Valet i Katalonien

iNgeN gräNs vid gibraltar Spanien och Storbritannien har tagit ett första steg mot en överenskommelse som inkluderar Gibraltar i Schengen. Gränsen mellan La Línea de la Concepción i Cádizprovinsen och Gibraltar upphör troligtvis att existera till sommaren. Avtalet innebär att den yttre gränsen förläggs till hamn och flygplats, men ej gäller för landgränsen där det ska råda fri rörlighet för medlemmar i unionen.

fler migraNter 2020 Spanien mottog under 2020 minst 40.000 flyktingar. Drygt hälften av dem, 22.000 personer, anlände till Kanarieöarna. Det var en ökning med 881 procent. Antalet flyktingar till ögruppen koncentrerades till sista kvartalet och bara under årets sista dag ankom 200 personer. Under första halvåret 2020 anlände totalt 8.546 flyktingar till Spanien, jämfört med 13.223 under samma period 2019. Det innebar en minskning med nästan 29 procent. Även under sommaren var siffrorna lägre än tidigare år. Strömmen ökade dock kratigt de sista månaderna.

färre kviNNomord Under 2020 dödades 45 kvinnor i Spanien av sin manliga partner. Det är den lägsta siffran sedan 2003. Förklaringen uppges vara att våldet vanligtvis eskalerar när kvinnan bestämmer sig för att ge sig av och på grund restriktioner och lockdown hade männen kontrollen. Dödsfallen är endast toppen av ett isberg och sista skedet i en våldsspiral. Färre mord innebär dessvärre inte mindre våld, som kan anta många skepnader.

puigdemoNt sitter löst En intern rapport i EU-parlamentets justitieråd uppges rekommendera att de tre katalanska separatister som CArLES pUIGDEMOnt. valts in som EU-råd ska fråntas sin immunitet. Spanien har ansökt om att immuniteten hävs för både tidigare regionalpresidenten Carles Puigdemont och de två tidigare katalanska regionalråden Toni Comín och Clara Ponsatí. Om så sker väntas Spanien åter kräva att de utlämnas, för att åtalas för sin inblandning i oroligheterna i Katalonien hösten 2017 och den olagliga självständighetsförklaringen 27 oktober det året.

De katalanska separatistpartierna erhöll i regionalvalet 14 februari för första gången mer än hälften av rösterna. Det parti som fick flest röster var däremot socialistiska PsC ledda av tidigare hälsovårdsministern salvador illa, som dock har få chanser att komma till makten i katalonien. Valdeltagandet understeg 54 procent, vilket var den lägsta uppslutningen någonsin.

Valresultatet i Katalonien bjöd på en mängd rubriker. En av de främsta är separatistpartiernas nära 52 procent av rösterna, när de tidigare aldrig lyckats komma upp i 48 procent. De grundades dock i ett rekordlågt valdeltagande, till stor del orsakad av den rådande pandemin och där separatisterna som väntat var mer mobiliserade än de som är emot ett självständigt Katalonien.

Individuellt sett var Salvador Illa valets store segrare, då det katalanska socialistpartiet PSE fick flest röster och nästan fördubblade sina tidigare mandat, från 17 till 33. Precis som Ciudadanos i det förra valet 2017 kommer det av allt att döma inte räcka för att nå makten, speciellt då samtliga separatistledare före valet undertecknade en överenskommelse om att inte bilda koalition med PSC. Illa annonserade dock på valnatten att han som vinnare kommer att göra anspråk på posten som regionalpresident, till skillnad mot förra valets segrare Inés Arrimadas.

NäsTA sEgrArE i VAlET är vänsterpartiet Esquerra Republicana de Catalunya ERC, som går om Junts pel Cat som det största separatistpartiet. De fick både fler röster och ett mandat mer, 33, än partiet som leds av Carles Puigdemont från Belgien. Långa stunder under valnatten fanns det en risk att ERC skulle få fler röster men färre mandat än JxCat, vilket hade komplicerat utformningen av en ny koalition dem emellan. Nu talar dock det mesta för att samma partier kommer att behålla makten, men där ERC:s huvudkandidat Pere Aragonès denna gång kommer att inneha posten som regionalpresident.

Junts pel Cat har lyckats begränsa sitt väntade ras, efter utbrytningen av PdeCat, som slutligen inte erhållit någon representation alls. Puigdemonts parti har fått 32 mandat, vilket var två färre än tidigare.

tIDIGArE häLSOvårDSMInIStErn SALvADOr ILLA fICk fLESt röStEr OCh MAnDAt, MEn SOCIALIStErnA Lär änDå IntE kUnnA rEGErA I kAtALOnIEn.

SEpArAtIStErnA GynnADES Av LåGt vALDELtAGAnDE

Illa vann men lär ej få makten.

högErrADikAlA Vox lyckades i ännu ett val överträffa de redan gynnsamma opinionsundersökningarna. De kommer in för första gången i det katalanska regionalparlamentet med hela elva mandat, vilket är mer än både Ciudadanos och Partido Popular tillsammans. Partiet, som i Katalonien leds av Ignacio Garriga, är nu det fjärde största i regionen, framför både En Comú (Podemos) och antikapitalistpartiet CUP.

Om valet varit en framgång för separatistpartierna i Katalonien så har det två tydliga förlorare hos motståndarna till ett självständigt Katalonien. Det ena är Partido Popular, som försämrade sitt katastrofval från 2017 och tappade ytterligare ett mandat och behåller endast tre platser, som det minsta partiet i kammaren. Det största raset stod dock liberala Ciudadanos för, som gick från att vinna det förra valet med 36 mandat till att endast behålla sex platser. Raset var i nivå med det som partiet upplevde i det senaste riksvalet, men i Katalonien var det särskilt signifikativt efter att Ciudadanos tidigare kandidat i Katalonien och numera partiledare Inés Arrimadas aldrig ens försökte bilda regering och sedan övergav Katalonien för en karriär på riksnivå.

För många är den största nyheten att valdeltagandet var det lägsta någonsin i ett katalanska val, med mindre än 54 procents uppslutning. Det är nära 30 procent lägre än 2017.