Demokratiska minnet

reportage reform ska läka historiska sÅr

Lagen om demokratiska minnet går längre än det historiska minnet.

Ministerrådet godkände i mitten av september utkastet till den nya lagen för det demokratiska minnet, fram till nu ”det historiska minnet”. Förslaget inkluderar bland annat en särskild åklagarmyndighet som ska utreda brott som begicks under inbördeskriget och diktaturen, i enlighet med internationell rätt. lagen förbjuder att Francoregimen hedras på allmän plats och fastställer böter på upp till 150.000 euro.

Det har gått nästan precis ett år sedan flytten av Francisco Francos kvarlevor från Valle de los Caídos. Tretton år har passerat sedan den första lagen om Spaniens historiska minne antogs, med José Luis Rodríguez Zapatero (PSOE) som regeringschef. Nu ligger ett nytt lagförslag med totalt 66 paragrafer på bordet, som ska ersätta den från 2007. Efter att ha godkänts av ministerrådet ska det nu behandlas av statsrådet, Consejo del Estado. Regeringen räknar med att lagen kan träda i kraft under första kvartalet 2021.

Den nya lagen inkluderar flera av de åtgärder som krävts av både anhörigföreningar och FN, som bland annat gett Spanien bakläxa när det gäller skolundervisningen. Det är vice regeringschefen Carmen Calvo som avslutat det arbete som påbörjades av företrädaren María Teresa Fernández de la Vega. – Vi skulle inte vara en gedigen demokrati om vi inte hade förmågan att bemöta det förflutna med rättvisa, uttryckte Calvo i samband med presentationen av lagförslaget.

DET DEMoKrATiSKA minnet inkluderar en särskild åklagarmyndighet, som ska samordna det juridiska arbetet för att ge offren upprättelse. Staten ska garantera rätten till utredning av de övergrepp mot mänskliga rättigheter som begicks under inbördeskriget, diktaturen och även efter Francos död fram till den nya författningens antagande 1978. Det kan innebära ett första historiskt steg

SpAnIEnS StörStA UtGrävDA MASSGrAv från InBörDESkrIGEt LIGGEr I MáLAGA. MELLAn 2006 Och 2010 GrävDES frAM 2.840 LIk på kyrkOGårDEn SAn rAfAEL. Ett GrAvMOnUMEnt InvIGDES 2014.

för att döma Francoregimens brott, vars parter i vissa fall fortfarande är i livet. Hittills har samtliga försök att ställa någon av de ansvariga till svars stoppats av amnestilagen från 1977. Den mest kända av de som försökt är domaren Baltasar Garzón.

Enligt en artikel i El País kan amnestilagen undanta det personliga ansvaret men inte hindra utredning, vilket är vad den nya lagen garanterar. Exakt vad som kommer att ske är svårt att förutse, men den nya lagen öppnar i alla fall en hittills stängd dörr för att dessa brott ska utredas av en särskilt åklagarmyndighet.

lAgEn FASTSTällEr också statens ansvar för arbetet med att finna och identifiera de offer för diktaturen som ligger begravda i massgravar. Enligt den gamla lagen var det familj och anhöriga som fick driva processen, något som FN kallat för en privatisering som lämnade familjerna till sitt öde. Detta rättas nu till och regeringen involverar samtliga myndigheter, även kommunerna och åklagarmyndigheten. Enligt Europa Press finns inga exakta siffror för hur många offer som fortfarande ligger i massgravar, inte heller hur mycket det kommer kosta att finna dem. Men enligt beräkningar ska det de första fyra åren kunna grävas fram kvarlevor från så många som 25.000 personer.

Lagen ogiltigförklarar också de rättegångar som hölls under Francoregimen. Redan den gamla lagen från 2007 förklarade visserligen dessa rättegångar som illegala, men den anullerade inte de fällande domarna. Enligt vissa källor skulle det ha berott på rädsla för att de drabbade skulle begära ersättning. Sittande regeringen har tagit ogiltigförklarandet ett steg längre, men dock gjort klart att det inte ger rätt till någon ekonomisk ersättning.

En AnnAn nyHET är att brott mot lagen om det demokratiska minnet ska sanktioneras med mellan 200 och 150.000 euro. Som allvarligt brott betraktas exempelvis förstörelse av massgravar eller minnesplatser, samt brist på åtgärder för att förhindra förnedring av offren. Det senare exempelvis en kommun som tillåter ceremonier på allmän plats för att hedra Francodiktaturen.

Pedagogiken som skolan använder för att tala om Francotiden ska också förändras med hjälp av den nya lagen. Läromedel ska uppdateras och lärarna utbildas i det demokratiska minnet. I en rapport från 2014 beklagade FNrapportören Pablo de Greiff att en del spanska skolböcker fortfarande hänvisade till inbördeskriget i generella termer, med en bild av ett symmetriskt ansvar.

rEgEringEn PlAnErAr att omdefiniera Valle de los Caídos och förvandla monumentet till en civil kyrkogård och minnesplats, där 30.000 offer från båda sidor i kriget får vila i frid. Den benediktinorden som fortfarande finns på platsen kommer att tvingas flytta därifrån.

Som förslag finns även två hyllningsdatum; 31 oktober, dagen när den nya författningen godkändes 1978 i riksparlamentet samt 8 maj, som blir minnesdag för dem som kämpade mot nazismen och fascismen.