Fishing in Swedish Lapland SV by Swedish Lapland

fishing in

SWEDISH LAPLAND SVERIGES NORDLIGASTE DESTINATION

Världens bästa fiske Håkan Stenlund förklarar vad du missat och varför

utforska älvarna

Maxade laxar

skönheter & ODJUR att omvända en inbiten ädelfiskare

det n a l RIN dås

SanNNAR WEDSRTÖMGU KI ESÖ ET! PÅ B ELAND FISK

Vägen till Hemligjaure håller du för dig själv. Precis som kantarellställen och de bästa off-piståken om du föredrar skidåkning. Men, efter noga övervägande, så har vi också insett att med fyra nationalälvar och otaliga biflöden, tusentals bäckar och jokkar från fjäll till kust, över 30 000 sjöar och över 150 mil kustlinje med alla uddar, vikar och underbara stränder så finns det utrymme för några fler fiskare på besök i Swedish Lapland. Vi har insett att du, utan större bekymmer, kan fiska varje dag resten av ditt liv utan att behöva doppa draget i samma pöl. Måndag: på smygfiske efter havsöring i Byske. Tisdag: gädda i Råneälvens mynning. Onsdag: fjällröding i Nikkaluokta. Torsdag: abborrmete i fjällskärgården i Arjeplog på väg till öringarna i Sorsele. Fredag: efter att du fiskat lax i Torneälven, stannar du till och kollar sikhåvningen från patorna i Kukkolaforsen. Lördag: harrfisket är som bäst i Kalixälven. Söndag: gäddfiske i Burträsk. Ja, du börjar få bilden klar. Som alltid ligger nyckeln i att hitta rätt vatten – det enklaste är att ta hjälp av en fiskeguide. Minsta möjliga slöseri med tid per napp. Eller så väljer du att koppla på charmen och snicksnackar med butiksbiträdet eller närmaste medmänniska på macken där du köper fiskekort. Ett annat tips är att fråga den lokala turistinformationen eller de som jobbar där du valt att sova (inte tillbringa natten då midnattssolen är fiskarens bästa vän). Du kanske inte tror att de bästa tipsen lurar här, men kom ihåg – de är i din tjänst och kommer göra sitt yttersta för att du ska tycka att Swedish Lapland har världens bästa fiske, och komma tillbaka hit igen. Och innan du vet ordet av så är det Gunnar, Ted, Emilie, Johan eller Håkan som du träffat på, och deras tips är garanterat initierade. Några tips bjuder vi på redan nu som förhoppningsvis gör dig hungrig på mer. Några sparar vi för dig själv att upptäcka. Kanske delar du dem med dina kompisar. Kanske behåller du dem för dig själv – som ditt alldeles eget Hemligjaure. Och apropå hunger så passa på att njuta av alla lokala råvaror som regionen bjuder på. Vilt, ren, bär, örter och lite fisk förstås. Alla fulla med naturlig energi som gör att du orkar lite extra. Och oavsett om du vill ha fullserviceboende eller enklare standard så finns det gott om valmöjligheter. Alltid nära ett fiskevatten. Det är ju nästan omöjligt att inte bo nära vatten, med alla Swedish Laplands sjöar, jokkar, bäckar, älvar och så havet förstås. Kom och dela vår fiskevardag. Och ha ett riktigt skitfiske.

Foto: Ted Logardt

r i k t i gt b r a f i s k e s tä l l e n

F I S HING I N SW E DI S H L APL A ND

Midnattsljus och effektiva speykast. En laxfiskare n책gonstans i Swedish Lapland.

En prickig kärlek

– Fem tusen tecken? Om öringen? Hur ska det gå till? – Ok… Jag trodde att du som bara har flugfiske i huvudet skulle kunna göra det här. Fyra tusen tecken då? – Nej, nej, NEJ! Jag undrar bara hur jag ska kunna be – skriva min relation till öringen på ett så litet utrymme!? Text: Johan Jonsson Foto: Hans Johansson

F I S HING I N SW E DI S H L APL A ND

På din jakt efter öring finner du ofta något som är minst lika vackert. En stund av andakt.

–Ja! Nej… JAAA!!! Men så hände det alltså: Vinden dog, viken la sig Det är en kort och bitvis väldigt högljudd platt och mitt i ett ögonblick av hålögt stirrande monolog signerad filmaren, berättargeniet och försvann min fluga från ytan, följt av ett självsälevnadskonstnären Rolf Nylinder, där han står kert vinkande från en stjärtfena modell större. bakom sin kamera. Jag har precis krokat en bättre Under tidsrymden från att jag höjde spöet fram öring som först var intresserad, sedan ointressetill att jag förstod att jag krokat fisken tiodubblarad, men till slut så pass intresserad att den gick des ångesten, för att sedan vid de tunga knyckarupp och plockade min Klinkhammer, strl 16, från na ner genom spöet och upp i hjärtat helt bytas ut den blanka vattenytan. Rolf har fått med allt på mot eufori – på gränsen till vansinne. film. När den gulbukade skönheten efter ett par s å va d b o t t na r d e n na k ä r l e k i ? Och hur har rusningar, långt in på backingen åter simmar fri den blivit så stark? Närmast galen! Det första – helt enkelt därför att kroken tappar sitt fäste – fröet planterades av min pappa går det upp för mig klarare Kjell, naturälskare och livslång än någonsin: Jag älskar dig! Vinden dog, viken la fisketok. Rolf stönar: ”Men nej, sig platt och mitt i ett Någon gång i början av inte nu igen”. Att vara naögonblick av hålögt 90-talet berättade han för mig turfilmare har sina begränsningar. Kärleken växer inte stirrande försvann min att det var finare att få en öring än en harr. För honom, och på avstånd. En tappad fisk är fluga från ytan, följt andra flugfiskare i Malung, svårare att få med på film än av ett självsäkert tror jag inte det är konstigare en fångad. Hur mycket man vinkande från en stjärt- än att det fanns en massa harr älskar dem ändå. i Västerdalälven, men knappt fena modell större. d e t i n t r e s s a n ta s t e m e d någon öring alls. Enligt farsans mina känslor för öringen, är hur de anpassas till enkla modell gick det upp för mig, att öringen olika situationer. I likhet med uttrycket ”hungern var svårare att överlista än harren. Och även om är den bästa kryddan” kan lidelsen efter några tillfällena då jag fiskar med min fröplanterande dagar utan fisk anta abnorma proportioner. far tyvärr blivit färre med åren, har känslorna för Senaste exemplet skedde i slutet av förra öringen växt sommaren, då ett ordentligt stukat gäng var på sig starkare. väg tillbaka till Nikkaluokta efter en vecka i fjällRiktig fart tog känslorna efter några år, när jag världen. Det hade stormat så kraftigt att våra tält upplevde en form av torrflugerenässans med hjälp blåst sönder och vårt motto ”Dry or Die” – som av tidigare nämnda Rolf och de andra människbetyder att om vi ska fånga en fisk, så ska det vara orna i flugfiskekollektivet Frontside Fly. Resorna en vakande fisk på torrfluga – verkligen hängde gick längre och längre norrut, vilket resulterade i på en skör tråd. Men vid vårt sista vatten, innan mindre trampade stigar, mer storslagen natur, och hemfärd, hittade vi så en sida av en sjö där det var klarare vatten. Fjällfisket var inte längre en rolig lite lä. För första gången på en vecka kunde vi se vecka med goda vänner, utan tilläts ta mer och fisk som vakade fler än en gång. För första gången mer plats i mitt liv. Sambons semester lyckades på en vecka kändes torrflugorna möjliga. jag med hjälp av olika mer eller mindre rumsreJust detta område, som vi spenderat veckan i, na knep alltid styra bort från vecka 28 och en bit har jag drömt om länge. Men drömmarna har aldin i vecka 29, och kanske lite efter det också. En rig bestått av sönderblåsta tält och vågor mer lämvecka blev till två och dessutom, ja vad säger ni pade för surfing än flugfiske. Nu när det bokstavom lite sensommarfiske? Så... ja du förstår säkert... ligt talat handlade om minuter kvar av resan, hade veckorna växte. en ångest av osunda proportioner smugit sig på. f ö r någ r a å r s e da n slog jag mitt personliga En bitterhet som var svår att dölja hade förgiftat torrflugerekord med en lätt korpulent och sextio de senaste dagarnas underbara naturupplevelse.

”

F I S HING I N SW E DI S H L APL A ND

Författaren mitt i en massiv kläckning av knott, mygg och dagsländor.

centimeter lång öring. Det är ibland mot den som jag mäter mina upplevelser. Men lika ofta inte. Det som klarnat för mig är att min kärlek inte på något sätt är ytlig, och baserad på vad som av andra fiskare anser vara en ”drömfisk” – min kärlek är på riktigt, skild från omvärldens värderingar. Ja, jag förstår att detta låter en smula flummigt, men låt mig precisera: Likt den villkorslösa och livslånga kärleken många par upplever, där utseendet inte är det viktigaste, utan kärlekens fundament istället vilar på annat än prålighet och fåfänga, är min kärlek till öringen helt beroende av relationen som uppstår innan, under och efter krokningen. Ett annat tydligt bevis på sannheten i denna ömhet, är att jag absolut får känslor även för en öring som överlistar mig. Även om dessa känslor har drag av olycklig kärlek, finns de ändock där, som bitterljuva minnen i ett brustet hjärta.

Ibland blir det rekord. Ibland blir det bara en stor fisk som vi älskar att fånga och släppa tillbaka.

att våra resor blev längre och våra vatten blev klarare, gjorde även att fisket mer och mer övergick till en ljudlös aktivitet, där solens vinkel i förhållande till ”farliga kurvor”, under bästa kläckningstiden på dygnet, studerades och debatterades i oändlighet. Och allt vad den ”vetenskapen” innebar, blev en aktivitet som gick från att vara ett simpelt sätt att fiska, till en konstform vi ville förfina. Ett sätt att leva.

d e t dä r m e d

Johan Jonsson är en av Sveriges mest kända friåkare och en av Haglöfs Ambassadörer. På sommaren fiskar han helst.

Parallellt med detta förfinande växte också relationen till fiskarna vi försökte smyga oss på. Från att ha varit ”en fisk” blev öringarna oftare och oftare tilldelade ett namn. ”Tuvöringen” fanns från början utanför en tuva inte långt från hemmet i Dalarna. Men den har efter hand fått dela namn med många andra tuvöringar, som plockar landlevande insekter som trillat av grästuvor i strömmen. ”Blindöringen” högg bom på min kompis Stefan Ågrens flugor fem gånger i rad, innan flugbindaren Patrik Daugaard krokade den på första kastet. o c h i nå d e n s å r ,

anno 2016, är det väl inte speciellt konstigt att en man visar känslor. Därför skäms jag inte det minsta över den lilla lättnadståren som fälldes efter att ”Övertidsöringen” fått simma tillbaka hem. Bitterheten var som bort-

blåst, omgivningen blev återigen skimrande vacker och 30-kilospackningen kastades lätt upp på ryggen för den sista vandringen. Vi bygger starka relationer till våra vänner under vattenytan. De blir föremål för vår otåliga längtan och skygga objekt för tillbedjan. Att alltid få fisk blir med åren en mindre stark drivkraft. Att få se en öring, som på något sätt sticker ut från mängden, blir många gånger lika viktigt som att lyckas kroka den. Missförstå mig inte, vi har alltid gjort vårt bästa för att få dem i håven, men en lyckad dag vid vattnet beror inte på om jag krokat en stor fisk, eller inte. Det kan lika gärna handla om att jag får se den där individen jag inte tidigare sett. Den som jag vill fånga. Den som på något sätt lockar mig ta ett steg närmare den jag vill vara – den unge älskaren. F I S HING I N SW E DI S H L APL A ND

Din guide till

Öringen Hitta ditt nästa fiskeställe på kartan på sista uppslaget: 4 Nikkaluokta Sarri, www.nikkaluokta.com, 4 Láddjujávri Båttrafik, www.topoflappland.se 5 Máttaráhkká Lodge, www.arcticheli.se 6 ICEHOTEL, www.icehotel.com, 6 Explore Lapland, www.explorelapland.se 6 Lapland Wilderness tours, www.laplandwildernesstours.com 6 Vildmarksservice, www.vildmarksservice.com 7 Destination Kangos, www.destinationkangos.com 8 Rajamaa, www.rajamaa.com 8 JL Guidning, Jesper Larsson, www.jlguiding.com 9 Nordvall Fishing, www.nordvallfishing.com 9 Unnatjerusj sameby, Per-Eric Kuoljok: 073-031 79 83 9 Fish your Dream, www.fishyourdream.com 9 Laponia, Nikka Suorra, 070-637 55 99 10 Stora Sjöfallet, www.storasjofallet.com 10 Helikoptertransfer, www.fiskflyg.se 11 Lappeasuando lodge, www.lappeasuando.com 11 Naturupplevelse i Norr, www.kirunanature.com 12 Linafallet Lodge, www.linafalletlodge.se 13 Arctic Circle Adventure, www.arcticcircleadventure.se 15 Jockfall, www.jockfall.com 18 Padjelanta/Badjelánnda, www.lansstyrelsen.se/norrbotten 18 Laponia Fly fishing, www.laponiaflyfishing.se 18 Nordvall Fishing, www.nordvallfishing.com 18 Nord Guide, www.nordguide.se 19 Skabrams gårdsmejeri, www.skabram.se

20 Lapland Vuollerim, www.laplandvuollerim.se 21 Arctic Charter, www.arcticcharter.com 21 Vuoggatjålme,   www.vuoggatjolme.se 22 Lapplandsmästerskapen i Trolling, arjeplogstrollingklubb.com 22 Tony Westerlund & Ken Långdahl, 076-778 02 40 (Tony) 23 Camp Svanis, www.campsvanis.se 23 Gorgiim Årstidsfolket, Lars Eriksson, 0925-330 23 23 Sandträsk Jakt & Fiske, www.sandtraskfiske.se 24 Luleälven, Börstingen lax och havsöring, www.borstingen.se 24 Lax & Öringsfiske, handikappanpassat, www.laxochoringsfiske.se 24 Arctic Adventure, Robert Vestin, 070-629 84 33 26 Guide Erik Söderlund Fors och Foto, www.forsfoto.com 27 Ammarnäs Guidecenter, www.ammarnasguide.se 27 Fish your Dream, www.fishyourdream.se 27 Emils Fiskecamp, www.kraddselefiske.se 28 Övre Juktådalen, www.natureit.se 29 Sorsele Fiskecentrum, www.sorselefisket.se 30 Slagnäsforsen, handikappanpassat, www.slagnascamping.com 31 Arvidsjaur, Abborrträsk Natursafari, www.natursafari.se 31 Boqvist Natur & Fritid, www.natur-fritid.se 31 Wilderness Life, www.wildernesslife.se 31 Burning Snow, www.burning-snow.com 32 På land och Vatten, www.plov.se 32 Naturfiskeguiden Kaj Kottelin, www.naturfiskeguiden.com 36 Stora Bygdeträsket, www.storabygdetrasketsfvo.se

F I S HING I N SW E DI S H L APL A ND

Laxtrippin’ i Swedish Lapland En fulltankad bil, rejäla spöhållare och några sjukt drivna laxfiskare som sällskap är bra ingredienser om man tänker ägna sig åt seriös Laxtrippin’ i Swedish Lapand. Här är historien om tre högintensiva dagar i fyra vildlaxälvar i vad som ibland kallas Europas sista vildmark.

Text & foto: Ted Logardt

Med flera spön riggade kan du snabbt och enkelt variera ditt fiske.

h u n d r a s j u t t o n , h u n d r atj u g o t vå , hundraåtta, hundratjugonio… Ronny Landin och Erling Holmström scrollar bland de fiskar som registrerats av kameran i fiskvägen i Kalixälven de senaste dygnen. – Shit, säger jag utan att hälsa. Stora firrar. – Hmm, säger Ronny. Han lyfter inte blicken från skärmen. Erling, som ansvarar för arbetet med fiskvägen, säger ingenting. Minuterna går. Vi är trollbundna av det vi ser på skärmen. Den ena storlaxen efter den andra uppenbarar sig i listan. – Den största, säger jag och harklar mig. Hur stor? Erling svarar inte, men det syns att han söker efter något. – Där, säger han till slut. 137 centimeter. Störst hittills. Men det är bara juli och laxen är sen i år. Nog kommer det någon större innan isen lägger sig.* Han klickar på 137:an och en kort filmsekvens med en enorm lax dyker upp på skärmen. – Och den mäter rätt den där, säger jag skeptiskt. – Det vi har märkt, säger Ronny, är att den kan mäta någon eller några centimeter i underkant på riktigt stora fiskar. – 137 plus några centimeter då, säger jag och låter fantasin skena. 12

TAFSBROTT Tanken är att vi ska fiska tre älvar på lika många dagar. Kalix-, Torne- och Lainioälven. Om det är effektivt? Kanske inte. Det kommer att innebära en hel del mil i bilen. Minst 30 – enkel väg. Och i bilen nappar det som bekant dåligt. – Vad tror du om att först åka till Ängesån? säger Ronny. Ängesån ligger egentligen inte med i planeringen, men det syns att Ronny gärna vill dit. – Ok, men då är vi uppe i fyra laxälvar på tre dagar, säger jag och skrattar. Ängesån är ett biflöde och rinner in i Kalixälven vid Överkalix. För ett tiotal år sedan var Ängesån ett förnämligt laxvatten, perfekt anpassat för flugfiske. Men hårt fisketryck och avsaknad av vettiga regler var några av faktorerna som gjorde att bestånden kraschade. Idag är laxfisket bara en spillra av vad det en gång var. Men på bättringsvägen. – Älven är otroligt fin, säger Ronny och berättar att han, trots att fisket ofta är rätt kasst, ibland hellre fiskar Ängesån än Kalixälven. Vi gör verkligen heder av skogsvägarna i Norrbotten. Vägbanorna dammar. Ibland tar vi av åt höger, ibland åt vänster. *) Erling fick rätt angående de stora fiskarna, 3:e augusti gick nämligen en gigant på 151 centimeter genom Jockfall. F I S HING I N SW E DI S H L APL A ND

– Här, säger Ronny plötsligt och kastar upp bildörren. Vi kommer ner till en fantastisk pool. Det är inte svårt att förstå att Ängesån skulle kunna vara något alldeles extra med en massa lax i sig. Solen står lågt. Jag försöker hitta en bra vinkel att ta några snygga kastbilder medan Ronny sveper iväg det ena 40-meterskastet efter det andra. Genom sökaren ser jag plötsligt hur han sakta höjer spöet och sekunden senare exploderar ytan. En Ängesålax har gått och blivit förbannad på Ronnys fluga. Jag kramar kamerans avtryckare. Tyvärr varar fighten inte länge. Tafsen ryker. – Va fan, säger Ronny när han inspekterar nylonen. Jag kollade ju den precis innan. Frånvarande drar han fingrarna fram och åter över den brustna nylonlinan.

”

av Europas bästa laxpooler – om inte den bästa. – Ser man till fiskkontakter är nog det här fortfarande en av de bästa poolerna i Skandinavien. Men det är många fiskar som går lös. Särskilt om de är stora. Innan vi styr norrut hinner Ronny guida mig till en 86 centimeter blank norrbottenslax. Bara sådär. Det hela är rätt odramatiskt och det är min första norrbottenslax på säkert tio år. Laxen gör oss sena. Vi har nämligen bestämt träff med Ronnys laxbroder Lars Munk i Kengis bruk, Torneälven. Förutom att fiska lax är Munken destinationsutvecklare på Heart of Lapland där just laxfisket är en stor del av hans arbete. Dessutom är han certifierad instruktör (EFFA/FFF) och har, som Ronny uttrycker det, ett jävla klipp i kastet. – Torneälven går bra i år, säger Ronny uppmuntrande. Nästan lika bra som i fjol. Det vet man bland annat för att det finns en fiskräknare i Kattilakoski. Sedan 2012 har det passerat över 50 000 laxar varje år, och trenden är positiv. 2014 blev ett rekordår – drygt 100 000 fiskar registrerades. När vi kommer fram till Kengis är Munken redan på plats. Han har gjort upp eld och vill bjuda på lunch. Men jag vill inte äta. Jag vill hellre fiska.

Genom sökaren ser jag plötsligt hur han sakta höjer spöet och sekunden senare exploderar ytan.

NORRUT Morgonen efter hinner vi lägga några kast i Kalixälven, nedanför det väldiga Jockfall. Fallhöjden är nästan tio meter. Att Jockfall är en populär fiskeplats är inte så konstigt. Förra gången laxtåget gick, under andra halvan av 90-talet, var det många oberoende auktoriteter inom laxfiskevärlden som menade att poolen nedan Jockfall var en

Vår guide, Ronny Landin fiskar i Jockfall som bland vissa anses vara Europas bästa pool för laxfiske.

Torneälven är en majestätisk laxälv med ungefär 50 000 vandrande laxar varje år.

URLADDNING Jag står längst upp på nacken i Kengisforsen. Torneälven är bred. Den får till och med Kalixälven att se liten och oansenlig ut. Lyckligtvis ligger en ö knappa 100 meter ut och skärmar av det enorma vattendraget. Sekunderna innan Ronny skriker förstår jag att det är något på gång. Jag ser hur Munken rör sig baklänges upp mot ängen med spöet högt. Uppskattningsvis sjuttio meter ut i älven går en lax högt upp i luften. Trots avståndet ser den stor ut. Enormt stor. Jag kastar spöet i buskarna och börja springa. Munken sätter stenhård press på fisken. Lite för hård tycker jag och ber honom att ta det försiktigt, men han fräser åt mig att det är han som drillar. Och nog vet han vad han gör. Fighten blir inte lång. I alla fall inte så lång som den skulle kunna bli om jag drillat. Ronny kliver ner i vattnet. Han får snabbt fatt om stjärtspolen. Kastfantomen från Överkalix ser märkbart liten och tanig ut i jämförelse med den stora fisken. Han lyckas lägga upp laxen på den lilla gräskanten. Fisken knycker till och Ronny flyger iväg som en vante. 14

– Släpp den inte, skriker Munken och kastar sig över fisken och tillsammans lyckas de hålla den. Laxen är stor. Riktigt stor. Ja, det är den största vältrimmade lax jag någonsin sett i det vilda. – Fy fan vilken fisk, säger jag. – Ja, fy fan, säger de två laxbröderna i mun på varandra. Vi fotar och mäter. Jag är helt utmattad. Trots att jag bara stått bredvid och fotat. Fisken är 117 centimeter lång. Den är, som Munken uttrycker det, semiblank och i toppkondition. En De behöver inte norrländsk jätte, som hämtad vara stora – liten Willie Gunn från vinterns vidlyftigaste fisbunden på tub. kehistorier. Tagen på flytlina och med en fyra centimeter kort Willie Gunn på tub. Efter återutsättning slår euforin i taket. Alla kramas. Ryggdunkarna haglar. Någon skickar MMS, någon annan ringer släkt och vänner. Någon öppnar dammluckorna till de innersta känslorna och skriker rakt ut precis hur det känns att landa en drömfisk. – Kolla, säger Munken och visar stolt upp telefonen. Det är hans svärmor som besvarat MMS:et han skickat. HELVETE VILKEN LAX, skriver hon. Med versaler. F I S HING I N SW E DI S H L APL A ND

Lars Munk i sitt livs fajt.

Drömfångst i Swedish Lapland – 117 cm lax.

Onka är en klassisk ”laxpool” med dramatiskt branta klippor i Lainoälven.

LAXTILLGÅNGEN Torneälven är den största producenten av vildlax till Östersjöbassängen. Det finns en fiskräknare i Kattilakoski som håller lite koll på laxstegen. 2013 registrerades cirka 58 000 fiskar. 2015 ungefär lika många. Det är förvisso nästan en halvering sett till rekordåret 2014 då drygt 100 000 fiskar registrerades, men i ett längre perspektiv gör det ändå att man ser med tillförsikt på framtiden. Den genomsnittliga uppvandringen var nämligen beskedliga 26 500 laxar/år under åren 2008–2011.

Nedtonade flugor på tub är ofta ett framgångsrikt vapen i Swedish Lapland.

LAINIOÄLVEN Munken strålar som en midnattssol när jag slår upp ögonen morgonen efter. Vi har sovit som kungar på Pine Tree Lodge i Kangos, en knapp kilometer från laxälv nummer fyra. – Nu åker vi till Onka, säger han och räcker mig en kopp morgonkaffe. Onka är en klassisk fiskeplats i Lainioälven som alla som fiskat lax i Swedish Lapland har en speciell relation till. Munken har en liten tältcamp i Onka. Vi har det oförskämt bra. Vi äter burkmat med grönsaker och dricker riktigt kokkaffe och avslutar med torkat renkött. Och kanske är det därför vi inte förtjänar någon lainiolax. Munkens vän däremot, Kricka, ringer med jämna mellanrum och avlägger rapport. Tre fiskar hinner han redogöra för innan vi fiskat klart och är tillbaka i verkligheten. I den laxfiskande verkligheten som präglas av bilåkande, tomkastande, konservburksätande men också av gott sällskap och möjligheten att glädjas med andra även om det bara är via ett norrländskt, korthugget MMS. – Du vet, det är inte helt enkelt att ladda om efter gårdagen, säger Munken. – Som laxfiskare får man inte överträffa förväntningarna, säger jag. Inte så mycket som igår. Då går det åt pipan. – Det är lite som att man siktar mot trädtopparna och ofrivilligt når stjärnorna, säger Ronny. Vi enas i alla fall om att det inte får upprepas. Vi får inte tappa fokus bara för att EN jättefisk råkar hamna på land. – Nä, ler Munken, det finns ju fler... F I S HING I N SW E DI S H L APL A ND

Din guide till

Laxen Hitta ditt nästa fiskeställe på kartan på sista uppslaget: 3 Lainio Vildmark, www.lainio.com 3 Lannavaara Lodge, www.lannavaaralodge.com 3 Liedakka Jakt och Fiske, www.liedakka.se 3 Neitigården, www.neitigarden.se 6 Explore Lapland, www.explorelapland.se 7 Camp Onka, www.camponka.com 7 Destination Kangos, www.destinationkangos.com 8 Rajamaa, www.rajamaa.com 8 JL Guidning, Jesper Larsson, www.jlguiding.com 8 Arelax Lapland www.arelax.se 11 Lappeasuando lodge, www.lappeasuando.com

11 Naturupplevelse i Norr, www.kirunanature.com 12 Linafallet Lodge, www.linafalletlodge.se 13 Arctic Circle Adventure, www.arcticcircleadventure.se 14 Kengis Bruk, www.kengisbrukfiske.se 15 Jockfall, www.jockfall.com 16 Vietsaniemi Gård, www.arcticcircle.se 16 Guest House Tornedalen, www.guesthousetornedalen.se 17 Kukkolaforsen, www.kukkolaforsen.se 23 Sandträsk Jakt & Fiske, www.sandtraskfiske.se 23 Råneälven, www.ranealven.se

24 Börstingen Lax och havsöring, www.borstingen.se 24 Lax & Öringsfiske, handikappanpassat, www.laxochoringsfiske.se 24 Arctic Adventure, Robert Vestin, 070-629 84 33 31 Boqvist Natur & Fritid, www.natur-fritid.se 32 Naturfiskeguiden Kaj Kottelin, www.naturfiskeguiden.com 34 Byske Skomakeri, www.byskeskomakeri.se 34 Swenature, www.swenature.se 34 Aktiv i Norr, www.activenorth.se 34 Cykel och Fiskecenter, www.cykelochfiskecenter.se 35 V River Service, torviksele@gmail.com

Om du har tillgång till båt kan du maximera dina chanser genom att prova ett antal kast från den andra sidan älven också.

”Nu är vi framme i fjällen, dessvärre samtidigt som stormen! Så i natt smattrade regnet hårt hårt på tältduken. Jag minns att jag låg och räknade hur många pinnar som skulle behöva lossna innan att hela tältet skulle lyfta. Lyckligtvis stod vårt tält kvar när vi vaknade upp. Nu blir det säkert bättre.”

”I grevens tid avtog stormen och vi hittade en mindre fjällsjö högt beläget mellan några sjukt stora bergsväggar. Solen lyste och både mygg och knott återvände. Då fick vi se det vi hade drömt om, för helt plötsligt började det vaka stora öringar. Vi skrattade, började skämta som om dagarna innan aldrig hade hänt, åt god lunch och riggade äntligen i ordning våra flugspön med enorm lättnad. Sen slutade fisken vaka.”

”Stefan fick en riktigt fin fisk igår. Jag tailade den åt honom. Men efter att han hade släppt tillbaka fisken lade han handen på axeln och sa: ”Jag har också haft en sån där säsong, då allt går lite småtungt”. Det värsta var att han hade lite svårt att dölja flinet därbakom. Jag vet att han unnar mig, som jag unnar honom, det bästa. Men ändå: Alla får fisk utom jag – ska det vara så?”

F I S HING I N SW E DI S H L APL A ND

Vykort från fjällen Flugfiskaren och bloggaren Emilie Björkman åkte till fjällen med sina kompisar. Hon drömde om stora rödingar. Av vykorten vi fick blev inte resan precis som hon tänkt sig. Men som det heter i sagorna: Slutet gott, allting gott.

Text & Foto: Emilie Björkman & Stefan Ågren

”Dagen var tung. Vi genomförde en lång vandring i storslagna vyer. Och visst – det var fint och så, men jag kunde inte riktigt njuta. Jag vill så gärna få en fin röding! Vi skulle ta en titt vid en fjällsjö som på kartorna såg stor och djup ut. Väl framme vid sjön såg vi mycket vide som hängde ut i vattnet och strax utanför, på grundet, gick det fisk och vakade. ”Vilket flyt”, tänkte jag. Men tyvärr tog de inte. På’t igen i morgon.”

”Vi skulle ta en sista titt på en fjällsjö bland bergssidorna. En till synes fin liten röding gick och vakade. Enligt muntliga avtal var det nu min tur att få kasta på den. Jag knöt på en liten black gnat och la ut ett försiktigt kast längs land i riktningen fisken gick. Den tog! Men det var ingen röding utan en miniöring. Liksom pricken över i:et för hela min säsong.”

”Stefan och jag sprang iväg och kikade längre bort, i annan sjö och där fick vi se den. En riktigt stor röding som vakade hej vilt bara några meter från land. Jag fick snabbt ut flugan och fick se när rödingen sakta gick mot den. Ett slurp senare och rödingen stack direkt ut på det djupa medan rullen skrek. Några minuter senare stod det dock klart. Jag tailade den och satt där sedan med mitt livs största röding i handen.” 20

F I S HING I N SW E DI S H L APL A ND

Din guide till

Rödingen Hitta ditt nästa fiskeställe på kartan på sista uppslaget: 1 Björkliden Fjällby, www.bjorkliden.com 1 Abisko Mountain Lodge, www.abiskomountainlodge.se 2 Rostujávri Vildmarkscamp, www.rostujavri.com 4 Nikkaluokta Sarri, www.nikkaluokta.com 4 Láddjujávri Båttrafik, www.topoflappland.se 5 Kirunakortet, www.lansstyrelsen.se/ norrbotten/Sv/ 5 Kiruna, Helikoptertransfer: www.arcticheli.se www.kallaxflyg.se 6 Explore Lapland, www.explorelapland.se 8 JL Guidning, Jesper Larsson, www.jlguiding.com 9 Unnatjerusj sameby, Per-Eric Kuoljok: 073-031 79 83 9 Fish your Dream, www.fishyourdream.com 9 Laponia, Nikka Suorra, 070-637 55 99

10 Stora Sjöfallet, www.storasjofallet.com 10 Helikoptertransfer, www.fiskflyg.se 11 Nordvall Fishing, www.nordvallfishing.com 18 Padjelanta/Badjelánnda, www.lansstyrelsen.se/norrbotten 18 Laponia Fly fishing, www.laponiaflyfishing.se 18 Nordvall Fishing, www.nordvallfishing.com 18 Nord Guide, www.nordguide.se 19 Skabrams gårdsmejeri, www.skabram.se 20 Lapland Vuollerim, www.laplandvuollerim.se 21 Arctic Charter, www.arcticcharter.com 21 Miekak, Heli AB, www.miekak.com 21 Camp Gauto, www.campgauto.se 21 Fjällflygarna – Johanssons Fjällstugor, www.fjallflygarna.se

21 Sandvikens Fjällgård, www.sandvikens.se 22 Trolling, GK:s Fiske, 0961-100 89  23 Årstidsfolket, Lars Eriksson, 0925-330 23 23 Sörbyn Turism & Konferens, www.sorbyn.se 23 Fisklösträsk, www.bodensjaktochfiske.nu 27 Lapplands safari, www.samiecolodge.com, 27 Ammarnäs Guidecenter, www.ammarnasguide.se 27 Ammarnäs, Fish your Dream, www.fishyourdream.se 29 Sorsele Fiskecentrum, www.sorselefisket.se 29 Övre Juktådalen, www.natureit.se 31 Wilderness Life, www.wildernesslife.se 31 Abborträsk Natursafari, www.natursafari.se

Sandåslandets drömmar Text & foto: Gunnar Westrin

Författaren och flugfiskaren Gunnar Westrin trivs bäst där landskapet är som kargast. På så sätt har Sandåslandet norr om Kiruna blivit en av hans reträttplatser i livet. vilka fiskeplatser jag har valt genom livet. Till en början var naturligtvis sfären relativt trång, barndomens tassemarker var självklart centrum i kosmos. Numera har jag också förstått att just det området var större än den samlade världsbilden. Men allt skulle förändras. Min första fiskeresa till det idag legendariska Sandåslandet skedde sommaren 1971. Efter något som närmast kan liknas vid en byråkratisk brottningsmatch kunde jag packa pinalerna och

jag f u n d e r a r o f ta öv e r

bege mig till Kiruna. Grejen var den att den jokk jag hade ämnat fiska i, på den tiden var ett rent samevatten. Det tarvades ansökningar, vilket gjordes till Länsstyrelsen i Luleå. Där brottades man. Orsaken till min första resa var inte enbart fiske – utan även botaniken. Blommorna har alltid varit en väg ut till vildmarken, dock aldrig utan ett flugspö. Jag blev naturligtvis hänförd av det sandiga landskapet, kargt, blåsigt och med en tystnad som var märkbart påträngande. Så här, många år efter premiären, kan noteras att just namnet Sandåslandet ännu inte existerade. På den tiden pratades mest om ”Den norra triangeln”. Inspiriation till min resa, förutom blommorna, var en bok jag läst; ensamvandraren Carsten Loranges klassiker ”Fluga i vildmark”. Nu förbryllades jag över vissa likheter. Av hans bilder i boken förstod jag att vi tältade i samma område, omkring det egenartade Sandberget. Dessutom blev tydligen Carsten lika förvånad som jag, när den första riktiga storharren högg.

TILL VINJAK Det som slog mig mest, den första resan, var att det flacka landskapet gav mig en strålande utsikt, utan att behöva klättra upp på en högre kulle eller ett berg. En liten ås av sand räckte för att avslöja nya hemligheter. Sedan dess har jag försökt att komma upp på dessa sandhedarna varje sommar – även om det naturligtvis inte alltid har varit genomförbart. Men för ett tiotal år sedan anlände Polare Peter och jag för första gången till Vinjak. Efter många år längs jokkarna har mina kamrater och jag naturligtvis namngett vissa oförglömliga fiskeplatser, som Loodhstryket, Westrinudden, 22

F I S HING I N SW E DI S H L APL A ND

En skugga om natten, den bästa tiden att söka Swedish Laplands skyggaste individer.

Purpurselet, Vargströmmen, Vinkelforsen, Storsandselet, 3G, Rydhströmmen, Storharrselet, Mickey Finnströmmen och Vinjak. Det är våra namn och jag är säker att andra har andra namn på sina favoritplatser. Platsen Vinjak består egentligen bara av ett enda långt sel. Men ännu en gång skulle vi få vårt lystmäte på stor harr och återigen var det en mysko djupgrop som gav oss extasen. Det hela började egentligen med att Peter gick uppströms, för att kolla början på selet. Han hade en idé om att strömmen skulle vara starkare, en plats där harrarna borde stå, längre uppströms. Vi såg naturligtvis ett och annat spontant vak utanför tältet, fiskar som säkerligen simmade runt på födosök och är svåra att få till hugg. Efter några timmar kom han tillbaka och var ordentligt upphetsad. Ett tiotal meter nedströms i selet syntes gång på gång en ordentlig harr vaka. Eftersom vattenståndet var relativt normalt, fungerade också vadningen. På femton meters avstånd, ett perfekt kast, fick han direkt en vacker sandås-

harr. Den praktfulla fångsten följdes därefter av en handfull kilosfiskar. Eftersom vi hade pratat om de gropar i jokken som jag genom åren hade lärt känna, och hur de fungerade under harrvandringarna, beslutade han sig för att utforska området. Naturligtvis fanns där en väl tilltagen fördjupning. Mystifikationen var att hålan var utformad på ren sandbotten, vilket förbryllade. Oftast är det en stor sten som ligger till grund för en sandgrop. Strömmen gör att en krater så småningom bildas bakom stenen. En sådan fördjupning brukar inte finnas i eviga tider. Den dagen brukar komma då gropen har blivit så stor att stenen helt enkelt faller ner. Vill det sig riktigt väl kan en ny urholkning bildas, även om det kommer att ta många år. På så sätt vandrar stora stenar över sandbottnarna.

DEN GALNA RENEN För en tid sedan var vi där igen, Peter och jag. Vädret var förhållandevis varmt, ljumma vindar drog in över dalgången och myggintensiteten var 23

sällsynt diger. Gropen fanns kvar och harrarna vakade. Vis av förra besöket valde vi tältläger betydligt närmare Peters plats. Efter tälttresningen gjorde vi upp en liten eld och kokade sedvanligt välkomstkaffet. Snacket kom genast in på våra tidigare möten med Vinjak, och om de griniga renar som tydligen huserade på trakten. Och plötsligt kom faktiskt en ren framstormandes på heden, irriterad över myggens och bromsarnas framfart. Eftersom min kompis är en intresserad jägare, formade han händerna och blåste ur sig en brunstig älgs lockrop. Och renen blev fullständigt vansinnig, vilket föranledde oss att genast huka bakom tältet. Men den riktigt tokiga renen träffade jag några år tidigare, på den plats vi tältade 24

första gången. Det var ett relativt litet djur, men tydligen urförbannad på mig. Attacken kom så pass oväntat att jag med knapp nöd hann hoppa in i en buske. Så höll vi på en stund, in och ut ur busken allt medan jag försökte att kasta småsten på angriparen.

KRACKELERAD SPEGEL Polaren Peter tar verkligen fisket på det rätta sättet. När kaffeslurken och mackan var ett avklarat kapitel, rullade han ut liggunderlaget och sovsäcken på heden, letade fram en bok och intog snabbt ryggläge. Det var liksom inte så bråttom med fisket, den tiden skulle komma i alla fall. Och när den stilla aftonen hade lägrat landskapet, när F I S HING I N SW E DI S H L APL A ND

”

…och återigen var det en mysko djupgrop som gav oss extasen.

vinden hade mojnat och renen schappat, slog han igen boken med en smäll och reste sig hastigt. Nu var det dags, nu skulle harrarna få det jobbigt ute i strömmen. Vid kanten av en urgammal pals (en förhöjning på en myr) där hjortronen så sakta höll på att mogna, satte vi oss ner för att kolla vakintensiteten. Strömmen speglade den bakomvarande stranden, vars träd plötsligt blev en blandad paljett av blått, grönt och brunt. Mitt i strömmen steg en bumling, så pass ordentligt att hela den värld som speglade sig i selet plötsligt krackelerade. Några hekto över ett kilo tror vi att fisken vägde. Den måttades hur som helst till 52 centimeter. Peter var nöjd och jag hade fått mina bilder.

DEN GODA GROPEN När vi vaknade om morgonen tycktes regnet fortfarande hänga i. Det smattrade gott från tältduken, vilket föranledde oss att koka kaffet i absiden. De stunderna är alltid guld värda. Där finns lugnet, nyvaknandet och kaffedoften. Saken blir inte sämre av att man upplever det tillsammans med en god vän, någon du känner både utan och innan. Allt blir liksom lite lättare då. Plötsligt började vi förstå att vi blivit lurade och det ordentligt. Bedrägeriet avslöjades när en förlupen solstråle plötsligt kikade in. Det var inte regn, det var mygg och knott som ville komma in i tältet på kalas. De studsade så hårt mot duken att det lät som ett stilla sommarregn. Så förmiddagssolen stod redan 25

högt när vi kikade ut. Den ständigt sura renen gick och skrotade på heden och nere vid stranden patrullerade en envist pipande ljungpipare. Är det någon fågel som kan ge fjällfararen den rätta, lite melankoliska, känslan, så är den just den. Ljudet är kargt som landskapet, lika oemotståndligt vackert som en vindpinad sandås i motljus. Gropen verkade osedvanligt lugn på förmiddagen. Trots uteblivna livstecken kände vi oss trygga. Vi visste att harrarna fanns därute. Nu var det också min tur att testa fisket kring och i harrhålan. Peter var taggad till tusen. Han påminde mig särskilt om den storharr han fick på stället för ett tiotal år sen, en praktfull fisk på hela 57 centimeter, med en ryggfena i kolossalformat. Det fanns något speciellt i luften den här dagen. En oförklarlig spänning hade etsat sig fast, något kännbart som inte riktigt gick att förklara. När jag vadade ut berättade kompisen att han föregående kväll trott sig ha sett skymten efter en hisklig harr. Fanns de på 1,7 kilo borde det finnas större, mumlade han innan jag sakta vadade ut.

JOKKENS STÖRSTA Trots frånvaron av vak visade fiskarna intresse. Peter satt på huk på en liten kulle, med ett risigt vide mellan sig och strömmen. En kvick stenfalk

kom flyende mellan träden, förföljd av ett irriterat gäng blåhakesångare. Jag har ingen aning om hur tid egentligen kan definieras. Men den går. Harrarna var mer och mer roade av mina flugor, allt eftersom dagen mognade och jag fiskade på. Peter satt länge kvar på sin kulle, alldeles tyst, men till slut började han fiska. Han hade nog spanat in något. Därefter blev det ett märkbart vacuum på fjället. Det blev plötsligt svårt att andas. Fanns där någon som ville gråta? Jag kände sorgen. När vi sedan vandrade bort mot den gamla palsen verkade Peter mer än lovligt nedslagen. Något hade tydligen hänt där borta i buskarna. Långsamt berättade han om den väldiga harr som tog i första kastet, hoppade högt innan den landade på bredsidan med ett ljudligt plask. Han såg hur flugan lossnade innan fisken tog vattnet, hur våldsamt fluglinan kom farande. Jokkens största hade presenterat sig, tackat för inviten men också spottat ut järnet innan det var för sent. Kvällen randades, vadarna drogs av och flugspöna ställdes mot en fjällbjörk. Det räckte med mackor och kaffe till kvällsmat. Polaren ålade ner i sovsäcken och greppade boken. Plötsligt log han och tittade på mig; -Den vägde två kilo.

Jokkens största presenterade sig plötsligt, men försvann också med ett plask.

F I S HING I N SW E DI S H L APL A ND

Din guide till

Harren Hitta ditt nästa fiskeställe på kartan på sista uppslaget: 1 Abisko Mountain Lodge, www.abiskomountainlodge.se 1 Björkliden, www.bjorkliden.com 2 Rostujávri Vildmarkscamp, www.rostujavri.com, 5 Kiruna, Kvoterade vatten, (exempelvis Tavvaätno, Råstoätnu, Pirtimysjokk): www.arcticheli.se, www.kallaxflyg.se 6 ICEHOTEL, www.icehotel.com, 6 Lapland Wilderness tours, www.laplandwildernesstours.com 6 Vildmarksservice, www.vildmarksservice.com 6 Explore Lapland, www.explorelapland.se 7 Camp Onka, www.camponka.com 7 Destination Kangos, www.destinationkangos.com 8 Rajamaa, www.rajamaa.com 8 JL Guidning, Jesper Larsson, www.jlguiding.com 8 Arelax Lapland www.arelax.se 9 Unnatjerusj sameby, Per-Eric Kuoljok: 073-031 79 83 9 Fish your Dream, www.fishyourdream.com 9 Laponia, Nikka Suorra, 070-637 55 99 10 Helikoptertransfer, www.fiskflyg.se 10 Stora Sjöfallet, www.storasjofallet.com 11 Lappeasuando lodge, www.lappeasuando.com, 11 Naturupplevelse i Norr, www.kirunanature.com

11 Kiruna, Kalix och Kaitumälven: Vildmarksservice, www.vildmarksservice.com 11 Nordvall Fishing, www.nordvallfishing.com 12 Linafallet Lodge, www.linafalletlodge.se 13 Arctic Circle Adventure, www.arcticcircleadventure.se 14 Kengis Bruk, www.kengisbrukfiske.se 15 Jockfall, www.jockfall.com 16 Vietsaniemi Gård, www.arcticcircle.se 16 Guest House Tornedalen, www.guesthousetornedalen.se 17 Kukkolaforsen, www.kukkolaforsen.se 19 Skabrams gårdsmejeri, www.skabram.se 20 Lapland Vuollerim, www.laplandvuollerim.se 21 Arctic Charter, www.arcticcharter.com 22 Mellanström Stugby, www.mellanstromsstugby.se 22 Laisälven nedströms Storlaisan, www.laisalven.se 22 Arjeplogsströmmarna, Turistbyrå 0961-145 20  23 Sandträsk Jakt & Fiske, www.sandtraskfiske.se 23 Sörbyn Turism & Konferens, Palle Andersson, 0924-220 36 23 CreActive Adventure, Love Rynbäck, 070-207 37 51 23 Råneälven, www.ranealven.se

23 Camp Svanis, www.campsvanis.se 24 Arctic Adventure, Robert Vestin, 070-629 84 33 26 Camp Frevisören, www.frevisoren.se 26 Guide Erik Söderlund Fors och Foto, www.forsfoto.com 27 Ammarnäs Guidecenter, www.ammarnasguide.se 27 Fish your Dream, www.fishyourdream.se 27 Emils Fiskecamp, www.kraddselefiske.se 28 Övre Juktådalen, www.natureit.se 28 Juktån Mellersta FVO, (handikappanpassat), www.fiskekort.se 28 Lapland Time, www.laplandtime.com 29 Sorsele Fiskecentrum, www.sorselefisket.se 31 Boqvist Natur & Fritid, www.natur-fritid.se 31 Wilderness Life, www.wildernesslife.se 31 Burning Snow, www.burning-snow.com 31 Abborträsk Natursafari, www.natursafari.se 32 På land och Vatten, www.plov.se 32 Naturfiskeguiden Kaj Kottelin, www.naturfiskeguiden.com 36 Stora Bygdeträsket, www.storabygdetrasketsfvo.se

Fyra nationalälvar MED STRÅLANDE FISKE

Fyra av landets stora älvar är klassade som nationalälvar och därmed fredade från utbyggnad. Det är Torneälven, Kalixälven, Piteälven och Vindelälven – alla fyra hittar du i Swedish Lapland.

MIDNATTSSOL UNDER SOMMAREN

LAN

TEN

KÖ

KÄ

MÄ

Ä Ä LV

TRÄ

VE MU ONIOÄL

RNE

RÖ

1 2

KIRUNA

N LV

POL

JOKKMOKK

CIR

KEL

RÅN

ÖVERTORNEÅ

ÖVERKALIX

EÄ

POLCIRKELN

EÄ

GÄLLIVARE

LIXÄLV

PAJALA

LV N

ARJEPLOG

BOTTEN

KE N

HAPARANDA

LULEÅ

ÄLVSBYN PITEÅ

ÄL

N SK EL SKÄRGÅRD

RDLIGASTE

VINDEL

ARVIDSJAUR

SORSELE

SKELLEFTEÅ

ION

SVERIGE

LVE

EÄ

L UL

AN PL

KALIX BODEN IT

F I S HING I N SW E DI S H L APL A ND

Foto: Carl Johan Utsi

Forsen Kattilakoski i Torne älv i höjd med byn Niskanpää.

1. TORNEÄLVEN

2. KALIXÄLVEN

3. PITEÄLVEN

4. VINDELÄLVEN

Torneälven är Swedish Laplands längsta älv med sina 520 kilometer från Torneträsk i nordväst till Bottenviken. De sista 150 kilometrarna utgör älven nationsgräns mellan Sverige och Finland, men har också historiskt förenat människor på svenska och finska sidan och varit en viktig flottningsled. Torneälven är fiskrik, i synnerhet bra för laxfiske. Dess särskilda utformning har lett till att man utvecklat speciella metoder för fiske, i Kukkolaforsen exempelvis där sik håvas från långa bryggor, så kallade pator, som byggs ut i forsen. Torneälven är också känd för sin klara is och spelar en avgörande roll i det årliga bygget av ICEHOTEL i Jukkasjärvi.

Från Kebnekaisemassivet i väst sträcker sig Kalixälven 430 kilometer ner till kusten, och längs älven finns flera biälvar som Kaitum älv och Ängesån. Via Tärendö älv får Kalixälven ett stort vattentillskott från Torne älv via en av Sveriges få bifurkationer. Jockfallet med nio meters fallhöjd är älvens högsta fall. Här finns en laxräknare som mäter passerande fiskar, 2013 uppmättes en rekordlax på 151 cm. Kalixälven i övrigt har en ganska jämn fallhöjd med många mindre forsar och fall och varierat fiske med god tillgång på harr, öring, sik, röding, gädda och inte minst lax. Varje år i juli genomförs en klassisk fisketävling, Harrens Dag, efter hela älven

Älven sträcker sig 410 kilometer lång från norska gränsen i Sulitelmamassivet, och Sveriges största glaciär, till mynningen i Bottenviken vid Pitsund. Strax norr om Moskosel finns ett av Europas vackraste forsområden, Trollforsarna. Piteälven smalnar av här och bildar kanjonliknande landskap med flera älvfåror. Fem kilometer långa Storforsen i Piteälven nära Älvsbyn är Europas största outbyggda fors med en fallhöjd på 82 meter. De två sista kilometrarna av Storforsen har en fallhöjd på 60 meter. På grund av dess imponerande natursceneri och höga naturvärden har Storforsens blivit ett naturreservat. Särskilt känt är harrfisket i älven.

Från den norska gränsen, genom älvens största sjö, Storvindeln ovanför Sorsele, ner till Vännäsby sträcker sig Vindelälven närmare 500 kilometer. Dess karaktär präglas av forsar och sel däremellan. Just ”sel” är också vanligt förekommande i ortsnamnen kring älven. Närmare hundra forsar finns namngivna och det finns gott om fina fiskeställen med exempelvis strömfiske på harr, lax och öring. Kring älven finns flera naturreservat, exempelvis Vindelfjällens naturreservat som är ett av Europas största. Dessutom är hela dalgången ett blivande UNESCO Biosfärområde. I Vindelälven kan du också fiska efter den världsberömda Ammarnäsöringen. 29

TIO ARTER DU HAR CHANSEN ATT FÅ PÅ KROKEN I SWEDISH LAPLAND

Fatta fångsten Text: Håkan Stenlund Illustrationer: Lisa Wallin/Meramedia

LAX (salmo salar) Det var bland annat med inkomsterna från laxfisket i Edeforsen (vid Harads och nära Treehotel) i Luleälven som Uppsala Universitet byggdes. Det var med samma inkomster, från laxfiske, som Luleå stad faktiskt kom till. Och fram till 1900-talet var laxen, inte stålet, Luleås största inkomstkälla. 1949 fångades 110 ton lax i älven. Idag söker du nog hellre laxäventyret i Byske, Kalix, Torne och Vindelälven även om fisket nedanför Bodforsen är bra.

lax (salmo salar)

STORSKALLESIK (coregonus peled)

kisellaksrots

I sjön Storvindeln, i Vindelälven, finns en alldeles unik fisk – storskallesiken. Först trodde man att det var en ekotyp av andra sikar. Men den morfologiska skillnaden är betydande, med bland annat större ögon, större mun och extremt många gälräfständer. Samtidigt som denna ”ursik” är akut hotad, är den mer eller mindre helt okänd. Tidigare trodde man att den hade släkt i Sibirien, men så är inte fallet. För den klassiska siken, som är en underbar matfisk, är sikhåvningen på patorna vid Torne- och Kalixälven ett skådespel varje sommar. I kulturbyn Kukkola är siken ständigt närvarande i både forsen och restaurangen.

)delep sunogeroc(

GÄDDA (esox lucius) Den ryske författaren Sergey Aksakov skrev: ”Gäddans girighet känner inga gränser”. Så det är inte underligt att vi kallar den för en krokodil. Ofta biter den över fisk som är för stor för att svälja, dess girighet blir sin egen död. Svenska rekordet är idag på 19,34 kilo. Men många gäddor är tagna över 20 kilo, där dock fångstredskapen eller invägningen, ifrågasatts. Bland annat finns rykten om en 30 kilos gädda från Hornavan i Arjeplog. Bland dessa krokodiler är det honorna som blir störst. Väldigt få hanfiskar når tio kilo. Idag är det mer vanligt att man mäter längden på gäddorna, än vikten, då fler och fler fiskare fångar och sätter( e s o x tillbaka sina gäddor. En meter lång gädda är en trofé.

gädda lucius)

ABBORRE (perca fluviatilis)

errobba 30

) s i l i t a i v u fl a c r e p (

Skinn från abborren användes förr vid kaffekok, som så kallade ”klarskinn”. Man silade bort sumpen genom ett abborrskinn så att kokkaffet skulle bli ”klart”. Enok Sarri i Nikkaluokta spådde väder i renmagar och på abborrfenor. En annan väderspåman, Jean Jönsson, mindes att alla abborrfenor hösten 1965 var kolsvarta. Den vintern blev också synnerligen svår. Abborren fick förresten sina ränder när Sankte Per tappade sina nycklar i sjön där abborren fanns. När abborren inte tog upp nycklarna blev de andra fiskarna sura och slog abborren alldeles randig. Det är annars ovanligt att inte abborren nappar. Svenska rekordet ligger på 3,15 kilo, men kilos fiskar får ses som en fin trofé. Abborren är dessutom en väldigt god matfisk. F I S HING I N SW E DI S H L APL A ND

ELRITSA (phoxinus phoxinus) Sveriges vanligaste fisk. Ändå en art som knappt någon vet vad det är, för man tror det är något annat. Som en annan fisks yngel och småfisk. Elritsa kallas ibland kvidd. Men andra lokala namn kan vara alkuva, alkutta, alekula, alkura, kur, äling, sabbik, elling, glirr, gli, blindsill, budd, hundgädda, iggling, im, kvidd, laxbådd, lortbuk, mjolpus, mudd, myrsik, spragg, stensil, görkänga, skinnfisk, plump, agn, ölkytt och örkytt. Så nästa gång du går och badar och badviken är full av 6–8 cm långa småfiskar är det troligt en elritsa du ser.

astirle

) s u n i x(salvelinus o h p s u n i x o h pnamaycush) ( KANADARÖDING

kanadaröding

En sentida invandrare till Swedish Lapland. Eller, snarare ett slags forskningens ”gulag.” Dessa laxfiskar – ibland lite elakt kallade ”gäddöringar” – sattes in i de stora fjällsjöarna för att äta småfisk. Enligt forskarna skulle de inte kunna föröka sig i dessa nya vatten. Men i princip struntade den nya arten i båda delarna. Småfiskbestånden är inte nämnvärt påverkade och kanadaröding reproducerar sig friskt. Idag bedrivs världsledande forskning i Ammarnäs av Umeå Universitet. Och många trollingfiskare finner fina utmaningar i jakten på kanadarödingen.

(salvelinus namaycush)

RÖDING (salvelinus alpinus) Fiskeskribenterna kallar ofta rödingen ”Fjällvärldens egen Greta Garbo”. Dels för dess skönhet. Dels för dess humör. Ingen annan fisk kan få fjällfisket att pendla så mycket i humör som denna Kameliadam. Ena sekunden hugger den på vad som helst. I nästa ögonblick stört omöjlig att lura överhuvudtaget. Bland kockar är röding en eftertraktad matfisk. Den är lite fetare än andra laxfiskar och därför inte så lätt att steka till den blir ”torr som en planka”.

gnidörlläjf )sunipla sunilevlas(

ÖRING (salmo trutta)

öring

En friskvatten kameleont och nästan alla sportfiskares dröm. Öringen kan anpassa sig till alla slags livssituationer, så länge det finns bra vatten. Du har den anadroma, eller havsvandrande, typen som lever sitt liv i Östersjön och sedan går upp i älvarna för lek. Du har bäcköringvarianter som stannar i små vattendrag och helt enkelt anpassar sin storlek efter sitt livsutrymme. Och du har den insjölevande ekotypen som vandrar upp i åarna för att leka under hösten och kan bli hur stor som helst. Svenska rekordet, 17 kilo, är just från en sjö i Swedish Lapland. Den togs 1991. Så det är väl dags att slå det nu.

(salmo trutta)

SIKLÖJA, (coregonus albula) Som sportfisk är den kanske inte ens nämnvärd men som individ helt speciell. Ett slags matriarkat i norra Östersjön. Eller snarare – en fisk utsatt för gynolatri. Där ”kvinnorna”, honfiskarna i stimmet, dyrkas för sin rom medan hanfiskarna i bästa fall blir nedsaltade och grillade på ett halster över en öppen eld. Kalixlöjrom är sedan 2010 Sveriges första ursprungsmärkta livsmedel, alltså i samma klass som Champagne och Parmesan. Och frågar du oss gör den sig bra till båda två och en hel del annat.

ajölkis )alubla sunogeroc(

HARR (thymallus thymallus) Det sägs att harren fått sitt latinska namn från att den lämnar efter sig en svag doft av timjan, thymos, när den fångats. Det är den stora skimrande ryggfenan, bland sportfiskare ofta kallat ”seglet”, som är dess största kännetecken. Och att den är en verklig humörhöjare för oss fiskare. För det brukar alltid finnas en harr som är på humör att hugga. Och finner du en finner du många. Harren lever i stim. Den finns i hela Swedish Lapland, från hav till fjäll. En harr på kilot är fortfarande en trofé, men här fångas varje år många fiskar över två kilo.

harr

Skönheter & ODJUR Text & foto: Ted Logardt

När det kommer till sportfiske är Skellefteå känt för framför allt två saker: laxar och gäddor. Eller skönheter och odjur, om man så vill. d i m m a n l i g g e r tät .

Det är en av sommarens absolut sista morgonar. Egentligen vet jag inte vad jag gör här. Jag är ju laxfiskare och lax finns i Byskeälven, Åbyälven eller möjligtvis i Kågeälven. Inte här, i Stora Bygdeträsket. Jag tror vi börjar i viken där borta, säger Magnus och vrider på gasen så båten planar. Magnus, eller Mangeboy som han kallas, är gäddfiskare. Ja, faktiskt en av Sveriges främsta. För något år sedan fiskade han brallorna av alla sörlänningar i en nationell gäddfisketävling genom att fånga fem gäddor på en sammanlagd längd av 597 centimeter. Samtliga tagna i skelleftevatten. Och idag har han lovat att lära mig fiska storgädda.

UTMANINGAR Magnus berättar att i stort sett alla fiskevatten runt Skellefteå kan producera gäddor över 100 centimeter. Utmaningen ligger i att hitta de vatten där de längsta gäddorna väger tyngst. Ordning på grejerna. Magnus kollar hela tiden sjöns bottenstruktur med hjälp av ett ekolod.

F I S HING I N SW E DI S H L APL A ND

Magnus, eller Mangeboy som han heter i g채ddfiskekretsar, 채r en av Sveriges skickligaste storg채ddj채gare.

– Den största utmaningen med laxfisket, säger jag, är att lära sig blunda. För fakta. Som att det krävs minst tusen kast för varje fångad blanklax i Norrland. Statistiskt sett. – Statistik är inget att lita på, säger Magnus och skrattar. Vi riggar spön. Fem stycken. Det gäller anpassa metoden till omständigheterna. Och nu ska vi fiska Västerbottens största sjö och då är det trolling som gäller. – Stora gäddor kan stå lite varstans, säger han. En framgångsfaktor är att kunna täcka så mycket vatten som möjligt.

STORA FISKAR MÄTS I CENTIMETER

Ljust eller mörkt – betesvalet kan vara avgörande.

För Magnus är gäddfiske på allvar. Han fiskar målmedvetet och tänker strategiskt. Ja, han gör till och med sina egna beten, och de har fångat så många och stora gäddor att de numera går att köpa i fiskebutiker runt om i hela landet. – Du vet, säger jag medan Magnus rotar runt i en av de överfulla betesboxarna, jag har fått en västerbottenslax på 112 centimeter. Knallblank. – Min största gädda mätte 122 centimeter, kontrar han. Den såg ut som en vattensjuk stock när den kom upp. Centimetrar är viktiga för en sportfiskare. Förr om åren var det bara vikt som gällde. Kilon och gram. Nu mäter man lika gärna sina fångster. Det har med catch and release att göra, ett begrepp som betyder att man släpper tillbaka fisken efter att man fångat den. – Stora fiskar gör mer nytta i vattnet, säger Magnus. Catch and release är nödvändigt om vi vill ha ett bra fiske även i framtiden.

PERSONBÄSTA

Ted Logardt är engagerad fiskare som kanske nu även ser tjusningen i att jaga odjur. 34

Lite försynt avslöjar jag att min största gädda är en sommarfisk på 2,5 kilo. – Då kommer du att persa idag, säger Magnus. Här är det bra med betesfisk. Han pekar på ekolodet. Det dröjer inte länge innan det sitter en gädda på ett av Magnus beten. – Säkert en skaplig fisk, säger han och räcker mig spöet. Drillningen blir odramatisk. Magnus tar vant F I S HING I N SW E DI S H L APL A ND

Med ett stadigt gälgrepp kan du säkert kroka av gäddan, även om betet sitter trångt till.

gälgrepp på gäddan. Knappa sex kilo visar vågen. Som laxfiskare har jag lite svårt att acceptera hur lätt gäddfisket tycks vara. – Mindre gäddor är inga större problem, säger Magnus. De riktigt stora, däremot, kräver att man vet vad man gör. – Mindre gäddor? säger jag förnärmad. Jag har ju precis mer än dubblat mitt personbästa.

SLUTET GOTT? Vi kör vidare. Det hugger igen. Tungt. Spöet är dubbelböjt och skakar. Men rätar plötsligt ut sig – Nej, säger Magnus. Inte så här. Han tittar tomt på det öppna beteslåset. Vi har

precis tappat en stor fisk. En riktigt stor, även med Magnus mått mätt. – Plus tio, säger jag. – Alla gånger. – Sånt händer. Det är ju stora fiskar. – Men inte på det här sättet. Han hakar på ett nytt bete på spöet. Vi trollar ytterligare en halvtimme. Vi säger ingeting till varandra. Det syns att Magnus tar den förlorade gäddan hårt. Till sist säger han: – Nä, nu skiter vi i det här. För ibland måste man bara bryta ihop och komma igen – även om man är en av Sveriges framgångsrikaste storgäddjägare. 35

Catch and release är en förutsättning för ett fortsatt bra fiske på stora gäddor.

F I S HING I N SW E DI S H L APL A ND

Din guide till

Gäddan Hitta ditt nästa fiskeställe på kartan på sista uppslaget: 3 Lainio Vildmark, www.lainio.com 3 Liedakka Jakt och Fiske, www.liedakka.se 3 Neitigården, www.neitigarden.se 3 Sopperobyarnas vatten, www.sopperobyar.se 4 Nikkaluokta Sarri, www.nikkaluokta.com 6 Lapland Wilderness Tours, www.laplandwildernesstours.com 8 Rajamaa, www.rajamaa.com 8 JL Guidning, Jesper Larsson, www.jlguiding.com 9 Unnatjerusj sameby, Per-Eric Kuoljok: 073-031 79 83 9 Fish your Dream, www.fishyourdream.com 9 Laponia, Nikka Suorra, 070-637 55 99 10 Stora Sjöfallet, www.storasjofallet.com 15 Jockfall, www.jockfall.com 16 Rantajärvi Vildmark, www.rantajarvi.se

16 Poljakt och Turism, www.poljaktoturism.se 20 Lapland Vuollerim, www.laplandvuollerim.se 21 Arctic Charter, www.arcticcharter.com 22 Guide Nicklas Hallnor, 073-846 27 62  22 Hornavan, Uddjaur & Kakel, Turistbyrå 0961-145 20 22 Östra Mullejaur, www.laisalven.se 23 Sandträsk Jakt & Fiske, www.sandtraskfiske.se 23 Råneälven, www.ranealven.se 25 Creactive Adventure, www.creactive-adventure.se 26 Camp Frevisören, www.frevisoren.se 26 Upplev Baskeri Skärgård, www.upplevbaskeriskargard.se 26 Land och Strand Pålänge, www.landochstrand.se 26 Guide Erik Söderlund Fors och Foto, www.forsfoto.com

29 Sorsele Fiskecentrum, www.sorselefisket.se 31 Boqvist Natur & Fritid, www.natur-fritid.se 31 Wilderness Life, www.wildernesslife.se 31 Burning Snow, www.burning-snow.com 31 Abborrträsk Natursafari, www.natursafari.se 32 På land och Vatten, www.plov.se 32 Naturfiskeguiden Kaj Kottelin, www.naturfiskeguiden.com 33 Fritid och Vildmark, www.fritidvildmark.se 33 Piteå älvdal, www.pitealv.se 35 Lapland Time, www.laplandtime.com 36 Stora Bygdeträsket, www.storabygdetrasketsfvo.se 36 Burträsket, www.burealvensovrefvo.se

Foto: Håkan Stenlund

En dag på jobbet kan vara grå, kall, fångstlös och alldeles, alldeles underbar.

Meningen med livet

Text: Håkan Stenlund

Håkan Stenlund jobbade 25 år som frilansreporter, med fiske, jakt och skidåkning på repertoaren. Han är en av outdoor-företaget Patagonias Fly fishing Ambassadors. Vi tyckte att han borde förklara varför han flyttat hem till Sorsele – hem till något av världens bästa fisken. Och vem är egentligen bättre lämpad än Håkan själv att sköta hela intervjun? Sorsele, men helt ärligt, är inte det lite bakom? Det beror egentligen på vad du vill ha ut av livet. Sorsele är ingen världsmetropol. Men om du spenderat hela ditt vuxna liv med att tänka på att allt du egentligen vill är att gå och fiska – ja då är ”lite bakom” ett bra alternativ. Sedan tycker jag att det där är lite orättvist. Om vi tar Sorsele, som exempel, så har jag fyra flygplatser inom 90 minuters bilkörning. Lägger vi på en timme till har jag ytterligare fyra. Om du åker på vilken charterresa som helst, är tre timmar transfer inget ovanligt. Det här inte något ovanligt för Swedish Lapland. Så istället för att prata avstånd borde vi prata tid. Det är ändå tiden som vi reser. 38

Men världens bästa fiske. Var har du fått det ifrån? Från det jag sett. Öringarna är inte större i Nya Zeeland eller Montana. Sedan är väl fiskeupplevelsen, själva ”paketeringen” som vi turistfolk brukar prata om, lite annorlunda där. Men jag har svårt att tro att speciellt många ställen i världen kan ge mig en 15 kilos lax, en tio kilos gädda, en fem kilos öring, en tre kilos röding, en två kilos harr och en kilos abborre på en och samma fiskeresa - med inte mer än en timmes bilkörning emellan. Men så är det här, varje dag det är säsong, om du förstår.

F I S HING I N SW E DI S H L APL A ND

Vad är det då med fisket som fått dig att fastna? Varje fiskare har nog sitt eget svar. För mig började det med att en öring tog min fluga när jag var fem år. Sedan dess har jag ofta funderat på vem som fångade vem. Men min resa är inte speciellt olik många andras. Först vill du bara fånga de många fiskarna, sedan de stora fiskarna och efter det de ”svåra” fiskarna. Men till sist har du liksom gått varvet runt – och det enda du vill är att vara ute. Jämt. Patagonia då, hur blev det så? Jag har på något sätt alltid varit en ”patagoniac”, sedan 1980-talet. Men som frilansjournalist var det inte etiskt rätt att vara ”ambassadör”. Men jag gillar deras filosofi, som i senaste reklamen: ”It’s better than new – it’s worn”. Det är en filosofi du kan använda även på hållbart fiske, eller på hela livet för den delen. Kasta inte bort det som går reparera. En gång i tiden var det ju det vackraste du hade. Vissa fiskar, eller kärlekar, eller vadarbyxor, är helt enkelt för värdefulla för att bara ”fångas” en gång.

Ja, men låt oss komma tillbaka till Sorsele ett ögonblick. Kan verkligen det faktum att det nappar ta bort det faktum att du försakar allt det andra? Allt det där andra? Nu låter du som en del av mina storstadsvänner. Vi har ibland en märklig föreställning om inlandet. ”Där händer väl inte så mycket”. Nej, det finns inget kulturhus du kan gå till och med armarna i kors ta del av kulturen. Vill du ha gitarrspel får du kanske fixa det själv. Men jag gillar den där typen av ställen. Där folk gör något, där de deltar i själva samhället. Det är handfast och rejält. Poesisällskapet i Sorsele har gett ut tre antologier, med dikter från mer än 150 olika människor. Det är fem procent av kommunens befolkning. Var tjugonde person som jag träffar på affär’n kan kalla sig poet. Jag är inte säker på att det är så överallt. Men målar du inte allt i rosa skimmer nu? Det är ändå viktigt att fråga sig själv om vad som är viktigt i livet. Vi har, i de allra flesta fall och utifrån de förutsättningar som finns, en möjlighet att välja den livskvalitet vi önskar. Jag lägger mig inte i hur andra lever, jag har nog med mitt eget. Så om det är viktigt för dig att göra ”bostadskarriär”, så är väl inlandet inte stället att vända blicken mot. Men om du istället prioriterar ett liv där du hellre går och fiskar än köar bakom ett stoppljus så är det ett alternativ. Allt beror på hur du personligen definierar livskvalitet. Och för mig finns den oftast i kallt vatten. Foto: Gösta Fries

Okej. Det finns många fiskar och stora fiskar. Men räcker det för att hävda världens bästa? Det är i alla fall en början. När det gäller bra fiske finns det flera variabler att ta in i ekvationen. Men ett är alltid säkert – lite folk och mycket vatten ger bra fiske. Andra faktorer är förstås mängden fisk, eller variationen på fiske. Min kompis var i Gargån (ett biflöde till Vindelälven red.anm.) och fick åtta olika arter från samma sten. Öring, harr, gädda, abborre, sik, id, siklöja och stäm. Ett annat sätt är att bedöma miljön du fiskar i. Det är vackert, storslaget och tämligen folktomt. Sedan får du lägga till priset du betalar och tillgängligheten. ”Mer pang för pengarna” är svårt att finna.

Det finns fler fiskevatten än fiskare i Swedish Lapland. Här har vi pekat ut några klassiska vatten – med några av de bästa guiderna och entreprenörerna i regionen. Kontaktuppgifter hittar du på följande sidor: E N (9), lax (17), röding (21), harr (27) och gädda (37). öring ANT

ÄÄ

ÄLV

RNE

TRÄ

KIRUNA

ÄLVEN EN

EN M M

RÖ ST

22 LVE

E L UL

EÄ

ARVIDSJAUR

SORSELE

ÄL

TRÄ

KIRUNA

KALIX

B O D E N 25

24 V

HAPARANDA

LULEÅ

GÄLLIVARE

ÄLVSBYN

ALIXÄL

VINDEL

31G E 32

RNE

ARJEPLOG

ÖVERKALIX

EÄ

ÖVERTORNEÅ RÅN

LIXÄLV

GÄLLIVARE

JOKKMOKK POLCIRKELN

12 KA

MIDNATTSSOL UNDER SOMMAREN

PAJALA

ANTEN

KÄ

PITEÅ

BOTTENVIKEN

JOKKMOKK

RÅN

LV E

ARJEPLOG

LE F

SKÄRGÅRD

BOD

S K E L L ES OF RTSEE LÅE

E R

ÄLVSBYN

PITEÅ

ÄL

VE N

SK EL

LE F

NORDLIGAS

ARVIDSJAUR

VINDEL

SVERIGE D

ION

LVE

EÄ

L UL

D: LAN

ÖV

EÄ

POLCIRKELN

SVERIGE

SKELLEFTEÅ

F I S HING I N SW E DI S H L APL A ND

Foto: Andy Anderson

Öppn

STA TT NÄ I D A DIS HITT PARA FISKE FLIKEN R UNDE

Information fiske Destinationen Swedish Lapland består av 16 kommuner, mer än 25% av Sveriges yta, ett hav, Sveriges djupaste sjö, Skandinaviens största fjällsjö, fyra nationalälvar, fler älvdalar, många strömmar, skogsbäckar, ännu fler sjöar och några tusen träsk. Det finns fler fiskeplatser än det finns tid att fiska alla dessa magiska platser. Men uppgiften att hitta din plats och pärla är ändå inte omöjlig eller övermäktig. Oftast är det bara fråga på närmsta bensinstation, sportaffär, livsmedelsbutik, fiskekortsförsäljare och turistinformation. I Swedish Lapland vill vi alltid hjälpa dig hitta rätt. Till höger hittar du mailadresser till våra Turistbyråer. Vanligt är också att du kan köpa nästan alla fiskekort på www.fiskekort.se

Och för de stora fjällområdena finns Statens kort ovan odlingsgränsen. Från Sorseles gräns i söder till Kirunafjällens nordligaste del har du massvis med vackert fjällfiske. Mer om statens kort ovan odlingsgränsen finns på www.natureit.se Du når enkelt Swedish Lapland med flyg. I destinationen finns inte mindre än sex flygplatser: Pajala, Kiruna, Gällivare, Luleå. Arvidsjaur och Skellefteå. Tåget, både Stambanan och Inlandsbanan går också genom destinationen. Samma gäller förstås med bil, de stora Europavägarna E45, E4 och E10 korsar vår region och dessa binds ihop med andra stora vägar. Men kom alltid ihåg – äventyret börjar där vägen slutar.

turistbyråer turistinformation Arjeplog: turist@arjeplog.se Arvidsjaur: arvidsjaurlappland@arvidsjaur.se Boden: info@upplevboden.nu Gällivare: info@gellivarelapland.se Jokkmokk: info@destinationjokkmokk.se Haparanda: info@haparandatornio.com Kalix: turistinfo@kalix.se Kiruna: info@kirunalapland.se Luleå: turistbyra@lulea.se Pajala: info@heartoflapland.com Piteå: visit@pitea.se Skellefteå: info@visitskelleftea.se Sorsele: turist@sorsele.se Älvsbyn: turistinfo@alvsbyn.se Överkalix: info@heartoflapland.com Övertorneå: info@heartoflapland.com

MIDNATTSSOL UNDER SOMMAREN

LAN

TEN

KÖ

KÄ

MÄ

Ä Ä LV

RNE

TRÄ

VE MU ONIOÄL

RÖ

KIRUNA

N LV

EÄ EN

JOKKMOKK

CIR

KEL

RÅN

ÖVERTORNEÅ

ÖVERKALIX

EÄ

POLCIRKELN

ARJEPLOG

KALIX BODEN L

ARVIDSJAUR

SORSELE

BOTTEN

PITEÅ

ÄL

SK EL SKÄRGÅRD

LE F

RDLIGASTE

ÄLVSBYN

VINDEL

HAPARANDA

LULEÅ

LVE

EÄ

L UL

D: LAN

POL

SKELLEFTEÅ

ION

SVERIGE

Välkommen till Sveriges nordligaste destination! I Swedish Lapland hittar du unika arktiska upplevelser. Här högt uppe vid Polcirkeln kan du, tack vare den varma Golfströmmen i Atlanten, uppleva årstider med vida kontraster mellan polarnätter med sprakande norrsken i ett vitt vinterland, och varm sommar fylld av bad och 100 dagar utan natt under midnattssolen. I öst – 300 km kuststräcka mot världens största bräckvattenskärgård med tusentals öar. Sandstränder, fiskelägen och unika råvaror. I väst – vidsträckta fjäll, bäckar med vatten så rent att det går att dricka och mängder av äventyr runt knuten. Däremellan den stilla, gåtfulla, givmilda skogen och älvdalar från Skellefteälven i söder till Torneälven i nordöst som alla bjuder på sina unika särdrag. Här är traditionerna och kulturen stark, och kärleken till naturen ännu starkare. Välkommen att dela vår arktiska vardag och naturnära liv.

UPPTÄCK MER PÅ: www.facebook.com/swedishlapland instagram: swedishlapland twitter: @swedishlapland www.swedishlapland.com

Idé, text & form: Swedish Lapland Visitors Board • Illustrationer: Lisa Wallin, Meramedia • Omslagsbild: Stefan Ågren • www.swedishlaplandvisitorsboard.com

GÄLLIVARE

LIXÄLV

PAJALA