Ma¦ènsarps kyrkobl 3 2015 webb

Page 1

Månsarps Kyrkoblad 3/2015

Ledarskolan på Fårö Foto: Hans Edwardsson


Svenska kyrkan Månsarps församling Församlingsexp. Tid tisd. 10 - 12 onsd-torsd. 13 - 15 Adress: Tabergsvägen 54, 562 50 Månsarp 36 30 40 Fax 36 37 50 E-post: mansarp.forsamling@svenskakyrkan.se

Innehåll Det händer i Månsarps församling.............3 Tore - 25 i Månsarps församling............4-5 Ett kyrbröllop kan vara stort... och litet .....6 Vad är det som gör att du engagerar dig i kyrkans verksamhet?................................7 Se’n sist...............................................8-9 Norrahammar-Tabergsbygdens barnkoloniförening...........................10-11 Medan löven faller...eller ”med lust och glädje tänker jag på den sommartid”.......12 Månsarpsby i augusti.............................14 Att läsa Bibeln tillsammans.....................15 Ny efterlängtad kororgel.........................16

Palmbergsvillan 656 63 Kyrkoherde Tore Karlsson 36 30 41 Sms-nummer 070-625 04 57 E-post: tore.karlsson@svenskakyrkan.se Komminister David Kyobe-Lule 36 30 42 Sms-nummer 0701-49 00 89 E-post: david.kyobe-lule@svenskakyrkan.se Diakon Janet Andersson 36 30 43 Tack, Maggis Lindstedt! Sms-nummer 0701-49 00 88 för att du varit församlingsE-post: janet.andersson@svenskakyrkan.se praktikant i Månsarps förFörsamlingspedagog samling under ett år. Vi Hans Edwardsson 36 30 44 har trivts med dig och du Sms-nummer 072-523 30 80 har tillfört mycket av Epost: hans.edwardsson@svenskakyrkan.se glädje och entusiasm i förFörsamlingsassistent samlingslivet. Framför Elisabeth Andersson 36 38 50 allt har du varit delaktig i församlingens Sms-nummer 072-525 69 00 barn- och ungdomsgrupper, men vi har även E-post: elisabeth.r.andersson@svenskakyrkan.se mött dig i andra delar av verksamheten och i Kantor Samuel Johansson 36 30 45 gudstjänster. Du kommer att finnas med oss Sms-nummer 072-700 30 80 även i fortsättningen som en ideell medarbeEpost: samuel.johansson@svenskakyrkan.se tare, men nu önskar vi dig all lycka och Guds Kantor Ingrid Laago 36 38 51 välsignelse i dina fortsatta åtaganden! Epost: ingrid.laago@svenskakyrkan.se Välkommen Kyrkvaktmästare Micael Henriksson 36 38 52 Linnea Rehbäck! E-post: micael.henriksson@svenskakyrkan.se som tar över stafettpinnen som församlingspraktikant. Kyrkvaktmästare Linnea tog studenten i Christina Evaldsson 36 38 56 början av sommaren och E-post: christina.evaldsson@svenskakyrkan.se kommer som Maggis att Kyrkvaktmästare säsong arbeta med barn och ungGunnar Magnusson 073-092 67 21 domar, men också medE-post: gunnar.magnusson@svenskakyrkan.se verka i gudstjänster och få en inblick i förKyrkokamrer Per Hulusjö 36 30 49 samlingens liv på olika områden. Linnea är E-post: per.hulusjo@svenskakyrkan.se konfirmerad i Månsarps kyrka och har sedan dess varit ledare i församlingens minior-

Swish-nummer: 123 033 42 92 Gilla oss på facebook Svenska kyrkan Månsarp

grupp, något år ledare för konfirmanderna, och deltagit i Ledarskolan för Unga ledare. Vi ser fram mot tiden med dig, Linnea! Tore Karlsson

MÅNSARPS KYRKOBLAD REDAKTION: Tabergsvägen 54, 562 50 Månsarp Redaktion: Tore Karlsson, Hans Edwardsson, David Kyobe-Lule, Janet Andersson. ANSVARIG UTGIVARE: Tore Karlsson.

2


”Det händer i Månsarps församling” Besök församlingens hemsida www.svenskakyrkan.se/mansarp Med reservation för ändringar Gudstjänst eller mässa (gudstjänst med nattvard) firas i Månsarps kyrka varje sön- och helgdag kl. 11.00. Undantag från den gudstjänsttiden är i allmänhet, när vi firar gudstjänster med levande ljus vissa helgdagar under höst och vinter. Se våra annonser i Jönköpings-Posten, eller titta in på vår hemsida! Du kan även följa oss på facebook. Församlingsafton till förmån för Svenska kyrkan i utlandet blir det onsdagen den 7 oktober kl. 19.00. Keltisk musik med gruppen ”Bhean Bheag”. Mötesplats Palmbergsvillan (Bergslagsvägen 34, Taberg) blir det kl. 14.30 onsdagen den 14 oktober och onsdagen den 11 november Träffpunkt Månsarp (Villavägen 2) onsdagarna 23 september, 28 oktober, 25 november och 9 december kl. 14.30 Träffpunkt Åsa (Åsastigen 5, Taberg) tisdagarna 13 oktober, 10 november och 8 december kl. 14.30 Gemensamma träffar för daglediga följande torsdagar kl. 15.00: 1 oktober i Pingstkyrkan, Taberg, 5 november i Månsarps Missionshus och den 3 december i Månsarps församlingsgård

FÖRSAMLINGSRESA

Vi planerar att ordna en församlingsresa till Astrid Lindgrens värld, onsdagen den 28 oktober. Mer info kommer. Håll utkik!

Månsarps kyrkokör 90 år

En körkonsert i Månsarps kyrka lördagen den 17 oktober kl. 17.00. Mart Hallek, fiol, Ingrid Laago, piano och orgel, Samuel Johansson, dirigent Lördagen den 7 november kl. 15.00, Kyrkliga syföreningens basar i församlingsgården Vardagsgudstjänster i kyrkan (enkel gudstjänst för liten och stor mitt i veckan) tisdagen den 13 oktober kl. 16.00, onsdagen den 14 oktober kl. 10.15, torsdagen den 26 november kl. 10.15 och måndagen den 30 november kl. 10.15 Minnesgudstjänst med ljuständning för under året avlidna på Alla Helgons dag den 31 oktober kl. 18.00 Mässa i Taizé-anda Domssöndagen den 22 november kl. 17.00 Luciagudstjänst med Lucia-legenden 3:e Söndagen i advent kl. 17.00, Barnkören, konfirmander och ledare, Tore Karlsson

BIO FÖR ALLA!

(Gratis, ingen servering, men godis finns att köpa). Kl. 19.00 följande kvällar i Månsarps församlingsgård. 15/9 ”A beutiful mind” En film om nobelpristagaren John Nashs liv. 13/10 “Hotel Rwanda” En film om Paul Rusesabagina som 1994 tog emot Tutsi flyktingar på sitt hotell i Rwanda. 17/11 “Hotell Marigold” En drama-komedi om några brittiska pensionärer som reser till Indien J.

Omslagsbild: ”En fantastisk händelse denna sommar: Ledarskolan för Unga ledare i Norrahammar, Barnarp och Månsarp var på Gotland och Fårö. Vi fick lära oss bl. a. om Vägledning och Ledarskap, och om respekt och ansvar för naturen och varandra. Människan är viktig, värdefull, älskad och dyrbar.” 3


Tore - 25 år i Månsarps församling På Palmsöndagen, den 29 mars uppmärksammades två medarbetare som tjänstgjort 25 år i församlingen. Den ena var Ingrid Laago som vi fick läsa om i förra kyrkobladet. Denna gång är det kyrkoherde Tore Karlssons tur. Här delar han med sig av minnen och tankar kring det som varit men blickar också framåt. - Berätta lite om tiden före Månsarp. Mina präststudier började jag i Lund år 1974 och resten av sjuttiotalet ägnades åt studerande. En tid som jag tänker tillbaka på med stor glädje. Jag älskade studenttiden men 1980 inträdde ett nytt skede i livet. Den 27 januari prästvigdes jag i Växjö domkyrka av biskop Sven Lindegård. Min första tjänst fick jag i Norrahammar. Vi – min hustru Anette och jag, och våra barn, tvillingarna Mattias och Daniel födda 1983 Rast och vila under pilgrimsfärden. Pilgrimsvandringar är ett av Tores och Andreas född 1986 – bodde intressen, liksom att umgås med familjen, torpet i Bottnaryd och naturen. i Sandseryds prästgård men huvuddelen av min tjänst var i Norrahammar. Vi var tre det som senare blev det moderna Månsarps präster i församlingen. Flera år arbetade jag församling. Konfirmandarbetet var stort, det tillsammans med Cai Lundberg som var fanns redan då ett arbetslag kring konfirmankyrkoherde och Elisabeth Hullfors som var der med bl a Tojje Wirén och unga ledare. präst i Kyrkvillan, Hovslätt. Åren i NorraEn aktiv ungdomsgrupp och ett stort ideellt hammar var fina och det var då jag formades engagemang i olika delar av församlingssom präst. Norrahammar var då en bruksort verksamheten. utan några större kyrkliga traditioner. Det Jag fick fortsätta detta arbete att låta kyrkan var dop, begravningar och vigslar. Vi hade vara en naturlig del av livet och samhället. stora konfirmandgrupper och jag var under Vår huvuduppgift är att bygga relationer några år skolpräst på Flahultskolan. med alla åldrar. Genom alla år har jag haft ett bra arbetslag och fina förtroendevalda att - Sedan fick du kyrkoherdetjänsten i Månsamarbeta med. Tillsammans med de ideella sarps församling. krafterna har vår gemensamma målsättning, Den 1 mars 1990, lite mer än tio år efter att vara en kyrka i tiden, att dela männisatt jag kom till Norrahammar blev jag kors liv i glädje och sorg infriats. Jag minns kyrkoherde i Månsarp. Min företrädare Bo många fina möten och goda samtal. Jag är Samuelsson hade lagt grunden till mycket av 4


särskilt glad för att vi tillsammans kunnat dela och utveckla gudstjänstlivet. En annan sak som jag glatts över är alla prästpraktikanter och andra som jag haft genom åren. Det känns fint att få vara en del av någons utbildning och inspirera för framtiden. Dessa praktikanter har också gett mycket tillbaka till församlingen under sina praktikperioder. - Du är också kontraktsprost, vad innebär det? Jag utnämndes till prost den 1 maj 2001 över Tveta kontrakt, som täcker församlingarna i Jönköpingstrakten. Det är ett förtroendeuppdrag från biskopen som, efter att ha hört alla präster och diakoner i kontraktet, utser den föreslagna till prost. Prostens uppdrag är tillsyn och främjande av församlingslivet i kontraktet. Från och med 1 januari 2016 läggs Tveta och Vista kontrakt samman till Södra Vätterbygdens kontrakt och jag blir dess första prost. - Hur har du det i ditt arbete just nu? En prästs och kyrkoherdes vardag kan innehålla så mycket, både stort och smått. Ibland blir man ju självklart trött, långa arbetspass, helger och kvällar, möten med livets stora känslor tar på krafterna. Som arbetsledare måste man kunna lösa de problem som

uppstår i församlingen. Men man får mycket energi tillbaka i allt fint som sker i kyrkan, i mänskliga möten. Gud ger en oanad kraft att klara av motgångar och gå vidare. Jag är glad att vi fortfarande är en så pass liten enhet att jag kan ägna mig åt den dagliga verksamheten, att jag kan exempelvis arbeta med konfirmander och åka på läger. (Detta är ingen självklarhet för en kyrkoherde, men jag har valt att prioritera ungdomar). Jag känner att jag fortfarande brinner för många saker. - Vad skulle du vilja utveckla? Det är nog i mångt och mycket det jag redan ägnat mig åt genom åren. Att rusta personalen för sina uppgifter, att rusta församlingen. Som jag tidigare sagt är en av våra största uppgifter att bygga relationer. Jag vill lära känna människor i deras egen vardag. Om jag får välja något att särskilt lyfta fram är det barn- och ungdomsarbetet i församlingen. Barn och ungdomar är viktiga och värdefulla idag och är också kyrkans framtid. Jag vill också lyfta fram gudstjänsten. Den är central i församlingen både vad gäller gudsmötet och gemenskapen människor emellan. - Tack Tore! Lycka till under kommande år. Hans Edwardsson Ingrid i farten

Keltisk folkmusik med ”Bhean Bheag” Onsdag 7 oktober kl 19

Församlingsafton i församlingsgården till förmån för Svenska kyrkan i utlandet. Keltisk folkmusik med ”Bhean Bheag”.

Musik på sång, fiol, mandolin, dragspel, tramporgel, tin whistle, säckpipa, bodhrán, tvärflöjt, gitarr, bas och slagverk.

5


Ett kyrkbröllop kan vara stort... och litet Särskilt för dig som tror att ett kyrkbröllop måste vara stort

Ett bröllop i kyrkan kan vara storslaget och magnifikt, förberett minst ett år i förväg. Gästerna är många, kanske bort emot 200 – familj, släkt, vänner, grannar, arbetskamrater. Alla uppklädda till fest och med en stor förväntan. Vänner till brudparet står för sång- och musikframträdanden, textläsning och diktläsning. På kyrkbacken efter vigselgudstjänsten tar det lång tid innan alla hälsat på brudparet och gett det nyblivna äkta paret sina välgångsönskningar. På eftermiddagen väntar en stor fest för de inbjudna. Man har ordnat värdpar och någon, gärna en yrkesfotograf, förevigar ceremonin och festen med en stor kamera. Helt fantastiskt och kanske ett sagobröllop. För många, inte för alla. Ett bröllop kan också ske under enklare former – även om det sker i kyrkan. Kyrkbröllop är inte lika med storbröllop. I Månsarps kyrka kanske till och med de flesta bröllopen är i det mindre formatet, ibland kombinerat med att brudparets barn döps. I vigselgudstjänsten kan finnas, förutom brudparet, prästen, kantorn, kyrkvaktmästaren och ett par vittnen, som ofta är de närmaste vännerna till brudparet. Flera behöver inte vara 6

närvarande för att det ska bli en fin och högtidlig vigsel i kyrkan. Ibland är bröllopsföljet utökat till den närmaste familjen och de närmaste vännerna. Efteråt kanske den lilla skaran åker hem för att äta något festligt, eller så har man bokat bord på någon restaurang. Det viktiga i alla bröllopssammanhang är att det ska passa brudparet. Det ska vara så som de vill ha det. Både det stora och det lilla bröllopet är genomandat av fest, högtid, förväntningar, bön, bibelläsningar, psalmer och Guds välsignelse. Ibland kanske man tänker att ett kyrkbröllop blir för stort, och så väljer man en borgerlig ceremoni istället. Det kan naturligtvis vara brudparets önskan, men man ska inte välja bort kyrkbröllopet bara därför att man har föreställningen att det måste vara storslaget. Så kära blivande brudpar! Följ ert hjärtas maning och innersta längtan, när ni ska gifta er! Kyrkan står öppen både för det stora och det lilla bröllopet. Kontakta gärna din församling!

Tore Karlsson


Vad är det som gör att du engagerar dig i kyrkans verksamhet?

Agne Mattsson är kyrkvärd i Månsarps församling. Jag är född, döpt, konfirmerad och uppvuxen i Månsarps församling, eller ska jag säga att hela mitt liv har jag varit med i kyrkan allt sedan jag var liten. Jag följde ofta mina föräldrar till kyrkan eftersom mamma och

pappa var så engagerade på olika sätt i kyrkan. Jag kan säga att Månsarps kyrka har uppfostrat mig, därför blev jag delaktig, lika mycket både som en vanlig kyrkbesökare, och så småningom som kyrkvärd. När jag blev tillfrågad 2002, att bli kyrkvärd, kändes det så bra, och jag tänkte pröva och se. Jag tyckte att det var väldigt spännande att kunna följa i min mammas spår som kyrkvärd. Mamma var ju kyrkvärd i 30 år, och hon var den första kvinnliga kyrkvärden i Månsarps kyrka. Jag trivs bra i mitt engagemang som kyrkvärd, och med stolthet och glädje kan jag säga att det känns förmånligt för mig att församlingen har anförtrott mig detta fina ansvar. Min delaktighet i kyrkans verksamhet har varit en naturlig grej för mig, att vara med som kyrkvärd bland annat. Vad är det som gör att ni engagerar er i kyrkans sommarluncher? Musik och lunch är ett bra sätt att umgås, viktigt med närheten. Mycket annat stänger på sommaren, då kan detta bli en träffpunkt för många som kanske inte har möjlighet att åka bort över sommaren. Vad kan vara bättre än bra musik, god mat och god gemenskap? Hälsningar Elly-Britt, Gun, Inez och Lisbeth J

7


Emy Stahl som L

Vi hyllar våra 80-90 åringar

SE´N SIST

Eken planterad vid Månsarps kyrka

Livets vatten till Månsarpseken

Tonår på cykelhajk 8


Lina Sandell

Barnkören

Edvin och Mira på kyrkogården

Ledarskolan på Fårö 9


Norrahammar-Tabergsbygdens barnkoloniförening

I söndags eftermiddag, den 28 juni, avslutade vi gemenskapsdagar på Tallnäs. När alla hade åkt och det blev tyst och tomt, satt jag kvar i skuggan av ett träd och ringde upp Stefan Lindberg, ordförande i Norrahammar-Tabergsbygdens barnkoloniförening. Jag visste att första lägerveckan var klar och att nästa skulle starta på måndagen. Det hann inte gå många signaler innan jag fick svar. Sedan följde ett fint samtal där jag inte behövde ställa många frågor. En människa som brinner för sin sak har ofta mycket att berätta. Vi startar från början. Norrahammar Tabergsbygdens Barnkoloniförening bildades 1938 av socknarna i Norrahammarsområdet. Man hade under en längre tid diskuterat möjligheten att starta en förening som kunde erbjuda sommarkoloni till barn från Norrahammar, Tabergsdalen samt Hovslätt och Barnarp. De barn som man hade i fokus var de som av olika anledningar inte kunde åka på egna semestervistelser. Ett annat fokus var de barn som var drabbade av tuberkulos. Kolonivistelsen skulle vara avgiftsfri och alla barn skulle få möjlighet att ansöka om en plats. Det samlades in pengar, en tomt köptes i Mellbystrand och man byggde ett hus som 10

fortfarande är i bruk. Det fanns kalldusch utomhus och utedass. Inne var det stora sovsalar med plats för 15 personer i varje sal. På 60- och 70-talen genomfördes en renovering då man bland annat byggde toaletter och duschar inomhus. De stora sovsalarna blev till mindre sovrum, med plats för 2-3 sängar i varje rum. Vilka är det som kan ansöka om att komma hit? Alla barn som bor i Månsarp, Taberg, Norrahammar, Barnarp och Hovslätt och går på en Kommunal skola i årskurs 2, 3, 4 och 5, kan söka plats på kollot. Hur många söker och vem beslutar om vilka som får följa med? Vi får mellan 70 - 100 ansökningar per år och det finns 40 platser, 20 för årskurs 2-3 och 20 för årskurs 4-5. Skolsköterskan i Hovslätt samordnar urvalet tillsammans med övriga skolors sjuksköterskor. Utöver de som blir antagna finns det en reservlista ifall någon ångrar sig efter att antagningsbeskeden har skickats ut. Hur ser veckorna ut? Man kommer hit med buss på måndagen och åker hem på lördagen. Vi tar emot 10 flickor och 10 pojkar på varje vecka. Första veckan är för årskurs 2 och 3 och den andra vecka är för årskurs 4 och 5.


Under veckan annordnar personalen fullt av aktiviteter. Veckan börjar oftast med namnlekar, samarbetslekar, lagtävlingar för att stärka gemenskapen och att alla skall lära känna varandra. Veckan fylls även med bad, sandslottstävlingar, utflykt till Halmstad (Årets utflykt var bowling i Getinge med efterföljande besök på Glassbiten i Tylösand). På föreningens tomt finns det en stor fotbollsplan, en hinderbana och en frisbeegolfbana som alla används flitigt under veckan. Hur finansieras allt? Genom kommunala bidrag, sponsortavla, majblommefonden, gåvor från kyrkor samt genom uthyrning av kollogården i Mellbystrand till PRO, kvinnojouren, m.fl. Hur många är ni som arbetar under veckorna? Vi är 6 som är anställda av föreningen, 1 föreståndare, 1 kokerska och 4 ledare. De som arbetar under kolloperioden är utbildade pedagoger eller studenter som läser till pedagoger. Utöver dessa har vi också fyra medarbetare som finansieras av Jönköpings kommuns olika sommaråtgärder, sommarjobb, feriepraktik och sommarprao. Av dessa jobbar 3 med barnverksamheten och 1 person hjälper till med matlagningen. Många pedagoger kommer tillbaka och jobbar flera år. Vissa tar till och med tjänstledigt från sitt arbete för att kunna vara med på kollo. Vår stora utmaning är inte att skaffa arbetare, vår utmaning är istället att få föreningens ekonomi att gå runt samt att ändra den stäm-

pel som finns om Kollo. Vår verksamhet är likadan eller om vi får säga det själva bättre än andra läger där man betalar 3000-4000 kronor för en vecka. Vårt huvudsyfte är att det ska vara kostnadsfritt och en väl genomtänkt verksamhet där alla skall känna sig uppskattade och behövda. Ett stort tack till dig Stefan som tog dig tid för denna intervju. Efteråt satt jag kvar under trädet och funderade på hur olika våra liv kan se ut. Jag tänker på det Stefan sa om den negativa stämpel som finns om Kollo, vad kan det bero på? Kan det vara avundsjuka? Eller förstår inte människor att det dyraste inte behöver vara det bästa? Allt handlar om inställningar! Till sist ett stort grattis till dig som har fått vara på Kollo! Jag är tyvärr för gammal, annars hade jag velat vara med J

Janet

I N F O RM A TI O N Ordförande, Stefan Lindberg, tel. 0708-923674, mail. stefanlindberg78@gmail.com Han kommer gärna ut till din förening, kyrka och berättar mer Uthyrningsansvarig, Marie Andreasson Kassör, Robert Bäck Föreningen finns på Facebook och Jönköpings kommuns hemsida. Vill du stötta föreningen, så går det bra på bankgiro 287-4857

11


Medan löven faller... eller ”Med lust och glädje tänker jag på den sommartid”

S

äg ordet ”höst”, och det finns människor som kommer att känna obehag – mörknande dagar, regn, dimma och nedstämdhet. Andra får en känsla av frid, avstressande, långt från sommarens alla måsten, en tid av vila och rekreation. Så länge världen består kommer vi att ha olika inställningar till hösten som årstid. De allra flesta befinner sig säkert någonstans mitt emellan. Jag tycker oftast att hösten är skön, reflekterande, återhämtande, även om jag skulle kunna undvara novemberdimman.

Tre ting skulle jag vilja känna denna höst: Tacksamhet, hopp och längtan. Tacksamhet mot den sommar som varit, för gemenskap med nära och kära. I vår församlings liv vill jag särskilt känna tacksamhet inför den lilla grupp, kanske tio personer, som den 18-19 augusti passerade vår församling och övernattade i församlingsgården. De kallades ”ekovandrarna” och gick på den pilgrimsled som går rakt genom vår församling – Fransiskusleden. Den 12 juli påbörjades vandringen från Uppsala och avslutas för svensk del i Lund på en stor pilgrimsfest i mitten av september. Därefter går vandringen ner i Europa och når Paris någon gång i december, där världens ledande politiker och klimatexperter träffas till ett stormöte om klimatet. Ingen går med hela vägen, utan man ansluter sig när man vill under vägen och stiger av när man vill. Att gå med en vecka verkade inte ovanligt. I Sverige gick prästen Emma Thorén från Linköping med hela vägsträckan. Hon var också den svenska ledaren för vandringen. Pilgrimerna påminde oss om Guds fantastiska skapelse och vårt ansvar för den. ”Eko” står för ekonomi (en rättvis värld är möjlig) och ekologi (att värna skapelsen). Nästan kan vi också säga ekumenik (en 12

angelägenhet för alla världens kyrkor och att vi hör ihop). Som en symbol för samhörigheten bär man med sig vatten i en flaska från det ena övernattningsstället till det andra. Månsarp fick vatten från Jönköpings Sofia församling. Det vattnet hälldes ut vid den ek, som är planterad i Månsarp. 55 sådana ekar har planterats i sommar längs eko-vandrarnas väg. Några vattendroppar från varje plats bärs med hela vägen till Paris.


Tillsammans med några stycken till från Månsarps församling var jag med och gick eko-vandring till Byarum. Hit bar vi vatten från Månsarp, som ett tecken på samhörighet och att varje liten vattendroppe är viktig och behövs. Precis som vi människor – var och en av oss är värdefull och behövs. Hopp. Vi närmar oss hoppets helg – allhelgona. Hösten är en tid av avtagande och döende, men i döendet finns redan förutsättningar för nytt liv. Vi ser våra nära och kära gå ifrån oss, många gånger alldeles för tidigt. Vi gråter, sörjer och saknar. Det gör vi därför att vi har älskat. Allhelgonahelgen kommer dock med ett trotsigt budskap. Någon gick före oss i döden. Hans liv var starkare än döden. Jesus är dödens

övervinnare. Ljuset på våra käras gravar berättar om hoppet att det finns en värld av helhet och ljus som väntar på oss bortom graven. Längtan. Trots allt, när mörkret är som tätast och dagen som kortast, hör vi berättelsen om Ljuset som har kommit i världen och mörkret har inte makt att övervinna det. Ungefär så berättar evangelisten Johannes om Jesu ankomst till världen. Någon kommer för att dela vårt liv, bära våra bördor och glädja sig med oss. Jesus kommer till oss som det lilla, värnlösa barnet. Men längtan är just längtan, och det får vi tala om mera i julnumret av Kyrkobladet.

Tore Karlsson

13


Månsarpsby i augusti 2015

Bäste församlingsbo!

”Sommaren är kort, det mesta regn… Ja, så har det väl låtit ända tills nu. Augusti har ju, för att citera min gode vän Harry, visat sig från sin allra bästa sida vad det gäller vädret. Jag läste någonstans att vi svenskar är de som diskuterar vädret allra mest. När man frågar en hemvändande semesterfirare hur ledigheten har varit är vädret det första som redovisas, timme för timme. Sen har vi också alla dessa mer eller mindre osäkra prognosmakare som dyker upp på tv, i appar och dagstidningar. Klart det blir diskussion, alla har ju olika prognoser, eller? Visst är det fantastiskt att vi lägger så mycket tid och energi på något som vi inte kan göra något åt. Det blir ju ändå som det blir. Så till vårt uppdrag. Stora delar av vårens arbete har ägnats åt att ta fram en ny församlingsinstruktion. Den befintliga var alldeles för gammal och den stora utmaningen har varit att korta ner det 25 sidor tjocka dokumentet till 5 sidor! Vad är en församlingsinstruktion? Jo, precis som det låter, något som talar om vad vi som församling ska göra för att vårt gemensamma uppdrag ska bli utfört. Instruktionen är, precis som vårt uppdrag, uppdelad i de fyra ”benen”, gudstjänst, diakoni, mission och undervisning. Musiken kommer in som en viktig del i helheten men kanske framförallt i gudstjänsten. Till detta kommer en omvärldsanalys och 14

riktlinjer för genomförande av barnkonsekvensanalys. Omvärldsanalysen är ingen instruktion utan en beskrivning av strukturer och befolkning i vår församling nu. Hur är åldersfördelningen? Hur stor är gruppen utlandsfödda, hur ser arbetsmarknaden ut, och så vidare. Avslutningsvis görs en prognos för framtiden hur vi tror att utvecklingen blir. Detta är ett viktigt underlag för planering av framtida verksamhet. Vi har arbetat gruppvis med de olika rubrikerna. Grupperna har bestått av förtroendevalda och anställda. Grupperna har haft 2-3 sammanträden för att slutligen leverera en produkt till kyrkoherden för påseende. Faktiskt har vi lyckats få ner den till de ca 5 sidorna. Kyrkoherden har sedan skickat texterna till handläggare på stiftet för genomgång. Vi väntar i dagsläget på synpunkter därifrån. Vår förhoppning är att kunna lägga fram den för fastställande i fullmäktige i slutet av året. Att fullmäktige och stift har givit sitt godkännande betyder dock inte att instruktionen kan läggas till handlingarna. Tvärtom, den är ett levande dokument som kan behöva ändras i takt med hur församlingen utvecklas. Instruktionen kommer, när den är fastställd, att delges hela församlingen. Till sist Vi står på tröskeln till en ny termin och ett nytt verksamhetsår. Arbetet i kyrkorådet kommer till stor del att handla om framtidsfrågor. Vi har ett mycket stort renoveringsbehov av byggnader framför oss som direkt kommer att kopplas till höstens budgetarbete. Vi har en kyrkogård, den gamla, som ”utarmas” när gravrätter avslutas och stenar tas bort. Kan vi skapa nya miljöer där? En klockren fråga för en barnkonsekvensanalys. Vi måste börja planera för personalrekrytering. Flera pensionsavgångar ligger inom något eller några år, mm mm mm. Oj,oj,oj nu blev det mycket. Vi får inte glömma bort att fira gudstjänst. Väl mött i alla sammanhang.

Lars Johansson Kyrkorådets ordförande.


ATT LÄSA BIBELN TILLSAMMANS

A

Varför ska vi läsa Bibeln?

tt läsa Bibeln mitt i våra dagliga liv är en absolut nödvändighet och det är genom detta som vi får ta emot kommunikation från Gud. Det är ett sätt att växa i sin relation till Gud. Liksom man kontrollerar sin e-post eller telefonsvarare för meddelanden, är Bibeln också där. Gud tillät några av hans tankar att skrivas ned, och låta oss veta om vem Han är, och vad Han vill. Bibelläsning är ett spännande äventyr att ge sig på, och det blir ännu mer intressant om man läser den i grupp tillsammans med andra och sen samtalar om vad man läst. Bibeln innehåller Guds tankar, som lyssnats in av människor under ledning av den Helige Ande, och detta är anledningen till att den skiljer sig från alla andra böcker i världen. Med vägledning av den Helige Ande kan vi förstå vad som är skrivet, när vi öppnar och läser Bibeln. Bibeln avspeglar våra liv i världen och är full av svar om hur vi ska leva, ”Ty Guds ord är levande och aktivt. Skarpare än något tveeggat svärd, tränger det även att dela själ och ande, märg och ben; Det bedömer tankar och attityder hos hjärtat”. Jag kan säga av egen erfarenhet att Bibeln kan korrigera och bedöma mina attityder, och ge mig stort hopp och uppmuntran, att kunna fortsätta det kristna livet. När vi läser Bibeln, var som helst eller när som helst, så tror vi att den Helige Anden är närvarande. Den leder oss till nyttig undervisning,

andlig uppbyggelse, vederläggning, vägledning, uppfostran till ett rättfärdigt liv. (2 Tim 3: 16-17). Vi blir således välutrustade och därmed växer vi i vår kristna tro. I Månsarps kyrka samlas vi 4-5 gånger per termin, och läser Bibeln tillsammans, och relaterar vad vi läst till vår vardag och egna livserfarenheter och samtalar. I denna enkla bibelgemenskap berikar vi varandra och känner igen oss själva i både Ordet, och i varandras berättelser och goda samtal. Mot denna bakgrund, hälsar vi dig varmt välkommen till bibelsamtalskvällar i Månsarps kyrka.

Samlingar under Hösttermin 2015 16 september kl. 19.30 – Denna gång börjar vi med pilgrimsvandring kl. 18.00 14 oktober kl. 19.00 – Vi börjar med veckomässa kl. 18.00 18 november kl. 19.00 – Vi börjar med veckomässa kl. 18.00 Vid frågor ring: 036-36 30 42 och prata med David Kyobe-Lule, samordnaren.

Välkommen!

15


NY EFTERLÄNGTAD KORORGEL

Under sommaren som gått har den nya kororgeln i Månsarps kyrka tagit plats. Orgeln är byggd av Bergenblad & Jonsson Orgelbyggeri AB i Nye, Vetlanda, och har Kororgelns disposition är så här: Manual 1: Principal 8´, Dubbelflöjt 8´, Gamba 8´, Octava 4´, Qvinta 3´, Octava 2´, Scharf II Manual 2: Rörflöjt 8´, Spetsflöjt 4´, Wallflöjt 2´, Oboe 8´ Pedal: Subbas 16´ Koppel: II-I, I-P, II-P,

tolv stämmor. I stort sett alla orgelns delar är tillverkade på den egna verkstaden och det är ett riktigt genuint hantverk. I skrivande stund står orgeln på plats, vackert nymålad av Anne Håkanssons Måleri AB, och de första piporna har börjat plockas i och intonationen av orgeln påbörjats. Det har varit och är spännande att följa arbetets gång på plats i kyrkan. Det slutliga resultatet får vi uppleva söndagen 27 september kl 19.00, då det är invigningskonsert med organist Jan H Börjesson, som också varit orgelbyggets kontrollant. Samuel Johansson 16


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.