Månsarps Kyrkoblad 2/2019

Page 1

MÃ¥nsarps Kyrkoblad 2/2019

Strand

Foto Gideon Claesson


Svenska kyrkan Månsarps församling Församlingsexp. Tid tisd. 10 - 12 onsd-torsd. 13 - 15 Adress: Tabergsvägen 54, 562 50 Månsarp 36 30 40 Fax 36 37 50 E-post: mansarp.forsamling@svenskakyrkan.se Kyrkoherde Tore Karlsson 36 30 41 Sms-nummer 070-625 04 57 E-post: tore.karlsson@svenskakyrkan.se Komminister David Kyobe-Lule 36 30 42 Sms-nummer 070-149 00 89 E-post: david.kyobe-lule@svenskakyrkan.se Vik. diakoniassistent Cecilia Sjöblom 36 30 48 Sms-nummer 073-052 07 82 Epost: cecilia.sjoblom@svenskakyrkan.se Församlingspedagog Hans Edwardsson 36 30 44 Sms-nummer 072-523 30 80 Epost: hans.edwardsson@svenskakyrkan.se Församlingspedagog Anna Pettersson 36 38 50 Sms-nummer 072-525 69 00 Epost: anna.s.pettersson@svenskakyrkan.se Kantor Samuel Johansson 36 30 45 Sms-nummer 072-700 30 80 Epost: samuel.johansson@svenskakyrkan.se Kantor Ingrid Laago 36 38 51 Sms-nummer 072-525 71 00 Epost: ingrid.laago@svenskakyrkan.se Kyrkvaktmästare Micael Henriksson 36 38 52 E-post: micael.henriksson@svenskakyrkan.se Församlingsvärd Gerri de Graaf 36 38 55 Sms-nummer 073-084 28 33 Epost: geraldina.degraaf@svenskakyrkan.se Kyrkvaktmästare Christina Evaldsson Kyrkvaktmästare säsong 36 30 46 Gunnar Magnusson 072-451 57 11 E-post: gunnar.magnusson@svenskakyrkan.se Kyrkokamrer Per Carlsson 36 30 49 Sms-nummer 070-399 66 08 E-post: per.e.karlsson@svenskakyrkan.se

Innehåll Det händer i Månsarps församling....................3 Barn- och unga i Månsarps församling.............4 Futurums arbete nu, och i den närmaste framtiden..........................5 Gideons naturfoton ........................................6 Pastor Leif Carlsson svarar på några frågor om Apostlagärningarna.........................7 Se’n sist......................................................8-9 De troendes gemenskap................................10 Fin-arbete i Månsarps församling...................11 Nytt namn och samma viktiga arbete..............12 Pilgrim........................................................13 Hur kunde det gå så här?..............................14 Musik i sommarkväll.....................................15 Hjälparen kommer.......................................16

L U N C H M U S I K

är det följande onsdagar kl 12.00 26 juni

Samuel Johansson 17 juli

Ingrid Laago 7 augusti

Noa Edwardsson

Efteråt är ni välkomna på sommarlunch i församlingsgården!

Skön sommar!

önskar kyrkobladets redaktion

Swish-nummer: 123 033 42 92 (kollekt)

123 252 42 05 (Fair trade, sopplunch m.m...)

svenskakyrkanmansarp

Gilla oss på facebook Svenska kyrkan Månsarp

MÅNSARPS KYRKOBLAD REDAKTION: Tabergsvägen 54, 562 50 Månsarp Redaktion: Tore Karlsson, Hans Edwardsson, David Kyobe-Lule, Anna Pettersson. ANSVARIG UTGIVARE: Tore Karlsson.

2


”Det händer i Månsarps församling” Besök församlingens hemsida www.svenskakyrkan.se/mansarp Med reservation för ändringar Gudstjänst eller Mässa (gudstjänst med nattvard) firas i Månsarps kyrka varje sön- och helgdag i regel kl. 11.00. Undantag från denna gudstjänsttid kan förekomma. Se våra annonser i Jönköpings-Posten eller titta in på vår hemsida! Du kan även följa oss på Facebook och Instagram. Heliga trefaldighets dag den 16 juni. Musik i sommarkväll (som allmän gudstjänst) kl. 18.00 (OBS! tiden), Folkmusikmässan ”I välsignan och fröjd” Midsommardagen den 22 juni. Mässa för Skaparen och skapelsen, David Kyobe-Lule. Vid fint väder är vi i utekyrkan på Pärlängen öster om Månsarps kyrka. Ta med fikakorg! Den helige Johannes döparens dag den 23 juni. Mässa kl. 11.00, David Kyobe-Lule Onsdagen den 26 juni. Lunchmusik kl. 12.00 i kyrkan. Efteråt sommarlunch i församlingsgården 2:a Söndagen efter Trefaldighet den 30 juni. Mässa kl. 11.00, David Kyobe-Lule 3:e Söndagen efter Trefaldighet den 7 juli. Mässa kl. 11.00, David Kyobe-Lule 3:e Söndagen efter Trefaldighet den 7 juli. ”Musik i sommarkväll” kl. 19.00 4:e Söndagen efter Trefaldighet den 14 juli. Mässa kl. 11.00, David Kyobe-Lule Onsdagen den 17 juli. Lunchmusik kl. 12.00 i kyrkan. Efteråt sommarlunch i församlingsgården Apostladagen den 21 juli. Mässa kl. 11.00, Tore Karlsson 6:e Söndagen efter Trefaldighet den 28 juli. Mässa kl. 11.00, Tore Karlsson och prästpraktikant Hanna Forsén 6:e Söndagen efter Trefaldighet den 28 juli. Musik i sommarkväll kl. 19.00, Ungdomsorkester från Tyskland Kristi Förklarings dag den 4 augusti. Mässa kl. 11.00, Tore Karlsson och prästpraktikant Hanna Forsén Onsdagen den 7 augusti. Lunchmusik kl. 12.00 i kyrkan. Efteråt sommarlunch i församlingsgården

Lördagen den 10 augusti. Helgmålsbön i Tabergs hembygdspark kl. 18.00, Månsarps församling och Tore Karlsson. Servering 8:e Söndagen efter Trefaldighet den 11 augusti. Mässa kl. 11.00, Tore Karlsson och prästpraktikant Hanna Forsén 8:e Söndagen efter Trefaldighet den 11 augusti. ”Musik i sommarkväll” kl. 19.00 Lördagen den 17 augusti. Helgmålsbön i Tabergs hembygdspark kl. 18.00, Tabergs Missionsförsamling. Servering 9:e Söndagen efter Trefaldighet den 18 augusti. Mässa kl. 11.00, Tore Karlsson och prästpraktikant Hanna Forsén 10:e Söndagen efter trefaldighet den 25 augusti. Mässa kl. 11.00, Tore Karlsson 11:e Söndagen efter trefaldighet den 1 september. Mässa kl. 11.00, David KyobeLule Onsdagen den 4 september. Veckomässa kl. 18.00, David Kyobe-Lule Torsdagen den 5 september. Gemensam träff för daglediga kl. 15.00 i Tabergs Missionskyrka 12:e Söndagen efter trefaldighet den 8 september. Mässa kl. 11.00, David KyobeLule 13:e Söndagen efter Trefaldighet den 15 september. Mässa kl. 11.00, Tore Karlsson Onsdagen den 18 september. Veckomässa kl. 18.00, David Kyobe-Lule och Tore Karlsson 14:e Söndagen efter Trefaldighet den 22 september. Mässa kl. 11.00, Tore Karlsson och Cecilia Sjöblom. Fest för församlingens 80-, 90- och 100-åringar i kyrka och församlingsgård Måndagen den 23 september. Messy Church i församlingsgården kl.17.00-19.00 Den helige Mikaels dag den 29 september. Mässa kl. 11.00, David Kyobe-Lule

3


Barn- och unga i Månsarps församling

Jesus sade: ”Låt barnen komma hit till mig.” Församlingens barn, ungdomar och familjer är en stor och viktig del av vår verksamhet. Som ett led i vårt dopuppföljningsarbete vill vi fortsätta att satsa på dessa grupper och erbjuda mötesplatser, som ökar nyfikenhet och förståelse för kyrkans tro och liv. I våra grupper lägger vi stor vikt vid att barn och ungdomar får använda sina olika sinnen för kreativitet, skapande med färg och form, musik och rörelse. Till hösten erbjuder vi flera aktivitetsgrupper för olika åldrar. De flesta drar igång under vecka 36 (kolla hemsidan där info kommer att finnas). I våra grupper förmedlar vi den kristna tron och dess traditioner. Vi har regelbundna samlingar med bibelberättelse, sång och bön och ser de olika pedagogiska rummen som viktiga delar i vår verksamhet. Vanligtvis träffas vi i de nyligen renoverade och tillbyggda aktivitetslokalerna i församlingsgården men genom att vara ute i naturen, på Pärlängen, kyrkogården eller i vår kyrka breddar vi upplevelsen och lärandet. 4

Adressen till vår hemsida är: www.svenskakyrkan.se/mansarp

Anna och Hans

Välkommen till bibelkvällar i höst

i Månsarps församlingsgård Onsdagarna 25 september kl. 18.00 och 16 oktober kl. 19.00 fortsätter Teologie doktor Leif Carlsson sina föredrag om Apostlagärningarna. Ta gärna med dig en vän!


Futurums arbete nu och i den närmaste framtiden.

A

rbetsgruppen Futurum jobbar vidare med intressanta föredrag och föredragshållare. Vi har hittills haft ett par föredrag under temat ”Vår Hälsa”, om (mo)biltelefonens Svenska historia, och ett program om släktforskning. Vi gör ett uppehåll under sommarperioden och återkommer igen till hösten. Onsdaxkoncepet börjar, för den som vill, med mässa kl. 18.00 i Månsarps kyrka. Sedan finns det möjlighet till fika och mingel och ca kl. 19.00 börjar föreläsningen eller aktiviteten i församlingsgården. Här kommer lite om våra kommande programpunkter som du kan planera in i din agenda redan nu: - 4/9 kl. 19.00 Lars Johansson berättar om organisationen ”Hela Människans” verksamhet i Jönköpingsområdet under rubriken ”Utsatthet i vår närhet”. - 2/10 kl. 19.00 Frida Moisto, Jönköpings nya Deckardrottning, berättar om sitt författarskap och om tillkomsten av sin första bok, under rubriken, ”Att våga satsa på sin dröm”. - 22/10 kl. 19.00 (obs! tisdag) Thomas Ahlebro berättar om ”Brukens historia i Tabergsdalen”. - 13/11 kl. 19.00 Vi fortsätter med del 3 under temat Hälsa. Denna gång får vi lyssna till Linda Dahlqvist som föreläser under rubriken ”Stresshantering”.

Onsdax den 15 maj på Pärlängen

- 27/11 kl. 19.00 Kreativ kväll i julens tecken. Arbetsgruppen Futurum tar gärna emot förslag och idéer från dig som läsare, när det gäller intressanta ämnen och föreläsare, som du vill se ”på scenen” i Församlingsgården. För ändamålet har vi skapat en e-postadress, dit du kan skicka önskemål och förslag. Du kanske själv har något intressant ämne du vill berätta om? E-post-adressen är: futurum.mansarp@gmail.com Arbetsgruppen Futurum 5


Gideons naturfoton Helgen 25-26 maj var det vernissagehelg i Månsarps församlingsgård. Där visas under hela sommaren en utställning men naturfoton tagna av Gideon Claesson från Taberg. Gideon har funnits med i vår verksamhet sedan barnsben och har under de senaste åren varit en av ledarna i vår minior/juniorgrupp. Han går på Barn- och fritidsprogrammet på Sandagymnasiet. Samtidigt brinner han för naturen och för fotografering. En lyckad kombination av bilderna att döma. Här visas några smakprov från utställningen. Kom gärna in och titta i vår fina församlingsgård som är öppen de flesta vardagarna. Vi önskar också

Foto: Gideon Claesson

Gideon lycka till i framtiden med bildskapandet! Anna och Hans

Foto: Gideon Claesson 6


PASTOR LEIF CARLSSON SVARAR PÅ NÅGRA FRÅGOR OM APOSTLAGÄRNINGARNA Den 27 mars hade vi i församlingen besök av Leif Carlsson, som är pastor och bibellärare. Han talade då om några kapitel i Apostlagärningarna i Nya testamentet. Det är en bibelbok som berättar om hur den kristna tron spreds ut över den då kända världen, som väl i det här fallet var länderna runt Medelhavet, det gamla romarriket. En betydelsefull gestalt, som vi möter här, är Paulus. Han hette egentligen Saulus, men efter att i en syn ha mött Jesus som en ljusgestalt, blev han omvänd från att vara en nitisk förföljare av de kristna till att bli en Jesu lärjunge och apostel. Därav namnbyte och en helt förändrad livssyn. – Jag ställde ett antal frågor till Leif om några saker vi kan läsa om i Apostlagärningarna. 1. Varför kan vi klandra Saul för sin starka tro på Israels Gud? Jag tycker inte man ska klandra honom för det. Det som hände med Paulus var att han upptäckte att Jesus var Messias och detta var en väsentlig del av Israels tro. Paulus som var jude trodde på en kommande Messias och Jesus var uppfyllelsen av detta löfte till Israel.

2. Skulle Ananias och Sapfeira dödas så där direkt medan Gud kan ge andra syndare i berättelsen en chans att ångra sig, eller åtminstone leva? (Apg. kap. 5) Berättelsen om Ananias och Sapfeira är svårtolkad. Man kan tycka att domen var lite väl hård. Tanken är dock att det man hade kommit överens om i församlingen skulle man följa. De svek ett löfte som de hade gett åt andra och Gud. 3. Varför säger Apostlagärningarna i kap. 10, att hela hushållet hos Cornelius, den romerske officeren, döptes när deras huschef blev troende?

David och Leif på bibelkvällen den 27 mars.

Trodde de andra i dessa hus också, eller var de tvungna att konvertera? Jag uppfattar det inte riktigt så. Det var inga tvångsomvändelser. Tänker mig att var och en fick ta ställning till evangeliet och om man ville låta döpa sig. 4. Om Gud ville inkludera hedningarna i sitt förbund med Israel, skulle då renhet i matfrågan spela någon roll? Matreglerna var till för judarna/israeliterna så länge som gudsfolket var begränsat till dem. Genom Jesus har dock dörren öppnats för alla oavsett om man är jude eller inte. Då behövs inga matregler eller andra regler längre som fungerasom tillhörighetsmarkörer.

5. Vad skulle judendom och kristendom kunna göra för att se Kristus som den Han egentligen är, Guds son och världens frälsare? I kristen tro är detta en självklarhet. Problemet i judendomen är att man inte uppfattar Jesus som världens frälsare. Man väntar ju fortfarande på att den rätte frälsaren och Messias ska komma.

David Kyobe-Lule

7


Birgitta Rasmusson ”Sveriges kakdrottning” på besök den 7 april Arkengänget hos Gunnar i Tranhult

SE´ Korsvägsvandring vid utekyrkan Dymmelonsdagen den 17 april

8

”Lillprästen” o ”storprästen”

Körerna på Påskdagen


Bibelkväll med Leif Carlsson

´N SIST

och på Påskdagen

Valborg på Tabergs topp. Kyrkokören under ledning av Samuel Johansson

Boulebanan på Pärlängen 9


DE TROENDES GEMENSKAP Apostlagärningarna berättar om den första Pingstdagen efter att Jesus dött och uppstått. I fyrtio dagar hade han varit tillsammans med sina lärjungar och undervisat dem innan han åter togs upp till himlen. Då hade de också mottagit det uppdrag från Jesus som vi kallar dopbefallningen. ”Åt mig har getts all makt i himlen och på jorden. Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar: döp dem i Faderns och Sonens och den heliga Andens namn och lär dem att hålla alla de bud jag har gett er”. (Matt 28:18-20) Nu samlades de alla i Jerusalem, där ”fromma judar från alla länder under himmelen” bodde. Ett dån som av en stormvind hördes plötsligt och tungor som av eld fördelade sig över dem som samlats där och de talade olika språk med ord som Anden ingav dem. Petrus tog sedan till orda och med hänvisning till profeterna vittnade han om att Jesus var Messias som de alla väntade på. Följden blev en stor väckelse där många kom till tro. I andra kapitlet kan vi i versarna 41-42 läsa: ”De som tog till sig hans ord lät döpa sig och den dagen ökade de troendes antal med inemot tre tusen. Och de deltog troget i apostlarnas undervisning och den inbördes hjälpen, i brödbrytandet och bönerna”. Redan här känner vi igen de centrala delarna i vårt uppdrag som kyrka. I kyrkoordningen är de fyra hörnstenarna: fira gudstjänst, bedriva undervisning samt att utöva diakoni och mission. Den första kristna kyrkan brukar beskrivas som en eskatologisk* rörelse. Nya testamentets budskap är att ”den yttersta tiden” börjar i och med att Jesus framträder. Han förkunnar i Markusevangeliet att ”Guds rike är nära”. Guds ingripande i världshistorien har börjat. För de första kristna var det en självklarhet att detta skulle ske under deras egen livstid. ”De sålde allt de ägde och hade och delade ut åt alla, efter vars och ens behov. 10

Den heliga Anden, målning från Taizé

De höll samman och möttes varje dag troget i templet, och i hemmen bröt de brödet och höll måltid med varandra i jublande, uppriktig glädje”. Nu har det gått över två tusen år sedan detta hände och fortfarande samlas vi för att fira nattvard och få del av Jesu undervisning i våra kyrkor. Vi ber för varandra och för världen. Vi tröstar och stödjer. Vi tar hand om dem som behöver vår hjälp och inspirerar till engagemang. Vi håller nu på med arbetet kring en ny församlingsinstruktion. En församlingsinstruktion är församlingens grundläggande styrdokument som beskriver hur församlingen tolkar den grundläggande uppgiften. Hur är det att vara kyrka på denna plats? Hur är vår församlings grundsyn och identitet? Vi får spegla oss i vår långa kristna tradition men också tänka nytt. Vi har förmodligen ett annat tidsperspektiv och kanske andra prioriteringar än de allra första kristna men fortfarande är det som förenade dem viktigt även för oss.

*läran om den yttersta tiden

Hans Edwardsson


FIN-ARBETE I MÅNSARPS FÖRSAMLING

Foto: Ikon

A

ha, nu blir det finliret som gäller i Månsarp. Nu ska vi förfina det som redan fungerar så bra. Eller ska vi bara syssla med det som är litet finare? Nej, inte alls! Månsarps församling har både sina förtjänster och sina brister. Oavbrutet ska vi arbeta med att bli en församling som blir ännu mera rustad för att fira gudstjänster som berör och att nå ut till människor i livets olika situationer. Vi är dock medvetna om vår egen sårbarhet och att det inte alltid blir som vi tänkt oss, och så är väl livet för oss alla. Det som kan upplevas som finare får vi i så fall lämna till andra. Det är inte den tonarten som gäller i kyrkan. Vi ska fortsätta att vara den vardagskyrka och söndagskyrka vi alltid har varit. Fin – eller kanske ska vi hellre skriva med stora bokstäver, FIN – står för det långa ordet Församlingsinstruktion, den som varje församling i Svenska kyrkan ska skriva och med jämna mellanrum omarbeta. Som ordet säger är det en instruktion hur vi vill vara kyrka här i vår bygd och i vårt sammanhang. Det kan vara en nulägesbeskrivning, men ska framför allt

syfta framåt. I en tid när världen förändras är det viktigt att vi kan vara en kyrka för och med de människor som finns idag. Budskapet är det som det alltid har varit. Vi har en levande och uppstånden Herre, som finns mitt ibland oss och delar våra liv i glädje och sorg. Det här vill vi berätta om i vår tid. Hur gör vi detta?

Det lokala arbetet med FIN

I vår församling pågår arbetet med den nya Församlingsinstruktionen. Förhoppningsvis ska den vara klar vid det här årets slut. Arbetsgrupper arbetar med olika områden i församlingslivet, som ska belysas. Varje grupp kan sedan vidga sina vyer och tankar genom att höra sig för vad andra tänker och vilka funderingar man har om församlingen. Det viktigaste i hela arbetet är det som handlar om samtalen. Hur ser församlingen ut om fem år, och vad ska vi arbeta med nu för att nå dit? När tankarna litet grand är tänkta, skrivs de ner och sänds till Stiftskansliet i Växjö. Där finns en kontaktperson, som vi har, och som kan ge synpunkter på det vi

forts sid 12

11


skrivit och ställa frågor, kanske på sådant vi inte själva varit så uppmärksamma på. När denna process är över ska vårt kyrkofullmäktige – som är församlingens högsta beslutande organ – besluta om Församlingsinstruktionen, och den ska slutligen fastställas av Växjö stifts domkapitel. Vilka områden arbetar vi då med? Några har tagit fram en omvärldsanalys, och drar konsekvenserna utifrån denna. Vi kan redan nu veta, att om några år har vi fler barnfamiljer i Månsarp och Taberg än vi har nu. Det måste få betydelse för vårt sätt att arbeta. Åter några tar fram, eller funderar vidare på, en barnkonsekvensanalys. Vilken plats har barnen och ungdomarna i församlingen, och hur tillåts de påverka vår församlings liv? Särskilda områden är följande: • Gudstjänst att längta till. Hur ska vi fira gudstjänster som berör, engagerar och utmanar? • Tänk att få berätta vidare. Hur skapar vi mötesplatser där vi upptäcker och växer i kristen tro? Hur håller vi det kyrkliga kulturarvet levande?

• Rustade medarbetare. Är det ideella (icke avlönade) medarbetarskapet en själv klar del av församlingslivet? Hur rustar vi våra medarbetare för att klara sina upp- gifter? Det kan handla om fortbildning, fördjupning och själavård. • En kyrka i världen. Hur lever vi upp till att det diakonala arbetet ska vara starkt och uthålligt? Hur vårdar vi samhörigheten med den världsvida kyrkan? • Församling och stift hand i hand. Här påminns vi om att vi är med i ett samman hang tillsammans med andra församlingar i det som vi kallar Växjö stift. Detta stift leds av vår biskop Fredrik Modéus och hans medarbetare på stiftskansliet. Hur kan vi tillsammans främja Guds rike i det som är Öland och nästan hela Småland? Har du själv som läsare frågor, tankar, funderingar och förslag, kontakta gärna undertecknad senast den 15 augusti på tel. 070-625 04 57 eller mejl: tore.karlsson@svenskakyrkan.se Tore Karlsson

NYTT NAMN OCH SAMMA VIKTIGA ARBETE

Den 5 maj bytte Svenska kyrkans internationella arbete namn till Act Svenska kyrkan. Det nya namnet ska göra det lättare för människor att förstå vilka vi är, vad vi gör och vad vi står för. Här i vår församling vill Act-gruppen (?) fortsätta arbeta för att det viktiga arbete vi gör ska bli mer känt. Tillsammans med kyrkor och organisationer arbetar Act Svenska kyrkan mot fattigdom, 12

förtryck och orättvisor samt långsiktigt med att stödja kyrkliga ledare. - Vi behöver arbeta intensivt för att öka engagemang, kunskap och insamling, så att vi kan utveckla partnerrelationer och tillsammans försvara människors värdighet och rättigheter runtom i världen, säger Erik Lysén, chef för kyrkans internationella arbete. Vår inspiration är en livsbejakande tro, som sätter människors lika värde och rättigheter i centrum för allt arbete. Samarbetet med ACT-alliansen, Action by Churches Together, ett nätverk med över 150 kyrkor och trosbaserade aktörer, gör det möjligt att arbeta effektivt och långsiktigt med utvecklingssamarbeten samt att ha en stark påverkansröst. Kyrkor har en unik möjlighet att driva frågor för bland annat jämställdhet och mänskliga rättigheter. Det är en styrka att vara kyrka!

Harry Franksson


PILGRIM

I

Månsarps församling anordnar vi med jämna mellanrum pilgrimsvandringar. Som vi berättat tidigare i Kyrkobladet går Franciskusleden förbi både Taberg och Månsarp. Denna led är en del av ett större nätverk av pilgrimsleder som går genom Sverige och knyter ihop Trondheim med pilgrimsmål i södra Europa och vidare söderut mot det heliga landet. Att prova på pilgrimsvandring är inte svårt. Det behövs ingen speciell utrustning mer än möjligen ett par bekväma skor. Du behöver inte vara särskilt vältränad och det kostar inte en massa pengar att delta i en pilgrimsvandring i vårt närområde. Istället handlar det om inställning och öppenhet. Pilgrimsvandringen går åt två håll. Dels går den utåt, ut i naturen, Guds skapelse. Ofta längs ålderdomliga vägar, längs ängar och vattendrag. Solsken och fågelsång välkomnar därute. Samtidigt går vandringen också inåt. Att gå in i sig själv, söka livets källor, söka Gud. Den inre vandringen blir en nyckel till fördjupning. Båda dessa vandringar, utåt och inåt, kan upplevas vid samma tillfälle. Det spelar ingen roll om man går själv eller i grupp. Möten, samtal, gemenskap kring måltiden och samtidigt tystnad, meditation och bön. En pilgrimsvandring kan ses som en hel livsvandring i miniatyr. Vila och strapatser, glädje och allvar, gemenskap och ensamhet. Traditionellt söker pilgrimen det himmelska målet, en längtan efter helhet och harmoni. Som en hjälp i sökandet finns de sju nyckelorden. Frihet – För att förstå vad frihet är bör man också känna till lite om motsatsen, vad som fångar och binder oss. Det som hindrar oss från att leva det liv vi vill leva. Enkelhet – Enkelhet hänger ihop med frihet. En pilgrim reser med lätt packning; bara det

nödvändigaste. En enklare livsstil frigör ofta också mer tid; tid för familj och vänner, men också för mig själv; tid att reflektera och att möta mitt inre jag. Tystnad – I Guds tystnad får jag vara ordlös, stilla, utan krav. Klara rymder, öppna dagar: här en strand vid nådens hav. (Sv Ps 522). Bekymmerslöshet – Att leva i bekymmerslöshet är inte samma sak som att inte ta ansvar. Att leva i pilgrimens bekymmerslöshet är att, trots alla problem och katastrofer som hotar, lita på att allt inte är kört. Långsamhet – Detta nyckelord vill uppmuntra oss att finna livet och glädjen i det ögonblick vi får just nu, inte sen. Det vill också uppmuntra oss att välja det som ger liv både för oss själva och andra delar av skapelsen. Inte sen, nu.

Rast på pilgrimsleden Annandag påsk

Andlighet – Varför finns jag här? Vad är meningen med alla dagar som kommer och går? Vad händer när vi dör? De kallas för existentiella frågor, eller andliga frågor. Alla söker vi svar på dem. Vetenskapen ger oss många svar men kan aldrig fullt ut förklara den djupaste dimensionen i vår mänskliga tillvaro. Människan är en andlig varelse som söker rötter och mening för sin existens. Delande – I samma stund som du får riktigt goda nyheter känns det nästan som om du

forts sid 14

13


skulle spricka om du inte får dela glädjen med någon annan. Delad glädje är dubbel glädje. Samtidigt blir de jobbiga saker du delar med en medmänniska plötsligt lättare att bära. En samlande bön som används av pilgri-

mer sedan medeltiden brukar man kalla den heliga Birgittas bön, som är inspirerad av en psaltarpsalm: ”Herre, visa mig din väg och gör mig villig att vandra den”. Håll utkik på vår hemsida när det blir dags för pilgrimsvandring! Hans Edwardsson

HUR KUNDE DET GÅ SÅ HÄR? Om Första Mosebokens tredje kapitel

Det var en välordnad värld, som Gud hade överlämnat till de första människorna, dem som vi har vant oss vid att kalla Adam och Eva. Allt fick användas och allt (nästan) var tillåtet. Hade det inte bara varit för det där trädet med frukten som var frestande att äta. Där gick en gräns. Att äta av den frukten på kunskapens träd om gott och ont var inte til�låtet, för då skulle människan sätta sig i Guds ställe. Det var just detta som hände. Människorna åt och straffet från Gud var att de inte längre fick leva i paradiset utan blev fördrivna därifrån och kom att leva det liv som egentligen är det som människor har gjort i alla tider sedan dess - ett liv i möda många gånger, men också i glädje (får man tro). Vi kan förmodligen berättelsen, och uttrycket ”att äta av den förbjudna frukten” har sitt ursprung därifrån. Då gör man det som man inte borde göra, men som är så lockande. En spännande berättelse – fast den handlar kanske inte så mycket om Adam och Eva, utan om dig och mig. Usch, nu blev det närgånget och personligt! Det är ju jag som står där med de olika valen i livet, inte alltid så lätta, och jag gör inte alltid de rätta valen. Det blir tokigt och snett. Det sårande ordet som är riktat mot min medmänniska – varför sa jag så? Människor som väntar kärlek av mig men som jag försummar. När jag tiger om det rätta, fast jag borde stå upp för sanningen. Och i större skala, som vi alla är en del av – all mobbning på arbetsplatser och skolor, krig och konflikter, miljöförstöring. Berättelsen om de första människornas fall, återkommer hos mig och oss i våra liv varje dag. Jag försöker reparera mina misstag, lyckas ibland, fast för det mesta inte. Men redan här finns i berättelsen en aning om att någon ska komma och hjälpa och rädda oss, någon 14

”Ut ur paradiset”, takmålning från Månsarps kyrka

som kommer med förlåtelse och möjligheten att börja om när det går snett. Till ormen, som står som symbol för ondskan (med en viss orätt kan jag tycka) säger Gud: ”Jag ska väcka fiendskap mellan dig och kvinnan, mellan din avkomma och hennes: de ska trampa på ditt huvud och du ska hugga dem i hälen” (Första Moseboken 3:15). En annan betydelsefull kvinna, Maria, blir den som ska föda Jesus och som blir svaret på våra frågor, en Hjälpare som ska få oss att åter upptäcka glimtar av hur livet från början var tänkt, ett liv i kärlek och, där vi inte orkar, ett liv i förlåtelse och upprättelse. Livet är inte alltid enkelt, men nu har vi Jesus som medvandrare, som stöder och bär.

Tore Karlsson


Söndag 16 juni kl. 18.00 15 juli kl. 20.00 Musik i fri anda ”I välsignan och fröjd” Elin Isaksson –orgel, Maria Nitare - flöjt och Nils Spets Blomberg – elgitarr har satt ihop ett Folkmusikmässa

programoch medNorrahammar-Hovslätts innehåll från Bach till Davis. Med Månsarps sång och musik bjuder deMalin på en afton i frihetens kyrkokörer och solister. Parsmo, anda. flöjt, Mart Hallek, fiol, Göran Johansson, fiol, 29 viola, Anders kontrabas, juli kl. 20.00 Gerhardsson, Toner till sommaren Samuel Johansson, gitarr, harmonium. Joel Nylén – gitarr, Beata Lindau sång Hannes Jonsson – bas och sång.

Söndag juli kl.av19.00 Musik7inspirerat sommaren, men även en del ”Jorden vi ärvde” annat gott och blandat.

Musik från visa, pop och folkmusikgenren med ”Magenta” Karin Sandell, Klara Laago, Jonna Ydenius. Sång, piano, gitarr, fiol, dragspel och slagverk.

Söndag 28 juli kl. 19.00 5 augusti kl. 20.00 Harmony Road Klassisk musik med Lisa Brunzell, Anna och Erik Anjou bildar trion Harmony Road. Här fårKAMMERORCHESTER vi lyssna till stämsång, HOLSTEINISCHES piano, gitarr och percussion. Ungdomsorkester från Tyskland som varje sommar ger konserter i olika länder, i år besöker de Sverige 26 augusti 20.00 Strand Quartet Söndag 11 kl. augusti kl. 19.00. Michael Strand, Bo Hellgren, Ola Utbult och Psalm, jazz, pop och visa från Magnus Käll spelar Strand-kompositioner på sommaren texter av bl. a. Setterlind, Eggehorn och Camara

Trio Vi! Noa Edwardsson, klaviatur, Maja Björk, sång och Jonatan Solaas, bas

Lunchmusik onsdagar kl. 12.00. 26 juni, 17 juli och 7 augusti

MUSIK I SOMMARKVÄLL. NORRAHAMMARS FÖRSAMLING Lördag 15 juni kl. 18.00

Torsdag 25 juli kl. 18.00

Sommarkonsert med Norrahammars musikkår

Musikalafton-höjdpunkter från musikalens förtrollade värld

i Norrahammars kyrka

Dirigent Yngve Nordström

Söndag 23 juni kl. 18.00 i Sandseryds kyrka

”Allt i en slumrande sommarnaI” Linnéa Sirborn, sång, Sebastian Johansson, orgel/piano

Torsdag 27 juni kl. 18.00

i Sandseryds församlingshems trädgård

Folk- och jazzmusik

med småländska duon Elvira Seger, saxofon och Martin Carlsson, gitarr

Torsdag 4 juli kl. 18.00 i Sandseryds kyrka

I Duvemåla hage

Ellen Bertilsson och Alva Stahl, sång, piano och flöjtspel

Torsdag 11 juli kl. 18.00 i Sandseryds kyrka

i Kyrkvillan, Hovslätt

Edward Eklöf, orgel, piano och sång, Johanna Eklöf, flöjt och sång, Molly Eklöf (11 år) sång.

Torsdag 8 augusti kl. 18.00 i Kyrkvillan, Hovslätt

Klassiska mästare möter unga violinister

Vladimir Iourtchik, fiol och Elena Vozniuk, flöjt med sina barn ChrisNan (13 år) och Daniel (11 år) Valentina Viktorovitch, piano/orgel

Söndag 25 augusti kl. 18.00 i Norrahammars kyrka

”This is the day” KRISTINE KAMMARKÖR

Dirigent Karin Edwardsson Norrahammars-Hovslätts kyrkokör medverkar, Valentina Viktorovitch, orgel/piano

Pärlor från romans och operans värld Pär F Nilsén, baryton Valentina Viktorovitch, piano/orgel

I samarbete med

15


HJÄLPAREN KOMMER

Det var femtio dagar efter påsk. I Jerusalem firade man Pingst. Från hela landet men också från andra länder runt Medelhavet hade man kommit för att fira. I ett hus satt lärjungarna och bad. Det var tyst och stilla.

Färglägg gärna bilderna!

Plötsligt hördes ett dån som av en stormvind. Lärjungarna tittade upp. De såg att en eldslåga svävade i luften. Eldslågan delades i flera små lågor som stannade ovanför huvudena på var och en av dem. De fylldes av kärlek och glädje och tackade Gud. Alla talade plötsligt olika språk så att alla som kommit till Jerusalem kunde höra sitt hemspråk talas. Det var Guds heliga ande som kommit till dem. Det var Hjälparen som Jesus lovat skulle komma. Detta kallar vi också Kyrkans födelsedag.


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.