www.akila.se
NR 2
2010
PRIS 40 KR
En dag i รถrngรถmslet Tips fรถr spinnfisket
Nu bรถrjar blomsterรฅret!
Inn ehåll i nr 2 20 10 3 Tranan kommer med våren! 4 Björnen går ur idet 6 Nu börjar blomsteråret! 8 Älgarna flytta r hem 10 Gör en eldstubbe! 11 Farligt för hunden
Hej!
12 Vilda tipset 13 Hälge 14 Frida föddes till jägare 16 Djurposter 18 Naturens apotek 19 Hälge 20 En dag i örngömslet 22 Skogens årsringar 24 Vi vill veta
Våren är på gång! Blomsteråret börjar
nu! Björnarna kommer ut ur sina iden! Men på många håll är det fortfarande
is och snö ute. Rovfåglarna utfodras fortfarande samtidigt som de första
25 Hälge 26 Bevaka vaken! 28 Tips för spinnfisket 30 Träna på fiskeknutar! 31 Spana rna
flyttfåglarna anländer och tar vara
på isvakarna som bildas på sjöar och andra vattendrag. Mars är en mitti mellan-månad!
Marie
På omslaget: Kungsörn FOTO: Lars-Gö ran Abrahamsson
Ges ut av Svenska Jägareförbundet med sex nummer per år. Årgång 11 Svenska Jägareförbundet Öster Malma, 611 91 Nyköping tel 0155-24 62 00
Adress: AKILA, Trolleholm 1267, Södra Gryderup, 268 90 Svalöv. Ansvarig utgivare: Jan Henricson Redaktör: Marie Gadolin, tel och fax 0413-722 30, e-post akila@bwm.se Prenumeration: Tel 035-19 75 26, e-post: akila@publicum.se Adressändringar: skickas till Medlemsservice, c/o ISY Informationssystem AB, Furuviksringen 10, SE-302 44, Halmstad, ange tidningens namn och prenumerationsnummer! Pris för helårsprenumeration 180 kr. Annonser: Lennart Åström, Svenska Jägareförbundet, tel 08-540 215 97, mobil 0703-99 80 18. Grafisk form: Ted Karlsson, Edition Andersson AB, Höganäs. Tryck: VTT Grafiska, Vimmerby. Redaktionen tar inte ansvar för insänt material som inte är beställt av oss. ISSN 1404-8434
Tranan kommer med våren!
tt tranan kommer med våren, det har man tyckt i alla tider. De som bor i närheten av Hornborgasjön i Väster götland är lyckligt lottade, där kan man under några veckor i början av april se tiotusentals tranor på nära håll. De rastar där på sin väg norrut. Lika spännande är det förstås att vänta på det ”egna” tranparet på ängen där hemma. Deras ankomst markerar starten för en spännande tid i naturen! Förr i tiden betydde tranans ankomst att man inte längre behövde tända ljus inne på kvällen. Med tranan kom vårljuset! FOTO: KRISTOFFER SAHLÉN
www.akil a . s e
3
Lite yrvaken sätter sig björnen och ser ut att fundera på om det var rätt tid att lämna idet.
Björnen går ur idet
Förr sa man att björnen gick ur idet på Tiburtiusdagen, den 14 april. Nu vet man att många olika faktorer styr när björnen väljer att lämna idet. ar i landet den finns, temperaturen och snödjupet är några saker som är inblandade i vilken tidpunkt björnen kommer ut ur vinteridet. Hanbjörnarna lämnar ofta idet först, honor med ungar ligger kvar ett tag till. Björnarna på bilderna har faktiskt lämnat idet runt Tiburtiusdagen, trots att snön låg 80 centimeter djup på myren. Kanske hade snösmältningen gjort det blött i idet, kanske lockade åteln på myren. Eller så var det helt enkelt dags att gå ut och möta våren. TEXT & FOTO: KRISTOFFER SAHLÉN
4
w w w. a k i l a . se
Två fina björnspår, en framtass och en baktass.
Den lufsar iväg en runda och kollar in åteln, maten som lagts ut på myren.
Björnen ser ut att vara i fin form efter vintervilan.
Björnen ruskar om ett träd!
www.akil a . s e
5
Nu börjar blomsteråret! Tänk dig att du är en blomsterintresserad jätte och kan se hela Sverige framför dig. Tänk dig också vårt land som en enda stor, avlång blomsterrabatt – en rabatt som förändras under hela året och som bjuder på den ena överraskningen efter den andra! m man sätter sig ner med en riktigt tjock blomsterbok och skriver upp när alla örter, buskar och träd blommar i Sverige, så växer det fram ett diagram över blomningen månad för månad. En del av arterna blommar bara under en viss månad, andra under flera månaders tid. När man är klar med alla de ungefär 2 250 olika arterna har solen både hunnit stiga upp och gå ner flera gånger.
Många svar Forskning är tröttande, roligt och inte minst spännande! Det är en häftig känsla att komma fram till något som man själv tidigare inte har känt till – och som kanske inte någon annan heller har gjort. I det här fallet med blomningen får många frågor sina svar tack vare forskningen. Här är några exempel: Under vilken månad blommar det flest blommor, buskar och träd i hela Sverige? Vilken månad kommer på andra plats? Hur många arter blommar i juni? Under vilken månad tar blomningen i vårt land fart?
På vintern Som jätte ser man hur många arter som blommar samtidigt varje månad i hela blomsterrabatten Sverige. Även under vintern kan man faktiskt hitta arter i blom någonstans i landet. Fast då måste vintern vara mild och man måste spana i den södra delen. Att det blommar så många blommor, buskar och träd under höstmånaderna är nog något som förvånar även en jätte.
6
w w w. a k i l a . se
Forska utomhus Om man väljer ett betydligt mindre naturområde än Sverige, till exempel en liten skogsbacke, kan man själv göra en liknande undersökning som den du ser på det här uppslaget. Fast i det här fallet gör man forskningen utomhus – och det är i många fall roligare! Räkna och skriv upp antalet blommor, buskar och träd i blom varje månad och gör ett eget diagram. Ett tips är att besöka området en gång per månad, till exempel under den första veckan varje månad. Man behöver inte alltid kunna vad varje art heter – däremot är det viktigt att se att de är olika. Tänk på att du kan börja undersökningen vilken månad som helst och sedan fortsätta ett år framåt. Undrar hur just ditt diagram kommer att se ut? TEXT & BILD: ANDERS RAPP
När sommaren lider mot sitt slut och hösten står och knackar på är det dags för ängs vädden att börja blomma (augustiseptember).
Prästkragen blommar under alla sommar månaderna, från juni till augusti. När gräsen blommar, tittar de små pistillerna och stån darna fram. Ibland syns det tydligt på flera meters håll, ibland måste man använda ett förstoringsglas. Det vanliga och lilla gräset vitgröe kan blomma under nästan hela året, från februari till novem ber. Det är väldigt ovanligt.
Hästhoven är tidigt ute och visar upp sig i full blom under mars-ma j.
Januari 4 Februari 8 Mars 37 April 151
Ibland glömmer man att buskar och träd också blommar. Has seln blommar i februari-april och innan de gröna bladen har slagit ut!
Man kan plocka styv morsvioler under hela sju månader, från april till oktober. De flesta blommor har en betydligt kortare blomningsperiod.
Maj 528 Juni 1201 Juli 1623 Augusti 1229 September 571 Oktober 72 November 8
Antalet blommor, buskar och träd som blommar någonstans i Sverige varje månad.
December 2
www.akil a . s e
7
Älgarna flyttar hem På våren, när snö och kyla har släppt sitt vintergrepp, är det många djur som kommer tillbaka till sina sommarområden efter att ha tillbringat vintern på an-nan plats. Visste du att en del älgar också flyttade i början på vintern? rån norra Värmland och norrut kan det bli besvärliga vinterförhållanden i höjdområdena och fjälltrakterna mot norska gränsen. En stor andel av de äl-gar som lever där drar sig därför ner mot lägre skogsområden. Det gör de när snödjupet närmar sig en halv meter eller om det blir isigt på vegetationen och älgarna därför har svårt att få tag på mat.
På den tiden kände människor också till älgarnas bestämda vandringsleder och utnyttjade det för jakt. Men de hade inte vår tids vapen, utan grävde stora gropar på vissa ställen utmed älgens vandringsled, där någon passerande älg då föll ner. Man kan på vissa ställen fortfarande se rester av dessa ”älggro-par”.
Måste simma Vandringarna innebär ytterligare strapatser som sätter älgarnas kondition på prov. Det är inte alla som klarar att ta sig över strömmande forsar eller svaga isar. På vissa ställen måste älgarna kanske simma över en älv för att nå sitt hemområde. Där kan det bli en ansamling av djur innan de bestämmer sig för att simma över. Men trots att älgen är en duktig simmare tar det på krafterna att ta sig över när det strömmar av smältvatten. TEXT & FOTO: GÖRAN EKSTRÖM
Flera mil Älgarna kan vandra flera mil tills de hittar områden med bra vinterföda. Men när våren kommer vandrar de tillbaka igen. Det märkliga är, att de följer sam-ma rutt år efter år och har gjort så i tusentals år!
En gammal fångstgrop som har g jorts vid till ursprungligt skick, för att visa hur man förr jagade älg.
8
w w w. a k i l a . se
Efter att noga ha kontrollerat att allt verkar lugnt på mot satta stranden, går älgarna ner i vattnet för att simma över. Den slitna stigen ner mot vattnet vitt nar om en mång årig användning.
Det dryper av vatten när älgen tar sig upp på land efter en lyckad simtur över älven.
En älg simmar över vattnet, på väg mot sommarens uppehållsplatser. Öronen är vinklade åt olika håll för att älgen ska ha full koll på omgivningen.
Det är fortfarande snö och is kvar i markerna när älgarna vänder hemåt.
www.akil a . s e
9
Gör en eldstubbe! Att sitta på pass eller bara ta en paus ute i skogen på vintern blir extra mysigt om man har en eld att värma sig vid. Men ibland är det opraktiskt att ta med sig ved ut. Då är en eldstubbe lättare att ta med i ryggsäcken.
För att göra en eldstubbe kan man behöva hjälp av en vuxen, eftersom man måste använda motorsåg och borrmaskin. en björkstubbe cirka 30 centimeter hög och ungefär 1. Kapa 15 centimeter i diameter. Hur tjock och hög man vill ha stubben avgör man själv. Ju större stubbe man gör desto längre brinner den, men den blir också tyngre att bära. Använd ett långt borr och borra ett hål rakt ner i stubben, 2-3 centimeter i diameter. Stanna 3-4 centimeter från botten. Hålet ska alltså inte gå rakt igenom stubben. Borra sedan igen in från sidan, 3-4 centimeter från botten, så att de två hålen möts. Nu har du gjort en ”rökgång” in från sidan och upp genom stubben.
10
w w w. a k i l a . se
sedan ett kryss i toppen av stubben, alltså där hålet 2. Såga går ner. Skårorna ska vara ungefär två centimeter djupa. Låt stubben torka. När man sedan ska ut i skogen tar man med sig stubben, tändstickor och någon form av tändmaterial, en tjärsticka eller en tändkudde som finns att köpa. man känner sig frusen tänder man i hålet på sidan, 3. När man kan hjälpa till genom att blåsa försiktigt i hålet tills elden har tagit sig. det sedan brinner kan man mysa runt stubben och 4. När även värma choklad eller steka korv på den!
5. Det är bara att sätta pannan direkt på stubben. TEXT & FOTO: MARIE RYDELLs
Farligt för hunden!
D
et är mycket som kan vara skadligt eller till och med farligt för hunden och även katten. Tänk på det innan du ger din hund godis eller extra mat! Och om du tror att hunden fått i sig något farligt måste den till veterinären. Hemma kan man ge medicinskt kol, som binder många gifter. Eller grädde om hunden fått i sig bensin eller liknande.
Choklad Lök Rå potatis Vetedeg Bittermandel Vindruvor Järntabletter Värktabletter med paracetamol Råttgift Glykol Bensin, diesel, fotogen Julstjärna och julros Idegran Rhododendron Ekollon Liljeväxter Giftalger Källa: Apoteket
FOTO: MARIE GADOLIN
www.akil a . s e
11
X
VILDA TIPSET Hur mycket vet du om djur och natur? TIPS! Läs Akila noga! Tippa tio rätt och vinn boken ”Vadå naturen?”
Skicka din tipsrad senast den 1 maj 2010 till AKILA, Trolleholm 1267, 268 90 Svalöv. Tre vinnare och rätt rad presenteras i Akila nr 4/2010!
1. Vilka två arter lever och häckar i Sverige?
7. Vad är det bin gör honung av?
1) Hökörn och örnvråk X) Kejsarörn och ormörn 2) Kungsörn och havsörn
1) Nektar X) Pollen 2) Blomblad
2. Kan älgar simma? 1) Ja X) Nej 2) Bara ryggsim
3. Vad är ett annat ord för knut? 1) Knep X) Knop 2) Knåp
FOTO: MARIE RYDELL
8. Vem ska man ringa om hunden blir sjuk? 1) Doktorn X) Veterinären 2) Tandläkaren
9. Vad kallas björnens vinterbo?
4. Vilken sjö är känd för vårens alla tranor?
10. Hur många olika blommande växtarter finns det i Sverige?
1) Storsjön X) Hornborgasjön 2) Mälaren
1) 250 X) 2 250 2) 22 500
5. Vad är sant om fiskar på vintern? 1) De är långsamma X) De är snabba 2) De går i ide
IS TO FF FOTO : KR
1
1) Höjden X) Tjockleken 2) Årsringarna
Rätt rad i Vilda tipset i nr 6/2009 var:
4
XX2 112 X2X1
5
Det visste bland annat Julia Gustavsson i Tärnsjö, Simon Larsson i Eskilstuna och Ted Karlsson i Fågelmara, som vinner varsitt exemplar av boken ”Vadå naturen?”. Grattis!
6
Adress
Postnr och postort Om du inte vill klippa i tidningen kan du skriva rätt rad på ett vykort och skicka hit. Men glöm inte att skriva ditt namn och adress! Skriv även vilket nummer av Akila tävlingen gäller.
w w w. a k i l a . se
2 3
Namn
12
1
N ER SA H LÉ
6. På vad kan man avgöra ett träds ålder?
Grattviasnn! ni
FOTO : M AR IE GAD O LI N
1) Lya X) Gryt 2) Ide
7 8 9 10
X
2
www.akil a . s e
13
Frida är en glad tjej och det blir aldrig långtråkigt på passet tillsammans med henne.
Frida föddes till jägare – Man kan nog säga att jag föddes till jägare. Första gången jag var med och jagade var jag nästan nyfödd och låg i en barnvagn som pappa och hans jaktkompis släpade runt i skogen när de jagade hare, berättar Frida Nilsson från Figeholm och skrattar.
F
rida Nilsson är uppväxt med jakten och hon har redan stor jägarerfarenhet trots att hon bara är 16 år. Hon har tillbringat många timmar i skogen tillsammans med sin pappa Kent som också har jakten som sitt stora intresse. – Det var väl så att med den uppväxten kunde jag bara antingen bli jägare eller avsky allt vad jakt heter och jag blev jägare, säger Frida. Hon fick förresten en drever av pappa när hon föddes och hennes hundintresse är fortfarande stort, hon brukar ofta hjälpa sin pappa att träna hundarna.
14
w w w. a k i l a . se
Räddade flugor – Det kanske ändå är lite konstigt att jag blev jägare för när jag var liten var jag en sån som räddade skadade flugor men jakten är något annat, säger hon och berättar att hon redan hunnit skjuta rådjur, räv och hare och en hel del fågel. Frida tog jägarexamen när hon var 13 år och väntar just nu på att få sin egen bössa. Hon är inte helt klar med jägarexamen, hon har älgprovet kvar, men hon tänker klara det av snart. – Jag ska söka dispens och hoppas jag kan få vapenlicens innan jag är 18, jag har redan valt ut bössan jag vill ha, säger hon.
Full fart Plötsligt kommer ett rådjur i full fart mot Frida och Kent där de står på pass vid en höjd, men rådjuret kastar snabbt åt sidan och försvinner innan Frida hinner skjuta. – Jag skjuter bara när jag är helt säker på att träffa och där fanns det ingen chans, säger Frida och sänker lugnt bössan igen.
Helt enligt reglerna, Frida laddar inte bössan förrän hon kommit ut på passet.
– Rådjuret kom där bortifrån branten, berättar Frida för sin pappa Kent, som inte hann se var rådjuret dök upp. Frida tittar på, klar att h jälpa till om det skulle behövas när Ulf och Oscar tar ur älgkalven.
Hundintresset är en viktig del av jakten för Frida, här kelar hon med de två vildsvinshunda rna Billy och Baltazar. Frida har tävlat i luftgevärsskytte en stor del av sitt liv och hon har deltagit i en hel del tävlingar, även SM. Då det gäller jakt är kråkjakt och älgjakt ett par favoriter. Kråkjakten eftersom det händer så mycket och älgjakten eftersom Frida tycker det är spännande med så stora djur. – Förra älgjakten såg jag en kronhjort, en 18-taggare, det var mäktigt, berättar Frida.
Frida är snabbt uppe med bössan men det h jälper inte, rådjuret är borta.
Bara hobby Ett tag funderade hon också på att gå något jaktgymnasium och kanske försöka få ett jobb med jaktanknytning så småningom. – Men jag ändrade mig, jag vill nog ha jakten som fritidsintresse i stället, säger Frida. I nästa område släpps familjens wachtelhund Joppe som snart driver ett rådjur mot Fridas pass. Men rådjuret får vittring av människorna och vänder bakom en enbuske. Joppe hittar i stället en älgko med två kalvar och snart smäller det hos en av de andra jägarna. Nu avbryts jakten och arbetet med att ta hand om älgkalven börjar. – Det var nära två gånger i dag för mig men det gör inget att jag inte fick skjuta något, det är så skönt att vara ute i skogen, säger Frida med ett leende och ger sig i väg mot älgkalven tillsammans med sin pappa. TEXT & FOTO: OLA ANTONSSON
www.akil a . s e
15
w w w. a k i l a . s e
BJÖRN Björnen tillbringar hela vintern i idet, utan att äta eller dricka. Den förlorar ingen muskelkraft, bara den fettreserv som byggts upp under sommaren och som gör att den överlever så många månaders vintersömn. Nu är det snart dags för björnen att komma ut ur idet. Är det då skare på snön så får älgen det jobbigt. Björnen är hungrig och skaren bär den, men inte älgen. Björnhonan har fött sina ungar i idet under vintern. Ungarna är pyttesmå när de föds, men växer snabbt tack vare honans feta mjölk. FOTO: KRISTOFFER SAHLÉN
NATURENS APOTEK
Nyttiga växter och annat som kan vara bra för hälsan och som du kan hitta ute i naturen
De flitiga bina samlar nektar som sedan blir honung.
Honungsvatten är en klassiker i förkylningstider.
Nyttiga honungen Bin är fascinerande insekter. Både som samhällsbyggare och producenter av god och nyttig honung. I bisamhället finns en drottning, några hundra drönare och flera tiotusental arbetare. De är flitiga att samla nektar som de omvandlar till honung. När ett bi funnit ett bra ställe att samla nektar, kan det berätta det för övriga arbetsbin med en speciell ”dans” så att de andra också kan hitta dit. Honung är sött och passar därför bra att använda som
18
w w w. a k i l a . se
sötningsmedel. För till skillnad från vanligt socker får man i sig mängder med nyttigheter när man äter honung, både vitaminer och en hel del mineraler. Varmt honungsvatten är en klassiker för att lindra vid förkylningar. Men honung har fler användningsområden och kan till exempel också användas mot munsår. För många hundra år sedan lär man ha använt honung för att läka djupa sår. Forskning under senare tid har också visat att honungssockret har egenskaper som förstör livsmiljön för bakterier. TEXT & FOTO: JANNE OLSSON
www.akil a . s e
19
Unga havsörnar har nästan hel svart näbb. Ju äldre de blir ju gulare blir näbben. En gammal havs örn har illgul näbb och dessutom vit stjärt.
Kungsörn är Sveriges näst största rovfågel! Kan bli upp till 2,2 meter mellan vingspetsarna och en vuxen fågel väger mellan tre och sex kilo.
En dag i örngömslet Vad är det för en skum figur som kommer dragande på en pulka i vinternatten? edan ett par timmar innan solen går upp drar Claes iväg med sin lastade pulka bort över myren. Trots att det är många kilo örnmat på pulkan går den ganska lätt att dra tack vare snön. Värre är det på senhösten att släpa lasten över den vattensjuka myren. Ett par gånger i veckan ska det serveras griskött till örnarna. Så läggs maten upp på örnarnas matbord och vi sätter oss tillrätta i gömslet 25 meter därifrån. Här ska vi sitta hela dagen tills mörkret faller och vi kan smyga hem utan att störa det vilda. Nu är det bara att vänta. Vi håller ständig vakt i de små tittspringorna och kameror och tubkikare pekar mot lämpliga sittplatser för fåglarna. Under en dålig dag kommer inga örnar alls till platsen, men en bra dag visar sig både kungsörn, havsörn, duvhök och mängder med korpar. Claes försöker att med sin starka kikare läsa av ringarna på de fåglar som är ringmärkta. På så sätt får han reda på var örnarna kommer från och hur gamla de är. Ända sedan 1970-talet har vinterutfodring av örnar med giftfri mat hållit på. Nu pekar kurvan uppåt igen för rovfåglarna. TEXT & FOTO: KRISTOFFER SAHLÉN
20
w w w. a k i l a . se
Havsörnen är Sveriges största rovfågel! Kan mäta upp till 2,5 meter mellan vingspetsarna och väger oftast mellan fyra och sju kilo.
Kungsörn och havsörn kivas om maten. Denna gången bestämde kungsörnen.
Det är mycket grejer som ska med ut till gömslet – örn mat i pulkan, kläder och mat i ryggsäcken samt tubkikare med stativ. Claes kämpar på i pannlampans sken.
En ung kungsörn är mörkt brun med guldbrunt huvud, äldre kungsörnar har spräckligare fjäderdräkt. Duktiga fågelskådare kan åldersbestämma både havsoch kungsörn på fjäderdräktens utseende.
www.akil a . s e
21
Stubbarna lyser ljusa ute på hygget, det är bara att ta sig dit och räkna års ringar för att få reda på hur gamla träden varit! Med moderna maskiner går skogsavverkningen fort.
Skogens årsringar Hur gamla är träden? Det går lätt att ta reda på genom att räkna årsringar! kogsavverkning går med en rasande fart nu för tiden. Skogsmaskinen fäller, kvistar och kapar upp träd i lämpliga längder och allt är datorstyrt. I går stod 20 meter höga granar storslagna i skogen och idag ligger träden i travar och väntar på att skotaren ska köra fram de fällda träden till vägen. Skogen som har avverkats här på en dag är en hektar eller 100 x 100 meter.
Blir tjockare Träd växer inte bara på höjden utan även tjockleken på stammen växer varje år. På våren växer stammens tjocklek mest. Då bildas ett ljust lager med stora celler vid tillväxtlagret alldeles innanför barken. Under sommar och höst växer trädets tjocklek bara lite grand och ett mörkare tunt skikt bildas under barken. När vintern kommer växer trädet inte alls. För varje år som går bildas en ny årsring.
Vita stubbar Ute på hygget ser jag var de stora granarna har stått. Stubbarna lyser vita och årsringarna syns tydligt. En stubbe som jag mäter tvärs över är 38 centimeter. För att ta reda på åldern på granen är det bara att räkna årsringarna på stubben. Först är det lätt att räkna, men närmare kärnan måste jag vara mera noggrann för årsringarna blir mindre och tätare. Jag räknar och räknar, till slut är jag uppe i 91 årsringar.
22
w w w. a k i l a . se
Alltså betyder det att granen är 91 år, imponerande. De 10–15 sista åren, årsringarna längst ut på stammen, har granen vuxit betydligt mera, det kan jag se på den ljusa ytan mellan de mörka markeringarna. Vårveden är ljus och porös medan sommar- och höstveden är mörk och tät. Antagligen har klimatet varit extra gynnsamt under den perioden.
Små och glesa På hygget har skördaren lämnat smågranar som är två–tre meter höga. För sin längd är de spinkiga med glesa grenar. Det verkar som om de bara strävat uppåt mot ljuset och inte vuxit något i tjocklek. Livet har inte varit gynnsamt för smågranarna där de stått under de ståtliga storgranarna. Solen och ljuset har nog aldrig nått ner och de stora träden har tagit den mesta näringen ur marken.
Inte riktigt rättvist Hur gammal kan en sådan kuvad gran vara undrar jag och tänker på vanliga julgranar som bara brukar vara omkring tio år. Jag hittar en överkörd smal gran som är tre meter hög. Fem centimeter i diameter blir stubben när jag sågar av den. Årsringarna är så täta att jag måste fram med ett förstoringsglas. Efter en mödosam räkning kommer jag fram till 65 år! I 65 år har alltså den lilla granen blivit mobbad av de stora bjässarna. Ibland är livet inte riktigt rättvist tänker jag och tittar alla gamla smågranar på hygget. TEXT & FOTO: ÅKE JOHANSSON
Det går förstås att räkna årsringar på de fällda träden också, innan de forslas iväg.
Här var det många års ringar! Man får vara noggrann för att inte tappa räkningen…
Små tunna, glesa granar står kvar på hygget. Hur gamla kan de vara?
Trots att de små granarna är så mycket mindre, så är de gamla de också. Den här var 65 år!
www.akil a . s e
23
n e n o i Skorp d d a g utan När vi skulle spela boule på landet hämtade Daniel och Anton spelet i källaren. Vi började packa upp det ur kartongen och då hittade vi ett konstigt djur.
Bokskorpionen äter boklöss, det är nog därifrån den fått sitt namn. Men den äter också kvalster, hoppstjärtar och små insekter. Den är med andra ord ett litet rovdjur, som dessutom gör nytta bland våra böcker! Det var kul att se hur den gick – baklänges!
tt jättekonstigt djur! Vi glömde helt bort spelet. Vi var tvungna att ställa fram mikroskopet och se efter vad det var. Det var lite under en halv centimeter långt. Även om vi inte sett ett sådant djur förut så kunde vi lätt se att det var en liten pytte-skorpion. Skorpion, i Småland? Det är ju inte klokt. Vi har sett skorpioner i tropikerna, men inte i Sverige! Vi slog upp skorpion i en bok för att lära oss mer om den. Den var lätt att hitta! Det var en bokskorpion. Först och främst läste vi att det inte var en riktig skorpion med gadd på stjärten. Faktiskt tyckte vi att det såg ut mer som en fästing med två jätteklor.
Vi gick ut på internet för att läsa ännu mer om klokrypare. De som lever i fågelbon är spännande. För hur tar de sig till ett nytt fågelbo? De kan inte flyga själva. Nja, de är luriga och de liftar med någon som kan flyga, en fluga, mygga eller en skalbagge!
Spindeldjur Boskorpionen tillhör djurgruppen klokrypare, som är spindeldjur med åtta ben. De finns i stora delar av Sverige bland annat i fågelbon, ihåliga träd och i gamla böcker och kartonger. Bokskorpionen hittar man inomhus där det finns papper och kartonger. Fästingen är också ett spindeldjur, förresten, läste vi vidare. Men inte en spindel, såklart.
24
w w w. a k i l a . se
Liftar
TEXT: ANNA ROOS FOTO: NICKLAS WIJKMARK
www.akil a . s e
25
Bevaka vaken! När isen börjar ge med sig på våren och de första isfria ytorna blir synliga, då blir sjön en spännande plats att bevaka! ycket av det vilda söker sig till vakarna. Finns det bäver i området är den inte sen att utnyttja det isfria vattnet för att ha en av sina matplatser vid stranden. Bävern får snart sällskap av olika simfåglar som kommer tillbaka till sina häckningsområden efter att ha tillbringat vintern på varmare breddgra-der. Kniporna tar redan de första små isva-
26
w w w. a k i l a . se
karna i besittning och snart kommer gräsänder, lom och andra simfåglar och gör dem sällskap. En sådan koncentration av bytesdjur gör isvakarna till intressanta områden även för traktens rovdjur. Räven lär sig snart att här kan det finnas mat att hämta. Eftersom det i början på våren kan vara långt till nästa isvak, bör man vara försiktig så att man inte skrämmer iväg de fåglar som uppehåller sig där. Men isen får snart ge med sig och det öppna vattnet breder ut sig, till nytta för allt fler. TEXT & FOTO: GÖRAN EKSTRÖM
www.akil a . s e
27
Tips för årets första spinnfiske Säsongen för spinnfiske drar igång så snart det finns tillgång till öppet vatten. Men för att lyckas med fisket gäller det att anpassa sig efter förhållandena.
I
det kalla vattnet har fisken kvar det beteende den haft under vintern. De flesta fiskar håller mest till vid botten, rör sig bara lite och långsamt. För säsongens premiärtur är det rätta valet därför beten som rör sig med långsamma rörelser och som kan fiskas nära botten. Kompakta skeddrag som sjunker snabbt brukar fungera bra. Men också lätta spinnare, wobbler och flugor kan användas med framgång om man klämmer fast några hagelsänken en bit upp på linan. Eftersom fisken är ganska orörlig och sällan jagar runt över några större områden kan det krävas en del kast innan man hittar den. Det gäller att finkamma vattnet med kast i solfjäderform och att veva hem betet sakta eftersom fisken är köldstel och långsam. Det brukar också vara effektivt att göra spinnstopp under hemtagningen. Inte sällan brukar huggen komma när betet fritt får singla ner mot botten. TEXT & FOTO: JANNE OLSSON
28
w w w. a k i l a . se
Så snart det finns tillgång till öppet vatten kan säsongen för spinnfiske starta.
Vinn en bok! Noel Karlsson-Lind i Forshaga vann boken Vad är det som kliar? Den lottades ut i Akila 6/2009. Grattis! Nu lottar vi ut boken Fiskögon, sopor och annat smaskens! Skicka ett vykort märkt ”Vinn en bok” senast den 1 maj till Akila, Trolleholm 1267, 268 90 Svalöv, så är du med i utlottningen!
Årets första öring är krokad!
www.akil a . s e
29
Anton tränar på en grinner knut inomhus.
Träna på fiskeknutar! Att knyta fast en krok, ett drag eller en tafs på en fiskelina är inte helt enkelt. Nylonlinan glider och man måste göra speciella knutar för att inte riskera att tappa fisken! tt enkelt sätt att lära sig knutarna är att träna med en grövre lina eller ett vanligt snöre. Det blir lätt väldigt pilligt med fiskelina. Tag en flagglina eller ett rep och en ögla av något slag och träna inne i lugn och ro. Prova sedan med
30
w w w. a k i l a . se
tunnare och tunnare rep eller snöre. Snart kan du knyta linan ute i både regn och solsken! Här ser du bilder på en ”grinnerknut”, den fungerar både på nylonlina och flätlina. Innan du drar åt knuten på nylonlinan ska du blöta ner den lite, till exempel med munnen. Annars kan plasten smälta och gå av. Titta i en fiskebok eller på internet och träna på olika knutar, träna med vantar på och försök att klara knutarna medan du blundar! TEXT & FOTO: MARIE RYDELL
www.akil a . s e
31
FOTO: Gunnar Nilsson
POSTTIDNING B Medlemsservice c/o ISY Informationssystem AB Furuviksringen 10 SE-302 44 Halmstad
Sex nummer av Akila
kostar bara 180 kronor! I AKILA får du svar på dina frågor om djur och natur! Ja tack, jag vill ha AKILA i ett år! Namn
Gata
Postnr och postadress
Telefon:
Personnummer (10 siffror):
Målsmans underskrift om du är under 18 år För prenumerationer utanför Sverige tillkommer postens gällande portokostnader.
Dessutom innehåller AKILA tävlingar, Hälgeserier, djuraffisch, reportage och mycket annat kul och lärorikt! För att få tidningen hem i din egen brevlåda så fyller du i kupongen på den här sidan och skickar den till: Medlemsservice c/o ISY Informationssystem AB Furuviksringen 10 SE-302 44 Halmstad Eller maila uppgifterna till akila@publicum.se Det går också bra att ringa 035-19 75 26 eller fylla i kupongen på hemsidan: www.akila.se