Swea rom colosseum nr 1 2013

SWEA

xxxxxxxxxxx

COLOSSEU

COLOSSEUM Nr 1 Årgång 20, maj 2013

SWEA Rom 20 år

Möte med

Staffan de Mistura

Besök hos

Birgittasystrarna

Sanning eller myt?

-Hur skulle du beskriva italienare?

SWEA Colosseum 1

xxxxxxxxxxx

OLOSSEUM

Riva del Sole Resort & SPA och La Serra Holiday Village& Beach Resort Hotel Riva del Sole Resort & SPA Riva del Sole har ett **** hotell och lägenheter utspridda i pinjeskogen, endast ett stenkast från havet. På anläggningen finns en alldeles nybyggd Spa-anläggning, RASENA. Riva del Sole är det perfekta utgångsläget för att besöka Florens, Siena, Rom samt ett flertal fantastiska temaresor.

• 3 uppvärmda saltvattenpooler, en sötvattenpool, beautycenter, gym och 3 olika bastutyper.

• ca 600 meter lång privat strand • restaurang/pizzeria, 3 barer.

• bank med bankomat, supermarket, shoppinggata, interpoint, gratis Wi-Fi. • tenniscenter, fotbollsplan, minigolf, windsurfskola, lekplats.

• tvättstuga för självbetjäning.

La Serra Holiday Village & Beach Resort På La Serra bor du i någon av

lägenheterna som ligger utspridda i pinjeskogen, alldeles intill havet. La Serra är det perfekta utgångsläget för att besöka Capri, Ischia, Vesuvio, Pompeij och många andra vackra platser.

• swimmingpool för vuxna och en liten pool för barn, bar och privat strand • tennisplan, minigolf, cykel/biluthyning • internetpoint • gratis Wi-Fi • restaurang/pizzeria • lekplats • tv rum med svenska kanaler • tvättstuga för självbetjäning.

För information och bokningsformulär välkommen att besöka vår hemsida www.rivaserra.info . För frågor och bokning välkommen att kontakta bokningskontoret: Josefin Jadling – josefin.jadling@rivadelsole.it Gunnel Eriksson – gunnel.eriksson@rivadelsole.it • Tel.nr direkt till anläggningarna: Riva del Sole Resort & SPA: +39.0564.928111 La Serra Holiday Village & Beach Resort:+39.0823.743111

2 SWEA Colosseum

xxxxxxxxxxx Innehåll

COLOSSEU

SWEA International, Inc

Styrelse:

Ordförande Vice ordförande Grundare

Reg.ordf. VAME Reg.ordf. MAME Reg.ordf. OAME Reg.ordf. VEMA Reg.ordf. MEMA Reg.ordf. OEMA Reg.ordf. Asien

Margaret Sikkens Ahlquist Ann-Marie Gustafson Agneta Nilsson Annette Åsberg Barbo Westin Margaretha Talerman Kersti Winblad von Walter Ann Winstanley Ingrid Westin Marita Löfdahl

E post

Johanna Fagerlund Johanna Carlander Davis Åsa-Lena Lööf Gita Paterson Kerstin Eriksson-Splawn Katri Olander Serenius Susanna Olander Anna Orsini Ginga Sewerin-Olsson Margaretta Simpson Elsa Maréchal Katri Olander Serenius

secretary@swea.org treasurer@swea.org pastpresident@swea.org office@swea.org

Suzanne Southard

Linda Karlsson

Marita Kingman

Birgitta Lauren

Annie Andersson

Annica Backlund

Inger Skogström

Mia Gordon

Ia Dübois

Alexandra Andersson Roos

arizona@swea.org hawaii@swea.org lasvegas@swea.org losangeles@swea.org orangecounty@swea.org sandiego@swea.org sanfrancisco@swea.org santabarbara@swea.org seattle@swea.org vancouver@swea.org

president@swea.org vicepresident@swea.org founder@swea.org vame@swea.org mame@swea.org oame@swea.org vema@swea.org mema@swea.org oema@swea.org asien@swea.org

Övriga Befattningar: Sekreterare Skattmästare Fd ordförande Juridisk rådgivare Fondförvaltare Administrativ chef Administrativ assistent Webbredaktör Redaktör Swea-Nytt

Redaktör Forum Annonsansvarig:

SWEA Lokalavdelningar:

kerstin@wealthbydesignonline.com

adminchef@swea.org office@swea.org webmaster@swea.org sweanytt@swea.org sweanytt@swea.org editor@swea.org advertising@swea.org

REGION VÄSTRA AMERIKAS (VAME) Arizona

Hawaii

Las Vegas

Los Angeles Orange County San Diego San Francisco Santa Barbara Seattle

Vancouver

REGION MELLERSTA AMERIKAS (MAME) Austin

Chicago

Dallas

Denver

Florida, South Houston

Michigan

Minnesota New Orleans Toronto

Maria Spratt

Ulla-Britt Gerber

Pernille Nordström

Marie Adams

Angelica Rosas

Ulrika Lasson

Lena Fransén-Dean

Åsa Dahlberg Schmit

Cecilia Kjellgren

Birgitta Sigfridsson-Harquail

austin@swea.org chicago@swea.org dallas@swea.org denver@swea.org florida@swea.org houston@swea.org michigan@swea.org minnesota@swea.org neworleans@swea.org toronto@swea.org

REGION ÖSTRA AMERIKAS (OAME) Atlanta

Boston

New Jersey New York

North Carolina Philadelphia Virginia Beach Washington DC

Anna Lundblad Margaretta Simpson Kerstin Malmström Marie Andersson Madelene Trolle Gunilla Westin Anette Johnson Cecilia Browning

Anna Krossling Gunilla Westerlund Åsa Norlin Lena Stenwall Maria Pettersson Ammi Person Rigmor Rutlin Isabella Öjner Christa Alfredsson Camilla Olsson Karin Smith Sofia Herbertsson

Belgium

Berlin

Frankfurt/Heidelberg Israel

Köln/Bonn Luxemburg Malmö

Milano

Paris

Rimini

Rivieran

Rom

Tunisien

Örestad

Victoria Geiborg

Gunilla Lager-Ebkes

Anita Kasper

Ulla Sterner

Mariana Jäder Näslund

Eva Gram Toft

Solveig Anelli

Agneta Casimirs Rizzi

Ann-Sofie Cleverstam-Wikström Desiree Forni Ascari

Eva Oscarsson

Christina Hallmert

Catarina Holmgren-Mejri Siv Arvelid

belgium@swea.org berlin@swea.org frankfurt@swea.org israel@swea.org kolnbonn@swea.org luxemburg@swea.org malmo@swea.org milano@swea.org paris@swea.org rimini@swea.org rivieran@swea.org rom@swea.org tunisien@swea.org orestad@swea.org

REGION ÖSTRA EMA (OEMA) Athens Budapest Dubai Genève Istanbul Moskva München Stockholm Västerås Warszawa Wien Zürich

Helene Bankefors Palaghias Karin Gjendal

Sandra Almén

Malin Miller

Jessica Lundgren

Cecilia Wettstam

Anna Nejdling Ekman

Cecilia Westman

Pia Edstam

Boel Björkman

Emelie Laurin

Paula Fernström

athens@swea.org budapest@swea.org dubai@swea.org geneve@swea.org istanbul@swea.org moskva@swea.org munchen@swea.org stockholm@swea.org vasteras@swea.org warszawa@swea.org wien@swea.org zurich@swea.org

Bangkok

Beijing

Hong Kong Japan

Kuala Lumpur

Maria Mellbom Anna Centerman Ingela Aldrin Agneta Melin Jessica Luther-Froiland

bangkok@swea.org beijing@swea.org hongkong@swea.org japan@swea.org

Melbourne

Jennifer Grahn

Perth Seoul Singapore

Catarina Hansson

Hedvig Lunden-Welden

Maggan Kullberg Stampe

REGION ASIEN

kualalumpur@swea.org melbourne@swea.org

perth@swea.org seoul@swea.org singapore@swea.org

SWEA i korthet SWEA är en global ideell förening för svenskor och svensktalande kvinnor som är eller har varit bosatta utomlands. Genom att samla Sweor kring vårt gemensamma språk, vårt svenska ursprung och kulturarv blir

atlanta@swea.org boston@swea.org newjersey@swea.org newyork@swea.org northcarolina@swea.org philadelphia@swea.org virginiabeach@swea.org washingtondc@swea.org

SWEA både en träffpunkt och ett skyddsnät med länkar över hela världen. SWEA ger stöd vid utflyttning och återkomst till Sverige. SWEA stödjer olika projekt med svensk anknytning samt utbildning genom stipendier.

SWEA har ungefär 7 500 medlemmar i 75 avdelningar i

REGION VÄSTRA EMA (VEMA) Barcelona Costa Blanca Göteborg

Holland

Irland

Lissabon

London

Mallorca

Marbella

Oslo

South Africa Telemark

REGION MELLERSTA EMA (MEMA)

barcelona@swea.org costablanca@swea.org goteborg@swea.org holland@swea.org irland@swea.org lissabon@swea.org london@swea.org mallorca@swea.org marbella@swea.org oslo@swea.org southafrica@swea.org telemark@swea.org

33 länder.

Föreningen grundades av Agneta Nilsson i Los Angeles 1979. Ordförande är Margaret Sikkens Ahlquist.

För ytterligare information se: www.swea.org

SWEA International Inc, P.O. Box 4128 Fort Lauderdale, FL 33338 USA office@swea.org, www.swea.org Maj 2013

SWEA Colosseum 3

xxxxxxxxxxx Innehåll

OLOSSEUM

11

7

14

Innehåll 6 7

Ordföranden har ordet.

Programpunkt: Årsmöte 2013 Glöggfest 2012 Pepparkakshus på IKEA Anagnina Föredrag av Annika Widén Nätverksmiddag på kinarestaurang Vad har vi hunnit med mera tro?

Nya SWEA-böcker våren 2013

11 Nätverksfokus

Svenska skolan i Rom - en skola för framtiden

14 Programpunkt: Möte med Staffan de Mistura

20 Svenskor i världen

Året var 1993 21 Svenskor i världen SWEA Athen

Stipendieutdelning 2013

25 En pratstund Tankar kring våren och åren

26 Programpunkt: Besök hos Birgittasystrarna

28 Mitt smultronställe Hadrianus Villa i Tivoli

30 Midsommarmat

18 Tänkvärt Sanning eller myt?

20

22 Programpunkt:

22

26

28 4 SWEA Colosseum

Redaktionen xxxxxxxxxxx

Hej Swea! Året är 1993. I Rom drar ett glatt gäng svenskor igång SWEA Rom och i Sverige sitter jag och funderar på om jag ska ta ett sabbatsår från mina Handelsstudier på Göteborgs Universitet för att åka till Italien och lära mig italienska.

Beslutet fattas och hösten 1993 börjar jag mina sex månaders språkstudier på Università per Stranieri i Perugia. Tjugo år senare och med långa mellanlandningar i Sverige, Holland och England bor jag nu, med italiensk man och våra två underbara små flickor, sedan fem år tillbaka här i Rom! Kulturskillnader finns alltid när vi rör på oss i världen och som mamma är jag riktigt glad att vi har svenska skolföreningen här i Rom, vilken Anna Orsini berättar mer om. Petra Salino har skrivit en artikel om de fördomar vi alla bär med oss. Petra, som är beteendevetare och pedagog med särskilt intresse för socialpsykologi delar med sig av sina funderingar kring stereotyper och om dess roll som identitetsskapare i våra liv. Vi har som vanligt ett fantastiskt program att erbjuda detta jubileumsår och vissa av aktiviteterna vi gjort kan ni redan i detta nummer läsa vidare om. Flera av dem har den gemensamma nämnaren engagemang såsom det hos Staffan de Misutra, Hoola Bandoola Band och Den heliga Birgitta. Så glad jag är att jag som 21-åring tog steget och flyttade till Italien och vad glad jag är att det samtidigt fanns handlingskraftiga kvinnor som startade SWEA Rom! God läsning och glad sommar!

COLOSSEU

STYRELSE SWEA ROM

Ordförande: Christina Hallmert

Vice kassör: Anna Maria Berglund

Vice ordförande: Katarina Agorelius

Annonser: Petra Salino

Sektererare: Margareta Gyllenstierna

Produkter: Malin Hammarén

Medlemsansvarig: Elin Wedlund

Redaktör: Margot Milani Björck

Programansvarig: Malena Hessel Annika Widén

Webmaster: Anna Orsini

Kassör: Annika Andersson

Informationsansvarig: Marianne Kinn

SWEA COLOSSEUM Swea Colosseum ges ut två gånger om året av SWEA - Swedish Woman´s Educational Association International - Rome Chapter

Manusstopp Nr 1 Årgång 20: 21 april 2013

Margot Milani Björck, redaktör

Ansvarig utgivare: Christina Hallmert swearom@gmail.com Redaktion: Margot Björck, Anna Orsini, Malin Hammarén

Margot anno 1993 Ni går väl in på hemsidan

Vi finns på Facebook!

som uppdateras hela tiden

SWEA Rom - ett sätt att

med nyheter som bilder från

hålla sig uppdaterad!

programpunkter, annonser, anslagstavlan och mycket, mycket mer. www.swea.org/rom

Layout: Erica Törnlöw etorn@ziggo.nl Annonsansvariga: Petra Salino swearom@gmail.com

Omslag: Foto taget av Beatrice Milani

Tryck: Tipografia De Biasi, Roma

SWEA Rom info: swea_rom@yahoo.it www.swea.org/rom

SWEA Colosseum 5

xxxxxxxxxxx Ordföranden har ordet

OLOSSEUM

Foto: Ettore Festa

Kära Sweor!

I år är det 20 år sedan Ann-Marie Kjellander grundade vår avdelning. Ni har säkert hört henne berätta hur hon ställde sig i dörren på julbasaren 1992 med block och penna i högsta hugg och tog upp anmälningar. Den 27 mars 1993 invigdes vår avdelning av SWEAs grundare Agneta Nilsson.

I 20 år har vi alltså arrangerat sommarfester, bokaftnar, glöggpartyn och jagat lottvinster.

Vi har skapat ett nätverk som går som en röd tråd genom våra utlandssvenska liv oavsett vem vi är och varför vi är här. Ibland tittar jag i gamla ordförandepärmar och förundras över alla prydligt handskrivna - eller i bästa fall maskinskrivna - listor över medlemmar och aktiviteter som vi har än i dag. Det var före e-postens tid. Då fick man köpa frimärken och ha telefonkedjor. Nog är man stolt över att avdelningen kunnat behålla alla sina traditioner genom åren, som ”Colosseum”, stipendiet på 1500 Euro vartannat år, bokaftonen i SWEA Roms bibliotek mm. Allt för många avdelningar ute i SWEA-land har fått lägga ner sin tidning och andra projekt p.g.a för lite engagemang.

Tack vare vår Ambassadör Ruth Jacoby’s generösa erbjudande, kan vi ha vår Jubileumsfest på hennes residens och fira dessa 20 år tillsammans! En fest som också kommer att gå till historien!

6 SWEA Colosseum

Till hösten har vi en unik möjlighet att lära känna SWEA på ett internationellt plan på Världsmötet i Bologna. Bortsett från att få träffa Sweor från hela världen samt SWEA Internationals ordförande och grundare m.fl, så får vi hela SWEA-andan och det internationella nätverket serverat på bricka. Att ta del av detta som SWEA är en äkta ahaupplevelse!

Nu ska Du få läsa vidare i detta Jubileums nummer av ”Colosseum” i vår redaktör Margot Milani Björcks regi.

Med detta nummer deltar vi i SWEA Internationals PRkommittés tävling om bästa SWEA-blad. Självklart håller vi tummarna för Margot!

Vi hörs till hösten med ett nytt program!

Till dess önskar jag oss alla en härlig sommar!

Kram,

xxxxxxxxxxx Programpunkt

COLOSSEU

Årsmötet 2013 Text och foto: Christina Hallmert

SWEA Roms Årsmöte gick i år av stapeln den 18 februari på Sveriges Ambassadörs residens. Ett femtiotal Sweor hade samlats för att ta del av året som gått, rösta fram en ny styrelse och att ha en trevlig kväll inte minst.

Efter ett glas bubbel drog mötet i gång och dagordningen avverkades i rask takt. Gäster på möte och middag var Josefin Jadling och Katharina Zälle från Riva del Sole och La Serra, två fantastiska svenskägda hotellanläggningar som vi hade stor anledning att uppmärksamma! Vi tog nämligen tacksamt emot två stora vinster till lotteriet, en vistelse på Riva del Sole och en på La Serra! Utöver detta fick vi veta att Sweor världen över får hela 15% rabatt på hotellen!

Kvällen avslutades med en utsökt middag, komponerad av Ambassadens svenska kock Åsa, samt lottdragning och SWEA-sången! Ambassadör Ruth Jacobys närvaro gav en extra glans åt kvällen och vi tackar med hela vårt hjärta för hennes gästfrihet!

Glöggfesten 2012

Text och Foto: Margot Milani Björck

Tisdagen den 4:e december var det dags för vår årliga Glöggfest på Svenska Institutet. Det bjöds på glögg, olika sorters bakverk och många trevliga samtal. Salen var helt full av Sweor och Institutets gästforskare redo att starta julen med svensk glögg och pepparkakor som så vänligt IKEA Anagnina försett oss med. Vår kära ordförande Christina Hallmert berättade om nyheter inom SWEA och vi fick alla en riktigt trevlig kväll tillsammans!

SWEA Colosseum 7

xxxxxxxxxxx Programpunkt

OLOSSEUM Pepparkakshus

på IKEA Anagnina

Text: Margot Milani Björck Foto: Simone Milani

Vi i SWEA Rom är så glada för det utmärkta samarbete vi har med IKEA Anagnina, så när det behövs hjälp med den årliga pepparkakshusaktiviteten ställer vi naturligtvis upp och hjälper till. Två fredagar i november var vi därför på plats för att hjälpa alla de italienska familjer som kommit dit med sina barn att få riktigt fina pepparkakshus med sig hem. Det blev många goda skratt och idel glada ansikten trots svårigheten med att hinna hjälpa alla och att få alla husen att stå.

Flera av oss Sweor hade dessutom med våra egna barn som glatt hjälpte till att visa de andra barnen hur godiset ska sitta på pepparkakshuset och inte bara slinka ner i munnen. Barn och vuxna italienare var nyfikna på att få höra mera när vi berättade om våra svenska jultraditioner och de gick nöjda hem med sina fina pepparkakshus i påsen.

Föredrag av Annika Widén Text: Petra Salino Foto: Annika Widén (privat)

Den 28 februari samlades ett tjugotal Sweor på Hotel Ambra Palace för att lyssna på Annika Widéns gripande föredrag och presentation av sin bok Äntligen Fri! Jag tog tillbaka mitt liv. Annika delade öppet, generöst och gripande med sig av sina erfarenheter från ett långt och destruktivt äktenskap kantat av psykisk misshandel. Frågorna var många från oss Sweor som var där och lyssnade. Det som i början verkade vara en himmelsk kärlek förvandlades till ett helvete. En fantastiskt generös och omtänksam man blev en fanatisk människa som bestämde efter vilka regler familjen skulle leva. Denna berättelse utspelar sig i Italien, men kunde ha varit var som helst i världen. Med boken Äntligen Fri! vill Annika visa att man kan bryta sig ur ett destruktivt förhållande med vilja, kraft och stöd från vänner och familj. Annikas budskap denna kväll var att det alltid finns en väg ut. Alltid! Även icke-Sweor var välkomna till den här programpunkten.

8 SWEA Colosseum

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx Programpunkt xxxxxxxxxxx

Nätverksmiddag på kinarestaurangen Hang COLOSSEU Zhou Text: Christina Hallmert Foto: Annika Andersson

Torsdagen den 11:e april var vi nio Sweor som åt middag på en av de mest kända kinarestaurangerna i Rom, da (hos) Sonia som den också kallas.

Restaurangen ligger på Via Principe Eugenio 82, dit den flyttade för några år sedan. Den består av ett par större salar och flera mindre små matsalar, varav en var reserverad för SWEA. Vi satt omkring ett stort runt bord och blev serverad läckerheter från landet i öst av alla de slag. Både maten och stämningen var mycket god och det var lätt att prata runt bordet eftersom det bara var vi i rummet. Kvällen avslutades såklart med kinesiska lyckokakor vars visdomsord vi glatt kommenterade. Restaurangen var fullsatt när vi gick.

Till höstens nätverksmiddag tar vi gärna emot tips om andra etniska restauranger i Rom!

Vad har vi hunnit med mera tro?

Text: Ulrica Brunstedt och Elin Wedlund

• 16:e november Lunch på IKEA Lite svensk mat i gott sällskap.

• 20:e november Biokväll på Ambra Palace med filmen ”En gång i Phuket” En tisdagskväll i november var det återigen dags för en filmkväll på Ambra Palace Hotel. 7 stycken var vi som träffades för att denna gång se en komedi; En gång i Phuket, som hade gjort stor succé i biosalongerna hemma i Sverige. Vi gick givetvis inte ifrån vanan att innan filmens start fika och prata lite grand. Denna gång fanns det tramezzini och pizza i massor på buffetbordet så det blev mer likt middag än fika. Det var vi ju glada för, många kommer ju direkt från jobbet så lite småhungrig är man allt. Under den nästan 2 timmar långa filmen förflyttades vi från ett vintrigt Stockholm till ett varmt Thailand och huvudrollsinnehavaren Peter Magnusson lockade till många skratt. Han spelar en utarbetad jobbcoach som lämnar allt och åker till Thailand för att skriva en bok. Där händer det ju en massa oförut sedda saker såklart som leder till många komiska situationer och intriger. Lite romantik förstås och ett lyckligt slut!

Efter filmen pratades det om att man ibland saknar den svenska humorn, så det är skönt att få skratta loss till det ibland. Vi insåg också att det var väldigt många ”nya” ord i det svenska språket.

• 28:e november Vermeer på Scuderie del Quirinale En närmare titt på den holländske mästarens tavlor.

• 17:e januari Galleria Doria Pamphili Fantastiska konstskatter i underbar omgivning!

• Den 15:e mars var det konsert med John Cabot Chamber Orchestra, en ambitiös amatörorkester som bildades 2005. Många av medlemmarna är utländska, däribland SWEA Roms styrelsemedlem Elin Wedlund som sitter i violastämman. Konsertprogrammet innehöll musik av Mendelssohn, Nielsen och Holst och dirigent var Marcello Bufalini.

Det blev en lyckad kväll i den fullsatta kyrkan Sacro Cuore del Suffragio. För att veta mer om orkestern och framtida konserter, kan man gå in på dess hemsida http://jcco.it.

SWEA Colosseum 9

xxxxxxxxxxx Programpunkt

OLOSSEUM

Bilder från höstens bibliotekskväll med efterföljande pizza

Nya SWEA-böcker våren 2013 Ja, som ni ser, vårt bibliotek har vuxit ännu en liten bit sedan listan jag skickade ut till årsmötet i februari då jag tackade vår hedersmedlem Lise-lotte Lybeck-Erixon för nyförvärven. Bland dem har vi två Romsvenskars brokiga levnadsöden, boken om Maja Sjöström och nyligen avlidne Lars Rooths självbiografi. Nestors bok kommer att roa alla hund- och hästälskare. En fröjd för ögat är verket om Tessinfamiljens praktfulla byggnader.

Nu tackar vi också vår nya Swea Annika Widén för hennes bok med den dramatiska skildringen av sitt äktenskap. Den kan säkert vara till nytta för andra som hamnar i liknande situationer.

Texterna på italienska skänktes av professor Maria Cristina Lombardi i samband med utdelningen av årets stipendium till en av hennes elever. Lombardi är en mycket aktiv översättare och undervisar i svenska på universitetet i Neapel där de har så mycket som 70 elever! Deras version av Strindbergs Kristina har framförts bland annat på San Michele.

Hälsningar från er bibliotekarie, Ann-Charlotte Welin-Bignami Beckman, Margareta ”Axel von Fersen och drottning Marie-Antoinette”, Stockholm, Fischer & Co., 2010. – 255 s.

Nestor, Sofia ”Trofast: hov och tass i kunglig tjänst”, Stockholm, Livrustkammaren, 2010. – 234 s.

Lagerlöf, Selma ”Il libro di natale”, Milano, Iperborea, 2012. – 117 s.

Nordin, Svante ”Drottningen och filsofen: mötet mellan Christina och Descartes”, Stockholm, Atlantis, 2012. – 221 s.

Lombardi, Maria Cristina (Ed.) “Kristina di August Strindberg: traduzione e rielaborazione del Laboratorio di traduzione (svedese) dell’Università degli Studi di Napoli L’Orientale”, Napoli, Università degli Studi di Napoli “L’Orientale”. - 43 s.

Lombardi, Maria Cristina (Ed.) “La traduzione come viaggio di un testo tra due universi linguistici e culturali: i racconti di Hans Gunnarson dalla Scandinavia al mondo mediterraneo”, Napoli, Università degli Studi di Napoli “L’Orientale. – 165 s.

Norén, Lars ”En dramatikers dagbok”, Stockholm, Bonnier, 2008. – ca. 1680 s.

Olsson, Linda ”Det goda inom dig”, Stockholm, Bonnier Pocket, 2012. – 266 s.

Rausing-Roos, Åsa ”Textilkonstnären Maja Sjöström: ett skånskt-romerskt konstnärsliv”, Stockholm, Carlsson, 2012. – 402 s.

Rooth, Lars ”Det hände på vägen till Rom: en svensk jesuMårtensson, Jan ”Döden går på cirkus”, Stockholm, Askild its minnen”, Stockholm, Askelin & Hägglund, 1989. – 217 s. & Kärnekull, 1978. – 219 s.

Widén, Annika ”Äntligen fri!: jag tog tillbaka mitt liv”, Mårtensson, Jan ”Tessin: en lysande epok: arkitektur, Borås, Recito, 2012. – 149 s. konst, makt”, Stockholm, Bonnier Fakta, 2009. – 208 s.

10 SWEA Colosseum

Nätverkfokus xxxxxxxxxxx Annonst

5 korta frågor till några av svenska skolans elever

Valentina 6 ½ år Hur länge har du gått i svenska skolan?

Jag började i svenska skolan det här året.

Vad är det roligaste med att gå i svenska skolan?

Det roligaste är när man får pyssla.

Vilken är din svenska favoritbok?

Jag tycker om en bok som heter ”Klass 1B”.

Den handlar om barn och om roliga saker som händer barnen i skolan, som att det spökar till exempel. Den är jätterolig!

Har du någon svensk favoritmat?

Jag tycker bäst om köttbullar. Och bästa godiset är polkagrisar.

Har du något svenskt tv-program som du kan tipsa om?

Jag gillar Bolibompa. På somrarna tittar jag ”Sommarlov”, det är också bra.

Elisa 7 ½ år Hur länge har du gått i svenska skolan?

Det här är andra året jag går i svenska skolan, jag började förra året.

Vad är det roligaste med att gå i svenska skolan?

Man får nya kompisar och så blir man bättre på svenska. Och så blir man glad när man kommer hit!

Vilken är din svenska favoritbok?

Jag har två favoritböcker, en som heter ”Vilken vikarie” och en annan som heter ”Bli sams”. Förr läste jag med mamma men nu läser jag själv.

Har du någon svensk favoritmat?

Jag gillar köttbullar, prinskorvar och kladdkaka. Som lösgodis gillar jag bäst vita kolabollar.

Har du något svenskt tv-program som du kan tipsa om?

Melodifestivalen är mitt favoritprogram, i år hejade jag på YOHIO.

COLOSSEU

Kalle 7 ½ år Hur länge har du gått i svenska skolan?

Jag har gått här sedan förra året.

Vad är det roligaste med att gå i svenska skolan?

Det roligaste är när fröken läser högt. Och när man ska svara på frågor ur boken.

Vilken är din svenska favoritbok?

Lassemaja-böckerna är bäst, jag har hela serien.

Har du någon svensk favoritmat?

Jag gillar våfflor och köttbullar. Och dillchips.

Har du något svenskt tv-program som du kan tipsa om?

Julkalendern är bra. Sen gillar jag ”Fångarna på fortet” och ”Gladiatorerna”.

Svenska skolan i Rom – en skola för framtiden Text och foto: Anna Orsini

I detta nummer av Colosseum tar vi pulsen på svenska skolan i Rom, en högst levande och inspirerande läromiljö där barnens behov står i fokus. I nära 40 år har de svenska barnen i Rom kunnat förbättra och fördjupa sina kunskaper i svenska

Svenska skolföreningen i Rom är egentligen inte en skola i vanlig meträgna arbete. Och det är bra ning. Skolan erbjuder kompletterande undervisning i svenska språket för investerad tid - barnen har barn och ungdomar mellan 6-18 år. roligt medan de lär, föräldrarna Det var i slutet av 70-talet som elevunderlaget blev för glest och svenska finner gemenskap och dessa skolan upphörde med att undervisa de unika språkkunskaper öppnar svenska eleverna bosatta i Rom i alla skolämnen utan istället övergick till nya möjligheter inför framtiatt erbjuda en kompletterande underden. visning med fokus på svenska språket

språket tack vare skolans en-

SWEA Colosseum 11

xxxxxxxxxxx Nätverksfokus

och ”svenskheten”.

OLOSSEUM ”Många utlandsstationerade

svenskar valde att sätta sina barn i engelska eller amerikanska skolor för att underlätta för barnen vid vidareflytt till nya destinationer”, berättar Kristina Cutigni Nilsson som varit lärare i svenska skolan sedan i mitten på 80-talet. I vissa större städer med stor svensk lokalbefolkning, som till exempel i London, finns det fortfarande en helt svensk skola som bedriver undervisning i alla skolämnen. Men på de flesta platser runt om i världen har utvecklingen gått mot att enbart erbjuda en kompletterande undervisning i svenska språket. ”Svensk utlandsundervisnings förening” eller ”SUF” heter den intresseorganisation där svenska skolföreningen i Rom är med. SUF organiserar 6000 elever runt om i världen vid utlandsskolor, skolföreningar för kompletterande svensk undervisning, Europaskolor eller via distansundervisning.

Helena Lindstedt är huvudlärare i Svenska skolföreningen i Rom och har arbetat på skolan i fem år och berättar att undervisningen på skolan följer en kursplan för kompletterande svenskundervisning fastställd av Skolverket. Det är även skolverket som till största delen finansierar verksamheten och skolan får ett fast stadsbidrag för varje inskriven elev.

Föräldrarna bidrar även med en elevavgift. Just nu är det runt 50 elever från 6-18 år inskrivna på skolan och elevantalet har nästan alltid legat runt 50, med vissa dalar och toppar.

Skolan har just nu tre olika elevgrupper som träffas i tre olika delar av Rom, en eftermiddag i veckan. Att man delat upp eleverna i grupper beror på att skolan alltid försökt förenkla för föräldrar och elever. ”Det var mer logiskt att flytta en eller två lärare än att köra runt massor med barn om eftermiddagarna och man har därför alltid försökt förlägga undervisningen till olika platser runt om i Rom”, berättar Kristina Cutigni Nilsson som själv under sina många år som lärare på skolan undervisat på många olika skolor. ”Vi organiserade ofta lektionerna på de skolorna där det var många svenska barn inskrivna,

12 SWEA Colosseum

Lärarna på Lukasgården, fr.v. Helena Lindstedt, Marika Nilsson, Nathalie Melani

då blev det enkelt för barnen att stanna kvar en eftermiddag i veckan för svenskundervisningen”.

Just nu finns det en klass på Lukasgården, en på skolan St. Stephens på Aventinen och en klass uppe i Ciampino. Innan Lukasgården fanns höll skolan till bland annat på Svenska Institutet, men efter öppnandet av Lukasgården 1988 blev flytten av verksamheten dit ett naturligt val.

I samspel med familjen Både åldrar och kunskapsnivåer varierar stort bland eleverna på skolan, därför är det viktigt att arbeta i små elevgrupper och planera undervisningen utefter varje elevs mognad, intresse och utveckling. På Lukasgården är det alltid tre lärare som undervisar och som delar upp eleverna i varsin mindre grupp. Detta är en förutsättning för att kunna fokusera på varje elevs specifika kunskaper och kunna anpassa undervisningen på bästa sätt, menar Helena Lindstedt. Enligt Helena, som har lång erfarenhet ifrån att ha arbetat som lärare i Sverige, är en av skillnaderna mellan eleverna på svenska skolan i Rom och arbetet på en vanlig svensk skola, att de flesta eleverna här på skolan inte har svenska som basspråk och därför ibland saknar kunskaper om sånt, som vi som är uppvuxna i Sverige, uppfattar som självklart.

Därför är det viktigt att undervisningen är bred och täcker allt från traditioner till grammatik.

Målsättningen för undervisningen är att barnen aktivt ska öva sig i att skriva och tala på svenska samtidigt

som man arbetar med att stärka barnens kulturella identitet genom att studera svensk historia, litteratur och geografi samt inte minst våra traditioner, för att på detta sätt ge eleverna en levande bild av sitt svenska ursprung. Att knyta samman olika kunskapsoråden bidrar till sammanhang, vilket ökar elevernas förståelse och inlärning. Den årliga Luciakonserten, som skolan anordnar, är ett tillfälle för barnen att både öva språk och få ta del av en svensk jultradition. Konserten, som går av stapeln runt Luciadagen, drar fulla hus och har blivit en tradition som uppskattas inte minst av de italienska konsertbesökarna som berörs av barnens stämningsfulla sång. ”Lucia” blir skolans äldsta elev. ”Men man kan inte tro att eleverna ska kunna lära sig svenska på en och en halv timme i veckan”, påpekar Helena och menar att föräldrarnas intresse och engagemang är avgörande för elevernas språkutveckling.

Det gäller att skapa ett intresse för språket, att skapa svenska sammanhang där barnet känner att språket kommer till användning. ”Det man har nytta av, det lär man sig”, säger Helena och nämner olika studier som just visar hur viktigt det är för eleverna att känna att språket kommer till användning. På vissa utlandsskolor, till exempel på svenska skolan i Barcelona, har lärarna börjat med att skriva ett ”kontrakt” med föräldrarna för att få dessa att förstå vikten av att skapa sammanhang och arbeta konkret för att hjälpa sina barn med att komma vidare med svenskan. Det kan handla om att man ”lovar” att skick sina barn på läger i Sverige under

Nätverkfokus xxxxxxxxxxx

sommaren, att man förlägger sin semester till Sverige eller att man har vissa dagar i veckan då man bara får prata svenska hemma.

Skolan spelar även en viktig roll när det gäller att stödja och peppa föräldrarna med att arbeta med svenskan, menar Kristina Cutigni Nilsson, som ibland har mött föräldrar som känt sig villrådiga när omgivningen runt om ifrågasatt vikten av tvåspråkigheten. ”Det finns många föråldrade idéer kring tvåspråkighet och det är inte alls ovanligt att föräldrar, för att ”hjälpa sitt barn”, börjar prata svenska med barnen först efter 5 års ålder”, berättar Kristina som istället kan referera till många internationella studier som visar att det tvärtom att viktigt att börja prata svenska tidigt och att tvåspråkighet är stimulerande för barnen.

Med fokus på framtiden Att undervisningen är individanpassad syns även på vikten av utvecklingssamtal som lärarna håller två gånger om året. I början av terminen går man igenom varje elevs kunskapsnivå och i slutet av året så går man igenom individuellt med varje elev vad man lärt sig under året och vad man kan bli bättre på. ”Det är viktigt att fokusera på det som är positivt”, berättar Helena Lindstedt och poängterar hur viktigt det är att varje elev får veta vad man blivit bättre på under läsåret för att stärka både själkänslan och intresset för svenskan.

Nytt för detta läsår är att skolan börjat med en ungdomsgrupp där åtta elever träffas två onsdagskvällar i veckan för att fördjupa sina redan goda kunskaper i svenska språket.

Målet för denna kurs är att förbereda eleverna för de två olika testerna Tisus och Swedex. För att få delta i denna kurs måste man vara under 25 år och ha mycket bra kunskaper i svenska.

Den kvällen jag är på studiebesök på svenska skolan är det fyra ungdomar i åldrarna 14-23 år på plats. På frågan om varför de valt att gå kursen svarar Dario, 14 år, med ett skratt att ”mamma tycker det är viktigt!”.

Men jag kan inte annat än hålla med Darios mamma, att fördjupa sina

kunskapar i svenska blir speciellt viktigt inför framtiden, när dessa ungdomar en dag ska ut på arbetsmarknaden. Ungdomarna nämner också en tidigare elev som lyckades få ett stipendium i Bryssel tack vara sina kunskaper i svenska som gav henne ett försprång jämtemot de andra sökande.

Men hur blir man då så duktig på svenska? Eeva, 16 år, förklarar att hon varit mycket i Sverige om somrarna och gått på olika läger tillsammans med svenska barn och ungdomar. Helena Lindstedt instämmer och bekräftar det som vi två tidigare talat om under kvällen, att det är viktigt att skapa sammanhang och att man lär sig när man får användning av sitt kunnande.

Astrid och Martin som bästa följeslagare Hur kan jag då som förälder hjälpa mitt barn att bli bra på svenska, frågar jag till sist Helena Lindstedt. ”Läsa är det bästa sättet, försök att läs med ditt barn, så mycket som möjligt, från att det är litet. Det är mitt bästa råd”, säger Helena som i år sitter med i en Bokjury bestående av lärare från hela Sverige som representerar olika skolor i en stor barnboksomröstning om de bästa svenska barn- och ungdomsböckerna. Bokhyllorna nere i skolsalen på Lukasgården dignar också av böcker och lärarna lägger stor vikt vid att barnen lånar hem

COLOSSEU

böcker för att läsa hemma. En stor del av skolans budget går också just till inköp av litteratur, det är viktigt att barnen får ta del av både klassisk och nyproducerad svensk barn- och ungdomslitteratur.

En klar bokfavorit även hos svenska skolans elever är förstås detektivböckerna om Lasse och Maja, skrivna av Martin Widmark och illustrerade av Helena Willis. Författaren, som själv är lärare, har faktiskt varit på besök på svenska skolan i Rom flera gånger. Ett mycket uppskattat inslag, kan Kristina Cutigni Nilsson berätta. Det var lite av en slump som man kom på att Martin Widmarks svägerska var bosatt i Rom och därför ofta kom på besök till den eviga staden. Under Martins olika besök på skolan så har barnen bland annat fått skriva egna mysterier. Men det är inte bara författaren till Lassemaja-böckerna som varit på besök hos svenska skolan i Rom. Både Astrid Lindgren och Barbro Lindgren har faktiskt varit på besök i skolan!

I värld i förändring blir vårt kulturella och språkliga arv allt viktigare. I EU:s nyckelkompetenser för livslångtlärande talar man om kommunikation på modersmålet, lära att lära, kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer. Här kan vi se hur svenska skolan blir en bro till framtiden där det svenska språket skapar nya förutsättningar och öppnar för framtida valmöjligheter. Med andra ord, en skola för framtiden!

Fr.v. Dario 14 år, Clara 23 år, Eeva 16 år, Eleonora 15 år

SWEA Colosseum 13

xxxxxxxxxxx En pratstund Programpunkt

OLOSSEUM

Möte med Staffan de Mistura

Med svensk diplomati och italiensk uppfinningsrikdom kan man uträtta mycket Text och foto: Margot Milani Björck

En onsdag i mitten av mars var vi många förväntansfulla Sweor som på Svenska Institutet fick den fantastiska upplevelsen att möta och höra Staffan de Mistura berätta om sitt liv och sin gärning inom världsfreden och politiken. Som den otroliga språkbegåvning som han är (han talar svenska, italienska, engelska, franska, tyska, spanska och arabiska!) hade Staffan inga problem med att hålla sitt föredrag för oss på svenska.

Staffan föddes i Stockholm av en svensk mamma och en italiensk pappa. Han tillbringade sina fyra första år i Sverige för att sedan flytta till Italien. Hans karriär inom FN startade redan under tidigt 70-tal och det var under ett uppdrag på Cypern, då han fick se en ung pojke skjutas till döds för att han kommit över på fel sida om den linje som skiljer Cypern och den Turkisk-ockuperade delen av landet, som han bestämde sig för att ägna sitt liv åt att jobba för fredliga lösningar på krigskonflikter.

Staffan valde att berätta om två viktiga händelser ur sitt yrkesliv för oss, vilka på ett tydligt sätt visar hur man kan påverka världen dels genom FN:s arbete men också såsom ett enskilt land i internationella konflikter.

14 SWEA Colosseum

Under den stora svältkatastrofen i Etiopien under 80-talet var han en av de högst ansvariga på FN:s livsmedelsoch jordbruksorganisation, FAO. När BBC publicerade bilder från landet och på den massvält som pågick, i krigets fotspår, sattes en hel rad stora hjälpprojekt igång. Bland dem Band Aid, skapat av Bob Geldof, där alla dåtidens världsartister gick samman och spelade in en singel vars intäkter gick till att hjälpa de nödställda. När Staffan och hans team på plats gjorde sina befolkningsberäkningar märkte de dock att det fattades en väldig massa människor som ingen visste var de hade tagit vägen. Efter ytterligare eftersökningar hittade man till slut den stora delen av befolkningen som fattades uppe i otillgängliga berg-

strakter. De var så utmärglade av svält och hade vid det här laget ätit upp alla sina last- och dragdjur och kunde således inte ta sig ner till de områden där hjälp kunde fås. Staffan bestämde sig för att människorna måste få hjälp omedelbart och satte igång sin finurliga plan. Han ringde upp chefen för det engelska flygvapnet och frågade honom hur engelsmännen gjorde när de övade på att gör flygdumpningar av proviant. ”Det övar vi på i Skottland”, var svaret han fick. ”Ok”, sade Staffan, ”Vad tror du om att ni gör en sådan övning i Etiopien istället om vi från FN:s sida ställer upp med provianten som ni ska släppa ned?”. Engelsmännen sade ja. Staffan reste då vidare till Tyskland där han berättade att ”England kommer att hjälpa oss med att

Programpunkt xxxxxxxxxxx En pratstund

”Vi i Italien kommer inte att godkänna formuleringen att Afghanistan ska arbeta för att öka demokratin och även för kvinnor”. Kaos uppstår. ”Men vi var ju klara, alla är redo att skriva på, alla vill åka hem!”, säger arrangörerna. ”Italien skriver inte på”, säger Staffan, ”om texten inte ändras till att det står öka demokratin särskilt för kvinnor”. Det kan tyckas som en liten sak, berättar Staffan för oss, men kvinnornas situation i Afghanistan är bedrövlig, och att ändra formuleringen till att landet inte kommer att få sina pengar från utlandet om inte särskilt kvinnornas ställning stärks, ger världssamväldet möjlighet att frysa bidragen om vi inte ser en förbättring.

Små detaljer kan göra en stor skillnad.

Slutdokumentet ändras efter Italiens önskemål och alla skriver på.

Efter sitt föredrag gav Staffan oss tillfälle att ställa frågor och några av de som kom upp besvarade han på följande sätt: Efter att ha varit med i världspolitiken under så många år; blir världen bättre eller sämre?

Jag har tyvärr en svår och obotlig sjukdom som ständigt följer mig. Jag är en obotlig optimist! Det ser många gånger mörkt ut och det finns otroligt stora utmaningar i världen, men vi måste förbli optimister och ständigt tro på att vi faktiskt kan göra skillnad.

Vem är den av alla du träffat på genom ditt arbete som du beundrar mest?

Den jag beundrar mest är en man som jag tyvärr aldrig fick tillfälle att träffa personligen, men som jag läst mycket om, nämligen Dag Hammarskjöld.

Men om jag ska välja någon som jag har träffat skulle jag säga Moder Teresa. Jag arbetade i Sudan när hon kom dit för att hjälpa mig och det var fantastiskt hur bestämt, hur klart, det är sanningens enkelhet som är den riktiga formeln för att få saker och ting gjort. Inte komplicera eller manipulera utan att vara rakt fram, på ett barns vis. ”Varför kan man inte göra det, pappa? Jag förstår inte det.

Hjälp mig med det för jag vill göra det”. Så var Moder Teresa.

Så stolta vi kan vara att ha Staffan de Mistura med sin obotliga optimism och så fantastiskt inspirerande det var att få träffa och lyssna på honom!

COLOSSEU

flygdroppa proviant i Etiopien och de säger att de kan flyga på den här låga höjden.” ”Jasså!, sade tyskarna, ”Vi kan minsann flyga på ännu lägre höjd, vi vill också vara med och hjälpa till!”.

Nu beger sig Staffan till Sovjet och berättar att ”England och Tyskland kommer att hjälpa oss på FN med att få ut proviant. ”Kanske ni också vill vara med och hjälpa till och på så sätt även bevaka era intresseområden?”.

Sovjet säger ja. Alla samlas och man går igenom hur själva operationen ska gå till. Dessutom ska operationen få ett namn. Operation San Bernardo föreslår Staffan, men ryssarna sparkar bakut och säger: ”Nej, vi i Sovjet är ateister, vi kan inte ha ett namn efter ett helgon! Det måste vara mer neutralt!” Staffan svarar då kvickt som en vessla: ”San Bernardo är en hund från Schweiz, kan det bli mer neutralt än så?!” Planeringen kan nu sätta igång.

Det gäller att kunna flyga så lågt som möjligt för att kunna träffa målet med matpaketen så väl som det bara går samt att så lite som möjligt ska gå till spillo. Men hur ska man kunna märka ut platserna där paketen ska landa? ”Nöden har ingen lag”, tänker Staffan och tar med sig lakan från sitt etiopiska hotell för att lägga ut dessa på

marken som stora X så flygplanen ska se dem. Detta samarbete mellan England, Tyskland, Sovjetunionen, svensk diplomati, italiensk finurlighet och etiopiska lakan räddar livet på hundra tusentals svältande människor!

Efter 42 år i FN:s tjänst blev Staffan under hösten 2011 uppringd av Mario Monti som frågade om han ville ingå i den interimsregering som Monti höll på att sätta samman efter den senaste italienska regeringskrisen. Staffan berättar att han först tvekade och ringde upp sin chef på FN, vilken sade att Italien är ett viktigt land och att Staffan säkert skulle kunna uträtta mycket i regeringen. Han bestämde sig för att säga ja och utnämndes av Monti till Stadssekreterare i den italienska regeringen. Närmast innan dess hade Staffan varit chef för FN:s assistansuppdrag i Afghanistan, och när han år 2012 befann sig i Tokyo på den internationella konferensen för Afghanistan kunde han använda det maktredskap man har som enskilt land med saknar i FN – att vägra skriva på ett slutdokument. Staffan berättar att konferensen gick mot sitt slut och alla ville få slutdokumentet klart, så att man kunde få åka hem igen. Det är nu Staffan tar till ordet.

SWEA Colosseum 15

Annons xxxxxxxxxxx Vestalerna i Rom

OLOSSEUM

Bengt Den lilla affären på Norrtullsgatan 3 i Stockholm är en oas för kreativitet och design. Om du har tur kan du träffa både Bengt and Lotta där samtidigt; Paret som träffades på Konstfack i Stockholm och som sedan dess har berikat värden med sin lekfulla design.

Bengt Lindberg och Lotta Glave var ett par redan på Konstfack, när de studerade grafisk design och illustration. Efter examen fick Lotta jobb på Dagens Nyheter och Bengt på en reklambyrå som kom att bli ett ganska trist jobb. De ville mer än så. För Bengts del startade det med en ko som blev en järnljusstake.

Kon följdes senare av ett får, en häst och en älg, allt

Lotta tillverkat i Småland, Bengts hemlandskap.

Bengt såg till att de hamnade i rätt affärer och när det gällde älgen så sammanföll den med det stora intresset från tyskar som till och med stal älgskyltarna längst med vägarna när de turistade Sverige. Älgen är fortfarande i produktion och spridd över världen. Det blev inte bara ljusstakar av älgen tidigt trycktes det tyger, vävdes filtar och gjordes pappersvaror.

Utan tvekan så är det deras bakgrund som format kreativiteten. Bengt föddes i Ljungby i Småland men hans morföräldrar hade en gård i Skåne, fylld av allt från hantverk, gamla arbetsredskap och kuriosa. – Jag har alltid gillat gamla saker, säger Bengt, speciellt lite klumpiga, naiva, enkla folkkonstföremål. När saker är för perfekta så blir de lätt lite tråkigare.

B E N G T & L O T TA SWEDEN

www.bengt-lotta.se 16 SWEA Colosseum

Bengt-Lotta

xxxxxxxxxxx Vestalerna i Rom

Lotta Glave, som ursprungligen kommer från Malmö tror att mycket av hennes inspiration kommer från hennes Österrikiska mormor som arbetade som illustratör och bokbindare. Morföräldrarnas hem var fyllt av hemmagjorda saker så som fantastiska dockhus gjorda i lackad kartong.

– Jag gillar saker som är kul, annorlunda och som gör mig glad, säger Lotta som blev indragen i familjeföretaget när hon ritade några änglar på skoj. De blev sedan till bästsäljande ljusstakar, ornament, tyger och smycken. Idag formger Lotta de flesta mönsterna i kollektionen.

Mönster som rönt uppskattning ut i världen, inte minst i Japan.

Idag finns deras verk representerade i de permanenta samlingarna på Nordiska museet, Kulturen i Lund och Glasmuseet i Växjö. Och besöker du den lilla kombinerade affären och ateljén i Stockholm så kommer du att vara omgiven av brickor, lampor, porslin, servetter och av många ideér som inte är förverkligade – än.

COLOSSEU B E N G T & L O T TA SWEDEN

SWEA Colosseum 17

xxxxxxxxxxx Tänkvärt

OLOSSEUM

Sanning eller myt?

Text: Petra Salino

Hur skulle du beskriva italienare?

Hur är svenskar? Vem/vilka ser du framför dig när du tänker på muslimer eller homosexuella män? Våra beskrivningar och mentala bilder av grupper som bygger på erfarenheter av enskilda individer och händelser är generaliseringar och dessa riskerar också att växa till fördomar. Forskning visar att generaliseringar av folk och kulturer i de allra flesta fall ger en skev, orättvis och många gånger rent av en felaktig bild. Men är de bara myter? Vissa menar att stereotyper varken är sanna eller falska och att de faktiskt fyller en viktig funktion. Alla bär vi på en uppsättning stereotyper – generaliserade bilder – av människor som tillhör andra grupper än vi själva.

Problemet är när våra stereotyper blir till fördomar.

Stereotyper blir som etiketter och skapar förväntningar.

Efter att ha spenderat en månad varje sommar i Ligurien de senaste 20 åren och också haft en italiensk svärfar i lika många år tycker jag att jag har skapat mig en hyfsad bild av hur italienare ÄR. Sommaren 2011 flyttade jag till Rom med min familj och har sedan dess medvetet utmanat mina egna stereotypa bilder och fördomar om italienare, italienska kvinnor, män och barn. Jag har också medvetet samlat på de föreställningar, stereotypa bilder och fördomar som finns om Sverige och svenskar. Och, javisst kan jag se att det finns karaktärsdrag som är överrepresenterade hos italienare som grupp respektive svenskar som grupp. Fast jag måste erkänna att jag inte alltid känner igen mig helt i den bild som många har av svenskar och Sverige. Bilden är mer komplex än så.

Men är det inte så att italienare är mer extroverta än vi nordbor, mer livsbejakande och levnadsglada? Och italienarnas intresse för mat. Är det

18 SWEA Colosseum

inte så att italienare pratar om mat på ett sätt som vi svenskar i regel inte gör? Mat diskuteras på bussen, på gatan, på baren, runt middagsbordet, på marknaden, på restaurangen, på stranden, i väntrummet. Överallt kan man höra italienare seriöst diskutera och problematisera mat och matlagning. Och är det inte så att italienare verkar ha så mycket mer att prata om rent generellt än vi svenskar? Men, tänker jag, på vilka grunder kan jag uttala mig om hur över 60 miljoner italienare ÄR? Under mina två år i Rom, en stad med cirka 3 miljoner invånare, har jag mött så många som inte ÄR, samtidigt som jag mött minst lika många som ÄR och också en del som nästan tenderar att vara en stereotyp av stereotypen.

Att möta mina egna stereotypa bilder och fördomar har varit en intressant och nyttig resa och också lett till att jag funderat på vad stereotyper och fördomar kan göra med oss människor generellt i ett vidare perspektiv.

Detta är vad denna artikel handlar om.

Idéer om andra människor blir lätt till ett slags etikett, tänker jag, och dessa etiketter skapar förväntning från både den som etiketterar och den som bli etiketterad. Många av oss har ju också en mer eller mindre medveten önskan om att uppfylla såväl andras som egna förväntningar. Jag får ofta höra att jag är typisk svensk, och med det menar de jag mött att jag är lång, blond, ordningsam, organiserad och kommer i tid. Ordningsam, organiserad och kommer i tid kan ju betraktas som ganska bra egenskaper och en bild som jag gärna vill att människor ska behålla, men det gäller ju att jag lever upp till det. Jobbigt...för jag är inte alltid ordningsam, organiserad och i tid. Jag har dessutom många vänner som är korta, mörkhåriga, slarviga, oorganiserade och obotliga tidsoptimister. Och de är svenskar. Det är lätt att glömma bort

att det bakom etiketten ”svenskar” finns över 9 miljoner människor i Sverige, unga, gamla, blonda, mörka, rika och fattiga.

Vad är stereotyper och fördomar?

Stereotyper och fördomar handlar om förenklingar och om överdrivna karaktärsdrag som får gälla för en grupp människor. De är egentligen inte falska eftersom de bygger på en faktisk observation av en företeelse eller ett beteende, men de är heller inte riktigt sanna, eftersom delen får gälla för helheten.

Stereotyper är intimt kopplade till våra vardagsuppfattningar om människor och samhällsgrupper. De har också en nära koppling till fördomar och diskriminering.

Forskningen visar på ett samband mellan oriktiga och inskränkande stereotyper och fördomar. En fördom blir det först när vi lägger en negativ värdering till vår stereotyp. En annan skillnad är att stereotyper kan vara både positiva och negativa, medan fördomar oftast är negativa. Man kan tycka vad man vill om stereotyper, men de hjälper oss att förhålla oss till omgivningen och vad vi kan förvänta oss av den.

De kan betraktas som ett slags inre mentala strukturer, scheman, som utvecklats genom vår begränsade kognitiva (vårt sätt att inhämta, bearbeta, lagra och använda information) kapacitet. Den verkliga världen runt omkring oss är för stor och komplex så vi omöjligt kan ha exakt kännedom och riktig kunskap om den. Stereotyper och fördomar är ”automatiska” på något vis. Det är tankar som dyker upp spontant och oreflekterat. De dyker upp mycket snabbt och passerar så hastigt att vi inte hinner lägga märke till dem, men trots det hinner de påverka våra känslor och hur vi handlar. Dessa ”automatiska tankar” blir en spegling av våra grundantaganden och våra livsregler. Genom

Tänkvärt xxxxxxxxxxx

att lära oss att lägga märke till dem och pröva alternativa tankar kan vi påverka negativt tänkande och vårt handlingsmönster.

Stereotyper påverkar också våra förklaringar av olika sociala aktiviteter. ”Han är italienare” eller ”han är muslim, därför handlar han på det här viset.” Då de oftast är fel, riskerar således också våra förklaringar till händelser och handlingar bli fel och missvisande. Utan närmare reflektion tenderar vi människor dock att betrakta dem som ”sanningar”. Våra stereotyper är till stor del ett resultat av de bilder som medierna matar oss med. Om vi inte har någon kontakt med till exempel muslimer eller homosexuella i vårt vardagsliv har vi människor en benägenhet att göra en kategorisering av en distinkt egenskap, någonting som sticker ut, något särskilt som det rapporterats om i media exempelvis.

Forskning visar att stereotypa bilder är svåra att förändra, sega och livskraftiga, vilket kan påverka relationer mellan människor negativ. Inte minst när de övergår i fördomar. Einstein lär ha sagt: ”Det är beklämmande att vi lever i en tid, där det är lättarare att spränga en atombomb än en fördom.”

Identitetsskapande Våra stereotyper är inte bara ett verktyg för att orientera oss i världen.

De är också ett sätt för oss att ”ena gruppen”, de är identitetsskapande och hjälper oss att positionera oss mot ”dom andra”. Och kanske är det så att våra stereotyper säger mer om oss själva än om dem vi stereotypiserar.

Stereotypisering skulle kunna ses som en grupprocess och sociala gruppers huvudsakliga funktion är att förse oss med en social identitet. Detta ger en signal om vem vi ”är”. Detta har också betydelse för hur vi ser på andra grupper. Genom att betrakta ”dom andra” på ett negativt och stereotypt sätt förstärker vi vår egen sociala identitet. Vi människor tycks ha ett behov av att skilja mellan den egna gruppen och ”dom andra”.

COLOSSEU

Ju mer erfarenhet av och kunskap vi har om något desto ”snällare” förefaller vi bli i våra bedömningar. Det verkar också som vi människor främst betonar skillnader mellan grupper och underskattar skillnader inom grupper. De stereotypa bilder som finns av italienare och svenskar framstår som harmlösa i relation till stereotypiseringar av andra grupper som till exempel homosexuella och muslimer.

För dessa grupper tycks de stereotypa bilderna i många fall ha utvecklats till fördomar som har kommit att ligga till grund för mycket våld i samhället.

Det utmärkande styr Stereotyper är ”laddade” med en association mellan vissa egenskaper och vissa grupper. Till exempel Artist Talk kopplas inte sällan egenskaper som fjollig, feminin och fåfäng till homosexuella män. Gaykillar beskrivs ofta som modeintresserade partydjur som gillar glamour, schlager och rosa bubbel. Är han/hon homosexuell eller heterosexuell? Är han/hon en av oss eller en av ”dom”? Det skapas ett ”vi” och ett ”dom”. ”Dom” är inte som vi, ”dom” är inte bara annorlunda, ”dom” är också konstiga. Detta riskerar att skapa avstånd mellan människor och grupper i samhället, tänker jag. Vi har också sett exempel på våldshandlingar och kränkningar som har sin grund i okunskap och personers ”hat” och rädsla för det okända. Rimligtvis är homovärlden lika heterogen som heterovärlden. Det enda de har gemensamt är att de attraheras av män respektive kvinnor av samma kön. Den stereotypa bilden av homosexuella har sannolikt färgats av ett fåtal personer som har utmärkt sig i olika sammanhang och det är det vi minns. Detta blir bilden av hur homosexuella ÄR. Media ger många gånger en schabloniserad och förenklad bild av såväl homosexuella som muslimer, och även andra samhällsgrupper ska tilläggas.

I Sverige och Italien kan den muslimska befolkningen betraktas som en minoritetsgrupp och risken är att vi skapar oss en felaktig bild om vi sällan

träffar medlemmar från minoritetsgrupper. Om media rapporterar eller vi får vi se att en eller ett par personer från minoritetsgruppen gör något utmärkande, en distinkt händelse, så blir det ofta karaktäriserande för hela gruppen muslimer, homosexuella eller italienare eller svenskar. Distinkta händelser drar till sig uppmärksamheten och vi tenderar att minnas det bättre. Detta kan sannolikt leda till att vi får en skev uppfattning om hur ofta en händelse inträffar.

En värld utan stereotyper Föreställ dig en värld utan stereotyper. Så befriande, men samtidigt lite besvärligt. Ögonblicksbedömningar besparar oss ju så mycket energi och tidskrävande tankearbete. Denna snabba kategorisering kan skapa ordning och en känsla av ”kontroll” av vad vi har omkring oss och bidra till att skapa en känsla av förutsägbarhet.

Vi kan göra snabba bedömningar av situationer som kan hjälpa oss att agera och handla på ett lämpligt sätt. Vi har en aning om vad vi kan förvänta oss. Faran är, som sagt, när stereotypa bilder cementeras och skapar en uppdelning mellan ”vi” och ”dom” som karaktäriseras av negativa attityder och fientlighet. Detta skapar jordmån för kränkning, diskriminering och hatbrott. Ljuset riktas mot det som är annorlunda. Det annorlunda och okända är skrämmande.

För att återvända till där jag började Att byta miljö, bo i ett annat land, att umgås med människor som inte riktigt är som du, att skaffa vänner från andra kulturer, andra samhällsgrupperingar och andra delar av världen berikar. Att utmana dina stereotyper och fördomar, att börja tänka nytt kan skapa många nya värdefulla erfarenheter och nya vänner.

Jag som är så ”typisk svensk”, jag som gillar struktur, ordning och reda har alltid sagt att jag aldrig skulle kunna leva i Italien på grund av att det är så oorganiserat, stökigt och byråkratiskt, men jag har upptäckt att det går alldeles utmärkt. Och jag har upptäckt att det finns italienare som är ”typiskt svenska” och vice versa.

SWEA Colosseum 19

xxxxxxxxxxx Svenskor i världen

OLOSSEUM

Året var 1993

miärminister, Kim Campell.

• Sydafrikas parlament avskaffar apartheid och Willem de Klerk och Nelson Mandela får Nobels fredspris.

• Vatikanstaten erkänner Israel.

• Kuppförsök mot Boris Jeltsin i Ryssland.

• Tjeckoslovakien delas upp i Tjeckien och Slovakien.

• Den berömda bron i Mostar rasar under brinnande inbördeskrig i Bosnien och Hercegovina.

Text: Margot Milani Björck Foto: SWEA Roms arkiv

20 år. Så länge sedan är det som SWEA Rom startades. Under vår första ordförande Ann-Marie Kjellander ledarskap invigdes SWEA Rom i mars 1993 på restaurang Da Pancrazio nära Piazza Farnese. Med på plats var SWEA:s grundare Agneta Nilsson samt ett 70-tal nyblivna Rom-Sweor.

Det har hunnit hända mycket i alla våra liv sedan dess och många roliga minnen har SWEA Rom hjälpt till att skapa för oss alla. Medlemsantalet har legat runt 100 och lite över genom åren och just nu är vi runt 80 medlemmar. I maj kommer vi att ha vår hejdundrandes jubileumsfest på ambassadör Ruth Jacobys residens, vilket vi naturligtvis är djupt tacksamma för. Senare under vårt jubileumsår kommer vi dessutom att nära hemmaplan ha möjlighet att delta i SWEA:s världsmöte i Bologna!

Men hur såg egentligen verkligheten runt omkring oss ut år 1993? Vad hände i Sverige, Italien och världen det året? Dags för en liten återblick!

Sverige • För första gången sker val till samernas eget parlament, Sametinget.

• Arbetslösheten i Sverige ligger på 12 %.

• Televerket ombildas från statligt bolag och byter namn till Telia.

20 SWEA Colosseum

Agneta Nilsson och Ann-Marie Kjellander vid SWEA Roms grundande

• Sverige tillåter kommersiell radio.

• Sverige får sin första barnombudsman.

• Gudrun Schyman väljs till ny partiledare för Vänsterpartiet efter Lars Werner.

• Den sista kräftpremiären sker då det hädanefter kommer att bli tillåtet att fiska insjökräftor året om.

• En liter mjölk kostar 6 kronor och 15 öre och bensinen 7 kronor och 40 öre per liter.

• Tv-profilen Lennart Hyland avlider.

Italien • Silvio Berlusconi gör sitt första politiska framträdande.

• Cosa Nostras maffiaboss Totò Riina arresteras i Palermo.

• Laura Pausini vinner Sanremo med låten ”La solitudine”.

• En bilbomb exploderar i Parioli och 23 människor skadas.

• En bilbomb exploderar vid Uffizierna i Florens och dödar fem människor och skadar 48.

• 1 liter bensin kostar 1555 lire • Federico Fellini avlider.

Världen • Maastrichtavtalet träder i kraft och EG ombildas till EU. • Bill Clinton efterträder George Bush som president i USA. • Kanada får sin först kvinnliga Pre-

Ja, det kan verkligen ses som en helt annan värld och så var det bara tjugo år sedan. Vad som kommer att hända i framtiden kan vi bara sia om men en sak tror jag alla att vi hoppas på: Att SWEA ska finnas kvar länge än!

Svenskor i världen xxxxxxxxxxx

En Sweas tankar om livet i Aten

oerhörda förbättringar i trafiken med stora fina vägleder som gör att man snabbt tar sig överallt på kort tid, samtidigt som man stängt av trafik och skapat gågator där bilköerna tidigare spydde ut avgaser mellan husväggarna. När jag flyttade hit fanns ett avgasmoln som låg som ett tjockt gulbrunt lock över stan, det är helt borta nu efter alla åtgärder man tagit. Den allra bästa förbättringen i trafiken är att man byggt tunnelbana som går ända ifrån flygplatsen och igenom hela stan. Det har till sist blivit lätt att ta sig fram, något som man inte trodde man skulle få uppleva under sin livstid när man kom hit.

Hur har då vi svenskar blivit emottagna i Grekland? Väldigt bra skulle jag säga, svenskar har ett väldigt gott rykte jämfört med många andra länder som varit inblandade i krigen och i det grekiska inbördeskriget. Dels har Sverige stött Grekland många gånger, dels står den svenska samhällsmodellen mycket högt i kurs. Det märks inte minst i dag när så många grekiska akademiker som blivit av med sina arbeten, har valt att lära sig svenska och flytta till just Sverige.

Det finns många saker med Grekland som jag tycker om och trivs med, där det milda klimatet kanske är det viktigaste faktorn. Det är så enkelt att gå ut och göra något trevligt, kanske bara träffa en vän över en kopp kaffe.

Folk är inte särskilt uppbokade utan tar en dag i taget. Det finns en stor tra-

dition i att gå ut, ungdomarna nästan varje kväll men även familjerna med gamlingar och små barn, mostrar och fastrar. Man tycker det är viktigt att få roa sig och det finns många tillfällen till underhållning lokalt där man bor, på torget ordnas fester med levande musik och dans, lantvin i plastmuggar och nygrillad slouvlaki.

Det har förstås varit uppgångar och nedgångar under mina år här och nu har vi “krisen” att tampas med.

Det är få som undgått att drabbas, de allra flesta har fått det väldigt hårt åtstramat i plånboken, och en del har fått det outhärdligt svårt. Vi vet inte mycket om framtiden, men under tiden får vi försöka glädja oss åt det fina som Grekland ändå erbjuder, det fantastiska turkosa havet, de vitmålade öarna, och solens ljus som får oss att må så mycket bättre. Att promenera utmed stranden mitt i vintern, att kunna sitta ute och äta lunch en fin dag i januari, eller att sitta med en sval ouzo en sommarkväll vid havet det är sånt som jag och alla andra som bor här inte kan vara utan.

Jag skulle tro att ni Sweor i Italien har ganska liknande erfarenheter, och jag behöver väl inte nämna hur mycket SWEA betyder för den som flyttar till ett främmande land. Vi i Aten träffas varje vecka på olika aktiviteter och vi har startat en mammasmåbarnsgrupp som har blivit väldigt populär. Och fortfarande efter så många år känns det för mig viktigare än någonsin att ha sina svenska vänner mitt i allt det grekiska.

Snart kommer vi och hälsar på er i Bologna, det ska bli jättespännande!

Helene Bankefors Palaghias Ordf. SWEA Athens

Foto: Marie Mauzy

Jag har nu bott här under en stor del av mitt liv, 25 år har gått sen den dagen vi flyttade till Aten, min grekiske man, jag och vår lilla son. Det var ett väldigt stort steg att ta särskilt när man har små barn, att lämna tryggheten, familjen, BVC och allt annat Sverige har att erbjuda en barnfamilj. Men, man funderade väl inte så mycket på det utan tog tillfället att ge sig ut i världen när det nu dök upp och det var ju inte så långt hem heller ifall man skulle ändra sig.

De första 10 åren här var faktiskt ett äventyr varje dag! Det var så mycket nytt som hände hela tiden, bara att ta bussen in till stan kunde bli spännande, folk diskuterade högljutt och basunerade ut sina åsikter, andra passagerare la sig i och snart var bussen uppdelad i olika läger. Ett annat äventyr var det att köra bil, jag tror aldrig jag har svettats så mycket som i detta trafikvirrvarr där man dessutom inte hann läsa namnen på vägskyltarna innan man kört förbi dem. Vardagliga sysslor som att gå och handla kunde ta timmar för alla var så pratsamma och vänliga i synnerhet med barnen.

Språket var en svårighet i sig, jag var helt enkelt tvungen att börja prata min knaggliga grekiska eftersom folk pratade med mig hela tiden. Det blev många “tabbar” men alla var så välvilliga och tacksamma över att jag försökte mig på att tala deras språk överhuvudtaget.

Under mina år här har det blivit

COLOSSEU

SWEA Colosseum 21

xxxxxxxxxxx Programpunkt

OLOSSEUM

Stipendieutdelning 2013

SWEA Rom har den roliga uppgiften att vartannat år dela ut ett stipendium, i svenska språket, litteraturen och samhället, på 1500 Euro till sökande som vill komplettera och fördjupa redan påbörjat examensarbete eller annan aktivitet som främjar svensk kultur i världen. Sökande ska vara studenter som läser svenska sista året på universitetet i Rom eller Neapel, eller övriga med kvalifikationer och intresse för svensk kultur och samhälle.

Text och foto: Margot Milani Björck

2013 års stipendiat heter Gabriella Pezzella och hon studerar svenska på universitetet i Neapel. Gabriella planerar att vara klar med sin examen i januari 2014. Hon hade vid starten av sina studier ingen anknytning alls till Sverige utan valde svenska för att hon var intresserad av germanska språk och tyckte att det vore roligt att kunna ett lite ovanligare språk.

Efter en provföreläsning på universitetet bestämde hon sig för att satsa på svenskan och nu tre år senare känner hon sig mycket nöjd med det beslutet.

På grundnivån var de 50 studenter och nu det tredje året är de femton som gått vidare med fördjupningskurser. Med hjälp av SWEA Rom-stipendiet kommer Gabriella nu äntligen kunna åka till Sverige, ett land vars språk hon behärskar, men som hon aldrig haft möjlighet att besöka.

Gabriella får stipendiet för sitt uppsatsprojekt om ”svensk historia från 70-talet genom översättningar och studier av Hoola Bandoola Bands låttexter”. Hoola Bandoola Band är en musikgrupp som startades i Malmö 1970 med Mikael Wiehe, Björn Afzelius, Peter Clemmedson, Povel Randén, Arne Franck, Per Ove Kjellgren och Håkan Skytte. Med låtar som ”Vem kan man lita på”, ”Stoppa matchen” och ”Keops pyramid” blev de ett av 70-talets i särklass mest in-

22 SWEA Colosseum

flytelserika proggband som med sina uttalat politiska texter kom att spela en viktig roll i samhällsdebatten. Gabriella kom i kontakt med bandets musik genom att studenterna, på en föreläsning, fick lyssna på och studera texten till en sång skriven av Mikael Wiehe. Sången gav mersmak och genom att söka på internet hittade Gabriella Hoola Bandoola Band och blev genast förtjust över både musiken och texterna. Hon insåg även att en djupare analys av texterna kunde berätta mycket om de politiska strömningar i Sverige under 70-talet och hade därmed hittat sitt uppsatsämne.

Den 25:e mars samlades ett stort antal Rom-Sweor på Svenska Institutet i här i Rom för att närvara vi utdelandet av stipendiet till Gabriella, möta hennes professor Maria Cristina Lombardi, men även för att få träffa kvällens hemliga gäst – Håkan Skytte! När vi beslutat att ge Gabriella stipendiet kontaktade vi nämligen Mikael Wiehe för att berätta om henne. Han och hela Hoola Bandoola Band blev så glada och stolta över att en italiensk student i Neapel valt deras texter som sitt examensarbete att de naturligtvis ville deltaga. Att se Gabriellas ansiktsuttryck av total förvåning och glädje när hon fick se Håkan Skytte i salen var ett rörande ögonblick för oss alla. Håkan berättade sedan för oss alla om Hoola Bandoola

Band och deras historia och politiska engagemang. Man kunde verkligen känna den brinnande vilja de hade att försöka göra världen till ett bättre ställe och det var inte utan att man undrade hur många av dagens artister som skänker hela sitt gage till politiska ändamål som man avsåg främja världsfreden eller bekämpa orättvisor.

När Gabriella kommer till Sverige kommer hon inte bara att få tillfälle att äntligen få besöka landet, vars språk hon så utomordentligt behärskar, utan även att bli väl omhändertagen av medlemmar i Hoola Bandoola Band som väntar på henne med öppna armar i Malmö!

När Håkan talat klart var det dags för Maria Cristina Lombardi att tala.

Hon är professor på universitetet i Neapel, och således Gabriellas lärare.

Hon talar, liksom Gabriella, en helt fantastisk svenska! Med stor entusiasm fick vi veta mera om den undervisning och verksamhet som bedrivs av hennes institution. Undervisning i det svenska språket och med svensk litteratur som huvudämne har givits vid universitetet sedan slutet av 1950-talet. Flera berömda författare har varit lärare och föreläsare där, till exempel Jesper Svenbro, innehavare av stol nummer åtta i den Svenska Akademin. Förutom de vanliga före-

Programpunkt xxxxxxxxxxx

läsningarna anordnar de lyrikaftnar, teateruppsättningar av svenska författares verk och dessutom har man ofta gästföreläsare från Sverige. Hon framhöll också hur mycket hon och institutionen uppskattar kontakten med SWEA Rom och vilken fantastisk möjlighet stipendiet innebär för hennes student.

COLOSSEU

Så var då turen kommen till Gabriella att tala. På en alldeles utmärkt svenska började hon sitt föredrag med att tacka oss i SWEA Rom, utan vars hjälp hennes projekt aldrig hade kunnat bli verklighet. Hon förklarade att tanken med hennes uppsats är att kunna påvisa hur musik kan vara ett modernt kommunikationsmedel, likvärdigt film- och litteraturkunskap.

Musiken kan sprida budskap och få människor att förstå text på ett begripligt sätt, menar hon. Gabriella påpekar att då man under inlärningsfasen av ett nytt språk lyssnar på musik på det språket utökar man inte bara sitt ordförråd på ett utmärkt sätt, man förstår också mer om hur människor i det landet lever och tänker.

Under stora applåder delade sedan SWEA Roms ordförande Christina Hallmert ut stipendiet tillsammans med underbar blomsterbukett. Håkan bad sedan om ordet igen och berättade om hur alla de andra bandmedlemmarna hade velat skicka med lite presenter kvällen till ära. Gabriella fick ta emot både ett, av dem alla, signerat personligt brev såväl som samtliga inspelade skivor och även litteratur som skrivits om bandet. Därpå följde fotografering och sedan filmvisning med aperitivo. Håkan hade tagit med sig filmen ”Progg på väg”, en dokumentärfilm från 1996 om Hoola Bandoola Band och vi var nog många som gick hem den kvällen gnolandes på deras gamla låtar och varma i hjärtat av att kunna hjälpa en student från Neapel att få infria en av sina drömmar!

Nyheten om stipendieutdelningen har nått ända till Sverige och där den har uppmärksammats i både tidningar och radio.

”Så det verkar som om det i varje tid och i alla sorters folk finns några som vill skapa pyramider.

Där dom själva sitter överst och har makten i sin hand medan dom som lever nedanför dom lyder.

Men om dom där uppe i det blå inte längre vill förstå utan föraktar alla dom som ger dom mat.

Ska pyramiderna till sist bli deras grav.”

Text ur ”Keops pyramid” Hoola Bandoola Band 1972

SWEA Colosseum 23

xxxxxxxxxxx

OLOSSEUM

24 SWEA Colosseum

En pratstund xxxxxxxxxxx

Tankar kring våren och åren

COLOSSEU

”Härligt med vårgrusiga gator, då känner man att det är vår.

Jag kommer ihåg när man var liten och fick sätta på sig vanliga skor efter att ha gått med vinterkängor i flera månader.

Fötterna kändes plötsligt så annorlunda och stegen så lätta och snabba. Och så knastrade det när man gick av just all gammal sand som låg kvar som ännu ingen sopat bort. Och i dikena rann det smutsigt snövatten och bland torkat gräs hittade man små tussilago som man plockade och stolt gav mamma som satte dem i en äggkopp på köksbordet. Och så fick man ta fram cykeln igen och man körde race på gatorna om eftermiddagarna efter fritis och slirade i just all gammal sand som ingen ännu sopat bort. När jag var lite äldre och vi flyttat in till stan minns jag att min pappa, en riktig herre som det väl finns få kvar av idag, alltid behöll sina galoscher på sig för att skydda sina skor (vet dagens människor ens vad galoscher är?), tills trottoarerna på Östermalm hade sopats rena av all sand. Och när väl stan hade städads så var vi alltid ute på finpromenad och spatserade runt och troligtvis tog vi en vända ner till NK och sen så åt vi alltid lunch på KB´s.

Och man kände att det var vår i luften och livet fullt av löften.

Vilka minnen man har av sandiga vårgator.”

Anna Orsini

Visst är det lite tråkigt att vi inte skickar så mycket vanliga brev till varandra nu för tiden? E-mail går fort och är på många sätt oerhört praktiskt, men vad kommer vi att spara och gå tillbaka och läsa igen av all vår elektroniska korrespondens? Inte så värst mycket skulle jag gissa och det är synd då det många gånger säkert som vanliga pappersbrev hade lästs om och om igen under årens gång. Jag har därför personligen börjat med att skriva ut en del av de där mailen som känns lite extra läsvärda och viktiga att ha med sig i livet. I början av april månad hade jag och några andra Sweor i styrelsen en mailväxling om vårens program och när Annas mail också innehöll en betraktelse med barndomsminnen om vårens ankomst och senare Katarinas svar spann vidare på det samma, bestämde jag mig för att inte bara skriva ut dem och spara dem utan även att dela med mig till er alla!

”Ja, det blöta gruset luktade på ett särskilt sätt också. Så fort det blev mjukt i backen kunde man dra med hälen och göra hopphagar eller småbäckar och när det blev lite torrare kunde man spela kula. Och cykla förstås och så ramlade man då och då och fick grusiga sår. Ja, man plockade tussilago och satt i äggkoppar och lite senare var kullarnas södersida blåa av blåsippor. Det fanns några bestånd av rödsippor också och det var väldigt speciellt. Man fick inte plocka blåsipporna och särskilt inte rödsipporna, men jag var tvungen att ta med en liten bukett så att mamma fick se att de blommade. När jag gick förbi granngården höll jag dem under jackan eller la dem i fickan så att grannfrun som höll koll genom fönstret inte såg min olagliga handling. Så sipporna såg kanske lite hängiga ut väl hemma, men det var värt spänningen.”

Katarina Agorelius Visst är det fina ord! Nu får ni själva fundera vidare på era vårminnen som barn. Kanske blir det att ni skriver ner några rader. Vi tar mer än gärna emot era tankar och publicerar dem i Colosseum. Kanske har ni några julbetraktelser från när ni var små som ni vill dela med er av i nästa nummer? Länge leve det skrivna ordet!

Text: Margot Milani Björck, Anna Orsini och Katarina Agorelius Foto: Jan Renell

SWEA Colosseum 25

xxxxxxxxxxx Programpunkt

OLOSSEUM Besök

hos Birgittasystrarna

Text och foto: Margot Milani Björck

Den 4:e april besökte tolv nyfikna Sweor Birgittasystrarnas hus och kyrka på Piazza Farnese i centrala Rom. Tre starka kvinnor fick vi veta mera om; Den Heliga Birgitta, Moder Elisabeth Hesselblad och så vår eminenta guide Syster Gertrud. Besöket var ett samarbete med Svenska kyrkan i Rom. Vi möttes av Syster Gertrud som började med att ta oss uppför trapporna till det rum där den Heliga Birgitta levde, och sedermera dog, under sina 19 år i Rom. Rummet är numera rikt utsmyckat och rymmer ett altare samt reliker av den Heliga Birgitta, men då hon själv levde där var det en mycket enkel boning. till drottning Blankas rådgivare och 1344 avlider Birgittas make i Alvastra kloster. Kungen Magnus Eriksson och drottning Blanka bestämmer sig för att testamentera Vadstena kungsgård till att bli ett kloster under 1346. År 1349 beger sig Birgitta till Rom för att be om påvens godkännande för en ny klosterorden och 1370 ger han slutligen sitt godkännande. Birgitta fortsätter med sina många resor och 1372 kommer hon med två av sina barn hela vägen upp till Jerusalem.

Den Heliga Birgitta föddes som Birgitta Birgersdotter cirka år 1303, dotter till Upplands lagman Birger Persson och hans maka Ingeborg Bengtsdotter, som tillhörde den svenska kungasläkten, Folkungaätten, som härstammar från Birger Jarl. När Birgitta är endast elva år gammal dör hennes mor och hon blir då omhändertagen av en moster. Birgitta fick redan i dessa unga år uppenbarelser av Jungfru Maria och Jesus. I en av dem såg hon hur Jungfru Maria placerade en krona på Birgittas huvud vilket senare kom att bli en viktig del i hur Birgittasystrarnas huvudbonad utformades. Birgitta blir bortgift med Ulf Gudmarsson och de får tillsammans åtta barn. Hon hade redan tidigt bett om att få gå i kloster istället för att gifta sig, men då hennes make också var mycket religiös vallfärdade de till många heliga platser tillsammans. År 1335 blir Birgitta utsedd

26 SWEA Colosseum

Vid sin återkomst till Rom 1373 var hon mycket svag och den 23:e juli samma år avlider hon. Efter hennes egen önskan fördes hennes kvarlevor tillbaka till Sverige för att få sin sista vila i Vadstena. Birgitta helgonförklaras bara fyra år efter sin död av påven Bonifatius IX. Samma år ger hennes vän biskop Alfon av Jaén ut hennes bok ”Himmelska uppenbarelser” och 1384 invigs Birgittaklostret i Vadstena. Under århundradens gång fick Birgittas verk och person utstå mycket

Programpunkt xxxxxxxxxxx

COLOSSEU

Den medeltida grenen som skapades av Den Heliga Birgitta med kloster i Vadstena, Holland, Tyskland och England.

Den spanska grenen som grundades av Marina de Escobar med kloster i Spanien och Mexiko.

Den svenska grenen som grundades av Moder Elisabeth Hesselblad med moderhuset som vi besökt i Rom och kloster över hela världen. I Sverige finns kloster i Vadstena, Falun och på Djursholm.

De Birgittinska munkarna som sedan 1976 finns i USA.

kritik i Sverige och inom reformationen. Luther lär ha kallat henne ”den galna Birgitta” och även storheter som Olaus Petri och Drottning Kristina var vassa i sin kritik.

Moder Elisabeth Hesselblad föddes i Västergötland år 1870 men flyttade redan som liten flicka till Falun i Dalarna. Hon kom från en stor familj och för att hjälpa till med försörjningen utvandrade hon 1888 till Amerika för att utbilda sig till sjuksköterska i New York. Hon hade många religiösa funderingar och 1902 upptogs hon i den katolska kyrkan. Under sina fortsatta studier blir Moder Elisabeth plötsligt sjuk och bestämmer sig för att år 1904 uppsöka Rom. När hon kommer fram till huset vid Piazza Farnese känner hon en stor kallelse att det är där hon ska tillbringa sina sista dagar. Vid den tiden var det Karmelitsystrarna, en annan nunneorden, som innehade huset. Under tiden i Rom blev Moder Elisabeths hälsa bättre och år 1906 fick hon av påven Pius X tillstånd att hos Karmelitnunnorna själv avlägga sina löften som Birgittin och bära Birgittaordens dräkt. Två år senare började hon att resa runt till de redan existerande Birgittaklostren och hon blev strax varse om att regeln måste ändras för att birgittinerna skulle kunna återkomma till Sverige. År 1911 mottog hon sina första postulanter från England och Moder Elisabeth kunde därmed grunda en första kommunitet i huset vid Piazza Farnese. Den nya grenen fick tillstånd att bära namnet

Ordo Sanctissimi Salvatoris då den ansågs vara en levande gren av Den Heliga Birgittas gamla stiftelse. Då hon också önskade att grenen skulle kunna verka i Sverige och fyra påvar godkände hennes ordensstiftelses arbetsform kunde ordern nu försörja sig själv genom att bedriva gästhem i anslutning till klostren. 1923 invigdes klostret i Djursholm, Stockholm och de kommande åren öppnades nya kloster även i Schweiz och England. Under stor glädje kunde också år 1931 Den Heliga Birgittas hus vid Piazza Farnese förvärvas. 1937 öppnas det första klostret i Indien och Moder Elisabeth arbetade fram till sin död på att kunna öppna ett kloster även i Amerika. 1957 somnar hon stilla in i huset vid Piazza Farnese.

Vår trevliga guide för dagen, syster Gertrud, föddes och växte upp i Indien och kände tidigt ett kall i livet att ge sig hän helhjärtat åt den kristna tron.

Efter att ha tillbringat tid med nunnor från andra klosterordnar kom hon till slut till Birgittasystrarna och kände att hon hade kommit hem. Numera finns det flesta av Birgittasystrarnas kloster i Indien och de som finns kvar i Europa har endast några få systrar och dessutom vid mycket hög ålder kvar. Alla systrar studerar svenska och besöker klostren runt om i världen. En syster måste alltid vara beredd att ge sig av till nya platser där det kan behövas hjälp, berättar syster Gertrud.

Det finns idag alltså flera olika grenar av birgittinorden:

Sedan 1999 är Den Heliga Birgitta ett av Europas skyddshelgon. År 2000 saligförklarades Moder Elisabeth av påven Johannes Paulus II, vilket är ett viktigt steg mot helgonförklaring.

Besöket avslutades med att vi fick tillfälle att se den fantastiska kyrka som ryms i huset och dit många människor söker sig för att få lyssna på den vackra aftonsången som systrarna har.

Läs mera på: www.brigidine.org

Den Heliga Birgittas Bön Herre, kom snart och upplys natten Såsom döende längtar så längtar jag efter dig.

Säg min själ att intet händer utan att du tillstädjer det och att intet som du tillstädjer är tröstlöst O Jesus, Guds son, du som stod tyst inför dem som dömde dig håll tillbaka min tunga till dess jag fått besinna vad och hur jag ska tala.

Visa mig vägen och gör mig villig att vandra den Vådligt är att dröja och farligt att gå vidare Så uppfyll då min åstundan och visa mig vägen Jag kommer till dig såsom den sårade kommer till läkaren Giv, o Herre, mitt hjärta ro.

S:ta Birgitta

SWEA Colosseum 27

xxxxxxxxxxx Mitt smultronställe

Hadrianus Villa i Tivoli

OLOSSEUM

Text och foto: Margot Milani Björck

När jag har besök från Sverige och man vill göra en liten utflykt iväg från själva staden Rom har jag ofta tagit med mig mina gäster till Tivoli. Det är bara ca tre mil från centrala Rom och om man bara undviker söndagsförmiddagarna då alla andra också ska ut från staden, brukar det gå riktigt smidigt att komma dit. Att vandra omkring bland Villa d´Estes fontäner och prunkande grönska skapar en härlig kontrast till stadens myller och trafik.

Lagom avstånd från Rom och riktigt vackra omgivningar. Men det var först förra våren som jag upptäckte mitt riktiga smultronställe i Tivoli – Kejsar Hadrianus Villa, eller Villa Adriana som vi säger på italienska.

Kejsar Hadrianus, eller Publius Aelius Traianus Hadrianus Augustus som hans fullständiga namn var, föddes 28 SWEA Colosseum

år 76 eKr och var romersk kejsare år 117 och fram till sin död år 138 eKr. Många kanske mest känner till honom som den som var kejsare när romarriket var som allra störst och ”Hadrians wall” vid romarrikets gräns i norr mot Skottland vet väl de flesta vad det är.

Under hans styre företogs inga större fälttåg utan koncentrationen låg på att behålla fred och stabilitet i det nu enorma riket. Hadrianus reste över hela romarriket och besökte alla dess provinser personligen. En mycket viktig person, om inte den viktigast, i Hadrianus liv var hans nära vän den unge greken Antinous från Bithynien.

Deras relation var troligtvis även sexuell och när Antinous under oklara omständigheter drunknade i Nilen år 130 eKr. under en resa tillsammans med Hadrianus blev kejsaren utom sig av sorg. Till ynglingens minne grun-

dade Hadrianus den egyptiska staden Antinopolis vid platsen för hans bortgång och väl tillbaka i Rom igen upptogs Antinous såsom en ny gud och kulten kring honom blev snabbt väldigt populär och spred sig fort.

Hadrianus själv avled år 138 e. Kr. och Castel Sant´Angelo, det berömda landmärket inne i Rom, är byggt på det som var Hadrianus mausoleum.

Villans område är mycket stort och sträcker sig över mer än 120 hektar och det finns stora delar som ännu inte är utgrävda. Från början låg här en Villa från den senrepublikanska tiden vilken tillsammans med marken ägdes av Hadrianus hustru Vibia Sabina. Bygget av de nya byggnaderna inleddes under 118 e.Kr. och fortsatte under tio års tid. Man menar att Hadrianus inte var så förtjust i palatset

Mitt smultronställe xxxxxxxxxxx

COLOSSEU på Palatinen inne i Rom utan alltid föredrog att befinna sig i Tivoli, eller Tibur som det kallades under antiken. Under de senare åren av sin härskartid regerade han faktiskt hela det romerska imperiet från Villa Adriana. Han hade en stor stab och hov som bodde där permanent och kontakten med Rom sköttes via kurir.

Efter Hadrianus död användes Villa Adriana vidare av kejsarna som följde, men ingen av dem hade det som sin huvudsakliga bostad. Man fortsatte dock att bygga ut och utsmycka platsen ännu mer. Med romarrikets fall väntade dystra tider för Villa Adriana som under tidens lopp övergavs och plundrades i många omgångar. Under 1400-talet användes mycket av marmorn och annat byggmaterial i påvens Rom och under 1500-talet tog Kardinal Ippolito II d´Este ännu mer av marmorn samt flera statyer till sitt bygge av den närliggande och nu kanske ännu mer berömda Villa d´Este.

De senaste hundra åren har präglats av utgrävning och uppbyggnaden av det lilla museum som finns inom området. Villa Adriana är numera också upptagen på UNESCOs världsarvslista.

När man vandrar runt i Villa Adriana märker man ganska snabbt att det inte verkar ha funnits någon särskild plan över hur man skulle bygga utan de olika delarna ligger som grupperade tillsammans i fyra delar. Villan är vad man kallar en Alexandrinsk trädgård, där man försöker återskapa ett heligt landskap. Det finns över 30 stora byggnader på området och vi finner badanläggningar, teatrar, tempel, bibliotek för att bara nämna några.

Då Hadrianus var en mycket berest kejsare tog att nog med sig idéer från olika platser och dess arkitektur och vi ser både grekiska och romerska influenser i byggnaderna. Mina personliga favoriter är Teatro Marittimo vilken är en av de mest välbevarade byggnaderna och en riktig arkitektonisk pärla. Canopus och Serapeum är också obligatoriska under en vandring i Villa Adriana. Namnen kommer från början från den Egyptiska staden

Canopus och Serapeum var det tempel där som stod i guden Serapis tjänst. I villa Adriana är Canopus en lång pool med vatten vilken var omgärdad av pelare och statyer av vilka några fortfarande går att beskåda. Serapeum i sin tur är en konstgjord grotta i ena kortänden av bassängen.

Passa på att upptäcka de enorma badanläggningarna och beundra de tekniska mästerverk som dessa var

med sina rörledningar för varmt och kallt vatten. Det går alldeles utmärkt att ta med sig en picknick och sätta sig i den fantastiska miljön för sin måltid och om man passar på att vara där i april blommar och doftar lila syrener.

Det är verkligen inte svårt att förstå varför kejsar Hadrianus valde att spendera sina dagar på denna underbara plats!

SWEA Colosseum 29

xxxxxxxxxxx Recept

OLOSSEUM

Midsommarmat

Färskpotatis och sill ställer vi nog alla fram på bordet till Midsommar men här kommer ytterligare tre recept som kan bli riktiga klassiker på buffén! Anna Maria Berglunds fantastiska Semifreddo minns säkert många av oss från förra årets Sillunch och Christina Hallmerts frösnack fick vi smaka på både under programpunkten med Staffan de Mistura och på Stipendiekvällen. Receptet kommer från början från Anna Cavallini vilken i sin tur fått det av sin mamma. Och så har vi Petra Salino som bjuder på sitt spännande laxrecept med asiatiska smaker.

Anna Marias Semifreddo alle Fragole 5 dl vispgrädde 4 st äggulor 180 g socker 350 g jordgubbar ½ dl hackad mörk choklad

Petras frasiga laxkakor (4 portioner) 600 gr skinn-och benfri laxfilé 1 msk finriven ingefära 1 tsk salt 3 msk potatismjöl 1 äggvita 1 chili 2 msk rapsolja Skär laxen i tunna strimlor och blanda dem med ingefära och salt. Pudra över potatismjölet med hjälp av en sil och rör om. Blanda i en lätt uppvispad äggvita. Kärna ur, strimla och blanda ner chilin tillsammans med myntan i laxfärsen.

Hetta upp lite av oljan i en stekpanna. Lägg i laxfärsen i två matskedsstor klickar och bred ut dem. Stek laxkakorna på medelstark värme tills de får fin färg. Servera laxkakorna nystekta med sweet chilisås, limeklyftor och nudlar eller ris.

Vispa äggulorna med sockret till smeten är porös. Visa upp grädden i en annan skål och vänd sedan ned den försiktigt i äggsmeten. Mixa jordgubbarna och vänd sedan ner moset samt den hackade chokladen i smeten. Häll smeten i en form klädd med plastfolie och låt stå i frysen i ca sex timmar. Servera med jordgubbar skurna i oregelbundna bitar och dekorera med några hela jordgubbar på toppen.

Birgits Frö-snack 200 g. vetemjöl 1 dl. solrosfrön ½ dl. sesamfrön ½ dl. pumpafrön ½ dl. linfrön ½ dl. rapsolja 2 dl. kokande vatten grovt salt Blanda alla torra ingredienser utom saltet i en skål. Häll på det kokande vattnet och rör i hop.

Klicka ut hälften av smeten mellan två bakplåtspapper och tryck ut till en tunn kaka som täcker en hel plåt. Smeten räcker till två plåtar. Strö över saltet innan du gräddar varje plåt i ca 20 min i 180° (det beror lite på från ugn till ugn). Kakan ska vara brun och knaprig men inte bränd. Låt svalna på galler och bryt i bitar.

Foto: Margot Milani Björck 30 SWEA Colosseum

xxxxxxxxxxx Annons

Autonoleggio con conducente

COLOSSEU

Rent a Car with driver di Piero Assogna Via Garlasco, 131 – 00166 Roma Cell 347 607 42 89 – Tel/Fax 06 309 0021 Email digangi.massimo@gmail.com We offer Mercedes cars with driver to and from Rome Airport of Fiumicino and Ciampino. The best quality we can offer our customers is punctuality and courtesy

Tariffe/Rates 7AM-10PM: 1-4 pers Euro 45,00 4-6 pers Euro 60,00 6-8 pers Euro 70,00 10PM-12PM supplemento/surcharge 20% 12PM-5AM supplemento/surcharge 30% 5AM-7AM supplemento/surcharge 20% FIXED PRICE FOR ALL THE AIRPORTS OF ROME We also provide private car and taxi service to suite all your transportation needs including sightseeing and private tours of Rome. Please contact us for any further information Autonoleggio con conducente/Rent a Car with driver di Piero Assogna Via Garlasco, 131 – 00166 Roma Cell 347 607 42 89 – Tel/Fax 06 309 0021 - Email digangi.massimo@gmail.com SWEA Colosseum 31

xxxxxxxxxxx

OLOSSEUM

NÄR DU LÄNGTAR HEM Efter att under 12 år ha förmedlat privata hem till mode­

Oavsett vad, så är vår ambition att alltid enbart erbjuda

fotograferingar och reklamfilmsinspelningar, tar vi nu

det bästa av boenden och service för att ert besök i

också steget att genom StockholmCityRental erbjuda er

Stockholm ska bli så perfekt som möjligt.

ett fåtal av dessa handplockade och unika hem som ett

Hoppas vi ses snart

alternativt boende när ni besöker Stockholm.

Vänliga hälsningar

Kanske vill ni inte bo hemma hos släkt och vänner?

Biggles & Christian Springfeldt

Eller är trötta på att bo på hotell? Ni kanske är en familj tillsammans, 32 som SWEAreser Colosseum

eller några riktigt goda vänner?

www.stockholmcityrental.se