03 2009 T i d s k r i f t f ö r S v e n s k A m at ö r A s t r o n o m i s k F ö r e n i n g o c h a n s l u t n a l o k a l f ö r e n i n g a r .
ASTRONOMIDAGARNA PÅ HVEN 2009
PÅ HIMLEN I OKTOBER, NOVEMBER OCH DECEMBER
ISSN 1 6 5 1 - 6 3 4 6
LANDETS FÖRSTA ASTRONOMILÄGER!
Nr. 3 2009
BERENIKES HÅR
Årgång 28
Innehåll ASTRONOMIDAGARNA PÅ HVEN 2009 KALENDARIET OCH NOTISER PÅ HIMLEN I OKTOBER, NOVEMBER OCH DECEMBER 2009
SAAF, Svensk AmatörAstronomisk Förening, är en rikstäckande förening vars verksamhet syftar till att sprida intresset för astronomi och rymdfart och främja praktisk amatörastronomi. SAAF är en ideell förening, vars medlemmar arbetar utan ekonomisk vinning. Alla med intresse för amatörastronomi och astronomisk forskning är välkomna som medlemmar. Anslutna föreningar. Följande föreningar har Telescopium som medlemstidning: Astronomiska Sällskapet Aquila Kristianstad, Avesta Astronomisällskap, Borås Astronomisällskap, Grönhögens Astronomiska Förening, Karlskrona Astronomiförening, Norrköpings Astronomiska Klubb, Tierps Astronomiska Klubb, Uppsala AmatörAstronomer, Västerås Astronomioch Rymdforskningsförening. SAAF har ett artikelsamarbete med Ericson Astronomiförening (EAF). Mer information och kontaktuppgifter finner du på SAAF:s hemsida www.saaf.se
SAAF erhåller du tidskriften Telescopium med fyra nummer per år. Medlemmar får också inbjudningar till årliga stjärnträffar och kongresser de år sådana arrangeras. Som medlem kan du även ansluta dig till SAAF:s sektioner. Medlemsavgift. Vuxna (över 18 år): 200 kr (1 år), 360 kr (2 år), 540 kr (3 år). Ungdomar (18 år eller yngre): 100 kr (1 år), 180 kr (2 år), 270 kr (3 år). Europa och världen: 300 kr (1 år). Sektioner. Deep Sky. Jan Sandström, Parkgatan 29C, 671 40 Arvika, 0705-869496. Utger nyhetsbrev med observationstips om djuprymdsobjekt. Årsavgift: 60 kr. Solsystemet. Johan Warell, Fiby 118, 740 20 Vänge, tel.nr: 018-362150, e-post: solsystemet@saaf.se. Ingen avgift. Teleskop. Nils Olof Carlin, Lundenvägen 31 B, 541 39 Skövde, e-post: teleskop@saaf.se. Ingen avgift. Variabla stjärnor. Hans-Göran Lindberg, Bruksgatan 33, 730 50 Skultuna, e-post: variabler@saaf.se. Ingen avgift.
Medlemskap i SAAF. Du blir medlem i Svensk AmatörAstronomisk Förening genom att betala in årsavgiften på plusgironummer 904 56-5. Mottagare av betalningen är SAAF. Som medlem i
SAAF:s hemsida. www.saaf.se. Redaktör: Michael Sternald, Västra Bangatan 39A, 195 40 Märsta, e-post: webbredaktor@saaf.se
Telescopium. © 2009 Telescopium och respektive författare. Årgång 28. Redaktion: Jan Persson, epost: redaktor@saaf.se; Sven Mårdh, Fredrik Silow, e-post: redaktion@saaf.se. Ansvarig utgivare: Johan Warell. Grafisk formgivning: Fredrik Silow. Bildredaktör: Robert Wahlström, bilder@telescopium.saaf.se. Redaktörer för ”Stjärnhimlen”: André Franke och Sven Mårdh. Faktagranskning: Johan
Warell. Korrektur: Cecilia Nordberg, Gunnar Carlin och Per Stymne. Tryck. Vindspelet Grafiska, Borås. Bidrag till tidningen skickas till SAAF, c/o J. Persson, Eklanda Hage 31, 431 49 Mölndal, eller till e-postadressen artiklar@saaf.se. Annonser. annonser@saaf.se. Manusstopp 2009. Nr 4: 1 okt. 2010. Nr 1: 1 jan. Nr 2: 1 april. Nr 3: 1 juli. Utgivningsplan 2009. Nr 4: 10 dec. 2010. Nr 1: 10
8 9-17
RAPPORTER
18-19
BERENIKES HÅR
20-21
BOKRECENSIONER
22-23
GALLERIET
Framsidan: Tycho Brahestatyn i Renässansträdgården vid Uraniborg badar i Vens stjärneljus under "Astronomidagarna på Hven 2009". På sockeln av konstnären Ivar Johnsson verk står ett av Knutstorpsonens visdomsord inskrivet: "Makt och rikedom förgår, endast konsternas makt består". Foto Johan Warell.
4-7
24
Diskussionsgrupp. www.saaf.se/diskussion.htm. Moderator: Johan Warell. Styrelsen för SAAF. Ordförande. Johan Warell, Fiby 118, 740 20 Vänge, tel.nr: 018-362150, e-post: johan.warell@saaf.se. Vice ordförande & Kassör. Jan Persson, Eklanda Hage 31, 431 49 Mölndal, 031-277820, e-post: jan.persson@saaf.se. Sekreterare. Anders Wettergren, Carl Bergstens gata 17, 603 78 Norrköping, 011-171976, e-post: anders.wettergren@saaf.se. Ledamöter. Anders Lindquist, Mariatorget 5, 2tr., 118 48 Stockholm, 08-6412955, e-post: anders.lindquist@saaf.se; Fredrik Silow, Karl XI-gatan 19B 222 20 Lund, 0462406845, e-post: fredrik.silow@saaf.se; Gunnar Lidström, Ringensons Väg 12G, 731 43 Köping, 0221-23198, e-post: gunnar.lidstrom@saaf.se; Jan Sandström, Parkgatan 29C, 671 40 Arvika; Michael Sternald, Västra Bangatan 39A, 195 40 Märsta, 0859111854, e-post: michael.sternald@saaf.se.
mars. Nr 2: 10 juni. Nr 3: 10 sept. Provexemplar. SAAF, c/o J. Persson, Eklanda Hage 31, 431 49 Mölndal, 031-277820, e-post: jan.persson@saaf. se. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta ner och korrigera insända bidrag. Insänt material kan komma att publiceras på SAAFs hemsida (www. saaf.se), om inte annat är överrenskommet.
LEDARSIDan Telescopiumredaktionen
SAAFs ordförande Johan Warell skriver ofta i Telescopium och sysslar med det mesta inom amatörastronomi, från visningar och teleskopbygge till visuella och digitala observationer av objekt i när och fjärran. Han agerar också som Astronomiårets kontaktperson mot de lokala astronomiföreningarna. Telescopiumredaktionen (fr. vänster i bild ovan) består av redaktörerna Jan Persson, Fredrik Silow, Sven Mårdh samt Johan Warell som är ansvarig utgivare.
EXTRA AV ALLT När jag skriver detta vräker regnet ner. En märklig kontrast mot de senaste nätternas makalösa väder. Under sensommarens hittills bästa observationsperiod har stjärnorna tindrat i all sin prakt och Vintergatans slöjor har höljt sig över himlen, i tävlan med morgontimmarnas dimstråk över åkrar och ängar. Teleskopets kamera har fått sitt lystmäte och fångat fotoner från hundratals galaxer och tiotals kometer som väntar på närmare studier.
Höstsäsongen under stjärnorna har verkligen börjat intensivt, innehållsrikt och givande.
Jag hoppas att alla nya och gamla vänner som jag mött under de senaste veckornas resor, astronomiträffar och stjärnvisningar tycker likadant.
För mig började det med en otrolig solförmörkelseupplevelse i Kina som ciceron på
Lotus Travels resa till Peking och Shanghai. Mer professionellt arrangemang får man leta efter, och dessutom hade vi vädergudarna på vår sida för en oförglömlig femminutare i månens skugga.
Säsongen fortsatte med härliga och långa observationsnätter på Öländska alvaret,
ett svensk mecka för den observerande amatören. Den nådde sitt crescendo under Astronomidagarna på Hven, där historiens vingslag alltid fläktade. Under nätterna på ön var Tychos himmel stor och nära, och togs i praktiken ner på jorden under betraktandet av vår svenska rymdresenärs andra rymdskott.
Säsongsstarten avrundades här i Uppsala med en hektisk Kulturnatt då tusentals
besökare fick astronomi till livs med planetarium, stjärnrika aktiviteter och teleskoptittar.
Jag gläder mig åt att Astronomiåret 2009 för många, inklusive mig, bjudit på något
extra – extra mycket engagemang, extra mycket bekantskaper, och extra mycket stjärnor. Carpe annum astronomiae! Te l e s c o p i u m , n r 3 2 0 0 9
3
Astronomiträffen på ön Ven gick av stapeln den sista helgen i augusti. 170 amatörer samlades för att under dagarna tre uppleva astronomi och observera från Tycho Brahes Uraniborg, 400 år efter den världsberömde ikonen.
Astronomidagarna på Hven 2009 Skribent: JOHAN WARELL FOTO: MIK AEL SK AFAR
A s t r o n o m i d a g a r n a p å H v e n 2 0 0 9. Fortsättning från föregående uppslag.
E n s v e ns k-da ns k a s t r onom i t r ä f f med Tycho Brahe i huvudrollen, samtida med årets huvudperson Galileo Galilei, kändes som ett måste när Astronomiåret närmade sig. Med gemensamma krafter tog sig Svensk AmatörAstronomisk Förening och Astronomiska Sällskapet Tycho Brahe sig an denna utmaning i samarbete med flera föreningar i bägge länder. Denna samarrangerade träff lyckades över förväntan och många besökare önskade sig en repris i en inte alltför avlägsen framtid. Pro g r a m m e t va r e n blandning av nytta och nöje, amatörer och proffs, danskar och svenskar. Praktiska workshops om astrofotografering, teleskopteknik och nybörjarastronomi presenterades av erfarna handledare, 6
Te l e s c o p i u m , n r 3 2 0 0 9
och inbjudna föredragshållare berättade om sina favoritsysselsättningar i astronomin. Glimtar från forskningsfronten delgavs av Claus Madsen, Jesper Sollerman och Arne Aardeberg. N åg o t ova n l ig a r e i ns l ag var de mycket uppskattade musikaliska och teatrala inslagen, med Ulf R Johansson och Arne Strömgren i ”Brechts Galileo – 50 år efter” och Halmstad kammarkörs ”Blinka lilla stjärna” med Arne Sikö i huvudrollen. AstroSweden och Track The Stars erbjöd astronomiska produkter och skänkte fina priser till det populära lotteriet under lördagens gemensamma middag.
Foto: Eva Dagnegård, Peter Linde, Per Rieffestahl, Johan Warell och Fredrik Silow.
T i l l o c h m e d vädret samarbetade denna inspirerande helg, med två stjärnklara om än något blåsiga nätter, då Tychos himmel kunde beskådas. Ett tjugotal teleskop av huvudsakligen dansk härkomst, det största med en apertur av 50 cm, riktades mot himlen från Uraniborg. Pricken över i.et måste ändå sägas vara rymdfärjan Discoverys överflygning på söndagens gryningshimmel med Christer Fuglesang ombord, som beskådades av många deltagare runtomkring på denna anrika ö. Pr e c i s s om va r avsikten bär jag med mig många erfarenheter, minnen och nyvunna bekantskaper från denna träff, och en vördnad för vår störste skandinaviska astronom genom tiderna.
Arrangemanget ägde rum på Tycho Brahemuseet utan vars frikostiga engagemang träffen aldrig hade blivit en realitet. Arrangörer var Astronomiska Sällskapet Tycho Brahe, Svensk AmatörAstronomisk Förening, Astronomisk Forening for Køge Bugt, Fritids- och kulturförvaltningen i Landskrona kommun och Astronomisk Selskab. Sponsorer var Svenska Astronomiska Sällskapet, NOVA Nordsjællands astronomiforening och Brorfeldes Vennekreds. Arrangörskommitten bestod av Peter Linde, Johan Warell, Camilla Bacher Kiming, Fredrik Silow, Tina Jönsson, Michael Quaade och Leif Arndorff. Mer om träffens program kan återfinnas på astronomihven.com.
Te l e s c o p i u m , n r 3 2 0 0 9
7
Vill du få in en händelse om din förening i Kalendariet? Eller vill du skriva en notis eller kanske bara sälja något? Hör av dig till redaktören för kalendariet, Jan Persson.
Kalendariet + NOTISER Jan Persson, SA AF
K ALENDARIET 7 oktober, onsdag 20:30, SV, Visning av stjärnhimlen. Göteborg 12 oktober, måndag 20:30, SV, Visning av stjärnhimlen. Göteborg 14 oktober, onsdag 20:30, SV, Visning av stjärnhimlen. Göteborg 17 oktober, lördag 13:00, SV, Föredrag av RUAG Space. Göteborg 18 oktober, söndag 14:00, GAK, Föredrag av Michael Lindberg. Göteborg 19 oktober, måndag 20:00, SV, Visning
av stjärnhimlen. Göteborg 21 oktober, onsdag 20:00, SV, Visning av stjärnhimlen. Göteborg 26 oktober, måndag 19:00, SV, Visning av stjärnhimlen. Göteborg 28 oktober, onsdag 19:00, SV, Visning av stjärnhimlen. Göteborg 29 oktober, torsdag 17:30, SAS, Föredrag av Alexis Brandeker och Gösta Gahm. Göteborg 2 november, måndag 19:00, SV, Visning av stjärnhimlen. Göteborg
4 november, onsdag 19:00, SV, Visning av stjärnhimlen. Göteborg 9 november, måndag 19:00, SV, Visning av stjärnhimlen. Göteborg 11 november, onsdag 19:00, SV, Visning av stjärnhimlen. Göteborg 14 november, lördag 13:00, SV, Föredrag av Dan Olsson. Göteborg 15 november, söndag 14:00, GAK, Föredrag av Per Bergman. Göteborg 16 november, måndag 19:00, SV, Visning
vi kan bidra med något till kommande resa. Bilarna har förberett sig så gott det går och ser fram emot såväl resan till USA som till rymdstationen, säger Anna Bartholf, Brand Manager, Ahlgrens bilar.
GODIS FÖR ASTRONAUTER Måndagen 22 juni, åkte Christer Fuglesang till USA för att förbereda sig inför sin andra resa till rymdstationen. Med sig har han 33 påsar Ahlgrens bilar i en rymdfarkost, som tagits fram i en limiterad upplaga om 100 påsar för att hylla vår rymdhjälte. – Vi var många som följde Christers förra rymdresa med spänning, det känns därför otroligt häftigt att
8
Te l e s c o p i u m , n r 3 2 0 0 9
I en specialframtagen påse har Ahlgrens modigaste bilar hoppat in i en rymdfarkost som ska ta dem på sitt livs resa. Bilarna i påsen har valts ut med omsorg och såväl rosa som gröna och vita bilar har klarat testet för att få åka med i Ahlgrens bilars specialframtagna rymdfarkost. – Normalt sett gör vi inte så här små upplagor, inte ens när det kommer till limiterade. Men vi anser att detta är ett mycket speciellt tillfälle som är värt att fira med en mycket speciell upplaga bilar. – Vi har valt ut de allra bäst trimmade för ändamålet, säger Patrick Axzell,
2 december, onsdag 19:00, SV, Visning av stjärnhimlen. Göteborg
av stjärnhimlen. Göteborg 18 november, onsdag 19:00, SV, Visning av stjärnhimlen. Göteborg 21 november, lördag 13:00, SV, Astronomivernisage. Göteborg 23 november, måndag 19:00, SV, Visning av stjärnhimlen. Göteborg 25 november, onsdag 19:00, SV, Visning av stjärnhimlen. Göteborg 30 november, måndag 19:00, SV, Visning av stjärnhimlen. Göteborg
5 december, lördag 12:00, SAS, Astronomiprogram. Karlshamn 6 december, söndag 14:00, GAK, Föredrag av Christopher Allen. Göteborg 7 december, måndag 19:00, SV, Visning av stjärnhimlen. Göteborg 9 december, onsdag 19:00, SV, Visning av stjärnhimlen. Göteborg
KONTAKTPERSONER I FÖRENINGARNA: MAK – Mariestad Astronomiklubb Kontaktperson: Rune Fogelquist, tel. 0501 - 181 67. SV – Slottskogsobservatoriets vänner Kontaktperson: Ingemar Ewaldz, tel: 031-55 29 35 eller 0303-22 53 23. GAF – Grönhögens Astronomiska Förening Kontaktperson: Jörgen Danielsson, tel. 0485 - 344 62.
ETT UPPDATERAT OCH KOMPLETT KALENDARIUM HITTAR DU PÅ SAAF:S WEBBSIDA.
Marknadsdirektör, Leaf. Ahlgrens bilar i rymdfarkost är den första produktionen från Ahlgrens som inte tillverkas och marknadsförs för hela svenska folket.
RE! VINNA RE! VINNA RE! A VINN RE! VINNA ! RE VINNA SAAF LOTTADE UT RYMDBILAR! SAAF fick tillgång till en unik påse rymdskyttlar från Ahlgrens, och denna lottades ut under Christers rymdresa med STS-128. Utlottningen skedde på SAAF:s hemsida. När landningen skedde hade 58 personer anmält sig till lotteriet, och den lycklige vinnaren är: Kenneth Ronnedal, Forsa. Gratis till en lycklig godisätare!
BIDRAG SOM BELÖNAS
Rättelse
I Telescopium nr 2, 2009, annonserades att två av bidragen till nr 3, 2009, skulle få boken "Secrets Of The Hoary Deep", av Riccardo Giacconi. Av de bidrag som sändes in belönas följande: Shahid Saleem, Kista Mikael Skafar, Ekeby
I artikeln i Telescopium nr 2, 2009, på sidan 20 är den riktiga formuleringen till ingressen: ”År 1714 observerade Edmund Halley stjärnhimlen, och såg den klotformiga stjärnhopen M13. Han trodde detta var en komet. Det var senare som han förutsade att kometen som sågs 1682 skulle återkomma 1759/60.” Redaktionen beklagar misstaget.
På himlen
Sven Mårdh, André Franke
& Anders Wettergren NAK /SA AF
Sven Mårdh jobbar till vardags på Norrköpings Tidningar. Han är kassör i Norrköpings Astronomiska Klubb, som han också var med och startade. André Franke är välkänd för P1-lyssnarna, då han ibland levererar väderrapporten från SMHI i Norrköping. Han är medlem i Norrköpings Astronomiska Klubb och gör för deras hemsida grafik för aktuella händelser på himlen. Anders Wettergren är en driven observatör med konstnärliga talanger. När han inte gör väderkartor på SMHI, gör han stjärnkartor till Telescopium. Även Anders är medlem i Norrköpings Astronomiska Klubb.
På himlen i OKTOBER, NOVEMBER OCH DECEMBER 2009 REDA K TÖR OCH Skribent: S ven M årdh, R ambog. 71, 60 3 71 Norrköping, e-post: sven.mardh@glocalnet.net, 011-14 6 8 75. Illustrerade stjärnkartor: Anders Wettergren. Grafik: André Franke.
Merkurius, Venus och Saturnus radar upp sig på kosmisk parad på morgonhimlen i oktober. Och så kan Leoniderna överraska i november. Läs mer om vad som händer den närmaste tiden. SOLEN . be f i n n e r s ig i stjärnbilden Jungfrun när oktober börjar. Den rör sig sedan vidare in i Vågen den 31 oktober, Skorpionen den 23 november, Ormbäraren den 29 november och Skytten den 18 december. Vid vintersolståndet den 21 december kl 18.47 når solen sin sydligaste position bland stjärnorna. 01
Den ljusstarkaste stjärna som månen ockulterar under perioden är Wasat (Delta Geminorum, magnitud +3,5) den 4 december. Ockultationen börjar vid månens ljusa rand kl 22.06 i Lund, kl 22.14 i Stockholm och kl 22.31 i Luleå. Slutet inträffar vid dessa horisonter kl 23.04, 23.09 respektive 23.10. Månfasen ligger på 90–91%.
M Å NEN .
01. Planeternas visibilitetsdiagram för norra Europa. Gäller fjärde kvartalet 2009. Svart betyder att planeten inte är observerbar och vit att den går bra att observera. För Merkurius till Saturnus avser diagrammet observationer med blotta ögat, för Uranus och Neptunus med kikare eller litet teleskop.
M Å N F ÖR MÖR K E L S E . Å r e t av s l u t a s med en liten partiell månförmörkelse som kan ses i hela landet. Förmörkelsen börjar den 31 december kl 19.52, är som störst kl 20.23 då den omfattar ganska ynkliga 8% av måndiametern, och slutar kl 20.54. Månen är i jordens halvskugga
kl 18.15–19.52 och 20.54–22.30 vilket bara kan anas med blotta ögat en kort tid före och efter den egentliga förmörkelsen. Nästa månförmörkelse vi kan se är total och inträffar på morgonen den 21 december 2010; denna är bara delvis synlig i Sverige. Te l e s c o p i u m , n r 3 2 0 0 9
9
På himlen
Sven Mårdh, André Franke
& Anders Wettergren NAK /SA AF
MERKURIUS . Solsystemets innersta planet syns på morgonen i öster under de första tre veckorna av oktober tillsammans med Venus och Saturnus. Venus står hela tiden en bit högre upp än Merkurius, medan Saturnus gör ett mycket närgånget besök: på morgonen den 8 oktober är avståndet mellan planeterna bara 0,3°. Den 17 oktober står månskäran en bit nedanför till höger om Merkurius. Merkurius når sitt största vinkelavstånd från solen den 6 oktober (18°V). Den 6–7 oktober når samtidigt planeten sin högsta höjd vid den borgerliga gryningens början: i norra Sverige 8° över horisonten, i mellersta 9° och i södra delarna av landet 10°. Magnituden är den 1 oktober +0,5, 8 oktober –0,7 och 15 oktober –1,0. Den 5 november står Merkurius i övre konjunktion med solen, för att sedan bli aftonstjärna, där den når sitt största vinkelavstånd den 18 december (20°Ö). Denna apparation är dock betydligt blygsammare. I sydligaste Sverige når planeten sin högsta höjd vid den borgerliga skymningens slut den 23–24 december med bara 3° – i norra Sverige syns den inte alls. Den 18 december står månskäran strax ovanför till vänster om Merkurius – börja söka efter dem med kikare en stund efter solnedgången.
Venus lyser som morgonstjärna i öster till sydost under oktober och november. Den står allt lägre på gryningshimlen ju längre hösten går. Fram emot december har planeten kommit för nära solen för att kunna observeras (övre konjunktion med solen inträffar den 11 januari nästa år). Under en stor del av oktober har Venus sällskap av Merkurius och Saturnus. Den VENUS .
10
Te l e s c o p i u m , n r 3 2 0 0 9
Solsystemsobjektens symboler: Fr.v. solen, Merkurius, Venus, månen, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus, Neptunus.
sistnämnde står bara 0,6° från Venus på morgonen den 13 oktober. Efter att ha lämnat planetsällskapet kommer sedan Venus att passera 3,5° från Spica i Jungfrun på morgonen den 3 november. Månskäran är nära Venus den 16 oktober och 15 november. Venus magnitud håller sig vid –3,9 året ut. Vinkelavståndet från solen är den 1 oktober 25°V, 1 november 17°V och 1 december 10°V. Vid dessa datum är 90%, 96% och 99% av Venusskivan är solbelyst. M A RS . Den röda planeten går upp allt tidigare på kvällen under hösten. I till exempel Stockholm sker uppgången den 15 oktober kl 22.27, 15 november kl 20.46 och 15 december kl 19.24. Den är sedan synlig under resten av natten. Mars befinner sig i Tvillingarna när perioden startar, men kommer redan den 12 oktober in i Kräftan samtidigt som den står på linje med tvillingparet Castor och Pollux. Mellan den 31 oktober och 2 november passerar planeten tvärs igenom stjärnhopen M44 (Praesepe eller Bikupan). I början av december når Mars stjärnbilden Lejonet, och det är här den 21 december som Mars blir stationär och sedan börjar sin retrograda planetloop inför oppositionen i slutet av januari nästa år. Månen står nära Mars den kring midnatt den 11–12 oktober, 8–9 november samt 6–7 december. Magnituden ökar från +0,8 till –0,8. I början av december överstiger Marsskivan 10 bågsekunder i diameter. Då bör den vara stor nog för att visa ytdetaljer redan i mindre teleskop. J U P I T ER . Solsystemets största planet syns under kvällarna hela hösten. Nedgången sker efter midnatt i början av oktober (allt senare ju
längre söderut man kommer i landet), men denna tidigareläggs för varje dag som går, och i slutet av december sker den kring 19–20-tiden beroende av var man bor. Planeten finns i den sydliga stjärnbilden Stenbocken och når aldrig speciellt högt över horisonten, särskilt inte i Norrland. Jupiter är stationär den 13 oktober, då den avslutar sin retrograda oppositionsloop och återfår sin direkta (östliga) rörelse bland stjärnorna. På vägen passerar den åter 45 Capricorni (mag +5,9) som den ockulterade i augusti. Den här gången, på kvällen den 16 december missar den med 7 bågminuter. Jupiter passerar också 32 bågminuter söder om Neptunus den 20–21 december, det tredje och sista mötet dem emellan denna gång. Jupiter och Neptunus står inom 1° från varandra mellan den 16 och 26 december. Månen står nära Jupiter 26–27 oktober, 23 november och 21 december. Jupiters magnitud sjunker från –2,7 till –2,1. Förutom de vanliga fenomenen (förmörkelser, skuggpassager etc) hos Jupitermånarna förmörkar och ockulterar de också varandra för tillfället. Tider för dessa händelser kan du hitta hos The Astronomical Almanac Online (http://asa.usno. navy.mil/SecF/Jupiter.html). Ringplaneten dyker upp i gryningsljuset i öster i början av oktober. Till en början får den sällskap av de ljusare Merkurius och Venus. Saturnus står bara 0,3° från Merkurius på morgonen den 8 oktober och 0,6° från Venus den 13 oktober. Saturnus blir snabbt bättre synlig och går upp allt tidigare. I slutet av december sker uppgången före midnatt. Sedan planeten senast var synlig har den hunnit byta stjärnbild: Jungfrun mot tidigare Lejonet. Den S AT URNUS .
02
03
02. PLANETMINGEL PÅ MORGONHIMLEN. I oktober står Merkurius, Venus och Saturnus nära varandra och den 16 finns även månen i närheten. Följ planeternas rörelse och se hur deras positioner ändras dagligen. Kartorna visar Merkurius, Venus och Saturnus position på morgonhimlen vid den borgerliga gryningens början.
har dessutom bytt ringsida: vi ser numera den norra sidan av det enorma ringsystemet. Ringarnas lutning ökar från 1,5° i början av oktober till 4,9° i slutet av december. Månen står nära Saturnus 16 oktober, 12–13 november och 10 december. Saturnus magnitud ökar sakta från +1,1 till +0,9. Just nu kan du se Saturnusmånarna likt Jupiters månar genomgå förmörkelser, skuggpassager och liknande fenomen.
04
03. MERKURIUS PASSERAR SATURNUS. I början på oktober passerar den snabba planeten Merkurius förbi ringplaneten Saturnus på morgonhimlen. Bilden visar ett himmelsutsnitt på 8 grader i diameter (16 fullmånar) – lite större en synfältet i en vanlig kikare vid början av den borgerliga gryningen. Saturnus är planeten i mitten och positionerna för Merkurius är utsatta för varje dag och datumsmarkeringarna varannan dag. Planeterna står som närmast på morgonhimlen den 8/10.
”Herschels planet” är lätt synlig i en fältkikare. I början av oktober går den att observera hela natten medan den i slutet av året syns bäst på kvällarna. Du hittar den strax söder om Fiskarnas lilla cirkel under Pegasuskvadraten. Uranus rörelse är retrograd till den 2 december, då planeten är stationär och byter till direkt rörelse. Magnituden minskar från +5,7 till +5,9. UR A NUS .
04. VENUS PASSERAR SATURNUS. I mitten på oktober passerar den kärleksplaneten Venus förbi Saturnus på morgonhimlen. Bilden visar ett himmelsutsnitt på 8 grader i diameter (16 fullmånar) – lite större en synfältet i en vanlig kikare vid början av den borgerliga gryningen. Saturnus är planeten i mitten och positionerna för Venus är utsatta för varje dag och datumsmarkeringarna varannan dag. Planeterna står som närmast på morgonhimlen den 13/10.
Solsystemets yttersta stora planet befinner sig i stjärnbilden Stenbocken, inte så långt ifrån stjärntrion 42, 44 och 45 Capricorni. Du behöver en kikare för att kunna se planeten. Som tur är rör sig Neptunus i år nära den ljusstarka Jupiter som kan användas som guide. I början av oktober är Neptunus 7°NO om Jupiter, men avståndet krymper snart: i början av november
NE P T UNUS .
Te l e s c o p i u m , n r 3 2 0 0 9
11
På himlen
Solsystemsobjektens symboler: Fr.v. solen, Merkurius, Venus, månen, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus, Neptunus.
Sven Mårdh, André Franke
& Anders Wettergren NAK /SA AF
05
05
06
05. MARS, MÅNEN OCH TVILLINGARNA CASTOR OCH POLLUX PÅ RAD. Mars syns på morgonhimlen i oktober i stjärnbilden Tvillingarna. Den 12/10 står månen, den röda planeten, Castor och Pollux nästan på rad. Grafiken gäller exakt för 60 graders nordlig latitud strax efter kl 05.
är det 6° och i början av december 3°. Den 20–21 december är Neptunus endast 32 bågminuter norr om Jupiter – detta är den sista konjunktionen i en trippel. Neptunus rörelse är retrograd till den 4 november, då planeten är stationär och rörelsen blir direkt. Magnituden ligger på +7,9. (3) J u no stod i en gynnsam opposition i slutet av september och syns fortsatt bra under resten av hösten. Juno finns först i Vattumannen, inte långt
A S T EROIDER .
12
Te l e s c o p i u m , n r 3 2 0 0 9
06. MÅNEN PASSERAR REGULUS, SATURNUS OCH VENUS. Den 14/10 står månen nära Regulus, Lejonets ljusaste stjärna. Två dagar senare står den smala skäran nära Saturnus och Venus. Grafiken gäller exakt för 60 graders nordlig latitud strax efter kl 06.
från Uranus, och når i december Valfisken. Magnituden sjunker från +7,8 till +9,3. (4) V e s t a s y ns bäst under den senare delen av natten, även om den går upp före midnatt redan i november. Vesta rör sig från Kräftan till Lejonet, där den i mitten av november passerar mitt emellan Regulus och Eta Leonis. Magnituden ökar från +8,3 till +7,1.
07. MÅNEN NÄRA MERKURIUS, VENUS OCH SATURNUS. Den 16 oktober står månen nära de tre planeterna Merkurius, Venus och Saturnus. Grafiken gäller exakt för 60 graders nordlig latitud strax före kl 07.
(18) M e l p om e n e s t å r i opposition den 11 oktober med magnituden +7,9. I början av december har den sjunkit till +9,0. Asteroiden gör sin oppositionsslinga mellan Eta och Theta Ceti. C /2 0 0 6 W3 (Christensen) är den enda kometen som är ljusare än 10:e magnituden under perioden – den beräknas ligga på omkring 8–9. Du kan se den på kvällarna där den rör sig från Örnen ner till Skytten. I december blir den KOME T ER .
08
09
07
08. MÅNEN PASSERAR JUPITER. I slutet av oktober passerar månen förbi Jupiter som syns på kvällshimlen. Grafiken gäller exakt för 60 graders nordlig latitud kring den 26 oktober ca kl 18:45.
09. MÅNEN NÄRA SATURNUS. Ringplaneten Saturnus får den 12 och 13 november besök av månen. Grafiken gäller exakt för 60 graders nordlig latitud ca kl 05:20.
allt svårare att se, då den kommer närmare solen och blir ljussvagare. Två andra kometer som kan nå magnitud +10: 88P/Howell i Skytten och Stenbocken, och C/2007 Q3 (Siding Spring), som rör sig genom Lejonet. Jungfrun, Berenikes hår och Björnvaktaren. Sammanfattningsvis ingen bra komethöst. Vi får hoppas på nya upptäckter!
kväll den 8 oktober (klockslaget är osäkert). Oftast bjuder skuren på ganska få stjärnfall, men kan den slå till med riktiga meteorstormar (som 1933 och 1946). Radianten (utstrålningspunkten) finns i Draken. En 3/4-måne i Oxen stör. Långsamma meteorer (genomsnittshastighet 20 km/s). Ursprungskomet: 21P/ Giacobini-Zinner.
inträffar 21 oktober med omkring 20 meteorer/timme i ZHR (Zenithal Hourly Rate = antalet stjärnfall om radianten står i zenit på en perfekt himmel). Det finns chans till en något högre aktivitet 2009–2010. Radianten i norra Orion går upp sen kväll och syns bäst under andra hälften av natten. Ingen måne. Snabba meteorer (66 km/s).
ME T EORSKUR A R .
Or ion i de r n a (2 ok t obe r – 7 november) är spillror från den berömda Halleys komet. Maximum
T au r i de r n a (25 s e p t e m be r – 25 november) har dubbla radianter i Oxen som tillsammans ger kring 5
Dr ac on i de r n a (s y n l ig a 6–10 oktober) når maximum tidig
Te l e s c o p i u m , n r 3 2 0 0 9
13
På himlen
Sven Mårdh, André Franke
& Anders Wettergren NAK /SA AF
Solsystemsobjektens symboler: Fr.v. solen, Merkurius, Venus, månen, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus, Neptunus.
10
11
12
10. MÅNEN PASSERAR SPICA OCH VENUS. Den 14 november står månen i närheten av Jungfruns ljusaste stjärna Spica och morgonen därpå nära Venus. Grafiken gäller exakt för 60 graders nordlig latitud vid början av den borgerliga gryningen strax efter kl 07.
meteorer/timme (ZHR) under första hälften av november. Syns från kvällen, men är bäst senare under natten. Fullmånen stör i början av november. Långsamma meteorer (27–29 km/s). Ursprungskomet: 2P/Encke. L e on i de r n a (10 – 23 nov e mbe r ) ger normalt 15–20 meteorer i timmen (ZHR) som mest vid maximum. Flera forskare tror på högre aktivitet (100?) främst mellan kl 21.40 och 23, ungefär när radianten i Lejonet kommer ovanför horisonten. 14
Te l e s c o p i u m , n r 3 2 0 0 9
11. MÅNEN PASSERAR JUPITER IGEN. I slutet av november står månen åter nära Jupiter som fortfarande syns på kvällshimlen. Grafiken gäller exakt för 60 graders nordlig latitud kring den 23 november strax före kl 18.
Då möter jorden de spillror moderkometen 55P/Tuttle lämnade åren 1466 och 1533. Det kan mycket väl löna sig att kolla in senare på natten också, då radianten står högre upp. Ingen måne. Snabba meteorer (71 km/s). G e m i n i de r n a (7 –17 de c e m be r ) är tillsammans med Perseiderna i augusti den mest pålitligaste meteorskuren. Maximum beräknas till morgonen den 14 december med 120 meteorer/timme
12. MÅNE NÄRA MARS OCH REGULUS. Den 6 december står månen nära Mars och den 7 nära Regulus. Grafiken gäller exakt för 60 graders nordlig latitud kring den 6 december strax efter kl 23.
i ZHR; flera av dessa är dessutom mycket ljusa. Månen stör inget. Radianten finns i Tvillingarna, nära Castor. Ganska långsamma meteorer (35 km/s). Ursprung: asteroiden 3200 Phaethon. U r s i de r n a (17 – 2 6 de c e m be r ) brukar oftast bjuda på till 10 meteorer/timmen (ZHR) vid maximum den 22 december, men kan överraska med fler. Radianten finns nära Kochab i Lilla Björnen. Månen stör en del på kvällen. Ganska långsamma
13
13. MÅNEN PASSERAR JUPITER EN SISTA GÅNG. Innan året tar slut hinner månen passerar förbi Jupiter ännu en gång. Grafiken gäller exakt för 60 graders nordlig latitud kring den 21 december ca kl 17:40.
meteorer (33 km/s). Ursprungskomet: 8P/Tuttle. C om a Be r e n ic i de r n a (12 december–23 januari) är en mindre skur som ger upp till 5 meteorer i timmen (ZHR) vid maximum den 30 december. Syns från sen kväll och framåt. Radianten är i Lejonet, strax intill Berenikes hår. Månen stör mycket. Snabba meteorer (65 km/s). Ursprungskomet: Lowe 1913 I?
De n märkliga förmörkelsevariabeln Epsilon Aurigae väntas nå sin totala fas i förmörkelsen den 21 december, då magnituden beräknas ligga på +3,8 istället för det normala +3,0. Stjärnan har en period på 27 år. Epsilon är den övre stjärnan i den lilla triangeln nedanför Capella i Kusken. Mira i Valfisken (Omikron Ceti) beräknas nå maximum den 19 november, medan Chi Cygni i Svanen når sitt omkring den 29 december. VA RI A B L A S TJÄRNOR .
Te l e s c o p i u m , n r 3 2 0 0 9
15
På himlen
Solsystemsobjektens symboler: Fr.v. solen, Merkurius, Venus, månen, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus, Neptunus.
Sven Mårdh, André Franke
& Anders Wettergren NAK /SA AF
1 m 15 M 15 är en klotformig stjärnhop i Pegasus – en av de ljusare i sin klass, lätt för kikaren, men som med alla klotformiga hopar måste man åtminstone ha ett mindre teleskop för att börja kunna lösa upp enstaka stjärnor. M 15:s kärna är har förmodligen den högsta densiteten av alla klotformiga stjärnhopar. M15 upptäcktes av Jean-Dominique Maraldi (Maraldi II, 1709-88) 7 september, 1746 när han letade efter De Chéseaux's komet.
S TJÄRNHIMLEN , L AT. 6 0 ° N
NORR
Stjärnkartan gäller för dessa tidpunkter och visar även eventuella planeter och månens läge om den då är uppe. (SST = sommartid.) 1 15 1 15 1 15 1
oktober oktober november november december december januari
kl 01 (SST) kl 00 (SST) kl 22 kl 21 kl 20 kl 19 kl 18
2 A NDROMED A G A L A X EN , M 3 1 Andromedagalaxen, M 31, är det välkända namnet på det mest avlägsna objektet man kan se för blotta ögat. Det är en galax lik vår egen men i betydligt större upplaga. De senaste mätningarna av dess avstånd säger att dess ljus som nu når våra ögon har varit på väg i nästan 3 miljoner år.
3
ÖS T ER
H A N T ELNE B ULOS A N , M 2 7 Hantelnebulosan, är en av himlens finaste planetariska nebulosor. Denna nebulosa är en av de närmaste. Avståndet är ungefär 1 000 ljusår. Nebulosan ser lite ut som ett timglas eller en äppelskrutt till formen.
5
6
4 A LGOL Algol är ett exempel på en variabel stjärna, dvs den förändrar sin ljusstyrka. I Algols fall beror det på att två stjärnor växelvis passerar framför varandra. När det sker med knappt tre dygns mellanrum avtar ljusstyrkan tillfälligt under några timmar. Normalt är Algol av magnitud 2,1, och når som svagast magnitud 3,4. På kartan på sidan 11 är ljusstyrkorna för tre bra jämförelsestjärnor markerade. Ser du att Algol är ljussvagare än Almaak i Andromeda så pågår en förmörkelse. Ut och obser vera!
5
4
S Y DOS T
DU B B ELHO P EN , NGC 8 69 OCH NGC 8 8 4 Dubbelhopen i Perseus ligger mellan Perseus och Cassiopeja och kan lätt ses som en fläck för blotta ögat. I kikare och teleskop visar det sig vara två stjärnhopar, därav namnet. Dubbelhopen är ett tacksamt objekt i alla teleskop.
6 A LM A A K Almaak i Andromeda hör till himlens finaste dubbelstjärnor och är lämplig för teleskop i alla storlekar. Almaak har många likheter med Albireo i Svanen. Den ena ljusa stjärnan är klart gulaktig medan den andra svagare går i blått.
16
Te l e s c o p i u m , n r 3 2 0 0 9
Under perioden oktober till december dröjer fortfarande Sommartriangeln kvar i sydväst så snart det mörknat, men sedan går den ner under kvällens lopp. Samtidigt närmar
sig höstens stjärnbilder sin högsta position i söder. Central för höstens stjärnbilder är ”Kvadraten i Pegasus” och med den som utgångspunkt kan man alltid hitta till
stjärnbilderna runt omkring, Andromeda, Fiskarna, och Vattumannen m.fl. Rakt ovanför i zenit syns dessutom Cassiopejas dubbel-v. Men vi kan också se vinterstjärnbil-
MÅNEN 1:A MAGNITUDEN
NORR
2:A MAGNITUDEN 3:E MAGNITUDEN
Månens faser i oktober, november och december 2009
4:E MAGNITUDEN 5:E MAGNITUDEN GALAX ÖPPEN STJÄRNHOP
Fullmåne
4 okt kl 08.10
Sista kvarteret
11 okt kl 10.56
Nymåne
18 okt kl 07.33
Första kvarteret
26 okt kl 01.42
Fullmåne
2 nov kl 20.14
Sista kvarteret
9 nov kl 16.56
Nymåne
16 nov kl 20.14
Första kvarteret
24 nov kl 22.39
Fullmåne
2 dec kl 08.30
Sista kvarteret
9 dec kl 01.13
Nymåne
16 dec kl 13.02
Första kvarteret
24 dec kl 18.36
KLOTFORMIG STJÄRNHOP PLANETARISK NEBULOSA NEBULOSA
VÄS T ER
3 2 1
PLANETERNA Bilderna, samt proportioner, är ungefärliga simuleringar för 15 november. Storleken anges i bågsekunder. (N uppåt och Ö åt vänster i bild).
S Y DVÄS T
derna gå upp vid östra horisonten. Orion går upp allt tidigare på kvällen sent under hösten och framåt juletid går den upp redan tidigt på kvällen för att kulminera lagom till midnatt.
I höststjärnbilden Fiskarna hittas i år planeten Uranus och för den behövs minst kikare. Neptunus och ljusa Jupiter är på väg ner i sydväst. En planet som däremot blir allt bättre
under sena kvällen är Mars, som man hittar i öster.
Merkurius 4,7” (osynlig)
Venus 10,2”
Mars 8,7”
Jupiter 39,6”
Saturnus 16,5”
Uranus 3,6”
Neptunus 2,3”
Diagram för planeternas synlighet finns i början av artikeln.
Te l e s c o p i u m , n r 3 2 0 0 9
17
RAPPORTER Rappor ter från arrangemang.
Landets första Astronomiläger för skolungdomar genomfördes på Barnens Ö 3-5 april.
LANDETS FÖRSTA ASTRONOMILÄGER!
menad mm. Åtta olika teleskop fanns alltid upp-
från Rymdgymnasiet i Kiruna, ett föredrag om
ställda med refraktorer allt mellan 66 och 110
astronomi på Rymdgymnasiet. I föredraget
mm, två Dobson, 10” och 12” samt en datorise-
ingick också ett experiment som gick ut på
rad Nexstar 11” och en Coronado med H-Alfa.
att hoppa jämfota så långt som möjligt. Sedan
MySky var ett bra hjälpmedel att navigera sig
hoppade man en gång till med en ryggsäck
på himlen för nybörjare. Flera prominenta
på ryggen som var full av stenar. Den nya
En dröm gick i uppfyllelse och en ga-
personer (Gösta Gahm, ordförande Svenska
vikten motsvarade hur det skulle vara att göra
len idé blev verklighet, så beskriver
astronomiska sällskapet, Jan Björklund, utbild-
motsvarande hopp på Jupiter (om det funnits
Shahid Saleem och DE andra ledarna
ningsminister och John Dobson, konstruktör av
en yta på Jupiter att hoppa på). Alla deltog i
från astronomilägret.
Dobsonteleskopet och verksam inom side-walk
tipspromenaden som låg på en lagom nivå med
astronomy i USA) hade skickat videohälsning
tanke på deltagarnas ålder. Viktig att notera att
till deltagarna.
för första gången i ”modern amatörastrono-
Stiftelsen Egna Vingar hade hyrt in två gårdar samt en konferensanläggning på Barnens Ö.
Anders Wettergren hade två väldigt bra och
nästan jämn könsfördelning från olika delar
heltäckande föredrag om ”varför astronomi”
av landet anmälde sitt intresse. Tillsammans
och ”Resa genom solsystemet”. Eftersom det
med ledarna blev det 60 personer som firade
inte gick att observera på fredagen, ordnades
100-tim astronomi på Barnens Ö. Bland ledarna
grupparbete för deltagarna. De fick i uppgift
På lördag eftermiddag observerade vi solen
fanns Ulf Jonsson (NSAA – Norra Sveriges
att hitta på en planet och skapa ett liv som
med refraktorerna med vanligt filter och med
amatörastronomer), Anders Wettergren
sedan skulle presenteras av varje grupp inför
H-Alfa. Mycket fina protuberanser syntes med-
(Norrköpings astronomiskaklubb), Christer
de andra. Det blev en livlig diskussion i varje
an solfläckarna bara lyste med sin frånvaro.
Kjellner från AstroSweden AB, Assi Süer från
grupp om vilka egenskaper just deras planet
Under kvällen var månen vacker men ljusstark.
Göteborg och Shahid Saleem från Stiftelsen
ska ha, avstånd från moderstjärna, atmos-
Terminatorn visade sin bästa sida med många
Egna Vingar. Lägret genomfördes i samarbete
fär, gravitation, hur livet ska se ut och vilka
kratrar och andra formationer. Ljuset från må-
med Unga Forskare, Studiefrämjande, Svenska
egenskaper ska det ha osv. Deltagarnas fantasi
nen gjorde att ljussvaga djuprymdsobjekt bara
astronomiska sällskapet, Rymdgymnasiet
och uppfinningsrikedom var imponerande.
syntes som svaga, diffusa fläckar. Saturnus låg
Kiruna och AstroSweden AB.
Presentation av grupparbete är ett kapitel i
fint till och det var det objekt som uppskattades
sig, den var fantasifull, livligt, genomtänkt,
mest av deltagarna. Assiye Süer hade rest från
lärorikt och otroligt underhållande. På lördag
Göteborg och höll föredrag om ”Liv på andra
höll Helena Holma och Felizia Schnell, elever
planeter” som blev mycket uppskattat. Anders
Programmet var ambitiöst och innehöll flera föredrag, observationer, grupparbeten, tipspro-
18
misk historia” hade vinnaren ett annat namn än
45 st högstadieungdomar (4 föräldrar) med
Te l e s c o p i u m , n r 3 2 0 0 9
Anders Wettergren, som i egenskap av ledare inte fick delta. Vinnaren blev Malin Larsson från Järfälla. Grattis Malin!
hade sitt andra föredrag om ”Resa genom solsystemet”. Ulf och Christer gick igenom olika typ av teleskop och hur ett teleskop fungerar samt några observationstips för nybörjare.
HIMMEL — VILKEN TRÄFF!
Vi var igång hela tiden. Som ledare fick vi göra flera turer till ICA-butikerna i närheten
EN BRIS SMEKER RUNT TELESKOPEN,
för att köpa mer mat (tonåringar är duktiga
GÄSTERNA PÅ SAGITTARIUS 2009 HAR
på att äta) och att skjutsa deltagarna till och
REDAN TJUVSTARTAT PÅ DEN KLASSISKA
från förläggningen som låg två kilometer från
MÖTESPLATSEN "KALKSTENSPLATTAN".
konferensbyggnaden där vi höll till på dagarna
MED EN SÅDAN HIMMEL VÄNTAR MAN INTE.
och kvällarna. Mat-gänget, lett av Håkan med stöd av Sara och hårdrockskillarna, hade fullt upp. Potatis skalades i mängder och färska frukostbullar bakades till långt in på natten. Mest imponerad blev man av Danial, Jocke och Ville, hårdrockare i bandet Discordant Silence, som ställde upp med matlagning. Klockan 00.15 på natten mellan fredag och lördag meddelade
Öland är rena paradiset för en vägastronom. På Alvaret finns fantastiska observationsplatser med perfekt horisont och riktigt mörk himmel. Tre nätter av fyra var klara och under dessa nätter riktades en mängd olika teleskop mot stjärnhimlen. Förutom observationer innehöll träffen intressanta föredrag, mingel och en
de att nu är frukostbrödet till lördagens frukost
gemensam middag.
bakat, disken är omhändertagen och köket är
På onsdagkvällen var det redan fullt med folk
städat. Kan vi få transport till förläggningen?
på Kalkplattan när jag anlände strax efter
Självklart fick de det! Ulf och Anders sov över
solnedgången. Då det blivit mörkt upptäckte
i konferenslokalen för vi hade inte fått några
jag snabbt att det finns en ljusstark del av
nycklar och kunde således inte låsa in utrust-
Vintergatan mellan M 24 och stjärnmolnet i
ningen. På lördag morgon, när vi Anders och
Scutum — denna del syns inte från mina vanliga
Ulf just vaknat, knackade det på dörren. Det var
observationsplatser. Efter att ha betat av M 54
grabbarna som gått de två kilometrarna till-
och M 55 gick jag över till Herschel 400-listan
baka till köket och ville bli insläppta för att börja
(de 400 bästa objekten ur William Herschels
göra i ordning frukosten. Sådana takter gillas
originalkatalog över stjärnhopar, nebulosor
av gamla läger-ledare. Heder åt grabbarna.
och galaxer och som sedermera inkluderades
Utvärdering och diplomutdelning ägde rum
i John Herschels General Catalog of Nebulae
på söndag när föräldrarna började komma för att hämta nyblivna amatörastronomer. Man blir rörd av att läsa utvärderingarna, det är så många lovord och det känns på riktigt att ungdomarna både haft roligt och lärt sig en hel del om universum. En stark önskan som kom från nästan alla håll var att astronomiläger borde ordnas varje år. Deltagarna riktade en del kritiska synpunkter på att vissa föredrag var för långa och det inte fanns tillräcklig med pauser. Den kritiken har vi tagit till oss och ska rätta oss efter nästa gång. På kvällarna,
and Clusters från år 1864) och några favoriter, bland dessa kan nämnas Trifidnebulosan där stoftstråken syntes bra i min 300 mm reflektor med ett 17 mm Hyperion-okular och UHC-filter. En stund in på natten hörde jag någon säga att seeingen var bra och det var den, Jupiter syntes mycket fint i 375 ggr förstoring. Med hjälp från SAAF:s ordförande lyckades jag även lokalisera den röda fläcken (som inte är särskilt röd) för första gången. NGC 1501 (planetarisk nebulosa) och NGC 1502 (öppen hop) i Giraffen var andra höjdpunkter under kvällen. Trots en hel del
Claes Mar tinsson, GAF, har här por trätterat för fattaren med sin dobson.
På fredagen regnade det och då passade vi på att äta en gemensam middag. Den sista kvällen var vi tillbaka på Kalkplattan och då var det varken dimma eller för mycket vind. Nu använde jag även min 120 mm refraktor för att observera öppna stjärnhopar. Dubbelhopen "goes without saying" och av de övriga hoparna var NGC 6633 och IC 4756 bäst. Dessa syntes även för blotta ögat. I Dobsonteleskopet var den planetariska nebulosan NGC 246 och stavspiralgalaxen NGC 7479 två av de finare objekten som observerades; i den sistnämnda kunde jag dock bara se en spiralarm. Innan jag packade ihop på morgonen passade jag på att observera M 42. Man kan bara gissa sig till hur den ser ut från alvaret när den står i söder.
dimmoln var det ändå en lyckad kväll och när
Dagarna gick snabbt, delvis beroende på att
och gitarrspelandet. Frida, vår kära skåning
Orion var på väg upp var det dags att åka hem.
jag sov till halv tolv och delvis beroende på
hade snabbt fixat både blogg och face-book
Den andra kvällen åkte vi lite längre norrut.
för deltagarna och det började bloggas på
Dimman slapp vi men istället blåste det vilket
trots att alla var trötta, blev det en hel del sång
direkten. Astrotonåringarna har kommit hit för
gjorde att det stundtals inte gick att använda
att stanna!
hög förstoring. Bland de mer kända objekten
Shahid Saleem Stiftelsen Egna Vingar
som observerades kan jag nämna den klotformiga stjärnhopen M 22 som var upplöst i mitten och Kattögenebulosan (NGC 6543) som var
att eftermiddagarna ägnades åt föredrag och mingel i Medborgarhuset. Det bästa lunchstället var golfrestaurangen i Grönhögen följt av serveringen vid Ölands södra udde. Enda egentliga felet med södra Öland är att den sydligaste pizzerian ligger i Mörbylånga, vilket innebär en resa på tre mil enkel sträcka från Grönhögen.
grönblå till färgen och vars centralstjärna syn-
Södra Sveriges bästa natthimmel, trevliga och
tes väl i låg och mellanhög förstoring. De bästa
kompetenta medobservatörer och den vackra
objekten på Herschel 400-listan var den plane-
öländska naturen gjorde Sagittarius 2009 till en
tariska nebulosan NGC 6445 (Lilla Juvelen) och
mycket lyckad tillställning.
den öppna hopen NGC 6568 som jag tyckte såg ut som siffran 56.
Mattias Persson ASAK, Kristianstad
Te l e s c o p i u m , n r 3 2 0 0 9
19
BereniKes hår Skribent: Jan Sandström. Parkgatan 29 C , 671 4 0 Arvika , tel. 0705 - 8 6 94 96. 01. STJÄ RNK ARTA: ROBERT WAHL STRÖM, ALINGSÅ S 02. M 6 4, FOTO BENGT SV ENSSON 0 3. M 91 OCH M8 8 (ÖV ERST), FOTO WALTER PUCCIO 0 4. M5 3, FOTO ROBERT WAHL STRÖM
Om du en månfri natt i början av maj riktar blicken halvhögt mot sydväst då himlen är som mörkast så kommer du, när ögonen vant sig vid mörkret, att upptäcka en högst underbar syn: stjärnhopen Berenikes hår. L i t e ö s t e r om den triangel som utgör stjärnbilden Lejonets bakkropp, som för övrigt nu är lätt att hitta eftersom Saturnus står under den, och den orange, ljusstarka stjärnan Arcturus lite lägre i ost, finner du den lilla, nästan alviskt vackra öppna stjärnhopen Berenikes hår (Coma Berenice på latin). På vetenskapligt manér har den ett annat namn, nämligen Melotte 111, efter astronomen Philibert Jacques Melotte som år 1915 införde hopen i sin katalog. Få stjärnbilder har en så rik flora av myter och sagor knutna till sig som det här lilla uppochnedvända Y:et. Men låt oss ta lite astronomisk basfakta först. Liknar solen
Hope n består av ett 20
Te l e s c o p i u m , n r 3 2 0 0 9
hundratal stjärnor, huvudsakligen relativt små subdvärgar som påminner om vår egen sol. Här hittar vi inga stora superjättar av O- och B-typ. Den här stjärnhopen ligger på ett avstånd av c:a 288 ljusår. Efter fem av de sju stjärnor som Karlavagnen består av och stjärnhopen Hyaderna som utgör Oxens (Taurus) kropp, är Berenikes hår den närmaste öppna stjärnhopen. Ljuset från de små silverglittrande snöflingorna lämnade stjärnornas yta ungefär när den för Sverige på kort sikt katastrofala – men i ett längre perspektiv välsignade – freden i Nystad undertecknades och det svenska stormaktsväldet hade kommit till vägs ände. Den ljusaste stjärnan är en A0-stjärna som har magnituden 4,35. Av en ren
01
slump är det nästan samma absoluta magnitud som vår sol skulle ha om vi kunde se den från 32,6 ljusårs avstånd (10 parsec). Dimlyktor i natten
Med blotta ögat ser man sju till tolv stjärnor, ljussvaga, nästan blyga, som tindrar ut och in i ögats synfält. Här kan man verkligen tala om stjärndagg. I fältkikaren avslöjar sig hopen som ett fantastiskt objekt. Då kan man se 30–50 stjärnor lysa som små bleka dimlyktor i natten. De som observerar från en mörk plats och som har bra syn, kan kanske ana en och annan liten dimfläck insprängd mellan och runtom stjärnorna. Det är ingen synvilla. Hela området här, Berenikes hår, Lejonet, Jungfrun, Jakthundarna, är fullkom-
ligt nedlusat med galaxer. I Berenikes hår ligger den galaktiska nordpolen. Det betyder att när vi ser ut i rymden här så observerar vi mycket långt från det stjärntäta vintergatsbandet som utgör vår egen galax sedd inifrån. Här ligger också centrumet för vår lokala superhop av galaxer, den mäktiga Virgohopen bestående av c:a 2500 vintergator centrerade kring den jättelika elliptiska galaxen Messier 87, 55 miljoner ljusår bort. Men bry er inte om astronomiska hårdfakta för en gång skull, utan njut bara av den fantastiska syn som de här små alvljusen sprider i natten. Det dyrkade håret
Men vem var då den Berenike som har fått sitt hårsvall placerat bland
02
03
stjärnorna? Jo, hon var en historisk drottning av Egypten på 300-talet f.Kr. Hennes hårsvall var berömt och dyrkat i hela det egyptiska väldet. Nu var det så att hennes broder/make farao Ptolemaios III skulle dra ut i krig. (Bekymra er inte om inaveln och incesten. Egyptiska faraoner gifte sig ofta med sina systrar för att behålla makten inom släkten. Vid sidan av huvudhustrun hade de för det mesta flera andra fruar.) Berenike älskade sin make och när han dragit ut i kriget bestämde hon sig för att offra sitt hår till Afrodite (eller Dionysos; myter är sällan entydiga), om han kom välbehållen tillbaka. Ptolemaios återvände segerrik, men blev allt annat än glad när han fick höra talas om Berenikes utlovade
offer. Precis som alla andra egyptier dyrkade han hennes hår. Men Berenike fullföljde sitt löfte till gudinnan och lät lockarna falla. De placerades sedan på Afrodites offeraltare. Men stor var den vrede som Ptolemaios kände när han på morgonen såg att håret var borta. Med ett vredgat vrål som ekade genom gatorna i Memfis lät han sammankalla prästerskapet. Här skulle huvuden rulla. Men bland prästerna fanns den vise Conon av Samos (c:a 280–220 f.Kr.). Han bad Ptolemaios att låta bödelsyxorna vila tills natten. Då natten fallit tog han med sig Ptolemaios, Berenike och det övriga hovfolket ut på den kungliga altanen och pekade i den mörka, stjärnglittrande, egyptiska natten upp mot den lilla gnistrande
04
hopen av stjärnor och sade till Ptolemaios: ”Se, herre! Drottningens hår var allt för vackert för att få stanna på jorden. Nu har gudarna placerat det på himlavalvet så att allt Egyptens folk kan glädja sig åt det”. Bödelsyxan fick stanna i viloläge och vi människor kan glädja oss åt den här synen. S l u t l ig e n, om du när du står ute under stjärnhimlen behöver en påminnelse om att rymden är tredimensionell så är vårnatten rätt tid. Se först på planeten Saturnus. Belägen ungefär 1,3 miljarder kilometer bort tar det ljuset runt 80 minuter att nå oss. I öster ser du Arcturus. Dess ljus lämnade stjärnan 1969 när människan tog sina första steg på månen. Ljuset
från Berenikes hår har ilat fram i 288 år. Bortom där, i den extragalaktiska nattens djup, har vi först de näraliggande vintergatorna i utkanten av Virgohopen, 35–45 miljoner ljusår avlägsna. Långt därbortom ligger den enorma galaxhopen Coma I, bestående av fler än 3000 vintergator och 300 miljoner ljusår avlägsen. Jag har personligen kunnat observera ett tiotal galaxer med egna ögon i den här hopen och om man då inte känner en vördnad, så är man banne mig skapad av sten.
Te l e s c o p i u m , n r 3 2 0 0 9
21
Bokrecensioner Redaktör: Jan Persson
tioner i alfabetiskt ordning som kan ses från författarnas hemtrakter i Kanada. Det gör den lämplig för oss här uppe i nordliga Sverige. Objekten är observerade med ett 10-tums Dobson och ett mindre instrument. Många av bokens fotografier är i svart/vitt och anpassade
BÖCKER SOM PASSAR HÖSTASTRONOMIBOKHYLLAN Illustrated Guide to Astronomical Wonders Robert Bruce Thompson, Barbara Fritchman Thompson, 2007, 519 sidor, mjuk rygg, pris: 22,99 pund, O´Reilly, 4 Castle Street, Farnham, Surrey GU9 7HS, England, ISBN 0-596-52-685-7 Den här handledningen och observationsguiden till deep-sky observationer har som jag ser det, många saker som talar till dess fördel. Dess omfång gör att den tar rejäla tag i objektshögen. Den omfattar femtio konstella-
22
Te l e s c o p i u m , n r 3 2 0 0 9
till att faktiskt i de flesta fall se någorlunda ut som de upplevs i ett okular. Inga glassiga Hubblebilder här inte. Goda och detaljerade sökkartor för att finna objekten inom varje konstellation. De är datagenererade så det ger ingen plats för godtycke. En lämpligt lång introduktion (ca 40 sidor) som förklarar basfakta om objekt, hur man finner på stjärnhimlen, olika kataloger etc. Själva observationshandledningarna innehåller de flesta behövliga basfakta om objekten, samt relativt detaljerade instruktioner om hur man via ”stjärnhoppande” (se där, en ny svengelsk term i klass med ”djuprymdsobjekt”) finner sig fram. Beskrivningarna av hur observatörerna har sett objekten är också realistiska och stämmer tämligen väl med undertecknads egna erfarenheter. Boken är knappast av det slag som man sträckläser, även om den väl låter sig göra det. Men den är förträfflig att sitta med och planera en kvälls observationer. Dock får man nog ta påståendet om att man ska kunna ta ut boken under stjärnhimlen med en nypa salt. Även om sidorna ska kunna avläsas i rött ljus, så tror jag inte att bindningen mår särskilt väl av ett par timmars dagg. Kopiering av de relevanta sidorna rekommenderas. Boken utgör på det hela taget ett åtminstone för mig välkommet och säkert under kommande höstar och vintrar, gott tillskott till deep-skyhyllan. Jan Sandström
Cosmological Enigmas Mark Kidger, 2007, 224 sidor, inbunden, pris: 20 pund, The Johns Hopkins University Press, 2715 N. Charles Street, Baltimore, MD 21218, USA, ISBN 978-0-8018-8460-3 Låt mig direkt anslå tonen. Det här är en bok som man själv skulle vilja ståta med författarnamnet till. Elegant, kunnigt och medryckande förklarar den välrenommerade brittiske astronomen Mark Kidger en mängd astronomiska och inte minst, kosmologiska objekt och teman som kräver en förklaring. I tio kapitel får vi lära oss om stjärnornas liv, svarta hål, det kända universums kanske två underligaste objekt. Stjärnfärder och avstånd, hur gammalt universum är och hur man har kommit fram till det (13.7 miljarder år +/- 2.0), förutsättningarna för utomjordiskt liv, universums slut, varför det är mörkt om natten (Olbers paradox), hur vi kan veta att det var en ”Big bang”, samt slutligen vad som kan tänkas finnas utanför vårt universum. Förutom att ge goda förklaringar på svåra problem så är boken också rik på personliga erfarenheter och anekdoter. Ta t.ex Bernard Lovell (numera Sir Bernard). 1945 köpte han överbliven radarutrustning efter andra världskriget och fyllde en lastbil för fem pund. Mark hade han lyckats ordna vid University of Manchester. När väl lastbilen körde ut på en åker för att kunna ta till sig området körde den fast i gyttjan. Sagt och gjort, man fick lasta av materialet där bilen stod, och där ligger numera radioobservatoriet Jodrell Bank. Tillägg onödigt. Den här boken har något för alla, från nybörjaren till den garvade amatörastronomen. Den är också välgörande fri från amerikanska putslustigheter. Jan Sandström
Utforska rymden Tim Furniss, 2001, 96 sidor, inbunden, pris: 262:-, ICA bokförlag, Stora gatan 41, 721 85 Västerås Att popularisera astronomi och rymdfart är en mycket viktig del i dagens forskning. I denna vackra bok i storformat berättas det mesta av intresse för den rymdintresserade. Den innehåller mycket rymdfart, med många beskrivningar av hur raketer fungerar och hur satelliter är uppbyggda. Fokus ligger på rymdfarten men man berättar också om de astronomiska objekten och vad man lärt sig mer och mer om. Bilderna är många och illustrativa, och läsaren hoppar gärna mellan olika förklaringar och beskrivningar. Detta är en bra bok för det begynnande rymdintresset. Jan Persson
Cassini at Saturn – Huygens results David M. Harland, 2007, 403 sidor, mjuk rygg, pris: 32,95 EUR, Springer-Verlag GmbH & Co. KG, Tiergartenstrasse 17, D-69121 Heidelberg, Germany, ISBN 978-0-38726129-4 Boken innehåller det mesta av dagens kunskap när det gäller Saturnus och dess många månar. För visst lär man sig mycket mer när man har en mätsond på plats och som till och med landar på en måne. Boken ger en djuplodande historisk beskrivning hur fakta har vuxit fram. Vi får följa Galileis observationer med enkla teckningar till moderna observationer med stora teleskop. Men tyngdpunkten på boken handlar om rymdsonderna som har nått ut till denna kalla del av solsystemet. Det började med Pioneer och Voyager, för att övergå till den dagsaktuella Cassini. Författaren såg projektet Cassini och den europeiska Huygens-proben från insidan, och då blir berättelsen mycket levande och detaljrik. Texten är lika intressant för den rymdintresserade, för forskaren och för den som vill veta mer om vad som händer i ett internationellt forskningsprojekt. Texterna är enkla att följa med i, och där man förut bara var allmänbildad kan man nu räkna sig till de välinformerade. Sammanfattningsvis är det en mycket bra rymdfartsbok om solsystemets vackraste planet. Jan Persson
A history of the Kennedy Space Center Kenneth Lipartito, Orville R. Butler, 478 sidor, inbunden, pris: 39,95 USD, University Press of Florida, 15 NW. 15th Street, Gainesville, FL 32611-2079, USA, ISBN 978-0-8130-3069-2 Rymdbasen på Floridas östra kust är idag välkänd och inarbetad. Men det fanns förstås en tid när det bara var träskmarker där och människor med drömmar. I och med president Kennedys målsättning att nå månen innan 60talets slut ändrades kartan och byggprojekten tog riktig fart. Boken är lättläst och riktigt trevlig att läsa. Vi får en levande bild av en tid som svunnit. Sedan dess har datautvecklingen tagit fart. Idag har vi nästan alla en dator, medan den tidens rymdtekniker jobbade med räknesticka. Detta är nutidshistoria, men den är riktigt intressant. Det är ett projekt med ett tydligt mål. Vi får följa med på storslagna uppgifter. Vi får detaljer om de kända händelserna, men nu får vi veta vad de tänkte och gjorde bakom kulisserna. Och om du inte ha varit i Florida kan jag rekommendera ett besök där. Har du dessutom läst denna bok så kommer du få ut mycket mer av resan. Jan Persson
Bang! The complete history of the universe Brian May, Patrick Moore, Chris Lintott, 2007, 199 sidor, inbunden, pris: 29,95 USD, The Johns Hopkins University Press, 2715 N. Charles Street, Baltimore, MD 21218, USA, ISBN 978-0-8018-8985-1
Författarna håller sig heller inte strikt till ämnet, som just då diskuteras utan tillåter sig smärre utvikningar. Något som jag åtminstone tycker ger en personlig prägel på boken. Förvänta er dock inte att man tränger på djupet i något ämne, utan det hela är en aptitretare och stimulans för vidare läsning. De sedvanliga småfelen och nonchalansen med någon miljon solmassor hit eller dit när det gäller supermassiva, svarta hål och någon miljon år mer eller mindre när det gäller planetuppkomst etc. förekommer, men upplevs inte som speciellt störande. Lämplig litteratur både för nybörjaren och den erfarne.
I förstone verkar det vara en udda trio som har skrivit den här både roande och lärorika historien om universum från Big Bang för 13,7 miljarder år sedan till ca sex miljarder år in i framtiden. Det är den till utseendet alltid lika buttre, numera sir Patrick Moore, Brian May, tidigare gitarrist i rockgruppen Queen, Jan Sandström men också kompetent astronom och Chris Lintott, som trots sitt för oss svenskar, lustiga efternamn forskar kring unga stjärnor vid Oxford University. Den här rikligt illustrerade boken i G A LLERIE T A4-format tar oss i sex avsnitt Överst till vänster: M 52, NGC 7635, fotograferad 2009-09-16 av med på en resa i kronologisk Mattias Klasson. Teleskop: WO FLT-110 f/7 TMB Triplet. Kamera: och i viss mån också i rumslig Atik 4022 mono. Exponering: L15 × 5m RGB 7 × 2,5m. bemärkelse från Plankeran, Överst till höger: M 13, fotograferad 2009-09-15 av Mattias en ofattbart kort tid efter Big Klasson. Teleskop: WO FLT-110 f/7 TMB Triplet. Kamera: Atik Bang, till den fjärran framtid 4022 mono. Exponering: L15 × 3, RGB8 ×90s. när vår sol sväller upp och blir Underst till vänster: M 101, denna vackra spiralgalax i Stora en röd jätte. Under den här björn fångad av Mikael Skafar 2009-04-22, med hjälp av sin odysséen stiftar vi bekantskap Meade 12" L X200ACF f/10. Kamera: CCD QCam8, Exponering: 100min 20 × 5min. med galaxbildning, mörk materia, hur stjärnor föds, Underst till höger: ISS på väg över himlavalvet. Fotograferad av lever, åldras och dör, hur Henrik Sonnergård från Stenungsund, på Tychos Uraniborg på ön Ven, under Astronomidagarna på Hven 2009. planetsystem uppkommer och vi får även spekulationer om livets uppkomst. Tonen i boken är mycket resonerande, vilket gör den till en trevlig läsning. Te l e s c o p i u m , n r 3 2 0 0 9
23
PORTO B E TA LT
Avsändare: SAAF, c/o Jan Persson
Begränsad eftersändning. Vid definitiv eftersändning återsänds
Eklanda Hage 31, 431 49 Mölndal
försändelsen med nya adressen på baksidan.
B R O R D U K T I G . C O M
B
SVERIGE