Med hjärtat hos varje barn utvecklar vi tron på framtiden
g n i n d l i b t u n u m m o k å le u L n å fr Bilaga 4 april 2018
Målet för skolchef Maarit Enbuske är att skapa Sveriges bästa skola i Luleå.
De värvar män till världens viktigaste jobb... sid 3
Skolpaketet är ett
Allt fler tjejer söker till Flygteknikprogrammet... sid 6
utvecklingsprojekt som startade 2017 och pågår fram till 2019. Luleå kommun satsar totalt 31,5 miljoner kronor för att trygga kompetensförsörjningen i skolan på kort och lång sikt. Projektet omfattar förskolan, grundskolan, grundsärskolan, gymnasiet och gymnasiesärskolan. Projektägare är skolchef Maarit Enbuske.
Vi vill bygga Sveriges bästa skola Med rötterna i skolan, med hjärtat hos varje barn och med fartvind i håret tar sig Maarit Enbuske an sitt nya uppdrag som skolchef. Visionen är tydlig: Alla barn ska lämna skolan med fullständiga betyg och framtidstro.
H
on är ny som skolchef i Luleå, men vem är hon? Maarit Enbuske, 51, är född i Finland och utbildad i Sverige. Hon har en gedigen kunskap om skolans värld. Hon har jobbat som lärare, rektor och skolchef – både i Finland och i Sverige, såväl privat som kommunalt. Vad många inte vet om Maarit är att hon tävlat på elitnivå i en fartfylld sport. Skotern har tagit henne uppför slalombackar, längs guppig skogsterräng och på raksträckor i racerfart. – Jag gillar fart! I många år kuskade jag runt med min man och våra två barn till skotertävlingar i Finland och Sverige. Det var jättekul men nu är skotern och friluftslivet bara en kär hobby, säger Maarit som delar sin tid mellan Luleå och Rantajärvi, där familjen ännu har kvar sin villa. – Jag får det bästa av två världar. Lugnet och stillheten i Tornedalen och kultur- och restaurangutbudet i stan, säger Maarit som veckopendlar mellan sina två hemorter.
Programmering står på schemat för mattelärarna... sid 4
Mångfald i skolan ger mer... sid 8
Bra, bättre och bäst I rollen som skolchef brinner hon för att vara med och bygga Sveriges bästa skola. – Vi är redan bra. Luleå är nästbäst i klassen när det gäller antalet behöriga lärare och vi hamnar på bra placeringar i de flesta undersökningar som gäller skolan. Nu satsar vi på att bli bäst.
0920-45 30 00 • www.lulea.se • facebook.com/luleakommun
Skolpaketet är en väg mot målet. Kommunen har skjutit till 10,5 miljoner kronor per år under tre års tid för en satsning på lärarna. – Vi vill behålla våra äldre lärare både i förskola, grundskola och gymnasiet. Därför satsar vi särskilt på hälsofrämjande insatser och utbildning för att använda digitala verktyg. Vi prövar en modell för att skapa en personalbuffert när det gäller svårrekryterade lärarkompetenser och vi satsar på digital utbildning för vikarier. Extrapengarna ger oss möjlighet att prova nya saker, att hitta modeller för att förnya skolan, säger Maarit. Drömmar ska förverkligas Dessutom testar skolan helt nya tjänster som ska avlasta pedagogerna så att de får koncentrera sig på det de är bäst på – undervisningen. – Vi vill också sprida kunskap om allt spännande som händer i skolans värld. Vi vill att fler ska se hur fantastiskt lärarjobbet är, att fler ska lockas att utbilda sig till lärare och vara med och forma vår framtid. – Vårt hjärteuppdrag är att se varje barn som en individ, att ge varje barn precis det hen behöver. När ungdomarna lämnar skolan ska de göra det med en framtidstro, de ska gå ut och förverkliga sina drömmar. Text & foto: Birgitta Lindvall Wiik/Wiik Media
2
FÖRSKOLAN
BILAGA FRÅN LULEÅ KOMMUN
En friskare förskola får fler att jobba längre Text och foto: Birgitta Lindvall Wiik/Wiik Media
Yoga, hälsosamtal och kondiskoll – nu satsar förskolan på personalens hälsa. –Utgångpunkten är att vi vill behålla den äldre personalen, men satsningen gynnar alla, säger projektledare Ewa-May Hedenström.
F
örskolan och Kommunhälsan presenterar ett unikt projekt, inte bara för Norrbotten utan för hela landet. Projektet syftar till att säkerställa hälsofrämjande arbetsmiljöer, kompetensförsörjning, kontinuitet och kvalitet i verksamheterna. Med utgångspunkt i tidigare forskning om äldre i arbetslivet och vad som gör att människor mår bra på arbetsplatsen, har förskolan inom ramen för Skolpaketet, beslutat att i samverkan med Kommunhälsan genomföra en unik satsning för de som är 55 år och äldre. Hälsosamtal för alla över 55 – Vi har två delar i vår satsning. Den första delen är att alla medarbetare som är äldre än 55 år erbjuds en djupgående hälsoundersökning. Syftet med hälsoundersökningen är att främja hälsa och förebygga ohälsa. Hälsoundersökningen utförs av företagssköterska och fysioterapeut och omfattar hälsoparametrarna levnadsvanor, sinnesstämning, aktuell fysisk förmåga och balansförmåga, säger Ewa-May Hedenström och berättar att alla först får svara på en enkät som bygger på forskningsbaserade frågor som rör hälsa. Samtalen sker sedan med utgångspunkt från svaren och förutom sköterska och fysioterapeut finns även läkare tillgänglig för den som behöver det. Alla utbildas i åldrandet Hälsoundersökningen, som är forsknings- och evidensbaserad, syftar till att se medarbetarnas åldersstruktur som en resurs. Ett perspektiv som gagnar både
Medveten andning är ett viktigt inslag i yogan. Ulrica Öström, Linda Grape och Maria Stark har redan tagit till sig av de nya kunskaperna.
medarbetaren och arbetsgivaren. – Hälsosamtalen pågår under våroch höstterminen och bygger på att de som är intresserade själva bokar tid hos Kommunhälsan. Det har varit populärt, jag tror det är många över 55 som har nappat på erbjudandet, säger Ewa-May och berättar att den andra delen handlar om att all förskolepersonal ska få en utbildning om åldrandet. Vad händer i kroppen och själen under ett normalt, fysiskt åldrande? Hur påverkas det kognitiva beteendet? Utbildningen syftar till en större förståelse för hur människan förändras genom livet och att anpassa arbetet efter förändrade förutsättningar. Utbildningen erbjuds även till politiker och chefer inom förskolan. – Syftet är att vi vill behålla de äldre lärarna i förskolan. Verktyg för nedvarvning Krigaren, grodan, triangeln. Förskolepersonalen sträcker ut kropparna i
långsamma töjningar i takt till den medvetna andningen som yogan bygger på. Under fem tillfällen i vår får pedagogerna lära sig positioner som de kan ha användning för när de vill varva ner. Yogakursen är en del av kommunens unika hälsosatsning i förskolan som ingår i Skolpaketet. Som ett led i hälsosatsningen fokuserar flera av förskolorna också på mindfulness och yoga. Bensbyns och Hällbackens förskolor är i full gång med en kurs i Kundaliniyoga. Förskolechef Maria Stark berättar varför de valt att satsa på just yoga: – Vi ville använda den här möjligheten till något som blir bestående. Genom yogalektionerna får vi verktyg som vi kan ha med oss både i yrkeslivet och privatlivet. Kanske blir någon så inspirerad att hon prövar yoga med barnen? Vi vet inte ännu vad det här kan leda till, säger hon. Kundalini är en yogaform som nästan alla kan utföra. Kroppsställningarna är relativt lätta att
utföra, även om man inte har tränat på länge eller om man är lite äldre. Yogan stärker personalen – Satsningen syftar till att behålla den äldre förskolepersonalen, men också att stärka de unga. De ska hålla i många år och vi vill behålla dem länge, säger Maria och berättar att yogalektionerna vänder sig till hela förskolepersonalen, men den är frivillig. Den utförs under betald arbetstid och för dem som inte hade möjlighet att delta vid vårens kurstillfällen ges en ny chans efter sommaren. Några som är glada att de tog chansen att testa yoga är Ulrica Öström och Linda Grape. Båda jobbar på Bensby förskola, ingen av dem hade prövat yoga förut men använder redan sina nya kunskaper. – Jag har testat övningen ”grodan” som ska vara bra för nattsömnen, och jag använder mig av andningstekniken för att komma ner i varv säger Ulrica. Linda håller med. Yogan lär henne tekniker som är användbara i vardagslivet utanför yogasalen.
•
Webbkurs skolar in vikarier Förskolan har ett stort behov av vikarier. Nu kan ny personal slussas in på ett smidigt sätt med hjälp av en nätbaserad utbildning. E-learning svarar på de vanligaste frågorna om hur arbetet i förskolan fungerar.
H
ur ska man klä sig för en dag på förskolan? Vad innebär sekretess? Vilka värdegrunder jobbar förskolan efter? Hur kan en arbetsdag se ut? Det nya utbildnings-verktyget e-learning ger ny personal i förskolan en grundläggande utbildning, så att de snabbt kan komma ut i verksamheten. Metoden finansieras via Skolpaketet och har varit igång under några månader. Interaktiv utbildning – Förskolan behöver många nya vikarier och en stor del av den nya
personalen kommer direkt från gymnasiet. Istället för att pedagogerna på förskolorna ska ägna sin arbetstid åt att lära upp vikarier får den nya personalen genomgå en interaktiv, nätbaserad utbildning innan de får börjar jobba, säger Ewa-May Hedenström, som är projektledare för e-learning. Hon berättar att den webbaserade utbildningen ger grundläggande kunskaper om vad arbetet handlar om. – I slutet får eleven svara på några frågor och efter genomgången utbildning får denne tillbringa en dag i
förskolan innan hen kommer ifråga för vikariat. De nya vikarierna får lön under såväl utbildning som under introduktionsdag, säger Ewa-May, och påpekar att alla som vill vikariera i förskolan först som vanligt genomgår en arbetsintervju hos bemanningsenheten. ”Detta är ett bra tillfälle för den som är nyfiken på yrket att prova på det. Vikarierna kan också gå tillbaka till utbildningen om de blir osäkra på någon fråga.” – Förhoppningen är att det nya sättet att utbilda vikarier både ska göra vikarierandet smidigare och att fler ska bli intresserade av att utbilda sig för att jobba i förskolan.
•
0920-45 30 00 • www.lulea.se • facebook.com/luleakommun
Ewa-May Hedenström är projektledare för satsningen på e-learning.
FÖRSKOLAN
BILAGA FRÅN LULEÅ KOMMUN
3
l l i t n ä m r a v r ä De v e t s a g i t k i v s n e värld jobb
”Fler män borde upptäcka förskolan!” Tobias Skogsberg och Urban Eriksson jobbar aktivt för att fler ska upptäcka tjusningen med yrket.
–Vi är med och formar framtidens politiker, läkare och lärare! säger Tobias och Urban. De är ambassadörer i nätverket Män i förskolan och jobbar aktivt för att värva killar till världens viktigaste jobb. Text och foto: Birgitta Lindvall Wiik/Wiik Media
S
nickare, busfarbror, fotbollskompis, vaktmästare? De könsstereotypa förväntningarna på manlig förskolepersonal är något som Tobias Skogberg och Urban Eriksson bland annat diskuterar i nätverket Män i förskolan. – Vi män väljer yrket av samma anledning som kvinnorna, vi vill bidra till barnens utveckling och lärande, säger barnskötaren Tobias Skogsberg och påpekar att det dessutom ingår i uppdraget att ständigt ha genusglasögonen på, att motverka traditionella könsroller. Han och kollegorna försöker hela tiden göra medvetna val för hur de jobbar, vilka signaler sänder de till barnen? – Ändå blir det lätt att man står där och sparkar fotboll och skruvar upp hyllor i alla fall, även om det inte alls är självklart att en man är händig och intresserad av sport, säger Urban Eriksson, förskollärare.
Han och Tobias är samordnare för nätverkets verksamhet. Målet är att få in alla sorters män till förskolan, mångfalden berikar. Nätverkets yttersta syfte är att värva fler män till förskolan och att behålla de som redan finns där. Tillsammans träffar Tobias och Urban allt ifrån gymnasieelever och studenter till politiker, syokonsulenter och arbetsförmedlare. Nätverket Män i förskolan deltar också vid rekryteringsmässor för att marknadsföra yrket. Stora pensionsavgångar väntar och förskolan i hela landet har ett stort rekryteringsbehov. – Förskolan kan inte längre enbart vända sig till 50 procent av befolkningen – det vill säga kvinnorna – om man vill klara rekryteringsbehovet. – Vi måste vända oss till hela befolkningen, säger Urban Eriksson, som
jobbat som förskollärare sen 1989 och ofta varit ensam man på arbetsplatsen. Ta chansen att vikariera! Andelen män i förskolan varit lika låg ända sedan 1970-talet. I Luleå kommun är cirka tre procent av personalen manlig. – Forskningsstudier visar att tjejer oftare pluggar till förskollärare direkt efter gymnasiet. Killar uppmuntras inte till det här yrkesvalet och väljer i första hand branscher utifrån omvärldens förväntningar. Själv fick jag upp ögonen för yrket efter att jag springvickat i förskolan, säger Tobias och påpekar att den stora bristen på vikarier gör att den som är intresserad av yrket har goda chanser att pröva på det genom att anmäla sig som vikarie i förskolan. – Gör det! Testa förskolan. Alla som är 18 år och har fullgjort gymnasiet har chans att vikariera här. Det är en möjlighet som fler borde ta, säger Tobias och Urban håller med.
Ett uppskattat jobb Enligt dem finns många fördelar med jobbet och det handlar inte bara om att få vara utomhus när vädret är fint. – Det är ett kreativt och fritt jobb där en stor bonus är att vi varje dag får uppskattning för vårt jobb, av både barn och föräldrar. Vi får vara med och påverka och forma framtidens medborgare, det är fantastiskt, säger Urban och får medhåll av Tobias som jobbar på en förskola där samma personal följer barnen under alla deras år i förskolan. – Att se hur det där lilla barnet, som i början knappt ville släppa sina föräldrar, utvecklas och sedan lämnar oss som ett självständigt barn, redo att börja i grundskolan är utan tvekan det bästa med jobbet!
•
I Luleå finns 58 kommunala förskolor, som har cir
ka 3 400 inskriva barn. Luleå komm uns förskolor ha r 64,4 % högskoleutbildad personal, vilket är högre än rikssnittet so m ligger på 42 %. Antalet inskrivna barn pe r personal (perso naltäthet) är 4,8 vilket ligge r strax under rik ssnittet som är 5,1 barn per personal.
Paddor till alla när förskolan digitaliseras digital kompetens i en digital miljö. – Det innebär att all personal också måste kunna det, ingen kan välja bort ny teknik.
Förskolan trappar upp den digitala kompetensen. Alla pedagoger får en egen ”padda” och en grundkurs i det pedagogiska verktyget.
E
n del förskolor har kommit långt i användandet av iPads som ett pedagogiskt verktyg, på andra håll ligger ”paddorna” mest och samlar damm. Men nu ska det bli ändring på det! – Varje pedagog får sin egen iPad och alla ska få lära sig hur den används, målet är att pedagogerna ska känna sig trygga med verktyget. I första hand siktar vi på att det digitala verktyget ska användas för dokumentation, i förlängningen är möjligheterna oändliga, säger kommunens nyanställda IKT-pedagog (informations- och kommunikationsteknik) Ylva Hedkvist Hansen, som beskriver sin tjänst som bryggan mellan teknik och pedagogik.
För förskolans IKT-pedagog Ylva Hedkvist Hansen är digitaliseringen av förskolan en hjärtefråga.
Satsningen sker mot bakgrund av det läroplansförslag som är ute på remiss. Där lyfts bland annat fram att förskolan ska ge barnen förutsättningar att utveckla adekvat digital kompetens och en förståelse för den digitalisering de möter i vardagen. Likvärdighetsperspektivet är viktigt, alla barn har rätt att mötas av personal med
Hon beskriver kompetensutvecklingen bland förskolepersonalen som en trappa. En del befinner sig på det första trappsteget, andra har tagit flera steg uppåt. – Vi har skickat ut en enkät för att ta reda på nuläget. Pedagogerna får svara på frågor som är kopplade till grundläggande användning av paddan. ”Kan du logga in på nätverket med din padda?” ”Kan du läsa din mail” och så vidare, säger Ylva. Utvärderingar ska göras med jämna mellanrum. Ett av syftena med enkäten är också är att hitta pedagoger som har ett stort intresse för ny teknik. De ska få vara med och sprida sin kunskap till kollegorna.
0920-45 30 00 • www.lulea.se • facebook.com/luleakommun
– Mycket av mitt jobb handlar om att fånga upp dem som redan är duktiga och intresserade av ny teknik. Vi satsar mycket på kollegialt lärande. En organisation för digitaliseringen i förskolan är under framväxt. När den är klar kommer alla förskolor i Luleå att vara representerade. Tanken är att bygga nätverk mellan förskolorna. Ylva har själv en bakgrund som förskollärare, mediepedagog och datalärare på gymnasiet och digitaliseringen i förskolan är en hjärtefråga för henne. – Möjligheterna med den nya tekniken är oändliga. Barnen ska ges möjlighet att arbeta med teknik på ett kreativt och säkert sätt. Tekniken i sig gör ju ingenting, det viktiga är hur den används. Målet är att våra barn ska bli producenter istället för konsumenter, det är ett första steg mot källkritiskt tänkande.
•
Text och foto: Birgitta Lindvall Wiik/Wiik Media
4
GRUNDSKOLAN
BILAGA FRÅN LULEÅ KOMMUN Agneta Hedenström är skolans digitala utvecklare och håller i utbildningen för matematiklärarna.
Mattelärare skapar nya cirklar för lärandet Mattelärarna har satt sig i skolbänken. Att rita en cirkel visar sig vara svårare än man kan tro. Programmering står på schemat och är en del av kommunens satsning på digitalisering av skolan.
Lena Heikka är projektledare för digitaliseringen av skolan.
Text och foto: Birgitta Lindvall Wiik/Wiik Media
Ta upp pennan. Nu ska ni rita en cirkel!”
U
ppgiften från läraren Agneta Hedenström kan låta enkel, men hennes elever sätter pannan i djupa veck när de funderar på uppgiften. Med den virtuella pennan på dataskärmen – och en matematisk formel - ska de skapa en cirkel. Förstelärarna i matematik från Luleå kommuns grundskolor har samlats för att lära sig programmering. Utbildningen är en del i satsningen på ”Skolpaketet”. En rad åtgärder ska underlätta lärarnas arbetssituation och även göra det mer attraktivt för äldre lärare att stanna kvar i yrket. Ett av delprojekten handlar om digitalisering.
Förstelärare sprider sin nya kunskap – Från och med nästa höst ingår programmering i matteundervisningen,
enligt den nya läroplanen. Många har tyckt att det känns svårt och varit oroliga inför uppgiften. Därför får förstelärarna lära sig programmering. De ska sedan sprida kunskapen och utveckla undervisningen tillsammans de andra matematiklärarna på skolorna, säger projektledaren Lena Heikka. Agneta Hedenström, som tidigare jobbat både som lärare och rektor, är den som håller i utbildningen. Hon är sedan januari anställd som digital utvecklare. – Utöver den här utbildningen handlar mitt jobb mycket om att trendspana för att känna av vilka vindar som blåser. – Vilka digitala läromedel finns? Vilken kompetensutveckling behöver lärarna? Den digitala utvecklingen går snabbt, säger Agneta och berättar att det inom ramen för digitalisering ryms allt ifrån workshops för pedagoger som inte alls jobbat med digitala verktyg till projekt där elever får lära sig att göra egna dataspel.
– Det som är hetast just nu är VR/ARteknik för utbildning och där man lär eleverna att göra 3D-modeller för att sedan kunna göra exempelvis spel eller digitala berättelser på ett helt nytt sätt, säger Agneta. Stöttar rektorer med digitaliseringen Hennes arbete går till stor del ut på att stötta rektorerna i att få igång arbetet med digitaliseringen i skolan. Det kan handla om allt ifrån hur och var man söker externa pengar till olika projekt till hur man får en pedagogisk nytta av den nya tekniken. – Användningsområdena är oändliga och jag brinner för digitala verktyg. Den som exempelvis förstår programmering sitter på en stor makt. Sedan är det ju så roligt att jobba med det här, säger Agneta. Hon får medhåll av eleverna för dagen. Det här med programmering är kul! Även om det också är svårt. Lågstadielärarna Jenny Salmi Öberg
Han är lärarnas högra hand - hjälper till med allt ifrån kopiering till IT-stöd.
T
jänsten som lärarassistent är ny och Jan-Olovs roll är att avlasta lärarna från skolans många kringsysslor. ”Vet du var det finns patroner till skrivaren?” ”Får jag bara fråga en sak. Om jag ska kolla min mejl, hur gör jag då? Det funkar inte att klicka på kuvertet!” Under Jan-Olov Tornbergs kaffepaus tittar både elever och lärare in i personalrummet för att be om hjälp med praktiska saker kring skolarbetet. Jan-Olov är anställd som lärarassistent på Östra skolan och hans roll i den nya tjänsten är att avlasta lärarna med
praktiska funktioner, så att pedagogerna i högre grad får ägna sig åt undervisning.
som jobbar i alla klasser - från förskoleklass till mellanstadiet och särskolan.
Hjälp med inloggning – Jag är glad för att Janne tog över uppdraget som ipadsamordnare från mig, säger lågstadieläraren Elisabeth Lindgren, som också vill ha hjälp med att felsöka en laptop som börjat låta konstigt. Jan-Olov berättar att en stor del av hans arbete hittills varit fokuserat på digitaliseringen av skolan. – Jag kan vara med i klassrummen och hjälpa eleverna med inloggning i systemet och visa dem var de ska spara sina arbeten. Även lärarna behöver lite extra hjälp just nu när vi byter till ett nytt system i alla datorer, säger Jan-Olov,
Lärare som behöver hjälp och avlastning hör av sig direkt till honom och den ena arbetsdagen är inte den andra lik. – Jag gör allt ifrån att åka och handla förbrukningsvaror till skolan till att hjälpa till med kopiering av studiematerial. Det är sådant som lärarna själv gör annars, säger Jan-Olov. Det är just det som är tanken med satsningen på de nya tjänsterna, inom ramen för kommunens skolpaket. Lärarna ska få vara lärare, kringsysslor kan skötas av andra. Detta ska bidra till att göra grundskollärarens arbetsmiljö och jobb mer attraktivt. Allt för att säkra kompetensförsörjningen.
•
0920-45 30 00 • www.lulea.se • facebook.com/luleakommun
från Svedjeskolan, Linda Asplund från Porsöskolan och Elisabeth Diméus från Öhemsskolan hjälps åt med att skapa cirklar på dataskärmarna. – Det bästa med den här utbildningen är att vi får med oss konkreta verktyg härifrån. Det känns tryggt inför höstterminen då vi ska jobba med programmering på lektionerna, säger Jenny Salmi Öberg.
•
Jag brinner för att sprida kunskap om de digitala verktygen” Agneta Hedenström, digital utvecklare.
I Luleå komm un kommunala gr finns 37 undskolor med verksam
het från försko leklas till årskurs 9. Ci rka 7 500 elever s går i den kommunal a grundskolan.
GRUNDSKOLAN
BILAGA FRÅN LULEÅ KOMMUN
5
Sara är kittet i mellanrummen
Sara Langås är skolans socialpedagog. Hon slår sig ofta ner och pratar med eleverna under deras håltimmar. Här med Emma Heikki och i bakgrunden: Marcus Eriksson, Nore Strandberg, Daniel Hinkkainen, Filip Pakkala och Johanna Holmbom.
Konfliktlösning, mentorsstöd eller bara en vuxen kompis. På Residensskolan avlastar socialpedagog Sara Langås lärarna genom att vara ett extra stöd för alla elever på skolan. Text och foto: Birgitta Lindvall Wiik/Wiik Media
I
korridorerna där eleverna hänger på rasten, på elevrådsmöten, i kassan på elevfiket. Socialpedagog Sara Langås finns där eleverna finns och fungerar som ett slags kitt mellan elever, lärare och föräldrar. – Jag finns bland eleverna i ”mellanrummen”. Mitt jobb är att skapa relationer och förtroenden. Jag får inte bara veta hur det går i skolan och om det finns några konflikter i kompisgruppen, jag får också veta vad ungdomarna gör på sin fritid och vilka lärare de har mest förtroende för, säger Sara Langås som jobbat på Residensskolan sedan årsskiftet. Satsningen på en socialpedagog syftar, enligt rektor Sven-Erik Mohlin, till att avlasta lärarna från kringsysslor. Dessutom bidrar hennes närvaro till en trygg och trivsam skola.
Hon var 52 och äldst i klassen när hon på darrande ben steg fram till katedern för att presentera sig. Till sommaren är Pernilla Andersson färdig lärare och redo att börja i skolan på riktigt! En dröm har blivit sann. Text och foto: Birgitta Lindvall Wiik/Wiik Media
Själv ser Sara sitt jobb i mångt och mycket som ett förebyggande arbete. – Jag stöttar, lyssnar på och motiverar elever. Jag jobbar coachande. Vad vill eleven? Vad är hen bra på? Ungdomarna ska hitta sin egen motivation, säger Sara och berättar att hon också ingår i elevhälsoteamet och kan vid behov lotsa elever till kuratorssamtal och annat stöd. Pilotprojektet med socialpedagoger i skolan finansieras av Skolpaketet och är till en början tidsbegränsat till innevarande vårtermin. – Jag räknar med att vi får förlänga Saras anställning med ytterligare en termin och att vi därefter utvärderar projektet, säger Sven-Erik.
•
– Sara fyller en viktig funktion när det gäller att tidigt upptäcka konflikter mellan eleverna. Hon kan ta tag i problem på en gång och får en annan relation till ungdomarna än vad lärarna har. Eleverna vet att lärarna ska göra en bedömning av dem, den rollen har inte Sara, säger Sven-Erik som redan sett att den nya socialpedagogens närvaro på skolan gett resultat. Han berättar att Sara på sikt också ska få avlasta lärarna i mentorsuppdraget.
Lärardrömmen blev sann efter 50
Rektor Sven-Erik Mohlin har redan märkt positiva effekter av att skolan anställt en socialpedagog.
Sara fyller en viktig funktion när det gäller att tidigt upptäcka konflikter mellan eleverna. Hon kan ta tag i problem på en gång och får en annan relation till ungdomarna än vad lärarna har.”
E
gentligen led hon inte av åldersnoja, men när så många runtomkring henne sa ”oj, kan man plugga när man är så gammal?” och ”får man ens studielån efter 50”? började hon tvivla. Men Pernilla lät drömmen vinna över tvivlet, även om hon var väldigt nervös inför den första skoldagen för fyra år sedan. – Jag är skiträdd och hoppar nog av direkt, sa Pernilla Andersson när hon presenterade sig inför sina nya klasskompisar på universitetet i Luleå. I dag skrattar hon gott åt minnet. Snabbt glömdes den första nervositeten bort och hon var en i gänget, precis som alla andra studiekamrater. Oavsett ålder och bakgrund så var de där på samma villkor, alla med målet att jobba i skolan. Skulle bli maskiningenjör Pernilla hade pluggat på universitetet förut. När hon var 20 år tänkte hon bli maskiningenjör, men hoppade av studierna efter två terminer. Hon och en klasskamrat hade kommit på en roligare idé – de skulle öppna en tygaffär! Hon har också hunnit jobba på kontor och när de fyra barnen kom valde hon att vara hemma länge med dem. Hon har i eget företag jobbat hemifrån med kreativa uppdrag som bloggare på en inredningstidning och inredare. Hon har också jobbat med textilt hantverk och fotograferat bostäder åt mäklare. – Till slut kändes det ensamt att jobba hemifrån och jag längtade efter arbetskamrater, säger Pernilla som valde att väcka en gammal dröm till liv. Drömmen om att jobba som lärare. – Min moster var lärare. Som liten hängde jag med henne till skolan som ”hjälpfröken” och tyckte att hon hade det bästa jobbet! När mina barn gick i skolan kunde jag komma på mig själv med att bli
0920-45 30 00 • www.lulea.se • facebook.com/luleakommun
avundsjuk på lärarna som fick vara där hela dagarna, skrattar Pernilla. Lyx att få jobba med barn Hon berättar att hon alltid gillat att hitta på roliga grejer med barnen och deras vänner, hon har styrt upp allt ifrån teatergrupper till byatidningar. – Jag älskar att umgås med barn och särskilt mellanstadiebarn, de är både stora och små på samma gång. I den åldern är barn så kloka och självständiga och jag ser det som största lyxen att få jobba med dem. Jag ser läraryrket som ett fritt och varierande jobb där min kreativitet får komma till sin rätt. Ingen dag är den andra lik och man får chans till en nystart varje dag! Livserfarenhet underlättar studierna Hon hoppas att fler ska fatta vilket drömjobb lärare är och att våga ta chansen att omskola sig i vuxen ålder. Det finns många fördelar med det: – Kanske tar det längre tid att nöta in nya teorier när man är äldre, men tack vare all livserfarenhet – inte minst av att vara förälder – går studierna ändå lätt. Att kliva in som en ledare, redan under praktikperioderna, har också känts jättebra. Mina egna barn är stora, jag har haft tid att plugga. Under småbarnsåren hade det varit tuffare. Pernilla ser fram emot att få ha en egen klass till hösten. Både hon och studiekamraterna har fått flera jobberbjudanden redan nu. – Det kommer ut så många fina lärare till sommaren, det blir ledsamt att skiljas från klasskompisarna men det blir ett lyft för skolan! Hon började plugga som 52-åring och nu tar Pernilla Andersson examen som mellanstadielärare – drömjobbet hon längtat till länge.
•
6
GYMNASIET
BILAGA FRÅN LULEÅ KOMMUN
t g ö h r a h a Lin r e n a l p e d n flyga
Redan när Lina Labba fick höra talas om flygteknikprogrammet i Luleå bestämde hon sig. Där skulle hon gå gymnasiet. Lina kommer från en renskötande familj utanför Jokkmokk och har siktet inställt på att bli pilot.
Ellinor Bäckström gläds åt att allt fler tjejer söker till Flygteknikprogrammet.
Text och foto: Birgitta Lindvall Wiik/Wiik Media
R
edan som liten fascinerades 17-åriga Lina Labba av att flyga. Varje sommar åkte familjen, som är renskötare, till fjälls med helikopter och för Lina var drömmen att bli pilot. – Jag gick i sexan när jag fick veta att det finns en flygteknikutbildning i Luleå. Redan då bestämde jag mig för att gå det här programmet, säger Lina som är uppvuxen i Vaikijaur, utanför Jokkmokk.
skola, alla känner alla och vi är ett sammansvetsat gäng. Eftersom programmet har riksintag har jag fått nya vänner från många olika ställen i landet, det är kul. Än så länge har vi mest nosat på grunderna i flygmekanik och jobbat med trådlåsning, nitning och saxpinnar. Jag ser fram emot att få börja skruva i motorerna på allvar, säger Lina. Efter den treåriga gymnasieutbildningen är Lina behörig att jobba som flygmekaniker, men hon tänker fortsätta plugga flygteknik på Yrkeshögskolan, som ligger vägg i vägg med gymnasiet, för att senare läsa till pilot.
Trivs i flyghangaren När gymnasiet hade Öppet hus för niorna besökte Lina skolans flyghangar för första gången och hjärtat bultade lite extra vid åsynen av helikoptrarna som stod där. Nu har hon snart gått på flygteknikprogrammet i ett år och hennes högt ställda förväntningar har infriats. – Jag trivs jättebra. Det är en liten
Gymnasieskolans Flygteknikprogram ger även allmän behörighet till universitetsstudier.
Allt fler tjejer söker hit Skolans rektor Ellinor Bäckström gläds åt att allt fler fått upp ögonen för det specialiserade program som skolan erbjuder. – Det finns en stor efterfrågan på utbildade flygmekaniker och flygtekniker, arbetsfältet är hela Europa. Vår utbildning är mycket kvalificerad. Vi jobbar efter krav från såväl Skolverket som den Europeiska myndigheten för luftfartssäkerhet, EASA, säger Ellinor Bäckström, som också är nöjd över att allt fler tjejer söker sig till utbildningen. Av skolans 65 elever är 9 tjejer. – Det är ett trendbrott, tidigare har vi som mest bara haft tre flickor samtidigt på skolan. Tjejerna har fått upp ögonen för att den här yrkesutbildningen leder till jobb med många möjligheter och en bra ingångslön.
Renskötare och pilot Utbildningen finns på fem orter i Sverige och alla har riksintag. I skolan i Luleå finns just nu såväl elever från hela länet, som elever från Stockholm, Linköping och Gotland. – Det är förstås ett stort steg att flytta hemifrån för att gå gymnasiet, men vi hjälper eleverna med att ordna bostäder och har täta föräldrakontakter, säger Ellinor. Lina säger att det var både spännande och kul att flytta hemifrån. Nu får hon ju själv bestämma - exempelvis vad hon ska äta till middag. – Jag äter gärna souvaskebab. Renkött ska det vara, skrattar Lina som sedan småbarnsåren har eget renmärke och i framtiden vill kombinera jobbet som renskötare och pilot.
•
Klassrummet som alltid står öppet Text och foto: Birgitta Lindvall Wiik/Wiik Media
Hjälp med studieteknik, någon som förhör en till provet eller förklarar den där matten en gång till. Gymnasieskolans lärstudior ska hjälpa alla eleverna att fullfölja sin utbildning.
H
ur löser man en tredjegradsekvation? Varför sjunker arbetspulsen för den som tränar regelbundet? Hur används kol som energikälla? Frågorna som Karin Fredriksson får från gymnasieskolans elever skiftar och ingen arbetsdag är den andra lik. Hon är ansvarig lärare i Kungsfågelns lärstudio. – Det är ett klassrum som står öppet för alla. Det jag inte kan hjälpa eleverna med tar jag reda på och här finns nästan alltid en lärare till, säger Karin och berättar att det extra lärarstödet finns tillgängligt hela skoldagarna och vem som helst kan komma hit för att plugga.
Förhör eleverna inför prov – En del vill nyttja håltimmarna, eller väntan på bussen hem, till att göra klart sitt skolarbete. Andra behöver få möjlighet att komma ikapp i skolan efter en längre sjukfrånvaro. En del har fasta tider i lärstudion. Några kommer hit för att plugga till prov. Idag har jag förhört elever inför både historieprov och idrottsprov, säger Karin som går runt och delar ut kanelbullar till eleverna i lärstudion. Det är bullar som blivit över hos bageriprogrammet som blir en bonus för besökarna just den här dagen.
man är här pluggar man och därför accepteras inte att eleverna exempelvis sitter och blippar på sina mobiler. – Men det är sällan något problem, de som kommer hit har ju bestämt sig för att plugga. Det är jättekul att jobba här, jag vet aldrig vilka ämnen eleverna vill ha hjälp med från dag till dag, säger Karin.
•
Lärstudior finns även i Hackspetten och Lärkan och konceptet är detsamma även om bemanningen kan se lite olika ut från kvarter till kvarter.
Karin poängterar att lärstudion inte är någon ungdomsgård, när 0920-45 30 00 • www.lulea.se • facebook.com/luleakommun
Ingen dag är den andra lik för läraren Karin Fredriksson som ansvarar för lärstudion i kvarteret Kungsfågeln.
av Sveriges i centrum på mitt get belä lor, största gymnasiesko nationella 17 s finn Här ett samlat campusområde. a idrottsutbildkänd god llt one nati flera , ram prog matematik. ningar samt spetsutbildning i
Luleå gymnasieskola är en
GYMNASIET
BILAGA FRÅN LULEÅ KOMMUN
Smakerna ska sjunga i munnen
7
Hon har många års erfarenhet av avancerat svetsarbete i industrin, nu lär Lidia Söderberg ut sina kunskaper till både gymnasiets och vuxenutbildningens elever.
Svetsaren Lidia blev lärare
Text och foto: Birgitta Lindvall Wiik/Wiik Media
–Smakerna ska sjunga i munnen, säger den blivande kocken Cornelia. Hon förverkligar sina drömmar på Restaurang- och livsmedelsprogrammet. För Simon, som ska bli bagare, började allt med ett gäng chokladbollar.
L
unchruljansen har precis lagt sig på restaurang Novisen och det är dags att städa undan i köket. Cornelia Burman, som går sista året på Restaurang- och livsmedelsprogrammet, har huvudet fullt av smakkombinationer som lyfter fram sött, salt och syrligt till en skön harmoni. Examensarbetet består av att ta fram en trerättersmeny som ska bedömas av experter. – Det är ju det roligaste jag vet, att experimentera med olika smaker. Jag älskar att laga mat! säger Cornelia, som från början hade tänkt välja bageriinriktningen. För hon gillar ju att baka också och brukar skapa designade tårtor på beställning. – Men när vi skulle välja inriktning i ettan valde jag ändå kök och servis. Här har jag fått lära mig allt ifrån matlagning, till servering och att blanda drinkar, säger Cornelia som inte ser några begränsningar för vart utbildningen kan leda henne. Kock på finkrogar, utlandsjobb, sommelierutbildning – planerna är många och Cornelia längtar efter att få ge sig ut på arbetsmarknaden på heltid. Jobbat extra i branschen har hon gjort under hela skoltiden och ett heltidsjobb väntar henne när hon tar examen i sommar. – Flera av mina klasskompisar har också fått jobberbjudanden redan nu. Vill man börja jobba efter gymnasiet så är det här en jättebra utbildning, säger hon och berättar hon har stormtrivts på utbildningen där hon fått jobba kreativt och vara med om att fixa allt ifrån festmåltider till julbord.
E
n som från tidig ålder varit inriktad på att bli bagare är Simon Engström. Han har precis lagt sista handen vid en Operatårta och rättar till rosen så att den sitter där den ska. – Jag tyckte om att baka redan när jag var liten. Då bakade jag det jag var sugen på och det var oftast chokladbollar, skrattar han.
Skolan förstärker med svårrekryterad kompetens Text och foto: Birgitta Lindvall Wiik/Wiik Media
När industrin skriker efter arbetskraft och yrkeslärare är svårrekryterade satsar skolan på att skapa en buffert inför kommande pensionsavgångar. Svetsläraren Lidia är en av dem som stärker bemanningen.
S
vetslågorna lyser upp båsen i skolans industrilokaler och Lidia Söderberg tar på sig skyddshjälmen för att gå in och vägleda eleverna i deras arbete med svets och plåtbearbetning. Just idag är det vuxenutbildningens elever som är här. – Vuxenutbildningen köper svetsutbildning av oss. Tack vare att vi har överrekryterat en svetslärare så har vi utrymme att erbjuda dem det. Just nu är våra egna elever ute på arbetsplatsförlagt lärande och det känns bra att vi kan nyttja lokalerna fullt ut även när inte gymnasieskolans elever är här, säger Anna Nilsson, rektor för skolans teknikcollege. Nu har Simon fått lära sig allt ifrån bullbak till pralintillverkning. Bagerieleverna levererar dagligen fika till skolans café och de övar sig på olika moment som hör bagerikonsten till. Skolan är dessutom snabb på att snappa upp trender. När nachosemlan lanserades bakade eleverna förstås sina egna nachosemlor! Luleås gymnasieskola är ensam i hela Norrbotten och Västerbotten om att ha bageriinriktning på Livsmedelsprogrammet. Inriktningen väljs under det första året. Även om programmet delar sig i två riktningar under andra året så samarbetar eleverna kontinuerligt, exempelvis när det vankas julbord. Då står bagerieleverna för gottebordet. När bagaren Simon själv väljer fikabröd blir det en klassisk ”dammsugare”, även om han också gillar tårtor. – Jag fyllde 19 igår och eftersom vi övade på spritsteknik så bakade jag min egen födelsedagstårta, en gräddtårta med jordgubbar som jag sedan tog med hem. Det var uppskattat!
•
CV-bank underlättar Hon berättar att överrekryteringen är en satsning inom ramen för Skolpaketet och den består av två delar. – Vi har skapat en CV-bank där vi listar alla som hört sig för om jobb hos oss, det kan vara de som är under utbildning eller hemvändare. När vi får en ledig tjänst går vi direkt till CV-banken för att se om vi hittar en matchning. Den andra delen är just överrekryteringen av lärare med kompetenser som är svåra att hitta, det vill säga yrkeslärare, säger Anna och berättar att de därför redan nu anställt Lidia Söderberg. – Vi har bara haft en svetslärare och han går i pension om några år. För att vara säkra på att vi inte förlorar kompetensen i och med pensionsavgången har vi redan nu anställt Lidia. Med två svetslärare blir vi heller inte lika sårbara som tidigare, säger Anna. Hon berättar att industrin skriker efter utbildat folk och intresset för yrkesutbildningarna har ökat, därför är det viktigt att säkra lärarkompetensen.
0920-45 30 00 • www.lulea.se • facebook.com/luleakommun
Anna Nilsson är rektor på Teknikcollege, hon gläds åt möjligheten att överrektyrera en svetslärare.
Lidia har, precis som de flesta yrkeslärarna, en bakgrund som skicklig yrkeskvinna i industrin. Nu erbjuds hon en yrkeslärarutbildning vid sidan av tjänsten som svetslärare. – En annan nyhet här på Teknikcollege är att vi ska bli valideringscenter där elevernas och exempelvis nyanländas kunskaper testas. Det är en åtgärd som också syftar till att säkra kompetensförsörjningen till bristyrken, säger Anna Nilsson och berättar att hon ofta blir uppring av representanter från industrin och bemanningsföretag som behöver arbetskraft. – Alla elever i förra avgångsklassen fick jobb direkt och jag tror att det ser likadant ut i år. Lidia Söderberg, som tidigare ägnade sig åt att svetsa allt ifrån bildelar till oljepannor, trivs i den nya rollen som lärare. – Det är roligt att jobba med ungdomar och att hjälpa dem ut till ett bra liv och arbetsliv, säger hon. Gymnasieskolan har också rekryterat en ellärare inom ramen för Skolpaketets satsning på överrekrytering av svårrekryterade tjänster.
•
8
FLERSPRÅKSCENTRUM
BILAGA FRÅN LULEÅ KOMMUN
n a l o k s i d l Mångfa ässkolan pratar
ger mer
På Örn barnen 30 olika språk
På Örnässkolan är ”Vi gillar olika” mer än bara en kampanj. Här är olikheter och flerspråkighet normen och något som berikar alla elevers utbildning. Det är rektor Sofia Kvick mycket stolt över.
N
är den Internationella dagen för modersmål äger rum har Örnässkolan all anledning att fira. Här är hela världen nära - på skolan finns 30 olika språk representerade! – Det är en rikedom att barnen på vår skola lär sig att alla är olika. Örnässkolan speglar hur samhället ser ut och det är jag jättestolt över, säger rektor Sofia Kvick och berättar hur skolan under firandet i februari bjöd in alla modersmålslärare.
De fick bjuda på workshops som innehöll allt ifrån turkisk dans till lektioner i arabiska, som vid sidan av finskan är det största andraspråket i Luleå. Ahaupplevelse – Firandet är inte bara kul, det stärker också modersmålets status och det blir tydligare för klasskamraterna vad modersmålsundervisning egentligen är. Det klasskompisarna ser till vardags är ju bara att några elever lämnar klassrummet för att gå till en annan undervisning. Nu fick många en aha-upplevelse när de förstod hur duktiga klasskompisarna är på andra språk! Det är inte bara på Örnässkolan som det talas många olika språk, kommunens modersmålslärare jobbar i de flesta av Luleås skolor, från förskola till gymnasiet. Samordnare för verksamheten är Flerspråkscentrum, där Viktoria Björklund är chef. Som en brygga Flerspråkscentrum har fyra metodutvecklare och 46 modersmålslärare och studiehandledare i 27 olika språk. Metodutvecklarna handleder skolor och förskolor i mottagande, kartläggning och undervisning av nyanlända elever och barn. Modersmålslärarnas och studiehandledarnas arbete bedrivs på skolor och förskolor. Studiehandledarnas roll är att vara en brygga mellan ämneslärarna och elev. – Vi jobbar också med värdegrundsarbete kopplat till mångkultur, exempelvis frågor med heders-
relaterad kontex. Det är frågor som vi behöver bli mycket bättre på i hela kommunen, säger Viktoria. I uppdraget för Flerspråkscentrum ligger också att bevaka och samordna de nationella minoriteternas rättigheter i förskola och skola. De nationella minoritetsspråken i Sverige är finska, samiska med fem varieteter, jiddish, meänkieli och romani. – Vi har även en rik mångkultur internt i Norrbotten genom våra nationella minoriteter, säger Viktoria. Gynnar alla elever Hon har jobbat på Flerspråkscentrum i nästan två år. Innan dess var hon rektor på bland annat Kråkbergsskolan. – Det var en homogen skola, nästan helt utan utlandsfödda elever. När vi under flyktingvågen 2015 fick 20 nyanlända på en och samma gång ställdes vi inför svåra men spännande och roliga utmaningar. Det gav mig mersmak och jag kände att det är det här jag vill jobba med! Hon säger att i den mångkulturella skolan får eleverna inte bara lära sig att acceptera olikheter, de får också tillgång till en språkutvecklande undervisning som gynnar ALLA elever. Sofia håller med: – Våra lärare är inte bara experter på att jobba med nyanlända, de är experter på att nå ALLA elever.
•
Text och foto: Birgitta Lindvall Wiik/Wiik Media
nderLuleås skolor har modermålsu re i lära visning i 27 språk • Det finns 46 finns
m. • Det modersmål på Flerspråkscentru rvisning i 60 nde ålsu ersm mod om gar ansöknin språket i sta Stör • lan. olika språk i grundsko ing är finska. rvisn nde ålsu ersm mod i lan grundsko i moderslan dsko grun i ket • Andra största språ mpel på språk Exe • . iska arab är g snin ervi målsund det finns önskesom vi inte har lärare i men som och kinyawisha. n kare , iska orom log, taga mål om:
Viktoria, chef för Flerspråkscentrum, och Sofia Kvick, rektor på Örnässkolan, ser flerspråkighet på skolan som en rikedom för såväl personal som elever.
Med hjärtat hos varje barn utvecklar vi tron på framtiden
Vill du vara med och påverka framtiden? Vill du också vara med och göra skillnad?
Sök jobb hos oss! www.lulea.se/ledigajobb Layout/produktion Luleå Gratistidning Text och foto: Birgitta Lindvall Wiik/Wiik Media Säljare/kontakt: Maria Salonen, tel: 0980-688 62 maria.salonen@gratistidning.com
Ansvarig utgivare: Peder Gidlund, tel: 0980-60 000, peder.gidlund@gratistidning.com Utbildning är en annonsbilaga gjord av Luleå Gratistidning i samarbete med Luleå Kommun.
0920-45 30 00 • www.lulea.se • facebook.com/luleakommun