Jord&Skog by Tidningar i Norr AB

Nr 1 2012

Stabila skogspriser Sidan 26

EU:s regelverk hot mot biobränsle Sidan 6

Viltåkrar – godis för skogens älgar Sidorna 8–9

Tema:

Skogsmaskinerna som erövrar Sydamerika Sidorna 11–16

mars 2012

Sabotera inte möjligheten för landsbygden! Krönika

Torbjörn Wennebro Heleneborgs Gård

r 2009 fattade riksdagen beslut om en ny strandskyddslag bättre anpassad till starkt skiftande förutsättningar i olika delar av landet med striktare tillämpning i områden med starkt bebyggelsetryck och lättnader i områden med inget eller litet bebyggelsetryck. I linje

därmed skulle det lokala och regionala inflytandet stärkas. Ett viktigt syfte var att ge landsbygden konkurrensfördelar genom ökade möjligheter att bygga i strandnära lägen, det vill säga inom den generella förbudszonen om 100 meter. En remsa om 10-20 meter skall dock även med den nya lagens tillämpning finnas för fri passage. I lagstiftningen anges metoden att lägga ut så kallade LIS-områden (Landsbygdsutveckling i strandnära lägen) i områden med lågt bebyggelsetryck vilket i stort sett är fallet i all landsbygd och inte minst i de nordligaste länen. Av detta verkar det just inte bli någonting och en angelägen reform är på väg att saboteras. Låt mig ta ett exempel. Inom Umeåregionens sex kommuner har man valt att samordna arbetet med utläggning av LIS-områden. Förslaget som i dagarna gått ut på så kallat samråd lever inte på långa vägar upp till lagens intentioner om att öka landsbygdens konkurrenskraft. Antalet utlagda LIS-områden är närmast pinsamt begränsat trots att landsbygds-

”

Det är närmast tragiskt att vi i det extremt vattenrika och glesbefolkade norra Sverige tillåter byråkrater att välja den snäva tolkningen när det finns alla skäl att tjäna åt andra hållet.

kriteriet gäller överallt utom i en radie om cirka 10 kilometer från Umeå tätort. Hur har det kunna bli så tokigt? En förklaring är med säkerhet att fel organ satts att hantera frågan. Lagen har tillkommit av utvecklingsskäl men likväl har man i kommuner och länsstyrelser satt bevarandemyndigheter att sköta tillämpningen, det vill säga handläggare som varit ”gifta” med den gamla lagen och som till varje pris inte vill se någon förändring. Av kontakter med både politiker och tjänstemän kan konstateras att hanteringen är helt tjänstemannastyrd vilket också strider mot

lagens intentioner om ökat lokalt och regionalt medborgarinflytande. Talet om underifrånperspektiv saknar substans. De väl genomarbetade synpunkter som exempelvis vi från Tavelsjöbygden lämnat in har man inte ens brytt sig om att kommentera, än mindre att i något avseende beakta. Många kommunpolitiker både här i norra Sverige och i övriga landet knyter nu nävarna i byxfickorna i ilska över att en angelägen reform är på väg att förfelas men avstår från att agera för att inte riskera att stöta sig med länsstyrelsens handläggare som har sista ordet.

Tyvärr så är det ett faktum som också gäller för markägare och andra som vill åstadkomma något på landsbygden. Man kan också i förslaget till LIS-områden i Umeåregionen se en tydlig tendens att man från byråkrathåll inte accepterar nuvarande bebyggelsestruktur på landsbygden utan vill styra till små ”stadskvarter” vid nyetablering. Sannolikt resonerar man på liknande sätt på andra håll. Det som var tänkt som en möjlighet för landsbygden förvandlas därmed till ett hot. Som frågan hittills hanterats kanske det vore bättre att inte lägga ut några LIS-områden alls och istället satsa de kommunala resurserna på snabb och effektiv handläggning av alla bygglovsansökningar i den nya lagens anda. Lagen ger stort utrymme för tolkningar. Det är närmast tragiskt att vi i det extremt vattenrika och glesbefolkade norra Sverige tillåter byråkrater att välja den snäva tolkningen när det finns alla skäl att tänja åt andra hållet. Man kan i förväg aldrig veta var intresse för satsningar uppstår.

Halm till lantbruket akut bristvara LÄNET

Halm har blivit en akut bristvara för mjölkproducenter i norra Sverige. På ett år har kilopriset fördubblats. Räddningen kan vara rörflen. Före jul fanns i princip inga volymer alls av halm till lantbruket i norr, framför allt till mjölkproducenter, konstaterar Rikard Tjärnbäck, Maskinring Norr.

Fördubblat kilopris

Halm används som strukturfoder till korna och till djupströbäddar för mjölkproducenter med lösdriftstallar. Foto: PETER KÄRR

Besöksadress: Postadress: Telefon: Redaktionen: Mail: Tryck: Utges av: Ansvarig utgivare: Annonsförsäljning:

Kylgränd 4B, Umeå Box 3053, 903 02 Umeå 090-711 380 Fax: 090-711 389 redaktionen@vasterbottningen.se fornamn.efternamn@vasterbottningen.se Daily Print, Umeå. www.dailyprint.se Tidningar i Norr AB, Box 3053, 903 02 Umeå Jonatan Hjort, vd, 090-711 382, 073-818 00 06 Display Umeå AB, 090-71 15 00

– Vi hade beställningar på tio lass på väntelistan, men det fanns inget att få tag på. Nu släppte marknaden lite efter jul, förmodligen har det spekulerats om stigande priser. Fortfarande ringer många till oss och vill köpa halm till djupströbäddar, säger Rikard Tjärnbäck.

Kilopriset har fördubblats på ett år från 1,50 kronor till kilot till 2,50 kronor. Halm används bland annat till djupströbäddar för mjölkproducenter med lösdriftstallar, främst de med inriktning mot kall lösdrift, enligt Rikard Stjärnbäck.

Husmans till korna Halm används också som strukturfoder till korna. – Korna behöver lite ”Husmans” för att magen ska komma igång, säger Rikard Stjärnbäck. Men nu det finns alternativ till halm: rörflen. – Främst då till djupströbäddar, men även som strukturfoder. Ska man använda det som foder är det viktigt att vara noga med hygienen i fodret, säger han. Fredrik Vinberg, Vännäs, har erfarenhet från rörflen som strö, främst till sinkor

Rikard Tjärnbäck. och kalvar. Gården har 100 mjölkkor, driftsformen är både varm och kall lösdrift. Gården gör av med cirka 150 ton strö per år. – Rörflen fungerar bra som strö, däremot varierar kvalitén om man ska använda det som strukturfoder, säger han. PETER KÄRR

Redaktionen ansvarar ej för insänt icke beställt material. Eventuell vinstskatt betalas av vinnaren. Besök oss gärna på webben: www.tidningarinorr.se/jordskog/ Jord&Skog kommer ut 6 gånger per år och har över 40.000 läsare, främst i Västerbotten och Norrbotten.

Gunnar Eriksson Redaktör 090-711 396

Peter Kärr Reporter 090-711 383

Fredrik Bjärnesand Reporter 090-711 393

Eric Nordlund Reporter 0910-376 41

Rolf Sjödin Prenumerationssäljare 090-711 387

Gun Fahlén Ekonomi/ Prenumeration 090-711 381

mars 2012

NÄR NI BEHÖVER KRAFT UTIFRÅN.

Leverans av bl. a • Fabriksbetong • Brunnsringar

LOKALT STRÖ TILL BRA PRIS

• Trekammarbrunn • Jordkällare

Vi är lika kompetenta när det gäller industriportar.

• Kantbalkar

Rörflenströ – istället för spån och halm

• Block till urinbrunnar och plansilo

Kontakta oss för att: - anmäla ströbehov fr.o.m. i vår - få kontaktuppgifter till referensgårdar - anmäla intresse att bli referensgård Maskinring Norr Rikard 070-696 88 75 • Nils 070-696 88 18

info@mrnorr.se

Burträsk • Tel 0914-620 18

Garagepor texper ten. Namnet till trots, så har vi samma höga kompetens och samma djupa sortiment inom portar för industrier, butiker,

”Vi har förädlat den västerbottniska träråvaran sedan 1931!”

lant- och skogsbruk. Hos oss hittar du t.ex. vikporten RECO Duo som är mycket energisnål och högisolerad med bruten köldbr ygga. Porten är stabil med ﬂexibel design som är smidig och enkel att

Kontakta våra Virkesköpare

manövrera med hjälp av lyftande gångjärn som standard. Porten går givetvis att få motordriven.

Nordmaling, Umeå S, Vännäs S, Lycksele, Dorotea Anders Ohls Tel: 070-600 69 19 Vännäs N, Vindeln, Umeå Ö, Robertsfors Nils-Olov Eklund Tel: 070-600 21 15 Umeå N, Bjurholm, Åsele Hanna Höglund Tel: 070-600 63 18

Vi si sam Norra Skogsäga starkt lag. I per och specialkom Våra inspektore kunskap och er de målsättning Ta kontakt med frågorr, funderin förutsättningsl Vi står på din si

Tväråbäck 20 SE-911 91 Vännäs www.nkltra.se Tel: 0935-305 00

Luleå

Umeå

Handelsvägen 15 A Tel: 0920-25 41 00

Spinnvägen 1 Tel 090-12 06 20

Skellefteå

Örnsköldsvik

Industrivägen 36 Tel 0910-77 90 82

Ravesta 135, Arnäsvall Tel: 0660-37 51 11

Sundsvall

Östersund

Traﬁkgatan 11 Tel 060-56 80 70

Odenskogsvägen 30 Tel: 063-12 90 06

www.garageportexperten.se

mars 2012

Jonssons är heta på biobränsle TEGSNÄSET

Det började med en påhängsflis bakpå traktorn. – Den kostade 32 000 kronor och var handmatad, säger CarlHenry Jonsson som i fjol införskaffade familjeföretagets senaste skotare med flistugg för 5,5 miljoner kronor. Jonssons Flis grundades år 1980, i samband med att Carl-Henry Jonsson började leverera flis till Tannbergsskolans värmepanna. Carl-Henrys första investering var handmatad och produktionsvolymen låg på 25 kubikmeter per vecka. – Sedan skaffade jag en annan traktor så att jag kunde kranmata, flisen blåste direkt upp på släpet och sedan körde jag lasset till Lycksele.

Uppsving Sina bästa år som flisleverantör upplevde Carl-Henry som underleverantör till masonitfabriken i Rundvik. Efter en rejäl svacka under 1990-talet har flisen fått ett nytt uppsving, i och med den växande marknaden för skogsbränsle. I fjol omsatte företaget cirka elva miljoner konor med tretton anställd. Huvudkunderna är Sveaskog och Norra Skogsägarna. – Flisningen står för det mesta av omsättningen,

”

Min första flis kostade 23 000 kronor och var handmatad. Idag är maskinerna fullmatade med datorer.

övrig verksamhet består av grotskotning, energigallring och markberedning, beroende på säsong, vi har idag tre skotare som kör grot, säger sonen Fredrik Jonsson som numera är hälftendelägare i aktiebolaget.

Bara nytt Fjolårets investering i en ny komatsuskotare med flistugg, för 5,5 miljoner kronor, kommer att kunna öka omsättningen till 14 miljoner kronor, berättar Fredrik. – Den har precis gått igenom sin första tusentimmarsservice, säger Fredrik som tycker tekniken är en stor del av charmen med yrket. – Förr köpte vi bara begagnat, men de senaste tio åren är det bara nytt som gäller, annars får man bara stå still och djävlas, det kostar pengar. Det är också lättare att rekrytera folk om man har fräscha grejer, ingen vill stå och skruva. I höst ska företaget SMFcertifiera sin verksamhet.

Carl-Henry Jonsson

– Det krävs för att vi ska kunna fortsätta köra åt Norra Skogsägarna. Fördelen är att verksamheten bli mer proffsig och att vi blir mer självständiga i förhållande till kunderna. Å andra sidan blir det ju en del pappersarbete, jag föredrar nog att vara ute och köra, säger Fredrik. Som flisentreprenör åt Norra Skogsägarna har Jonssons hela länet som arbetsplats. – Just nu är vi i Åsele, Vilhelmina och Vindeln, personalen sköter sig själv, det underlättar, säger Fredrik.

Pensionär Carl-Henry är nu inne på sitt 68:e år. – Jag får väl försöka lägga av när jag ser att allt går bra och de klarar sig utan mig, det gör de väl i och för sig redan, säger Carl-Henry. För Fredrik har yrkesvalet aldrig varit svårt. – Jag vet ju inte om något annat, man är ju ganska fri, det är ingen som står och pekar åt en. FREDRIK BJÄRNESAND

– Jag började med att leverera flis till Tannbergsskolans värmepanna, volymen var 25 kubikmeter per

”

Jag vet ju inte om något annat, man är ju ganska fri, det är ingen som står och pekar åt en.

Våren 2004 mottog Fredrik Jonsson Norra Skogsägarnas ungdomsledarstipendium för sitt goda handlag i skogen. Något som fick Västerbottningen att åka ut i klorofyllet: “När det var snöstorm för en tid sedan var det inte så kul. Men det måste gå det också”, sa Fredrik och tillade: “Jag trivs med att vara ute i skogen. Det är fritt och bra. Jag har aldrig tänkt på att jobba med något annat.”

Fredrik Jonsson, 50-procentig delägare i Jonssons Flis. “Jag trivs med mitt yrke och att bo i Tegsnäset, det ligger centralt - mitt i skogen.”

mars 2012

Skärpta krav för motorsåg SVERIGE Mycket talar för att kraven för användande av motorsåg skärps. Orsaken är att årligen omkommer ett flertal personer och tusentals skadas i motorsågsrelaterade olyckor. Och en av anledningarna är att många utför farliga arbeten med otillräcklig utbildning och bristfällig utrustning. Nu kommer med all sannolikhet kraven att skärpas, de som använder motorsåg yrkesmässigt ska ha avlagt teoretiska och praktiska prov, enligt den kravlista som Arbetsmiljöverket presenterade förra året.

Svart år för grisproducent SVERIGE 2011 var ett svart år för landets grisproducenter. Det kan man läsa ut av jordbruksverkets förprövningsstatistik för 2011. Antalet granskade stallplatser för suggor minskade med 85 procent och slaktgrisplatserna sjönk med 60 procent jämfört med 2010. Sveriges grisproducenter planerade för 9 000 nya slaktgrisplatser. Det kan ställas mot att antalet slaktgrisar i mitten av 2011 var 900 000.

Metanutsläpp ska minskas UMEÅ Frågan om hur nötkreatur effektivare ska kunna omvandla till nyttiga livsmedel och samtidigt minska utsläppen av metan och kväve ska forskare vid SLU, Röbäcksdalen i Umeå studera och försöka finna svar på. Forskarna ingår i ett fyraårigt samarbetsprojekt med totalt elva partners som totalt får 7,7 miljoner euro från EU-kommissionens 7:e ramprogram.

r vecka, säger Carl-Henry Jonsson. ”Idag är produktionskapaciteten 90 000 spånkubikmeter per år”, säger Fredrik Jonsson.

Foto: FREDRIK BJÄRNESAND

Flisa rätt utan förluster UMEÅ

Sönderdelning är en kostsam och energikrävande del i skogsbränslekedjan. Med rätt maskinval, anpassad sönderdelningsgrad, underhåll och arbetsorganisation finns pengar att tjäna. Skogforsks tvådagarskonferensen Ukonf12, som gick av stapeln i Umeå för två veckor sedan, innehöll bland annat ett föredrag om sönderdelningens roll i skogsbränslekedjan. Där konstaterade Lars Eliasson att

huvuddelen av all grot och stubb idag fraktas i sönderdelat till kund, vilket hänger samman med att grotbilar i genomsnitt endast tar 80 procent av den massa som ryms i en flisbil. Att klenträdsved, och näs-

tan all energived, oftast skickas i hela stycken förklaras av att rundvedsbilar i regel sväljer samma volymer som flisbilar.

Vinster Ur kostnads- och energisynpunkt finns mycket att tänka på. Centraliserade sönderdelningsplatser, minimala stilleståndstider, begränsat flisbortfall, kundanpassad sönderdelningsgrad, materialets renhetsgrad, och fram-

förallt användning av elektriska maskiner, är faktorer som påverkar det ekonomiska utfallet. Underhåll är en annan faktor som inte ska underskattas. – Det finns mycket att vinna på att byta huggstål och krossverktyg i tid. Slitna stål kan minska prestationen med över 30 procent och öka bränsleförbrukningen lika mycket, säger Lars Eliasson, Skogforsk. FREDRIK BJÄRNESAND

Lars Eliasson, Skogforsk. Foto: SVEN TEGELMO

Indexator på museet VINDELN Indexator i Vindeln, ett av företagen inom det skogstekniska klustret, medverkar vid Tekniska museets permanenta utställning ”100 innovationer” som nyligen öppnades med rototilt. Indexator ansvarar för den del som handlar om grävmaskinen, en av de populära innovationer som är framröstade av svenska folket. Grävmaskinen ansågs vara en av de hundra innovationerna. Och tiltrotator är en så vanlig utrustning på dagens grävmaskiner att Indexator fick frågan om man kunde visa den.

mars 2012

Skogsbränslen är en snabbt växande affär. Skogen står för en tredjedel av Sveriges energiförbrukning. Foto: PATRIK CEDERMAN

Rolf Björheden, leder branschens satsning på effektivare skogsbränsleproduktion – Skogsbränsleprogrammet ESS. Foto: SVEN TEGELMO

När det gäller klenträd gav det 2,6 TWh 2010. Uthålligt kan klenträduttaget femdubblas. Största volymerna finns i norra Sverige. Klenträduttag är en okontroversiell metod. Foto: BJÖRN SVENSSON

EU-klassificering hotar trädbränslevolymer UMEÅ

Trädbränslevolymerna från det svenska skogsbruket har ökat kraftigt under de senaste åren. Ökningstakten har legat på 12 procent per år från 2007. Hotet i framtiden är EU:s klassificering vad som räknas som förnybara motorbränslen. Det menar Rolf Björheden på Skogforsk. Skogsbränsleprogrammet ESS är en FoU-satsning på 17 miljoner kronor per år mellan 2007-2014. Industrin finansierar 60 procent och Energimyndigheten 40 procent. Etapp 1 är avslutat. Etapp 2 pågår, 2011-2014. Vid skogskonferensen i Umeå, Ukonf 12, arrangerad av Skogforsk – skogsbrukets forskningsinstitut, redovisade Rolf Björheden, som leder branschens satsning på effektivare skogsbränsleproduktion, några detaljer i projektet. Det övergripande målet är

att få fram mer skogsbränsle till lägre kostnader. De senaste årens utveckling har varit positiv, trädbränslevolymerna har ökat stadigt.

Bryter mönstret Ökningstakten har länge legat på cirka 7 procent per år. Noterbart är att de primära skogsbränslena: grot, klenträd, bränsleved och stubbar bryter mönstret. Fram till 2007 var ökningstakten även här cirka 7 procent för att sedan stiga till 12 procent per år, konstaterar Rolf Björheden.

Den yta som omfattas av skogsbränslekörd har ökat med 50 procent på 3-4 år. Omsättningen inom skogsbränslesektorn ökade från 2,4 miljarder kronor 2007 till 3,6 miljarder 2010. Fältförsök har bedrivits, i huvudsak i södra Sverige. Utveckling lönar sig, menar Rolf Björheden. – Det går att få fram större volymer till lägre kostnader, torrhalten ökar i trädbränslet, vilket ger bättre lönsamhet.

Kan fördubblas Skogsbränslen är en snabbt växande affär. Skogen står för en tredjedel av Sveriges energiförbrukning. Enligt Rolf Björheden består 50 procent av skogsbränslet av grot, 2010 gav det 9 TWh, terawattimmar. Utnyttjandet av grot kan

fördubblas, genom effektivare skotning, grönskotning och en torrare och renare råvara. Huggbilar och lösgrot är också på frammarsch. När det gäller klenträd gav det 2,6 TWh 2010. Uthålligt kan klenträduttaget femdubblas. Största volymerna finns i norra Sverige. Klenträduttag är en okontroversiell metod. När det gäller stubbar gav det 0,6 TWh 2010. Potentialen är 50 gånger högre, störst i södra Sverige, konstaterar Rolf Björheden. Problemet är att stubbrytning är kontroversiell utifrån FSC:s standard.

Oroande utveckling – Utvecklingen av stubbar har som bränslekälla nästan stannat av sedan klimatnyttan av stubbar började ifrågasättas, säger

”

Risken är att vi tvingas leva med två kontrollsystem när det gäller skogsbränslen: det svenska och EU:s.

Rolf Björheden. Ett annat orosmoln är EU:s syn på biobränsle och klassificering av vad som räknas som förnybara motorbränslen. Inom de dominerande EU-länderna är biobränsle bidragsberoende, naturliga skogsmiljöer är en bristvara och skogens roll är på många sätt annorlunda än i Sverige. Det regelverk som kan vara befogat för att på ett

Rolf Björheden hållbart sätt producera skogsbränslen och samtidigt värna andra viktiga mål kan bli förödande om det appliceras på svenska förhållanden, menar Rolf Björheden. – Risken är att vi tvingas leva med två kontrollsystem när det gäller skogsbränslen: det svenska och EU:s. Och det vore förödande för utvecklingen för skogsbränslen, säger han. PETER KÄRR

mars 2012

Morfar hade ett ramavtal med familjen. r. Nu är det hennes tur tur. Vimek erbjuder en marknadsledande och komplett maskinpark för det moderna skonsamma skogsbruket. Robusta, driftsäkra, bränslesnåla och servicevänliga maskiner som är lätta och smidiga i skogen. Ett lätt val för skogsägaren, vare sig det är hon eller en entreprenör som sitter vid spakarna.

Det kompletta lättviktsprogrammet

Vi producerar och säljer Stugor Garage • Förråd Vi har det mesta inom trävaror: • Hyvlade brädor • Reglar • Plank • Tak • Golvlister • Väggpanel • Isolering • Väggskivor • Spik, skruv m m

Bodbysund 131, Burträsk Tel 0914-150 19, Mob 070-213 52 75

www.burtrask.org

Huggarvagn 6–12 ton

www.vimek.se

Kvalitetsplantor med växtkraft Tänker du plantera skog till sommaren? Då är det hög tid att beställa plantor. NorrPlant har lång erfarenhet av att odla och utveckla plantor med hög kvalitet. Kontakta NorrPlant eller någon av våra återförsäljare för mer information och beställning av plantor. JackPot – säker trotjänare JackPot-plantorna har funnits i över 20 år och är en säker investering. En plantlåda innehåller 67 krukor och de kraftfulla plantorna ger träd som står stadigt.

Traktorprocessor Gallring-slutavverkning

PowerPot – kraftpaket för en bra affär PowerPot-plantorna är vår nya storsäljare. En plantlåda innehåller 128 krukor och de något mindre plantorna ger dig en effektivare och mer ekonomisk plantering.

Växlarvagn 10–24 ton

Återförsäljare

Vedprocessor Helaut vedhantering

Enmanscirkelsågverk

Norrbotten Västerbotten Ångermanland Medelpad Jämtland

0911-775 50 090-15 83 60 0612-257 20 060-19 34 00 063-15 05 00

NorrPlant Bogrundets plantskola 060-59 41 70 Wifstamons plantskola 060-64 69 80 Plantterminal Ås Magnus Wikman 063-380 00

Västerbotten Kvalitetsskog Norr Ångermanland Betulaman AB Huljens Forest AB Medelpad Huljens Forest AB Lantz Skogsvård AB Jämtland Jipe Skog Krokvågs Skogstjänst Lindmans Skogstjänst Logman Konsult Vigge Skogsservice Qvarnsjö Skogstjänster AB

www.norrplant.sca.com

070-662 90 57 070-235 32 77 070-334 10 01 070-334 10 01 070-312 98 93 070-264 42 82 070-578 31 05 070-642 01 41 070-348 58 23 070-333 13 44 070-269 17 53

karminkom.se

SCAs skogsförvaltningar

mars 2012

Älgarna i området får möjlighet att äta upp sig under hösten och gå in i vintermånaderna i bra kondition och får större chans att klara av besvärliga snövintrar, förklarar Kenneth Andersson och Hans Geibrink, Jägareförbundet Västerbotten, om försöken med viltåkrar. Foto: PETER KÄRR

Dukat bord för älgar minskar b UMEÅ

Utfodra älgar på viltåkrar på hösten och med ensilagesäckar på vintern! Kan det löna sig och går det? Ja, anser Kenneth Andersson, viltvårdare vid Jägareförbundet i Västerbotten. – Men det ska vara rätt blandning på fodret och placeras ut på rätt plats, säger han. Viltåkrar är ingen ny företeelse i landet. I södra Sverige har det odlats och beretts mark under lång tid för att ge viltet näringsrikt och bra foder, inför vintersäsongen. Fenomenet har successivt spridit sig till norra Sverige.

Kenneth Andersson, jägare och viltvårdare vid Jägareförbundet i Västerbotten, och hans jaktlag har ett 3 600 hektar stort jaktområde i Tavelsjöbygden. Där har de under flera år anlagt viltåkrar på tre skiften på

4,5-5 hektar utan att riktigt veta vilka som är de bästa grödorna. Jaktlaget har finansierat viltåkrarna ur egen ficka. Förutom viltåkrarna har jaktlaget också satt i system att sätta ut foderbalar under vintrarna i Tavelsjöområdet.

ducerar mest foder bestämde sig Kenneth Andersson sig för att göra en studie med flera olika fodersorter. Försöket inleddes sommaren 2010, med ekonomiskt stöd av Jägareförbundet i Västerbotten, och avslutas i år.

3600

Olika fodersorter

Raps, havre och ärtor

– Det är något som jaktlaget driver och betalar ur egen ficka, säger han. För att få en klar bild över vilka grödor som älgarna föredrar och vilka som pro-

– Det vi har sett av fältförsöken är att raps och havre, blandat med ärtor är blandningar som har gått åt mest, säger han. Vinsterna med viltåkrar

och ensilagebalarna är flera. – Älgarna i området får möjlighet att äta upp sig under hösten och gå in i vintermånaderna i bra kondition och får större chans att klara av besvärliga snövint-

hektar stort jaktområde i Tavelsjöbygden

rar. Betesskadorna minskar när älgarna har alternativ till att ge sig på tall under tuffa vintrar, menar han. – Inget som jag kan bevisa vetenskapligt, men det är mitt bestämda intryck, förklarar han. Under vintern placerar jaktlaget ut säckar med foder, en blandning av havre och ärter.

Rätt blandning – Älgen är en finsmakare, man måste ha rätt blandning i säckarna, mellan

Älgarnas vandringar fortfarande en olöst gåta UMEÅ

Varför älgarna i norra Sverige vandrat samma väg mellan sina vinter- och sommarområden under tusentals år är en av älgforskningens stora gåtor som återstår att lösa. I artikeln ovanför berättar

vi om försöken med viltåkrar och utfodring med foderbalar under vintern för vandringsälgar i Tavelsjöområdet.

Många gåtor återstår En av många gåtor som återstår att lösa för forskningen är varför älgarna i norra Sverige vandrar samma väg mellan sina vinter- och sommarområden

som de gjorde för 6000 år sedan. – Vi vet fortfarande inte riktigt varför, det är en av de frågor som vi forskar kring, säger Holger Dettki, forskare vid institutionen för vilt, fisk och miljö, SLU i Umeå. Varför älgarna i norra Sverige vandrar är fortfarande en gåta som forskarna funderar på, för-

klarar Holger Dettki. – En spekulation är att det är flera samverkande fakto-

2003

började forskning bedrivas kring älgarnas vandringsbeteende

rer som styr deras beteende. Det kan hänga samman med att älgarna triggas att börja vandra när snön kommer, fodertillgången och vegetationsstrukturen kan också spela in, säger han.

Vandringsbeteende Sedan 2003 har forskning bedrivits kring älgarnas vandringsbeteende i Norroch Västerbotten. Nu tas

nästa steg, vandringsälgens beteende i norra Sverige jämfört med den mer stationära älgstammen söderut. Det man vet i dag är att vandringsälgarna tar sig fram efter älvdalarna. – Egentligen är det inget konstigt med det, de tar sig fram efter samma leder som vi människor historiskt har gjort, säger Holger Dettki. PETER KÄRR

mars 2012

Halvera antalet hjärtattacker på tio år. H JÄRTS JUKDOMARNA SKA BESEGRAS

0200 - 89 19 00

Vinterfodret ställs under tak för att skyddas från vinterns ymniga snöfall. Foto: KENNETH ANDERSSON

SKOGSSERVICE • SKOGSRÖJNINGAR

pg 90 91 92-7 www.hjart-lungfonden.se

Trädfällning på tomter Skogsvård Norr AB 070-101 47 98 • 0910-79 10 14 Ragvaldsträsk, Skellefteå, Per-Örjan Svelander

www.skogsvardnorr.se

Det går inte att bara ställa ut vilket foder som helst lite hipp som happ i skogen. Vinterfodret måste ställas ut efter älgens vandringsleder. Foto: KENNETH ANDERSSON

etestryck kvistigt material och grönfoder. Det är även viktigt med rätt fukthalt, för hög fukthalt gör att fodret fryser och för lite blir fodret för torrt och sprött, säger han. Kenneth Andersson har suttit i kojan i anslutning till foderbalarna och ibland sett hur upp till 16 älgar samtidigt samlats kring utfodringsplatsen. – En fantastisk syn. Men, konstaterar Kenneth Andersson, det går inte att bara ställa ut vilket foder som helst lite hipp som

happ i skogen. – Det bygger på att man känner till älgens vandringsleder, den kunskapen finns hos den äldre generationens jägare. Förr i världen ställde man ju ut saltstenar efter älgens vand-

ringsleder. Hans Geibrink, Jägareförbundet i Västerbotten, menar att försöket med viltåkrar är ett sätt att visa på goda exempel för att minska betestrycket i skogsbruket. PETER KÄRR

”

Betesskadorna minskar när älgarna har alternativ under tuffa vintrar.

Varför älgarna i norra Sverige vandrar är fortfarande en gåta som forskarna funderar på. En spekulation är att det kan hänga samman med att älgarna triggas att börja vandra när snön kommer, fodertillgången och vegetationsstrukturen kan också spela in. Foto: LTF

10 Etapp 2 på gång i Blaiken SKELLEFTEÅ Etapp 1 av BlaikenVinds vindkraftpark står klar till sommaren. Det handlar om 30 vindkraftverk som då kommer att tas i drift. Den första etappen ägs och drivs till 60 procent av Skellefteå Kraft och 40 procent av Fortum. Etapp 2, ytterligare 30 vindkraftverk, kommer att genomföras, den här gången med Skellefteå Kraft som ensam ägare. BlaikenVind är en av Europas största vindkraftparker i Blaikenområdet. Fullt utbyggd kommer den att bestå av upp emot 100 vindkraftverk.

Norgexport ökade stort SVERIGE Det är bra fart på den svenska exporten av jordbruksprodukter till Norge. Under 2011 ökade den med över en halv miljard kronor, visar siffror från norska Statens lantbruksförvaltning. Importen av mejerivaror ökade med 22 procent. Under 2011 importerade Norge jordbruksvaror för 40 miljarder norska kronor, en ökning med nästan 13 procent från 2010.

Underskott trots satsning SVERIGE Nyligen klubbades SLU:s årsredovisning för 2011 av styrelsen. Resultatet visar på ett planenligt underskott för 2011 på 67 miljoner kronor. SLU:s likviditet uppgår till 348 miljoner kronor, tolv procent av omslutningen. Totalt har universitetet en omslutning på cirka tre miljarder kronor. Antalet studenter uppgår nu till 4 000. Under perioden 20092011 uppgår SLU:s resultat för grundutbildningen till 11 882 helårsstudenter, vilket innebär att regeringsmålet om minst 10 700 är uppnått.

Pelletspriser på jämn nivå SVERIGE Nu finns det svart på vitt, pelletspriserna under perioden 2006-2010 har legat på en jämn nivå, priserna har pendlat mellan 0,45 och 0,60 kronor per KWh, kilowattimme. Under samma tidsperiod har elpriserna pendlat mellan 0,75 och 1,75 kronor per KWh. Det visar en sammanställning som har gjorts av energikonsulterna ÄFAB som redovisas av Pelletsindustrin Riksförbund.

mars 2012

”

Efterfrågan har varit stor, en del stora projekt har ju varit igång, bland annat har Skogsstyrelsen varit med och delfinansierat Kraftsamling Skog.

Efterfrågan på projektstöd från skogsbruket har varit översvallande, inte minst när det gäller projektstöd riktad till Foto: ARKIV

Maja Ramström, Skogsvårdsstyrelsen Kompetensutveckling. Skogsstyrelsen har lyckats få loss ytterligare 50 miljoner kronor inom stödet.

Skogsbruket får pengar till kompetensutveckling LÄNET

Skogsbruket är het på gröten att söka pengar för projektstöd till kompetensutveckling inom Landsbygdsprogrammet. – Vi har lyckats få loss ytterligare 50 miljoner kronor till kompetensutveckling, säger Maja Ramström, Skogsstyrelsen. Landsbygdsprogrammet gäller från 2007 till 2013. Inom det nu gällande programmet kan skogsägare söka olika former av projektstöd. Skogsstyrelsen hanterar tre av stöden: Öka arealen ädellövskog, Bevara skogens mångfald och Kompetensutveckling. Sistnämnda stöd är populärt, så populärt så

att Skogsstyrelsen fått tillåtelse av jordbruksdepartementet att föra över pengar från Skogens mångfald till Kompetensutveckling.

Stor efterfrågan – Efterfrågan har varit stor, en del stora projekt har ju varit igång, bland annat har Skogsstyrelsen varit med

och delfinansierat Kraftsamling Skog, säger Maja Ramström, Skogsstyrelsen. – Vi har fått tillgång till ytterligare 50 miljoner kronor i projektstöd till Kompetensutveckling. Både för mindre och större projekt, det kan röra sig om skogsägare som vill vidareutbilda sig, exempelvis en motorsågsutbildning eller själv anordna en utbildning.

477 miljoner kronor Stödet till Kompetensutveckling uppgår nu till 477 miljoner kronor, beviljat är 366 miljoner, utbetalt är 77 miljoner. Medan Skogens mång-

fald, bevara och utveckla natur- och kulturvärden i skogen fick 166 miljoner kronor, varav 52 miljoner kronor är beviljade, kvar är alltså över 100 miljoner kronor. Det är lite trögt med ansökningar till Skogens mångfald, förklarar Ramström. Alla pengar inom Landsbygdsprogrammet riktade till skogsbruket bör sökas och användas, tycker Maja Ramström. – Annars går pengarna tillbaka till EU, säger Maja Ramström. De som söker projektstöd ska se till att ansökan

miljoner ytterligare har Skogsstyrelsen fått till kompetensutveckling. kommer in till Skogsstyrelsen senast 1 mars. För nästa beslutsomgång ska ansökan ha nått Skogsstyrelsen senaste 22 augusti 2012. PETER KÄRR

Ingen rusning efter snöröjning UMEÅ

Trots det ymniga snöandet efter årsskiftet har Maskinring Norr inte märkt av någon större efterfrågan på medlemskårens tjänster, när det gäller snöröjning. – Inte mer är vanligt, säger Rikard Stjärnbäck, verksamhetsledare vid Maskinring Norr. Och entreprenörerna i Maskinring Norr har inte själva frågat snöröjningsuppdrag. Varför det är så få inom lantbruket som är engagerade i snöröjningen, finns det inget givet svar på, menar Rikard Stjärnbäck.

Maskintillgång – Det kan handla om ersättningsnivån och kanske också det faktum att de flesta har djur och använder

”

Det kan handla om ersättningsnivån och kanske också det faktum att de flesta har djur och använder sina maskiner hemma på gården.

sina maskiner hemma på gården, säger han. Skillnaden med södra Sverige är stor, där finns många inom lantbruket som är engagerade inom snöröjningen. Orsaken, tror Rikard Stjärnbäck beror på att lantbruket har tillgång till en stor maskinpark och att betalningsnivån är högre i Stockholm än i norra Sverige. Men Rikard Stjärnbäck,

tror att möjligheterna finns för fler inom lantbruket i norra Sverige att engagera sig inom snöröjningen. Med den utgångspunkten anordnade Grön Framtidsgård och Gröna Piloter två utbildningsdagar om snöröjning med fokus på lagar och regler, erfarenheter från de som jobbar inom snöröjningen samt maskindemonstrationer. PETER KÄRR

Rikard Stjärnbäck, verksamhetsledare vid Maskinring Norr. Foto: PETER KÄRR

Framtidens skogsmaskiner

mars 2012

Evolution gör ett lyft i skogen VINDELN

En ny generation kranar för skogsmaskiner har sett dagens ljus. – För att möta nya behov tyckte vi det var lika bra att börja från ett vitt ark, säger Fredrik Jonssons, vd Cranab, Vindeln. Sedan 1960-talet har Cranab konstruerat, tillverkat och sålt kranar och kranspetsutrustningar till det mekaniserade skogsbruket. I samband med att företaget år 2005 fick lokala ägare inleddes en 40-miljonerssatsning på att förnya maskinparken och effektivisera processerna. –- Sommaren 2009 började vi prata om att det fanns en möjlighet för oss att göra något mer av våra produkter, säger Fredrik Jonson, vd och delägare.

Kundkrav En lista med krav och önskemål sattes upp och ett projket drogs igång. Syftet var att ta fram en ny typ av kran som lever upp till det moderna skogsbrukets många nya användningsområden, inte minst grothantering, och som kan integreras i framtida intelligenta styrsystem genom inbyggda sensorer. Vid fjolårets Skogsnolia släpptes den första modellen. – Bland nyheterna märks bättre lyftmöjligheter vid grotarbete, aktiva bromslösningar, skonsamma parkeringslägen och underlättad service, saker som sammantaget ska bidra till ekonomisk drift och ökad livslängd, säger Mikael Öbrand, produktutvecklingschef.

– Idéerna kommer i första hand från våra kunder runt om i världen, mycket handlar om miljöanpassning av maskiner och förarmiljöer.

Sensorer Mest futuristiskt är de inbyggda sensorerna, som möjliggör registrering och styrning av kranens positioner. Därmed kan kranen integreras i nya styrsystem och ges intelligenta funktioner. – Det handlar bland annat om att ge förarna mikropauser för att minska stressen i arbetet, eller att få till mjuka och skonsamma kranrörelser, säger Mikael Öbrand.

Loggning Genom loggning av kranens rörelser blir det även möjligt för slutanvändaren att finslipa processerna utifrån specifika driftförhållanden och marknadskrav. – Vi har i 20 års tid talat om en automation av skogsbruket, detta är ett första steg på den vägen, det är många som har väntat på det här, säger Hans Eliasson, styrelseordförande och delägare.

Cranabs komponenter har i huvudsak sitt ursprung i krokarna av Vindeln. ”Den nya generationen är mycket enklare att bygga, det känns som att de har tänkt helt rätt med den här.” Roger Magnusson och Lars Forsell, montörer med hemvist i Vindeln, får besök i monteringen av Mikael Öbrand, produktutvecklingschef, och Fredrik Jonsson, vd. Foto: FREDRIK BJÄRNESAND

”

Möjligheter Dagen när automatiska skördarskyttlar och skotarvagnar susar fram i terrängen må vara avlägsen. Med sina inbyggda sensorer vill Cranab i alla fall inspirera och skapa förutsättningar för sina kunder att driva den tekniska evolutionen ytterligare ett steg i skogen, menar Fredrik Jonsson. – Ska vi kunna ta nästa steg inom skotning är jag ganska övertygad om att vi måste koppla på intelligenta system. FREDRIK BJÄRNESAND

Ska vi kunna ta nästa steg inom skotning är jag ganska övertygad om att vi måste koppla på intelligenta system.

Vid årsskiftet skickades de första leveranserna av den nya generationen skogskran från Cranab i Vindeln. Foto: PRESSBILD

Fredrik Jonsson, vd

Skogskran med lokal förankring VINDELN

Närheten till skogen beskrivs som en framgångsfaktor på Cranab. – Lever man här lär man känna skogen och dess förhållanden, säger Fredrik Jonsson, vd. Framtagningen av Cranabs nya generation skogskranar har letts av ett produktionsråd, med representanter från företags-, marknads, eftermarknads-, teknik-, produktions- och inköpsledningen.

– Fördelen med att vara ett litet företag med produktionen samlad under ett tak är att man kan ta hänsyn till helheten, vi tror på integration och ser det som en konkurrensfördel för svensk industrin, människors kompetens är en avgörande bit, säger Fredrik Jonsson, vd.

Rekrytera rätt I varje ny produkt finns generationer av skogsbrukares och skogsarbetares erfarenheter inbyggda. Skogstekniska klustret är en plattform för kunskapsutbyte mellan kollegor i branschen. – Där kan vi utbyta tankar

och erfarenheter om hur marknaden utvecklas, framtida trender, kompetensutveckling och rekryteringsförsörjning. Vi har mycket att vinna på att samarbeta, men vad gäller mekaniska lösningarna och nya produkter är det konkurrens som råder. Att kunna rekrytera rätt kompetens är den enskilt viktigaste frågan för framtiden, menar Fredrik Jonsson. – Vi har bland annat jobbat mot den lokala skolan för att öka intresset för teknikutbildningar. FREDRIK BJÄRNESAND

Mikael Öbrand, produktutvecklingschef på Cranab. ”Det märks när vi visar upp för våra kunder hur vi bygger hela kranen, från tillskärning av plåt till bearbetning, svetsning och lackad produkt, att de uppskattar att vi har kontroll på processerna. Skulle brister dyka upp kan vi omedelbart göra åtgärder.” Foto: FREDRIK BJÄRNESAND

Framtidens skogsmaskiner

mars 2012

Många drivkrafter bakom LÄNET

I början av 1960-talet avverkade svenska skogsarbetare ett par tre kubikmeter träd per dag. Idag är produktivitetstalen uppåt 25 skogskubikmeter per dagsverke. Samtidigt som jobben decimerats. – Länets innovatörer har i hög grad bidragit till skogsbrukets mekanisering, säger Hans Eliasson, styrelseordförande Cranab och Skogstekniska klustret. På ett halvt sekel har produktiviteten inom svenskt skogsbruk tiofaldigats. Skogsbrukets mekaniser-

ing bidrog inte bara till ökade avverkningsvolymer, arbetsmiljön har också utvecklats och arbetsplats-

Skogsproduktion Sveriges produktiva skogsmark uppgår till knappt 23 miljoner hektar. Årligen avverkas över 70 miljoner kubikmeter skog, varav hälften går till sågverken och hälften till massaindustrin. I sågverken blir ungefär hälften till plank och lika mycket till spån, som bland annat används inom massaindustrin och som biobränsle. Tillväxten i de svenska skogarna är cirka 100 miljoner kubikmeter per år. Hans Eliasson och Lars Laestadius diskuterar svensk skogsteknologis exportmöjligheter vid Skogstekniska klustrets seminarium under Västerbottensveckorna på Grand. Moderator är Åse Angland Lindvall. Foto: FREDRIK BJÄRNESAND

Källa: Skogssverige.se

Internationell forskare: ”Svenska mo STOCKHOLM

Under Västerbottensveckorna på Grand Hotel arrangerade Skogstekniska klustret seminariedag på Grand Hotel. – Svenska skogsbruksmodellen, och den teknik som utvecklats i samklang, borde kunna gå att exportera, säger Lars Laestadius, internationell skogsforskare. Lars Laestadius meritlista omfattar bland annat uppdrag åt en amerikansk tankesmedja, EU-kommissionen samt FN:s livsmedels och jordbruksorganisation, FAO, där han är rådgivare i frågor om skogsinventeringar över hela jordklotet.

”Gigantiskt” Lars Laestadius. Foto: FREDRIK BJÄRNESAND

– I de flesta av världens länder bedrivs idag skogsbruk genom att man hugger ner

urskogar med ganska primitiv teknik, det fungerar så länge det finns lättavverkad naturskog och så länge man inte har kravet eller ambitionen att återplantera. Sedan 20 års tid finns en

internationell opinion mot urskogsskövling. Vågen av frivilligga trä- och skogscertifieringar har följts av skärpt lagstiftning kring handel med trä. Världsskogarnas växande betydelse

som kolsänka, och som förnyelsebart alternativ till petroleumbaserade bränslen och förbrukningsmaterial, gör att den svenska modellen med långsiktigt hållbart skötselskogsbruk borde

framstå som en attraktiv lösning för resten av världen, menar Lars Laestadius. – Skulle vi med den kunskap vi har kunna vara med och ta fram tekniker som passar för de läner som är på

Framtidens skogsmaskiner

mars 2012

mekanisering olyckorna minskat. – Under 1960-talet inträffade mellan 20 och 35 dödsfall per år i skogsbruket, jämfört med två eller tre idag, säger Hans Eliassson.

Mekaniskt En förklaring till den hastiga mekaniseringen var det nära samarbetet mellan de stora skogsbolagen och maskintillverkarna, varav flera återfanns i länet, menar Hans Eliassson. – Vi har haft en situation som varit tämligen unikt för Sverige, genom att skogsbolagen hade kompetens och intresse för tekniken kunde de driva på utvecklingen av maskiner och avverkningsmetoder. Andra drivkrafter bakom mekaniseringen var arbetskraftens fackliga organisering, som drev upp lönerna och därmed påskyndade rationaliseringarna, liksom tillgången på ett finförgrenat skogsvägnät som möjliggjorde effektiva

transporter och ningsmetoder.

Hur mycket högg man?

avverk-

Befolkning

LÄNET

Som en konsekvens av effektiviseringarna har antalet arbetstillfällena i skogen minskat dramatiskt, från 200 000 årsarbeten i början av 1960-talet till dagens cirka 18 000. Vänder man upp och ned på skogsbrukets produktivitetskurva får man en illustration av inlandets befolkningsutveckling under period. – Vi har tappat otroligt mycket folk, till stor del är det en följd av skogsbrukets mekanisering. Hans Eliasson som menar att mekaniseringen var en förutsättning för det svenska skogsbrukets starka ställning idag, både skogigt och maskintekniskt. Samtidigt har befolkningsutvecklingen gjort tillgången på arbetskraft till ett bekymmer för framtiden, särskilt som skogsteknikföretagen har att konkurrera med annan verk-

Hur mycket kunde en skogsarbetare avverka på 1930-40 talet, med bara timmersvans och yxa?

”

Sedan 1960 har antalet årsarbeten i skogen minskat från 200 000 till dagens 18 000.

stads- eller tjänsteindustri om spetskompetensen. – Att få civilingenjörer och kompetenta tekniker till Vindeln är inte så lätt idag.

Utmaning

Samarbetet inom Skogstekniska klustret är en sätt att behålla innovationstrycket i

Källa: Skogsstyrelsen länets skogsteknikföretag. Hans Eliasson påminner sig hur han i början av karriären möttes av uttrycket ”Ingen man på marken – ingen hand på virket”, vilket sammanfattar vad som skedde när motorsågarna fasades ut till förmån för skördare och skotare.

– På senare år har avverkningskostnaderna börjat stiga. Vi står inför en utmaning. Under min tid på Komatsu pratade vi om ”ingen man i maskinen – ingen hand på spakarna”, kanske är det dit vi måste sikta. FREDRIK BJÄRNESAND

P O Bäckström, professor i skogsskötsel, berättar på sajten Skogssverige.se att omkring 1950, och säkert något årtionde dessförinnan, kunde en huggare avverka tre till fyra skogskubikmeter per dag.

Hårt muskelarbete – Jag tror inte att den totala dagliga avverkningsvolymen påverkades så starkt av trädens volym. Stora träd ger stor volym men kräver också hårt muskelarbete, klenare träd ger liten volym men kräver inte så stor energiinsats. Det som starkt bidrog till prestationens nivå var trädens kvistighet, snödjupet och temperaturen när barkning krävdes.

Helhet Som helhet låg prestationen vid skogsarbetet under 1950-talet på cirka 1,4 skogskubikmeter per dagsverke. Måttet fås fram genom att dividera totala årsavverkningen med antalet dagsverken under året. FREDRIK BJÄRNESAND

dellen borde exporteras” väg att ta sig ur naturskogsmodellen?

Gått vägen Lars Laestadius syftar på att Sverige, trots sin lilla landmassa är en av världens

ledande exportör av skogsprodukter, och trots ökande virkesuttag är virkesförrådet på stadigt på tillväxt. Därtill är svenska skogsbruket skonsamt mot både människor och miljö,

med få arbetsolyckor och minimala kemikalieutsläpp. – Den internationella kritiken mot avverkningar i naturskog framhåller behovet av socialt ansvarstagande och långsiktig mil-

jöhänsyn. Sverige har gått igenom hela den där utvecklingskedjan. Det här sättet att sköta skog borde kunna överföras till andra länder, behoven finns. Lars Laestadius nämner

Ryssland som exempel. – Skogkartläggningar visar att mycket stora arealer är i behov av återbeskogning eller gallring. Där finns ett gigantiskt skogsvårdsbehov. Stark efterfrågan på bioenergi i Europa är ett annat argumentet för överföring av svensk gallringsteknik och metoder för uttag av biobränsle. Andra teknikområden är ursprungsmärkning och spårbarhet, samt planering, anläggning och drift av skötselskogsbruk. – Om världen behöver svensk skogsteknik kan man ju också tänka sig att världen har intresse av att investera i svensk teknikutveckling. FREDRIK BJÄRNESAND

De första motorsågarna gjorde sitt insteg i skogen i slutet av 1940talet. Runt 1960 hade motorsågen i princip helt ersatt handredskapen. Den motoriserade sågen dominerade avverkningsarbetet fram till 1980-talet, då avverkningsmaskinerna satte en ny standard för effektiviteten inom storskogsbruket. Källa: Skogssverige.se Foto: ARKIV

Framtidens skogsmaskiner

Panama Yta: 78 200 kvadratkilometer Högsta punkt: Volcano de Chiriqui, 3 475 meter över havet. Största inkomstkälla: Panamakanalen Klimat: Tropiskt, hett, fuktigt och mulet, regntid maj-januari, ofta stormdrabbat. Miljöproblem: vatten- och luftföroreningar, regnskogsavverkning, jorderosion. Källa: Wikipedia

mars 2012

miljoner kronor per år – så mycket ungefär, omsätter Vimek varje år.

Vimek har hittat vägen till Panama VINDELN/PANAMA

Vimek har fått in foten på den sydamerikanska marknaden. – Maskinerna skeppades i december, i januari reste vi ner några personer för att hålla produkt- och serviceutbildning på plats, säger Fredrik Lundberg, vd. För två år sedan sålde Vimek en modifierad maskin till ett företag i södra Sverige som sysslar med plantageodling av teak i Panama. Via den kontakten fick Vimek i fjol en beställning på en skotare respektive skördare till ett annat plantageprojekt i samma land.

Snabb tillväxt Klivet till den tropiska hettan i södra Centralamerika innebär en resa tillbaks i den skogstekniska utvecklingen. – Panama och Costa Rica har ett skogsbruk som ligger många år efter andra delar av världen. Idag kvistas, gallras och skördas träden helt manuellt, stammarna lastas med handkraft i container, de bär ut stockarna för hand. Bärandet blir tungt med tanke på teakens snabba tillväxt. – Från sådd till skörd tar det 20-25 år, säger Fredrik och påpekar att detta rör sig om plantageskogsbruk och inga regnskogsskövlingar.

Extremt lönsamt Rätt hanterade är teakplantager extremt lönsamma. – Första planteringen sker med tre meters mellanrum, alltså 1 100 plantor per hektar. Efter sju år gallras skogen ner till 700-900 träd per hektar, för att vid slutgallring reduceras till 175-200 träd per hektar. Vid skörd har träden en rotdiameter på cirka 45 centimeter, av vilket den bruna kärnan används till teakfanér, som betalas uppåt 3 000 dollar per kubikmeter.

– Man förstår varför det finns riskkapitalbolag som går in och satsar pengar. Men det gäller att skogen sköts rätt med noggrann gallring, annars fås ett kvistigt virke som bara betingar bråkdelar av dessa värden.

Passar perfekt – Gallringsbehoven passar våra maskiner perfekt, säger Fredrik och påpekar att vimekfordonen inte överstiger två meter vilket särskilt passar förstagallringen där det är tre meter mellan stammarna. – Vad som talar för att vi ska lyckas är framförallt våra maskiners enkelhet. Våra konkurrenters är både för stora, dyra och tekniskt avancerade, men för dessa typer av icke-mekaniserade skogsbruk är Vimek en lämplig instegsmodell. Förutom att plantagepersonalen fick en grundlig skolning i sköljning, skotning, skötsel samt service, passade Vimeks folk på att arrangera två välbesökta skogsdagar, där tiotalet av landets största skogaktörer fick se underverken i verksamhet. – Det var som att visa upp en rymdraket, de tappade fullständigt hakan! Flera har redan anmält sitt intresse att få marknadsföra och sälja produkterna. – Erfarenheterna från vår första panamamaskin är de bästa, den har gått nästan 100 procent klanderfritt i 2 500 timmar. FREDRIK BJÄRNESAND

”

Det var som att visa upp en rymdraket, de tappade fullständigt hakan. Fredrik Lundberg

– Våra konkurrenters maskiner är inte aktuella för dessa länders icke-mekaniserade skogsbruk, de är helt enkelt för stora, dyra och ner, säger Vimeks vd Fredrik Lundberg.

Lars-Gunnar Nilsson, uppfinnare, grundare, konstruktör och delägare bakom Vimek, instruerar på plats i Panama.

Framtidens skogsmaskiner

mars 2012

”

Vimek

Vi har skaffat oss kontakter med alla aktörer i området. Det gör att vi ser väldigt ljust på framtiden.

Vimek är en marknadsledande tillverkare när det gäller lätta maskiner för det skonsamma skogsbruket. Företaget finns i Vindeln, omsätter cirka 50 miljoner kronor, har cirka 20 medarbetare och har anor från början av seklet. Vimek har återförsäljare runt om i Sverige samt i ett flertal andra länder runt om i världen.

Fredrik Lundberg

”

Centralamerika är en spännande marknad på flera sätt. Dels möter vi ett område där mekaniseringen just har börjat, dels har vi på kort tid etablerat kontakter med nästan alla aktörer i Panama och Costa Rica. Fredrik Lundberg

Vimeks vd Fredrik Lundberg ser en stor potentiell marknad i såväl Kina som Indien. Foto: FREDRIK BJÄRNESAND

Blickar ut mot världen VINDELN

Tropiskt klimat med snabbväxande skog.

tekniskt avancerade. Våra modeller lämpar sig som instegsmaskiFoto: VIMEK

Panamaäventyret verkar bara vara i sin linda. I vinter konfirmerades ännu en order på en vimekmaskin till Centralamerika. Denna gång till Costa Rica. – Leveransen går om en månad, säger Fredrik Lundberg, vd. Fredrik Lundberg ser hela världens lågmekaniserade skogsbruk som en potentiell exportmarknad. – Vi hade nyligen besök av en kinesisk delegation i Vindeln. De var jätteimponerade av att se våra maskiner i drift, de är helt rätt för deras typ av skogsbruk.

Kinesisk marknad

Ett skepp kommer lastat – med skotare från Vindeln.

Fredrik Lundberg tror att Vimek och andra klusterföretag skulle kunna vara med och erbjuda systemlösningar åt den kinesiska marknaden. – Visst kan kineserna kopiera oss till en viss del, men jag tror att de varken

når upp till vår kvalitet eller vårt kunnande och helhetssyn. Genom att vara kostnadsmedvetna och inte tumma på kvaliteten kommer våra maskiner att kunna hävda sig väl.

Sålde till Japan För ett år sedan sålde Vimek sin första maskin till japan. – Landet motsvarar två tredjedelar av Sveriges yta, och täcks till två tredjedelar av skog. Japansk ceder är ett begrepp, den växer i eländig terräng och infrastrukturen är fantastiskt kostsam. Skogen transporteras ner från bergen med bandfordon och på serpentinvägar som bara är två meter bred, Vimeks maskiner är som sagt två meter breda. Indien är en annan tänkbar exportmarknad, med omåttliga proportioner. – Indien är världens största konsument av teak. Tänk när Indiens medelklass växer från 200 miljoner till 400 eller 600 miljoner personer, då lär suget efter teak knappast avta. FREDRIK BJÄRNESAND

16 Skogsmuseum satsar på konferenser

Framtidens skogsmaskiner

mars 2012

Unik konstruktion kan revolutionera

LYCKSELE

Skogsmuseet i Lycksele bygger en toppmodern konferensanläggning mitt inne i maskinparken. - Det blir ett himla jobb att baxa tillbaks maskinerna igen, men det ska gå, säger Erik Axelsson, museitekniker. Med sina omkring 13 000 årliga besökare är Skogsmuseet i Lycksele en av länets mer uppskattade museiinrättningar. Inte konstigt, med tanke på vilken kulturhistorisk rikedom som ryms i detta monument över en hel landsändas kolonisering och industrialisering.

Panorama Fast i vintern har maskinepokutställningen inte varit någon skön syn attskåda. Just nu håller nämligen en modern konferensanläggning på att uppföras i hjärtat av maskinparken. – Den ovala konferensrummet rymmer 64 sittplatser med bord, det finns ett panormafönster med utsikt ner mot ölven, säger Erik Axelsson.

Inspirerar Förutom nuvarande investering på 3,5 miljoner kronor, som bekostas av huvudägaren Lycksele kommun, så diskuteras även utökade lokalytor med möjlighet till förnyelse av maskinparken samt nya uppställningsytor för visningar och kortare utställningar.

Fler företag – Vi hoppas få fler företag och föreningar att förlägga sina konferenser till denna annorlunda och inspirerande miljö, säger Björn Åström, museichef. FREDRIK BJÄRNESAND

VINDELN

Språng

Flerackumulerande korridorskördare? – Prototypen utvecklades som ett examensarbete, säger Julia Forsberg från Kalmar som idag är konstruktör på Indexator.

Tidigare försök med mekaniserad röjning har inte varit speciellt framgångsrika. Prototypen kan innebära ett genombrott för röjning ända ner till sex centimeters tjocklek, och göra röjningen till en lönsam skogsvårdsinvestering, menar Tommy Nilsson, produktionschef inom Sveaskog.

I höstas var det världspremiär på ett unikt kranspetsmonterat skördaraggregat som kontinuerligt kapar och samlar ihop klena stammar i korridorer på upp till tio meters längd inne i eftersatta röjbestånd. – Tekniken är särskilt lämpad för energiskogsgallring. Den stora fördelen är att korridorskördaren möjliggör kontinuerlig skörd utan att aggregatet behöver stanna och greppa om varje enskilt träd. Det ger en stor produktivitetsökning jämfört med dagens hantering, säger Julia Forsberg.

Examen Prototypen har Julia utvecklat som ett examensarbete vid Luleå tekniska universitet, i samarbetet med studentkollegan Rikard Wennberg från Lycksele. Uppdragsgivaren var Sveriges lantbruksuniversitet och Sveaskog. – Efter examen blev vi anställda sex månader för att fortsätta utveckla produkten, det får väl ses som ett gott betyg, säger Julia. Sveaskogsuppdraget bottnar i en doktorsavhandling från SLU. Där konstateras att 12,3 procent av landets yta består av täta virkesrika ungskogar under 12 meters medelhöjd, men att det hittills varit olönsamt att skörda sådana bestånd om stammarna är grövre än 8-9 centimeter.

procent av landets yta består av täta virkesrika ungskogar – Under de senaste åren har produktiviteten inom skogsbruket avstannat, vilket är oroväckande. Jag hoppas nu att tillverkare av skogsmaskiner och de som producerar utrustning till dem inspireras och engagerar sig i detta som kan bli ett nytt tekniksprång inom svensk skogsvård.

Julia Forsberg, konstruktör, Indexator. ”Jag trivs mycket bra, här får jag omsätta allt vad jag lärt mig på utbildningen. Det gäller att tänka fritt men realistiskt.” Foto: FREDRIK BJÄRNESAND

Svivel Idag är Julia anställd som konstruktör på Indexator, där hon nu arbetar med lanseringen av en ny slangsvivel. – Det är ett roterande fäste till hydraulslangar som förlänger deras livstid, det är en helt ny och patentsökt lösning som kommer att släppas i år. Hur trivs du med jobbet? – Indexator är en jättebra arbetsplats med en tydlig företagsfilosofi och klara riktlinjer som gör att allt flyter på bra. De flesta av mina studiekompisar fick arbete på konsultföretag, till skillnad från dem får jag vara mer engagerad i alla delar av utvecklingskedjan. FREDRIK BJÄRNESAND

Skördaraggregat för kontinuerlig ihopsamling av klenvirke. ”En svårighet har varit att få till inmatningen utan att träden faller snett eller att kronorna fastnar i varandra. Denna prototyp har kunnat visa på konceptets potential under några timmars körning i fält.” Foto: ERLAND SEGERSTEDT

Spånar om skogsmaskiner LÄNET

I höstas genomförde länsstyrelsen projektet Kreativa processer i samarbete med Designhögskolan. Med på banan var Olofsfors AB, som ingår i Skogstekniska klustret.

Erik Axelsson, museitekniker, på skoter av modell Snöped, som tillverkades av AB Karliverken i Lycksele, åren 1965-67. Upplagan var på cirka 75 exemplar. Foto: FREDRIK BJÄRNESAND

12,3

Under ledning av en processledare från Designhögskolan fick representanter från företaget, tillsammans med universitetsfolk, kunder och slutanvändare, träffas för att förutsättningslöst spåna kring väsentliga framtidsfrågor, samt pröva nya arbetsmetoder. – Designhögskolans kreativa processer har gett oss tillfälle att än en gång reflek-

tera över nästa tänkbara utvecklingssteg, säger Niklas Swanemar, vd Olofsfors AB.

Förändrats Olofsfors AB har sitt ursprung i ett bruk som grundades 1762 och har genom århundradena flera gånger ställt om produktionen, från tillverkning av stång- och tackjärn till flottningskättingar och sedermera drivband till skogsbruket. Idag är Olofsfors världsledande leverantör av band till skogsmaskiner för förbättrad bärighet och framkomlighet, samt av slitstål till skopor och väghyvlar. – För att ett företag ska bli 250 år kan det inte hålla på med samma produkter hela

tiden, de måste utvecklas i samarbete med omvärlden, säger Niklas Swanemar.

Perspektiv I vår genomförs en ny designprocess med samtliga företag inom klustersamarbetet, på temat Morgondagens skogsmaskin. Två internationella designstudenter har hållit workshop med klusterföretagen, som fått beskriva sina framtidstankar, och gjort studiebesök på SLU och skogsbolag. – Designhögskolans studenter kommer från hela världen, de har många frågor och infallsvinklar, vi har stora förhoppningar om att det ska kunna resultera i något väldigt konkret, säger Maria Hedblom, vd. FREDRIK BJÄRNESAND

Olofsfors AB genomför utvecklingsdag under ledning av Designhögskolan. Syftet var att se vad kreativa designprocesser kan tillföra länets traditionella näringar. Foto: JAN LINDMARK

mars 2012

Låt oss visa vad Västerbottningen går för! 6

Årgång 33 • Fredag 17

februari 2012 • Lösnum mer 15 kr • www.vasterbottn ingen.se

intersim Robertsfors växeV nin r i takt med Umeåbryter ny is g

Grattis! Här nere får Ni helt fritt ett prova-på-erbjudande på vår tidning Västerbottningen med utgivning varje fredag. Vi vänder oss till Er som bott hela Ert liv på landet likväl till Er som valt att lämna större tätorter, men inte slutat dricka caffé latte för det. Vi skildrar gärna Er som helst går omkring i gummistövlar, men som snabbt svidar om till klackskor när det behövs – och också gillar det. Sedan gångna årsskiftet har vi vidgat våra redaktionella vyer och bjuder numera på ett märkbart bredare innehåll i tidningen och det är det vi nu vill presentera för Er. Detta på direkten med ett axplock av sidor och innehåll på nästa uppslag och därefter med fyra gratisnummer hem i Din brevlåda.

veckor

GRATIS

Fredag

A-POST

TIDNIN

n.se rbottninge www.vaste

A-POST TIDNIN

”

Man kan inte glatt plocka hem vinster i lukrativa branscher.

”

n Vilket hå det an mot inl och de or människ ar mp som kä för bra för framtid de komman er ion rat ne ge son Rolf Olofs

• www.va sterbottnin gen.se

er 15 umm Lösn

” rar

i rin st t s ndu lom Träi sele b Sor g 33 Årgån

ag 2 • Fred

12 • s 20 mar

nart Len Att lund e Holmr intress visa et d för ivande g om t hör läne till a inte heternBergner lig Petter 10 van n Sida

Ledaren Sidan 10

en mlig r

Fick peng på snurr ar

Sidan 13

Sidan 32

IT-koncern väljer Umeå

Jonna sik på guld tar

Sidan 17

Sidan 18

Sida

Ted VM r ra debute

k buti Ny deln Sidan 2

Viktoria Tegenfeldt

nä elle od Vin fick an tug ett år sedaflenra nya minter, hukar i eles W att sö is ar man . ). ck n tidenom Ro r ungacykel(! –23 Sors nästan uprlaecnsfreram fö 15 or

Olle Grafs fordon, tröm reparerar ordnar reservdelar och sköter lagre t.

Inspirerad Tegen

änien. till Rum DLUND NOR

or feldt Foto: ERIC Normalt n beth tt 7 för att få ihop 30-35 000 kron sa ot rna ch för are. N t på kså lä hete svenska brukar man prata Sidorna 14–15 på m Sido mästerska äg Else ade iarä om att bryta n jobbar gre; sitiv oc öjlig oo genomför daer Hau Si gren. ny t guldlopppet i vintersim 15 Ted Arm sec co, difögtretayngeort nyocahetseemr poa karinstduer,anomdemfransmän ning avgjomark när man Sidan uffoch Felic dynor. . äkläd Lung är föreg rdes i 34-g tr da soff Robertsfors är en , Isabellanyom radig kyla, ångare. Men r Ba av kommunerna i stug rsel cka tu rist Base r Juntikka samverkansorganisat Umeåregionen. och 15 segra Skellefteå , Emma ler, här ett par ionen re korades. bröt ny is i helg Cathia Boquist, bosatt Wallgren möb ar fö fötterna.nuPåocSaksmå tidgöigårt avISovårsrtelSoe skocahloom två tu – Umeås tillväxt är i Bygdeå och sjuksköter d en, Isabell är att klä om en fördel för oss, Här ses versitetssjukhus är växer barnfamilj ska Hans Brett när det allra in 5 vid Umeå sätt Umeå ar er kan vi locka en att bosätta sig i Robertsfor Ett v först fram som i år. för 2, dan schneide lare. Hon tog steget av kommunens drygt tusen arbetspendunitens oppositionsråd Lars s, säger Robertsfor peng r jubla efter och skapade en Facebooks sar men s Bäckström (C). Tillv upp an re samåkning. Kompe – Läget mellan två ida: Bygdeå e vi itiva leum äxte- n i U städer, Umeå och Skellefteå är ingen är enkelt, ekonomisk eln – Samåkning Pos ag i Sorselfurugo25-ålv,rsjubimanfesamtteår, näst t samtiSidorna nackdel. t och klimatsma medlemmar n2 16–1 i Vind till en resa

tänk tionellt er a n r e t j ande fotbollsspelare tap In UF-tjeLov 72 pade synen för fyra

15 meå gy

nnar Vind eln

Sida

Dags för En resa Malmstråket på liv

vara lätt Inte i by ung

Nu ser Örträskbygden

posi Peter dio tivt på framtiden Ny jaktra

lkor för Tuffa vil i Rödåsel r Krister. ’n ull, säge stort stöd har omkken får dockgarde. Handlar Allebo e i Buti Daniel ns yngr

´n och av orte Handlar Krister butiken drivit mirai två år. åsel Röd nan gar jag på ettska gå vänt t in er inte Nu rb g de– No att vi r förk. år to gekel -In n bo n 28 Britt v ut si Sida

ERG NORB

r förbättraSidan 21

h n oc rsso Ande

a är slut llas att n ka mig som ha kså a få Olle” n oc ilsso kunnr “Komed 8–9 le le er N ans rna skul son el mm mm Sido tillsa så ko som f Nils här ara on, endager Olo ng. är kl lss a ha Ni et sä – D urs, mmantionern Olof en nk ga sa n t. nd na ko da gg se robo lkbo ån i m r att bya med Mjö e upp. har mmer te jölk d, ko växt Ef m ålun som r. en att Tvär vad ente r, m från t för produc arke et av nde mhe mjölk lofs ma i slut sa a O lkbo ar mjö n verk störst r på är kl n, si ns m ilsso erat rbotte 200 ko a so rn a f N nd te Olo expa Väs cirk tione av ns ggna 1995bli en fin by att läget och ut 0 kor. I nur om- s här 30 efte s rym mar a -Len Anna bon sam

land vs b ” tri e l l O

Jurate

sor kos sina

er väx en ing mp rca te Vin

Sidorna 8–9

800

Medlemm Skellefte ar har å SK ligger bako som m Skellefte å Ski Tour

Sidan 20

Hälsoda g

Mattias

n 21

8-9 Sidorna

en kså tt ut ig n oc ga r ha har vi gå d dä ålun Tvär erkomst ai vs br sets åt , tri lju r vid ed je n” M n Ar sone stje LOTTA Foto:

”Ko

NORDLUND

En verks tad med liv

i Lövång ets berg er och dalb ana med Sidan 10 Hörnefor srevyn Sidorna 20–21 Sida

12-13 Sidorna

Fredrik

Gunnar

Foto: ERIC

finns i rt, säger hon. Umeås 7 tillväxt Skellefteå Sidorna och nya och den 3–7 tågfö Snöslungeklubb rbindels långsikti nya tågpende er mell ln May Karlgt Vindeln, men Lycksele-Vind an Umeå-Lu eln-Umeå 8–9 leå husp ar Vind klär om – Vi får sson (C). elns komSidorna riser och er och munalrå gynnar – Vind snabba Umeå, tillgång till ett d, Ewakommun r de kläd eln har Susanne samtidig laga brett serv Boström p för ikat fant i ann Legdeå hjäl gar t ione astiska at en fick sitt till som vi r. liv ställt på spets 20 år sedan. En ovanlig bli till fördelar ihop pen kan erbj ice- och kulturut kanögonsjuk för – Visst ploppar att bo i, underbar natu idén att få som at. tappade uda bra dom gjorde ot som det upp problem, någnästan att hon på kort kom med i För ler, bland ann tid rna 4-5 livsmiljö,bud i ator, medtycker Peter r och en bra platsbostadsort, blan visst kan jag bli Mendelt båda Strömbe gt att göratikk a, som all syn på Sido ögonen. Hon kan askolan . bitter. låga värl möb d r jagogkan skratta åt det också. Jag för cirk ns roli centimete se till Jun r, sedan är allt suddigt. 30 bila på Lilj én bra, säger har det ändå ganska dsledand a 230 anställda rg, personal barnfamiljer Susanne Boström. – Det kän juveler a Child chef vid Bold r Emma e tekniska , ett av lagan av ina nhem i t Help Inde ra, säge före klustret i 20:e upp e. företage ettAlbar erialet and taget. i Vindeln. tagen inom xtionellt. r till Kalldrag Sidan 12 a i UF20 det före Sidan Sidorna Tjejern tänker interna och leksake insamlade mat Sidan 16 4–6 er n 14 Vännäs lar in kläd leverera det Sida ska sam de De n, dit Rumänie va. själ

ål na är de öret för si man det m inom träf t g sätt ar ett Två t känt r, fir tera atsättnin på mes geboda konstaad om men gan, frig man ubbl estu kan n, förd rsel seda pfyllt. e är So up är u äldr Änn

Lars Weineh all

Sidan 14

Reinfeldt besökte Vindeln

Sverige en har fått e ng tronarvi n 6

Sven-Eli

Län r ”Vasaa 24–25 infö dorn Si

rna Sido

3 12–1

akt sk t i ra

Martina

Delar av Västerbottningens redaktion

Ja tack, jag vill prova 4 veckor utan kostnad.

Porto betalt

Namn: ............................................................................................................................................................................................... Adress ............................................................................................................................................................................................... Postadress ................................................................................................................... .................................................................... Telefon - även riktnr...................................................................................................................................................................... Personuppgiftsansvarig: 090-711 381, Gun Fahlén

Vemod är sista jag det tän er på när kförsöker jag beskriva länets själ .

10 Sidan

n.se inge ottn terb w.vas • ww

Tack för att Ni ger oss denna chans!

• Årgång 33

r 15 kr • Lösnumme

A-POSTTIDNING

”

G A-POST TIDNIN

ri 2012 • 24 februa

Årgång 33 • Fredag 10 februari 201 2 • Lösnum mer 15 kr

VN_4 GRATIS

Svarsförsändelse Kontonummer 900141500 908 50 Umeå

mars 2012

Smakprover ur innehållet: 17 februari

Testa oss gratis under fyra veckor! Använd talongen på föregående sida.

LEDARE/DEBATT Västerbottningens ledare argumenterar för hela länet med värdegrund i Centerpartiet. På debattsidan samlas regionala debattinlägg med lokala insändare.

2012 10 februari

Umeå sregion arknad Arbetsm

ng gsutveckli Befolknin befolknegativ

eln en per personer hade Vind 2001-2010 setal med 56.7 eckling -41,7, födel inrikes ningsutv oner. t följande: år, enlig +17,5 pers ndring -36,6, inva n Utveckling son, Vindel Mikael Petters

tillväxthöver en tig, vi be får tillgång till ett vi växt är vik folk Umeås till t gynnar Vindeln, samtidigt locka r. motor. De eutbud och kan abba förbindelse d, Vindeln. unalrå vic stort ser ln med sn Ewa-May Karlsson (C), komm till Vinde att flytta

”

ång n dålig tillg från klättring king – me plats, en agsklimatet i Högre ran på 204:e föret kommun landets ing över

2012

r miljone drygt, kronor, r omsätte ni turisme Vindeln.

”

cent av de 30-35 profinns inom en anställda ka fem mil. cir radie på Strömberg, personalchef, Indexator

elns rank 260 av g, plats nade Vind skt Näringslivs agen. 2011 ham sämst bety s till föret 2010, i Sven får däremot kompeten eln plats 228, sliv ngen på Men Vind Svenskt Näring gäller tillgå Sverige. er, när det kommun

Peter

ll gör Vattenfa Statliga e som de vill d plocka fortfaran inte glatt Man kan rna i lukrativa

get? landstin okrater i m e ld ia ga soc ldemoFolkskyg Socia h terna oc interna

både till tskraft, till cerad arbe men också munen skogstek-

ar kom agen inom det föret eln, men tret. igt Vind befolkniska klus långsikt av (C). gynnar Analysen ngen mellan ury Karlsson tillväxt eckli Umeås Ewa-Ma t service- och kult tapp på ningsutv alrådet visar ett r kommun ång till ett bret erbjuda bra år unde 2001-2010 tillg oner per erioden. vi kan kommun – Vi får 56,7 pers tidigt som er och snabba igång. ella tidsp negativt den aktu pris utbud, sam ett mer hus har låga en kom ppen Vindeln åldersgru ar livsmiljö, när väl tågtrafik ioetto för Umeåreg lämn r ionen av flyttn de flesta som ikatione I år, organisat Umeå. å en del

”

sanslöst.

on Ewa-May Karlss

d lns kommunalrå (C), Vinde

”

kra t miljöpartie har i detta jt föl fall inte sin egen policy.

ligt Person

bär att Vinriser inne sernde husp , ett brett och stiga huspriser med en alpin er expansion betydligt lägre Umeås saktivitet Vindelälven, locka med till fritid minst deln kan bra möjligheter s samt inte , ett ridhu May Karlsson (C). viceutbud gning och Ewaalrådet skidanläg kommun förklarar

som på tågen Utrustning rar och tåg som inte funge er i tid, men inte komm n ska betala, ke Länstrafi

och

ets ikation landsting kommun g, senaste externa av dialo nder den besparetecknas t. tiden med stinget känn och delaktighe n land a och ingar i gen insy aldemokratern fall att dialo Soci i detta visat sig spolitiker et har har det miljöparti egen policy. landsting Västeri följt sin mellan a har kningen et inte tdemokratern ag myck och befol Kris bra försl har varit del av med ett botten dialogen kommit . En stor förbättra tiker iska verk bristfällig för att stingspoli on ets polit undan. an land landsting I en moti sker i skym a och mell borgare. samhet et i och med stingsfullmäktige okratern bibliotek t beslut Socialdem land iker ska et på stads lt och till har fatta polit et av att vi are bundå. Det är ett enke medMiljöparti äggningar föreslog länsinvån för Ume nedl a träffa vid sjuk gligt sätt om förän plats lättillgän splatser på allm av kunn möta de olbundet akutvård indragningar rligt rör aren att , Kristdem or natu av rege bra borg devalda. kning et stugorna människ bli ett troen ser, mins ts sjuk- där landsting skulle i medambulan å för rna sig. Det till den er vid läne n krate det är dags ocks reda plement vårdplats mera över folks r kom som r att möta tycke s-politike ardialog hus med Det är anmärk– i stingets landsting på detta sätt en borg genom land or huvuden. att majoritet finns i hela människ t ämnder. ning ten och ningsvär dialog med folkhälson verklighe vår förvå förfört en beslu om n inte har as Döm t. tern parter inna konsdemokra av läne berörda är inte när krist handen i VästerOch det okrater får kalla niskor nu tet togs. ten. Är ga män Kristdem läns landsting i slag smajorite å miljötigt att mån högljutt ute bottens landsting ter och r vall, Ume er okra stera knyt att Nord a prote ga för socialdem Birgitta käinen, an andr så skyg länet med n. Sent omsider Jonny Kärk elmina partister a folk som ficka Vilh det träff (S) tving näven i lefteå regelbun den förda r Olofsson asätta berg, Skel å har Pete i efterhand riksdagskan ifråg Lena Sand för att Kerr, Ume ? De olika eringarna ast ut Veronica politiken a från Väst neddragn lförsvara et. ledamötern r länsbor rege sting ets kom n möte inom land landsting ska botte Enligt onspolicy munikati

VINDELN

i 19-30 ocks a år hamnar är för någr le nen, men gion Vindeln någon 31-65 år rknadsre eln skul Skulle sgruppen arbetsma en av tre kommuän flytatt Vind - ålder som flyttar in å, och sedan sagt elturer varje dag till spår ys som det fler eln Ume med tillgång t den anal . få 18 dubb å och Vind eln tar ut, enlig rsson, Vind Ume för- ner en kollektivtrafik mellan Pette på det, göra av n trott Mikael al- bund g har låtit ent av hade inge elns kommun rskrud. 70 proc Vindeln en fördel utvecklin sson (C) stik. nar klarar Vind eln Karl stati rådet i vinte Scb:s -May till Vind gen Gyn ås tillväxt är Kvarnom flyttar råd Ewa ha en utvecklin en och - – Ume måste de som snabba Vindelälv tätorten. r: Lyck nen. oss. Vi om den r in till i regio rbindelse le för are flytta xtmotor med tågfö Umeå-Lyckse n ln, mer närm are an tillvä inge ende kom mell rank å selep et, närm Stiger i gläder E-M Karls-i Luleåtåg som plöts- Ume eln och vi 40-45 och stiger Luleå Det som b- Vind säger hon. Med eln och å ås snab å, Ume för Ume är att Vind vs årliga ar upp e Ume restid till kultur, son näringsli 2011, en ligt öppn effektivar minuters , Svenskt are och nöjen, inom 204:e plats d av are, säkr etet och 2010 ranking, ikationer an utbu ört med , universit kommun och mell krymper ring jämf shopping nade på ionen - klätt eln ham Umeåreg å. sjukvård mellan våra kom då Vind och Ume väldigt nden Vindeln plats. det varit vi har anaa- avstå och 228:e – Nu har vet när ommunik vi har muner. nsion – Det vi eln med tågk rna är att bär ås expa haft ett struligt n i Vind siffro inne Ume har at aktieVi riser lyser bland av företage än 50 ikverket, nde husp tionerna. det tillväxt locka med med TrafBotniatåg stiga eln. Vad vi har mer eln kan ett dålig en , Vind i möte Vind riser att Men bolagen ken och a. Kommun lägre husp vi inte. Länstrafi inte går i tid och bra möjanställd r på vet betydligt analysta rsom iceutbud, ned och er bero r man om tåg d av vinte är den störn med brett serv fritidsaktivitet sätta oss så, säge styr om på grun som till gg- ska varför det är vare rer som ställs in stning studier ligheter skidanlä de fakto arbetsgi anställda. sera och utru traalpin et är en av mun, visar inte Läns en vädr 600 med munen ceutbud i en kom gsplanering, us samt hon. erar, men knappt ett ridh ata ska kom aden, det cklin Ett bra servi eller stanna kvar inte fung ning och elälven. sta priv Dessutom organisationen nal utve ta kostn in stör ska -May De av t Vind ska flytta Enheten för regio fiken r Ewa t till varna är , med hjälp löst, säge örd mins via en enkä arbetsgi från ERUP rbotten. är sans gt uppr t vilka tagarna och synli kraf på Före AB , Väste ett reda ab on Regi lificerad sson, tror att företagen ta Karlsson som skulle bli Cran vad de - Kva det r AB. har och rafik, -May Karl över att en, nu strul som de Indexato kommun resenärer Ewa bunden kollektivt det frågor med. lyft för som spår PETER KÄRR vill ha hjälp irriterar fungerar försear och när den kan göra det lätllda eller t, ifimed instä var tänk sig kval knyta till nade tåg. är en av de sex tare att erkansVindeln erna i samv kommun

ste hem vin och samtidigt r bransche n hur dessa bortse ifrå pas och i vinster ska av vad. ad bekostn

Debatt

sion s expan å e m U av gynnas Vindeln tag ens före a. av kommun anställd procent lan 0-4 har mel

”

elmarksvenska urrens des den avreglera t att uppnå konk för att ari 1996 en 1 janu rna. Detta bland anna Syftet var för elkonsumente Resultatet blev naden. valfrihet på elmarknaden. och ökad ildningen aden får era prisb mamarkn Polen, effektivis på hem , annat. r och nät ar i Tyskland ingar inga något helt ledn av erövring blir störn Underhåll för marknads hemma öretagka ltatet här och småf tillba ett Resu oner a. stå gård som privatpers , et ceter lund kurs sta på Bulgarien i elleverans till ott finns Kron tem sönderfry noch avbr lund i Vindeln esys ott. Vatte och värm sultat på diga avbr ar för are. I Kron er fått lokaler rekordre r och stän en är litet ansv ska apporter flertal gång a nätstörninga erantörer tar ten i Nord som kvartalsr dess ellev lönsamhe företaget io nfall i sina grund av a ord: a ansvariga vanligt det lilla era sjutt EUvisar Vatte t, med andr serv andr idigt nämnda som sulta fall och det blir och samt av ovan rgi inte blir rekordre ekvens goda . detta utan efter avbrotten ng till el. elene iges Sver fantastisk t och farlig kons tillgången på Nu är det g utan tillgå direktiv och lla på ordna upp En direk ansvaret för att xt, har tagits bort. nads julmidda t får förfa som mer, destopersoner är att kom tillvä EU:s mark idigt som näte ter k tiv vi av vins omis onsu direk brist ma Med stöd för ekon t har nfall, samt t upp enor får vi slutk närmare hinder det sätte bygg har Vatte . Och detta om, ju ta ett raft. På strin minne tvärt störs Sverige, gask i indu is och prec den av EU:s är i mina re blir kraft landsbyg i utländsk kolsom en betala för. av Vattenfall rankad lönsamma st ut på linan inte glatt ägandet r de å blivit investeras läng . Man kan samtidigt statliga ter. Unde 25 menter nfall ocks husgaser. ska Spel t med det iga vins nu Vatte från scher och d av vad. med Sven Probleme kapital ter av växt stora statl ativa bran stna mma som producen t blir också sitt egna till 250 rag ögon detsa vinsterna i lukr skapas och i beko från 60 nfall ökat Resultate har i uppd hem har Vatte omsättningen kronor. a vinster ringen a som plocka 10 åren miljarder hur dess kronor, inget senaste ytterst Rege ighet att verk 5 till 30 givetvis möjl bortse ifrån ska staten och miljarder ten från en har eller ssen och till 130 och vins ner dig. Den sven Sveriges intre Regering ga av brunkol inlig kronor och befin i rder du fri genomsk Borg milja ar, skiti i landet tar se till hela en går väldigt inister litiken Regering Vattenfall att agare oavsett var antingen Finansm era in dessa peng S-ledda öretagspo följande: e av kass föret Mp som tidigare blir småf or. Mitt råd är kompetent ägar emot att stöd av Tyvärr heller den med att r S med a villk som en ån dess inte. Inte . Det var unde nöjer sig mina utan att r agera utifr och sig i sett börja man ngen pol utifrån ar och tiserar denna fråga kolkraft. avregleri ar i oligo da vore man ansv eller också priva sig tligen inte industrin verk sistnämn , köpte på vinster t är egen kraft eten. Det Vattenfall rimliga Probleme den nordiska delen anser är verksamh ra. och reglera vad man ns eller för den ar att föred Vattenfall lugnt kan ta in har en urre ering nfall r värd , konk rs att Vatte nordiska och därfö underhåll n skötsel, det sig anna i sin utom Lundgre r näroavsett kommer Helena procent en ligge ur. Hur aktionen e i Nord al på 10-12 konjunkt rkat av Ledarred nde värd ilt påve tsmargin lönsamhe medan motsvara in och inte särsk et år är verksamh år ut och ? tycker jag procent blem unkturer mare 30 n fungerar, gar i konj marknade och kraftverkspro svängnin are hävdar att uktur konj forsk Att s svag nde. Trot oroväcka

Det tidiga nyhetsuppslaget bjuder alltid på något aktuellt ämne och mellan varven även på olika artikelserier som vandrar vecka efter vecka. Här finns plats för både stora och små nyheter.

Umeå sregion arknad Arbetsm

Opinion

Ledare

NYHETSUPPSLAG

10 februari

2012

13 januari

I väntan

n skall gå på att tåge

utan i tid och

med problem

snö och

kyla, ja,

det är vad

eln. Foto: as i Vind man hopp

2012

PETER KÄRR

pendeln s på tåg a p p o h r Indexato tskraft på arbe I jakten och snabba ra har säk heter gsmöjlig pendlin igare allt vikt blivit ett el. ensmed xkonkurr pas Inde hop Därför ket på ator myc åUme eln . tågpend Lycksele elnVind

VINDELN

de ent av 30-35 proc xator botten. vid Inde eln i anställda till Vind i dag in fem mil pendlar på cirka en radie eln. aget cirka från Vind föret har procent Totalt ällda, 22-23 2010 har 230 anst n nor. Seda ökat med är kvin anställda , medelantalet personer anställda drygt 50 bland de åldern 42 år. ligger på

proppar ionen, som - Inga åreg tiva kom göra Ume tsmarknads- Att och effek supervik å är en arbe Snabba förenklar oner är a ocks ft rundare munikati siktigt kunnx- region, arbetskra att lång ng av till Inde tigt för rekryteri arbetare petens. Norell, locka med spetskom proppar det arar Per re vid och are hef ator, förkl Ju mind desto enkl ikationsc av tiken ett mun tran kom eln, i logis s- är r i Vind minuters Indexato inom det skog med 40-45 eri Väst företagen klustret arar xator, förkl KÄRR tekniska till Inde R arbetare Foto: PETE locka med

ingsmaskbearbetn och nya tilt: fler och ett nytt lager följd som en , sjukvård berikar iner, orslokaler bredband n på rotoiceutbud - och för kont efterfråga lättare brett serv -, säkerhets av ökad inmarkna gör det flera: miljö till sig grävmask a. orten och tilt till tikmässig vet att locka logis ngsli Vindeln. näri till era ett nära den. ft. sportväg r har ort andman relat ioIndexato bostads r man arbetskradet finns folkt akUmeåreg – Tid kan och mil blir eln med Att lyfte Vind r plusf – eter xato lor: Lilja samarbete eln är en ska förpå Inde till, kilom a med nasiesko onfinns ett när man vård i Vind n- Men fram fördelarn nens gym och Drag att det äs t. för stort vi finns någo som dsor även även g Vänn ni tor, bosta restauran t skola i Umeå. xator eln som klara var r Peter Ström förhotell med ligger i direk säge vid Vind Eftersom Inde skolan erbjuder stans, viktigt chef – utom elälven. personal eln är det Dessutom kolestuderande tta dess tning till Vind berg, finns i Vind att bosä högs mr. tskraft r anslu etaget att geno Indexato r såväl som hela terna att få arbe eln, säger Pete vid möjlighe rbeten Indexato har sett efter fler i Vind har fankommun endeln: sig På jakt närvarande är föra examensa . Vindeln som Vindelns en tågp r. Strömberg fördelar av Och för på jakt efter emot Indexato planerar flera sele som t för ska r fram nu stekdeln-Lyck ponent tasti tare: proIndexato inte mins Och skog arbe t, å-Vin lägre Ume kom njöinom det full med bostadsor att e en ker, inge ljer med och en hand företagen tret i Vindeln ikatioytterligar å ionstekni barnfami kommun klus med Ume a i dukt t göra än nisk atör. för att samarbete huspriser CNC-oper presenterade igare. natur. förstärka Per rer, eln. allt tider nerna smid underbar Nyligen ste inveberg och rna i Vind PETER KÄRR framför e till – Och r sin sena ner kro- skolo Peter Ström att en kom anpassad Indexato ll. ar ll, men som är säger Per Nore på 25 miljo av rotockande ng Nore heltä , , steri uktionen med en vi fick en industrin rg, skola önska att nor i prod m- mun barnomso r och Vi skulle till industrio väga service: tur, perrong infrastruk är god a rådet. grundern Bevekelse

kring r ligger , 22Indexato anställda ällda vid och äldre d de anst av yngre ern blan en mix Medelåld or. taget har är kvinn 42 år. Före av de anställda ent 23 proc

PERSONPORTRÄTT Varje vecka porträtterar vi en västerbottning med en kraftigt personlig vinkel. Under vinjetten ”Personligt” lär vi känna västerbottningarna ännu bättre.

t kunna r. långsiktig Indexato igt för att supervikt personalchef vid , oner är munikati Peter Strömberg tiva kom och effek ikationschef och Snabba ll, kommun Per Nore

BILDREPORTAGE Bilden är ett viktigt inslag i vår tidning. Ibland genom större bildreportage, gärna genom läsarnas insända bilder och självklart även som viktig illustration till våra skrivna artiklar. 24 februari

24 februari

Felix , Stenmark r 7, spela på hockey Nolia isbana.

en och

annan Jante

BJÄR : FREDRIK åren. Foto

NESAND

ister Chris He

a dag på t sin sist snart gjor Hon har en enda jobbet. inte haft tråkigt tiden, – Jag har har njutit hela ttens stund, jag s Heister, Västerbo säger Chri g. vdin landshö eten när

UMEÅ

från och

med la stan,

• Länsresidense palatset, Gam Tessinska februari . hel del om Stockholm ste jag en och regionens hövding. ell: m hit vis un länets lands • Aktu När jag ko t, Umeå komm ar. Det jag inte Slutar som ing. landshövd ing ete : an rsit politiker, utm eterare, • Yrke unive Socialsekr h grafiska ritmat: oc mo lig nisk favo kommer de rbott tag men jag st hemma.” stora mycket, • Väste vilken på nörsanda och är ”Det är så en västerbottenso då ha att pre alltid visste t: och de entre finns i länet. ställe i läne esserad ran Smutltron , jag är svampintr mer svamp ne po • ”Borgafjäll r plockade jag im som ar hon. daga att tidigare.” ger, men onskraft under två någonsin gjort n av sina talan innovati utveckla håller betydelse utveckla at: där än jag att förverklig iga och t Umeå;

Bor:

”

samh e inga tvek i Västerbotter hyst ding landshöv Chris Heis fram att ha Landsädde som den otrol Chris a fortsätter nationsomari 2008. Nöjd med pel införandet av n kring hon tilltr gång, och länet är desti mmunern männiatt den 10 janu taget ja på en ing med , med nya inlandsko har sorters ”Till exem samtalar (stormötei, energi och forts tens län nd, det ringarna – En tjusn här lever alla etet till praktiskt alisering s en seku bredda besöksnä demograf gar), och universit hövdingen – Jag sa profession at mig för att gfalden, rna på säger Chri otrolig ågor som inte ångr ra ett mån från professore råden, ökadDetta inte bara å för att öka aste år, finns en framtidsfr g och kreativa närin jag har by, här . konkretise fyra rolig ar flyttlasset för skor, de skulle mina utan ocks omställnin medverkat till att gästfrihet i Rans sameoch drifvkraft, län med varit t pack det. kan ge mer rknaden samerna som snar ag i Stockholms att där ha kompetenser s. bo i inlan i fjol utvecklaarbetsma , mångfald Heister teten att säger Chri diversitet kreativa ring ktivi in.” inguppdr fler, jämhur ksnä bli ent attra dustr hövd va ari. proc nytt basin ts besö förlängda ding: bara behö värde till den 1 febru regeringens – Att läne i landet, plus åtta mycket glädlandshöv ighet Chris tillträde att vara , är bäst falden en mynd r att det att bli hänvisning till Bästa med vara chef på och mån den des allra ent i riket länet Erbjudan ällsutfår nheten en proc möjlighete Sjunde t kom med enhet av samh , menar om öppe ”Att man gt stora av verksamfört med annat arm i läne betydelse har väldi slå vakt a erfar gen , bland Att man egisk lång e. plan mnin där jand r av strat dingen. Heisters rka utfor politiska 2002, vice parti är därfö ället, där på alla själv påve t strateordlandshöv industrisamh ot 1991– veckling ett anna 1999–2003, så kom avgående agsledam heten.” nad från re: Arlanda munikationer är skulle i fortsättjobben, som riksd för Moderaterna en i Nordiska efterträda inte ge, jo det Heister – Till skill kom genom jobben e stora ation kRåd till Goda kom Där får Chris samhälle orna ordförand svenska deleg tera för tänker jag till att njuta e. sråd i Stoc intensivt människ råargumen för nde ser ”Nej, det giskt ämn landsting kunskaps . sig i att förande kholmsom a vederböra dag på jobbet.” mer i ett 2002 samt ivet. Sett en finna vara att gar i Stoc andr niskorna varje perspekt engagerådet 2001– det ning struktursatsnin botniabana. Å genom män ter vill lyfta 2008. och ha roligt e som en att se faktiskt infra holm 2002- skaffat sig rykt än en Norr utveckling på t sätt tilling. Chris Heis är Västerbotten Sverige; flersnarare de hövd ett unik ga pernal i det och t år et ivan Hon har regio 40 läne man på er över 2000-talet tillväxtlän a över ig och pådr ssading får jag har gjort mån peksidan bygg intressen. under starkaste rad, kunn vara oerhört stolt e, när jag reser inrikespa landshöv pers länet, sjunde sidiga uner har tillväxt än riket miljoner r för ett nytt hela märk ömse omm fått tten åtta latse till – Vi ska varu erbo även ndas gång ås flygp talet länsk e industriell gisektor uppviföra vårt hur Väst – Av Arla möten och och Lule alla flygholbättr marknads t märker jag sonliga med Umeås inräknat haft en länets ener landet, med tresäger stock kholm. läne du att ha det över gerar står agerare, agen i et; och ordalag, utanför tiv på Stoc akt kommer terner pass länen är tillväxten rna i Rosl av som helh i positiva kont och inves två miljo klart att nordliga har rötte starkaste omtalas en del Vilken m att jag värden jag helt i de fyra n sar den geno hon. lings er mer st Chris som sig som anna kar n a plats kom föräd främ stykänn mare länet? en helt åren, påpe ner, där dubblade först och i universitetets mit att ste fem tre miljo tera med enorm betydelse – Det blir men kom r de sena ledamot argumen n inga a som vilke sett ND länet. är kunn fortsätter när jag BJÄRNESA . ndet kat FREDRIK vt i inla kningsutvecklingenväxa tyngd nu har för Norrland gruvnärding påve relse. akti inom shöv Attr att d befol nda land ätter Arla vända utbyggMångfal bara satsningarna tiden som Umeå forts för resten av För att vindkraft Hur har tor niska. Som rande att Det är inte den kraftiga intresse. ar xtmo män avgö ns ning det tillvä e som ärlde och till dig? förutsätt era som er omv ingen blivit rikar ällningen och fung också goda inte minst kvin som väck – Jag har re i omst än 70 probehövs or, naden det ånga t, kvar nisk mer män en föreg - läne re, att bo tbildade älle, med Länet är och befin invandra för välu art samh energi, kulomar och och ett hållb l förnyelsebar ungd nor, kreativa cents ande kant inom de i fram ner sig ngarna. turella näri

•

2 mars 2012

ning på Skoteråk itet. vinteaktiv

är en i Rödåsel åk a äckta krarn de snöt

förträfflig

vänster: gt. Från a och Hann ås är mysi och umg Lönnebo och sitta , Birgitta Grilla korv dell, Joakim Cuce Karin Stran e. Cruc Lönnebo

ström Sanna Lind Gamlia.

tar en Sabbath en Black och hund

timme Kärlekens

runt promenad

ken. tbergsbac a i Brän åker pulk

Varje vecka kommer en spännande följetong.

LunMarcus an och r besöker Joel Tegm t. iskalla killa dahl – två Renmarskstorge på Isborgen

class olans Inter Dragonsk

son tar Nils Karls at till liv å har vakn rala Ume tan i cent Även gåga

död på

FÖLJETONG

sel, rsson, Rödå arten Niklas Ande att skotta uppf på passade enet. ra solsk i det vack

och tagit

2012

nd sson, Holla Bram Toma

ar bäst d korv smak En grilla en. pulkback

varit med

2012

. terland.. in v t it m Hej et vintertäck r i det vita vackra lar glimma r i det Solens strå taller explodera skor när snökrisskapet. när männi vinterland r knastrar snön glatt välkomnar Under skositt vinteride och ad vaknat ur aktiviteter. bildkavalk ute gnistrande bitande teras en I LÅNG Här presen aste veckan. G och KICK sen TA NORBER från den Foto: LOT

de här fyra

ektiv ya persp n d e m Hövding

ter, Chris Heis

as att jag Jag hopp ding. – landshöv

rdvalan. efter vinte

en tur

lia. t på Gam i skidspåre

kande klass bjuder besö

d korv. nd på grilla från Holla

de och fängslan En intensiv ER BO BJÖRKN

följetong av

innerligt vill så g. Jag lycklig... e- oroli du ska bli ade på återsva- gärna, att de vänt annat! a till medan Tro inte heller, svale de skriv jag inte endet, skul ås i tankarna – Det gör t. umg beth mjuk ar och på randra, rade Eliza önskning de en blick kasta ela och dela Pam opp... , som helt framtidsh oss! orosmoln och då, klockan. skynda vi e De små då – Nu måst för sent dök upp nad mer vi är 1944 oväntade e mer förvå be- Annars kom HÄNT: Året er! gjorde henn . Som när de DETTA HAR WINTER arbetar och våra plikt var slut, mrad hstäl- till än beky och ELIZABET ska i London, där issionen e var litet lunc Perm ett följd köter på ga PAan n som t färdi fann sig som sjuks med kolleg n, då hade blivi under natte bland såra tillbaka blitze le och just ganska eländiga hon delar rum ens under föräldrar Elizabeth och döende män r hade vamed den MELA. Inte er hjälp. ade sina aten. Pete des jämm rop på kristidsm och tyst en lång Elizabeth förloromshem, har Lont niskors sista terrorbomber rlig rit allva det plötsligt bras och sitt barndett sådant inferno s es Tyskarna offer, och henn stund, när don upplevt Elizabeth är dödnya när hon m: krävde dig! ur hono som nu, och kommer hem om blytunga trapinte värd steg var uppför – Jag är honom. strött när hon n en väninna till gick på t häpe Seda nästa dag . Hon såg så? kvällarna. sin fästman redan i sitt rum säger du tröst sök. Jag pan till – Varför henne mist månad, har Elizabehov av det är sant st till Som i ett – För att ått från början, blick gena krigets tredje själv att hon inte hennes först sig hon blev äkta allt te sig borde ha beth lovat sig i någon, så länge byrån, och insann och vasen på lamslagen att du var ska förälska . de som nda ros det? Och ståen igenom. kriget pågår s Pamela övertala eln. Vare du inte med nanför trösk – Gjorde En kväll lycka med ut och gifta dig at! du sorvissn följa ville att hade eth kapte ändå henne e, att vissa träffar Elizab men Hon visst sådana, att de mig? dansa. Då REXFORD. Han komhonom, var r. r mot et och par daga ters roso Hon log nen PETER ka. I ställ all där han levde ett med inte tillba och tryckbara över han log mer från Cornw N äger Glensärskilt en t inge blick shjärär en så grän Det var sänkte han hans bror SIMO mot sitt blev bara e. Fast Peter es hand hade önsmed stor det. Hon e te henn moore Houshans utstrålning oeHon . henn e iken är av blomma löst besv ta. Det fylld under resten främling är och innan kvällen a skulle ig, och att dess långa sig kat, ömhet, motståndl förälskad. När Peter hon e e... av a på, att länge, läng dagen känd den starkaste slut är hon de ska gifta sig bara tänk du är som ”Du ska att stunder föreslår att för att de åtminr dig, och som nånågot? dem. dagen därpå ett dygn tillsamte jag älska ledsen för och finas få – Är du stone ska hans permission är det bästa igen. mig...” hon slutl och in har hänt ord och frågade mans innan hon ja. Några av Pesvalde hårt . gons mindes Peters r vid som – Ja. Han Hon hårdnade slut, svara det var, rater är med ragen sig vad det... ansiktsd ters officerskam som han tala om frågade lilla kyrkan… känt m och kan inte Till som hon Men jag vigseln i den a till dig. plågat hono tta per brev. ar, och allt blev med ens att ska skriv berä renu. Jag tänka på ton- ning helst ville inför veta det er bara rligt jag . du är osäk får ett unde naturligt dess ska dig, och att du Kanske ett sig tänkte hon. klart och r sa han med gav honom henne i morgon, te som nåhon Kapitel 3. . se svepte ran- jag älska att hon tod själv dan och finas lidel bryn Förs inte, och fall, e Hans kast. tving bästa det avgö .. mörka ögon Hon anad brev, som aldpå mig, nat ögon ville veta allt a- det ända till hänt mig. ärrad gata gå sis- hans ng besviken Vi är i förvå med sig på ett hon En avsp då hon jämr . gonsin har kärleksförklari ur och Han är väntade inte, att blicket, hem och att stiga olyckligt. Peter de ögon det han le komma. som först i hans famn Hans i hennes m, hans ade dem llet, där tänkte hon han märker rig skul smärta arande han. om hono till hote Pamela, de sig av de fortf elrum. och viskade deras avvar lj? g haring ta biten t... igt dubb mig, Det efter fami t ett otak farty fåord hon hans ordna – Förlå Peters ttade jeepen t .. öron, när å... lyckats till sitt rum hennes veta att ett tysk lämnade Han berä ckligt tydligt tillbaka e ocks ringen på visste inte. ing? Me- fick till. under efter pt halva tillrä upptäckt sked kom Elizabeth att Jag Square. Guld älskl de gått blänkte ad men ington men ändå skulle tycka, .. att du – Vad då, kanten som en repp. Knap överlevt tra hand och sa: vid Harr med lättn od inte. hon sig. på säng ubåtsang Peter gick e. Han väns för att den framför – Jag först hon satt gen hade allt som de e se allt höll upp snart, att henn is! Hur ivet av det dan försökte fatta besättnin räddas. Bland - Hon ar prec bredvid hon kund oskuld... at med huvu a, fantashuset, omg främling or- var hållet inrik – Den pass det? par man låg stilla hon och detta underbar och kunn Det stora träd, gräsmatt helt och krop Han llet, och uten veta ade vars bahote du avbr a, et la hänt verk till gets es axel, kunde översål, blev hon r i förs- omkomn komma ig tillfällighmors. höga gam till hans fanns farty över henn vår var ns ljusa tiska dygn tad på att – En lyckl ts bärga, t bulle förvirrad brors . min som varje ekan lycka agskvälle ade t ord.. na hans varit , som välb gård lång Rexf lyssn har liljor es av ett och Peter Pamela, liten. Fleav påsk förstera. Den och beta et känd kapten, a andetag. det? Det var satt som när jag var far fram lade samhörigh ar som gick ängar- tung du besviken för kära tugan. Hon dog Elizabeth tidningmin fina häst – Är om, . änsande ade på dörren ögonen senare tog ar och gav borta. nej, tvärt - kom och stirr på de angr a hon fick erade entré bokstä- ra år höll upp – Nej... , lilla Eliza vigselring bror fick de Det först De pass rna, som nad Pamela ade ... Kära hennes en liten nötta guld skära roso vas på en, som na... Så skak ena. Min inner om ra sa- Elizabeth i en på var de med sina in i en mörk veshenne. mig den – Du påm placerat av röframför kom beth...! huvudet. gillar vack liten maver och andra. tjocknade som Elizabeth lätt att häftigt på iern, en Hennes flicka, som han plötsligt. er, ur- den gick det Hans röst n. ! Har du hon där är fel! tibul. Port orientaliskt kade Plötsligt hans händ ser jag... e varit kände hans an- byrå en såg av – Nej, det gor, påpe blomså läng relse, och heta och fordr mässigt – Nej, vad och ögon , men hon efter henne. har ger man med d rutin gäll, prata Jag te akta – n svep ansiktet. tan röst var hon lågt. förut varit smeka henne med e, en, inna blivit uppv ga läng sprung, hem, sa i det vita ma tillde och en e vid henn med blick ren mot otåli utan ett tt, svarta ut hon blev kom de, börja buke allvarlig, han rörd att och att mor? över dem en brud fort blev et, och ligga lovat Så ning min Han r har fram du vet – han tyst es stäm sådan ömh lycka. Den men – Det är beth och kunde Pete . Det han sköt av mig... Och försvinstund satt sen ut. förändrad pockande an dem - lång gråtfärdig ade Eliza ka ett leende baka till som vid och het och Peter. an skam hon skyg iären mell e homånga, att svar stod bred tillba såg näst . som blev mde henne och det är så n kommer tala barr betraktad Elizabeth borta utan inte hålla bestörta skrik a in dem som seda skrä Elizabeth . Om hon ändå plötsligt od varför. Allm skriv elas inte, när ner men Peter och vid Pam såg hono ing- var ing? undundrande gade. gt först gt ela log hustru. det, älskl t nom förstå växl g! hon rikti tillbaka! ens ha fallit Men Pam ttat allt. När han henne stadi man och – Vad är kunnat ar så lång tes med mnin ela tog Rexford. berä tyck hade verk esstä lite Pam . Du mina beth beth ting sinn han past Eliza inan dem rade han. na. det, var hör- ElizaJag tror knap arna i hans var, visste hon plats mell vädjanom axlar tillintet– ...? höjde huvu Det gjorde henre, när hon utnu , sa hon ho- på ade hon Som det ktet. in- borta log lite ynkligt. till Långt sena hon hade – Elizabeth ord är inte rapde ljud öron, stön rligen sa jag röd i ansi blev vek gt var r på, att Hon brumman r Rexf i sin uni, att hon e te rikti sovanke bero . Visse ska dig, de. Pete Han är raphan satt pondus de ett ne så rörd ens vänd – Det kans något i dag... te hon halv en gjord du borde föräl saknad. nom. Där du och med ka. ätit e han ifrån, tänk arna släpper porterad jag, att dig, att värtes, inte har såg ångutstrålad a, men stupad! menade ves Om tysk just nu, så gör dig glädje tillba till va- jag mig! Han kysste form porterad lig styrk - de: men inte åstad och gifta hennes väg beth förgä – Förlåt oss man på ögon Så Eliza e. inte över l och sina a korta bomb Medan på henn Vi är ännu hon. En kväl . Det kan dö skulle rusa bästa karl du träfing på en och d – för någr tanken till erfullt få ordn att a ur ingenting tänkte e på kind e förs- iblan med den försökte med först randra, a strofer skulle veta förde han haft något det s något bättre sätt han henn du måst i blick – dök någr Kom inte för att vi vi har det var tankar, lade: Men ager upp fade...! räckte, tänker ojke, som för finna här... han, att e ihop, men Lynn-schl att mum ensam med dig t än en skolp sig och var rädd vaså en Vera gamla klysc att vi hörd så mycket af- än hade känt anna tå, att fuffens för äckt och bestr de ni alltid huvud. ett enda ––– s något helt ska... som om hennes fortfaran blev som S:t Mary jag på och utfor att bli uppt Bells of Nästa dag De var hela tidrog r vang ra! reThe – met calli en älska rand upptäcka på vi llrum mat! they are bara blyg? fad. t avsked. re satt de hur kloc– Nej, men Uppe i hote intill sig Ah! hear var han the true beth stilloch lång medvetna om Lite sena avnjöt en betydKanske g loves, e genast sa Eliza anygifta, , och att Youn les ra, henn och n den besv runt The allde rand han rang e. Hon än någo rligtvis var ju visare gick tillsammans te henn ar- stau alla . e middag förvänta De sea... n var natusom för kans och kyss förstås han slöt ar loves ligt finar och samt from the en, och m vågat s timm situatione det löser en att pte e e, come kyss dera hono Och hade sin – för gjord om och Who rade till om henn gt krym av dem Pamela e orden märkte lika ovan så hårt obönhörli i nästa efter spjärnade problem? Hon hörd marna Och hon plötsligt as, men till hofärre. ningen illigt henne! lycklipå sig. rna , tills hon er. iven grim tillbaka blev allt e, att stäm hon ofriv Elizabeth han efter den som om igen hon arma at uppg När de kom tacksam för viav mörk släppte get glädj började likna Ändå var blick slog fönsin kunn lukades hon emot. Då aett förlä le ögon kvällen hon någo tellet, var gt upps e och sa: och med ifrån ho- hand till midd gare än an dem hon skul ng i druckit om henn jag vet inte rikti greppet, om, att rått mell hon sig Fortsättni henne att net hon jag tion som drömma – Förlåt, hade fått leende drog i en situa gjorde nummer oroa mig åt som dhem! föreDet rut. vara bär ditt nästa a i sluta gen. om rna varför jag är jag lite avun nom. av och att i Peters kunn Peters kärlek – Berätta lsivt. e sätta roso ke slappna låg jag . Kriget denna. – Jag måst gör! Kans hon impu henne mest är när hon och stark honom lade hon. - slog sig, och dig? Men e åter mot henne rik rligen skilja dem e hon gå sjuk på vatten, mum ordnade blom Han kisad agande sättet, et eller hon famn kund le visse lligt. Och iaktt Medan sglas, satt s utan blygh arade skul e ihop det där bara tillfä till möte i ett drick och på antog hörd åt – men tant besv . morna kanten smeksom hon la. Spon till havs på säng ar och ande vistelse s- räds kyss forsk hans han tyst intre e, et hans e henn i- med är visst myck e? hon betraktad förvånad, samt – Du moore Hous m aoch likso d av Glen a av irrit en rynk an sera in mell digt som de sig tion gräv

mars 2012

LIVSSTIL LANDSBYGD

24 februari

V h a va e vecka pe sone som någons ans på den väs e bo n ska andsbygden ha h a och eve s n egen vss på de ena e e and a sä e 27 januari

27 januari

d landsbyg Livsstil

är ett – Detta jobb, jättekul ar man träff folk och mycktet iga, alla är trevl säger Eva.

0,07

Eva och i Mbit/s har stunden Bosse för astighet. dsh bredban

a! Din sid

köper – Säljer – r. förmedla byter – togs av ”Skylten .” plogbilen

10-20 kas paket skic a varje veck . sbil med god

få mer att en kom stanna äldsta bock brukar att den de . Rådjuren maj då en jagar stiliga horntill i mitten på re bock en. livet i skog M . Den mind och det kan bli närheten det vilda lilla geten alla i bocken MALMSTRÖ änder till åkrar ” innan den äldre AGNETA dda återv ut sig över operande det iväg gt ”gall t har brett s skinnklä . Nu kan ett fasli Snötäcke ett tjockt lager Bockarna och man ser att hitta matro. ri ut djur får änga växa del t och börjat t för en arbetsam horn har vara svår rt och mycket s komHögå ätba i t uren någo fram. Rådj splatsen flera att ta sig utfodring det finns mer till dag för att se om per gånger rsgeten tugga på. kom rådju bock något att hösten en liten Under i Sen kom n. Nu killing. matplatse och en med en sig till äldre bock mat. och sökte en kom få g för att februari en allutan killin s i skog vista liten get få för att rådjuren tår! De fem kanske skulle är det skot l husen, rovdjur t Äntligen vår son Mikael deles intil Läsarbild trärid mellan r ifall någo skydd står där lill-Ing I år fylle och dvik, 44 förbi. De man kommer rg, Bre Vi vill fira Skellefteå, komma Holmbe tdagen den 29 en väntar tills ni mat”. Då kom Andreas 1 år onsdagen den och år på skot så får r som bara och kilot en fylle ”kom någ r, skog om , som ropa ar e ur ger uari. februari ren bak utrusand krumbukt t 11 gån den 22 febr mer de n ska varaätit klart. . inträffa runt och nge tar 1968 har es killi skut har att ingar lingen han född del mån om a när han agshälsn Sune, sedan e. ås en STRÖM av glädj geten är tar honom nog å, Födelsed TA MALM tår först horn. har rätt på Rådjurs tus i Ume i FOTO: AGNE Det upps n om vem som hans små tis Mikael n. Hon tvät från Pon far tbyte får reste Stort grat speciella dag, öronen. ar redan skönja och mor meningsu och vem som mit ket mormor det blir börj först har kom din myc Hoppas att äta som nu den Man ttisamar från Myckle. äldre geten e året, jagar bort grattiskr pa. tårta! Gra Den pap id med och gott för femt sor! Ingr mamma tillbaka ar i mas till

i Högås Rådjuren

– Det är roligaste igt allt trevl får folk man träffa.

”

DIN SIDA Folk kvarn. – mal kaffe En gam finns här.

mycket de har ofta gaskonst är kunder, lig e. Ovan är trevliga smalt ämn Samlare r om ett kunskape populärt. pel till exem

”

rism är Loppistu att en faktor d. räkna me

– Med lite

det – Visst kan r kronor. a, säge värd 5 000 ju få fynd NESAND tligen var ska man RIK BJÄR den egen man på loppis Foto: FRED veta att de fick här. – Går tet, och kan göra de i ansik fynd man tet leen nta vilka ett belå er och beka spred sig lat vänn för en beta berättade N kund or.När hem och till tio kron en istället Larsson köpare av Carl nu åkte bygdsbok den summan, lig hem för Eva en ovan ns får man Bosse och hur mycket anno prissatte d. En gång men å andra sidan Loppisfyn ke, surt kans vara lite Eva.

a vägar, åker lång

och utgifter

inga lån

TV:er ter och A e e it v ik t n er på a osse lev B h c o a Ev ron. åt tillva in och krydda kommer – Många ka, säger Eva e Stål. algis ttar Boss r mer ar blir nost som härstamm na kosta ka berä n är gans – Modeller halva priset, g haft å, det Johansso re som r äs och aldri från Ume eller mind saknas är serungdoma från Vänn att gå i bjurforset som paret slog är de l. När ånen det enda s 1958 det myckr, säger Eva. annars hetsskötse påsar blev sålt förm n, som uppförde redan rning, köpe har vosty skola ade. Jag malpåse ihop sina get till en tänlades i och är helfullutrust boha ort dubbla maskiner en givare men n arbe25 Imp som seda a. a kom cirka år flug 1972. felet var för två vändarna ”här dande gnist redan köpt skosom n heltid n eter är en nöjd, enda BJURFORS iva Till Eva Johansso – När hem tsmätare antikvit – Jag hade era är äve tent, säger de satt bedr och hastighe Loppis och att stanna. Num ten hos land Stål lan med syfte et, säger tade personlig assistvå på till en de, säger Bosseenda mer förbi och så pekar de tape in”, för se båda hänsom haverera a som verksamh måste vi lever de kommit fyrhjulingar på nsson och Bos ttar om våren arranger annan frakterna numera och berä om, a . Förra nämner som lätt et. t. varit med i ut rum kinesisk a Eva Joha samheten ett lyft när Bosse r som de g haft riskmomen blev det stopp n- verk vis, retagarn av överskott sen r delse aldri ot is gran dsfö s rörel båta gnåg lopp som byg e även om fick – I våra r oroli . än nu när räcker på säger Boss vid sidan blev återSnart ville förråden. Med len unde Bosse, i Bjurfors på det här, det e skolgång ice Suezkana tömma rektor och en bättr r samheten annan serv fyrhjulingar i Egypten. vara både väl- arna – Vi leve - och heterna har verk av han får hälsar enten dig antik tiden are. försäljare n och en fullö detta säger de. . Generalag vaktmäst Stål och Eva Johansso i vuxit till försäljning över det före Bjurfrån Kina erad på kine Nostalg erna bedrivs i en men i Bosse vägen förbi affär, med specialis ö, kom har näraffär en extra och nät. rummet. Längs Blå söder om Gran är är ukter och den Att mal skola ger i lärar både disk inköpen siska prod edel av gam byaskola fors, strax en tredj – De flesta som flyttar nedlagd knaden, mare sedan äldre -mar år ihop ag ligger en ATV ska . För åtta liv som Boh Bosse flyttade han bohag från mycket av förrött tegel er sven drev Innan hemmet, naden nytt stamkund i Bjurfors, å, till går till fick bygg med Eva ag i Skellefte säljning al. föret loppislok r bra till, det hänt fastigde eget d anna – Vi ligge nitar när inom blan folk tvär r Eva der att en, säge ser skylt

dag sam a ditt bidra Senast mån en vill vi ha ten.se eller post sdag å utgivning familj@vasterbot , 903 02 Ume till Box 3053 E-posta ttningen, kuvärt. till Västerbo sänt svars st i med eras enda Foton retur

r, ter, historie bilder, dik gar/tack. lsningar, tnin in firarhä der och uppvak att skicka sbil Välkomna , nyfödda, bröllop teckningar

2012

deln, kare till Vin nga besö vara bättre på e väldigt må nde Vi tillför kommunen kund om de ku r jag tycke p att vi finns, liks ormation. inf att visa up s för att sprida os använda

t cerar dit Vi publi stnadsfritt! bidrag ko ma vecka som g.

26 9

d landsbyg Livsstil

2012

ar hänon. Vi bruk informati när vi har lång r re t. visa vida som fråga mentalite besökare och-släng är en viktig säljt mer att is-, väga tror som finns någo Internet olika loppjter ”om det fler än man det gälten?” l. Via många gssa mässigt, göra i trak et, kana - och förmedlin tänker miljödet yngre gard antik k och Lopilt fors Anti ler särsk landets a, når Bjur ifter för Utg undr t utan säger han. ringer. måste ändå opis lång Telefonen r ett rånjärn, mer Manklarar ni er ekon gränser. rarv artid kom hur sig. – De söke kommer strax ett kultu – Ja, sommoch med från yn till miskt? – Här finnsskillnaden mot eftere ta häns till r Eva och planerar kunder upp, får säge ks med den – Man måst n också, med de att visa att här finns å nade utlandet, n tillba prylen. eum är l i Ume er var det ns- lokalkost de är en ett mus ålen, seda na uteft r nde loka spannor på förem la också, fråga t resor r Eva Joha en likna inte funka, säge man ta – Gjutjärn är någo isar, säge ju hand ett d pryl, det är det lopp skulle det kan man ju inte på ga efterfråga mån e. inte om sikt, ofta r son. r väldigt det går jag Boss Det handlar rent mag som söke ter, – Vi tillfö , säger de. – Vindeln, niskor om utgif vill till män e de museum utan unga mster besökare en kund precis vad , de vet kommun visa upp inko Eva. tror att r tycker in- dem NESAND att Bosse som säge på r BJÄR återv sälle e Trend RIK säge att bättr FRED rationen de kund att ha, menar e vara , liksom a mit för äldre gene Bosse inflytand vi finns den kom att sprid uf- den så stort gör att oss för ningstren har sina förn an haft ungdomen slit- använda och nu, när stanna, nas o- som mot föräldrar tiga skäl. den ekon revolt är det – Dels n är det biten, seda miska

de vet att

a kram på att häls ner. passar stora vän små och

oss. klarar vi

En familjesida där du helt utan kostnad får dina hälsningar framförda, dikter, roliga historier, bilder, teckningar - ja nästan vad du vill! Skicka till familj@ vasterbottningen.se

Läsarbild

a flesta känd

n, gör rena mer a killinge Den ung man kom utt när glädjesk en. med mat

. us 4:1-11 sa2. Matte , får vi rann se, tan. 26/ ka fastetiden gen i fas a och försö och ska der 1 sönda din Gud, ka oss själv titet är— "Herren hoSTUND. vår iden endast skrivet: n är—inte a staa- var dja—och NGENS egentlige församdu tillbe tjäna". DÅ lämn "den Helig VEM jag folket, han se helgePRÖVNI du ängpå som ska fick d den, nom ställ är. Jag m och en,

ner. Dela ej brytas kraft, att erfarenheter unen och tankar n på "väg andringe slippa att der livsv jag ville hem". "När bad: Gånge detta jag ens, en vid lida, när jag med å har bett: kalk, fann ocks som K! And och blev förslaulen hono betjänade bara n —TROR att jag min min sida, NA KAL Jesus, av att han den" de Djäv och fick och GE DEN mig linge Frälsaa fram Guds GÅN d ens mur akt, "DÅ blev e för nsak n, stun dom trädd "Ran ens .. i ökne han VAR och vanm alltmer min sig lar I ångest att OM Prövning är det för ber: och pröva mig förd upp as av djävulen". aldrig - get, pat — e han kasta ju honom. hela liv, hur r och svår. ren käm så kund skulle frest till dagens texta stod el- Gud— mig se mitt s—men, så bitte en låt ro- son, utan risk, för det äng- för Jesu s det oanade frest ser"! kamp blir ej och Inledning verkligen inte , syndfrie— ner o Gud, det få och den rene - kanske ska ge sina på oss? Finn han som Du vi möta et: "Han HAN var dig vsnitt, hörs möter oss vi kämpar, att - skriv ser, som , att bära tsgrad, som- PRÖVNINGAR Herrens väoch när mg makten ligt. svårighe t befallning inte stöförstå, vi ene, ast oss står. Hjälp i samma men tillräcklig av den onda den öde lar erna "SÅ, att du ar, att vi ofta ej —vissnärm Bli förd s, sten..." då gives han önsk a, i efter upp—till e händ fot, mot någon för Jesu trygghet Sina barn gar, när att tvek erka till oss mild ut—eller viktiaren blev: ter din skola nå... m sorger vila, allt, ska samv att få oss, det en frest Bevare för … är till himl n... att säga bästa, för ökne här, geno å hans het Jesu svar å skrivet: Du ska lsen? VAD Vad är mitt ville vi till det rn ju " följe han leder först ocks slut¬. Bli Herre Gud, ensam - Utan mat i våra liv? längtan— en, Fade din Gud. är… Vi "Det är Så en, … värld gaste besv i där och att NÄR ulen fresta Herr innersta Han var ”ovan där" ch barnet n ser ut. Ger jag r bättre hjärtas k—det står, o dagar inte en gång tog Djäv ”—o er, hur väge M. JOHAGEN iterar jag? r väga eller dryc u förr i tiden högt berg us känn fastat i förti r, blev Änn vad prior mme och sätte till ett sjöng vi—” Aposteln Paul han hade nätte i mitt - alla riken Jesus upp och utry många är till er även nu. e honom g- tid viktigaste rig... Då och lika gång: "Det utstå lis på det och visad -.och dess härli r fastan? der hung skrev en får blir foku ex. nu unde han omsi aren fram och jorden som ni vi ÄR min liv, till "Allt detta tillär på frest fostran, gått före, exempel: och sa: har a trädde "OM du s och eller het— någr var: Jesu r ner ag be om a identitet, r Tar dande." du falle ndla dess hans försl fotspår och inte helle dom min ditt, om så förva ? Försöker får gå i hans . Jesus föll svar till han egen Guds Son, presterar är? Unbröd "Jesu niskan ber mig" frestelsen, utan GÅ det jag jag INTE stenar till vara den var: "Män bröd, för den sista besked: står jag av frestaren gav ett 2012 ty det inte bara SATAN: 24 februari utgår ur ska levaBORT allt som a frestelse, utan av "... I näst Guds mun

telse

Betrak

is r att lopp n tycke kulJohansso form av a finaste är den kan tänk ng man turgärni

rkas de Idag tillve Kina.

er många aka und mit tillb har kom a geten för att få mat. era tam ngar Den num sina killi vintrar med

dström, David San 24 nona, och den , Vilhelmi , på Lycksele BB Malmbo Arthur Annika en pojke, 51 cm. , längd Åsele, fick , Tilda, Vikt 4 170g vember. ja, Kasper Vanja, Nad och Rasmus. r Ronja, men hete Car Wilma, Syskonen , Tindra, Melinda

vdelar i ens reser ATV-märk

KRYSSIDA SPORT Väs e bo en ä e s a k d o sd s k va ö Väs e bo n ngen nume a även ha e s ä vk a spo ns ag dä v v a epo age e e på and a sä be yse äv nga och a angemang 24 februari

24 februari

2012

sport

Sport

rsta grens fö Ted Arm sterskap ä stora m mindre någon och tävhade bara ssväng pen förkylning Europacu gt i et n Ted inasone r sitt land n jul gick också rikti bästa Vilhelm inna står infö var min nsin, bra, det Armgren a internanågo pptakt säsongsu första stor terskap i Ted. mäs urnén berättar tävlingst tionella re bra. Första te. mind skyt t iftet skid , sköt ns rolig efter årssk ingen form – Det kän nde, – Hade nna t. det och spä också dålig ringen gick Därefter … tycker 23-å bara är i ämt bättre, men jag lite aningen som alltj sin karriär. hade – Då or och början av med vurp ade i missflyt gren varv r. greje Ted Arm skidskytte med a i VMandr platsen när det unga år självVarför ing, men var helt ade dåkn inte vänt s läng truppen nasiedag blev gym Skidskyttegyme att skriven… jag trodd på och därstudier – Nej, men ma med. Sollefteå ing le kom e! nasiet i ad satsn jag skul en uttal också gjord en. igenom Vilket han ret på rygg med gevä

A VILHELMIN

rn Ferry sonen Bjö ta Storuman på min favoritlis p högt up

av favoriter absoluta hans av mina främst för y är en t ärligtare! Detta jörn Ferr inte mins naktiva idrot tana sätt där misslycka dagens a och spon ringar, vid rs mest rättframm e bortförklad där man anna inlindand tvärl endaste heten, utan ggande i en spor som inte ger ett t eller nalis den är uppi hkommentarer som jour klysc mig själv ser möts av jag ner fåne. ett om ade prestatio dugg oavs tintresser ns sportsliga i ärlig änt spor även Björ nde även om jag, bara allm t dock är gilla rten direk Självklart mig att nicka skyttespo får har skid något som n, i övrigt inte en hetens nam min lista. på första gång upp jag n högt let år seda dåvarande värv a tal 15-ta i mitt e starka et är i rund n. Detta då jag rand dåva Björ igen följde det träffade bössa) täml treporter som spor längdåkning (utan i stod i å-teamet et logiskt IFK Ume ns det sked i ubbe som Kamratkl talang intensivt. men även då en ung Björn var främst, Elofsson, av, naturlig erg. ND skuggan sson och Högb självklar t N VIKLU Björn tog något påtvunge Foto: URBA Brink, Carl minns jag att utan och det åkform. sig själv , men det Redan då s absoluta anhanget m att vara sig. Björn Ferry bara geno betala plats i samm ar utan ma fram bruk t sätt is skräm kalkylera tur är, som ppningsv e möjligdet, som t ska förho är också senare störr gevär ut i på slute ett några år pass här t såg han ta med sig i den Några tuffa örståndig bäst genom att om och tog tag bli mt inledde heter att de bestä anhang Han sadla nella samm t utvecklats spåren. i internatio sedan stark allra som han lls, den n och som karriär nger seda ari 2010 som, hitti för tio säso febru r klart 16 Vancouve med själv n i hans karriär. kanadensiska i till ett dage am åtta ktstarten största n i OS-ja snö, kyla n som blygs Då Björ positione bortom allt vad start t de teventura lång förvandla jag mig rieön Fuer ing. befann där på kana ts TV-sändn OS-guld men r, t som spor mentator Euro or hete dock inge racet på och skid g tysk kom len då härliga nivå är Björn. obegripli den kväl r för mig följdes det roll var alj av dyft skrämme tränar efter plan Att det baras spelade inte ett en Olympisk Med kunna – Nej, jag bjöd g på mig röst som tror lade besla vassare och n-Björn fram Storuma valören. skrämma VM. skytte. ädlaste skickligt skid i tom den allra till VM en l är, föru åkning apacitet vinterns roversiel som Storumanson d, STORUMAN och kont a börjar i den åkk och tror att n Ferry a epitet pontan ”fel” iblan te har Björ er Nästa veckinte kommit upp ga te, två andr i och för sig bli Starkt skyt varit si-så-där gånger följer plan areskidskyt i det rikti und kan trampa på, men Ferry som prep på utan – Jag har åkningen sig. Det tit fullt betydligt Om hörn pats skju honom tt pbär med varit n rat hop it utsa tet g note världscu annat t jobbigt att med rak som jag säger Björ han dock drag . har skyt har aldri bland vinterns Strongt! lossna, in sig i någo vilket ste men jag genom e. t sätt. en enda bättre uman där senaste dagarna det ska eller måla och det främst tävland gar utan på ett ärlig bryterklaveret ma i Stor fem svän parera allt kommentarer rat hem ylning under de t i arm ar om. skickligt are el och n världsatle anor och gett bom vittn för utsp aldrig tidig sig en förk en anna gar till imeter rygg stå – Jag har och har också vulgär ändrat kostv r anlednin säga, gift sig med 194 cent riamheten, att Att han at en halv diskutera s i den så bra mate så Ensa skap en viru , tit vallen, att F), från skid skju i sjöng bare på här åkningen a kroppen, ra… y Food LCH som i söndags skan Heid t lite snab har den en att skogsok (Ferr som inför ga lång sent gått t efter. Hittills varit hund inte lägga blivi gått in för det n vis mån Björn släpa ut en kokb inte var?), så mt extra onge let ar givet ns det bestä ska men vad också skyttesäs Storuma ng lade att leta – Det finns utan och vas (eller – Men man och energi på breddar a säso går inte otakt för y. visa i TV-r sningen l löset tid aning i ker, det bi- denn på just skyttet. enke i Ferr orsa kom myck fräck barn i skidskyttesat t folkligt sätt. n en VM för en Björ fokus sig finna det är mer till ngen som stolthet och tro n och räkbruket mitt på ett intressan är åkni det där, faktorer. och det Björn kom ar Björ ter aktiva – Det har inte många olding faktorer ning, men hans regis t, den av de i dag nation av av. Att vi tänkbara tyska Ruhpför att åka alla sagt, en hårt inte stäm räknat med nar upp s allra mest y är, som som jag tränat för t självklart rung i eringen om det jörn Ferr som jag imponera att han fungerat ra erliga ursp ”bott” någo n Följer planmaterialet. ats på även riktigt som distanser. har jämförba vårt mod r år på samma idrottsmä fel, att det och hopp nde er varit utom har eckla det? Du näm vi eller faktum – Jag om, det skt fylle a gång reutv det och r igen båda dess n fakti vida någr vi ärke rakt r. men Ska vi ygd och erar Björ den där sse följe rt och först chanser är svårt, Örträskb bra, fund att just lite läcke med störst intre samma – Njaa, det dra den slutsatr bara r jag är jag - gälle n infaller…här fall te-VM. datum tycke iär är en av de som Ryss kan i alla ifika dage den Skidskyt karr nationer i dag har spec vi pratar om vinterns född i juli att hans e sen att t hittar a börjar När n Dante Frankrik rial och så här lång Nästa veck n och sone år. land och säsongen positiv överrask e mate i Andersso Ålder: 33 Härligt! et bättr atrun Heid de hade en n myck än mots Hust nu Björ rser ilj: i resu Fam åt raka ärker nn då det och en ejd först starkare konkurre med omn kompetens2011. sex år seda vi, Norge ning vi ser till i Umeå + PLUS för fem, uman. nellt sen om fett. ysporten bara var Bor: Stor umans IK. mellan ett natio nemycket hade prostort sett Inneband sin position när samarbete yförbunterna. har impo giskt och land som e Klubb: Stor . Detta i tser. skt, ekolo på det här och Tysk på orten Svenska Inneband ytterligar – Ryssarna starkare än dåliga tillsa Äter: Sven l ordning etableras och flera socker och fessionel stort, varit centrum ersitetet kaffe. det med Undviker n- rat en, univ pjäxor, och och det. n mun infun och nsin områ kom Vatte or rmen inte t hög någo er skid Dricker: Att åkfo g: Fisch anen det. en perm Utrustnin (22LR). ade r. it sig på er 5,6 tidens tapp , kalib Leki stava dande i Norge. Anschütz – MINUS förneka att senaste hel del inför stun en Bredvold Vapen: rkad av en inte att är tillve g oroar Jag kan faktum Stocken å AIK-poän i sig, men väl det drar ihop Skellefte när det gen kompis Inte poän slutspel. är ens bästa d sällan stren minu sig.

assande Ferry i p r VM ö form inf

ry Björn Fer

Va e vecka h a du e k yss spec a g o endas ö Väs e bo n ngen av k yssmaka e La s Bu man Me od k ysse nns med va e vecka

.... ...................... ...................... ...................... ...................... ... ...................... ...................... ...................... ...................... ...................... ...................... ...................... ...................... .. ...................... ...................... ...................... ...................... ...................... ...................... ...................... ...................... ...................... ...................... ...................... ........... ........... ...................... ...................... ...................... ...................... ...................... ...................... ........... ........... s ........... Adres ........... ...................... ...................... s: rt ......................

........... Namn ...........

Posto

st nästa nda sena ng oss tillha Din lösni ttningen Västerbo

et v 6 Vn-kryss lotter Två Triss 1:a pris: eln by, Vind Linda Land Trisslott å pris: En boda, Ume 2:a–4:e bsson, Över Sune Jako ksmon ele n,Långvi Noré ia sele, Åms Mon man, Mård Maine Fors

rase-och-lä lt av ett är Vilhe del någo inte bara också till stor ren som e VM är utan M Stundand 23-årige Ted Armg i VM-truppen A LINDSTRÖ för sentant äventyr Foto: KENN s enda repre a. n han mina SSK: e seda dlopp enda aktiv na de är läng klubbens Vilhelmi Gärna läng gång fortfaran - det … Två men från själv åker , er bom s Skidflyttade tet kräv – Men jag dlopp när det skjutit noll skyttet som är men de är orten Skidskyt läng n. et av Ted, som fortfaran Ted som gärna – Det är har för bb troge t berättar klart myck lem, jag de till skytteklu kommer det att passar, även anna men är mitt prob nasiet flytta tid. det finns ka på anivå, – Och så hans stillba lägst er efter gym och fortfarande ning ge låg vill är d också kräv de i en inlär förbli, jag och att jag ländska Östersun fortfaran mitt skidskytteäst den jämt ben t sätt ridh klub ser någo en i bor i fas och re till sikt. en. ägare till m aktiv roll nu på lång a Äga metropol ingsförut nybliven mmans ensa n större tävlande t, är trän r att bygg – Jag är – Här ala, jag spelar inge i landslage äst tillsa – Det gälle det gör jag rna optim (Skellefen ridh jag är med t och det varit sättninga kunna satsa på vännen ), när tävla så erfarenhe e visst hade med flick Elin Nordlund m att fler. skulle inte om jag bodd det men are om vi varit bäst geno möjligt. rdiga sätt SON som tar i teåbö som elmina, samma AR ERIKS dock Elin e VM ttar rolig mycket GUNN är ma i Vilh a åker berä dand det hem kvar aret där, är det Inför stun som gärn trots att stora ansv olding menar Ted hälsar på när gren som tyska Ruhp Ted får göra Arm och Ted om ”hem” tveksamt . ges. inte tillfälle någon start blir dock inte – Det iellt ofta, spec kning nar, se var över särskilt . år. pappa Gun Väntar tillö kan vi Senast i Ålder: 23 Nordlund Susanne, t sätt vintertid. a gång blir väl Mamma flickvännen Elin På någo v för Carl Familj: som reser julen, näst Marc och honom som vänlillebror te) och d. Bergman april. ljen. Johan Östersun na SSK (skidskyt ning i fami n inte Bor: tillök an. tar b: Vilhelmi atsar dåkning). önskelist Carl Joha får jag Klub Heltidss par år tillbaka högt på na IK (läng – Om ling står ett start så Vilhelmi tetill kyck den. g: skyt det Sedan stun skid fall, kommer : Allt med Utrustnin skidor han på passar för ten i alla t Äter satsar Det som d. är inge åka sprin Fischer på helti Dricker: gade Annars r, Exel sporten hoppas nan plug er, vet jag. och pjäxo men visst funde– Dessförin ka kurs spikat, stavar. Ted, r a ensta e säge någr Anschütz n störr jag jag få åka, ätter: Vapen: inte i någo med men det och forts gå där ner rar att Fort g. segt har . omfattnin – Det blir säsongen någonting Antila stock et Den här inte göra att jag till väl myck och varit t jag vet som är se sportslig även om för att er för Ted i är med upp-och-n andra säsong r mitt viss del sin så här unde ap. inne på och lära t. mästersk och tävlandslage a större gen först – Försäson var bra, jag en än lingsstart mindre n och r med inte bra i vinte bom. o Laaksone herrt mycket ren Mark n, n endaste har stäm Johansso mellan Skyttet slagsutan någo Jonas en står rundor a med land i la, Elin femte plats fem Ferry n en trän tränare. ppnda Inge sterskape är helg en förho just näm Bore Biathlon Världsmä inleds komrrikarna - kompisarna. Världsmästerhar vi n. Öste kan så vara med te över erg, I21 inför Matsson, med som tiva nya nam han kan Detta skidskyt beth Högb första kommer ag 1 mars den nega s killar ning att och Elisa de torsd utan ten till en dit han däremot dera LÄNET i . nd man familjen en, alla på sprin ng skap av en outsider VM etten då Eklu ning säso IF. dstaf erns rask men mixe Staffan något sig. får vi en dålig Till vint helgen, tränampel på Ledare: ett ning så har haft ja favoritstä skytte som apten, dam ar tillök låter som iltigt märkligt. vänt ndsk skid är som t slutg t förbu smyg vilke ett Någo tyska avvakta sida, kom makande avgörs i er S 2012 Johans mumma-s ing und läge från Carl Staffan Eklund 1-11 MAR g, Tyskland. inför Ruhpold 1 till 11 a Passande vara fel, TTE-VM oldin n redelsern ts läge… behöver inte menterar SKIDSKYrogrammet i Ruhp periode den blåSlutförbe genomför pen. y inför – Det 2x7.5 km). har herrtrup det ett (2x6+ Björn Ferr Tävlingsp mixn, men VM:et mars har n avslutar Mixedstaf ar (10 km). I21 IF, Damer: i Storuma inleds med edninge 15.30 de Herr Ekholm, förkylning hemma VM:et som Sprint, komman gula lagl 1/3 Helena (7.5 km). I21 IF, med en 12.30 Damer Torsdag nedanståfetten km). tyvärr Jonsson, Sprint, a vecka. ar (12.5 3/3 tagit ut per. t edsta den 1 mars. Jenny Strömstedt 15.30 Lördag SON ag under denn g ska han enlig start, Herr (10 km). Karin ERIKS trup torsd Jakt a e AR 3/3 Ann m Biath till end GUNN , Damer 13.15 Lördag I dag freda Stockhol åka on, Jaktstart (20 km). 4/3 en Olsson, a Nilss under Herrar 16.00 Söndag Mari IK, ns, ar: planering att a ns Dista Herr (15 km). 4/3 d för d. lon, Ann y, Storuma Damer 15.15 Söndag Östersun Östersun Distans, Björn Ferr ström, Anund(4x7.5 km). Biathlon kommentar: 15.15 Lind Herrar Tisdag 6/3 gren, Stafett, Fredrik 7/3 r den Eklunds (4x6 km). Ted Arm nus 15.15 Damer Onsdag det gälle damStafett, sjö SK, – När ar (15 km). SSK, Mag lon ag 9/3 till Herr na 15.15 en Fred tart, t plats Biath Mass Vilhelmi (12.5 km). 10/3 femte resonera Damer 13.30 Lördag er har vi ra. Masstart, Jonsson, Christoff 11/3 avvakta truppen d, preliminä 16.00 Söndag att vi vill i juniorÖstersun Tullus SG samt så länge 11/3 som så , , Söndag en är ännu det går la Eriksson Bergman Klockslag och se hur hur Inge Johan Fotnot: främst Carl . Den VM. Då s SF. n presterar r Carl Ekshärad Andersso det gälle er– När s medv Bergman Johan

us set/ Reb Lilla krys a Rätt svar: raft bygg Nu får Sydk Barsebäck i en reaktor

rna molekyle Om bara ner till, rin i benen står rätt och stjärnorna r, ja, då kan dä allt det riktigt roligt. VM:et bli

”

N NÅGO BJUD NNER TE KÄ DU IN NCH! PÅ LU

Böcker

+verkkatalog ock reservdels bok till bm 4600 14 stadshand ers tl 20 070-570 allis chalm 54 Bredbyn

Säljes

kar släp 6 ban , tigad Timmer

n Ted Armgre

ng Ruhpoldi rupp till es VM-t är Sverig

se Trisslott Sorsele ttningen. Norlund, .vasterbo Yvonne ns! www din anno Ladda upp Sockar , Älglund, Hägglund Gullbritt Burträsk rtsfors ari 2012 re Åbyn, 24 februRobe lund, Ned Sture Hed

reserv Något av r har han er i vinte

Här

adres fredag till

et v 8 VN-kryss

Box 3053 å 903 02 Ume med rtet 1 Trisslott Märk kuve 2–4 pris: 2 Trisslotter, 1:a pris:

eratur Bi - Litt s. Bin till

r sälje eplan, Bilitteratu nöje + studi tiken nytta och prak odling i Drottning onningavl, m fl m snurra,Dr diskuteras.Tel Pris räsk bi-böcker. ar. Burt 44, kväll 073-824 34

t dsdräk

Hembyg

t stl 38-40 landsdräk 84 06 89 Ångerman 1200:- 0739säljes för

r ver dela ling, Rangero bra kopp

med V8, SvänghjulFrån klassik -75 68 komplett. 700:- 073-841 83 art ej prutb Skorped

n Släpvag

0x2700 m flakstl.160 skoda te Släpvagn 8oo:- ev.by tipp bes.6 ddy bes. ej rost i mellan. pickup ev.ca en slant fors hög,läger 78 Kram 070-345 73

ans oja 4-m Skogsk 32”, Balsspjut

dic ted TV Grun Såmaskin Stegs med kniv. tallriksharv 36 B, 2,50 mm , 38 tallr. 0613-340 Kvereland Noraström efter kl 18.00

bm nsbok till instruktio Bredbyn 54 070-570 14

alp. inärb. Blandis-v .Tik, veter shihatt flytta o chippad en pudel. sprutor t mest lik tzu/pudel, skiftningar i brun svart med Näsåker 66 0622 – 106

ren Delvis utsku tiv. L 132 cm, gsmo 4 cm. tjäder-sko tjocklek kr. höjd 38 cm, öljer. Pris 700 medf ar. Verktyg 24 34 44 kväll tel 073-8

Torr 96 0612-266

Böcker

-valp Blandis 9 veck. fullt klar

otiv m tjädermmed Relief relief

d Meterve pris 437:-/m3 lövved,

ckar Getabo r söker nytt

2 ocka 2 st getab a och fina 4 resp.070hem. Snäll slyborttagare. kta ta, år, perfe finns i Angs 696 56 33, k Bollstabru

, 23066 g, -93, GLSI på al.fäl rostig i lack, vdäck, sdäck e, något , Går farthållar a behöver fixas bromsarn r och låda. 6000: bra i moto Lövånger 544 0730-355

mont 41 STT, turbo bil 070-255 53 hel motor, ev

n Vävgar vävgarn, r allt mitt minst

Citroén

Jag sälje och lintow, ll lin, bomu 304 43. Noraström 1000:-. 0613-

all mm Flytover stl L, använd en erall 1 st flytov 1 st massagesits gång 800:-, ic, som ny 1000: OBH Nord 72 0914-300

kstvätt edHögtryc 2000:-, sågk

Finns med el i 100% ULL. storlekar, och låga färger och ant, höga 070-376 utan pälsk FRÅN 100:skaft mm fors 65 04 Kram

tvätt Högtrycks sticksåg 1000:-, jeslip 700:-,in 700:-, kornkross 300:-, borrmask rundbalar ressat torr 2500:- hö Bud, Lösp 668 052 traktor 100 14, 0730hö. 0622-

Köpes

i. Bes TCT komb Xantia -97 En del rep.behov, och t.o.m. 1206.h skinnklädsel 7 09 28 dock fräsc ina.070-65 bra drivl Björna

Sockar Tofflor/ Tovade i olika

r Snösko gamla sortens ar köpa 0932-106 23, önsk 070-367 41 snöskor. holm 75. Bjur

Vedkap

köpes. 070i bra skick Vedkap Lycksele 255 72 14.

kopa s/Baks 3-punkt ktsskopa /

t 180cm. Köpes 3-pun bredd mins Bakskopa sse även rep Allt av intre fantasi priser. objekt. Inga070-204 78 88 04, 0661-409 Skorped

liter k 1000 Plasttan liter på SJ-pall

1000 pPlasttank Tank med avtap r. ) (finns 2st på pall med galle (2st ningskran ter. Säljes 450kr d Utan defek d 100cm Läng svat800kr) Bred 117cm, Drick 120cm Höjd k, Foderrttan g till ten buffe enkörnin häck,Vatt tentransport om arn,Vat nförv djure sinar, Vatte trädgårbrunnen atten till Diesel ing av regnv n reservoar, , taden den, Vatte från verks av Spillolja aring / odling ej Vinterförvx)(ibc) OBS har fisk, (Cipa t Giftigt i denna kker Böc ren instu Domsjö varit någo a bl lasta 0660-52737 hydralisk 55 070-570 14 54 Tank !!!! vh tionsbok Bredbyn

Sockar Tofflor/ Tovade s i olika nypris isborr Mora fteå Solle Oanvänd säljes 350:- fteå ca 1000:Solle 65 28 54. tel 070-3

kel 3300 Sparkcy cykel Esia spark Oanvänd 5595. Säljes för is tea. 070blå. Nypr Finns i Doro 3800 kr. Borgafjäll 334 08 03 in! och skicka Klipp ut k: för rubri Kryssa

trasi Helt eller eller bara en större växthus tskivor.Äv kanalplas s / tunnel av 28, 0662bågväxthu 070-657 09 intresse. a 3208 6 Björn

br250t a Yamaha skoter, gärn

hel 31 Matta eller 57 09 28, 070-224 defekt. 070-6 a 01, Björn

annons upp din ! Ladda hemsida via våret” och följ instruktionerna.

. publiceras nsen ska ndTorg som anno a vecka på ”Fy 5 cm bred. vara ca Klicka kl 9.00 samm dpi och t måndag med bild. minst 170 t – även ns senas sning på din anno FyndTorge en upplö nsera i Ladda upp ar bör ha s att anno du bifog rande grati Bilden oner fortfa ns privatpers atanno Det är för din priv

Nu i 4R

ES EJ. IG INFÖR ...................... OTYDL SOM ÄR ........................

TIDNINGA

i kommer ingar! januar ten av i fyra tidn t och endas Från mit att finnas med Gratis oner!

............ T. ............... ........................ TYDLIG ........................ ........................ TEXTA n)............ ........................

ANNONS

.... tecke ............ ........................ (max 15 ........................ Rubrik ........................ ord): ............ .... ........................ t (max 20 ........................ ........................ Annonstex ........................ ........................ ........................

........................

2 mars 2012

er Två hind rätt ifrån sju

ningen Västerbott travtips! da go ig d ger jag vill Ja tack, rera! prenume ingsVälj betaln intervall:

319 kr 6 månader 530 kr Helår

utgiven en vecko ingen är nyheter Västerbottn med tonvikt på iskors ing berör männ bygd” nyhetstidn nser som lands och anno ”Livsstil Vi tror på människor. vardag. röst åt dessa prenörer och ger öretag, entre vet. gör småf föreningsli Vi synlig ar det lokala rtering bidrar vi spegl och rappo . Även en aktiv sutveckling Genom iv landsbygd utanför centraltill posit sig. som bor människor kunna känna igen ska a ” då är det ortern landsbygd är ”Livsstil ambition Gillar du för dig. Vår nytta och gen här tidnin vara till gen skall bor. att tidnin tt var man tom alla glädje oavse får dessu & Skog er per år gen Jord Sex gång nter tidnin den leprenumera Jord & Skog är . frågesom bilaga gen för aktuella norrländska dande tidnin kring det t. ställningar skogsbruke jord- och merant! n som prenu Välkomme

tligen Nu än agar! ed på fr

Fahlén r. - även riktn ig: 090-711 381, Gun Telefon giftsansvar Personupp

20121231 Gäller t.o.m.

ndelse Svarsförsä mer 900141500 Kontonum 908 50 Umeå

Systemen

10-9 word här ips The s – utan finns 12 Pass - onsh grönt, etc… g: 3-12-7-5segrar, kevarit Boltonfan ett spik tror att Kans då Man har fört Fem raka Men sorry Man-City! jag ändå aste etta hade det ensam ppt mål, säkr i er a somhemmabeseg t lopp som framspår årets enda inslä på tredjeplats här vinn att agerCitydirek t när Svårtippa att vinna. Vid löst Det sig med chester åt laget s framn!? nu hopp fallngens upp bra chan men får nu nöja att det körsBolto i varje Möter rar nsen ärvunn it säso jag borta och är och ligan. alternativ hoppas har a dista Millwall l match, ong 2) City (kupmam atcher Även här den lång B-hä ojämna star hem A-häst. sig och st. och bara ingen enke arsspelet e fyra alla 13min A-hämål rna satt det är 40 försv positione del. Bakomvarand gynnar detgjort Bolton det med det har bör strid mål. nack et men n en spets inge in sex förtroend . blir det släppt räcka till. och själv Readingchans inte att jämna och bra 15 raka kommer n-Swanvara en am hade a Wiga Birmingh förlust innan Matchern rwich och Watutan e-No maförlust matcher sluta hur sea, Stok ens hem ley kan mNu tar förra helg ford-Burn och där reko ingham. r i kam helst mot Nott a till! viktig sege ing. Ett som s 1X2. Lyck laget en mendera uppflyttn sex om pen , med t Derby formsvag

Turordnin

Adress

Varningen

st på de . en förlu atcherna hemmam

ongens vunnit säs City har mmamatcher alla 13 he40 mål och bara och gjort l. må sex släppt in

”

historia charmig Sagolikt detta pilot om en före Thornton) som (Billy Bob rymdraket bygger en sin gård. Han När i ladan på i rymden. nys om ska upp eterna får myndigh hus i helsicke. det tar det 6) (USA, 200 N FREDAG 19.55

På grund ken

Skrällen

DRAMA

THRILLER

Banken

RS 20 12 I – 1 MA

State of play

Fredagar

farmer ¡ ¡¡ Astronaut

SJUA

Onsdagar

lock ¡¡¡¡ er. Allt vara ﬁend Alla kan en bomb. histokan vara nande Ruskigt spänOscarsbelöav ria, i regi ryn Bigelow, nade Kath rikansk desarom en ame livsfarpå rupp meringsg i Irak. (USA, rag 21.50 ligt uppd LÖRDAG 2008) SVT2

SET STRYKTIP

s veckan

2012 24 februari Onsdagar

ACTION

ster City Manche raste etta k ä årets s

Namn

Postadress

Box 3053 å Ume 903 02

Torsdagar

eraner and vet Debut b FEB RU AR TV 24

The hurt

30' c c 142 1 15,0 c c 30 100' 6 15,6g c 66 100' Å 15/12Söd St Hd 31/12-6 1/2140 0 17,8g c :2 Söd St Hd 11/2-9 5/2140 15,6aM 3-0-0 30' c c 171 40' Sva Åk 11: 5 2 15,7a J (Eri HG) Topptips 12: 1 0-0-0 -s7- Sandkvist 12/1-8 9/21400 6 14,3a c c 275 r 66 30' 11/164 BOWL HG Å R-0-7-16 96 rade 14,2a c c :3 RENATE 300.800 Eri Å 26/1-8 1/1640 1 r r Eri HG Å 9/2-4 13,8aK 0-3-3 1 40' 64 rade 432 rade x x 39 Eri HG 11: 21 1-2-0 d 0 1 16,4a c c 54 40' 1 Enkelra In)a 1X 11/264 12: 4 (Per 18,1 A 29/1-4 4/2660n 4 24 40' Rönning Ul S 1 21,2g c x 1X X2 :4 TOFU -s5- 282.500 Ohl Ax 14/2-6 5/2660n 6 Lin CE F 14,3aK 4-2-1 20/2-6 1 100' 1 763 X2 12 Ro) xc Goo Bj 11: 15 2-1-0 40' d ug son J S (Ber 1 4/2140 2 16,3 x c 118 50' 2 12: 5 -s5- Eriks 1X2 X2 n 1/2140 2 15,6 x c 42 KNIGHT Nor Ja B 21/1-6 Bolto – MIA 2 :5 0 CARA 1X Ro 10/2-5 ter City X2 1X2 Eri Ul B 17/2-7 1/1640 13,6aK 261.30 40' 1. Manches – Aston Villa X Me)a 17,9a c c 33 25' Nor Ja X2 hem n 2 11: 17 2-0-1 1X2 stad K (Lin v 4 75 2. Blackbur – Everton seger åker 12: 4 0-2-0 -s5- Haug 27/1-4 2/21400v 3 17,6a c cc 523 100' 2 att 1X X2 PR X2 c 11/214 raka utan Tycker också PRINCESS Li U 4 16,7 3. Queens :6g. BEAUTY 249.100 Lun Bo 9/2-2 X City 2 Nyg Pa B 18/2-9 7/2160 X2 utan poän --------15,5aM 2-2-2 fort – Norwich Bristol 100' 4. Stoke et tipsx cär50 bör slå – Chelsea Nyg Pa 2 11: 21 1-0-2 100' ner. 2 Min3a13,8 Ipswich X2 O (Uhr Th) 1/1640 går myck --------Bromwich x c 64och 12: 5 Uhrberg 12g upp Bristol 5. West 49 50' 2 DA -s4-Uhr Th Å 14/1-7 6/2140 hemma. stunden och har X2 1 farad5nde 15,6a x c – Swansea --------28/1-6 7/2140 :7 0 EVITA BROD llen igen de J 6. Wigan ing 2 Uhr Th J 7/2-5 tungt för en poäng på 15,6aM 225.70 1 100'8-pro12 Satte skräc can --------all – Read 451då ough Hen Ja Millw tagit 11: 8 0-1-1 lesbr 7. 15,1a (Elf Mi) veck- - gdk 50'ham bara 1 herna. 12 th – Midd 1 förr0ak 22,1g 12: 3 0-0-1 EY -s6- Berg F 17/9-8 7/2140 --------sex matc a matc 68ting 8. Portsmou Nottingham n cNot senaste MON Da Å 17/10-km 4/2140 tare 1 1 – :8 gäller övrigpå för1X2 cen 2 16,4 MISS MY 298.000 Ols Å När det Eri LM Å 26/1-6 5/2140 Jö) 9. Barnsley am – Derby ga 13,2aK 4-2-1 ta. Det60'var 1 12 det mån J (Wes n bor x x 95 svår Tak Jo ingh 11: 14 0-1-0 25' aste per som rsson O van 5 16,4a x cans cher är 10. Birm hton 1 a kam 12: 1 -s5- Ande 4/1-5 1/1640 veckc c 104 aster – Brig 102 40' förr1a5 16,5a hand jämn Y ACTION Da S 26/1-4 1/2100 18,7aoch den :9är jag 11. Donc tol City n en n SPEEDWA 316.050 Ols Ö ich – Bris Ols Da Ax 14/2-5 7/2140 r Asto teck r här ovan väntar. 13,6aK 2-1-1 Ipsw 100' möte spela 12. 96 n ley vi od Fal Bo 11: 18 1-0-0 emen medxx.cc 36 var 40' matiskt Blackbur ord – Burn (Fri La) på Ewo nöjd02 17,3 7/2160 på Syst igt mate halv12: 3 13. Watf gt 25' Tillman J 16,6i övri23 hemma veckan viktig ett vanl sex xc 5/2160 är et en Villa TROT 0-s6-Kol Ad J 28/1-9 förra 19,4 jag n vi 3 SEY Tips myck 9/2-6 rätt n där har :10 men LIND Ö En Varninge jag var ingsstriLin CE Mp 20/2-2 3/2160 64-raders Park. 15,0aK 279.30 vidacre, 25' tycker sist och inge1t 16,2 c 32 . Hade i nedflyttn llsstjärHau Ke cerat 11: 19 1-3-2 re. 60' eringar. Chelsea ligger P (Joh Ma)a vida match 252 laget vann t mål i gard ett redu jag starkt caster fick anfa 12: 4 0-2-1 IKI -s6- Ingves 30/1-6 6/2160 16,8 c c 61 25' käm0par även om it Don ett mycket form Därefter som cc ett tidig den. Villa Bent skadad och WAIK To E r har vunn 8/2-10 9/2160 n 5 19,4 :11 R-0-7-16, inte gjort som släppte kt för WINGAIT 276.600 Wal S m, ter City ma. man n av ursä Darren er möte matemaWal To Mp 20/2-2 2/2160 – om hem ches syste nan reste atch 14,9aK 2-0-0 5' å lek Man n mam ocks inte matcher Ro) med tre borta Brighton x c 13 ett Wal To 11: 8 ste hem andra halv 40' tecke er J (WalJag ber har nio t Robbie 1 17,5 c cades – tror jag ar. Då blir byggt ut han är 3-2, 3-0 sina sena 1/2180 det e vinna sakn 34 Gästerna 12: 4 1-1-0 CE -s6- Unterstein ardering 3-0, 3-0, 40'i förra trådarna . Även låne 4 16,4 bord har 30/1-1 helg återrna 54 it. nerv att ngen och c E c sspe st 5/2140 han GRA tiska Ör då förlu tipsraden:12ska inte säso med siffro t har värld lt. Ska 2 15,3ag r. Systemet hade vunn NATURAL 256.700 Kih Ro 10/2-5 e saknas n utan att man 432 rade hen enke på Topp Lage man West Unt Jo S 25/2-2 9/2140 el Black13,7aK 1-1-1 ng, det och inge och 3-0. här matc a kvar måste tidni möter ng Kean till USA. Förd där det tts garanti. den plats ans - - 58 ans Unt Jo kupo Nu och 11: 10 1-1-0 veck ta 40' 13,9a varje häng vi in på Lu) 18 vänt le ens -/2000 20a15,8ag lare på sig 12-rä n kommer ma och ini A (Kol 12: 3 igen.c cVeck wich borta 8 75'her från Doncaster 96lare skul ! händ 20,3g are är c 25 Seda City. vinna hem d sta- Brom man i och för ar D -s4- Kolgj Lu Ch 30/10då ett r xsex matc sju från burn tänkbar vinn Boltonspe 5 5/2-4 7/1640 i detta t och ar man dock PASSWOR217.555 Kol Kr 5/2160 bänken innehålle bortasegr och En ChampiKol Lu J et är håller en laget hyfsa bara bruk Topptipse 13,9aM 3-3-1 21/2-5 plats på League skt Porto Laget är rund, gräs a. Fem raka ns tyder på där har vilket inne eringar. Kol Ad 11: 9 Premier -11 har fakti aste lag. ship. en bollen är raders, Reading. thor ste vinn gard betalt -2-1-4-8-6 12: 2 0-0-0 bara t formstark tistik. Man också Champion har sju sena The Haw fem halv ett Visst

PALEMA BRAÅS 160.800

............ ........................

: * Postadress

Va e vecka kan N av ppa V75 med h ä p av Väs e bo n ngen dä v b and anna ha en n e ad ex och sam ga s a s o S yk pse s ak ue a omgång å också s u ymme äsa nas h ä p

bra. t ganska var satt tidig sloppen Gardering are. Fler hästar också få ot svår Kan du dock lite hade råd med var av att någ jag ingen. känslan g"? Jag får än vad första gallr reduett kvar efter är "på gån na bra att ha jäm Då är det m att ta till och det med det när syste -system um cerat mellanr spelande. övade A/B mitt bepr Ett system har a gäller trav duger gott. flera svag en eller var lite man inte tecknen t alltid ter, där De olika s där. Förs r. Men de fann on punk er sig helt säke nere vaga men till femt aden känn are kostn e en vinn arna. Sedan sex för att hålla nivåer måst peng rimliga gånger att jag lagt a vecka på efter Denn V75 lning med chansa. rätt på en avde spikar t man häst i a det två n blivi till en två först innebär en anna s i de eftersom de var innan. spårminu i loppet arna men men den en. struken avdelning pengar alternativ jag behövs Inga jätte de bästa men ta tur som på ändå bakspår en har lilla gnut bitar ska falla lopp Båda på hur funderat för att alla förstärkas. Inga ser det ar as har a och då verk a körd utlov dess bli plats ås jag är kan kan först Klarar n vinster finns där n öppe bättre ut. känslan ligger väge sju rätt. start. men om hinder till fall en bra motorväg ips kan ! Veckans det i varje som en travt vi sjuan tar svår vad Nu lagom Tänk d. ång ser ge lätt iblan V75-omg t utgångslä vara ssan ut. Intre spikarna jag valt tre m och de ste ssy ing 10, 8 2, 5, 6, 7, s rankn 1 Avd. 5: 9, 2, 3, 5, antv Veckan Bay, - b er och p att idé med gång. 6, 12,40 Med gang i math viktigt - dukt och äldre arbetar Wolfport Avd. 6: 4, hela EU fram. Det är iral New I Saw You Blue ningar lokal Kråkbärs medaljer ttade 9 Adm ner över kommer naden. berä e Avd. 1: 9 för sin skolbespis inlandskommu ors en Avd. 7: dshu idéerna ling spän Helene Gavelin, kron Hurrican Gavelin e Wär i 6 för sin pepfrämst att Åselr=96 erbotten. Avd. 2: 11 10, 1 det. med refeomsorg Berman 192 rade ik och från Väst Norrme12, - områ gele och ammans Gårdsbut historia Avd. 3: 6, ner. Tills i kommun 1984 och MB Fisk x. Helenes ELSSON 12 Password per ute Året var att lägga t- parla Bergman 40 milAvd. 4: SYLVIA SAMU rensgrup beslutat han för Martin mina berä hade r 6, handlar jerie 7, 10, 8 ngen av VäsfrånVilhel till frampen sker erna 2, 5,tillve 2 Inkö rkni 5: båda g år. väg Avd. ner 12, 9 ammans Kupon You om sin joner per injer och 4, 6, ttensost. Tills portoch WerAvd. 6: LOU riktl upphand- tade terbo iral New I Saw 9 man 1: efter Adm Blue tlig Wret e Avd. Tore2 kronor rades en Avd. 7:9 om offen Hurrican medr=19 li presen-te y över lagen Avd. 2: 11 10, 1 384 rade ner Vöge llen men 12, 0 Avd. 3: 6, 1, 11 Auto 264 sammanhå 7, 2, Avd. 4: 40:1

p Åk) – Stolop tedt A (Sva V75: 4 5 7/1640 -s5- Svans

....

........................

.... ........................ ........................ ............ .... ........................ ........................ ........................ ........................ ........................ ........................ ........................ ........................ ........................ ........................ ........................ ........................ ........................ ................... Tel:* ............ ........................ ........................ ...... ........................ ........................ ............ ............ ............ ........................ ........................ ska fält ........................ ........................ Obligatori * Namn: ...........* ........................ ............ ............ ............ ........................ * Adress ........................ ........................

TRAV & TIPS

tpers för priva

................

........................

............ ........................

kr genom med 100 till Stöd oss ENSAM ALDRIG på att sms:a din gåva eller ge 72 900 4. Tack! 900-800 bankgiro

entsk Beg.dokumVännäs 23 0935-420

Plats för frimärke

r! ersone privatp

för endast

livet lätta lliga gör – sets frivi Röda Kor ensamma i Sverige bidrag för många . Med ditt varje dag ﬂer. pa kan vi hjäl

ntskåp re Dokume åp, mind

Diverse

Köpes

Säljes

och Gratis

kl 9.00 ndagar stopp må Manus Loppis

a vara Ingen sk ensam. ofrivilligt

thus ast / Väx Kanalpl gt kanalplast-

Finn med el i 100% ULL. storlekar, och låga färger och ant, höga 070-376 utan pälsk FRÅN 100:skaft mm fors 65 04 Kram

Isborr

72 950 NCH till n SMSa LU r i kampe 50 krono lden. så ger du ern i vär mot hung

35/36

Diverse

ant 2,0 ishi Gal Mitsub mil, fina

Burträsk

.D Turbo D MB 190 på 190

ing uthyrn

tenFullt elandskusstor frysbox , på Helg kök och , v-rum med utrustat dusch toalett med 4 sovrum. Båt och , kabel-tv r ingår i priset med moto möjligheter. Nkr goda fiske dygn Tlf . +47 oha@onli450:- / per sha-j : Mail 75055850 ne.no

lätt korg Fyra,st rvagn denna går med unde som helst, just var för info att flytta 750:-. Ring 66 nuendast erik jo. 067-840 84 076-840 66 84 Stugun

a 1958,2 1949,2 kron 1966. Ge 1 krona 5 krona krona 1971 Kramfors 45 73 78 bud 070-3

En g a s köp och sä ma knad ö p va pe sone Annonse na pub ce as samma vecka även Loka dn ngen Väs e bo ens Me anbygd och No dsve ge

Hus till

gar Stötkor ar förkromade

Mynt

FYNDTORGET

p ny besik Timmerslä C-34, bes. ej PS4S Tydraul l efter bes), (ca 10mi (110604) bankar, vikt skick, 6 kg, Total rost bra vikt 6680 s, 0660Tjänste 40000 + mom 34000 kg, sjö 527 37 Dom

har tipse på och , Chelsea sex hel det gäller Topp ska det. Men senaste man När r på de jag att era och målen sege tycker och gard tcherna lite mer fungerat. bortama lar sig chansa det beta har inte en av iterna, skyttet ade för alla rätt. ser favor WBA svar bästa insat man får r om s säsongen anfallaren Pete och i absolut senast är gie Odem-win . toppform

¡¡¡ ejav manusstr

TV AG TV FR ED

He a veckans TV med u bude ö de a kana e na Sv 1 Sv 2 TV4 TV6 Ba nkana en och Kunskapskana en

RU AR 24 FEB

I 20 12

high. 15.25 Blue water mpa. 15.00 heter. 16.00 Lilla Ak5.30 Bolibo chans. 15.35 Pinsam 8.50 Skål. Oscars oas. Sune. 16.30 En andra lboken. Jims värld. år. 11.45 & Clark. 8.20 tuellt. 16.05 rskolan. 17.10 Djunge blått hus. Våra värsta 13.35 7.25 Lois Chuck. 10.45 SG-1. har ett stort 17.00 Vampy 9.20–10.15 s. 12.40 Stargate 17.35 Nalle . 17.25 Ariol. Stargate Atlanti Även 28/2 os piano värld. . 9.00 Pom Jims 1 Forum 18.0 et 12.00 SVT k [88304250] 10.00 [102501811] 811] tigt. 9.00– nt och land frågestund. 8.00 Livsvik 14.05 Chuc sons (R) [28539 Häxan Surta [5404989] . Go0 076] Statsrådens n: 6.25 Simp 26/2 r. gen: 18.3 0 Chapli [94800 02] Även Riksda 15.0 ala nyhete xport 12.00 mest? 13.00– ly guy (R) Häxania Även 25/2. [80235 Vad har du rt. 6.05 Region vet Svensk vapene o 16.00 Faminame is Earl (R) 6.00 Rappo e. 10.00 Debatt. 10.45av gränspo. 12.30 Vem psdokumentär. 13.56 18.45 Amig kids de Vagabonden 16.30 My . morron Sverig c? 11.10 Rädda 13.00 Kunska Låtarna som Världscupen 347] 19.15 Wild . [5817873] Céderi [87176569] 15.30 UR. n rna. n. 14.00 SPORT Alpint. gjort idag, i ink [28526 Även 26/2 äll med Mali erk i världe 14.30 Gränsspränga . 25/2. n. 13.45 An–12.40 Miam 0 Även Underv frisöre 11.20 agkv 17.0 lisen. rewind musiken. 12.55 Bästa therproof ej. 19.40 Fred förändrade och straff. 15.50 Gzim 3] [952298] 18.00 Wea Super-G, herrar. Livet på Lærkev Brott . [7314193] 786] terna [12487[1517076] a [6122298] 14.45 15.00 25/2 an. Larv [87148 Nyhe 0 tikrund .00 ykväll 19.0 ders Även la nyheter 19.55–20 16.50 Hocke ns kök [1182] [6368124] 18.30 Spee 19.15 Loka r [540453] 705] tstecken [41722908] 15.30 Simo ort [37637] [87156 Väde 34] Nyhe natt. 0 i 0 ären ] [15654 19.2 Även 17.2 sat [11160 kodmiljon 16.00 Rapporron Sverige (R) sport från 19.00 Cops sons 19.30 Postlotteri- och fråge 17.30 Odda et [298786] komediseigen 16.05 Gomplats i historien 19.30 Simp k animerad r är mer Svensk mut föds . 8] 17.45 Uutis 16.55 Din liten mam Amerikans -01. Home 2009 2012. [78532 Sverige sson. sig till 18.00 En dokumentär från s [48347] [8841540] 2012. voice Lars Magnu 10.00 rie från 2000 t och vänder går . [93927] erna Reye Fransk 20.00 The underhållning från för finalrk. en författare: vanlig och 26/2 17.00 Bröd tnytt [5008873] . Mr Burns pank än 9.00 En bok, hemmaplan: I Danma Fynbos och de för kor Svensk 14. Det är dags Även 25/2 för hjälp med på 1] på erk: giskt boen Mr Burns om Homer går 17.55 Spor ort [93796] 9.30 Lärare Del 10 av a. Även 25/2. [74423 Naturens underv a som föränd[7254038] 18.55 Ekolo92] med på det, personliga narr. 18.00 Rapponala nyheter ten står Världen. 10.55 Studio K – Låtarn omgångarn art: Modern (R) [67688 11.00 mest? Forum. att bli hans regnskog. 18.10 Regi väll Louise Hoffs 0 Säsongst 0 Vem vet26/2. [8705] 21.3 n. 12.00 SVT 328] ie 19.0 Go’k , diser [57881 rade musike 18.15 family Även 25/2 ndenterna (R) n. [1816415] a [26347] ly guy ikansk kome serie från tiden 24. på scene espo från NYTT Amer 20.30 Fami k animerad reda på Del 17 av för att 0 UR Sam rnyhetern ter [8947095] ikans -11. 19.30 Korr utrikesmagasin yke. 16.0 får Kultu ie 0 Amer : Stina r sig 19.0 från 2010 och 80. Stew Svenskt 6 av 10. Klond onala nyhe författare bestämme hylla Lilys urmiserabel 2005. Del bok, en owski Cameron 19.15 Regi ort [502] 2012. Del och 26/2. [7076] framtid är gå tillbaka i tibok för att [798892] 19.00 En ten Dabr att hans Stina . skriva en 19.30 Rappngstart: Minu örlopÄven 25/2 från Flen – Hans sig för att . Lundberg mtal. I ”Stina om Även 25/2 sport [519927] beslutar ändra händelsef et från 2012 berättar sprung. 20.00 Säso Författarsa att intervjua” sk tv-lek miljon står 20.00 Geni terna och är. den för att bättre. [41710163] en s NYTT Sven om sina 22.00 Nyheet [2231637] Gedda Svensk dokument och konst berg Dabrowski 10. En kvart sätts under pet till det wheels ges natt. Del 1 av nde K special. a är en av Sveri on Stina Lundska knep. Även i 22.15 Vädrvoice Sverige 2012. e från De tävla minut. Även på spel. 21.00 Hell isk dramaseri 873] t (R) Även Hans Gedd tående fotografer. under en journalisti 22.25 The underhållning från omKanadens 25/2. [95126 magasine tittar hårda prov27/2. [4076] Svensk mest frams och 29/2. [6182] kvällens 19.30 Antik ge redo2011. Även 26/2. ltatet av 25/2 och 26/2 t Även och Sveri Resu Även ats kons från 25/2 Voice lan di från i The ellt [8569] 7] iginernas 22.00 Tomc röstning ikansk kome 21.00 Skav rsk pratshow . [81892] nell, 25/2. [21192 21.00 Aktu ln på 20.00 Abor ¿ Amer na: Jerry O’Con 27/2. Svensk-no 25/2, 28/2 visas. Även art: Castle årdar (R) 26/2 och 21.30 Änge . adsgatan ngst 2001. I roller eth. [22460502] nalens trädg t utifrån: 2012. Även es Elizab Malmskilln mentär från 2011 22.55 Säso crim men ikansk krimi-10. Del 1 r från 564] 21.00 Värld under Shannon NYTT Amer .00 Doku 22.00 High kantades Svensk doku 187] ikansk thrille notice [63012 e från 2009 allt för 22.00–23efter Falluja (R) vists liv och framoch ¿ Amer 0.00 Burn värsta år (R) [30041 dramaseri e försöker göra Elise Lindq våld, övergrepp , lyckligt gift kas när er (R) Arvet Beck2002. En choc len: Pirat 0.55 Våra ate Atlantis (R) av 24. Castlrelationen med lång tid av Även 26/2, 27/2 advokat ut n av FBI. 22.50 Duel agaskar (R) gångsrik 1.55 Starg att reda (R) blir gripe missbruk. 545] 57] Morgan n 23.00 Mad ens underverk Stina [35958125] hennes make (R) [18452 ett. [21550 28/1. [7340] Ashley Judd, than fictio edi [61095] ate SG-1 ctica [11466564] 5 Värld ttare: ger 73] tnytt 23.5 Starg akom förfa I rollerna: Stran [20368 2.50 bok, en owski (R) [155927] 23.50 Amerikansk dram Ferrell, 22.00 Spor onala nyheter estar Gala 0.00 En Freeman. Will Dabr ¿ 3.35 Battlllville [68639318] mes 40] . I rollerna: 22.15 Regi ort [2050453] Lundberg Talks: Wael Gho24] från 2006 an. [37016724] 23.50 X-Ga rsport. [94975 4.20 Sma (R) [23503767] 0 TED 22.25 Rapp rnyheterna [20597 (R) SPORT Vinte sports 0.30–1.0 67] a Levin Dustin Hoffmflickorna 5.05 Cops Whacked out ort [59477 22.35 Kultu nim, Jann 2004 ndel 5 love 0.20 Rapp oten 5.30–5.5 2.05 LaveBrittiskt drama från 22.45 Big 9. [2078453] film från ¿ [27365729] 0.25 Patri 15] h. [60035748] ikansk krigs Del 7 av n, Rene (R) [14584 alive Judi Denc ¿ Amer na: Mel Gibso be wire med (R) ldn’t The värld 23.40 5 I shou 651] 2000. I roller nskapens 4.10–5.1 is. [60203 0.40 Vete Auberjono [98942651] [4362038] kråkan (R) [5227800] ort [3991835] 3.05 Rappe of thrones (R) 5 Den kloka 51] 1.40–2.3 3.10 Gam det låta (R) [4212658] [4532816] ska (R) [59904 4.15 Så 0 Go’kväll 5.15–6.0 Efter tio. 11.35 morgon. 10.00 14.00 Äntli5.50 Nyhets . 12.45 Holby city. ggarna. Hem till gården a. 15.55 Fuskby gen hemm rlunda (R) ljen Anno 16.55 Fami [3081960] klubben V7517.55 Trav: 86] (R) Direkt. [28747 mästerkock iges Sver 18.00

mars 2012

Lokalproducerade och förädlade råvaror på tallriken, självklart när Ekonära skolmat-projektet avslutades.

Blommor fick Marianne Sandström, Intresseföreningens ordförande i Pengsjö, som formellt har drivit projektet, av Susan Olofsson.

Vid dukat bord på Brännlands wärdshus satt representanter för de som varit inblandade i projektet Ekonära skolmat. Foto: PETER KÄRR

Skolmat gillas av leverantörer PENGSJÖ

Projekttiden för ekonära skolmat i Pengsjö är slut. Men får en fortsättning under 2012. Och leverantörerna lovordar det. – Intressant projekt som ligger i linje med vår profil att värna om producenter i regionen och närområdet, säger Mattias Rosenberg, Servera. Ekonära Skolmat har pågått i två år, 2010-2011, vid Pengsjö skola. Slutrapport och ekonomisk redovisning ska nu skickas till Jordbruksverket. Initiativtagare har varit Susan Olofsson, kock i Pengsjö skolkök. – Det har varit roligt, lärorikt och mycket jobb. Förutsättningen har varit att alla inblandade parter har velat ställa upp under den här försöksperioden, säger hon. Och nämner leverantörer, producenter, politiker och kommunala tjänstemän i Vännäs, föräldrar i Pengsjö och Pengsjö Intresseförening som tände på idén och formulerade en projektansökan till Leader URnära som beviljade 300 000 kronor i projektmedel.

Lokala råvaror Avslutningen arrangerades med lunch vid Brännlands wärdshus för alla inblandade parter. Menyn hade komponerats av råvaror

från lokala producenter. Den bestod av högrev, ugnspotatis, syrad kål, en tomatsalsa och hjortronpannacotta till efterrätt. Ekonära Skolmat får fortsatt stöd under 2012 av Vännäs kommun som tillskjuter 120 000 kronor via medel från Landsbygdsprogrammet. Det ska täcka merkostnaden för inköp till skolköket och lön för Susan Olofsson. – Att köpa in lokal- och närproducerade produkter är dyrare än en traditionell upphandling, exakt hur stor skillnaden är kan jag i dagsläget inte svara på, säger Susan Olofsson. Ulf Eriksson (C), oppositionsråd i Vännäs kommun tackade projektgruppen för deras insatser och förklarade att kunskapen och kompetensen att göra inköp av närproducerat ska man från kommunens sida försöka överföra till övriga kök inom äldreomsorgen och skolor.

Han skickade ett tack till Servera som samarbetat med kommunen och därmed gjort projektet möjligt.

Ovanlig metod Leverantörerna verkar hänga med att leverera matråvaror till Pengsjö skola under 2012. – Vi har inget emot att leverera mejerivaror, säger Peter Lundin, Norrmejerier. Även om det varit en ovanlig metod, normalt säljer vi inte direkt till kunder, distributionen går via grossister som sedan distribuerar mejeriprodukterna över hela landet. Även Grönsaksfabrikens representant Magnus Conradzon vill vara med. Gäller även Servera, en av de aktörer som kritiserats för att ha överprövat många offentliga upphandlingar de senaste åren. – Vi är absolut inte motståndare till upphandling som bygger på lokalproducerade produkter, men vi värnar om de svenska djurskyddskraven och att det går att kontrollera att de efterföljs, säger Mattias Rosenberg, Serveras representant i Umeå. 50 procent av råvarorna som har levererats till skol-

köket i Pengsjö har kommit från producenter lokalt och regionalt.

Lovordade projektet Mattias Rosenberg, lovade på stående fot att vara med även under 2012, han lovordade projektet. – Intressant projekt som ligger i linje med vår profil att värna om producenter i regionen och närområdet, säger han. – Vi är väldigt nyfikna på om Susan Olofsson hittat producenter som vi inte känner till, men som finns där ute och som vi skulle vilja knyta till oss. Han avslöjade att Servera har gjort en deal med Vindelälvens naturbeteskött om att köpa det som köttbönderna kan producera. – Vi köper kött från Nyhléns Hugossons, mejerivaror från Norrmejerier och Hällnäs handelsträdgård är vår största leverantör av grönt, säger han. – Vi ser gärna att fler projekt som det i Pengsjö kommer igång. Vi tycker att det är spännande. Vi är med i en liknande satsning i Åre där vi är huvudleverantör av ekologiskt producerade produkter, säger han. PETER KÄRR

Och här kommer maten på faten som serverades vid lunchen på Brännlands wärdshus.

”

Vi ser gärna att fler projekt som det i Pengsjö kommer igång. Vi tycker att det är spännande. Mattias Rosenberg, Servera

mars 2012

Norra Skogsägarna spanar på 80-talisterna UMEÅ

Norra Skogsägarna rekryterar en affärsutvecklare som ska utveckla nya tjänster för 80-talisterna. Nästa stora skogsägargeneration som tar över när 40-talisterna går i pension. Det är ett resultat av doktoranden Thomas Kronholms analys av skogsägarföreningen. – Vi har fått en hel del aha-upplevelser av det material han hittills har presenterat, säger vd Pär Lärkeryd. Thomas Kronholm, doktorand vid institutionen för skoglig resurshushållning vid SLU, Umeå, har fram till 2015 på sig att staka ut hur framtidens Norra Skogsägarförening ska agera och operera för att attrahera nya skogsägargenerationer. Det är en spaning in i huvudet på 80-talister och på sikt 90-talister hur de ser på sitt skogsägande, medlemskap i en skogsägarförening och vilka krav de ställer. Doktorandtjänsten finansieras till 80 procent av Norra Skogsägarna, resterande står SLU i Umeå för. Thomas Kronholm kommer att presentera del ett, senare i år, i en serie om fyra analyser som avhandlingen kommer att baseras på.

Förtroendevalda Han har redan hunnit med att göra en nulägesanalys av de förtroendevalda inom skogsägarföreningen. – Frågan jag ställt är hur

de ser på föreningen och varför de har engagerat sig i föreningen, säger han. Som i dagsläget inte vill avslöja resultatet av sin undersökning. Han kommer att gå vidare med en omvärldsanalys av den yngre generationens skogsägare mellan 20-35 år och försöka bena ut frågan vad de har för inställning till skogen. Dessutom kommer han att ta pulsen på vad lojalitet till skogsägarföreningen innebär: levererar skogsägare till skogsägarföreningen och i så fall varför: handlar det om betalningen och/eller för att träffa andra skogsägare med samma intressen?

Redan satt avtryck Thomas Kronholms analys har redan satt spår hos ledningen. – Vi har fått en hel del aha-upplevelser av vad han kommit fram till, säger Norra Skogsägarnas vd Pär Lärkeryd. Ett direkt resultat är att skogsägarföreningen ska rekrytera en affärsutvecklare. Han eller hon ska arbeta med att utveckla nya tjänster som passar in i 80-talisternas värderingar och beteenden, nästa stora skogsägargeneration, som tar vid när 40-talisterna går i

-talisterna. Nästa stora skogsägargeneration tar snart över.

Pär Lärkeryd vd vid Norra Skogsägarna. Foto: ARKIV pension. – Frågan vi behöver ha svar på och reda ut är: hur tänker den nya generationens skogsägare om sin skog, vilken typ av tjänster har de behov av och efterfrågar och finns de tjänsterna på marknaden i dag? Det är viktigt för oss att möta de i sitt framtida skogsägande, säger han.

Rötterna i Jakobstad Thomas Kronholm, har rötterna i Jakobstad, Österbotten, ja, han har skogserfarenhet från familjens skogsskifte i Jakobstad. Däremot är Thomas Kronholm inte skogsvetare från SLU i Umeå. Han gick in i forskningsprojektet med en examen i management och entreprenörskap från Handelshögskolan vid Umeå universitet. – Jag sökte den utlysta doktorandtjänsten eftersom det var ett definierat forskningsprojekt med ramar och en tydlig uppdragsgivare, säger han. PETER KÄRR

Thomas Kronholm, doktorand vid SLU i Umeå, spanar in i djupet på Norra Skogsägarna, och kommer att göra så fram till 2015 då han ska lägga fram en avhandling om Norra Skogsägarna och framtidens skogsägare, vilka behov de har och vilka krav de ställer på föreningen. Foto: PETER KÄRR

Vinstintressen kan ändra synen på allemansrätten LÄNET

beror på att turismen ökar, samt att den kulturella mångfalden i det svenska samhället blivit större. Det allra viktigaste är emellertid att kommersiella intressen hotar att ta över, en dominerande fråga.

Bärföretag, cyklister och ryttare är ofta oense med markägare om var gränserna för allemansrätten går. Lantbrukarnas förbund LRF strider nu för att kommersiella företag ska ha markägarens lov.

Attitydförändring

– Allemansrätten är en sedvana, som bör vara oreglerad. Lagen innebär en inskränkning i ägandet, som alla markägare måste acceptera, säger Klas Sandell, som på Naturvårdsverkets uppdrag utrett frågan.

I grundlagen

Allemansrätten gör att vi kan röra oss fritt i naturen, både utmed kusterna och i inlandet.

Allemansrätten är inskriven i grundlagen. Regeln är en viktig brygga mellan stad och land – och handlar i mångt och mycket om industrinationens relation till landskapet. Klas Sandell berättar att

friluftslandskapet upptäcktes för drygt hundra år sedan. Under mellankrigsperioden etablerades synsättet. Kravet på strandskydd är en del av det hela. – Vad som hänt sedan

lagen infördes är att samhället genomgått stora förändringar. Sverige har kunnat erbjuda en nästan oinskränkt rätt för alla och envar att vistas fritt i naturen. Att lagen nu ifrågasätts

För några år sedan ville 96 procent av svenska folket ha allemansrätten som den är. Enligt den senaste undersökningen har siffran sjunkit till 94 procent. En attitydförändring är på gång. – Den slutsats vi har dragit är emellertid att allemansrätten har en fortsatt mycket stark ställning i det svenska samhället. Antalet människor som använder allemansrätten, samt antalet platser man vistas på, har dock vidgats enormt sedan lagen infördes – från att vara en källa till rekreation för alla, till att numera även vara en källa till inkomster för driftiga entreprenörer,

enligt Klas Sandell. De nuvarande reglerna innebär att allt som inte är förbjudet, är tillåtet. Fast numera handlar störningarna inte enbart om störningar på miljön, utan alla slags störningar. Det politikerna måste göra är att titta på den kommersiella användningen och sätta gränser för utvecklingen, så att den inte påverkar allemansrätten negativt. Allemansrätten handlar om naturvård, landskapet är en del av det gemensamma kulturvärdet.

Viktig gräns Det är ständigt nya aktiviteter på gång och nya ingrepp i landskapet. Gränserna mellan inne och ute håller dessutom på att suddas ut. Forskaren Klas Sandell föreslår tillsammans med den andra utredaren, juristen Margaretha Svenning, att länsstyrelsen inrättar en

ny tjänst, en sorts ombudsman för allemansrätten. Uppgiften ska vara att lösa konflikterna med markägarna.

Bättre samarbete Ombudsmännen ska göra det möjligt för organisatörer av friluftsliv och naturturism att förhandla med markägarna i ett område. Sådana samrådsarenor kan förhoppningsvis bli viktiga för att nå ett bättre samarbete mellan markägare, myndigheter, det organiserade friluftslivet och naturturismen, menar Klas Sandell. Utredarna vill även ha en skadefond där drabbade markägare kan begära ersättning för förstörelse och störning i fall där den ansvarige ej kan nås. Inkluderar så kallade invasionsskador, där en stor mängd nyttjare leder till skador och störningar. YLVA BERLIN/LTF

mars 2012

Antalet gårdsmejerier ökar. Den utvecklingen förutspår Björn Sigbjörn som arbetar som konsult för Ekeby rostfria för att marknadsföra konceptet med minimejerier, själva utrustningen som krävs för att starta ett gårdsmejeri. – Tar man bara fram produkter som konsumenterna vill köpa även nästa gång, då har man ett hållbart gårdsmejeri. Det kommer nog att ske mycket på det här området.

Utvecklingen pekar mot fler gårdsmejerier LÄNET

I norra Sverige är antalet gårdsmejerier få om man räknar bort Jämtland och Hälsingland. Men antalet kommer att öka. Det spår Björn Sigbjörn som jobbar som konsult för Ekeby rostfria när det handlar om att lansera minimejeriet. Störst på gårdsmejerier i Sverige är Jämtland, Härjedalen, Hälsingland och Dalarna. I Sverige har gårdsmejerier inte samma tradition som runt om på kontinenten. Däremot är den

utvecklingen troligen på väg att förändras. – Jag tror säkert det kommer att öka. Tittar man på Frankrike så är det åtskilligt många fler där, om än de har en annan tradition av gårdsmejerier. Mejerinäringen har förändrats och nu finns det få stora mejerier. Då är det logiskt att antalet gårdsmejerier blir större, förutspår Björn Sigbjörn som har mångårig erfarenhet från just mejeribranschen.

Centralisering Mejerinäringens centralisering med få stora enheter bedöms skapa ett behov av gårdsmejerier. Inte minst

Fördelningen av gårdsmejerier i norr Norrbotten: 3 Västerbotten: 4 Lappland: 3 Ångermanland: 5 Medelpad: 3 Bara i Jämtland och Hälsingland finns det 37 gårdsmejerier.

Minimejeriet, som utrustningen kallas, hittade vi i Slovenien och det är i princip bara att sätta kontakten i väggen och starta upp verksamheten, bara man har en godkänd lokal, fortsätter Björn Sigbjörn.

Hittar sin nisch som Sverige inte är självförsörjande med förpackad mjölk. Minskar produktionen, blir det mindre ostproduktion. Där kan gårdsmejerier kliva in och fylla ett behov med specialprodukter. – Prisbilden för ett gårdsmejeri innebär att det inte handlar om frukostostar, utan

mer av en produktion för en guldkant på tillvaron. Lite lyx!

Gått snabbt – Utvecklingen har gått snabbt. För 30 år sedan fanns det bara ett par gårdsmejerier, men intresset ökar. Det är en av orsakerna till att jag arbetar med Ekeby rostfria.

Det viktiga för ett gårdsmejeri är att de hittar sin nisch och koncentrerar sig på det man är bäst på. Kort sagt, att man tillvaratar det speciella med gårdens produktion. Det kan handla om djurart, speciell ras och foder som ger det speciella i smakväg i slutproduktionen. – Rent generellt så har det varit en brist i mejeribran-

schen, vi glömde bort råvaran. Men precis som med vin så smakar det olika beroende på jordmånen där druvorna växer. För mejeribranschen handlar det om ras och foder som ger sin speciella sammansättning till mjölken. – På sikt kanske det blir ännu en omvandling i mejeribranschen om det blir flera framgångsrika gårdsmejerier i samma område. Där kan man då kanske se en koncentration där man går samman för enklare distribution av respektives unika produkter, förutspår Björn Sigbjörn. MARIA BOSTRÖM

Stig Wiklund slutar – skriver bok med Helena Ekholm BOLLSTABRUK

Stig Wiklund, regionchef för LRF i Västernorrland slutar till sommaren. Nu ska han och skidskytten Helena Ekholm skriva en bok tillsammans. Efter 25 år som regionchef för LRF i Västernorrland slutar Stig Wiklund. Men det blir inte frågan om att trappa ned. – Snarare tvärtom, nu kommer jag att satsa heltid på mitt företagande inom

mental träning och coaching, säger han. Närmast i tiden ligger boken som han ger ut tillsammans med den framgångsrika skidskytten Helena Ekholm. Den kommer att beskriva hur han som mental tränare hjälpte henne jobbade med att få tillbaka sitt självförtroende efter OS-debaclet i Vancouver 2010. Boken skrivs av Sara Olsson. – Efter OS har jag jobbat som mental tränare och coachat Helena Ekholm. Boken planeras att komma ut i decem-

ber i år, säger han. 25 år som regionchef i LRF Västernorrland är en lång tid inom en sektor i samhället som genomgått stora förändringar, inte minst EU-medlemskapet och den gemensamma jordbrukspolitiken.

Bollstabruk-mötet Lyser starkast på näthinnan gör Bollstabruk-mötet 1985, förklarar han. Bakgrunden var debatten om behovet av att höja Norrlandsstödet till lantbruket. – Vi hade lyckats få upp

samtliga ledamöter från riksdagens jordbruksutskott till Bollstabruk. Det var 20 grader kallt. Trots kylan hade vi lyckats engagera 400 personer att komma till mötet och debattera med jordbruksutskottets ledamöter, säger han. Och dessutom lyckades man från Västernorrland med konststycket att uppvakta samtliga dåvarande partiledare för riksdagspartierna, Fälldin och Palme för att nämna några. – Opinionsbildningen som vi drev då och engage-

manget från så många människor var fantastiskt, och vi lyckades: Norrlandsstödet höjdes. Missnöjd är han över

regelverket och jordbrukets administrativa bördor som han anser har ökat under åren. PETER KÄRR Stig Wiklund lämnar jobbet som regionchef för LRF i Västernorrland, men inte för att trappa ned. Nej, han håller på att skriva en bok tillsammans med skidskytten Helena Ekholm. Den beräknas vara klar i december i år.

Var med och sätt fokus på skogen i Norrland! Norrländsk styrka Genom Nolia Jord och Skog vill vi lyfta fram och visa upp styrkan i skogsbruken i norra Sverige. Här visar vi också upp bredden inom de gröna näringarna som är en av de viktigaste ekonomiska faktorerna i Sveriges nordligaste län idag, men framförallt i framtiden. Här arrangeras också intressanta seminarier och som en nyhet även en kunskapsslinga som ger alla besökare en ökad kunskap om vårt skogsbruk.

Tuff kamp i att köra skogsmaskin!

Christer Arvidsson, en glad SM-vinnare på Nolia Jord & Skog 2010

Här tävlar man om mästartiteln för Norroch Västerbotten! Tävlingen gäller även som uttagning till Skotar-SM 2013. Dessutom är det Sverigefinalen i Skol-SM för elever från Naturbruksgymnasierna.

10–12 maj 2012 • Pite Havsbad, Piteå www.nolia.se/jordskog Mer info: kristin@nolia.se tel 090-16 34 02 Arrangörer

Mediapartner

Tidningar i Norr AB Norrlands ledande endagarstidningsförlag

Skogskrysset nr 1

mars 2012

Namn ...............................................................................................................................................................................................

Postadress .......................................................................................................................................................................................

Den 31 mars vill vi ha ditt svar. Vinnare och lösning presenteras i nästa nummer av Jord & Skog. Märk kuvertet: ”Skogskrysset nr 1” Skicka till adress: Västerbottningen, Box 3053, 903 02 Umeå

Telefonnummer ..............................................................................................................................................................................

1:a pris: 3 Trisslotter • 2:a pris: 2 Trisslotter • 3–5 pris: 1 Trisslott

Adress ..............................................................................................................................................................................................

HALLAR CONTAINERFÖRRÅD VÄDERSKYDD PRESENNING

Stort sortiment på lager Leveranser i hela Sverige

• Lås • Brodd • Halvmånar • Boggiband 400-750 Återförsäljare av • Renoveringar CLARK band Kontakta oss • Myckelgensjö • 0661-220 00 • www.messmide.se

mars 2012

JAG har bestĂ¤mt mig! DU kan ocksĂĽ vara med och halvera antalet hjĂ¤rtattacker pĂĽ 10 ĂĽr!

BJUD NĂ&#x2026;GON DU INTE KĂ&#x201E;NNER PĂ&#x2026; LUNCH!

Hoppa hage

SMSa LUNCH till 72 950 sĂĽ ger du 50 kronor i kampen mot hungern i vĂ¤rlden.

Medlemskap 100 kr, eller gĂĽva PG 90 15 04-1. BRIS.se

H JĂ&#x201E;RTS JUKDOMARNA SKA BESEGRAS

Ring 0200 - 89 19 00 eller pg 90 91 92-7 eller www.hjart-lungfonden.se

3+/'3"25+30,!.%. 0Â? 7%""%. Lokalt tillverkade

trappor SĂĽthes Snickerifabrik

Â&#x153;.4,)'%.

Ă&#x2013;stbydal 111 872 92 Kramfors

0612-133 62 â&#x20AC;˘ www.sathes.se Specialsnickerier, dĂśrrar, inredningar, fĂśnster mm

Foto: Emma Boman

Allt steg fĂśr steg KundbesĂśk - mĂĽttning - tillverkning - montering

Norrskog presenterar stolt SkoggssĂ¤garplan Webb, programmet som gratis lĂĽter dig se din skogsbruksplan via webben. NĂĽt vi Ă¤r fĂśrst med inom vĂĽrt omrĂĽde. Du som har en Skogsbruksplan via Norrskog behĂśver nu bara logga in pĂĽ vĂĽr Medlemswebb fĂśr att se och arbeta med planen. Vart du Ă¤n beďŹ nner dig Ă¤r planen bara ett musklick bort. En Skogsbruksplan pĂĽ webben Ă¤r ett aktivt och ovĂ¤rderligt beslutsstĂśd i planering av ditt skogsbruk. Kontakta K ontakta din din inspektor inspektor fĂśr ffĂśĂśr mer mer information information angĂĽende angĂĽende skogsbuksplaner. skogsbuksplaner. InInlloggningensuppgifter oggggningensuppgiffter ttill ill vvĂĽr ĂĽr Medlemswebb Medlemswebb begĂ¤r begĂ¤r du du via vĂĽr hemsida. hemsida. D via vĂĽr Du u kkan an oocksĂĽ cksĂĽ llĂ¤sa Ă¤sa mer Skogsbrru uksplaner pĂĽ pĂĽ vĂĽr vĂĽr hemsida hemsida www.norrskog.se. www.norrrrskog.se. mer oom m Skogsbruksplaner

W W W NORRSKOGS SE

TrĂ¤varor till rĂ¤tt pris! Vi har lister, paneler, brĂ¤dor och plank mm. VĂ¤lkommen till oss! Ă&#x2013;ppettider: mĂĽn-fre 7â&#x20AC;&#x201C;16 lĂśrdagar 8â&#x20AC;&#x201C;12 MarahĂ¤llan, 911 94 VĂ¤nnĂ¤s Tel 0935-124 50 Ronny 070-665 45 74 JĂśrgen - FĂśrsĂ¤ljning 070-346 57 21

ENGLUNDS TRĂ&#x201E; AB

â&#x20AC;?Garantin kĂ¤nns vĂ¤ldigt trygg om vi skulle ha otur med planteringen.â&#x20AC;?

Tryggad rrygga ĂĽtervĂ¤xt NĂ¤r GĂśran Carlsson ďŹ&#x201A;yttade till gĂĽrden i byn Ă&#x2026;s i Kramfors vĂ¤cktes hans intresse fĂśr skogen. â&#x20AC;&#x201C; Jag ser det som en investering fĂśr framtiden. Dessutom fĂĽr jag utlopp fĂśr mitt jaktintresse, sĂ¤ger GĂśran.

Vi Ă¤r lite eljest. Det Ă¤r ocksĂĽ vĂĽr styrka. LĂ¤nsfĂśrsĂ¤kringar kĂ¤nner till dina behov som lantbrukare. DĂ¤rfĂśr ser vĂĽr service ut som den gĂśr. Hos oss fĂĽr du hjĂ¤lp med banktjĂ¤nster, lĂĽn, skogskonto, EU-kredit, maskinďŹ nansiering samt person-, sak- och lantbruksfĂśrsĂ¤kringar. Allt ďŹ nns under ett och samma tak. Det blir enklare sĂĽ.

UmeĂĽ 090-10 90 00 SkellefteĂĽ 0910-73 40 00 Lycksele 0950-347 50 LFvasterbotten.se

Nyligen tecknade han ďŹ&#x201A;era stĂśrre kontrakt med Holmen om gallring och slutavverkning. Och i samband med bestĂ¤llningen av ĂĽtervĂ¤xt â&#x20AC;&#x201C; markberedning, plantor och plantering â&#x20AC;&#x201C; ďŹ ck GĂśran hĂśra talas om nyheten om vĂĽr ĂĽtervĂ¤xtgaranti, som Ă¤r kostnadsfri vid tecknande av ett avverkningsuppdrag. â&#x20AC;&#x201C; Ă&#x2026;tervĂ¤xtgarantin Ă¤r mycket vĂ¤rdefull, eftersom den Ă¤ven tĂ¤cker viltbetning, torka och annat som Ă¤r svĂĽrt att skydda sig mot. Kontakta oss pĂĽ 0660-37 74 00 och lĂ¤s mer om vĂĽr ĂĽtervĂ¤xtgaranti pĂĽ: www w.holmen.com/svv/Skog/T Tillsammans-skapar-vi-varden

Vi hjĂ¤lper gĂ¤rna ďŹ&#x201A;er att skapa en vĂ¤rdefull skog. LĂ¤s mer pĂĽ www.holmen.com

mars 2012

Bristande koll på bioenergi SVERIGE Svenska folket har dålig koll på bioenergins roll i den svenska energiförsörjningen. Det visar en Sifoundersökning som tidningen Bioenergi låtit genomföra. En stor del av Sveriges befolkning tror att bioenergin står för mindre än tio procent av energianvändningen i Sverige. Rätt svar är att bioenergin står för nära en tredjedel av den svenska energianvändningen. Det är tredje året som undersökningen genomförs. Kunskapen om bioenergins roll är sämst bland personer med högre utbildning, bland medelålders män och storstadsbor.

Fler leveranser av biobränsle SVERIGE Sveaskog ökade sina leveranser av biobränsle för 15:e året i rad förra året. För första gången levererade skogsbolaget mer än 3 TWh, terawattimmar, förnybar energi under ett år. Biobränsleaffären uppgick år 2011 till 650 miljoner kronor. Under förra året lyckades Sveaskog bland annat utverka en bättre torrhalt i groten, avgörande betydelse för lönsamheten i energiaffären.

Älgen större i norra Sverige UMEÅ Hur påverkar den pågående klimatförändringen älgen i norra Sverige? Den frågan följer det vetenskapliga projektet ”Icemoose” vid SLU, Umeå. Blir det varmare i framtiden kan nya djur komma att ersätta de som flyr värmen. Älgen i norra Sverige har anpassat sig till det hårda klimatet i fjällvärlden. Älgen i Lapplands fjällvärld är 25-50 procent större än älgar i sydligaste Sverige. Men samtidigt är älgen känslig för klimatförändringar och kan snabbt försvinna om klimatet snabbt ändras. Älgar har funnits i norra Sverige i 7000 år och i alla tider varit en ekonomisk resurs för de människor som bott i skogslandskapet

Högsta siffran sedan 2008 SVERIGE Om det var ett svart år för grisproducenterna 2011, så såg det mycket bättre ut för landets mjölkproducenter. Antalet planerade stallplatser uppgick till över 22 000, den högsta siffran sedan rekordåret 2008, och sedan 2002 innan dess.

Lars-Gunnar Forsberg, mäklare på LRF Konsult i Skellefteå, tror på skogen som en säker investering, även om prisökningen inte väntas bli lika hög de närmaste åren. Foto: ERIC NORDLUND

Pris på skog stabiliseras LÄNET

Den som investerade i skog i början på 2000talet kan skratta hela vägen till banken. Men nu stabiliseras prisuppgången till en-två procent per år, spår LRF Konsult. Efter en svag minskning 2001-2004 tog det fart ordentligt fram till 2007, då prisökningen snittade 16 procent per år. Därefter har den legat på runt 3 procent för att nu, fram till 2015, lägga sig på en till två procent. I Norrbottens och Västerbottens inland samt i Jämtland var priset per kubikmeter skog 2004 143 kronor. 2011 låg det på 291 kronor. Kustskogen i Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland låg som lägst de senaste tio åren 2002, på 156 kronor. Siffran för 2011 var 315 kronor. Den dyraste svenska skogen finns i Götaland; 304 kronor 2002, 543 kronor 2011. – Att priserna är så mycket högre söderut beror

helt enkelt på att marknaden är större och efterfrågan högre, förklarar Lars-Gunnar Forsberg, mäklare på LRF Konsult i Skellefteå. – Till ökningen ska man också lägga dem faktiskt tillväxten. Träden växer ju, och det handlar om 3-4 kubikmeter per hektar och år, säger han.

För snabb ökning Lars-Gunnar Forsberg menar att ökning av skogspriset kanske gått lite för snabbt de senaste tio åren. Det som nu händer är en stabilisering, ökningen fortsätter, men i lägre takt. Tendensen är också att det inte är så väldigt mycket nya skogsägare. Det är snarare

procent i snitt ökade priset på skog i början av 00-talet.

Tabell över skogsprisets utveckling. Pris per kubikmeter skog.

så att de som redan har skog köper mer. En skillnad mot förr som man sett de senaste tio åren är att det köps skog även på ren spekulation. Att köpa skog, behålla den i några år och sedan sälja har vart ett sätt att tjäna pengar, analyserar Lars-Gunnar Forsberg. – Historiskt sätt har skogsköp varit något väldigt långsiktigt, man har haft nästa generation i åtanke. Och så är det nog i väldigt

många fall även nu.

Mår bra Samtidigt poängterar LarsGunnar att det inte är vem som helst som köper skog. Det finns nästan alltid ett genuint skogsintresse i botten, det märker han som mäklare av skogsfastigheter.

Källa: LRF KONSULT

Han är själv skogsägare, har en fastighet i Orrträsk i Skellefteå kommun. Vad får du ut av att äga skog? – Jag röjer, hugger, gör ett arbete som syns. Och jag mår bra av att vistas i skogen, säger han. ERIC NORDLUND

Jag röjer, hugger, gör ett arbete som syns.

mars 2012

Jubileum firas med expansion UMEÅ

Skogssällskapet firar i år 100 år. I Västerbotten gör man det med målet att expandera skötseluppdraget åt fler skogsägare. Skogssällskapet i Västerbotten förvaltar och sköter i dag en skogsareal på cirka 44 000 hektar över hela länet för privata skogsägare, företag, stiftelser och offentliga aktörer. Bland annat har Skogssällskapet skötseluppdraget av 6 900 hektar åt Umeå kommun och förvaltar även Vilhelmina och Storumans kommuners skogar. Och ansvarar dessutom för 24 stycken skolskogar i projektet Skogen i skolan som startade redan 1973. – Målsättningen är att öka förvaltningsarealen i Västerbotten till 50 000 hektar på några års sikt, säger Henrik Jansson en av fyra anställda vid Skogssällskapets affärsmässiga del i Västerbotten. Vid kontoret i Umeå finns också David Israelsson, nyanställd som ska arbeta

med att aktivt rekrytera nya kunder. Dessutom finns Skogssällskapet representerat i inlandet, Vilhelmina med en skogsförvaltare och en produktionsledare. Henrik Jansson, förklarar att arealen på kundernas skogsinnehav varierar från små skiften och ända upp till flera tusen hektar.

Helhetsgrepp – Vårt förvaltningsuppdrag innebär att ta ett helhetsgrepp på kundens skogsskifte. Utgångspunkten är vilket mål kunden har med sin skog, det varierar ju från skogsägare till skogsägare. Det kan handla om generationsskifte, tillköp av skog, sätta guldkant på tillvaron, placerare som vill investera i skog eller skogsägare som vill leva på skogen, säger Henrik Jansson. Skogsbruksplanen, om en sådan inte finns tar sällskapet fram en plan för hur skogsskiftet ser ut och innehåller. Därifrån kan man sedan gå vidare och bedöma potentialen i form av avverkningar, gallringar, röjning, skogs-

vård och markberedning. – Vi gör dessutom årsbudgetar, bokslut och deklaration, alltså hela värdekedjan. Målet är att skogsägaren ska få så bra avkastning som möjligt och utveckla skogens framtida värden. Vi har inga bindningar till någon industri eller föreningar, vi är en helt fristående aktör, säger Henrik Jansson.

500 000 hektar Nationellt opererar Skogssällskapet som en aktör inom skogsbruket i hela Sverige utom i Norrbotten. Nationellt förvaltar Skogssällskapet cirka 500 000 hektar skog åt små och stora skogsägare, resterande fördelas mellan företag, privata skogsägare, offentliga aktörer och stiftelser. Skogssällskapet hanterar cirka två miljoner kubikmeter virke och omsätter 1,2 miljarder kronor per år i Skogssällskapets Förvaltnings AB som ansvarar för den kommersiella tjänsteverksamheten i koncernen Skogssällskapet AB. PETER KÄRR

– Vårt uppdrag innebär att ta ett helhetsgrepp på kundens skogsskifte. Utgångspunkten är vilket mål kunden har med sin skog, säger två av Skogssällskapets representanter i Västerbotten, Henrik Jansson och David Israelsson. Foto: PETER KÄRR

Skogssällskapet Skogssällskapet tar sin början 1912 då ett antal personer insåg att något radikalt måste göras för att rädda skogsbruket i landet. I slutet av 1800-talet var de svenska skogarna skövlade på många ställen, svedjebruk, krig och förbrukning hade ödelagt stora skogsarealer. I dag består Skogssällskapet av Stiftelsen Skogssällskapet som svarar för den ideella verksamheten inom koncernen, bland annat genom forskning och utveckling inom ett antal områden. Medan Skogssällskapet AB är moderbolag i den koncern där dotterbolagen svarar för den kommersiella verksamheten. Skogssällskapet

I den gråa mörka kalla tiden finns det alltid ljusglimtar - välkommen till färgstarka Epsilon. Välj bland dom nya modellerna Q M eller S - ring kranexperterna för mer information. Hinz AB

Älvsbyn

Östersund

Rauno Forslund 0243-79 40 00 dir.04 Mobil 070-568 77 68 Fax 0243-23 37 90 rauno@hinz.se

Fordonsteknik Nord AB 0929-500 90

Östersunds Lastbilsservice AB 063-14 29 80

Iggesund Hjelms Hydraul & Fordonsteknik AB 0650-221 50

www.hinz.se

Lyckat generationsskifte Vänd dig till någon med såväl skoglig, ekonomisk som juridisk kompetens. Han eller hon bör också vara neutral och oberoende från virkesindustrin. Vi talar kanske i egen sak eftersom bara Skogssällskapet kan erbjuda detta, men tänk på fördelarna: Du får råd och dåd av någon som snabbt kan se hela bilden – skogens beskaffenhet, dina behov och önskemål, din ekonomi, kommande ägare, rättsliga villkor och skattekonsekvenser. En konsult som agerar utifrån vad som är bäst för dig och de dina. Nils Lundgren Henrik Jansson David Israelsson

0940-149 15 090-77 42 48 090-77 01 32

0771-22 00 44

mars 2012

Flottarnas fotspår i bokform SOLLEFTEÅ

När flottningsepoken gick i graven var besvikelsen stor över att inget dokumenterats. Trots att flottningen lade grunden för industrialismen. Därför har Sven-Åke Henriksson skrivit böcker om flottningen. Den senaste boken har rubriken ”I flottarnas fotspår”. Välformulerat och gediget beskriver Henriksson flottningen och flottarnas historia genom tiderna. På köpet får läsaren också flottarvisor och recept på flottarpanna. Företrädesvis var det skogsindustrin som gjorde att Sverige gick från bondeland till industriland. Utan flottningen skulle detta inte varit möjligt.

Epok Flottningen tog fart på allvar under 1700-talet och var som störst under 1800-talet, för att sedan försvinna helt 1982, till följd av strukturförändringar. I alla tider har Ångermanland med sina två tillflöden, Fjällsjöälven och Faxälven, varit en livsnerv för folket i Ådalen.

Flottarlivet var hårt, med många skador och dödsolyckor. Reumatism var en yrkesskada hos de stolta. Men ack så underbetalda flottarna. Gummistövlarna kom först på 1930-talet. Dessförinnan hade de insmorda kängor och vadmalsbyxor när de stod ute i det kalla vattnet. Just när arbetsförhållandena blev drägligare skedde omstruktureringen och lastbilar övertog arbetet.

Nyanserat Boken ger en nyanserad bild av flottaren och skildrar flottningen som den verkligen var, utan romantiska förtecken. Ett 50-tal bilder illustrerar flottarepoken i Norrland i allmänhet och på Ångermanälven i synnerhet. Här finns bilder från världens största sorteringsskilje som låg på Sandslån där 5 000 personer pysslade med flottning samt på flottarminnesmonumentet i Sollefteå. Och på strävsamma flottningsarbetare som tar sig en välförtjänt matpaus i skogskojan. Boken är en ypperlig dokumentation av flottningepokens både uppgång och fall. SUSANNHE MELIN

Flottningsperioden har fascinerat Sven-Åke Henriksson sedan barnsben. Som liten pilt besökte han gärna pappa flottarens arbetsplats och blev alltid väl mottagen. Träfigurinen har en framstående plats där hemma. Foto: SUSANNHE MELIN

HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPET:

Din rådgivare inom Jord & Skog Hushållningssällskapet Rådgivning Nord erbjuder oberoende rådgivning inom bl.a. växtodling, skog, djurhållning, maskiner, miljö och företagsekonomi. Vi arbetar även med andra områden inom den gröna näringen. Läs mer på www.hush.se/nord. Med rötterna i regionen, ett 40-tal medarbetare och kontor runt om i Norrbotten och Västerbotten arbetar vi nära dig som kund. Det är lönsamt att kontakta oss!

JUST NU: Vi hjälper dig med deklaration & SAM-ansökan Inga startavgifter för SAM!

Skogsaffärer på nya sätt. Våra flerträdshanterande skördare gallrar snabbare och billigare. Vi driver hela tiden utvecklingen för att öka produktiviteten och värdet på skogen. Nästan alla våra gallringsmaskiner har aggregat för flerträdshantering som kan ta 3–4 träd åt gången istället för ett och ett. Med flerträdsaggregat kan vi gallra tidigare, vilket ökar produktiviteten. Tekniken gör också att vi kan få ut större volymer biobränsle i gallringen och på så sätt skapa ett bättre netto för skogsägaren. Läs mer på sveaskog.se

0920-24 41 80 vx, 0910-79 91 50

www.facebook.com/HSnord Gilla oss och få tips om kurser, seminarier, studieresor m.m. direkt i din logg!

UNIKT TILLFÄLLE ATT UTVECKLA DITT SKOGSÄGANDE:

Rådgivningspaket till reducerat pris! Du får en hel dags individuell rådgivning med vår skogsrådgivare eller med en av våra ekonomer till ett starkt subventionerat pris. Under dagen går vi igenom dina frågeställningar kring ditt skogsägande. Det kan vara allt från konkreta frågor kring skogsvård/avverkning till ekonomiska frågeställningar. Det hela avslutas med att en handlingsplan upprättas. Rådgivningspaketet gäller ett begränsat antal skogsägare och du betalar endast 1.000 kronor exkl. moms för en dag. Hushållningssällskapet genomför ﬂer aktiviteter för skogsägare, alltifrån seminarier till studieresor. Läs mer på: www.hush.se/nord. Intresserad? Kontakta Mikael Andersson: 070-346 26 56 mikael.andersson@hush.se Rådgivningen ingår i Lönsammare skogsbruk– ett kompetensutvecklingsprojekt som delﬁnansieras av Landsbygdsprogrammet.