lærervejledning by Danmarks Tekniske Museum

Opfindelser

Det er min idé

LÆRERVEJLEDNING

Opfindelser

Særudstilling BIOGRAF

Opvarmede haller

DC3

SAAB-Fly

lærervejledning

Introduktion Lærervejledningen er bygget op således, at den beskriver en rute gennem museets samlinger. Der er forslag til dialogbaserede spørgsmål til eleverne samt en lang række faktabokse til lærerne.

Caravelle

Det er min idé

• • • •

Hvad er en god opfindelse? Hvordan bliver den skabt? Hvor kommer inspirationen fra? Hvordan ser en rigtig opfinder ud?

Volvo SAAB

Hal C

Hal D

Hal E

Hal F ERICSSON Mobil

Modelbane mm Dampmaskine Hammelvogn Cykler Mandskabsvogn (børnehaverum)

Café og kiosk

Handicaptoilet

Ellehammerudstilling

Toiletter

Trappe til Ellehammerudstilling

Zonestation

Trolleybus

Indgang Fabriksvej 25

Danmarks Tekniske Museum Fabriksvej 25 3000 Helsingør, Danmark +45 49 22 26 11 info@tekniskmuseum.dk Kontakt Skoletjenesten: skoletjenesten@tekniskmuseum.dk Alle 2 skoleklasser har gratis adgang til museet, også svenske. Åbningstider: Tirsdag-søndag kl. 10-17.

Danmarks Tekniske Museum er en del af Skoletjenesten på Sjælland. www.skoletjenesten.dk © Skoletjenesten/Teknisk Museum, 2011 Tekst og redaktion: Michael Gyldendal. Foto og kort: © Ignacio Pena Layout: Marianne Bisballe/Skoletjenesten Tryk: PE offset.

I skal diskutere kriterierne for en god opfindelse. Eleverne skal selv være med til at indkredse og teste nogle af de evner og færdigheder, der skal til for at skabe opfindelser. Med udgangspunkt i små øvelser diskuterer I, hvilken proces en opfinder gennemgår, og hvor mange forskellige evner der er nødvendige for at bringe opfindelsen fra idé til produkt. I museets udstillinger finder I eksempler på opfindelser af vidt forskellig karakter, og I stifter bl.a. bekendtskab med den danske opfinder Ellehammers store virke. Historien om ham er i årtier blevet skrevet som en heltehistorie om den lille dansker, der trods sine store præstationer aldrig blev anerkendt i udlandet. Han blev kun i Danmark anerkendt som den første, der fløj i Europa, mens det store grumme udland gav den rige brasilianer Santos-Dumont æren. Det var historien om den grimme ælling, der kun i Danmark blev anerkendt som svane. Gennem forløbet kan I diskutere forskellene mellem den danske og svenske nationale selvopfattelse. Har vi forskellige syn på teknologi, opfindelser og innovation? Hvorfor har Danmark ikke en stor bilindustri, og er isterningeposen en typisk dansk opfindelse?

Målgruppe Varighed Deltagere

5.-10. klasse 1½ time op til 28 elever

Læringsmål Mennesket bliver inspireret af mange forskellige ting, når vi opfinder. Naturen er ofte en stor inspirationskilde, f.eks. til flyvning eller velcro (se senere). Nogle gange er det en konkret problemstilling eller aktuel begivenhed, f.eks. Ellehammers opfindelse af en båd med indbygget redningsbåd efter Titanics forlis i 1912. Andre gange er det en allerede eksisterende opfindelse, der medfører nye opfindelser, f.eks. konservesdåsen, hvor der går næsten 50 år, før man opfinder dåseåbneren.

Vejledning: Marianne Bomgren, Skoletjenesten Öresund. Skoletjenesten Öresund är ett samarbete mellan Skoletjenesten på Sjælland och Skoltjänsten inom Kultur Skåne (Region Skånes kulturförvaltning). Syftet med verksamheten är att inspirera skolorna att använda sig av kulturinstitutionernas utbud i hela Öresundsregionen.

Denne lærervejledning fra Danmarks Tekniske Museum og Fredriksdal museer och trädgårder er udgivet med støtte fra H-H samarbejdet i Helsingør – Helsingborg. Tak til Anne-Mette Hermansen, Pædagogisk Udviklings Center Helsingør. Både Danmarks Tekniske Museum og Fredriksdal museer och trädgårder har hvert år besøg af mange skoleklasser fra nabolandet, men ikke mange af dem indgår i egentlige museumsundervisningsforløb. Det har desværre vist sig, at sprogbarrieren på nuværende tidspunkt er en for stor hindring til, at lærerne rigtigt tør forsøge sig med museumsbesøg. Vi vil derfor med denne lærervejledning klæde lærerne på til selv at kunne varetage undervisningen på museet. Dette ved at etablere to forløb, som er tilrettelagt, så de indbefatter de trin- og fagmål, som de respektive lande har.

FAKTA

Ved Hammelvognen

(Sæt jer ind i bussen)

Hammelvognen, Danmarks første bil Den første danske bil blev bygget

Trolleybussen

En trolleybus er en bus drevet

Dialogbaserede spørgsmål

Her kan I have en generel diskussion om opfindelser.

rejse i Tyskland og oplevet, hvad der foregik der. Han byggede bilen for en

• Velkommen til Danmarks Tekniske Museum. • Hvad er et teknisk museum? • Hvilke opgaver har man på et sådant museum?

maskinfabrikant ved navn Hammel, og derfor blev bilen kaldt Hammelvognen. Ligesom mange af de andre tidlige biler ligner Hammelvognen en hestevogn. Den kan køre omkring 10 km i timen.

af elektricitet. Trolleybussen fra 1953 har kørt i

omkring 1888 af smeden Hans Urban Johansen. Han havde været på

FAKTA

Ofte vil eleverne særligt have fokus på, at det er gamle ting fra gamle dage, der er på et museum. Her må de gerne få indtryk af, at også forholdsvis nye tekniske ting bliver samlet ind til museet. F.eks. vil deres mobiltelefoner og computere i løbet af de næste 15-20 år være blevet museumsgenstande. Og hvordan forestiller de sig, at disse teknologier vil se ud, når de er blevet voksne?

Dialogbaserede spørgsmål • Hvad er en opfindelse? • Er alle opfindelser gode? • Hvad er en opfinder? • Hvad er inspiration? o Naturen inspirerer os – f.eks. til flyvning. o CO2-udledning og forurening inspirerer os til nye, mere miljøvenlige opfindelser – f.eks. elbiler, der kører på strøm fra vindmøller. • Har I prøvet at blive inspireret? • Har I selv et forslag til en god opfindelse?

Københavnsområdet, blandt andet ud til forlystelsesparken Bakken, nord for København. Den sidste trolleybus blev i Danmark taget ud af drift i 1971. I Sverige kan man stadige se trolleybusser.

FAKTA: Innovation Hvornår bliver en opfindelse en succes? For at der kan ske en teknologisk udvikling, skal tre faktorer spille sammen.

1. For det første skal der naturligvis laves nogle opfindelser eller ske

en udvikling af gamle opfindelser.

2. For det andet skal samfundet være modent til at tage den nye

teknologi i brug, evt. også videreudvikle den. Med modent menes der,

at folk grundlæggende skal kunne indse, at de har behov for den

nye opfindelse.

3. For det tredje skal de politiske (og religiøse) magthavere tage positivt

imod det nye.

Ellehammersamlingen (Sæt jer på gulvet foran værkstedet) Jacob Christian Hansen-Ellehammer (1871-1946) er et godt eksempel på en klassisk opfindertype. Han kastede sig over alle typer af opgaver: sparebøsser, filmfremvisere, ølautomater, motorer osv.

Kig godt på Ellehammers flyvemaskine fra 1906, der hænger i loftet.

Blandt andet fik han i 1934 en opgave af Tivoli i København. Ellehammer skulle opfinde en motor, der ikke svinede og larmede, når de fine mødre skulle sejle rundt i søen med deres børn. Så han udviklede en næsten lydløs trykluftmotor. Det er i øvrigt også Ellehammer, der står bag lystavlen, der viser, når man skal sejle ind. Men i Danmark er Ellehammer mest kendt for sine flyveforsøg.

Den 12. september 1906 lykkedes det Ellehammer at komme i luften og bevæge sig 42 meter i ½ meters højde. Nogle, siger, at han fløj som den første i Europa. Andre siger, at han ikke fløj, fordi han havde bundet flyet fast med en stålwire til en mast, og flyet dermed blot drejede rundt om pælen, lidt ligesom stangtennis. Grunden til, at han havde bundet den fast, var, at man ikke kunne styre flyet. Det var således vinden under vingerne, der pressede flyvemaskinen op.

Ellehammers flyvemaskine Som lille dreng legede Ellehammer og hans brødre med kæmpedrager, som de lavede i stof, som de havde fået fra faren, der var møller. Dermed kunne de lave en drage, der var så stærk, at han kunne kravle op i luften med en rebstige. Det var legene med dragen, som lagde grunden for Ellehammers flyvemaskine.

Ellehammer var en tyk mand, og han vejede sammen med flyvemaskinen 300 kg. Man har siden regnet sig frem til, at hvis det havde været en tyndere mand, som havde fløjet flyet, kunne det være kommet højere op. I danske historiebøger ser man stadig Ellehammer omtalt som den første, der fløj i Europa.

Dialogbaserede spørgsmål • Hvad ligner det? (en drage, en flagermus, en cykel) • Synes I, at Ellehammer fløj? • Hvorfor ville han selv flyve? (han ville have æren for det) • Hvorfor holder danskere fast i, at Ellehammer fløj som den første i Europa? 7

5 minutter på at finde en opfindelse

Svenske opfindelser

Kvælerkraven Nu bliver det uhyggeligt, og denne historie egner sig ikke for små børn! Kvæleren huserer.

• •

Ellehammer holdt øje med, hvad der skete i verden, og fandt løsninger på problemerne. Nu skal I bruge 5 minutter på at finde en spændende opfindelse. Derefter skal I se på dem og tale om dem sammen.

Ellehammer opfandt kvælerkraven, som beskyttede sagesløse borgere

der overfaldt folk bagfra og forsøgte at strangulere dem. I februar 1933 skrev Aftenbladet om Ellehammers halskrave, som man kunne bære som værn mod kvælning. Kraven bestod af en buet aluminiumsplade, og den skulle være mere effektiv end de tykke halstørklæder, som tøjforretningerne solgte i stor stil.

I vil i udstillingen blandt andet kunne finde Saab, Volvo, Ericsson-telefoner og en Thulin-flymotor.

Alt efter hvad eleverne finder interessant:

mod kvælningsangreb. I København huserede de såkaldte lasso-røvere,

Find nu svenske genstande på Danmarks Tekniske Museum.

• Titanic-skibet: o Titanics historie: Titanic synker i 1912. Man har ikke nok redningsbåde, fordi man regner med, at Titanic ikke kan synke. o Ellehammer laver en model, der løser problemet. o Hvad vil der ske, hvis den sejler ind i et isbjerg? o Skibet begynder at synke. o Den bagerste del kan sejle videre, hvis man trykker på en knap, og den forreste del falder af. o Ser vores skibe sådan ud i dag? o Er det så en rigtig opfindelse? (Måske kan man kun tale om en opfindelse, når den også bliver sat i produktion.)

Med Saab og Volvo lykkedes det for Sverige at få opbygget en bil- og flyindustri. Igennem 1900-tallet har vi i Danmark i flere omgange også forsøgt at få etableret en bilindustri. Blandt andet forsøgte flere i kølvandet på Energikrisen i 1973 at få skabt en dansk elbilindustri, men uden den store succes. Volvo PV 444, den svenske folkevogn, en billig bil til folket.

Volvo Volvo betyder “jeg ruller” på latin. Det er også navnet på en svensk industrivirksomhed grundlagt i 1927, der fabrikerer personbiler, lastbiler, busser samt entreprenørmaskiner og bådmotorer. Efter 2. Verdenskrig fik Volvo stor succes med personbilen Volvo PV 444. Senere kom Volvo Amazon, der blev fremstillet fra 1956 til 1970. Museets Amazon er den næstsidste, der forlod samlebåndet i Sverige. Det er i øvrigt også den første masseproducerede bil med sikkerhedsseler. Dog kun på forsæderne.

Heldigvis blev banden snart fanget og sat i fængsel. Så var der pludselig ikke brug for kvælerkraven. Men kommer der en kvælerbande i jeres

• Vindmølle: o Under 2. Verdenskrig var der brændstofmangel. Ellehammer byggede sin bil om til at køre på elektricitet fra hans egen vindmølle.

område, så kontakt Danmarks Tekniske Museum. Så starter vi en produktion af kvælerkraver!

• Koredningsapparat: o Hvis stalden brænder, vil en mekanisme kunne sættes i gang, når man drejer på håndtaget. Koen har en ring om halsen og vil derfor blive trukket ud af stalden i sikkerhed. • Vandpumpen: • Ellehammer startede med at lave vandpumper, der kunne tilsluttes en almindelig Ford T. o Sønnen videreførte virksomheden, som producerede vandpumper. o Denne opfindelse har Ellehammer tjent flest penge på.

Volvo Amazon, nu også med fokus på trafiksikkerhed. 9

Danskere og svenskere! I skal nu have en diskussion om forskellen mellem dansk og svensk. Vi har ofte nogle stereotype billeder af hinanden. Dem skal I gerne kunne udfordre. Passer det, at danskere er gode til at få idéerne, men at de ikke kommer videre med dem?

Dialogbaserede spørgsmål • • • •

Hvorfor har Sverige en stor militærindustri? Hvorfor har Danmark ikke en bilindustri? Er svenskere mere innovative end danskere? Er danskere ikke seriøse nok?

Saab B 17 Saab står for Svenska Aeroplan Aktiebolaget. Saab blev grundlagt i 1937. FAKTA Svensknøgle (skiftenøgle) Svensknøglen er en svensk opfindelse af Johan Petter Johansson fra Vårgårda. Han tog patent på sin opfindelse i 1892. Den anvendes i dag over hele verden, og kaldes for eksempel i USA for “Swedish wrench key”. I Danmark bruges også betegnelsen “skiftenøgle” for en svensknøgle, hvilket er en direkte oversæt-

Svenske opfindelser og industrier: IKEA (møbler) Tetra Pak (papirkartoner) Nicorette (nikotinerstatning) Dynamit (Alfred Nobel) Ericsson (telefoner) Electrolux (støvsugere)

Danske opfindelser og industrier: LEGO (legetøjsklodser) Danfoss (termostater til varmeregulering) Carlsberg (gær til ølproduktion) Hellesens (tørbatteri) Mærsk (shipping) Magnetisk lagring (Valdemar Poulsen)

telse af det svenske ord “skiftnyckel”.

Find selv på flere… 10

Saab Draken Draken blev anvendt i det danske flyvevåben i perioden fra 1970 til 1993. 11

Patentkontoret (Sæt jer ind i Mandskabsvognen) Opsummering: Vi har talt om mange forskellige typer af opfindelser, store opfindelser og mindre opfindelser, nogle var inspireret af naturen, nogle løste praktiske problemer, og nogle var en videreudvikling af allerede eksisterende opfindelser.

Dåseåbneren Dåsen blev udviklet i begyndelsen af 1800-tallet. Blandt andet tog Napoleons tropper den til sig, da de skulle i krig mod Rusland. Men der gik næsten 50 år, før man opfandt dåseåbneren. Dåseåbneren er dermed et godt eksempel på et praktisk problem, der bliver løst. Hvis I har prøvet at åbne en dåse med enten en sten eller en kniv, ved I, hvorfor dåseåbneren til sidst blev skabt. Isterningeposen En varm sommer i 1970’erne sad Erling Vangedal Nielsen i sit sommerhus sammen med nogle gode venner. De savnede nogle isterninger til deres drinks. De havde en fryser, men ingen isterninger. Isterninger skulle der til, og ud af en plasticpose fandt Erling på en løsning, der skaffede dem de nødvendige isterninger. Løsningen var så genial, at den 20 år efter var blevet til en verdensomspændende succes. Rollespil I dette rollespil skal eleverne gennemgå den innovative proces, hvor det ikke er den enestående opfinder, men samarbejdet mellem en inventer og en innovator, der er i fokus. Få eleverne til at komme med deres egne bud på en ny og god opfindelse. De skal forstå, at den innovative proces kræver forskellige kompetencer. Det er ikke sikkert, at den person, der har fået idéen, også er den, der kan føre idéen ud i livet og sælge produktet.

(De følgende genstande kan alle tages ned fra hylderne i Mandskabsvognen) Velcro (burrebånd) Velcro blev opfundet i 1941 af den schweiziske ingeniør George de Mestral, der, efter at have gået tur med sin hund i skoven, nærstuderede de burrer, der sad fast i hundens pels. Først kunne man ikke finde anvendelse for velcro, men den amerikanske rumfartsindustri og militæret tog materialet til sig. I dag har stort set alle velcro på deres tøj. Tjek selv lige efter. 12

Dialogbaserede spørgsmål • • • • • • • •

Hvem har en god opfindelse? Fortæl om idéen. Synes andre, det er en god idé? Du fortæller din bedste ven om idéen. Din ven er god til at få produceret den nye idé. I undersøger, om idéen er blevet lavet før. I tager patent på opfindelsen. I bliver rige. 13

ÅR D

KÖ K

RÄ

LUSTHUS

ROSARIUM

ÉB

RÉ

NY T TR TOV ÄD Ä GÅ XT RD SY ST TR EMA ÄD T GÅ ISK RD

ALMSKOG

ÅKER

EKSKOG

LANDSKAPSBOTANISK TRÄDGÅRD

LÖVBLANDSKOG

Ä RR

HAVSVIK

FUKTÄNG

ALDAMM

ALSKOG

LÖVBLANDSKOG

ÄNG

Vårväxter l Ä rarhandledning

ÅR

LÖVÄNG

ÅR

ENGELSKA PARKEN

FRANSKA PARKEN

ÄR SS AM L

RÄ

IN G

FRILUFTSTEATERN

ÅKER OCH HAGAR

ÖR NB

HERRGÅRDEN

Ö RT AG

TROLLSKOGEN

I denna handledning får du stifta bekantskap med 15 olika vårväxter som du kan stöta på i Fredriksdals botaniska trädgård, både i den landskapsbotaniska och den systematiska trädgården.

TALLSKOG

ENEFÄLAD

Välkommen till Fredriksdals botaniska trädgård i Helsingborg. Här kan du uppleva Skåne i miniatyr. På någon timme kan du vandra genom olika växtsamhällen allt från ängar, betesmarker till små dungar av alla vildväxande träd. Det finns till och med en havsstrand med de växter som hör hemma där. I en särskild del av trägården odlas ca 900 skånska växter systematiskt tillsammans med närbesläktade arter.

GRANSKOG

BOKSKOG

15 BJÖRKSKOG

ASKSKOG

LANDSKAPSBOTANISKA TRÄDGÅRDEN Här finns Skånes alla landskapstyper samlade i Nordens enda landskapsbotaniska trädgård. Havsvik, enefälader, lövängar, olika skogstyper och ängar med vilda blommor. I Systematiska trädgården är de skånska, vilda växterna systematiskt ordnade.

På Fredriksdal är alla växter fridlysta, vilket innebär att du inte får plocka dem. De idéer som ges kring fortsatt arbete med växter är därför uppdelade i två delar. En del med uppgifter som kan utföras på området och en del som kan utföras i klassrummet eller utanför Fredriksdal, där det är tillåtet att plocka blommor. Skolprogram: Det går bra att boka ett skolpedagogiskt program för din klass på temat Blommor och bin av Fredriksdals pedagoger. Gå in på Fredriksdals hemsida www.fredriksdal.se För skolan/Skolprogram Ordlista: En svensk/dansk ordlista finns på Fredriksdals hemsida För skolan/ Idébank/Vårväxter.

Målgrupp Grundskolan och gymnasiet

Denne lærervejledning fra Danmarks Tekniske Museum og Fredriksdal museer och trädgårder er udgivet med støtte fra H-H samarbejdet i Helsingør – Helsingborg. Tak til Anne-Mette Hermansen, Pædagogisk Udviklings Center Helsingør. Både Danmarks Tekniske Museum og Fredriksdal museer och trädgårdar har hvert år besøg af mange skoleklasser fra nabolandet, men ikke mange af dem indgår i egentlige museumsundervisningsforløb. Det har desværre vist sig, at sprogbarrieren på nuværende tidspunkt er en for stor hindring til, at lærerne rigtigt tør forsøge sig med museumsbesøg. Vi vil derfor med denne lærervejledning klæde lærerne på til selv at kunne varetage undervisningen på museet. Dette ved at etablere to forløb, som er tilrettelagt, så de indbefatter de trin- og fagmål, som de respektive lande har.

Vårväxter på Fredriksdal Efter varje växtbeskrivning i handledningen finns en siffer- och bokstavskombination som anger i vilken rabatt i den systematiska trädgården växten förekommer. Växterna är markerade i en karta som visar var i den landskapsbotaniska trädgården du säkrast hittar respektive vårblomma.

1. Buskstjärnblomma, Stor Fladstjerne – Stellaria holostea (4.2.C) Familj Caryophyllaceae. Nejlikväxter. Nellikefamilien Stellaria = stjärnlik Buskstjärnblomman är vanlig i Skåne. Den trivs i snår, skogsbryn och i lövskogar. Blommorna är vita med till mitten kluvna kronblad. Bladen är smalt lansettlika och känns sträva i kanten genom att de har fina små tänder. Titta gärna med lupp på dessa tänder. Bladen sitter korsvis motsatt på den bräckliga stjälken. Blommorna är femtaliga.

2. Majsmörblomma, Nyrebladet Ranunkel – Ranunculus auricomus (4.1.B) Familj Ranunculaceae. Ranunkelväxter. Ranunkelfamilien Ranunculus = Växer där grodor lever Majsmörblomman förekommer på ängar och i lövskogar. Blommorna är glänsande gula, med vanligen fem kronblad, där oftast ett ser trasigt ut. Stjälkbladen har smala flikar medan bladen nära marken är hela eller bredflikiga. Det finns flera arter smörblommor. Av dessa blommar majsmörblomman tidigast. Hela växten är giftig och smakar skarpt, därför äts den inte av betesdjur. Däremot kan den ingå i hö, eftersom giftet förstörs vid torkning. Växtsaften kan ge allergiska reaktioner på huden. 16

3. Kabbeleka, Engkabbeleje – Caltha palustris (Odlas endast i landskapsbotaniska trädgården) Familj Ranunculaceae. Ranunkelväxter. Ranunkelfamilien Caltha = korg Palustris = kärr Kabbelekan växer på näringsrika fuktiga marker. Blommorna är stora, gula och har oftast fem kronblad. Bladen är njurformade med naggad bladkant. Det lönar sig inte att plocka in kabbelekan eftersom den vissnar fort. Växten är giftig. Den betas inte av djur som tycker att den smakar illa. Men liksom hos smörblomman förstörs giftet vid torkning och växten går bra att använda som hö. Förr ansåg man att smöret fick en gulare färg om korna hade ätit hö med kabbeleka.

4. Hålnunneört, Hulrodet Lærkespore – Corydalis bulbosa (4.1.C) Familj Papaveraceae. Vallmoväxter. Valmuefamilien Corydalis = hjälm, tofs Bulbosa = med lök Växten är ganska vanlig på mullrika jordar i lövskogar. Blomningen sker tidigt på våren och blommorna kan vara vita eller rödvioletta. De är läppformade och har en sporre. Humlornas sugsnabel når inte ner till nektarn som finns längst ned i sporren. De biter därför hål i sporren och bryter sig på så vis in bakvägen för att komma åt nektarn. Det är roligt att leta efter dessa tjuvhål. Efter blomningen vissnar växten ner, men den lever vidare med en underjordisk ihålig stamknöl. Fröna har ett sockerhaltigt bihang som myror tycker om. De sprider fröna genom att de tappar några av de frön de försöker bära med sig till stacken. Växten odlades förr vid kloster. Den rödvioletta blomman kallades munk och den vita nunna. Den användes då mot bland annat inälvsmask.

5. Svalört, Vorterod – Ranunculus ficaria (Odlas endast i landskapsbotaniska trädgården) Familj Ranunculaceae. Ranunkelväxter. Ranunkelfamilien Ficaria = fikonlika knölrötter Svalört = blommar när svalorna kommer Svalörtens blommor är intensivt gula och bildar i slutet av april mattor som kan täcka marken helt. Växten är släkt med smörblommorna, vilket man kan misstänka genom de glansiga gula kronbladen. Svalörten har dock fler och smalare kronblad än vad smörblommor har. Bladen är hjärtlika och vissnar tidigt. I de nedre bladvecken bildas vetekornslika groddknoppar. Svalörtens frukt mognar sällan. Istället sprider växten sig med groddknopparna som ibland kan ligga i stora mänger på marken. Förr trodde man att groddknopparna var vetekorn som regnat ner från himmeln. De användes då för att dryga ut mjöl i dåliga tider. I färskt tillstånd är växten giftig. Giftet förstörs dock vid torkning. 18

6. Löktrav, Løgkarse – Alliaria petiolata (4.1.C) Familj Brassicaceae. Korsblommiga. Korsblomstfamilien Alliaria = lökluktande Löktrav förekommer längs skogsstigar och i busksnår. Hela växten luktar och smakar lök. Bladen kan ersätta lök i matlagning och är då godast råa. Blommorna är vita och små med fyra kronblad som sitter i kors, vilket är typiskt för denna växtfamilj. Bladen är hjärtlika och spridda längs stjälken. Växten har använts som svett- och urindrivande medicin.

7. Pestskråp, Rød Hestehov – Petasites hybridus (1.2.B) Familj Asteraceae. Korgblommiga. Kurvblomstfamilien Petasites = hatt med vida brätten, syftar på bladens form Skråp = mot hosta Pestskråp kan täcka stora områden längs bäckar och diken. Den blommar tidigt på våren. Blommorna är blekröda och sitter samlade i korgar. Bladen tillväxer efter att blomningen är över och blir stora och rabarberlika. Namnet antyder att växten använts som pestmedicin. Den har också använts mot bakteriesjukdomen rödsjuka hos svin.

8. Ramslök, Ramsløg – Allium ursinum (5.3.B) Familj Liliaceae. Liljeväxter. Liljefamilien Ursinum = björn Ramslöken växer i mullrika jordar i lövskogar. Den täcker ofta stora ytor av marken som luktar starkt av lök. De vackra stjärnlika, vita blommorna kan liksom bladen och de omogna frukterna användas i maträtter som ersättare för lök och vitlök. Ramslöken är den enda av de vilda svenska arterna i släktet lökar (Allium) som har vita blommor och breda platta blad, vilket ger den ett mycket karaktäristiskt utseende. Men se upp så att du inte förväxlar arten med liljekonvalj som är giftig. Deras blad är förvillande lika, men liljekonvalj luktar inte lök.

9. Gulplister, Guldnælde – Lamium galeobdolon (2.1.C) Familj Lamiaceae. Kransblommiga. Læbeblomstfamilien Lamium = av lamos, svalg Galeobdolon = stinker Gulplister växer på något fuktig, mullrik jord i lövskogar. De gula blommorna liknar hjälmar och sitter i kransar runt stjälken. Nektarn finns samlad längst ned i blomman. Om du försiktigt drar av en blomma kan du suga i dig en klick nektar om inte någon insekt varit före dig. Stjälken är fyrkantig liksom övriga växter inom den kransblommiga familjen. Bladen är korsvis motsatta och med åldern framträder ett silvermönster på ytan. Växten bildar ofta stora bestånd eftersom den förökar sig med underjordiska fleråriga jordstammar.

10. Rödblära, Dagpragtstjerne – Silene dioica (4.2.C) Familj Caryophyllaceae. Nejlikväxter. Nellikefamilien Blära = uppblåst foder Dioica = enkönad Rödbläran växer huvudsakligen i näringsrika fuktiga lövskogar. De röda kronbladen är fem till antalet och tvåkluvna. Bladen sitter parvis längs stjälken. Rödbläran är tvåbyggare, vilket innebär att den bildar han- och honblommor på olika plantor. Honblommor med pistiller har ett uppblåst foder med ett tydligt fruktämne inuti. Hanblommor med ståndare har smalt foder och det känns tomt inuti. Försök att hitta både han- och honindivider.

11. Harsyra, Skovsyre – Oxalis acetocella (3.2.B) Familj Oxalidaceae. Harsyreväxter. Surkløverfamilien Oxalis = sur, skarp Acetocella = sur Harsyran trivs i skuggiga löv- och barrskogar. Om solen skiner på bladen fälls dessa ihop som ett paraply för att hindra avdunstning. Detta händer även som ett skydd vid kyligt väder. Harsyra innehåller oxalsyra och smakar därför syrligt. Den kan användas som smaksättning och dekorering i bål och sallader. Bladen har också använts som fläckborttagningsmedel. Avkok av bladen har använts till munsköljning mot sår i munnen. Ät inte för mycket harsyreblad, då detta kan leda till kalkbrist. Oxalsyran reagerar nämligen med kalken i födan så att den inte kan tas upp i kroppen.

12. Liljekonvalj, Liljekonval – Convallaria majalis (5.3.B) Familj Liliaceae. Liljeväxter. Liljefamilien Majalis – blommar i maj Liljekonvalj trivs i lövskogar och hagar. De klocklika blommorna skyddas mot regn i och med att de hänger nedåt. De doftar mycket gott. Växten har två blad med breda och spetsiga bladskivor. Frukterna är röda bär. Växten är flerårig och sprider sig med underjordiska rotstammar. Hela växten är giftig och giftet påverkar hjärtfunktionen. Den har i äldre tider just använts som hjärtmedicin för att få hjärtat att slå kraftigare och mer regelbundet.

13. Skogsbingel, Almindelig Bingelurt – Mercurialis perennis (3.1.A) Familj Euphorbiaceae. Törelväxter. Vortemælkfamilien Mercurialis = läkeört upptäckt av Mercurius, handelns och köpmännens gud Perennis = flerårig Skogsbingel förekommer på mullrika jordar i lövskogar. Bladen sitter två och två mitt emot varandra längs stjälken. De är placerade vågrätt och kan på så sätt ta till vara det minimala ljus som når marken i en tät lövskog. Blommorna är oansenliga. Han och honblommor sitter på skilda plantor. En bra övning är att försöka hitta han och honindivid. Man hittar ofta många han- respektive honplantor nära varandra eftersom växten förökar sig med underjordiska utlöpare. På vilka växter bildas frukterna? Bladen har använts som kräk- och avföringsmedel. Växten finns avbildad tillsammans med Carl von Linné på den svenska hundralappen. 23

14. Maskros, Mælkebøtte – Taraxacum vulgare (1.1.B) Familj Asteraceae. Korgblommiga. Kurvblomstfamilien Taraxacum = botar ögonsjukdom, från arabiskan Vulgare = vanlig Maskrosen är en av våra mest älskade och hatade blommor Den är vanlig i gräsmattor och vägkanter i hela landet och trivs speciellt i kväverik jord. Många små tungformade blommor sitter tillsammans i en korg. Blomkorgen öppnar sig på morgonen och sluter sig på middagen. Den är även sluten vid mulet väder. Bladen är flikiga och bildar en rosett vid marken. Växten är näringsrik och utgör en viktig föda för många djur, som harar och kaniner. Späda blad kan användas i sallader och roten är ätlig, men den beska smaken måste lakas ur genom t ex kokning. Maskrosor sprider sig lätt. Hugger man av den så växer det ut flera nya skott från samma rot. Frukterna ser ut som små fallskärmshoppare vilka lätt förs bort med vinden. Frukterna användes förr som dun. Barn har lekt med maskrosorna genom att blåsa av fröna. Om alla frön från maskrosbollen försvann fick de önska sig någonting. Man har historiskt använt maskrosen till flera olika saker, bland annat som laxermedel eller hängd i ett band runt halsen för att motverka ögonsjukdomar. Som rostad har roten använts till kaffesurrogat. Växten innehåller en vit växtsaft som blir svart om man får den på huden.

15. Vitsippa, Hvid anemone – Anemone nemorosa (4.1.B) Familj Ranunculaceae. Ranunkelväxter. Ranunkelfamilien Anemone = som rörs av vinden Nemorosa = lundväxande

Vitsippan blommar tidigt på våren innan träden slagit ut och kan bilda stora vita mattor. Den trivs framförallt i lövskog och bördig barrskog. Bladen är flikiga med skaft. De vissnar snabbt efter blomningen, men växten finns kvar med en jordstam i marken. Jordstammen växer några cm per år och kan bli mycket gammal. Eftersom blomknopparna anläggs redan på hösten kan växten blomma tidigt på våren. Hela växten är giftig och om man får växtsaften på huden kan man få utslag. Trots det ansågs det förr att om man åt den första vitsippan på våren skulle det man önskade gå i uppfyllelse samma år.

Arbeta vidare med vårväxter på Fredriksdal

kronblad pistill

ståndare foderblad

Blommans byggnad • Leta efter kronblad och foderblad i de olika blommorna. • Leta efter ståndare och pistill i de olika blommorna. • Skogsbingel och rödblära har enkönade blommor. Vissa plantor har bara ståndare och andra har bara pistill. Honplantorna får frukter. Försök att hitta han- respektive honplantor. • I systematiska trädgården kan du följa med Freja Frö på äventyr. Där avslöjar vi blommornas hemligheter och berättar hela historien från frö till frö. Träskulpturer visar vägen bland ståndare och pistiller. • I systematiska trädgården hittar du också många andra vårblommor som inte rymts i denna lärarhandledning.

Pollinering • Undersök vilka insekter som besöker olika vårblommor. Vad gör insekten i blomman? • Undersök vilken vårblomma som luktar godast. Varför luktar blomman? • Vårväxterna som beskrivits ovan sprider sitt pollen med hjälp av insekter. Jämför dessa växter med gräsens/græsens, björkens/birkens eller alens/ rødelens blommor som är små och oansenliga. Dessa sprider sitt pollen med hjälp av vinden. Låt eleverna leta efter växter som de tror sprider sitt pollen med insekter respektive vinden. De vindspridda växterna måste producera mycket pollen eftersom det är ett mer osäkert sätt att sprida sitt pollen på än med en insekt som transporterar pollenet från blomma till blomma.

Enkel flora • På Fredriksdals hemsida www.fredriksdal.se (För skolan/Idébank/ Vårväxter) finns en enkel bildflora över de växter som ingår i vårväxtstigen. En övning för elever i de lägre stadierna kan vara att måla vårväxterna i detta arbetsblad samtidigt som ni passerar dem. Tag med färgpennor och underlägg! • I Väntande – spännande Natur (Anders Rapp. ISBN 91-26-92040-9) finns en övning för växtdetektiver som går ut på att lära sig termer som man kan hitta i en flora. T ex stjälkens utseende, bladens form eller hur bladen sitter. Med hjälp av dessa termer kan de olika växterna i vårväxtstigen beskrivas. Utanför Fredriksdal där ni kan plocka växter kan eleverna beskriva någon av ett antal utvalda växter med hjälp av dessa termer. En annan grupp av elever ska sedan gissa vilken av växterna som är beskriven. Växtfamiljer • På Fredriksdals hemsida www.fredriksdal.se (För skolan/Idébank/ Växtfamiljer) finns enkla beskrivningar av de största växtfamiljerna. Använd dessa när ni går runt bland vårväxterna. Många av vårväxterna tillhör någon av dessa växtfamiljer. • Ståndortsfaktorer De olika vårväxterna har olika krav på fuktighet, näringshalt, ljustillgång m.m. Försök att komma fram till vilka krav några av örterna har genom att fylla i ett schema likt det nedan. Sätt ett kryss för de alternativ som passar in på växten i fråga. Växt

Torrt

Fuktigt

Soligt

Skuggigt

Surt*

Basiskt*

Maskros Kabbeleka Gulplister Harsyra

• *mät med lackmuspapper eller pH-meter

Arbeta vidare med vårväxter innan eller efter besöket på Fredriksdal Pressa växter Samla några vårväxter i skogen. Pressa växterna genom att låta dem ligga mellan ritpapper och tidningar. Lägg tunga böcker ovanpå och byt tidningar med några dagars mellanrum om de är fuktiga. Pressa växterna i en vecka. OBS! Alla växter på Fredriksdal är fridlysta och får inte plockas.

Maskrosor Varje litet kronblad i maskrosen är en blomma. Räkna hur många blommor det finns i en maskros. Vem hittar den längsta maskrosen respektive den kortaste eller den minsta blomman respektive den största. Lägg ut i storleksordning. Tillverka kedjor av maskrosens stjälkar som blir fina vårhalsband eller studera fröspridningen med vinden.

Bestämningsnyckel Att tillverka sin egen bestämningsnyckel kan vara en bra utmaning och kan anpassas i svårighetsgrad för alla årskurser. För att förstå hur en flora är uppbyggd med nycklar kan eleverna få sortera 10 olika växter i två högar. De som ligger i samma hög ska ha någon gemensam egenskap. Gör övningen i grupper. Man upptäcker då att grupperna sorterat på olika sätt. Olika floror sorterar på olika sätt. Inget är rätt eller fel, men en del egenskaper kan vara lättare att sortera efter. Varje hög kan i sin tur delas upp i två nya högar med nya egenskaper.

Frögroning • Så frön på fuktig bomull, vattna varje dag. Efter ett par dagar har rötter börjat växa ut. Man kan tydligt se de små rothåren på dem. Genom rothåren suger växterna upp vatten och lösta salter. Därefter utvecklas bladen. De färgas gröna av klorofyll. • Undersök vad som behövs för att frö ska gro genom att utesluta ljus, fukt, luft, jord eller värme.

Kruka 1. Kruka 2.

Uteslut ljus. Några cm jord som fröna sås i. Håll jorden fuktig och täck med aluminiumfolie.

Kruka 3.

Uteslut luft. Några cm jord. Därefter fyll på med vatten. Då får fröna ingen luft.

Kruka 4.

Uteslut jord. Lägg hushållspapper i bottnen och lägg fröna på den. Håll pappret fuktigt.

Kruka 5.

Uteslut värme. Några cm jord som fröna sås i. Håll jorden fuktig. Sätt muggen i kylskåp.

Kruka 6.

Kontrollkruka. Inget ska fattas. Lägg i jord, plantera frö, håll varmt ljust och fuktigt.

Så frön i 6 plastmuggar med blomjord, 5 frön i varje. Skriv på respektive kruka vad som uteslutits.

Uteslut fukt. Några cm jord som fröna sås i. Vattna inte.

Vattenupptagning Sätt en nyklippt blomma i vas med vatten. Häll i lite olja i vattnet. Oljan kommer att lägga sig ovanpå vattnet. Märk ut hur högt vattnet står. Efter ett par dagar har blomman sugit upp vatten. Oljan hindrar vattnet från att avdunsta. Mät hur mycket vatten växten tagit upp. Vattentransport I en vas hälls vatten och hushållsfärg. Om man sätter en vit blomma i vasen kommer blommorna att färgas strimmiga efter ett par dagar. Strimmorna visar var blommans ledningskärl går. Pollen Titta i mikroskop på pollenkorn. Vilka olika former har de? Vad kan det vara bra för? (Pollenkornen ser olika ut beroende på om de sprids med vinden eller med insekter). Växter behöver ljus Lägg en planka på gräsmattan och låt den ligga några dagar. Ta bort plankan. Hur ser gräset ut under den? Man ser då att växterna behöver ljus för att klorofyllet ska kunna bildas. Klorofyllet är en förutsättning för att växterna ska kunna bilda sin egen näring i form av socker. Medicinalväxter Undersök om människan har använt vårväxterna till någonting genom tiderna t ex som medicin. På Fredriksdal finns en särskild Nyttoväxtträdgård.

Alla muggar utom nr fem kan lämpligen stå på en fönsterbräda. Jämför bägarna efter några dagar. Vilka har grott? När fröna väl grott krävs, ljus, vatten, luft, jord och värme för att växterna ska vidareutvecklas.

Vårväxter

32 LÄRARHANDLEDNING