra med alla.

Svenska kyrkan i Genève I augusti månad i år fick jag tillfälle att göra ett kortare besök i Genève i Schweiz. Vi var ett gäng ledare och ungdomar på väg till Taizé och vi gjorde en ”avstickare” till Genève. Geografiskt ligger Genève inte långt från den kristna gemenskapen i Taizé. Ett av våra mål var att besöka den Svenska kyrkan som finns i Genève. Denna kyrka ingår i en liten svensk kyrkofamilj i den franskspråkiga delen av västra Schweiz med lokaler i Genève, Lausanne och Bern. Bern är dock tryskspråkigt. I Lausanne finns huvudkyrkan och där finns också församlingsrådet. För inte så länge sedan var Per Harling kyrkoherde, känd av många som psalm- och visdiktare. Kyrkoherden idag heter Marcus Heutmann, fast det var inte honom vi träffade utan kyrkorådets ordförande Bengt Sagnell. Bengt kom till Schweiz redan år 1951 och arbetade hela sin yrkesverksamma tid på forskningscentret i Cern, där man forskar inom om12

rådet partikelfysik. Bengt är pensionär och har nu tid över för församlingens verksamhet. Han skrev en bok om Svenska kyrkan i denna del av landet till 50-årsjubilèet 2011. Han mötte upp vår lilla grupp i en kyrka som egentligen hade sommarstängt i augusti.

Litet historia

Kyrkan eller kapellet som finns här i den vackra gamla staden i Genève tillhörde historiskt ett sjukhus för fattiga, ett sjukhus som uppfördes i mitten av 1300-talet. Kapellet, byggt år 1380, blev också ett härbärge för pilgrimer, som var på väg

Bengt Sagnell

till Rom eller till S:t Jakobs grav i Santiago de Compostela vid atlantkusten i nordvästra Spanien. Än idag finns denna pilgrimsväg, markerad med en gul stjärna i formen av ett snäckskal, aposteln Jakobs särskilda kännetecken. Något av historiens vingslag kom till oss, när Bengt berättade detta. På denna väg tågade ännu tidigare i historien romerska soldater på väg till sina olika uppdrag och kanske krig. Kapellet stängdes som gudstjänstlokal efter en reformert reformation år 1535, men köptes tillbaka från den då private ägaren år 1945 av den reformerta kyrkan, som är den dominerande kyrkan i Schweiz. Under tiden då lokalen inte var gudstjänstlokal användes den som lager, verkstad, garage m.m. Det som vi kan se i kyrkan idag är från en renovering på 1400-talet, så den kyrkliga prägeln har verkligen bevarats trots andra användningsområden.

Kyrkan i vår tid

Nu finns alltså här en svensk församling, som samlas till gudstjänst och andra möten och verksamheter, och som också ser till att kyrkan får nödvändigt underhåll och reparationer. Eftersom kyrkan är liten används också andra närliggande lokaler för de olika träffarna. En smak av kyrkan i funktion fick vår grupp då vi tillsammans med kyrkorådets ordförande Bengt firade mässa under ledning av prästerna Ann-Christine Borg och Andreas Gunnmo från Norrahammars församling. Gudstjänstlokalen kändes liten, men akustiken var fantastisk och psalmsången blev mäktig. Denna kyrka bärs genom att de enskilda medlemmarna tar sitt ansvar. En

Porten in till kyrkan

kyrka behöver inte vara stor och majestätisk utan kan också vara den lilla kyrkan med närhet. Engagemanget kan här kännas större, och jag tackar Gud för de olika svenska gemenskaperna som finns inte bara i Europa utan i hela världen. Det är Svenska kyrkan i utlandet som ansvarar för kyrkorna, och Visby stift har fått ett särskilt uppdrag med främjande och tillsyn av utlandskyrkorna. Så biskopen i Visby gör med jämna mellanrum besök i utlandskyrkorna. Visbys biskop är förre domprosten i Växjö stift, Thomas Petersson, själv med utlandserfarenhet från Svenska kyrkan i Berlin.

Tore Karlsson

En liten saga om en råttfamilj

n liten saga om en råttfamilj Mamma kyrkråtta hade ett fasligt sjå åtta råttungar små hade hon att passa på; Sigge, Svante, Sixten, Sune, Svea, Sigrid, Siv och Sussie. De bodde i en liten håla alldeles intill den stora vita stenkyrkan. De kunde inte alls springa ute hur som helst för i huset bredvid kyrkan bodde bondkatten Edgar som mer än gärna ville fånga en liten råtta. En blåsig vårdag, när körsbärsträden stod i blom, bestämde sig alla råttungar för att ge sig ut på en förbjuden utflykt. När mamma kyrkråtta somnat begav sig alla råttungar iväg från sitt bo. Bondkatten Edgar som låg ute och spanade fick syn på dem och fick brått att bege sig in i kyrkan. 14

Väl därinne dröjer det inte länge förrän Sigrid och Siv är försvunna. Sussie och Sigge letar och letar men hittar dem inte och går själv vilse på kuppen. Under tiden hinner Svea, Svante, Sixten och Sune att försvinna, kyrkan har ju så många spännande vinklar och vrår. När mamma kyrkråtta vaknar blir hon alldeles förskräckt och hon undrar var alla hennes ungar är. Kan vi hjälpas åt att hitta dem? Genom att leta efter kyrkråttor kan vi med de yngre barnen i förskoleåldern och förskoleklass uppleva och upptäcka kyrkorummet. Barnen får med hjälp av en karta gå på egen upptäcktsfärd för att ta sig an rummet. Vi knyter sedan ihop säcken tillsammans och pratar om några av stationerna lite extra.

Anna Pettersson

Teckning av Hans Edwardsson

”En välsignad jul- och nyårstid tillönskas alla i Månsarps församling och alla våra vänner runt om i landet och världen!

I år ger vi som vanligt en julgåva till Svenska kyrkans internationella arbete i samband med denna julhälsning. Årets tema är ”En flicka är född”, en glädje för många av oss, men i flera länder får flickor det svårt under sin uppväxt just för att de är flickor. Ofta får de stå tillbaka för sina syskon och andra jämnåriga, som är pojkar.

Under gudstjänster i advent-, jul- och trettondedag finns många tillfällen att ge en gåva till Svenska kyrkans internationella arbete till stöd för just flickor och deras rättigheter. Tack för din viktiga gåva!” Kyrkorådet i Månsarps församling

Grinchen - en förebild i juletid? Under höstlovet tillbringade jag en eftermiddag med att se på film med mina barn. Vi såg bland annat på Grinchen som utspelar sig i staden Who-ville där alla invånare utom en, möjligtvis två, är överförtjusta i julen. Det pågår en tokstress i den här staden där hemmen och granarna inte kan vara nog pyntade, paketen för många eller glättigheten över julens stundande vara för stor. Men det finns som sagt en som inte alls gillar julen utan vill stoppa den. Grinchen är hämndlysten då han som barn blev retad av de andra barnen för att han var hårigare än genomsnittet och dessutom innehar en grönaktig hudton. Grinchen bor ensam uppe i bergen bortsett från hans hund Max. Hans hjärta har skrumpnat ihop och han tänker mest på sig själv och vältrar sig i självömkan. I staden bor en liten flicka som heter CindyLou, hon lyckas inte finna julkänsla och frågar sig vad julen egentligen handlar om. Nu vill det sig inte bättre än att lilla Cindy-Lou av misstag stöter ihop med Grinchen och hon ser något i honom som han inte ser själv. Hon ser hans längtan efter gemenskap, en längtan efter att vara efterfrågad och älskad. Grinchen är i mörkret och han behöver hjälp att hitta ljuset. Cindy-Lou gör så gott hon kan men trots det försöker Grinchen stoppa julen genom att stjäla allas julklappar. Borgmästaren är förfärad över detta

tilltag och skyller allt på den stackars flickan som han tycker uppmuntrat Grinchen alldeles för mycket, men Cindy-Lous pappa kommer till hennes räddning genom att påpeka att ingen kan väl stjäla julen då den handlar om mer än bara julklappar, pyntade granar och fint inredda hem. När Grinchen märker att julen inte gick att stoppa genom att stjäla och vara elak inser han att han missförstått hela grejen. Det som sker under juletiden kan vara något gott och fint. I och med denna insikt börjar hans hjärta växa till tredubbel storlek och det mycket tack vare en liten flicka som vågade se förbi alla hans masker av dumhet, lynnighet och elakhet. Jag kan själv bära ett visst mått av juletidstvivel men det är knappt jag vågar säga högt. Jag önskar att adventstiden och juletiden ska handla om något mer än prestationskrav, stress, pynt och glam. I år ska min december handla om glädje, frid och gemenskap vilket jag även önskar dig. Och den finaste julgåvan har vi ju redan fått i Jesus. Gud sände sin egen son till oss för att vi skulle få en möjlighet att komma Gud nära och konkret förstå hur älskade vi är. Lär av Cindy-Lou och se bortom masker och roller. Lär av Grinchen och se att förändring är möjlig. Lär av Gud som är kärlek.

God jul!

Anna Pettersson

Teckning av Hans Edwardsson