Månsarps Kyrkoblad 4/2016
”När juldagsmorgon glimmar...” Foto: Hans Edwardsson
Svenska kyrkan Månsarps församling Församlingsexp. Tid tisd. 10 - 12 onsd-torsd. 13 - 15 Adress: Tabergsvägen 54, 562 50 Månsarp 36 30 40 Fax 36 37 50 E-post: mansarp.forsamling@svenskakyrkan.se Palmbergsvillan 656 63 Kyrkoherde Tore Karlsson 36 30 41 Sms-nummer 070-625 04 57 E-post: tore.karlsson@svenskakyrkan.se Komminister David Kyobe-Lule 36 30 42 Sms-nummer 0701-49 00 89 E-post: david.kyobe-lule@svenskakyrkan.se Pastorsadjunkt Anton Jalnefur Telefon- och sms-nummer 073-084 28 33 E-post: anton.jalnefur@svenskakyrkan.se Diakon Janet Andersson 36 30 43 Sms-nummer 0701-49 00 88 E-post: janet.andersson@svenskakyrkan.se Församlingspedagog Hans Edwardsson 36 30 44 Sms-nummer 072-523 30 80 Epost: hans.edwardsson@svenskakyrkan.se Församlingspedagog Anna Pettersson 36 38 50 Sms-nummer 072-525 69 00 Epost: anna.s.pettersson@svenskakyrkan.se Kantor Samuel Johansson 36 30 45 Sms-nummer 072-700 30 80 Epost: samuel.johansson@svenskakyrkan.se Kantor Ingrid Laago 36 38 51 Sms-nummer 0725-25 71 00 Epost: ingrid.laago@svenskakyrkan.se Kyrkvaktmästare Micael Henriksson 36 38 52 E-post: micael.henriksson@svenskakyrkan.se Kyrkvaktmästare Christina Evaldsson 36 38 56 Sms-nummer 072-24 22 100 E-post: christina.evaldsson@svenskakyrkan.se Kyrkvaktmästare säsong Gunnar Magnusson 073-092 67 21 E-post: gunnar.magnusson@svenskakyrkan.se Kyrkokamrer Per Hulusjö 36 30 49 Sms-nummer 0701-49 00 90 E-post: per.hulusjo@svenskakyrkan.se
Swish-nummer: 123 033 42 92
Innehåll Det händer i Månsarps församling....................3 Inspiration från andra, IV................................4 Hemlös i jul...................................................7 Se’n sist......................................................8-9 Julhälsning...................................................10 Vad är det som gör att du engagerar dig i kyrkans verksamhet?.............................11 Församlingsgården - inte bara en byggnad .....12 Rapport från barn- och ungdomsverksamheten...................13 Bästa församlingsbo!.....................................14 Vi köper inga julklappar i år..........................15 Advent till jul................................................16
Låt fler få fylLa fem! Med tillfredsställelse konstaterar vi i Svenska kyrkans internationella arbete, Månsarp, att insamlingstemat för julkampanjen även detta år är Låt fler få fylla fem. Vi har nämligen sen ett par år tillbaka valt att rikta vårt insamlingsarbete i församlingen till projektet Mentormammor som så väl passar in på temat Låt fler få fylla fem. Tyvärr ser vi att fortfarande dör ett barn var femte sekund som inte hunnit fylla fem år. Därför fortsätter vi att bekämpa denna barnadödlighet. Tillsammans i vår Svenska kyrka hoppas vi kunna samla in 45 miljoner kronor under årets julkampanj, som pågår från första advent till 31 januari. När du läser detta har vi redan haft en konsert i kyrkan med Corgi JazzBand och sen följer det flera kollekttillfällen under perioden för att kunna nå målet. Med din hjälp kan det gå! Gilla oss på facebook Svenska kyrkan Månsarp
MÅNSARPS KYRKOBLAD REDAKTION: Tabergsvägen 54, 562 50 Månsarp Redaktion: Tore Karlsson, Hans Edwardsson, David Kyobe-Lule, Janet Andersson. ANSVARIG UTGIVARE: Tore Karlsson.
2
”Det händer i Månsarps församling” Besök församlingens hemsida www.svenskakyrkan.se/mansarp Med reservation för ändringar Gudstjänst eller mässa (gudstjänst med nattvard) firas i Månsarps kyrka varje sönoch helgdag kl. 11.00. Undantag från denna gudstjänsttid är i allmänhet, när vi firar gudstjänster med levande ljus vissa helgdagar under höst och vinter. Se våra annonser i Jönköpings-Posten, eller titta in på vår hemsida! Du kan även följa oss på Facebook. Vissa samlingar i församlingsgården kan under vintern flyttas till annan lokal. Det beror på att denna byggnad byggs om och byggs till. Detta informerar vi genom anslag och/eller annons.
Välkommen till kyrkan under advent, jul och nyår! Söndagen den 11 december kl. 17.00. Luciagudstjänst tillsammans med församlingens barn och ungdomar Onsdagen den 14 december kl. 19.00. En stund av själens ro för dig som vill, att även advent och jul ska innehålla ett mått av ro och stillhet Söndagen den 18 december kl. 18.00. ”Advent till jul” med en gemensam kör, instrumentalister, solist och textläsare. Kollekt till SAM-hjälp Julafton den 24 december kl. 11.00. ”Välkommen till Betlehem!” Samling vid julens krubba, Anton Jalnefur Julafton kl. 23.00. Julnattsmässa, Tore Karlsson och Julkören Juldagen den 25 december kl. 07.00. Julotta, Anton Jalnefur Annandag jul den 26 december kl. 11.00. Mässa, Tore Karlsson Nyårsafton den 31 december kl. 17.00. Nyårsbön, Anton Jalnefur, Lewe-kvartetten Nyårsdagen den 1 januari kl. 17.00. Nyårsmässa, Tore Karlsson Trettondag jul den 6 januari kl. 17.00. ”En stjärna lyser så klar”. Många medverkande. Offergång för Julkampanjen ”Låt fler få fylla fem”. Julkampanjen pågår till den 31 januari
Välkommen till årets gemensamma bönevecka, vecka 3 år 2017! Gemensam bön varje dag kl. 12.00 i Månsarps kyrka den 16-20 januari. Veckomässa i Taizé-anda onsdagen den 18 januari kl. 18.00 i Månsarps kyrka Livskraft – bön och bibelläsning onsdagen den 18 januari kl. 10.00 i Pingstkyrkan, Taberg Gemensam bön med nattvardsfirande i Tabergs Missionskyrka fredagen den 20 januari kl. 09.00 Ungdomsmöte i Pingstkyrkan, Taberg, med Michelle Blomqvist och ungdomar från Värnamo, fredagen den 20 januari kl. 19.30 Förbönsgudstjänst lördagen den 21 januari kl. 19.00 i Månsarps Missionshus Stor gemensam gudstjänst söndagen den 22 januari kl. 10.00 i Tabergs Missionskyrka. Medverkande från alla församlingar i Månsarp och Taberg Låt oss alla känna att denna vecka är viktig, att vi träffas, delar tankar och ber tillsammans. Därtill ger Gud sin välsignelse! Söndagen den 29 januari kl. 11.00. Mässa. Vi får tillfälle att tacka pastorsadjunkt Anton Jalnefur för hans år här i Månsarp Söndagen den 12 februari kl 11.00. Gudstjänst med påminnelse om dopet. 2016 års dopfamiljer får en särskild inbjudan Onsdagen den 22 februari kl. 18.00. Pilgrimsmässa ”Kärlekens väg”, David Kyobe-Lule och Tore Karlsson Askonsdagen den 1 mars kl. 19.00. Askonsdagsmässa, David Kyobe-Lule och Tore Karlsson Söndagen den 5 mars kl. 17.00. Mässa i Taizé-anda, David Kyobe-Lule och Tore Karlsson Onsdagen den 15 mars kl. 18.00. ”Ro för själen”, David Kyobe-Lule och Tore Karlsson Söndagen den 26 mars kl. 17.00. Gloriamässa
3
INSPIRATION FRÅN ANDRA, IV Taizé, en resa för tillit på jorden
Det är märkligt – det finns platser på jorden, där man genast kan känna tillit. Platser att koppla från stressen och oron och bara vara. En sådan plats är utan tvekan den kristna kommuniteten i den lilla byn Taizé i landskapet Bourgogne i Frankrike. Vi var där – ett gäng ungdomar och ledare från Norrahammars och Månsarps församlingar i mitten av augusti i år. Tillsammans med 3000 andra, mest unga från 62 nationer, fick vi dela gudstjänst-, arbets- och samtalsgemenskap. Vi fördjupade vår vänskap och vann också nya vänner, både sådana som kom från olika ställen i Sverige och sådana som kom från andra håll i världen. En ung flicka hade nog hittat atmosfären i Taizé, när hon sade: ”Jag trivs så fantastsikt bra i Taizé! Alla människor är så vänliga, som en familj.” Ja, här kan man tala om tillit. Ändå blev vi påminda om de senaste årens terrorattentat i Europa, inte minst i Frankrike. När vi som vanligt firade våra gudstjänster – tre om dagen – stod det beväpnade militärer och även poliser utanför kyrkan. Kusligt, kan tyckas, men ändå en stor trygghet. Och när jag ser alla fantastiska ungdomar, som kommer främst från de europiska länderna, känner jag en tillit. De ska bygga det nya Europa, och det Taizé och kyrkan hemma kan ge är kärlek, vänskap, omsorg och tillit. Detta bär man med sig hela livet, och det är på det hela vår värld ska bygga.
Vad är Taizé?
I augusti 1940, mitt under brinnande krig i världen, kom en ensam man cyklande på den franska landsbygden. Det var schweizaren Roger Schultz – som senare blev broder Roger – som bar på en längtan: att finna ett ställe, där han tillsammans med några andra bröder kunde be för världen och i handling visa kärlek. Det blev Taizé som blev utvalt. Säkert fick broder Roger stiga av cykeln och gå upp för de branta backarna, som finns före den vackra byn. Här blev så småningom den gamla bykyrkan centrum. Till en början 4
gömde bröderna soldater, som deserterat från kriget, men då detta upptäcktes, fick broder Roger ligga lågt med verksamheten och vistades en tid i Genève. När kriget var slut var han tillbaka och kommuniteten växte. Under många år levde brödragemenskapen ganska mycket för sig själva. I början av 60-talet kom unga människor och ville under en kortare tid få dela gemenskapen i gudstjänst, bön, samtal och arbete. Det var alltså inte bröderna som själva bestämde, att nu ska vi öppna våra portar, utan det var människor som längtade efter något och som trängde sig på. Inte självklart att så skulle ske från början, men kommuniteten öppnade sin gemenskap, och nu kommer många människor, främst på somrarna, för att vara i Taizé under en vecka. En del stannar också som volontärer i högst tio veckor. Då får man hjälpa till med allt möjligt, och det man ”tjänar” är en säng att sova i och enkel mat. Den främsta vinsten är i alla fall, att man växer i sin tro, kärlek och tillit. Bykyrkan är för länge sedan för liten. Den vackra kyrkan används dock fortfarande, men år 1962 byggdes den stora Försoningskyrkan, som säkert rymmer över 5000 personer (de flesta sitter på golvet) och ofta är den fullsatt de veckor på somrarna då vi brukar vara där.
Vad kan vi lära oss av Taizé?
Broder Matthew, som är en underfundig engelsman, men som i Taizé har en alldeles speciell uppgift att ta hand om oss skandinaver, brukar alltid betona för ungdomarna vikten av att vara trogen gudstjänsten och att verkligen komma till gudstjänsterna. Att göra det i Taizé är inte så svårt. Det ingår i livsmönstret där att samlas till sång, bön och tystnad tre gånger om dagen, men det gäller även hemma. Här handlar det inte om så många gudstjänster, men vi firar ju våra söndagsgudstjänster och ibland även veckomässor. Matthew betonar också uthålligheten, att verkligen vara uthållig i sin kyrkogång.
Vänner i Taizé
Utöver detta betonar kommuniteten i Taizé bibelundervisningen. Varje deltagare i Taizé hamnar i någon form av bibelundervisning – oftast en mycket gedigen och djuplodande undervisning- och sedan samlas smågrupper och samtalar utifrån det som är sagt. Man samlas i de grupper som passar för ens ålder. Jag var i år med i en engelsktalande grupp, där medlemmarna var från Sverige, England, Österrike, Italien och Belgien. Varje gupp har sin ledare. Jag var ledare för denna grupp, där gemenskapen oss emellan var stark, och nu sitter vi och mejlar till varandra och håller kontakten. Sången är ett signum för Taizé. Kom gärna till Månsarps kyrka, när vi firar ”Mässa i Taizé-anda”! Då sjunger vi de enkla sångerna, som är lätta att lära sig. Och när man sjunger dem flera gånger blir de böner som blir ett med en själv. I varje gudstjänst finns ett långt moment av tystnad. Tänk er ungdomar, som har ljud omkring sig vart de går
och var de befinner sig! Tystnaden är inte enkel i början, men i slutet av veckan känns den naturlig och efterlängtad. En av våra unga deltagare prövade också på att leva i tystnad sista delen av veckan.
Lärdom från Broder Johannes
Ledarna Emma, Hans, Mattias och jag fick möjligheten att få ett samtal med den svenske brodern Johannes, som är uppvuxen i Ölmstad. Ytterligare en svensk broder finns i kommuniteten, broder Johan från Skara. Det är broder Johan som vi skandinaver har mött, då vi tidigare kommit till Taizé. Han bor dock numera i Elsass, där han har ett särskilt ansvar för de bröder, som blivit för gamla för att klara livet i Taizé. Broder Johannes bor sedan 27 år tillbaka i Bangladesh, där han lever som taizébroder tillsammans med tre andra. Just den här veckan, då vi var där, var han tillbaka i Taizé för en kort tid. Han fick år 1989 en förfrågan av broder Roger att bosätta sig och skapa en 5
del av kommuniteten i ett land, som naturligtvis i levnadsstandard och säkerhet inte kan mäta sig med Västerlandet. Fattigdomen var och är utbredd. Johannes svarade ”Ja!” på broder Rogers fråga, och min undran var naturligtvis:”Vilket var ert uppdrag? ”Den frågan är självklart den mest naturliga för en västerlänning. Vi kan inte tänka oss att bosätta oss i ett sådant land utan att ha en uppgift och en vision, att hjälpa fattiga, ta hand om sjuka, hjälpa barn så att det kan gå i skolan eller vad som helst. ”Nej”, säger broder Johannes. ”Vi kom dit för att bo och vara där”. Människorna i det område de kom att bosätta sig i blev glada, att bröderna kom dit från Taizé, men efter några månader började de också undra: ”Vad ska ni göra här?” Broder Johannes påminner oss om, att Gud alltid visar oss vad vi ska göra. Men att vara kommer först, och att dela människornas liv, dit man kommer. Gud visade dem snart vilken uppgift som skulle vara deras. De stöder nu framför allt människor, som har funktionshinder av olika slag, samt stöttar en skola, så att barn får råd att gå där och senare söka sig vidare till högre skolor. Vi skapar en massa verksamheter i våra församlingar, och tror att de är intressanta för människor. Det är inte alltid det blir så. Vi undrar: ”Vi har tänkt och planerat all denna gedigna verksamhet, men varför kommer inte folket?” Tänk om vi kunde börja med att bara vara, vänta in vad Gud vill. Så tycker jag faktiskt livet i Taizé är. Man är, man umgås, man samtalar och som den självklaraste sak i världen sitter man och talar om livets djupaste frågor, utan att det behöver vara alltför organiserat.
Sluttankar om Taizé
Till många svenska församlingar har pilgrimer kommit hem, inspirerade av andan i Taizé – gemenskap, gudstjänstglädje, enkelhet, nyfikenhet på bibeln och tystnad. Så är det också i Månsarps församling. Vi vill verka och vara här bland våra medmänniskor i glädje och sorg, men vi som varit i Taizé, nog går våra tankar och vår längtan många gånger dit, där ”alla människor är så vänliga”. Jag hoppas man säger så om Månsarps församling också. Tore Karlsson pilgrim
6
Broder Johannes av Taizé
Hemlös i jul
H
emlösa i Sverige år 2016, det finns väl ändå inte? Och i så fall inte så många, eller? Kan man vara hemlös på fler sätt än rent fysiskt? Jag vet att det finns hemlösa och att de är många och jag tror det finns ett stort mörkertal. Jag tror också att man kan vara hemlös på flera olika sätt, men vi kanske inte använder det ordet. För även om man har tak över huvudet så kan det finnas en hemlöshet i utanförskapet i vårt samhälle beroende på var man bor och hur man har det med släkt och vänner. Man kanske har lämnat sitt hemland av olika skäl och hamnar här utan sina släktingar och vänner och blir då lätt rotlös. Rotlöshet tycker jag visar på en form av hemlöshet för där hemma är har man fått ner sina rötter. Både kropp och själ behöver ett hem, där man får vara den man är och där människor förstår utan en massa ord och förklaringar. Det kan räcka med att man flyttar från Norrland eller en storstad till Månsarp/ Taberg för att man ska känna sig lite utanför. Det skiljer mycket på vad som förväntas och hur man ska vara, göra och säga om man vill höra till. Eller tänk det där stora julkalaset med släktingar som man egentligen inte har så mycket gemensamt med, men ändå måste träffa, hur hemma känner man sig där? Tänk om denna jul kan få bli en vändpunkt, då människor får vara som de är och ända accepteras. Kanske är de som inte passar in de sanna människorna, de som inte har anpassat sig efter andras krav utan vågar vara original i vår tid. Nu till de fysiskt hemlösa. Jag har tyvärr inte hittat några nya siffror på antalet hemlösa, men 2011 gjordes en undersökning och då kom man fram till att 34 000 med personnummer var hemlösa, men där nämns också att man trodde att det fanns ett stort mörkertal. Att vara hemlös behöver inte innebära att man sover på gatan. Socialstyrelsen delar in det i fyra olika kategorier.
Situation 1, akut hemlöshet, Man är hänvisad till akutboenden (husvagn, vandrarhem, m.m.), härbärge, jourboende, skyddat boende (t.ex. kvinnojour) eller att sova utomhus. Situation 2, Institutionsvistelse och kategoriboende. Exempel på detta är kriminalvårdsanstalt, behandlingsenhet eller stödboende inom socialtjänst, landsting eller privat vårdgivare. Situation 3, Långsiktiga boendelösningar. Kommunen har ordnat boende t.ex. försökslägenhet, träningslägenhet. Detta p.g.a. att personen inte har tillgång till bostadsmarknaden. Situation 4, Eget ordnat kortsiktigt boende. Person som tillfälligt bor hos familj, vänner eller andra privatpersoner (Källa Socialstyrelsens kartläggning från 2011) Detta var inte den mest uppmuntrande läsningen i juletid och du kanske inte kan ordna ett boende för hemlösa, men alla kan öppna sin dörr för någon och låta det bli hemma om än bara för en kort minut. Janet
7
Christina, dotter till kyrkoherde Ragnar Svennberg från Månsarp. Hon finns även avbildad i takmålningen
Vi gratulerar våra 80- och 90-åringar 8
SE´N SIST
Aktivitetsdag 31 oktober
Kyrkbild av Tom Berggren
Konfirmandgrupp på piilgrimsvandring
Från Nicaraguanska bondemässan 16 oktober. Månsarps och Skärstad-Ölmstads kyrkokörer 9
Kyrkobladets redaktion önskar alla i Månsarps församling, och våra vänner runt om, en God och Välsignad juletid! Ett särskilt tack vill vi rikta till alla er fina medarbetare – anställda, förtroendevalda och ideella – som gör så goda insatser i vår församling! Ni är alla mycket värdefulla, och visar genom ert engagemang att en församling behöver många goda gåvor och talanger för att fungera.
10
Det här är också årets julkort till alla våra vänner, den vackra teckningen av Månsarps kyrka gjord av Hans Edwardsson. Församlingen skänker 1.500 kr. till årets Julkampanj – ”Låt fler få fylla fem”.
Vad är det som gör att du engagerar dig i kyrkans verksamhet?
Susan Gard
Ända sedan jag var liten har kyrkan varit en del av mitt liv. Jag började söndagsskolan när jag var 3 år gammal och under uppväxtåren var jag med i olika aktiviteter i Månsarps missionshus, Pingstkyrkan i Taberg och Månsarps kyrka. Det har blivit en självklarhet att engagera sig i kyrkans arbete då det är både roligt, intressant och utvecklande. Det är mycket som har hänt under Moa Talén och Wilma Albrektsson går i 4an på Månsarpsskolan. De sjunger i barnkören, går på Öppet Hus och är med i Juniorerna. Tidigare har de varit med i miniorerna. Vi gillar att sjunga. Det är skönt att vara i kyrkan för det är ganska lugnt och tyst. Kul att träffa kompisar och man får göra många roliga saker.
mina 4 mandatperioder som ledamot i kyrkorådet och vice ordförande i kyrkofullmäktige. Jag har fått förmånen att vara med i byggkommittén inför renoveringen av vår fantastiska kyrka som nu har blivit en riktig pärla där vi kan fira härliga gudstjänster, möta människor, känna gemenskap värme och glädje. Vårt nästa stora projekt, där jag får vara delaktig i, är renoveringen och tillbyggnaden av församlingsgården. Det kommer bli en bra modern fungerande samlingsoch arbetsplats för våra anställda där olika aktiviteter kommer bedrivas tillsammans med engagerade människor för att nå alla våra mål som vi har satt i kyrkans församlingsarbete. Det är inte bara de stora frågorna som engagerar mig som förtroendevald utan även de små som exempelvis vart kollekten ska gå som vi samlar in vid våra gudstjänster. Att ha fått ett förtroende av församlingen med att vara en del i beslutsfattandet känns hedersamt och gör mig stolt och glad. Engagemanget finns också då jag ibland är textläsare i söndagens gudstjänst eller sjunger i projektkör ”Julkören”. Till kyrkan kan jag komma och vara precis som jag känner mig. Det ger mig en inre frid. Det är en spännande plats där jag träffar medmänniskor som ger mig glädje och där jag kan få ge en varm kram, tröstande ord eller bara skratta hjärtligt tillsammans med. Som du säkert förstår är det fantastiskt spännande och kul att vara engagerad i Månsarps kyrkas församlingsarbete! Om du inte har prövat så tycker jag att du ska göra det, både i stort och smått! Du kommer inte att ångra dig.
Susan Gard
Wilma och Moa
Hans Edwardsson
11
Församlingsgården - inte bara en byggnad
I
vinter kommer en ny byggarbetsplats att dyka upp i Månsarp/Taberg. Församlingsgården vid Månsarps kyrka kommer att byggas om och byggas till. Är den inte igång, när du läser detta, så blir det snart i alla fall. Jag fick en intervju med Månsarps församlings fastighetsansvarige, Per Hulusjö, och ställde några frågor. - Per, när började ansvariga att fundera över den tilltänkta byggnationen? - Det var för, låt oss säga, fyra eller fem år sedan. Fastigheten byggdes år 1982 och stod klar i början av 1983. Det har gått några år, och vi såg att det fanns ett behov av renovering. Ungefär samtidigt föddes tanken att göra området runt kyrkan till ett kyrkligt centrum och en viktig mötesplats. Palmbergsvillan, ett hus som kyrkan äger i Taberg, skulle säljas och då behövde vi också fler lokaler i Månsarp. Dessutom bygger vi för framtiden, och vi vet inte exakt vilken verksamhet vi kommer att bedriva då. Dock vilade våra planer ett tag, eftersom kyrkan genomgick en inre renovering hösten och vintern 2013/14. Vi koncentrerar oss på ett projekt i taget. - Vad kommer om- och tillbyggnaden att innebära? - Tillbyggnaden sker mot norr och blir i två plan, cirka 150 m2 på varje plan. Den befintliga byggnaden kommer delvis att omdanas. Undervåningen blir som nu, fast naturligtvis rymligare, för barn-, ungdoms- och konfirmandverksamheten. Bland annat får vi ett stort och härligt andaktsrum och en ateljé med skapande verksamhet. Lokalerna kan också användas av vuxna, när ingen annan verksamhet förekommer där. Övervåningen får ytterligare ett stort rum, och då man kommer in i byggnaden möts besökaren av ett välkomnande kyrktorg, där människor kan umgås, ta en paus, fika, läsa en tidning eller bara mysa vid brasan. - Bygget blir kostnadseffektivt, eftersom toaletter, vatten, avlopp och elcentraler redan finns i nuvarande församlingsgård. Befintlig teknik kommer 12
att rustas upp och moderniseras enligt dagens normer. Med allt detta sagt är ändå det viktigaste – församlingsgården ska vara ett hus att trivas i och en mötesplats för människor i olika åldrar. Den är inte bara en byggnad. - Tillsammans med kyrkan, kyrkogården, Kyrkans hus (där expeditionen finns) Fridhem (gamla vaktmästarbostaden) och skolan på andra sidan vägen är den nya byggnaden en del i en vacker kulturmiljö, säger Per. Vi är rustade för lång tid framöver. Även den yttre miljön kommer att iordningställas på ett vackert och pietetsfullt sätt. Det kommer att till exempel passa våra barn och ungdomar. Vi sätter upp ett skydd mot den ganska livligt trafikerade vägen, och de parkerade bilarna kommer en bit bort från byggnaden. Vi bygger en ny parkeringsplats mot norr, det som idag är en åker. Vi tar bort en del av riskerna med inkörande och backande bilar precis där människor går. Vi säger Grattis till alla som på något sätt kommer i kontakt med församlingsgården och församlingens verksamhet! Vi välkomnar alla! Kanske kommer du att ha dopkaffe i församlingsgården, bröllopsfest, 50-årskalas eller minnesstund. Kanske är det en lokal att hyra för din förening… Möjligheterna blir många. Genom närheten till kyrkan kan vi också använda den i olika sammanhang. Bygget påbörjas i vinter och beräknas vara klart lagom till höstens verksamhet. Tore Karlsson
Rapport från barnoch ungdomsverksamheten Höstterminen för barn och ungdom i Månsarps församling har inneburit en del förändringar. Vår församlingsassistent Elisabeth slutade i och med sommaruppehållet och i augusti började istället församlingspedagogen Anna. På verksamhetssidan har det också skett en del förändringar i och med hösten. Vår öppna förskola har flyttat till församlingsgårdens undervåning och har också bytt dag. Numera har vi öppet på jämna måndagar och bytet har gett positivt resultat när det gäller antalet del-tagande familjer. ”Ojämna” måndagar har vi vår adop- Biskopsbesök tivgrupp som sedan drygt15 år samlat adoptivfamiljer från hela länet. Här spel. På våra samlingar pratar vi om kyrfinns även vår diakon Janet med som ledare. kans olika högtider men övar oss också i att Vår efter-skolangrupp för årskurs 4 och 5 lyssna och samtala med varandra. Att dela som vi kallar Öppet Hus samlar ett tjugotal åsikter och ta ställning i olika frågor. barn ett par dagar i veckan. Här kan man äta På måndagar har vi också våra profilgrupmellanmål, läsa läxor, skapa, leka och spela per minior (6-9 år) och junior (10-12 år). Vi ser en fördel i att ha verksamheten samtidigt. Gruppdeltagarna och deras familjer får större inblick även i annan verksamhet. Tryggheten ökar och vi kan dela våra resurser på ett bättre sätt. En gång i månaden har vi också haft gemensam andakt i kyrkan. Vår ungdomsgrupp Arken träffas på onsdagar men också i samband med gudstjänster och på vår aktivitetsdag under höstlovet som dessutom avslutades med hajk för dessa ungdomar. En onsdag i månaden har vi också ledarskola för alla våra unga ledare. Här utrustas de för sitt engagemang i de olika grupperna. En större ledarskola som vi driver tillsammans med våra grannförsamlingar, Norrahammar, Barnarp-Ödestugu och Rogberga-Öggestorp har också mötts vid ett par tillfällen under hösten. I oktober gjorde vi tillsammans en gudstjänst i Norrahammars kyrka där vår biskop Fredrik medverkade. Efteråt fanns tillfälle att ställa frågor till biskopen, något som var mycket uppskattat av våra unga ledare.
Anna och Hans
13
Bäste församlingsbo!
S
nart är det dags för kyrkoval igen. Vad är det som gör att föreningar, klubbar, samfälligheter och andra sammanslutningar fungerar? Jo, det finns människor som ideellt och frivilligt engagerar sig i styrelseuppdrag i dessa föreningar. Samma sak gäller i kyrkan. Att engagera folk till ideellt arbete i olika former blir allt svårare, man har inte tid. Samtidigt ser man gärna att till exempel idrottsföreningen finns. Ofta har man synpunkter och ibland tyvärr även klagomål på hur verksamheten bedrivs. Men det är någon annan som ska lösa det och ta ansvar för det. Vem då? Nästa år, 2017, är det kyrkoval igen. Då ska Du bestämma vilka som ska se till att kyrkan är öppen och att församlingen lever vidare. Om vi inte är beredda att själva ta ansvar för vår församling så kommer någon annan att göra det. Vem då? Det är alltså avgörande för vår församlings framtid att vi får till en förtroendevald organisation av människor som kan, vill och vågar ta ansvar för framtiden. Den 15 april nästa år ska jag meddela Växjö stift vilka som kan tänka sig ta ansvaret i vår församling. Är Du en av dom? De viktigaste egenskaperna är engagemang och intresse. Har man dem lär man sig resten. Jag vill vara med! Hur gör jag? Ta kontakt med någon i personalen, eller någon Du känner som är engagerad eller ett mail till larsjohansson5@icloud.com eller ett sms till 073-181 77 24. Din kyrka behöver Dig !
Lars Johansson Kyrkorådets ordförande
14
Att arbeta i skogen - ett av intressena för vår kyrkorådsordförande Lars
Vi köper inga julklappar i år! För några år sedan bestämde vi oss, i familjen, att vi inte skulle köpa några julklappar till varandra. Hur svårt var inte det! Att inte ge något till dem man älskar. Var det så Gud tänkte! Jag ger människorna det allra bästa någon kan få, ett litet barn, så förstår de hur mycket de är älskade. Varje gång ett barn föds sker ett kärleksunder. När du ser detta lilla mirakel kommer kanske tanken på en skapare och Gud som varit inblandad med att sammanfoga detta lilla barn. Det finns väl inget annat som kan röra vid våra hjärtan som ett litet nyfött barn. Barnet som föddes i Betlehem längtar efter vår kärlek. Gud har avslöjat vem Gud är när han gav oss ett barn, ett kärleksunder. Allt det här skedde inte igår, nej det är flera tusen år sedan. Ändå fortsätter vi att berätta! Vi längtar till kyrkan i juletid för att lyssna till sången, musiken och orden som berättar om hur Gud blev människa och kom till oss på jorden. Vi samlas i våra kyrkor och sjunger lovsånger till Guds ära.
I vårt land tror jag att julens glada budskap om Jesu ankomst, är extra viktigt, då det är den allra mörkaste tiden på året. Men tänk, just i juletid vänder solen tillbaka och det blir ljusare igen. Hur är det med julklapparna? Trots vårt beslut så blir det en och annan julklapp i alla fall, men de blir färre och ofta gåvor till hjälporganisationer, istället för julklappar. Förutom till de älskade barnbarnen förstås som kommit in vi våra liv. Så klart att de ska ha en julklapp. ”Gud kom med ditt ljus rakt in i mitt mörker. Kom och ge mitt liv mening och innehåll. Var min ledstjärna!” God jul och ett välsignat gott nytt år till er alla.
Önskar Britt-Marie Leion
Kyrkbild av Gideon Claesson
15
Advent till jul Musikgudstjänst i Månsarps kyrka
Söndagen den 18 december kl 18 Gemensam kör, Tabergs Musikkår. Kollekt till SAM-hjälp
Nyårsafton kl 17 Nyårsbön Musik med LeWe-kvartetten. En a cappella-kvartett från Mullsjö - sjunger allt från klassiskt till jazz, från visa till Bach.
Mellandagsöppet för alla åldrar Torsdag den 29/12 kl. 14 – 18 Fika, pyssel, film, m.m. Församlingsgården i Månsarp. Håll utkik efter affischer och hemsida!