02 2009 T i d s k r i f t f ö r S v e n s k A m at ö r A s t r o n o m i s k F ö r e n i n g o c h a n s l u t n a l o k a l f ö r e n i n g a r .
Halvmarigt maraton – ANDRA NATTEN
Svensk astronomi motiv för ny frimärksserie
EUROPEAN ASTROFEST 2009
ISSN 1 6 5 1 - 6 3 4 6
Nr. 2 2009
Årgång 28
STJÄRNHIMLENS VACKRASTE MISSTAG
Innehåll HALVARIGT MARATON – ANDRA NATTEN KALENDARIET OCH NOTISER PÅ HIMLEN I JULI, AUGUSTI OCH SEPTEMBER 2009 RAPPORTER STJÄRNHIMLENS VACKRASTE MISSTAG BOKRECENSIONER Framsidan: M 51, Malströmsgalaxen, fångad av Mattias Klasson, Lerum, med en IR-modifierad Canon 450D monterad på en Borg 76 mm / Astreya
GALLERIET
4-7 8 9-15 16-19 20 21-22 24
Triplet. Exponeringstider: L: 26 × 5 min (130 min).
R: 10 × 5 min bin 1×1 + 10 × 2,5 min bin 2× 2 (tot 75 min). G: 10 × 5 min bin 1×1 + 10 × 2,5min bin 2× 2 (tot 75 min). B: 10 × 5 min bin 1×1 + 10 × 2,5min bin 2× 2 (tot 75 min). Totalt 355 min.
SAAF, Svensk AmatörAstronomisk Förening, är en rikstäckande förening vars verksamhet syftar till att sprida intresset för astronomi och rymdfart och främja praktisk amatörastronomi. SAAF är en ideell förening, vars medlemmar arbetar utan ekonomisk vinning. Alla med intresse för amatörastronomi och astronomisk forskning är välkomna som medlemmar. Anslutna föreningar. Följande föreningar har Telescopium som medlemstidning: Astronomiska Sällskapet Aquila Kristianstad, Avesta Astronomisällskap, Borås Astronomisällskap, Grönhögens Astronomiska Förening, Karlskrona Astronomiförening, Norrköpings Astronomiska Klubb, Tierps Astronomiska Klubb, Uppsala AmatörAstronomer, Västerås Astronomioch Rymdforskningsförening. SAAF har ett artikelsamarbete med Ericson Astronomiförening (EAF). Mer information och kontaktuppgifter finner du på SAAF:s hemsida www.saaf.se
SAAF erhåller du tidskriften Telescopium med fyra nummer per år. Medlemmar får också inbjudningar till årliga stjärnträffar och kongresser de år sådana arrangeras. Som medlem kan du även ansluta dig till SAAF:s sektioner. Medlemsavgift. Vuxna (över 18 år): 200 kr (1 år), 360 kr (2 år), 540 kr (3 år). Ungdomar (18 år eller yngre): 100 kr (1 år), 180 kr (2 år), 270 kr (3 år). Europa och världen: 300 kr (1 år). Sektioner. Deep Sky. Jan Sandström, Parkgatan 29C, 671 40 Arvika, 0705-869496. Utger nyhetsbrev med observationstips om djuprymdsobjekt. Årsavgift: 60 kr. Solsystemet. Johan Warell, Fiby 118, 740 20 Vänge, tel.nr: 018-362150, e-post: solsystemet@saaf.se. Ingen avgift. Teleskop. Nils Olof Carlin, Lundenvägen 31 B, 541 39 Skövde, e-post: teleskop@saaf.se. Ingen avgift. Variabla stjärnor. Hans-Göran Lindberg, Bruksgatan 33, 730 50 Skultuna, e-post: variabler@saaf.se. Ingen avgift.
Medlemskap i SAAF. Du blir medlem i Svensk AmatörAstronomisk Förening genom att betala in årsavgiften på plusgironummer 904 56-5. Mottagare av betalningen är SAAF. Som medlem i
SAAF:s hemsida. www.saaf.se. Redaktör: Michael Sternald, Västra Bangatan 39A, 195 40 Märsta, e-post: webbredaktor@saaf.se
Telescopium. © 2009 Telescopium och respektive författare. Årgång 28. Redaktion: Jan Persson (redaktor@saaf.se), Sven Mårdh, Fredrik Silow, e-post: redaktion@saaf.se. Ansvarig utgivare: Johan Warell. Grafisk formgivning: Fredrik Silow. Bildredaktör: Robert Wahlström, bilder@telescopium.saaf.se. Redaktörer för ”Stjärnhimlen”: André Franke och Sven Mårdh. Faktagranskning: Johan
Warell. Korrektur: Cecilia Nordberg, Gunnar Carlin och Per Stymne. Tryck. Vindspelet Grafiska, Borås. Bidrag till tidningen skickas till SAAF, c/o J. Persson, Eklanda Hage 31, 431 49 Mölndal, eller till e-postadressen artiklar@saaf.se. Annonser. annonser@saaf.se. Manusstopp 2009. Nr 3: 1 juli. Nr 4: 1 okt. 2010. Nr 1: 1 jan. Nr 2: 1 april. Utgivningsplan 2009. Nr 3: 10 sept. Nr 4: 10 dec.
Diskussionsgrupp. www.saaf.se/diskussion.htm. Moderator: Johan Warell. Styrelsen för SAAF. Ordförande. Johan Warell, Fiby 118, 740 20 Vänge, tel.nr: 018-362150, e-post: johan.warell@saaf.se; Vice ordförande & Kassör. Jan Persson, Eklanda Hage 31, 431 49 Mölndal, 031-277820, e-post: jan.persson@saaf.se; Sekreterare. Anders Wettergren, Carl Bergstens gata 17, 603 78 Norrköping, 011-171976, e-post: anders.wettergren@saaf.se; Ledamöter. Anders Lindquist, Mariatorget 5, 2tr., 118 48 Stockholm, 08-6412955, e-post: anders.lindquist@saaf.se; Fredrik Silow, Karl XI-gatan 19B 222 20 Lund, 0462406845, e-post: fredrik.silow@saaf.se; Gunnar Lidström, Ringensons Väg 12G, 731 43 Köping, 0221-23198, e-post: gunnar.lidstrom@saaf.se; Jan Sandström, Parkgatan 29C, 671 40 Arvika; Michael Sternald, Västra Bangatan 39A, 195 40 Märsta, 0859111854, e-post: michael.sternald@saaf.se.
2010. Nr 1: 10 mars. Nr 2: 10 juni. Provexemplar. SAAF, c/o J. Persson, Eklanda Hage 31, 431 49 Mölndal, 031-277820, e-post: jan.persson@saaf. se. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta ner och korrigera insända bidrag. Insänt material kan komma att publiceras på SAAFs hemsida (www. saaf.se), om inte annat är överrenskommet.
LEDARSIDan Telescopiumredaktionen
SAAFs ordförande Johan Warell skriver ofta i Telescopium och sysslar med det mesta inom amatörastronomi, från visningar och teleskopbygge till visuella och digitala observationer av objekt i när och fjärran. Han agerar också som Astronomiårets kontaktperson mot de lokala astronomiföreningarna. Telescopiumredaktionen (fr. vänster i bild ovan) består av redaktörerna Jan Persson, Fredrik Silow, Sven Mårdh samt Johan Warell som är ansvarig utgivare.
Att blicka uppåt Många har tittat uppåt genom historien. Mot stjärnorna.
Blir det fler än vanligt i år?
Att Astronomiårets stora händelse ”100 timmar astronomi” har gått av stapeln undgick
väl ingen som läser detta. Många av oss var eftersökta under denna intensiva vecka i början av april och gav intervjuer, föredrag och visningar för alla möjliga mottagare. Minst sex tusen intresserade runtom i landet skådade då himlen genom teleskop.
För mig var det hela ett stort, om än något utmattande, nöje. I Uppsala visa-
de amatörer och proffs solen och stjärnhimlen för långt över tusen personer på tre olika platser. Mer än en procent av stans befolkning hade tittat genom teleskopen när allt var över! Inte illa i en stor stad där nöjena är många.
Många som besökte teleskopen och aktiviteterna under dessa dagar fick med
sig ett exemplar av NATT hem. SAAFs guide till astronomi för nybörjare som trycktes i tjugo tusen exemplar gick åt som smör i solsken, och nu har vi faktiskt inga fler att dela ut. Du kan dock alltid ladda ner en PDF-version på vår webbsida.
Nu spanar vi framåt mot årets stora stjärnträff på Ven som arrangeras av
SAAF och andra föreningar. Sista helgen i augusti samlas svenska och danska amatörer på denna ö som har så mycket gemensamt oss emellan, och som på ett nordiskt manér i tid och rum anknyter till årets huvudperson Galilei. Kom och upplev astronomisk gemenskap, föredrag, workshops, historia, kultur, nya vänner och varför inte lite sol och bad. Jag hoppas vi möts på Brahes Uraniborg när sensommarmörkret faller på!
Te l e s c o p i u m , n r 2 2 0 0 9
3
Timo Karhula Västerås, VARF/ SA AF
Timo Karhula är aktiv amatörastronom sedan snart 30 år. Han observerar det mesta på himlen, och har deep sky, kometer, solförmörkelser och astroresor som sina specialiteter. Timo är ordförande i Västerås Astronomi- och RymdforskningsFörening (VARF).
DEL 2(2)
HALVMARIGT MARATON – ANDRA NATTEN TIMO K ARHUL A , V ITMÅR AGATAN 8, 5 TR, 722 4 6 VÄ STER Å S, TEL 021-18 3 4 2 3 E-POST: timo_ karhula@hotmail.com FOTO: DIV ERSE SV ENSK A AMATÖR A STRONOMER. ILLUSTR ATION: FREDRIK SILOW
I Telescopium nr 1 2008 tipsade Timo Karhula om hur man kan utföra ett Messiermaraton, det vill säga att observera så många objekt som möjligt i Messiers populära djuprymdskatalog på en natt. Då hade han själv ännu inte utfört ett maraton. Här beskriver han sina resultat och erfarenheter av att se samtliga 102 Messierobjekt som går att se från Sverige på två nätter. Med bara kikare! I augus t i s a m m a år skulle resterande 19 Messierobjekt ligga bra till så jag ämnade prova en ”halvmara" då. Den 25 augusti begav jag mig med 18×50kikaren till en brygga vid Virsbosjön där sikten var helt fri mot syd och sydväst. Jag väntade på bryggan tills det mörknade. I den nautiska skymningen hittade jag den fina klothopen M 22 nära Jupiter i Skytten. M 22 såg stor och maffig ut, säkert beroende på ”månillusionen”, då den låg i samma synfält som horisonten. Jag kände väl till de sydliga Messierobjekten och jag lokaliserade samtliga objekt utan hjälp av stjärnkartor utom M75, M72 och M73. Även denna natt var mycket stjärnklar med en gränsmagnitud säkert bättre än 6,5. Stjärnmolnet M 24 i Skytten såg nebulöst ut, även med blotta ögat och det hade jag inte sett tidigare från Sverige. Jag såg nebulositet och inte bara den inbäddade stjärnhopen NGC 6530 i Lagunnebulosan, M 8, och båda nebulosadelarna i Trifidnebulosan, M 20. Bilden, motstående sida. Du måste inte ha ett teleskop för att observera alla Messiers objekt. Det räcker med en uppsättning bra fältkikare. En del klarar du till och med med blotta ögat! Foto: Fredrik Silow
Dä r m e d h a de j ag sett 102 Messierobjekt på två nätter med kikare. Jag lyckades till och med hitta kvällens resterande 19 objekt innan den astronomiska skymningens slut. De två nätterna blev mer lyckade än jag väntat mig. Det var mycket tyst och stillsamt att sitta på bryggan och då och då höra en gädda plaska till i vassen och samtidigt njuta av att se den mäktiga Vintergatan sträcka sig uppåt från Skytten, mot Skölden, Örnen och Svanen. Jag lade också märke till en kondensation i den södra Vintergatan som jag inte tidigare sett med blotta ögat. Mellan M 24 och Sköldens (Scutum) större stjärnmoln såg jag en kondensation till nära gamma Scuti, öster om M 16. Eftersom det finns åtminstone två tydliga ljusa stjärnfläckar i Scutum kommer jag att kalla denna för Scutums södra stjärnmoln. Ut m a n i n g a r n a
N u e f t e r åt k a n jag med bestämdhet ange vilka som är de svåraste M-objekten att se från Sverige. De är de sydliga klothoparna M 68, M 19 och M 28. Ifall galaxen
Te l e s c o p i u m , n r 2 2 0 0 9
5
Halvmarigt maraton – andra natten. Del 2(2). Fortsättning från föregående uppslag.
M 83 i Vattenormen mot förmodan kan ses från allra sydligaste Sverige är den svårast. Om alla objekt skulle befinna sig högt över horisonten är de absolut svåraste M 76, M 91 och M 98. M 74 och M 101 är de knepigaste om himlen inte är riktigt klar. Jag ställde en fråga i forumet Astronomiguiden om hur andra hade lyckats med sina Messiermaraton. Jag fick bara ett svar, från Ola Söderberg i Bålsta, och så här berättar han om sina 58 nedlagda Messiers: "Vad gäller natten 27/28 mars, så delade jag upp observationen på tre pass. Det första passet observerade jag från en ås nära mitt hem mellan kl. 20.00
M13
M27
FÖRSTA NATTEN
M42
M45
FÖRSTA NATTEN
Tid Objekt Instrument Observation, beskrivning, övrigt
Tid Objekt Instrument Observation, beskrivning, övrigt
Bl = Blotta ögat
18.36 M42 Bl Solhöjd -8° 18.36 M45 " 8 stjärnor synliga 19.06 Nautiska skymningen slutade 19.16 M79 25×100, 18×50 Mycket ljussvag med 18×50 (hade burit kikarna och
22.49 M95 22.50 M96 22.52 M105
25×100, 18×50, 7×50 Ljussvag, Saturnus 4º.2' mot W " Ganska ljussvag " Ljussvag, även NGC3384 med 18×50
stativet ca 300 m till sjön, höjd 4°) 19.31 M77 " Ljussvag 19.47 M74 " Ljussvag, stor 19.53 M31 Bl Ljus, avlång
23.02 M65 23.02 M66 23.25 M81 23.31 M82
" Ljussvag " Ganska ljus, även NGC3628 med 18×50 8×20 Ganska ljusstark " Ganska ljussvag, avlång
19.55 M33 18×50, 8×20 Mycket ljussvag med blotta ögat 19.56 Astronomiska skymningen slutade 20.06 M41 18×50, Bl Sydligaste stjärnhopen sedd med blotta ögat 20.19 M93 25×100, 8×20 Massa enskilda stjärnor med 25×100, triangulär 20.46 Komet 46P/
23.35 M40 18×50, 7×50 W * ljusare med 18×50; stellär med 7×50 23.42 M109 " Ganska ljus, avlång, mycket ljussvag med 7×50 23.55 M97 " Ljusstark, ganska stor, rund med 18×50; ljussvag och stellär med 7×50 23.55 M108 18×50, 7×50 Ljussvag, avlång (V-magnitud=10.0)
Wirtanen 25×100 20.51 Komet C/2008C1 Chen-Gao 25×100
0.08 M106 0.17 M98 0.20 M99
Bl = Blotta ögat
9.2 mag, 5’, DC=4-5 10.5 mag, 3’.5, DC=3
" Ljus, ganska stor och avlång 25×100, 18×50 Ganska ljussvag, avlång " Ganska ljus, rund
20.57 M43 21.01 M78 21.09 M47 21.10 M46 21.17 M50
25×100, 18×50 Massa enskilda stjärnor med 25×100, triangulär " Ganska ljus, nebulositet S om central * 25×100, 8×20 Ganska ljus med 8×20, större än M36 och M37 " Suddig 18×50, 8×20 Fin
0.23 M100 " Betydligt ljus, ganska stor, rund 0.32 M84 " Ganska ljus 0.32 M86 " Ljusare än M84; även NGC4388 (V-magnitud=11.0), NGC4435, NGC4438 0.42 M87 " Ljus
21.21 M32 21.21 M110 21.40 M76
18×50, 7×50 Ganska ljus men stellär " Ljussvag 18×50 Ganska ljussvag, liten
0.45 M89 0.49 M88 0.50 M91
21.47 M34 21.52 M37 21.56 M36 21.57 M38 21.59 M35
Bl, 8×20 Ljussvag med blotta ögat 8×20 Ganska ljus med 8×20, större än M36 och M37 " Ganska ljus, mindre än M37 och M38 8×20, Bl Ganska ljus med 8×20, större än M36 och M37 Bl Ljussvag, ganska stor, Mars 2° mot NW
0.56 M49 " Mycket ljus, stellärt centrum, även NGC4526 och NGC4535 1.05 M61 18×50 Ljus 1.09 M85 " Ljus 1.17 M60 25×100, 18×50 Ljus
21.59 M44 22.09 M48 22.10 M1
" Ljusstark även utan glasögon 8×20 Stor, suddig, en ljus * i mitten 18×50, 7×50 Ljussvag, mycket liten
1.18 M59 1.21 M58 1.25 M90
" Ganska ljus " Ganska ljus " Ganska ljus, avlång
1.35 M104
25×100, 18×50, 7×50 Ganska ljussvag, avlång
22.16 M67 8×20 Ganska ljus, ganska stor, grynig 22.30 Skrev lägesrapport på Internet
6
och 21.40. Då hittade jag 40 st Messier med (Binoptec) 20×80 kikaren. Sedan tog jag en liten rast för att hälsa på min kompis och såg hos honom 4 st galaxer i Virgohopen genom hans ETX-70. Efter detta gick jag hem och åt och vilade och gick sen ånyo upp på åsen för att där se ytterligare 14 st Messierobjekt mellan klockan 02.10 och 03.40 i 20×80. I slutet försökte jag hitta i Skytten, men stördes både av gryningsljuset och av ’Stockholmsljuset’ som jag har i sydost. Den sista Messiern jag observerade var M15 som skymtade mellan trädens grenar i öster.”
Te l e s c o p i u m , n r 2 2 0 0 9
" Ganska ljussvag, ganska liten " Ljus " Betydligt ljus
T I P S!
I en tidigare artikel av Timo om Messiermaraton (Telescopium nr.1 2008) hittar du en fullständig
I e n di s k us s ion på Astronomiguiden kom vi halvt om halvt på skämt överens om att ifall man lyckas se hälften av M-objekten, dvs. 55 stycken, så har man utfört en lyckad genuin ”Messier-halvmaraton”. Detta är en bra bedrift från Sverige och jag tar gärna emot era rapporter om ni lyckas med en halvmara på en natt. S l u t e t av ok t obe r kan vara den näst bästa tiden på året för att se många M-objekt eftersom objekten i Skytten fortfarande syns tidigt på kvällen och de nordligare galaxerna i Virgo/Coma i gryningsljuset.
M51
M57
FÖRSTA NATTEN
tabell över alla Messierobjekt och Då är dock bland andra M 4, var du hittar dem på himlen. M 80, M 19, M 68 och M 104 osynliga från Sverige. Här nedan hittar ni min tabell över de observerade objekten med information om klockslag, instrument och övriga noteringar. De korta beskrivningarna och intrycken för objekten är gjord med den minsta kikaren om inte annat anges. Hoppas listan kan vara till hjälp, oavsett om det är ditt första eller nästkommande maratonpass.
H a pp y h u n t i ng !
M66, M65
M101
ANDRA NATTEN
Tid Objekt Instrument Observation, beskrivning, övrigt
Tid Objekt Instrument Observation, beskrivning, övrigt
Bl = Blotta ögat
Bl = Blotta ögat
1.46 M53
18×50 Mycket ljus, ljust centrum; även NGC5053
22.01 M22
18×50, 7×50 Ljusstark, stor och diffus med 18×50; äv. m. 7×50 " Nautiska skymningen slutade " Nebulös bakgrund, även med blotta ögat (höjd 7º) " Svannebulosan, ljus, stor
1.52 M64 " Mycket ljus, äggformad 2.17 M68 25×100 Mycket ljussvag (dekl = -26º45’ och höjd 2º.9) 2.30 Skrev ny lägesrapport på Internet
22.08 22.13 M24 22.13 M17
2.58 M94 3.03 M63 3.06 M51 3.11 M101
18×50 Ganska ljus, 9.6m * N och en 11.14m * 5’.8 W " Mycket ljus, närliggande 9.3m * " Mycket ljus, även NGC5195 " Ganska ljus, mycket stor, rund
22.14 M9 " Ganska ljussvag, ganska liten, rund 22.18 M8 " Både Lagunnebulosan och stjärnhopen NGC6530, ganska ljussvag, avlång E-W 22.18 M20 " Trifidnebulosans två delar, ganska ljus
3.23 M3 3.27 M5 3.35 M12 3.38 M13 3.43 M92
7×50 Ljus, ganska liten " Ljus, ganska liten " Ganska ljus, ganska liten Bl Ljussvag, liten 7×50 Ljus, liten
22.18 M21 22.20 M28 22.23 M18 22.24 M23 22.26 M16
" Ganska ljus " Ljussvag, liten " Ganska ljus " Ganska ljus, stor, såg flera enskilda * " IC4703 (Örnnebulosan) tydlig, mycket ljus och stor
3.45 M57 3.52 M56 3.55 M29
18×50 Ljusstark, ganska liten " Ganska ljus, ganska stor 7×50 Ganska ljus, betydligt liten
22.27 M25 22.57 M75 23.02 M102
" Ljusstark, stor, såg flera enskilda * " Ljussvag, liten " NGC5866, (=M101), betydligt ljus, avlång
3.58 M39 " Ljus, stor, såg många enskilda * 4.02 M52 " Ganska ljus, betydligt liten, såg lite glitter 4.08 M103 " Ganska ljus, liten, avlång, urskiljde några enskilda *, även NGC663 4.13 Astronomiska gryningen började
23.16 M30 23.25 M72 23.27 M73 23.34 M15 23.34 M2
" Mycket ljussvag med 7×50, lätt att lokalisera " Ganska ljus, ganska liten " Som en suddig dubbelstjärna " Mycket ljus men ganska liten med 7×50 " Mycket ljus men liten med 7×50
4.15 M27 4.18 M71 4.21 M10
23.39 Astronomiska skymningen slutade
7×50 Ganska ljus, liten " Ganska ljus, liten " Ljus, liten
4.28 M14 " Ganska ljussvag, liten 4.33 M107 18×50 Ganska ljusstark, ganska liten 4.44 M80 25×100 Ganska ljus 4.45 M19 " Ljussvag, liten (mitt 102:a Messier-objekt från Sverige, höjd 2º.6)
Första natten såg jag 83 st Messier-objekt på 10 timmar och 39 minuter. Andra natten – 19 st på 1 timme och 38 minuter. Samtliga objekt observerades för blotta ögat eller med olika typer av fältkikare.
4.49 M4 25×100 Ljussvag, stor, diffus (observerade på järnvägs rälsen, sjätte platsen utanför gården inatt) 5.03 Nautiska gryningen började 5.11 M11 18×50 (Ljus himmel) 5.15 M26 25×100 (Ljus himmel) 5.20 M24 " Misslyckades, för ljus himmel
Te l e s c o p i u m , n r 2 2 0 0 9
7
Kalendariet + NOTISER Jan Persson, SA AF
Vill du få in en händelse om din förening i Kalendariet? Eller vill du skriva en notis eller kanske bara sälja något? Hör av dig till redaktören för kalendariet, Jan Persson.
DETTA HÄNDER I JULI, AUGUSTI OCH SEPTEMBER 2009 13 juni, lördag 14:00, SAS, En dag under solen. Siljansnäs. 20 juli, måndag 13:00, SV, Föredrag om månlandningen. Göteborg. 19 augusti, onsdag 20:00, SAAF, Sagittarius 2009. Öland. 20 augusti, torsdag 15:00, SAAF, Sagittarius 2009. Öland. 21 augusti, fredag 15:00, SAAF, Sagittarius 2009. Öland.
KONTAKTPERSONER I FÖRENINGARNA:
23 augusti, söndag 10:00, SAAF, Sagittarius 2009. Öland.
MAK – Mariestad Astronomiklubb Kontaktperson: Rune Fogelquist, tel. 0501 - 181 67.
28 augusti, fredag 13:00, Astronomidagarna på Hven 2009. 29 augusti, lördag 10:00, Astronomidagarna på Hven 2009. 30 augusti, söndag 10:00, Astronomidagarna på Hven 2009.
18:00, MAK, Träff under stjärnorna. Mariestad.
17 oktober, lördag 13:00, SV, Föredrag av RUAG Aerospace. Göteborg.
22 augusti, lördag 12:00, MAK, Träff under stjärnorna. Mariestad.
14 november, lördag 13:00, SV, Föredrag av Dan Olsson. Göteborg.
SV – Slottskogsobservatoriets vänner Kontaktperson: Ingemar Ewaldz, tel: 031-55 29 35 eller 0303-22 53 23. GAF – Grönhögens Astronomiska Förening Kontaktperson: Jörgen Danielsson, tel. 0485 - 344 62. ETT UPPDATERAT OCH KOMPLETT KALENDARIUM HITTAR DU PÅ SAAF:S WEBBSIDA.
T I L L M I N N E AV VÅ R VÄ N M AGN US JOHANSSON
Svensk astronomi motiv för ny frimärksserie
2
För att uppmärksamma Internationella astronomiåret 2009 ger Posten den 29 januari ut frimärken med rymdtema. Motivet på frimärkena är PoGOLite, ett internationellt samarbetsprojekt med forskare från Stockholms universitet och Kungliga tekniska högskolan (KTH). Instrumentet – som just nu byggs i Stockholm och ska skickas upp med ballong från rymdbasen Esrange i Kiruna - mäter röntgenstrålning från rymden. Astronomifrimärkena består av två motiv, båda inspirerade av PoGOLite. Ett märke visar en schematisk bild av instrumentet. Det andra illustrerar hur instrumentet, lyft högt upp i atmosfären av en ballong, mäter strålningen från Krabbnebulosan.
M a g n u s J o h a n s s o n, vå r kassör i Mariestads Astronomiska Klubb (mak) sedan många år tillbaka har efter en tids sjukdom lämnat oss i stor sorg och saknad. Våra tankar går särskilt till hans familj och nära vänner, som förlorade en god vän och kamrat. Vi vänner och kamrater i Mariestads Astronomiska Klubb saknar honom också, och han lämnar ett stort tomrum efter sig, både som medlem, kamrat och vän. Sör en Persson Or dför ande, m ak
8
15:00, SAAF, Sagittarius 2009. Öland.
Te l e s c o p i u m , n r 2 2 0 0 9
Astronomisemestra i Sydsverige i sommar! Den 19-23 augusti, helgen innan Astronomidagarna på Hven, bjuder Grönhögens Astronomiska Förening (GAF) och SAAF in till Sagittariusmöte på södra Öland. På denna träff prioriteras observationer på en verkligt mörk himmel och alla spontana bidrag till programmet välkomnas varmt. Huvudsamlingspunkt och plats för föredrag och prylmarknad är Medborgarhuset i Grönhögen. Föredragshållare är bland annat Arvid Pohl vid högskolan i Kalmar (”Gammateleskopet FERMI och mörk materia”), Chris Allen (”Epsilon Aurigae i fokus”) och Johan Warell (”Snabbt och smidigt – historien om ett miniobser-
är formgivna av designern Einar Åkerlind. Texten som medföljer märkena är skriven av Magnus Axelsson, astronom vid Institutionen för astronomi, Stockholms universitet.
Förutom Krabbnebulosan kommer PoGOLite att leta efter polarisation i strålningen från flera andra av universums mest spännande objekt: neutronstjärnor, aktiva galaxkärnor och gas som faller in i svarta hål. I många av dessa fall kommer PoGOLite att göra de första mätningarna i sitt slag. Även frimärket som visar mätningen är unikt - Krabbnebulosans plats på stjärnhimlen är markerad med ett hål i form av en stjärna. Det är det första svenska frimärket någonsin med denna detalj. Frimärkena
PoGOLite är ett internationellt projekt med deltagare från Sverige, Japan, USA och Frankrike. Från Sverige deltar forskare från KTH och Stockholms universitet. Genom stöd från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Rymdstyrelsen och Vetenskapsrådet har den svenska gruppen fått en ledande roll i projektet. BIDRAG SOM BELÖNAS I Telescopium nr 3, 2008, annonserades att två av bidragen till nr 1, 2009, skulle få boken Stjärnhimlen – en utförlig astronomisk guide, av Robert Burnham m.fl. Av de bidrag som sändes in till Telescopium nr 1, 2009 så
ARIUS SAGIT T
20 09
vatorium”). Anmäl dig till huvudarrangören Jörgen Danielsson (jorgend56@ gmail.com). Deltagande är kostnadsfritt för medlemmar i SAAF och ungdomar under 15 år. Övriga betalar in 100 kr (50 kr för deltagare 15- 18 år) på pg 904 56-5 (betalningsmottagare SAAF, märk talongen ”Sagittarius”). Mer information finns på GAFs webbsida gaf.homeip.net. Välkommen!
belönas följande: Christopher Allen, Färjestaden P-M Hedén, Vallentuna
Bästa bidrag till nr 3, 2009, belönas också Vi vill gärna ha fler bidrag. Till nr 3, 2009, belönar vi de två bästa med var sitt exemplar av boken Secrets of the hoary deep, av Riccardo Giacconi (recenserades i Telescopium nr 1, 2009).
På himlen
Sven Mårdh, André Franke
& Anders Wettergren NAK /SA AF
Sven Mårdh jobbar till vardags på Norrköpings Tidningar. Han är kassör i Norrköpings Astronomiska Klubb, som han också var med och startade. André Franke är välkänd för P1-lyssnarna, då han ibland levererar väderrapporten från SMHI i Norrköping. Han är medlem i Norrköpings Astronomiska Klubb och gör för deras hemsida grafik för aktuella händelser på himlen. Anders Wettergren är en driven observatör med konstnärliga talanger. När han inte gör väderkartor på SMHI, gör han stjärnkartor till Telescopium. Även Anders är medlem i Norrköpings Astronomiska Klubb.
På himlen i JULI, AUGUSTI OCH SEPTEMBER 2009 Skribent: S ven Mårdh, R ambog. 71, 60 3 71 Norrköping, e-post: sven.mardh@glocalnet.net, 011-14 6 8 75. Illustrerade stjärnkartor: Anders Wettergren. Grafik: André Franke.
Jupiter är giganten på sommarens natthimmel, och i år kan du även använda planeten som guide för att hitta Neptunus. Morgonhimlen domineras istället av Venus, som gör en lysande föreställning i augusti och september. SOLEN . S OL E N f i n ns i stjärnbilden Tvillingarna när juli börjar och kommer sedan till Kräftan den 20 juli, Lejonet den 10 augusti och Jungfrun den 16 september. Höstdagjämningen inträffar den 22 september kl 23.19 när solen passerar himmelsekvatorn och sedan hamnar söder därom.
De n 22 j u l i inträffar århundradets längsta totala solförmörkelse, som vi tyvärr inte kan se något av i Sverige. Den totala fasen varar maximalt 6 minuter 39 sekunder och kan ses i ett smalt band genom Indien, Kina, Japan och vidare ut i Stilla havet.
Lund startar den kl 03.24 då solen bara står 8° under horisonten.
I s y dl ig a s t e Sverige den 18 juli kan man i gryningen se början på en månockultation av Merope i stjärnhopen Plejaderna. I
T vå m å n f ör mör k e l s e r i jordens halvskugga (penumbra) sker under perioden – den 7 juli och 6 augusti. Denna typ av förmörkelse är
M Å NEN .
01
01. Planeternas visibilitetsdiagram för norra Europa. Gäller tredje kvartalet 2009. Svart betyder att planeten inte är observerbar och vit att den går bra att observera. För Merkurius till Saturnus avser diagrammet observationer med blotta ögat, för Uranus och Neptunus med kikare eller litet teleskop.
knappt märkbar för blotta ögat och det är bara den sistnämnda som är ”synlig” i Sverige. Förmörkelsen börjar kl 1.01 och slutar kl 4.27 (då har månen hunnit gått ned i norra delen av landet). Maximum sker kl 2.39 då bara 43 procent av månskivan är i Te l e s c o p i u m , n r 2 2 0 0 9
9
På himlen
Solsystemsobjektens symboler: Fr.v. solen, Merkurius, Venus, månen, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus, Neptunus.
Sven Mårdh, André Franke
& Anders Wettergren NAK /SA AF
02
02. VENUS PÅ MORGONHIMLEN. Venus syns på morgonhimlen, dock till en början bara från södra Sverige, senare i juli även längre norrut. I södra Sverige står Venus som bäst ca 20 grader över horisonten vid den borgerliga gryningens början i slutet på augusti; i norra Sverige står grannplaneten som mest 15 grader över horisonten i början på september. Grafiken visar Venus position på himlen vid den borgerliga gryningens början och gäller för exakt 60 graders nordlig latitud. Positionerna är utsatta för var femte dag och datummarkeringarna var tionde dag.
halvskuggan. Detta är troligen för lite för att man ska kunna se något över huvud taget. MERKURIUS . S ol s y s t e m e t s i n n e r s t a planet står i övre konjunktion med solen den 14 juli och når sedan största östliga vinkelavstånd (27°) från densamme den 24 augusti. Denna kvällsapparation är tyvärr en ogynnsam för oss nordbor och planeten är svårobserverad. Den 20 september står Merkurius i undre konjunktion med solen och kan sedan ses på morgonen lågt i öster i slutet av månaden. Den 30 september är dess höjd vid den borgerliga gryningens början 7° i Lund och Stockholm och 6° i Luleå. Den ljusare Venus, som finns 10° snett ovanför till höger om Merkurius kan tjänstgöra som guide. 5° snett nedanför till vänster om Merkurius finns Saturnus nära horisonten. Planettrion syns bättre under oktober, mer om detta i nästa Telescopium.
Sverige har svårt att se den under juli). Planeten når sin högsta höjd vid den borgerliga gryningen i slutet av augusti i de sydligaste delarna av landet (20°) och i början av september i de nordligaste (16°). I juli avlägsnar sig Venus från Mars alltmer efter deras midsommarmöte. Venus far vidare genom Oxen (7°S om stjärnhopen M45 Plejaderna den 4 juli och 3°N om Aldebaran den 14 juli), Tvillingarna (på linje med Castor och Pollux den 26 augusti), Kräftan (1°S om stjärnhopen M44 Praesepe den 2 september) och Lejonet (0,5°N om Regulus den 20 september). I slutet av september får Venus sällskap av Merkurius och Saturnus. Månen är nära Venus morgnarna den 19 juli, 18 augusti och 16–17 september. Venus vinkelavstånd från solen minskar under perioden från 44° till 25°V. Magnituden är den 1 juli –4,1 då 62% av planetskivan är belyst. Den 30 september har magnituden sjunkit till –3,9 (90% belyst).
V E N U S i m p on e r a r som morgonstjärna i öster (norra
De n r öda planeten syns nu allt bättre på morgonhimlen, även
VENUS .
10
Te l e s c o p i u m , n r 2 2 0 0 9
M A RS .
om norra Sverige får vänta till augusti innan den kan observeras ordentligt. I gengäld går den i september upp redan under kvällstid i norra Sverige tack vare sitt nordliga läge. I början av juli står Mars fortfarande nära Venus, men de avlägsnar sig snart från varandra. Under perioden genomlöper Mars Oxen (5°S om stjärnhopen M45 Plejaderna den 10 juli och 5°N om Aldebaran den 27 juli) och Tvillingarna (0,8°S om stjärnhopen M35 den 29 augusti). Månen står nära Mars 18–19 juli, 16 augusti och 13–14 september. Magnituden ökar från +1,1 till +0,8. Marsskivan är ännu för liten för att visa ytdetaljer i små teleskop. S ol s y s t e m e t s s t ör s t a planet står i opposition den 14 augusti och syns därför under större delen av natten under perioden. Planeten finns i den sydliga stjärnbilden Stenbocken och står lågt över horisonten, speciellt i nordligaste Sverige. Den 4 augusti kl 00.52– 02.48 (cirkatider) ockulterar Jupiter stjärnan 45 Capricorni (magnitud +5,9). Eftersom stjärnans ljusstyrka är snarlik de fyra galileiska månarnas ser den ut som en extramåne under nätterna omkring detta datum. För alla som följer förmörkelser och andra fenomen bland Jupitermånarna kan nämnas att de under den närmaste tiden även förmörkar och ockulterar varandra. Vår egen måne är nära Jupiter 11 juli, 6–7 augusti, 2–3 september och 29–30 september. Jupiters magnitud ökar från –2,7 till –2,9 vid oppositionen för att sedan åter sjunka till –2,7. Den13 juli sker det andra mötet i en trippelkonjunktion när Jupiter passerar 37 bågminuter söder om Neptunus. Planeterna står dock något närmare varandra dagarna JU P I T ER .
innan. Den sista konjunktionen i serien inträffar den 20 december. R i ng pl a n e t e n k a n i södra och mellersta Sverige ses lågt i väster på kvällen en bit in i juli. Sedan drunknar den obönhörligt i det starka skymningsljuset. Saturnus står i konjunktion med solen den 17 september. Den dyker redan i slutet av månaden upp i gryningen lågt i öster – nu i sällskap av Merkurius och Venus, som båda befinner sig högre upp på himlen. Saturnus vistas i stjärnbilden Lejonet, men kommer i början av september in i Jungfrun. Magnituden är den 1 juli +1,0 och 30 september +1,1. Saturnusringarna lutar i början av juli 3° med södra sidan mot oss. Den 4 september vänder planeten den tunna ringkanten mot jorden, men tyvärr kan vi ju inte se Saturnus då. Den 30 september är ringlutningen endast 1,5° med norra sidan vänd mot oss. S AT URNUS .
UR A NUS . ”H e r s c h e l s pl an e t ” kan i början av juli observeras under den senare hälften av natten där sommarhimlen är tillräckligt mörk. I augusti syns den allt tidigare och när den står i opposition den 17 september går den att se från kväll till morgon. Du hittar Uranus med en vanlig fältkikare i Fiskarna, en bit under Pegasuskvadraten. Planetens rörelse är retrograd under perioden. Magnituden ökar något från +5,8 till +5,7.
S ol s y s t e m e t s y t t e r s t a stora planet finns i Stenbocken, men du måste ha en kikare för att se den och en mörk himmel är ett måste. Planeten står i opposition den 17 augusti och syns
NE P T UNUS .
03
04
03. MÅNEN PASSERAR FÖRBI JUPITER. Himmelsvy kring den 11 juli när månen passerar förbi Jupiter. Bilden gäller för exakt 60 graders nordlig latitud ungefär vid kl 02:30 svensk sommartid. 04. MÅNEN PASSERAR FÖRBI MARS OCH VENUS. På morgonhimlen den 18 juli står månen nära Mars och morgonen därpå nära Venus. Bilden återge himmelsvyn kring den 19 juli vid kl 03 och gäller för exakt 60 graders nordlig latitud.
då hela natten igenom. Som nämndes ovan inträffar den 13 juli det andra mötet i en trippelkonjunktion när Jupiter passerar 37 bågminuter söder om Neptunus. Faktiskt står Jupiter inom 2,5° från Neptunus från 30 april till 8 augusti. Därefter drar avståndet iväg en smula och når knappt 7° i början av oktober. Sedan närmar sig Jupiter igen för det tredje mötet
mellan de båda planeterna den 20 december. Neptunus magnitud går från +7,9 till +7,8 omkring oppositionen, och sedan till +7,9 igen. (3) J u no rör sig mellan Fiskarna och Vattumannen, inte så långt från Uranus. Asteroiden når en gynnsam opposition den 22 september där magnituden når upp till +7,6.
A S T EROIDER .
Te l e s c o p i u m , n r 2 2 0 0 9
11
På himlen
Solsystemsobjektens symboler: Fr.v. solen, Merkurius, Venus, månen, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus, Neptunus.
Sven Mårdh, André Franke
& Anders Wettergren NAK /SA AF
05
06
07
05. MÅNEN PASSERAR FÖRBI JUPITER IGEN. Himmelsvy på kvällen (ca kl 22:15 svensk sommartid) kring den 8 augusti när månen passerar förbi Jupiter. Bilden gäller för exakt 60 graders nordlig latitud.
12
06. MÅNEN PASSERAR FÖRBI MARS OCH VENUS IGEN. På morgonhimlen den 16 augusti står månen nära Mars och två dagar senare nära Venus. Bilden visar himlen kring den 17 juli ungefär vid kl 03:15 och gäller för exakt 60 graders nordlig latitud.
(4) V e s t a k a n ses på morgonhimlen under senare delen av augusti och september i Tvillingarna och Kräftan. Den passerar 0,5°N om Venus den 25 augusti och 0,6°S om stjärnhopen M44 Praesepe den 16 september. Magnituden ökar från +8,4 till +8,3.
let har ljusstyrkan sjunkit till 10:e magnituden.
(7) I r i s s t å r i opposition den 4 juli i den sydliga stjärnbilden Skytten med magnituden +8,7. Asteroiden passerar rakt igenom stjärnhopen M25 den 23–25 juli och 25–26 september. Vid det senare tillfäl-
KOME T ER .
Te l e s c o p i u m , n r 2 2 0 0 9
(18) M e l p om e n e i stjärnbilden Valfisken står i opposition först i mitten av oktober, men når magnitud +8 redan i september. C /C /2 0 0 6 W3 (Christensen) har ett ovanligt stort perihelieavstånd (3,13 AE eller 468 miljoner kilometer den 6 juli). Under den kommande perioden tros magnituden ligga runt +8. Kometen
07. MÅNEN PASSERAR FÖRBI MARS OCH VENUS ÄNNU EN GÅNG. På morgonhimlen den 13 och 14 september står månen nära Mars och den 16 och 17 september nära Venus. Bilden visar himlen i mitten på september strax före kl 05 och gäller för exakt 60 graders nordlig latitud.
står gynnsamt till för observationer, då den rör sig från Pegasus, in i Svanen och vidare till Räven, Pilen och Örnen. 22P/K opf f f i n ns i Vattumannen hela perioden. Kometen står i opposition vid månadsskiftet augustiseptember. Magnituden ligger runt +8 i juli, men dalar sedan mot +11 i slutet av september. De lt a Aqua r i de r n a (synliga 12 juli–19 ME T EORER .
08
09
08. MÅNEN PASSERAR FÖRBI JUPITER ÄNNU EN GÅNG. Himmelsvy kring den 2 september när månen passerar förbi Jupiter. Bilden gäller för exakt 60 graders nordlig latitud ungefär vid kl 21:45 svensk sommartid.
augusti) beräknas nå maximum den 28 juli med 20 meteorer i timmen (så kallad Zenithal Hourly Rate eller ZHR) utstrålande från Vattumannen. Skuren syns bäst från sydligaste Sverige. En halvmåne i Jungfrun går ner tidigt och stör inte något. Medelsnabba meteorer (41 km/s). A l fa C a pr ic or n i de r n a (3 juli–15 augusti) når maximum 30–31 juli med bara 4 meteorer i timmen (ZHR). En ¾-måne i Skorpionen stör
09. MÅNEN PASSERAR FÖRBI JUPITER ÅTER IGEN. Himmelsvy kring den 29 september när månen passerar förbi Jupiter. Bilden gäller för exakt 60 graders nordlig latitud strax efter kl 20 svensk sommartid.
bara tidigt på natten i södra Sverige. Gulaktiga, långsamma meteorer (23 km/s) med en och annan bolid. Strålar ut från Stenbocken. Pe r s e i de r n a (17 j u l i – 2 4 augusti) når maximum på kvällen den 12 augusti (då solen fortfarande är uppe) med 100 meteorer i timmen (ZHR) utstrålande från norra Perseus. När skymningen sänkt sig har aktiviteten redan börjat sjunka. En nästan till 60% belyst måne i
Väduren kommer att störa en hel del. Ljusa, snabba meteorer (59 km/s) som ofta ger rökspår. Ursprungskomet: 109P/Swift-Tuttle. K a ppa C yg n i de r n a (3– 25 augusti) har maximum den 17 augusti med bara 3 meteorer i timmen (ZHR). Månen är nu en skära i Tvillingarna och stör inget nämnvärt. Långsamma meteorer (25 km/s) som ofta är ljusstarka och kan explodera. Utstrålar från Svanen.
Te l e s c o p i u m , n r 2 2 0 0 9
13
På himlen
Solsystemsobjektens symboler: Fr.v. solen, Merkurius, Venus, månen, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus, Neptunus.
Sven Mårdh, André Franke
& Anders Wettergren NAK /SA AF
S TJÄRNHIMLEN , L AT. 6 0 ° N
A l fa Au r ig i de r n a (25 augusti–8 september) beräknas nå maximum omkring midnatt 31 augusti–1 september med 7 meteorer i timmen (ZHR), utstrålande från Kusken. Månen (full den 4 september) finns i Skytten och stör. Snabba meteorer (66 km/s). S e p t e m be r-Pe r s e i de r n a (5–17 s e p t e m be r ) är som mest 5 meteorer i timmen (ZHR) vid maximum den 9 september. En ¾-måne i Väduren gör då livet surt för observatörer. Snabba meteorer (64 km/s) som strålar ut från Perseus.
NORR
Stjärnkarta med synliga planeter samt månen. Stjärnkartan gäller följande tidpunkter svensk sommartid (SST): 1 juli 15 juli 1 aug 15 aug 1 sept 15 sept
kl. kl. kl. kl. kl. kl.
02.00 SST 01.00 SST 00.00 SST 23.00 SST 22.00 SST 21.00 SST
ÖS T ER
De lt a Au r ig i de r n a (18 september–10 oktober) presterar bara 3 meteorer/timme (ZHR) vid maximum den 29 september. Månen (5 dagar före full) lyser otrevligt i Stenbocken nära Jupiter. Snabba meteorer (64 km/s) som tycks komma från Kusken. De n mycket märkliga Epsilon Aurigae är en förmörkelsevariabel med en period på hela 27 år. En kompakt stoftskiva tros skymma en del av stjärnans ljus varvid magnituden sjunker från +3,0 till +3,8. Nästa förmörkelse pågår mellan 6 augusti 2009 och 15 maj 2011. Epsilon Aurigae är den övre stjärnan i den lilla triangeln nedanför Capella i Kusken.
VA RI A B L A S TJÄRNOR .
SYDOS T
1 m ESSIER 13 Här, i Herkules, finner du en av himlens mest spektakulära stjärnhopar, M 13. Du kan läsa mer om den på sidan 20 i artikeln "Kometen som var en stjärnhop". Som du ser är fler objekt som stjärnhopar, nebulosor och galaxer utmärkta på stjärnkartan. Läs om hur du själv kan utforska Messiers alla objekt i Timo Karhulas artikelserie på sidorna 4 – 7.
14
Te l e s c o p i u m , n r 2 2 0 0 9
På grund av ljusa sommarnätter kommer sommarstjärnbilderna till rätt först från augusti och då hittar vi den s k Sommartriangeln upp mot
zenit i söder så snart mörkret infaller. Den består av sommarstjärnornas tre ljusaste stjärnor, huvudstjärnorna i Svanen, Örnen och Lyran.
Svanen är lätt att känna igen på sin korsform. Vintergatan löper förbi här med sitt detaljrika och tydliga ljusa band via Örnen och vidare ner mot
MÅNEN 1:A MAGNITUDEN
NORR
2:A MAGNITUDEN 3:E MAGNITUDEN
Månens faser i juli, augusti och september 2009
4:E MAGNITUDEN 5:E MAGNITUDEN GALAX ÖPPEN STJÄRNHOP
Fullmåne
7 juli kl 11.21
Sista kvarteret
15 juli kl 11.53
Nymåne
22 juli kl 04.35
Första kvarteret
29 juli kl 00.00
Fullmåne
6 aug kl 02.55
Sista kvarteret
13 aug kl 20.55
Nymåne
20 aug kl 12.02
Första kvarteret
27 aug kl 13.42
Fullmåne
4 sept kl 18.03
Sista kvarteret
12 sept kl 04.16
Nymåne
18 sept kl 20.44
Första kvarteret
26 sept kl 06.50
KLOTFORMIG STJÄRNHOP PLANETARISK NEBULOSA NEBULOSA
VÄS T ER
1
PLANETERNA Bilderna, samt proportioner, är ungefärliga simuleringar för 15 augusti. Storleken anges i bågsekunder. (N uppåt och Ö åt vänster i bild).
SYDVÄS T
horisonten. Nedanför till vänster ser man i år den briljanta planeten Jupiter. Den betydligt ljussvagare Neptunus finns i närheten. Längre österut kan
man också hitta Uranus.
för höststjärnbilderna med Pegasuskvadraten i spetsen.
Merkurius 6,3” (osynlig)
Venus 13,6”
Mars 5,5”
Jupiter 48,9”
Saturnus 16,1” (osynlig)
Uranus 3,7”
Under hösten blir kvällarna snabbt mörkare och Sommartriangeln lämnar plats Neptunus 2,4”
Diagram för planeternas synlighet finns på föregående sidor i artikeln.
Te l e s c o p i u m , n r 2 2 0 0 9
15
RAPPORTER Rappor ter från arrangemang.
European Astrofest 2009 – VILKEN UPPLEVELSE!
European Astrofest har hållits varje år sedan 1992, så detta var den 18:e i ordningen och den drog 4–5000 deltagare totalt över två dagar. En video från utställningen och konferensen finns på YouTube, www.astronomynow.com/european_astrofest_2009_blog/. Årests Astrofest organiserades av Pole Star Publications Ltd och leddes av två ordföranden, Ian Ridpath och Iain Nicolson. Pole Star Publications ger också ut tidningen Astronomy Now och driver hemsidorna ”Astronomy Now”
European Astrofest har stått på vår önskelista i flera år men det har inte blivit av att vi besökt den – förrän i år. Den gick av stapeln den 6–7 februari i Kensington Town Hall på Hornton Street i London, c:a 15 minuter med tunnelbanan från Marble Arch, och bjöd på många intressanta föredrag och stor utställning, med allt för den prylgalne amatörastronomen.
och ”Spaceflight Now”. Inspirerande föredrag Föredragen var uppdelade i fyra sessioner och man kunde köpa biljetter till en eller flera
hur vi kan prognostisera solfläckscyklerna. > Två föredrag handlade om teleskopet och dess användning. Richard Dunns fördrag beskrev utvecklingen och användningen under 1600-talet medan Richard Myers berättade om det senaste inom adaptiv optik och vad man förväntar sig av nästa utvecklingssteg. > Huvudnumret var nog trots allt paneldiskussionen om våra minnen av Apollo 11. På scenen fanns tre celebriteter som diskuterade sinsemellan och svarade på auditoriets frågor. De var Sir Patrick Moore, Reg Turnill och Garry Hunt som också agerade diskussionsledare. Under detta föredrag var sessionssalen fylld till sista plats.
sessioner. Varje session (en på förmiddagen
> Carolin Crawfords föredrag om nebulosor
och en på eftermiddagen) innehöll fyra stycken
och stjärnbildning var nog det som, trots de
(föredömligt korta) föreläsningar och efter två
tidigare 3D-bilderna, bjöd på det mäktigaste
föredrag var det uppehåll för förmiddagskaffe,
bildspelet. Hon använde ett antal Hubblebilder
lunch eller eftermiddagste (det var ju trots allt
för att beskriva hur stjärnorna bildas ur
i England). Totalt kunde man alltså lyssna till
gasmolnen och hur vi kan följa hur dessa unga
16 föredrag under de två dagarna. Alla hölls av
stjärnor sedan påverkar sin omgivning.
mycket inspirerande talare med bra presentationsmateriel på stor bild och med mycket
Leksaker för amatörastronomer
bra ljudanläggning. Det var därför lätt att hålla
Utställare från många av de större tillverkarna
sig vaken under de korta föredragen (c:a 35
av teleskop, astrokameror och tillbehör fanns
minuter vardera). Det går naturligtvis inte att
representerade. Utbudet av böcker var också
återge allt som sades och visades i en sådan
stort. Vi provade bland annat att (mot postav-
här artikel, så vi väljer att kommentera några.
gift) få de största och tyngsta av våra bokinköp
> Inledningsföredraget, av Greg Smye-
Överst: Arrangören Ian Ridpath med två föredragshållare. Underst: Anders Wettergren skakar hand med den legendariske Sir Patrick Moore. Foto: Ulf Jonsson och Anders Wettergren.
16
Te l e s c o p i u m , n r 2 2 0 0 9
levererade till Sverige.
Rumsby, handlade om hur vi kan göra för att
Som vanligt på en mässa blir man vid första
betrakta universum och dess olika delar i tre
åsynen mest förvirrad. Var ska jag börja? Vad
dimensioner. Röd-gröna glasögon delades ut
vill jag ha? Man känner sig som ett barn som för
vid ingången och han visade och beskrev hur
första gången kommer till en leksaksaffär. Det
3D-bilder skapats genom några olika metoder,
är nog som det sägs: Skillnaden mellan pojkar
varav två metoder faktiskt utgick från endast
och män är priset på deras leksaker. Det var
en bild.
stundtals ganska trångt mellan montrarna.
> Föredraget om planeten X hölls av Govert
Sir Patrick, som var på plats för paneldiskus-
Schilling och handlade om hur jakten på
sionen, passade på att signera sin senaste bok,
planeter har gått till genom historien och hur
”Bang”, som han skrivit tillsammans med Chris
planeterna så småningom fått sina namn. Pluto
Lintott och Brian May. Vi började med att köpa
döptes till exempel av en 11-årig flicka och
boken och därefter stod vi i kö i 45 minuter för
namnet kom sedan att användas av Disney. En
att få Sir Patricks autograf stämplad i boken.
minnesvärd anekdot handlade om holländaren
Därefter återlämnades boken till försäljaren
som (utan sin hustrus stora entusiasm) målade
som skickade den till Brian May för ytterligare
taket i sitt arbetsrum med solsystemets pla-
en autograf innan den slutligen skickades hem
neter och dess banor. När arbetet, som tagit
till Luleå. Ett något komplicerat förfaringssätt
flera år, var klart och den yttersta planetbanan
men vad gör man inte för att få autografen av
precis fått plats i taket kom rapporten om att
både Sir Patrick Moore och den förre Queen-
man upptäckt ytterligare en planet.
gitarristen, numera astronomen, Brian May?
> Solen fick sig tillägnad två föredrag, båda
På teleskopsidan fanns allt mellan små utdrag-
av David Hathaway. Det första handlade om
bara tubkikare (för små barn) till 14” cassegrain
aktiviteterna i solens inre, solfläckarna och
och 40 cm dobson (för större barn). Om man
magnetfältet, medan det andra handlade om
är ute efter att köpa ett teleskop men inte har
bestämt sig riktigt för vilken typ eller storlek man vill ha så är detta platsen att vara. Här får man chansen att se och känna alla typer och storlekar. Bland de större ”tillbehören” kan man nämna de två olika sorters amatörobservatorier som fanns uppställda inomhus. Båda var monterbara dome-observatorier. Någon svensk astrofirma som tar med något sådant till Kiruna på Norrland Star Party 2009, månne? Många åker ju till London för att shoppa kläder men i vårt fall begränsade det sig till var sin slips med en stjärnkarta som motiv. Däremot lyckades vi fylla Ryan Airs viktkvot för bagaget med några tillbehör och en hel del böcker. Nöjd arrangör Arrangören Ian Ridpath var mycket nöjd med årets arrangemang så det kommer säker att bli fler Astrofest i framtiden. Det vi minns bäst från årets tillställning var de stående ovationerna vid avslutningen av paneldiskussionen med Moore, Hunt och Turnill. –Vi spelade upp ett kort avsnitt ur TVprogrammet Sky at Night från 1969 och i slutet, när ”rollistan” rullade fram till tonerna av Sibelius, och alla i salen stod upp och applåderade var det verkligen ”spine-tingling”, kommenterade Ian efteråt. Han hoppas att IYA 2009 kommer att innebära att man även får upp ögonen för Englands motsvarighet till Galileo, Thomas Harriot, som hittills har försummats. Ian avslutar med att säga att han beundrar svenska astronomers tålamod med att göra observationer under vintern, som ju kan vara mycket kall med engelska mått mätt och han hälsar fler av oss välkomna till Astrofest i framtiden. Ulf Jonsson och Anders Wettergren
Överst: Sir Patrick Moore i mitten av bilden, som var på plats för paneldiskussionen i vanlig ordnig. Nederst: Inte ovanligt att folk tappar både hakan och andan under föreläsningarna på European Astrofest.
Te l e s c o p i u m , n r 2 2 0 0 9
17
RAPPORTER Rappor ter från arrangemang.
På Värmland Starpar ty är det många som ställer upp sina instrument för att ny ttja så många obser vationstimmar som det bara går. Det r yktas till och med att det finns de som kämpar hela natten mot både John Blund och kylan.
VÄRMLAND STARPARTY ALLTID LIKA VÄRMANDE
möjligt för alla hugade, undertecknad medräknat, att se Venus klart och tydligt mitt på dagen (mellan kl. 13 och 15) strax till höger om månen. Fantastiskt. Föredragen höll genomgående hög klass. Mats Yderstig och Joel von Knorring levererade ett anförande om tillverkningen av det stora 76 cm-teleskopet som nu kommer att stå i Lysvik. Skandinaviens största amatörteleskop, Gud bevars. Projektet väckte berättigad häpnad och frågorna var många. Efter SAAF:s årsmöte var det så dags för tipspromenad och lunch. Kl.15.00 redogjorde astronomen Robert
Värmlands Starparty är känt för den fantastiskt varma stämningen – för utomhustemperaturen gäller dock raka motsatsen. Jan Sandström berättar hur det gick i år.
Cumming från Stockholm observatorium, tillika redaktör för Populär Astronomi, som årets huvudföredragshållare på ett både trivsamt och lärorikt vis om galaxer. Eftersom det var melodifestivaltider så arrangerade han efteråt med hjälp av ”internationell jury” m m omröstningar om universums vackraste, respektive fulaste
18
Så har då det nittonde VSP gått av stapeln,
galax. Som den vackraste utsågs Messier 51 i
under det Internationella astronomiska året.
Canes Venatici och som den fulaste, trots att
Passande nog slog vi då också deltagarrekord.
den bara kan ses som radiokontur, en ”osynlig”
Med drygt 85 föranmälningar och ”Under dagen
galax i Virgohopen. Kvällen innehöll föredrag
besökare” på lördagen kom vi för första gången
av bl.a meteorologen Anders Wettergren,
upp i tresiffrigt tal. Trots trängseln flöt det hela
som denna gång gick igenom stjärnbilden
bra. Mattanterna gjorde som vanligt en strong
Cassiopeja. Ett omtyckt mål med många
insats. Stor kram till dessa. Likaså till Göte och
öppna stjärnhopar och nebulosor, för den
Berit Yderstig, som år efter år troget serverar
observerande amatörastronomen. Söndagen
frusna astronomer kaffe och korv. Årets VSP in-
avslutades med att Sveriges ledande expert
leddes på fredagen med gnistrande klart väder.
på astronomisk optik- och spegelslipning,
Vid 21-tiden hade man över sjön Fryken möjlig-
Joel von Knorring, höll en liten ”workshop”om
het att se den liggande månskäran omedelbart
ämnets tillämpning och bekymmer. En väl av-
under en Venus, som nu även den är en skära.
vägd blandning som synes. Mer än en besökare
Oförglömligt. Likaså gjorde klart väder under
mumlade om att det kanske var dags att skaffa
hela lördagen, ända fram till skymningen, det
sig ett eget instrument. Nästa år är det tjugo
Te l e s c o p i u m , n r 2 2 0 0 9
Mellan obser vationer, föredrag och matorgier kan man passa på att värma sig, diskutera instrument elle rent av tömma plånboken hos teleskopförsäljarna för att kanske rent av lägga vantarna på en ny dobson.
år sedan det första Värmland Star Party hölls uppe vid Mats Yderstigs hem i blygsam skala. Det kommer vi naturligtvis att celebrera med buller och bång. Se till att ni inte har något annat inbokat i början av mars år 2010. Clear Skies! Jan Sandström
Vänster: Fotoutställningen, skapad med hjälp av enkla medel, blev mycket uppskattad och skapade ökad förståelse för såväl barn som vuxna. Ovan: Delar av Ar vika Slagverksensemble i showen "Kosmiska Klangvärldar".
Det internationella astronomiåret uppmärksammas i Arvika.
Det finns många sätt som man kan uppmärksamma det internationella astronomiåret 2009 på. Bland flera sätt, så vill jag här rikta uppmärksamheten på två. Fler lär följa. Eftersom jag är anställd på Arvika Kommunala Musikskola av Arvika kommun som en sorts resurslärare i alla kommunens skolor i ämnena astronomi samt lokalhistoria, så var det ganska naturligt att se på vad man kunde göra inom ramen för skolans verksamhet. Förutom att vara ute och hålla föredrag i skolorna och visa stjärnhimlen så ”poppade” det upp lite andra idéer. Först bestämde vi oss för att göra en astronomisk fotoutställning i musikskolans foajé under ett antal veckor. Fotografierna bestod av solfotografier som fiolfröken Malin Linell tagit genom ett Coronado solteleskop. Vidare har också undertecknad bidragit med en uppsättning digitala foton tagna genom okularet på ett 12tums Dobson vid olika förstoringar. Eftersom både Malin och jag är nybörjare när det gäller att digitalt plåta astronomiska objekt, så blev vi faktiskt förvånade över resultatet. Åt ett positivt håll. Ehuru undermåliga om man jämför med de foton som pryder sidorna i våra astronomiska tidskrifter så visar, anser vi, våra foton att även gemene kvinna och man kan åstadkomma en hel del idag. Men de flesta planscherna i utställningen har vår rektor som faktiskt också är aktiv amatörastronom och medlem i SAAF tagit fram på nätet. Det är bilder från rymdteleskopen Hubble och Spitzer. Det senare arbetandes i infrarött. Så småningom kommer utställningen att vandra vidare till biblioteket. Efter ca en månad där vandrar den vidare upp till ortens gymnasieskola, Solbergaskolan. I höst ska
den förhoppningsvis ut till högatadierna. Jag kommer också att göra en grej för gymnasiet i samarbete med en fysiklärare där under våren. Den här utställningen lockar faktiskt en del besökare, bl.a. tycker skolklasser att det är kul att bese den. Synd bara att det inte finns något framtaget svenskt material att fylla skärmarna med. Vidare så framförde Arvika Slagverksensemble tillsammans med undertecknad den 17 februari showen ”Kosmiska Klangvärldar”. Det är elever på gymnasiets musikestetiska linje som under ledning av sin slagverkslärare Per-Anders Thim framför egenhändigt komponerad musik i fem akter till bilder utvalda av Jan Sandström. Parallellt med musiken så så visas ett bildspel med astronomiska bilder, t.ex The Pillars of Creation, NGC 5128 etc. till detta kåserar Jan Sandström om objekten. Konserten 17/2 var den andra i ordningen (fler lrä förhoppningsvis följa). Inför ca 50 åhörare framfördes det drygt timslånga programmet. Åtminstone var det min uppfattning att showen uppskattades. Andra projekt som planeras under våren är en solvisningseftermiddag i samarbete med Westra Wermlands Sparbank. Vidare kommer undertecknad att hålla föredrag på biblioteket 26/3 under titeln ”Från Galileo till gravitationslinser”där det ska göras nedslag i 400 års astronomihistoria. Som synes finns det många uppslag, för att vara putslustig, ”The sky is the limit”. Jan Sandström
Te l e s c o p i u m , n r 2 2 0 0 9
19
STJÄRNHIMLENS VACKRASTE MISSTAG Skribent: Jan Sandström. Parkgatan 29 C , 671 4 0 Arvika , tel. 0705 - 8 6 94 96. FOTO: ME SSIER 13 AV PER JOHANSSON, SKELLEF TE Å , 2009
En mörk kväll år 1714 hittade Edmund Halley en komet, vars återkomst han förutsade skulle ske 1759/60 – Halleys komet. Den ”återfanns” på själva julafton 1759 av en tysk amatörastronom som en liten diffus fläck i stjärnbilden Herkules västra sida. Fläcken visade sig vara något annat. M e s s i e r 13, e f t e r den franske kometjägaren Charles Messier, är antagligen den finaste av de klotformiga stjärnhopar vi har på norra halvklotet. Klotformiga stjärnhopar är bland de allra äldsta objekten i universum och de flesta har en ålder på mellan 10 och 12,5 miljarder år, bara 1 – 2 miljarder år yngre än universum självt. De mycket yngre öppna stjärnhoparna består av alltifrån ett tiotal stjärnor till mer än 6000. Vår sol föddes i en sådan för 4,6 miljarder år sedan. Allt eftersom de öppna stjärnhoparna kretsar kring galaxernas centrum 20
tenderar de att lösas upp. Stjärnorna försvinner en efter en, tack vare gravitationella störningar på sina egna vägar i galaxen. De k l o t f or m ig a s t j ä r n hopa r n a är mycket täta. I regel innehåller de mellan 100 000 och 1 000 000 stjärnor och har en diameter på mellan 50 och 200 ljusår. Stjärnorna i de klotformiga stjärnhoparna är oftast gamla s.k. population II-stjärnor. De är fattiga på metaller, vilket gör att det inte är speciellt troligt att vi hittar planeter kring dem, och därmed knappast liv. Ändå valde amerikanerna
på 1970-talet att sända ett radiomeddelande via radioteleskopet Arecibo till Messier 13 som är belägen ca 25 000 ljusår från oss. Jag antar att det mest ska ses som en symbolhandling. Det lär hur som helst dröja drygt 50 000 år innan vi får något svar på inviten till en kaffekopp. De f l e s t a g a l a x e r med lite självrespekt håller sig med ett antal klotformiga stjärnhopar. Alltifrån några få, som dvärggalaxen Sculptor I, till hela 16 000 som kan ses kretsa kring den jättelika elliptiska galaxen M 87. Runt dessa ursprungliga galaxer (som t.ex. M 87) fanns det troligtvis mindre diffusa moln bestående av väte och helium. De drog sig samman och bildade klotformiga stjärnhopar som kom att gå i stora elliptiska banor runt sina värdgalaxer. Exempelvis finns det hopar runt Vintergatan som avlägsnar sig ända upp till 200 000 ljusår från dess banplan. Det finns till och med extragalaktiska ”luffare” som NGC 2158, ca 300 000 ljusår bort i riktning mot vinterstjärnbilden Lodjuret. M ä r k l ig t no g s å finns det stjärnor i en del klotformiga stjärnhopar som förefaller yngre och mer blåaktiga än de gula och orangeröda population
II-stjärnorna. De är s.k. ”Blue Stragglers” och tros bildas när två stjärnor i täta dubbelstjärnepar smälter samman, blir tyngre, hetare och går till en annan spektralklass. H u r vor e de t då att bo i centrum av en klotformig stjärnhop som M 13 – innehållandes mer än en miljon stjärnor? Vi skulle nog uppleva det som att vi hade tusentals stjärnor på natthimlen som lyste starkare än Sirius. Aldrig fullständig natt utan alltid en slags alviskt djupblå skymning. Messier 13 kan en mörk, månlös natt långt ute på landet ses som en mycket liten diffus fläck med blotta ögat. Redan en fältkikare gör den ljusare, lite större och mera nebulös. Sedan blir den precis som de flesta andra klotformiga stjärnhopar bara vackrare och vackrare ju större öppning teleskopet har. Själv har jag vid åtskilliga tillfällen haft den nästan svindlande lyckokänslan av att observera M 13 i ett teleskop med 40,6 cm öppning och med en förstoring på 170 gånger. Hela synfältet exploderar i tusentals små, dansande eldflugor in mot ett centrum där stjärna skymmer stjärna och bildar ett intensivt vitt skimmer från hopens kärna. Här finns stjärnor som vår sol, fast äldre, 25 000 ljusår bort.
Bokrecensioner Redaktör: Jan Persson
GALILEO, MESSIER OCH HUBBLE EXPANDERADE ALLA UNIVERSUM PÅ NÅGOT SÄTT. EXPANDERA DITT! Atlas of the Messier objectS – Highlights of the deep sky Ronald Stoyan, 2008, 370 sidor, inbunden, pris: 35 GBP, Cambridge University Press, The Edinburgh Building, Shaftesbury Road, Cambridge CB2 2RU, England, ISBN 978-0521-89554-5. Som de flesta andra amatörastronomer känner vi ju till historien om Messier i grova drag, eller hur? Vi fascineras av hur Messier lyckades se alla dessa dunkla objekt på natthimlen från en plats i centrala Paris. Vi kommenterar ofta att det ger perspektiv på vår egen tids gissel — ljusföroreningarna. Vi förundras också över Messiers ambition att katalogisera det hela. Redan efter de första sidorna framgick det att mina kunskaper om Messier nog inte var särskilt omfattande, eller ens riktiga i sak. Här öppnade sig faktiskt berättelsen om en människa och ett levnadsöde jag borde intresserat mig för långt tidigare. Det kändes på gränsen
Alla uppdateringar genom olika versioner av
Karl‑Schwarzschild‑Strasse 2, D‑8046
katalogiseringar från Messiers tid till vår egen
Garching bei München, Germany, ISBN 978-3-
redovisas i boken. Författarna har under fem
527-40866-5.
års tid plöjt igenom över 500 vetenskapliga rapporter och ägnat många timmar åt visuella observationer för att göra detta verk så uppdaterat och sakriktigt som möjligt.
Se här! Lagom till det internationella astronomiåret utger ESO en både läcker och lärorik bok. Den kan med fördel sättas i händerna på alla nybörjare. Men även vi som varit med en
till pinsamt att som amatörastronom inte ha
Allt det här är egentligen bonus. Mitt ursprung-
stund kan njuta av de superba bilderna. Alla
varit bättre påläst om ett så pass centralt ut-
liga syfte med att inhandla boken var att skaffa
tre författarna är välkända. Mest bekant är nog
vecklingssteg inom astronomin som messier-
en bra översikt och instruktion för studier av
Bob Fosbury, eftersom han för ett par år sedan
katalogen och om dess upphovsman.
messierobjekten. Även här är boken utsökt.
stod som värd för DVD:n Hubble – Fifteen Years
Varje objekt beskrivs ingående såväl historiskt
of Discovery som man kunde få gratis via FN.
som datamässigt. Hundratals fotografier och
Boken är uppdelad på nio kapitel. De tre första
illustrationer kompletterar beskrivningarna
tjänar som introduktion till grundläggande ast-
tillsammans med astrofysiska förklaringar.
ronomi såsom ljusets egenskaper, våglängder,
Nåväl, med den här boken går det någorlunda att reparera. Låt mig slå fast att detta är en sällsynt fullkomlig bok av sitt slag. Först och främst är sakinnehållet mycket utförligt och fängslande. Lägg därtill att boken är en utsökt
Det här är utan tvekan en av de finaste astrono-
foliant på 370 sidor, tryckt på kvalitetspapper
miböcker jag blivit ägare till på senare år och
och utsökt typografiskt gestaltad.
den rekommenderas varmt till den historiskt
Vi kan nog slå fast att boken är mer än utförlig. Här beskrivs hela bakgrunden och historiken
intresserade, trots att den är på engelska. Ulf Petersson
kring messierkatalogen, från Messiers egen uppväxt till människorna omkring honom, hans yrkesverksamhet, tekniken och de av honom
spektra, etc. Här redogörs schematiskt för de olika teleskop som används idag. Eftersom mycket av den strålning som når oss från rymden stoppas av vår atmosfär, så är rymdteleskop nödvändiga för att få en komplett bild av universums alltifrån långvågig radiostrålning till högenergetiska röntgen- och gammafoto-
Hidden universe
ner. De sex följande avsnitten varvar grundläggande astronomi med enastående bilder från
använda hjälpmedlen. Jo, han använde faktiskt
Lars Lindberg Christensen, Robert Fosbury,
Hubble, Spitzer och många andra teleskop. I
teleskop. Bildmaterialet är mycket illustrativt
Robert Hurt, 2009, 145 sidor, inbunden,
det nionde kapitlet knyts det hela ihop genom
över lag. Vi får även ett kapitel med en renskri-
ESO Information and Photographic Service,
att här redovisas observationer där flera olika
ven variant av den första messierkatalogen. Te l e s c o p i u m , n r 2 2 0 0 9
21
Bokrecensioner Redaktör: Jan Persson
bokens upplägg men lägger till ytterligare detaljer. I extramaterialet på skivan kan också vi följa olika astrofotografers arbeten och hitta intressanta länkar på webben. Boken, som är framtagen med anledning av internationella astronomiåret 2009, är på engelska, liksom DVD:n. Svensk text, eller röst, finns tyvärr inte som språkval på skivan. Ulf Petersson
Planetary landers and entry probes Andrew Ball, James R. C. Garry, Ralph D. Lorenz, Viktor V. Kerzhanovich, 2007, 340 sidor, inbunden, pris: 70 GBP, Cambridge University Press, The Edinburgh Building, Shaftesbury Road, Cambridge CB2 2RU, England, ISBN 978-0-521-82002-8
teleskops data ges kombinerat. Boken är som sagt var mycket givande för nybörjaren. Det enda felet jag hittar är att man blandar ihop det blåa och det röda ljusets egenskaper när man beskriver dopplerförskjutning. Tilläggas kan att boken även innehåller en ordlista, och den första gången ett ”svårare” ord används i den löpande texten är det tryckt i fet stil, refererandes till ordlistan. Jan Sandström
Eyes on the skies Bok: Govert Schilling, Lars Lindberg Christensen, 2009, 132 sidor, DVD, inbunden, ESO Information and Photographic Service, Karl‑Schwarzschild‑Strasse 2, D‑8046 Garching bei München, Germany, ISBN 978-3527-40865-8 DVD: Lars Lindberg Christensen, 2009, DVD 68 minuter, ESO Information and Photographic Service, Karl‑Schwarzschild‑Strasse 2, D‑8046 Garching bei München, Germany Låt oss slå fast en sak: om det inte vore för uppfinnandet av teleskopen för 400 år sedan skulle det mesta av vår kunskap inom astronomi förmodligen ligga långt under den nivå där vi befinner oss idag. Med teleskopet fick människan ett revolutionerande verktyg att se bortom vardagens triviala upplevelser och att ana andra möjligheter att tolka världen. För många av oss som ägnar oss åt astronomi av rent intresse, har begreppet teleskop en stark laddning. Trots att det inte är nödvändigt att personligen investera i dyra teleskop för att studera astronomi, brukar det ändå förr eller
22
Te l e s c o p i u m , n r 2 2 0 0 9
senare hamna både ett och annat i vår ägo. Varför? Kanske är det så att astronomi inte bara ska studeras och förstås rent teoretiskt. Den ska faktiskt upplevas! Och då är teleskopet bokstavligen instrumentet för denna resa. Med den här boken och DVD:n berättas den intressanta historien kring hur teleskopet förmodligen kom till. Hur Galileo Gallilei genom sin insiktsfullhet vände blicken mot himlen och startade en revolution vars slut vi ännu inte sett. Här beskrivs pionjärerna under 1700- och 1800-talen som byggde sin tids "high-techteleskop". Vi får även ta del av utvecklingen av andra teleskoptyper än de optiska. Boken avslutas med en utblick mot framtidens teleskop och visionerna om både större och bättre tekniska lösningar.
Detta är en väldigt teknisk bok, med mycket fysik och matematiska formler. Men det är också en unik bok, för den tar upp ett ämne som inte har beskrivits tidigare – en kunskap som funnits dold inom vissa företag och rymdfartsorganisationer. Boken beskriver hur man genomför en landning på en annan himlakropp, vare sig den har atmosfär eller inte. Författaren går lugnt och metodiskt tillväga, och beskriver olika typer av himlakroppar och hur man närmar sig dem, antingen direkt eller via en omloppsbana. De olika bromssystemen beskrivs med olika matematiska formler och tillvägagångssätt såsom försiktig atmosfärsinbromsning, raketer, bromssköldar och fallskärmar. I boken finns också beskrivningar på människans tidigare försök och tekniska beskrivningar på olika landningsfarkoster. Boken lämpar sig för fysiker och tekniker som jobbar med problemet att föra ner en obemannad eller kanske bemannade rymdsond för att mjuklanda på någon måne eller annan planet.
Gillar du astrofotografi av hög klass så kan du glädjas åt ett rikt bildmaterial. En stor del av Jan Persson astrofotografierna är hämtade från Hubble- och Spitzerteleskopen. Det som också är värdefullt är fotodokumentationen B ILDERN A PÅ B A KSID A N över våra jordbaserade teleskop och observatorier. Inte många av oss har sett ett modernt observatorium från insidan. Det ska sägas att eftertexterna också ger en intressant beskrivning av de båda författarna och eldsjälarna bakom boken. Den medföljande timslånga DVD:n följer
Överst till vänster: Den unga månen i konjunktion med Plejaderna den 26 april kl. 22.26, fotograferad från Fiby, Uppsala. Canon Eos 400D vid ISO 800, 5 sek, 125 mm brännvidd. Foto: Johan Warell. Överst till höger: Stjärnbilden Örnen med "nykomling", så som den sågs och fotograferades av Margareta Westlund för 10 år sedan. I början av december 1999 sågs för blotta en "ny" stjärna i Örnens stjärnbild. Margareta Westlund fotograferade denna nova, som sedermera fick beteckningen V1494 Aql. Den skattades då till magnitud 5,5. Den visuellt intensivt röd-rosa novan ses tydligt strax nedanför till höger om bildcentrum, två grader NNW om den vita stjärnan delta Aquilae. Underst: Nattlysande moln 23 juli 2008 kl. 23.57 fotograferade på Syd-Koster. Canon Eos 450D, 20 mm brännvidd. Foto: P-M Hedén
ILL T – DIG NU r ä f f! A NMÄL o r i s k t t s i h En Avnjut sommarens sista dagar och invig observationssäsongen på astronomiskt historisk mark. Ett fullspäckat program i fantastisk miljö och en prefekt weekend för hela familjen. På webben hittar du mer information om programmet, Tycho Brahe och den fantastiska ön Hven. ANMÄLAN Vill du delta alla tre dagarna kostar det 200 kr per person. Pris för en dag är 100 kr. Middag på lördag kväll kostar 250 kr. Anmälan sker på: www.astronomihven.com BOENDE Tänk på att du själv ansvarar för logi och att ön är ett populärt turistmål. Boka därför redan nu! Vi ses på Hven!
13.00 - 13.40 CCD-observationer med stora teleskop Lars Hermansson 14.00 – 14.40 Spektroskopi for amatørastronomer Jørgen Albertsen
FRED A G 13.00 – 18.00 Workshop: Teleskopteknik Handledare: Mauritz Andersson, Nils-Olof Carlin 13.00 – 18.00 Workshop: Astrofotografering Handledare: Mikael Skafar, Bengt Svensson
LÖRD A G
28 –3 0 AUG
.
17.00 – 18.30 Inbjudet proffsföredrag: Europas vej mod stjernerne fremtidsperspektiver for europæisk astronomi Claus Madsen, seniorrådgiver i ESO
ihven
.c om
ARR ANGÖRER: A stronomiska Säll skapet Tycho Brahe. Svensk AmatörA stronomisk Förening. A stronomisk Forening for Køge Bugt. Fritids- och kultur för valtningen, L andskrona kommun och A stronomisk Sel skab. SPONSORER: Svenska A stronomiska Säll skapet, NOVA - Nordsjællands astronomiforening och Bror feldes Vennekreds. ARR ANGÖRSKOMMITTÉ: Peter Linde, Johan Warell, Camilla Bacher Kiming, Fredrik Silow, Tina Jönsson, Michael Quaade och Leif Arndor f f.
14.30 – 15.30 Inbjudet proffsföredrag: Fler än 300 planetsystem är vi ensamma? Professor Arne Ardeberg, Lunds Universitet 16.00 Officiell avslutning av Astronomidagarna på Hven 2009
A LL A D A G A RN A Försäljning Track the stars, Astrosweden och Rymdbutiken
Inbjudna amatörföredrag:
A STRONOMI A RN A G DA 0 09 2 HVEN www
16.00 – 16.40 Stjernehimlen i august Allan Reib
10.00 – 16.00 Workshop: Nybörjare med teleskop Handledare: Michael Quaade
11.00 – 12.00 Fjernobservation via internettet Hans Slotsbo
nom a stro
15.00 – 15.40 Visuella variabelobservationer Christopher Allen
9.30 – 10.00 Officiell invigning
10.00 - 10.40 Blir det stjärnklart i kväll? Anders Wettergen
11.00 – 12.30 Amatörföredrag, 20 minuter långa föredrag. Det finns möjlighet att anmäla amatörföredrag till söndagen. Kontakta oss redan nu!
19.00 – 21.00 Middagsbuffé på Café Tycho Brahe, med underhållning
SÖND A G 10.00 – 11.00 Inbjudet proffsföredrag:
Den mörka världsbilden Jesper Sollerman
Posterutställning Berätta om dina projekt i bilder och text Tycho Brahe-museet Kostnadsfritt inträde hela helgen samt guidade visningar på lördag och söndag Observationer Observera från Tycho Brahes Uraniborg – läs
mer på webben
P ORTO B E TALT
Avsändare: SAAF, c/o Jan Persson
Begränsad eftersändning. Vid definitiv eftersändning återsänds
Eklanda Hage 31, 431 49 Mölndal
försändelsen med nya adressen på baksidan.
B R O R D U K T I G
B
S V E RIG E