Jord&Skog nr 3-2012 by Tidningar i Norr AB

Nr 3

Startskott för vårbruket Sidorna 4–5

250 år med skogen Sidorna 10–13

31 maj 2012

Självupplevd verklighet slår byråkratiska rapporter

Krönika

skogen förstrött intresse hakar glatt på, med krav på ökad byråkrati och tvärsäkra krav på vilka skogsbruksmetoder som är bäst ur miljö- och andra synpunkter. LRFs ordförande i Västerbotten Arne Lindström har i ett utmärkt inlägg i media pekat på de storstadsbaserade förståsigpåarnas historielöshet. Det moderna skogsbruket har inte förött ”den skog vi ärvde” utan har tvärtom bidragit till att vi idag har dubbelt så mycket skog som för hundra år sedan. En utveckling som kraftigt bidragit till det svenska välståndet och som nu utgör en fantastisk resurs i omställningen till ett fossilfritt samhälle.

Torbjörn Wennebro Heleneborgs gård

terigen utbasuneras från storstadsbaserade medier och miljöorganisationer hur illa det är ställt med miljöhänsyn i det svenska skogsbruket. Våra skogar beskrivs som vedfabriker med träd i samma åldersklass, att andelen skyddad skog är för liten liksom andelen riktigt gammal skog. Svenska Naturskyddsföreningen liksom flera politiska partier, som normalt ägnar

ndå är långtifrån alla svenska skogar så välskötta som myndigheterna genom åren har önskat – och tur är väl det. Myndigheternas åsikter om vad som är bäst har också växlat genom åren. Men dessbättre har man inte lyckats omvända alla till den för tillfället rätta tron. Förklaringen ligger i det faktum att cirka hälften av den svenska skogsmarken ägs av cirka 350 000 familjeskogsbrukare varav

många envisas att sköta sin skog efter eget huvud. Därför har vi idag stor variation i de svenska skogarna och många fina biotoper varav många säkert varit förödda om alla följt myndigheternas propåer innan produktion och miljö blev jämställda mål. Det värsta hotet mot dessa bio-toper är myndigheter och miljöorganisationer som vill ”lägga beslag på” det som engagerade skogsägare genom åren byggt upp baserat på nedärvd kunskap och praktisk erfarenhet. Tänk om SNF och Miljöpartiet med flera kunde ge ett erkännande för alla dessa insatser istället för att inför storstadspublik och ute i världen ”dumgöra” det svenska skogsbruket som i internationella sammanhang är ett föredöme. Tänk om skogarna runt om i världen sköttes med samma ambitiösa inriktning som det svenska – vilken fantastisk insats för klimatet och vilka möjligheter att snabbt minska oljeberoendet. Istället för erkännande ropar man nu efter ökad myndighetskontroll över skogsägarna. Avverkningsanmälan döms ut som tandlös och bör ersättas med tillstånd. De som mest

bidragit till variationsrika svenska skogar ska nu i ännu högre grad omyndigförklaras. Man tar sig för pannan. Svenska Naturskyddsföreningen har naturligtvis inte stillatigande kunnat ta del av Arne Lindströms utmärkta inlägg och går till nytt angrepp i ett inlägg rubricerat ”Se verkligheten i skogen”. Det intressanta är dock att medan Arne berättar om en högst påtaglig och självupplevd verklighet hän-visar man till diverse rapporter som sannolikt i hög grad är skrivna av deras ”kompisar” som befolkar myndigheter och institutioner.

ör egen del har de senaste veckornas uppblossade skogsdebatt haft en påtaglig effekt. Förtroendet för Svenska Nat-urskyddsföreningen och en del politiska partier har fortsatt att sjunka. Hur ska man kunna ha förtroende för dem som vägrar se helheten. Är det inte dags för en journalistik som kritiskt granskar alla som säger sig värna miljön. Det kan bli mycket intressant läsning.

Storspoven klarade Botniabanan UMEÅ

Bestånden av storspovar verkar inte ha påverkats negativt av byggandet av Botniabanan mellan Kramfors och Umeå. Det visar Adriaan de Jong i en avhandling från SLU. I sin avhandling har Adriaan de Jong undersökt hur storspovar reagerar på förändringar i häckningsmiljön, genom att studera fågellivet före, under och efter byggandet av den 19 mil långa Botniabanan. Han fann att bestånden av storspovar och flertalet andra jordbruksfåglar inte minskade till följd av de förändringar som bygget innebar. Adriaan de Jong studerade storspovens vistelseområde på tre nivåer: i hela Sverige, i delar av Vindelälvens och Umeälvens avrinningsområden samt inom några hundra jordbruksfält kring Umeå. De tätaste bestånden visade sig finnas på jordbruksmark, främst i över Norrlands kustbygder. Storsproven är en av karaktärsfåglarna i det svenska jordbrukslandskapet, men betraktas som sårbar i Artdatabankens rödlista över hotade arter. PETER KÄRR

Besöksadress: Postadress: Telefon: Redaktionen: Mail: Tryck: Utges av: Ansvarig utgivare: Annonsförsäljning:

Storspoven stannade kvar trots ingreppet i fågelns häckningsmiljö i samband med byggandet av Botniabanan. Det visar Adriaan de Jong i en avhandling vid SLU. Foto: JON ANDERSSON, SLU

Kylgränd 4B, Umeå Box 3053, 903 02 Umeå 090-711 380 Fax: 090-711 389 redaktionen@vasterbottningen.se fornamn.efternamn@vasterbottningen.se Daily Print, Umeå. www.dailyprint.se Tidningar i Norr AB, Box 3053, 903 02 Umeå Jonatan Hjort, vd, 090-711 382, 073-818 00 06 Display Umeå AB, 090-71 15 00

Redaktionen ansvarar ej för insänt icke beställt material. Eventuell vinstskatt betalas av vinnaren. Besök oss gärna på webben: www.tidningarinorr.se/jordskog/ Jord&Skog kommer ut 6 gånger per år och har över 40.000 läsare, främst i Västerbotten och Norrbotten.

Gunnar Eriksson Redaktör 090-711 396

Peter Kärr Reporter 090-711 383

Fredrik Bjärnesand Reporter 090-711 393

Eric Nordlund Reporter 0910-376 41

Rolf Sjödin Prenumerationssäljare 090-711 387

Gun Fahlén Ekonomi/ Prenumeration 090-711 381

31 maj 2012

HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPET:

Vi är lika kompetenta när det gäller industriportar

Din rådgivare inom Jord & Skog Hushållningssällskapet Rådgivning Nord erbjuder oberoende rådgivning inom bl.a. växtodling, skog, djurhållning, maskiner, miljö och företagsekonomi. Vi arbetar även med andra områden inom den gröna näringen. Läs mer på www.hush.se/nord. Med rötterna i regionen, ett 40-tal medarbetare och kontor runt om i Norrbotten och Västerbotten arbetar vi nära dig som kund. Det är lönsamt att kontakta oss! vx 0920-24 41 80

www.facebook.com/HSnord Gilla oss och få tips om kurser, seminarier, studieresor m.m. direkt i din logg!

vår Besök 1049 n r r monte a Jord li N på o og. och Sk

Kvaliﬁcerad ekonomisk rådgivning Till småföretag och lantbruk.

UNIKT TILLFÄLLE ATT UTVECKLA DITT SKOGSÄGANDE:

Rådgivningspaket till reducerat pris!

Garageportexperten. Namnet till trots, så har vi samma höga kompetens och samma djupa sor timent inom por tar för industrier, butiker, lant- och skogsbruk. Hos oss hittar du bl.a. Hörmanns industritakskjutportar, rullportar och rullgaller. Kom in till oss, eller ring så kommer vi till dig - kostnadsfritt förstås.

Du får en hel dags individuell rådgivning med vår skogsrådgivare eller med en av våra ekonomer till ett starkt subventionerat pris. Under dagen går vi igenom dina frågeställningar kring ditt skogsägande. Det kan vara allt från konkreta frågor kring skogsvård/avverkning till ekonomiska frågeställningar. Det hela avslutas med att en handlingsplan upprättas. Rådgivningspaketet gäller ett begränsat antal skogsägare och du betalar endast 1.000 kronor exkl. moms för en dag.

Luleå

Umeå

Handelsvägen 15 A Tel: 0920-25 41 00

Spinnvägen 1 Tel 090-12 06 20

Skellefteå

Örnsköldsvik

Industrivägen 36 Tel 0910-77 90 82

Ravesta 135, Arnäsvall Tel: 0660-37 51 11

Sundsvall

Östersund

Traﬁkgatan 11 Tel 060-56 80 70

Odenskogsvägen 30 Tel: 063-12 90 06

Hushållningssällskapet genomför ﬂer aktiviteter för skogsägare, alltifrån seminarier till studieresor. Läs mer på: www.hush.se/nord. Intresserad? Kontakta Mikael Andersson: 070-346 26 56 mikael.andersson@hush.se www.garageportexperten.se

Rådgivningen ingår i Lönsammare skogsbruk– ett kompetensutvecklingsprojekt som delﬁnansieras av Landsbygdsprogrammet.

TÄNKER DU AVVERKA? Kontakta oss - Det lönar sig! Mats Ågren Bank

Stefan Hägglund Lantbruksförsäkring

Per Ångman Skadeförebygg

Gården, familjen och framtiden. Det hänger liksom ihop. Vad händer om olyckan är framme? Vad gör du om någon plötsligt blir sjuk? Hur tänker du dig framtiden för dig och din familj? Hos oss hänger de här frågorna ihop. Vi reder ut dem och ger dig ett förslag på en totallösning som är enkel och trygg. Med skadereglering, service och beslutsfattande nära dig. Vi ﬁnns i Härnösand, Kramfors, Sollefteå, Sundsvall och Örnsköldsvik. Ring oss idag på telefon 0611-36 53 00 för personlig rådgivning.

Lars Karlsson 070-377 97 79 Örnsköldsviks kommun

Svante Lindström 070-655 47 89 Örnsköldsviks kommun

Jörgen Westberg 070-690 00 94 Örnsköldsviks kommun

Robert Moström 070-410 00 23 Sollefteå och Kramfors kommun

Leif Engström 070- 666 45 06 Strömsund och Sollefteå kommun

Roger Gjersvold 070-265 87 87 Kramfors och Härnösands kommun

Vi bistår med: • Skogsvård • Skogsbruksplaner • Rådgivning

Vi köper: • Slutavverkning • Gallring • Leveransvirke

lfy.se/lantbruk AB Högland Såg & Hyvleri. Gamla Riksvägen 52, SE-891 51 Örnsköldsvik, www.hoglandssagen.se

31 maj 2012

”

Vi har ett bra läge med 156 hektar inom en radie på en kilometer och 30 hektar i sävar.

till 35 hektar slås, hackas och blir strö av till korna i ladugården i Sävar.

”

För oss är en bra första skörd lika viktig som semestern för Svensson.

Spänningen ligger i luften –vårbr ÖVRE ÅKULLA

Vårbruket är igång bland länets bönder, nu hoppas de på en bra riklig skörd som ska räcka till djuren över vintern. – För oss är en bra första skörd lika viktig som semestern för Svensson, slår mjölkbonden Bo Holmgren fast, som driver ett jordbruk tillsammans med Liz Amnemyr i Bygdeå. Fälten rakt ut från gården spirar i ett grönt skimmer. Korna står redo att spritta iväg, en del är lugna, kan rutinen, en del är ystra, andra mer burdusa och springer rakt igen om den tunna tråden som markerar vägen ut till betesfälten. Odlingssäsongen har inletts för gårdsarrendatorerna Bo Holmgren och Liz Amnemyr med 35 mjölkande kor - ekologisk produktion sammanlagt 125 djurenheter. Mark har de så att det räcker och blir över, 190 hektar på 35 djur som har 25-35 hektar betesmark att ströva omkring på under betessäsongen.

Bra läge – Vi har ett bra läge med 156 hektar inom en radie på en kilometer och 30 hektar i Sävar, säger Bo Holmgren, som samtidigt håller koll på korna att de tar sig genom den markerade leden ut på fälten. 30-35 hektar slår, hackar och gör de strö av till korna i ladugården. – Perfekt för oss, säger han. – Kom nu kossorna, så ja, ropar han till korna som lufsar ut på vallarna. Telefonen ringer! – Fatta dig kort, vi håller på att he ut koen! Bo och Liz har nyinsådda vallar. I år bytte de såsystem från en 2,5 meter såmaskin till en sex meter såvältmaskin. – Mycket mindre jobb, säger Bo Holmgren och tittar ut över vallen där kornas ystra dans har ersatts av ett stilla lunkande.

Normalt vårbruk – Matningen fungerar inte, du har ingen rundgång, du får ta matarkabeln och lägga den tvärs över, säger Bo Holmgren till Liz som försöker få

ström i ledningarna. Vad ska man säga om årets vårbruk, tidigt eller sent? – Normalt, skulle jag säga. Vanligast är att vara klar kring skolavslutningen. Naturen har sin egen gång. Vi har haft några extrema år tidigare, förra året var det ju klart i slutet av april. Vi hade en bra försäsong. Jag blir inte klok på varför det blir så, men det är bara att acceptera.

Surväder och regn Hösten förra året var ingen höjdare för bonden som skulle ut på åkern, mest surväder med regn. – Trots det fick vi in mycket foder och av bra kvalitet förra säsongen, säger han. Sommarens fokus ligger på att ensilera elitfoder till korna på 70 hektar i en första skörd. Vallfröblandningen består av en mix av timotej, klöver och ängssvingel. De tre sista åren har gett bra skördar av hög kvalitet. – För oss är en bra första skörd lika viktig som semestern för Svensson, slår Bo Holmgren fast.

Ingen stress – Normalt brukar vi ta två skördar, men vi stressar inte på för att få en tredje skörd, viktigare för oss är foder med hög kvalitet av första skörden som ska gå till mjölkkorna under den långa vintern. Vi tar in 500-700 balar. Liz Amnemyr, förklarar att ett bra foder gör att korna håller sig friska, producerar mjölk av hög kvalitet. – Mår korna bra mår bonden bra, konstaterar Liz Amnemyr. Spannmålsodling har de valt bort. De har ingen tork eller skördetröska på gården, kostar för mycket att investera i det, tycker de. Bo Holmgren diskuterar om vikten av att hitta skördefönster, när fodret kan tas in. Bra foder är en överlevnadsfråga, för att få en vettig ersättning som gör att företaget inte går back.

Viktigt ställa krav – Jag tycker att det är viktigt att vara företagare, att ställa krav på leverantörer, kolla runt på priser och inte bara välja den leverantör man av tradition får leveranser från. – Men vi bönder är inte bra på det, i alla fall inte här uppe i norr, fast vi borde bli

Bo Holmgren och Liz Amnemyr släpper ut korna för betessäsongen. Dessa vackra kor bjöd på en riktig sprintuppvisning. betydligt bättre på att jaga priser. Det är ju bara att se hur bönderna gör i södra Sverige, där jagar de priser och leverantörer. Egentligen borde vi bönder gå företagskurser, fokus borde ligga på det i det kursutbud som vi erbjuds. Jag blev exempelvis uppmärksammad på terminshandel på kraftfoder av en leverantör i Dalarna! – Terminshandel på kraftfoder, vad är det, var ju min fråga till honom, aldrig hört talas om, säger han. Nu har Bo Holmgren och Liz Amnemyr släppt ut korna för betessäsongen, starten på ännu en odlingssäsong. Hur det kommer att gå? Ja, svaret får Bo och Liz först i höst. PETER KÄRR

Bo Holmgren kollar runt så att allting är i sin ordning inför kosläppet ut på sommarbetet.

31 maj 2012

500

”

till 700 balar, grovfoder av bästa kvalitet går till mjölkkorna.

Terminshandel på kraftfoder, vad är det? Var min fråga till honom, aldrig hört talas om.

uket har startat

Varmare och blötare klimat för Västerbottens bönder LÄNET

lantbrukarna i Västerbotten kommer att få vänja sig vid ett varmare, men också blötare klimat och med större mängder ogräs. Det är slutsatsen i en framtidsanalys av svenskt jordbruk som ett resultat av klimatförändringen från en forskargrupp vid SLU Uppsala. ”Framtidanalys av svenskt jordbruk –odlingssystem och jordbrukslandskap i förändring (FANAN)” heter rapporten, ett utredningsuppdrag från fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap vid SLU. – Generellt kan man säga att lantbrukarna måste bli bättre på att kontrollera och hålla undan ogräs och insektsangrepp. Produktionspotentialen kommer att öka, men till priset av ökade miljöeffekter, i form av ökad risk för läckage från åkermarken, säger Henrik Eckersten, institutionen för växtproduktion-

sekologi, SLU Uppsala, en av de forskare som varit med och tagit fram forskningsrapporten.

Temperaturökning Forskagruppen har tittat konsekvenserna av klimatförändringarna i tre områden i Sverige: Skåne, Mälardalen och Västerbotten. För Västerbottens del spår forskarna en högre genomsnittlig temperaturökning än i södra Sverige, från 2,7 till 7 grader i slutet av detta århundrade, 2085. Den årliga ökningen av nederbörden väntas bli stor, cirka 200 millimeter. Under årets samtliga månader förväntas nederbörden öka, med de största mängderna under vintermånaderna. Vegetationsperioden i Västerbotten väntas ligga på 215 dagar, en ökning med en månad under våren och en månad under hösten, samma förhållanden som nu råder i Skåne.

Höstsådda grödor Den generella slutsatsen är att höstsådda grödor blir allt vanligare då vegetationsperioden i Sverige förlängs och tillväxten hos

4,3 grader kan medeltemperaturen i södra Sverige öka under detta århundrade.

grödorna allmänt ökar. Perioden juli till september blir tillgången på vatten förmodligen mindre än i dag. Lantbrukarna kommer att behöva anpassa tidpunkterna för sådd och skörd och använda nya grödor eller sorter. Höstgrödor, som kan skördas innan torkan blir för omfattande, kommer att bli vanligare. Det är också troligt att värmetålig majs kommer att odlas mer. För att undvika att användningen av bekämpningsmedel ökar kommer det att behövas fler resistenta sorter, förbättrade odlingstekniker och odlingssystem samt nya metoder för bekämpning. PETER KÄRR

Foto: PETER KÄRR

Liz Amnemyr kontrollerar strömstyrkan i ledningen.

Stora förändringar väntar för länets bönder som ett resultat av den pågående klimatförändringen. Nederbörden väntas öka och vegetationsperioden förlängs en månad på våren och en månad på hösten. Foto:PETER KÄRR

31 maj 2012

Uppvisning från ovan på RESTRÖM

I Norrlandslänen sträcker sig den totala betesperioden från första maj till första oktober. Foto: ARKIV

Flexiblare beteskrav LÄNET Från och med den 15 juni ändrar Jordbruksverket föreskrifterna för betesgång för nötkreatur. Den sammanlagda betestiden blir kvar, däremot ges bonden möjlighet att dela upp betestiden. I Norrlandslänen sträcker sig den totala betesperioden från första maj till första oktober, med krav på en sammanhängande period på minst 30 dagar från första juni till 31 augusti. Ändringarna i beteskraven utgår från ett förslag från Svensk Mjölk.

Populär slogan i skogsbruket LÄNET Skogsrikets stöd ”Väx med skogen”, med syfte att skapa sysselsättning, är väldigt populärt bland skogsföretagen. Det visar antalet ansökningar som kommit in till Skogsstyrelsen. 117 skogsföretag ansökte om 80 miljoner kronor i första omgången. Totalt har Skogsstyrelsen 40 miljoner kronor att fördela under fyra år.

En lång rad med bilar sökte sig till den lilla byn Inre Öreström på gränsen till Lappland. I luften syntes en UFOliknande tingest sväva ovanför det 80-tal människor som samlats mitt i byn. Skogsstyrelsen och SCA i samarbete med Handelsbanken Skog och lantbruk ordna en trivselkväll med tema skog. Ett 80-tal intresserade skogsägare kom för att få information och goda råd om skogsbruk. Jan Forsberg hälsade välkommen och berättade om kvällens evenemang. Besökarna fick i grupper vandra runt och beskåda en pågående gallring och lära sig använda ett ”relaskop” för att beräkna en grundytan på ett hektar i skogen. Med hjälp av värdet kan man sedan uppskatta gallringsbehovet på sin skog.

120 träd per minut Träden avverkades med hjälp av en flerträdshanterande skördare av märket John Deer 1170 som avverkar 120 träd per timme eller 2 träd per minut. En svindlande tanke för de skogshuggare som jobbade i skogen med sågsvans och yxa i början på 1900-talet. I det moderna skogsbruket är det viktigt att ha en skogsbruksplan och idag kan man komplettera den med en flygfotokarta över skogsfastigheten. Under kvällen visades en radiostyrd hexakopter och

ett ortofotoplan av Peter Eriksson som driver Airfoto. På plats var också representanter från handelsbanken som informerade om skogsekonomi. Budskapet var att se sin skog som en firma och hur man använder skogslikvidkonto, skogskonto och räntefördelning för att få bästa ekonomiska vinning av sin skog. Ellinor Lindmark från Skogsstyrelsen informerade om bioenergiuttag och skogsbränslegallring samt vikten av att tänka på hur skogsbruket och skogen påverkas av klimatförändringarna.

Lyckad afton Besökarna fick svara på tipsfrågor om skog och bjöds på rykande varm kycklingwok samt nykokt kaffe från en öppen eld. Jan Forsberg var glad att det kom så många besökare till skogskvällen. – Genom att pappa jobbade med skog så skapades intresset av att sköta skogen, berättar Jan. – Efter skogsbruksgymnasiet gick jag utbildning till skogstekniker, säger Jan som nu har 20 års erfarenhet i skogen. – Jag vill förmedla mina kunskaper om skogsskötsel till skogsägarna för att de ska kunna förvalta skogen på ett bra sätt, säger Jan som idag är skogsköpare åt SCA. Särskilt imponerade var besökarna över den fantastiska skördaren och den flygande tingesten som svävade ovanför trädtopparna i vårkvällen. AGNETA MALMSTRÖM

Jämställdt pris till skogsfilm UMEÅ För första gången delade Norra Skogsägarna ut ett jämställdhetspris, det skedde vid skogsägarföreningens stämma i Umeå. Och priset gick till Sofia Anner, vd på Kreator i Umeå. Hon fick priset för den animerade filmen ”Hur ser det ut i din skog”, som har som tema, jämställdheten, eller rättare bristen på jämställdhet i skogen. Filmen beställdes av Skogstekniska klustret och länsstyrelsen.

Skördarensomvisadesuppförskogsägarnakanfälla120trädpertimmeochminskarkostnaderna

Skogen ur flygplanspers INRE ÖRESTRÖM

I det moderna skogsbruket är det viktigt med en skogsbruksplan och den kan idag kompletteras med en flygfotokarta över skogsfastigheten.

Dieselstölder stort problem LÄNET Dieselstölderna är ett återkommande problem för entreprenörer och åkare. 2011 anmäldes cirka 7 300 dieselstölder, motsvarande 47 miljoner kronor, i hela landet.

Jan Forsberg förklarade hur man på bästa sätt gallrar sin skog. Foto: AGNETA MALMSTRÖM

Peter Eriksson som driver Airfoto var på plats i Inre Öreström för att visa upp sitt nya ortofotoplan, med utseende som en deltavinge och med kapacitet att ta högupplösta fotografier från 300 meters höjd. Planet flyger efter en förutbestämd rutt och fotar

ett stort antal bilder på skogen från ovan. Peter sätter sedan samman bilderna till en högupplöst digital karta som kan användas som underlag till skogsbruksplan, vägplanering och skadedokumentering.

Fick specialtillstånd – Jag kan göra en unik karta över varje fastigheten där man i närbild kan se träd, stickvägar och hyggen, berättar Peter. – Man kan se stormfällda eller döda träd, eller om det finns behov av gallring, berättar Peter som har

specialtillstånd från transportstyrelsen för att få flyga med planet. – Mitt stora intresse då jag var barn var just att flyga med radiostyrda plan, berättar Peter.

Många flygtimmar – Eftersom jag har ett stort teknikintresse så har jag testat och provat ut utrustningen sedan jag såg en kille i USA som höll på med något liknande, berättar Peter. – Jag har lagt ner många hundra timmar på att provflyga och har nu hittat ett nytt användningsområde då man kan fota skogen,

31 maj 2012

skogskväll

lyft Extra 2 012! under

Lån i Landshypotek kan ge lönande lyft eftersom den kan fälla flera små träd på en gång.

Foto: AGNETA MALMSTRÖM

Nu kan alla jord- och skogsägare både låna och investera i Landshypotek.

pektiv säger Peter vidare. Det nya radiostyrda ortofotoplanet drivs med batteri och kan förprogrammeras att flyga med autopilot i ett visst mönster ovanför marken i upptill 50 minuter. – Det är inte så länge som man hållit på med sådan här flygutrustning som ju är ganska avancerad och det senaste två åren har det kommit ett nytt reglemente som man måste följa för att få flyga dem, säger Peter som fortsätter att visa upp den flygande tingesten för de nyfikna åhörarna. AGNETA MALMSTRÖM

Medlemslyftet innebär en möjlighet att investera och få en årlig utdelning baserad på Landshypoteks resultat. Bundna insättningar som görs under 2012 erhåller både Landshypoteks Sparkontoränta och en premie samt att du får en utdelning 2013. För mer information vad en investering kan betyda för dig, kontakta Landshypotek på telefon 0771 - 44 00 40 eller via www.landshypotek.se

Med ortoplanet kan Peter Eriksson fota från luften och sätta samman en flygfotokarta. Foto: AGNETA MALMSTRÖM

31 maj 2012

Låt oss visa vad Västerbottningen går för! 6

Årgång 33 • Fredag 17

februari 2012 • Lösnum

• Årgång 33

Grattis! Här nere får Ni helt fritt ett prova-på-erbjudande på vår tidning Västerbottningen med utgivning varje fredag. Vi vänder oss till Er som bott hela Ert liv på landet likväl till Er som valt att lämna större tätorter, men inte slutat dricka caffé latte för det. Vi skildrar gärna Er som helst går omkring i gummistövlar, men som snabbt svidar om till klackskor när det behövs – och också gillar det. Sedan gångna årsskiftet har vi vidgat våra redaktionella vyer och bjuder numera på ett märkbart bredare innehåll i tidningen och det är det vi nu vill presentera för Er. Detta på direkten med ett axplock av sidor och innehåll på nästa uppslag och därefter med fyra gratisnummer hem i Din brevlåda.

A-POST

A-POSTTIDNING

veckor

GRATIS

TIDNIN

n.se

rbottninge

www.vaste

kr • www.va

”

gen.se

A-POST TIDNIN

”

Man kan inte glatt plocka hem vinster i lukrativa branscher.

”

n Vilket hå det an mot inl och de or människ ar mp som kä för bra för framtid de komman er ion rat ne ge son Rolf Olofs

sterbottnin

” rar

rbot

er 15

kr •

.vaste www

umm

nart Len Att lund e Holmr intress visa et d för ivande g om t hör läne till a inte heternBergner lig Petter 10 van n Sida

Ledaren Sidan 10

i rin st t s ndu lom Träi sele b Sor g 33 Årgån

ag 2 • Fred

12 • s 20 mar

Lösn

Fick peng på snurr ar

Sidan 13

Sidan 32

IT-koncern väljer Umeå

Jonna sik på guld tar

Sidan 17

Sidan 18

Sida

Ted VM r ra debute

k buti Ny deln Sidan 2

en mlig r

Viktoria Tegenfeldt

nä elle od fick an i Vin tug ett år sedaflenra nya minter, hukar eles W att sö is ar man . ). ck n tidenom Ro r ungacykel(! –23 Sors nästan uprlaecnsfreram fö 15 or

Olle Graf fordon, ström reparerar ordnar reservdelar och sköter lagre t.

Inspirerad Tegen

änien. till Rum DLUND NOR

En verks tad med liv

or feldt Foto: ERIC Normalt n beth tt 7 för att få ihop 30-35 000 kron sa ot rna ch för are. N t på kså lä hete svenska brukar man prata Sidorna 14–15 på m Sido mästerska äg Else ade iarä om att bryta n jobbar gre; sitiv oc öjlig oo genomför daer Hau Si gren. ny t guldlopppet i vintersim 15 Ted Arm sec co, difögtretayngeort nyocahetseemr poa karinstduer,anomdemfransmän ning avgjomark när man Sidan uffoch Felic dynor. . äkläd Lung är föreg rdes i 34-g tr da soff Robertsfors är en , Isabellanyom radig kyla, ångare. Men r Ba av kommunerna i stug rsel cka tu rist Base r Juntikka samverkansorganisat Umeåregionen. och 15 segra Skellefteå , Emma ler, här ett par ionen re korades. bröt ny is i helg Cathia Boquist, bosatt Wallgren möb ar fö fötterna.nuPåocSaksmå tidgöigårt avISovårsrtelSoe skocahloom två tu – Umeås tillväxt är i Bygdeå och sjuksköter d en, Isabell är att klä om en fördel för oss, Här ses versitetssjukhus är växer barnfamilj ska Hans Brett när det allra in 5 vid Umeå sätt Umeå ar er kan vi locka en att bosätta sig i Robertsfor Ett v först fram som i år. för 2, dan peng schneide lare. Hon tog steget av kommunens drygt tusen arbetspendunitens oppositionsråd Lars s, säger Robertsfor r jubla efter och skapade en Facebooks sar men s Bäckström (C). Tillv upp an re samåkning. Kompe – Läget mellan två ida: Bygdeå e vi itiva leum äxte- n i U städer, Umeå och Skellefteå är ingen är enkelt, ekonomisk eln – Samåkning Pos ag i Sorselfurugo25-ålv,rsjubimanfesamtteår, näst t samtiSidorna nackdel. t och klimatsma medlemmar n2 16–1 i Vind till en resa

tänk tionellt er a n r e t j ande fotbollsspelare tappad In UF-tjeLov e synen 72 för fyra Sida

Nu ser Örträskbygden

posi Peter dio tivt på framtiden Ny jaktra

lkor för Tuffa vil i Rödåsel r Krister. ’n ull, säge stort stöd har omkken får dockgarde. Handlar Allebo e i Buti Daniel ns yngr

19 å ocks G han RBER NO där und to: LOTTA Fo

vid,

n Ar

son

och

sone

´n och av orte Handlar Krister butiken drivit mirai två år. åsel Röd nan gar jag på ettska gå vänt t in er inte Nu rb g de– No att vi r förk. år to gekel -In n bo n 28 Britt v ut si Sida

trivs

Tv ai

a är slut llas att n ka mig som ha kså a få Olle” n oc kunnr “Koilsso med 8–9 le le er N ans rna skul son el mm mm Sido tillsa så ko som f Nils här ara on, endager Olo ng. är kl lss ha a Ni et sä Olof – D urs, mmantionern en nk ga sa n t. nd na ko da gg se robo lkbo ån i m r att bya med Mjö e upp. har mmer te jölk d, ko växt Ef m ålun som r. en att Tvär vad ente r, m från t för produc arke et av nde mhe mjölk lofs ma i slut sa a O lkbo ar mjö n verk störst r på är kl n, si ns m ilsso erat rbotte 200 ko a so rn a f N nd te Olo expa Väs cirk tione av ns ggna 1995bli en fin by att läget och ut 0 kor. I nur om- s här 30 efte s rym mar ders

sor kos sina

a An

-Len

bon

Anna

sam

land vs b ” tri e l l O

r förbättraSidan 21

Sidorna 8–9

800

NORDLUND

ets berg

och dalb

Mattias Sidorna 20–21

ana med

Hörnefor

Medlemm Skellefte ar har å SK ligger bako som m Skellefte å Ski Tour

Sidan 20

Hälsoda g i Lövång er

srevyn

Sidan 10

Sidan 21

8-9 Sidorna

12-13 Sidorna

tt ut ig

har vi gå

Sven-Eli

jer n” stje Län r ”Vasaa 24–25 infö dorn Si

rna Sido

3 12–1

akt

gen

terc Vin

Jurate

erkomst sets åt

Fredrik Med lju ärål

”Ko

Foto: ERIC

nnar Vind eln

Dags för En resa Malmstråket på liv

vara lätt Inte i by ung

Gunnar

15 meå gy

finns i rt, säger hon. Umeås 7 tillväxt Skellefteå Sidorna och nya och den 3–7tågfö Snöslungeklubb rbindels långsikti nya tågpende er mell ln May Karlgt Vindeln, men Lycksele-Vind an Umeå-Lu eln-Umeå 8–9 leå husp ar Vind klär om – Vi får sson (C). elns komSidorna riser och er och munalrå gynnar – Vind snabba Umeå, tillgång till ett d, Ewakommun r de kläd eln har Susanne samtidig laga brett serv Boström p för ikat fant i ann Legdeå hjäl gar t ione astiska at en fick sitt till som vi liv ställt på spets r. 20 år sedan. En ovanlig bli till fördelar ihop pen kan erbj ice- och kulturut kanögonsjuk för – Visst ploppar att bo i, underbar natu idén att få som at. tappade uda bra dom gjorde ot som det upp problem, någnästan att hon på kort kom med i För ler, bland ann tid rna 4-5 livsmiljö,bud i ator, medtycker Peter r och en bra platsbostadsort, blan visst kan jag bli Mendelt båda Strömbe gt att göratikk a, som all syn på Sido ögonen. Hon kan askolan . bitter. låga värl möb d r jagogkan skratta åt det också. Jag cirk för ns roli centimete se till Jun r, sedan är allt suddigt. 30 bila på Lilj én bra, säger har det ändå ganska dsledand a 230 anställda rg, personal barnfamiljer Susanne Boström. – Det kän juveler a Child chef vid Bold r Emma e tekniska , ett av lagan av ina nhem i t Help Inde ra, säge före klustret i 20:e upp e. företage ettAlbar erialet and taget. i Vindeln. tagen inom xtionellt. r till Kalldrag Sidan 12 a i UF20 det före Sidan Sidorna Tjejern tänker interna och leksake insamlade mat Sidan 16 4–6 er n 14 Vännäs lar in kläd leverera det Sida ska sam de De n, dit Rumänie va. själ

ål na är de öret för si man det m inom träf t g sätt ar ett Två t känt r, fir tera atsättnin på mes geboda konstaad om men gan, frig man ubbl estu kan n, förd rsel seda pfyllt. e är So up är u äldr Änn

Lars Weineh all

Sidan 14

Reinfeldt besökte Vindeln

Sverige en har fått e ng tronarvi n 6

er i väx

kt ras

Martina

Delar av Västerbottningens redaktion

Ja tack, jag vill prova 4 veckor utan kostnad.

Porto betalt

Namn: ............................................................................................................................................................................................... Adress ............................................................................................................................................................................................... Postadress ................................................................................................................... .................................................................... Telefon - även riktnr...................................................................................................................................................................... Personuppgiftsansvarig: 090-711 381, Gun Fahlén

Vemod är sista jag det tän er på när kförsöker jag beskriva länets själ .

10 Sidan

n.se

ge tnin

Tack för att Ni ger oss denna chans!

Fredag

r 15 kr •

Lösnumme

nummer 15

intersim Robertsfors växeV nin r i takt med Umeåbryter ny is g ingen.se

G A-POST TIDNIN

ri 2012 • 24 februa

Årgång 33 • Fredag 10 februari 201 2 • Lös

mer 15 kr • www.vasterbottn

VN_4 GRATIS

Svarsförsändelse Kontonummer 900141500 908 50 Umeå

31 maj 2012

Smakprover ur innehållet: Testa oss gratis under fyra veckor! Använd talongen på föregående sida.

2012 17 februari

Opinion

ll gör Vattenfa Statliga e som de vill d plocka fortfaran inte glatt rativa Man kan luk

Ledare

”

elmarksvenska urrens des den avreglera t att uppnå konk ari 1996 a för att en 1 janu rna. Dett bland anna Syftet var för elkonsumente Resultatet blev naden. valfrihet på elmarknaden. och ökad ildningen aden får era prisb mamarkn n, effektivis nät på hem Tyskland, Pole annat. och r helt t i ingar ar någo av ledninga erövring blir störn gUnderhåll för marknads hemma småföreta ka ltatet här oner och stå tillba et cetera. Resu som ett privatpers , kursgård på Bulgarien i elleverans till Kronlund sönderfrysta ott finns och avbr lund i Vindeln esystem Vattenavbrott. och värm sultat på ar för are. I Kron er fått lokaler ständiga rekordre ansv och r en är litet apporter ska flertal gång a nätstörninga erantörer tar ten i Nord kvartalsr aget som dess lönsamhe nfall i sina ariga ellev det lilla föret era sjuttio grund av a ord: ansv a EUigt visar Vatte t, med andr andr idigt serv nämnda som vanl sulta fall och det blir och samt rekordre ns av ovan rgi inte blir goda detta utan efter avbrotten ng till el. konsekve stisk. iges på elene Sver är det på fanta direkt och farlig för att tillgången g utan tillgå direktiv och ordna upp s bort. Nu desto förfalla En julmidda har tagit ansvaret xt, marknads som nätet får mer, att som personer är kom tillvä EU:s ter vi av idigt onsudirektiv för ekonomisk ma vins vi slutk Med stöd are brist t har nfall, samt t upp enor er detta får ju närm det sätte ett hind bygg har Vatte Och På e . om, ta ige, raft. strin minn tvärt störs Sver indu och gask precis den i av EU:s är i mina re blir kraft landsbyg i utländsk kolsom en betala för. av Vattenfall rankad lönsamma st ut på linan inte glatt ägandet r de å blivit investeras läng . Man kan samtidigt statliga ter. Unde 25 menter nfall ocks husgaser. ska Spel t med det iga vins nu Vatte från scher och d av vad. med Sven Probleme kapital ter av växt stora statl ativa bran stna mma som producen t blir också sitt egna till 250 rag ögon detsa vinsterna i lukr skapas och i beko från 60 nfall ökat Resultate har i uppd har Vatte omsättningen kronor. a hem a vinster ringen a som 10 åren miljarder t plock hur dess kronor, senaste ytterst Rege ighet att verk 5 till 30 vis inge möjl bortse ifrån ska staten och miljarder ten från har givet ssen och till 130 sven ringen kol eller dig. or och vins intre ner Den Rege inlig brun kron iges Sver ga av du befin fri i genomsk miljarder inister Borg och ar, skiti i landet tar se till hela en går väldigt litiken Regering Vattenfall att agare oavsett var antingen Finansm era in dessa peng S-ledda öretagspo följande: e av kass föret Mp som tidigare blir småf or. Mitt råd är kompetent ägar att emot att stöd av Tyvärr heller den r S med sig med dessa villk r agera som en att ån inte. Inte . Det var unde nöjer utan utifr och mina börja ngen i sig oligopol sett ar och tiserar man vore utifrån denna fråga kolkraft. avregleri ar i da man ansv eller också priva sig tligen inte industrin verk sistnämn , köpte på vinster t är egen kraft eten. Det Vattenfall rimliga Probleme den nordiska delen anser är verksamh ra. och reglera vad man ns eller för den föred att en ar Vattenfall lugnt kan ta in har r , konkurre rs att Vattenfall iska värdering och därfö underhåll nord n skötsel, det sig anna i sin utom Lundgre r näroavsett kommer Helena procent en ligge ur. Hur aktionen e i Nord al på 10-12 konjunkt rkat av Ledarred nde värd ilt påve tsmargin lönsamhe medan motsvara in och inte särsk et år är verksamh år ut och ? tycker jag procent blem unkturer mare 30 n fungerar, gar i konj marknade och kraftverkspro svängnin are hävdar att r uktu konj Att forsk s svag nde. Trot oroväcka

sterna i hem vin och samtidigt branscher n hur dessa bortse ifrå pas och i vinster ska av vad. ad bekostn

LEDARE/DEBATT Västerbottningens ledare argumenterar för hela länet med värdegrund i Centerpartiet. På debattsidan samlas regionala debattinlägg med lokala insändare.

t? ndstinge krater i la o m e ld ga socia ldemoFolkskyg Socia och

Debatt

”

na och ets inter ikation landsting kommun g, senaste externa av dialo nder den besparetecknas t. tiden med stinget känn och delaktighe n land a och ingar i gen insy aldemokratern fall att dialo Soci har i detta visat sig spolitiker et det har miljöparti egen policy. landsting Västersin har i mellan inte följt terna kningen et okra befol myck och Kristdem ett bra förslag har varit del av mit med botten dialogen - kom . En stor förbättra tiker iska verk bristfällig för att stingspoli on ets polit undan. an land landsting I en moti sker i skym a och mell borgare. samhet et i och med stingsfullmäktige okratern bibliotek t beslut ska Socialdem land fatta iker et på stads lt och till har et av vi att polit nvånare bund Det är ett enke Miljöparti äggningar föreslog länsi för med Umeå. nedl a träffa vid sjuk gligt sätt om förän plats lättillgän splatser på allm av kunn möta de olbundet akutvård indragningar rligt rör aren att , Kristdem av rege niskor natu ett bra borg lda. kning et stugorna där män bli troendeva i ser, mins ts sjuklandsting skulle ambulan å för rna den med sig. Det er vid läne ent till n krate det är dags ocks reda plem vårdplats mera över folks kom som r att möta tycker s-politike ardialog hus med Det är anmärk– i stingets landsting på detta sätt en borg genom land den. ritet or huvu majo finns i hela människ t att ämnder. ning ten och ningsvär dialog med folkhälson verklighe fört en vår förvå n beslu inte har Döm om okraternas fört. parter inna konsdem av läne berörda är inte när krist handen i VästerOch det okrater får kalla niskor nu tet togs. ten. Är ga män Kristdem läns landsting i slag smajorite tigt att mån högljutt ute bottens och miljö landsting Umeå ter r vall, er okra att Nord a knyt protestera ga för socialdem Birgitta käinen, an andr så skyg länet med n. Sent omsider Jonny Kärk elmina partister a folk som ficka Vilh det träff (S) tving näven i lefteå regelbun den förda r Olofsson asätta berg, Skel å har Pete i efterhand riksdagskan ifråg Lena Sand för att Kerr, Ume ? De olika eringarna ast ut Veronica politiken a från Väst neddragn ötern regelförsvara stinget. - ledam möter länsbor ets kom n inom land landsting ska botte Enligt onspolicy munikati

kraterna t miljöpartie har i detta jt föl fall inte sin egen policy.

a! Din sid r, ter, historie bilder, dik gar/tack. lsningar, tnin in firarhä der och uppvak att skicka sbil Välkomna , nyfödda, bröllop teckningar

LIVSSTIL LANDSBYGD

27 januari

d landsbyg Livsstil

är ett – Detta jobb, jättekul ar man träff folk och mycktet iga, alla är trevl säger Eva.

0,07

Eva och i Mbit/s har stunden Bosse för astighet. dsh bredban

d landsbyg Livsstil

DIN SIDA

2012

10-20

2012

kas paket skic a varje veck . sbil med god

köper – Säljer – r. förmedla byter – togs av ”Skylten .” plogbilen

deln, kare till Vin nga besö vara bättre på e väldigt må nde Vi tillför kommunen kund om de ku r jag tycke p att vi finns, liks ormation. inf att visa up s för att sprida os använda

En familjesida där du helt utan kostnad får dina hälsningar framförda, dikter, roliga historier, bilder, teckningar - ja nästan vad du vill! Skicka till familj@ vasterbottningen.se

– Det är roligaste igt allt trevl får folk man träffa.

”

a vägar,

kvarn.

mal kaffe En gam finns här.

lång – Folk åker

de vet att

2012

t cerar dit Vi publi stnadsfritt! g ko ma vecka som g. bidra sam ditt bidra måndag

a Senast vill vi ha ten.se eller post å sdagen utgivning familj@vasterbot , 903 02 Ume till Box 3053 E-posta ttningen, kuvärt. till Västerbo sänt svars st i med eras enda Foton retur

få mer att en kom stanna äldsta bock brukar att den de . Rådjuren maj då en jagar stiliga horntill i mitten på re bock en. livet i skog M . Den mind och det kan bli närheten det vilda lilla geten alla i bocken MALMSTRÖ änder till åkrar ” innan den äldre AGNETA dda återv ut sig över operande det iväg gt ”gall t har brett s skinnklä . Nu kan ett fasli Snötäcke ett tjockt lager Bockarna och man ser hitta matro. ri ut djur att får växa t del t och änga börja t för en arbetsam horn har vara svår rt och mycket s komHögå ätba i t uren någo flera fram. Rådj platsen att ta sig utfodrings det finns mer till dag för att se om per gånger rsgeten tugga på. kom rådju bock något att hösten en liten Under i Sen kom n. Nu killing. matplatse och en med en sig till äldre bock mat. och sökte en få kom g för att februari allskogen utan killin vistas i liten get få för att rådjuren tår! De fem kanske skulle är det skot l husen, rovdjur t Äntligen vår son Mikael deles intil Läsarbild trärid mellan r ifall någo skydd står där lill-Ing I år fylle och dvik, 44 förbi. De man kommer rg, Bre Vi vill fira Skellefteå, komma Holmbe tdagen den 29 en väntar tills ni mat”. Då kom Andreas 1 år onsdagen den och kilår på skot så får r ot som bara en och ”kom någ r, skog , som fylle uari. ropa bakom e ur buktar februari gånger utrusand vara ren och krum äffat 11 den 22 febr mer de ngen ska har ätit klart. tar runt har intr föddes 1968. killi skut r n att inga linge han del mån om a när han agshälsn Sune, sedan e. ås en STRÖM av glädj geten är tar honom nog å, Födelsed TA MALM tår först horn. har rätt på Rådjurs tus i Ume i FOTO: AGNE Det upps n om vem som hans små tis Mikael n. Hon tvät från Pon far tbyte får reste Stort grat speciella dag, öronen. ar redan skönja och mor meningsu och vem som ket mormor det blir kommit först din myc Man börj nu har Hoppas att äta ttisamar från Myckle. bort den geten som grattiskr pa. tårta! Gra Den äldre femte året, jagar id och pap gott med för sor! Ingr mamma tillbaka ar i mas till

Rådjuren

Vi hittar varje vecka personer som någonstans på den västerbottniska landsbygden har hittat och lever sin egen livsstil på det ena eller andra sättet.

24 februari

i Högås

a kram på att häls ner. passar stora vän små och

Läsarbild

dström, David San 24 nona, och den , Vilhelmi , på Lycksele BB Malmbo Arthur Annika en pojke, 51 cm. , längd Åsele, fick Tilda, Vikt 4 170g Kasper, vember. Nadja, mus. ja, Vanja, och Ras heter Ron Carmen a, onen Wilm Sysk , Tindra, Melinda

telse

Betrak

er många

aka und

mit tillb har kom a geten för att få mat. era tam ngar Den num sina killi vintrar med

n, gör rena mer a killinge Den ung man kom utt när glädjesk en. med mat

. us 4:1-11 sa2. Matte , får vi rann se, tan. 26/ ka fastetiden gen i fas a och försö och ska der din Gud, 1 sönda ka oss själv titet är— "Herren hoSTUND. vår iden skrivet: endast n är—inte a staa- var dja—och NGENS egentlige församdu tillbe tjäna". DÅ lämn "den Helig VEM jag folket, han se PRÖVNI du ängpå helgesom ska fick d och den, nom ställ är. Jag m en,

ner. Dela ej brytas kraft, att erfarenheter unen och tankar n på "väg andringe slippa att der livsv jag ville hem". "När bad: Gånge detta jag ens, en vid lida, när jag med bett: kalk, fann också har som And och blev förslaKALK! ulen hono betjänade bara n —TROR att jag min min sida, Jesus, av att han den" de Djäv DENNA och fick saa mig Guds GÅNGE d linge akt, Fräl ens mur "DÅ blev e fram och för nsak n, stun dom er VAR trädd vanm "Ran ens .. i ökne och han alltm min sig lar I ångest att OM Prövning är det för ber: och pröva mig förd upp as av djävulen". aldrig - get, pat — e han kasta ju honom. hela liv, hur Gud— ren käm r och svår. så kund skulle frest till dagens texta se mitt stod els—men, så bitte en låt mig ro- son, utan risk, för det äng- för Jesu s det oanade frest ser"! kamp blir ej och Inledning verkligen inte , syndfrie— ner o Gud, det få och den rene - kanske ska ge sina på oss? Finn som Du par, han vi möta et: "Han HAN var dig vsnitt, hörs möter oss - skriv när vi käm mg att ser, som , att bära tsgrad, som- PRÖVNINGAR Herrens vämakten å, ene, och ligt. svårighe t Hjälp befallning inte stöi samma men tillräcklig av den onda den öde lar erna "SÅ, att du ofta ej först önskar, att vi ast oss står. gives—vissvi .." närm Bli förd s, sten. då han a, i efter upp—till e händ fot, mot någon för Jesu trygghet Sina barn gar, när erka till oss mild ut—eller oss, att tvek aren blev: ter din skola nå... m sorger vila, allt, ska samv det vikti Bevare för att få , för till frest himlen säga… geno VAD är het att öknen... mitt det bästa ju Jesu svar å skrivet: Du ska ville vi leder här, följelsen? Vad är . Bli till rn förstå hans ocks Gud." Herre Gud, ensam - Utan mat våra liv? längtan— han är… Vi "Det är Så slut¬ i världen, Fade en, din gaste i där och besv e ”ovan där"… att NÄR ulen barnet fresta Herr innersta Han var n ser ut. Ger jag r bättr hjärtas k—det står, o dagar inte en gång tog Djäv ”—och er, hur väge M. JOHAGEN berg iterar jag? r väga u eller dryc förr i tiden us känn ett högt fastat i förti r, blev Änn vad prior mme och sätte sjöng vi—” Aposteln Paul s upp till m - alla riken han hade utry nätte tid och många gaste i mitt Då Jesu är till er även nu. och lika visade hono dess härligpå det vikti r fastan? hungrig... gång: "Det utstå lis och en der foku v -.och blir han omsi aren fram och jorden ex. nu unde ÄR min skre an, som ni får vi liv, till "Allt detta tillär på frest pel: fostr gått före, och sa: trädde "OM du några exem titet, eller Jesus har och be om r ner och ag var: a het— iden r Tar dande." du falle ndla dess hans försl fotspår inte helle dom min ditt, om så förva ? Försöker får gå i hans . Jesus föll svar till han egen Guds Son, presterar är? Unbröd "Jesu niskan ber mig" frestelsen, utan GÅ det jag jag INTE stenar till vara den var: "Män bröd, för den sista besked: står jag av frestaren gav ett ty det inte bara SATAN: utgår ur ska levaBORT allt som else, frest a utan av "... I näst Guds mun

2 mars 2012

mycket de har ofta gaskonst är kunder, lig e. Ovan är trevliga smalt ämn Samlare r om ett kunskape populärt. pel till exem

”

rism är Loppistu att en faktor d. räkna me

kan det or. – Visst r 5 000 kron ju få fynda, säge n var värd man NESAND egentlige på loppis ska RIK BJÄR att den Foto: FRED fick veta – Går man och de göra här. i ansiktet, fynd man kan leende belåtet nta vilka d sig ett er och beka lat spre för vänn en beta ttade kund berä N or.När hem och till tio kron en istället Larsson köpare av Carl nu åkte bygdsbok den summan, lig hem för Eva en ovan ns får man Bosse och hur mycket anno prissatte d. En gång men å andra sidan Loppisfyn ke, surt kans vara lite

h AT iteeter oc v ik t n a ver på Bosse le Eva och Eva.

– Med lite

utgifter

r vi oss.

lån klara

V:er

vdelar i

ens reser

rkas de

Idag tillve Kina.

a ATV-märk

flesta känd

BILDREPORTAGE Bilden är ett viktigt inslag i vår tidning. Ibland genom större bildreportage, gärna genom läsarnas insända bilder och självklart även som viktig illustration till våra skrivna artiklar. 24 februari

30' c c 142 1 15,0 c c 30 100' 6 15,6g c 66 100' Å 15/12Söd St Hd 31/12-6 1/2140 0 17,8g c :2 Söd St Hd 11/2-9 5/2140 30' c c 171 40' Sva Åk 2 15,7a J (Eri HG) 275 Topptips Sandkvist 12/1-8 9/2140 6 14,3a c c 30' r BOWL -s7- HG Å 26/1-8 11/1640 1 14,2a c c 66 :3 R-0-7-16 96 rade RENATE 300.800 Eri Å r r Eri HG Å 9/2-4 1/1640 13,8aK 0-3-3 1 40' 64 rade 432 rade x x 39 Eri HG 11: 21 1-2-0 d 0 1 16,4a c c 54 40' 1 Enkelra In)a 1X 11/264 12: 4 (Per 18,1 A 4 29/1-4 4/2660n 24 40' Rönning Ul S 1 21,2g c x 1X X2 :4 TOFU -s5- 282.500 Ohl Ax 14/2-6 5/2660n 6 Lin CE F 14,3aK 4-2-1 20/2-6 1 100' 1 2 763 Bj X 12 Ro) c x Goo 11: 15 2-1-0 40' d ug son J S (Ber 1 4/2140 2 16,3 x c 118 50' 2 12: 5 -s5- Eriks 1X2 X2 n 1/2140 2 15,6 x c 42 KNIGHT Nor Ja B 21/1-6 Bolto – MIA 2 10/2-5 :5 0 CARA 1X Ro ter City X2 1X2 Eri Ul B 17/2-7 1/1640 13,6aK 261.30 40' 1. Manches – Aston Villa X Me)a 17,9a c c 33 25' Nor Ja X2 hem n 2 11: 17 2-0-1 1X2 stad K (Lin v 4 75 2. Blackbur – Everton seger åker 12: 4 0-2-0 -s5- Haug 27/1-4 2/21400v 3 17,6a c cc 523 100' 2 att 1X X2 PR X2 c 11/214 raka utan Tycker också PRINCESS Li U 4 16,7 3. Queens :6g. BEAUTY 249.100 Lun Bo 9/2-2 X City 2 Nyg Pa B 18/2-9 7/2160 X2 utan poän --------15,5aM 2-2-2 fort – Norwich Bristol 100' 4. Stoke et tipsx cär50 bör slå – Chelsea Nyg Pa 2 11: 21 1-0-2 100' ner. 2 Min3a13,8 Ipswich X2 O (Uhr Th) 1/1640 går myck --------Bromwich x c 64och 12: 5 Uhrberg 12g upp Bristol 5. West 49 50' 2 DA -s4-Uhr Th Å 14/1-7 6/2140 hemma. stunden och har X2 1 farad5nde 15,6a x c – Swansea --------28/1-6 7/2140 :7 0 EVITA BROD llen igen de J 6. Wigan ing 2 Uhr Th J 7/2-5 tungt för en poäng på 15,6aM 225.70 1 100'8-pro12 Satte skräc can --------all – Read 451då ough Hen Ja tagit Millw 11: 8 0-1-1 lesbr 7. 15,1a Mi) a. (Elf veck- - gdk 50'ham bara 1 hern 12 th – Midd 1 förr0ak 22,1g 12: 3 0-0-1 EY -s6- Berg F 17/9-8 7/2140 --------sex matc a matc 68ting 8. Portsmou Nottingham n cNot senaste MON Da Å 17/10-km 4/2140 tare 1 1 – :8 gäller övrigpå för1X2 cen 2 16,4 MISS MY 298.000 Ols Å När det Eri LM Å 26/1-6 5/2140 Jö) 9. Barnsley am – Derby ga 13,2aK 4-2-1 ta. Det60'var 1 12 det mån J (Wes n bor x x 95 svår Tak Jo ingh 11: 14 0-1-0 25' aste per som rsson O van 5 16,4a x cans cher är 10. Birm hton 1 a kam 12: 1 -s5- Ande 4/1-5 1/1640 veckc c 104 aster – Brig 102 40' förr1a5 16,5a hand jämn Y ACTION Da S 26/1-4 1/2100 City den :9är jag 11. Donc n 18,7a n SPEEDWA 316.050 Ols Ö – Bristol Ols Da Ax 14/2-5 7/2140 r Asto tecken och. 96 100' r här ovan väntar. 13,6aK 2-1-1 Ipswich möte spela 12. n ley vi Bo c x skt Fal 11: 18 1-0-0 emen medx c 36 var Ewood 40' Blackbur ord – Burn (Fri La) matemati nöjd02 17,3 7/2160 på Syst ma på 12: 3 13. Watf gt 25' g Tillman J 16,6i övri23 vanligt veckan sex halv xc 5/2160 är ett en Villa hem mycket vikti TROT 0-s6-Kol Ad J 28/1-9 förra jag 19,4 n vi 3 SEY Tips 9/2-6 rätt n där har :10 men LIND Ö En Varninge jag var ingsstriLin CE Mp 20/2-2 3/2160 64-raders Park. 15,0aK 279.30 vidacre, 25' tycker sist och inge1t 16,2 c 32 . Hade i nedflyttn llsstjärHau Ke cerat 11: 19 1-3-2 re. 60' eringar. Chelsea ligger P (Joh Ma)a vida match 252 laget vann t mål i gard ett redu jag starkt caster fick anfa 12: 4 0-2-1 IKI -s6- Ingves 30/1-6 6/2160 16,8 c c 61 25' käm0par även om it Don ett mycket form tidig Därefter cc den. Villa Bent skadad och WAIK To E -16, som gjort ett r te har vunn 8/2-10 9/2160 n 5 19,4 :11 kt för WINGAIT 276.600 Wal S m, R-0-7 tre matemater City ma. man inte lek – som släpp n av ursä Darren er möte Wal To Mp 20/2-2 2/2160 om hem ches syste nan reste atch 14,9aK 2-0-0 5' å her Man n mam ocks inte matc Ro) med borta a halv Brighton x c 13 ett Wal To 11: 8 ste hem 40' tecke er J (WalJag ber har nio t Robbie 1 17,5 c cades – tror jag ar. Då blir a andr byggt ut han är 3-2, 3-0 sina sena 1/2180 det sakn 34 Gästerna 12: 4 1-1-0 CE -s6- Unterstein ardering 3-0, 3-0, trådarna . Även låne 4 16,4 borde vinn har 30/1-1 5/2140 helg återrna 54 40'i förra it. nerv ngen att och c E c emet sspe st han GRA tiska siffro aden vunn säso Ör då förlu värld tipsr med lt. Ska 2 15,3ag hade West :12ska inte NATURAL 256.700 Kih rader. Syst Ro 10/2-5 e saknas att man n utan hen enke på Topp Laget har det Unt Jo S 25/2-2 9/2140 el Blackdet 432 r man 13,7aK 1-1-1 och inge måste och 3-0. här matc tidning, nti. ng Kean till USA. Förd 58 Unt Jo Nu möte och där 11: 10 1-1-0 tts gara veckans 40' kupo 13,9a -. -Veck ans varje plats le ens ta den aster hänga kvar vi in på Lu) vänt -/2000 20a15,8ag lare på sig 12-rä n kommer ma och ini A (Kol igenc c 18 12: 3 från wich borta 8 75' Donc 96lare skul händ 20,3g are är c 25 Seda City. vinna hem d sta- Brom man i och för ar matcher D -s4- Kolgj Lu Ch 30/10burn! då ett r xsex Boltonspe 5 5/2-4 7/1640 i detta bar vinn från t och ar man dock PASSWOR217.555 Kol Kr 5/2160 bänken innehålle bortasegr och sju En tänk ChampiKol Lu J et är håller en laget hyfsa bara bruk Topptipse 13,9aM 3-3-1 21/2-5 plats på League skt Porto Laget är rund, gräs a. Fem raka ns tyder på där har vilket inne eringar. Kol Ad 11: 9 Premier -11 har fakti aste lag. ship. en bollen är raders, Reading. thor ste vinn gard betalt -2-1-4-8-6 12: 2 0-0-0 bara t formstark tistik. Man också Champion har sju sena The Haw fem halv ett Visst

jag vill Ja tack, rera! prenume ingsVälj betaln intervall: 319 kr 6 månader 530 kr Helår

2012

Felix , Stenmark r 7, spela på hockey Nolia isbana.

ström och

förträfflig

sel är en

a i Rödå

åk äckta krarn

Sanna Lind Gamlia.

vänster: gt. Från a och Hann ås är mysi och umg Lönnebo och sitta , Birgitta Grilla korv dell, Joakim Cuce Karin Stran e. Cruc Lönnebo

hunden

ath tar en

Banken

Gäller t.o.m.

20121231

ndelse Svarsförsä mer 900141500 Kontonum 908 50 Umeå

promenad

pulka i

d korv.

nd på grilla

son tar

Nils Karls at till liv

å har vakn

rala Ume

tan i cent

rdvalan.

efter vinte

en tur i

skids

kande klass

er besö

class bjud

olans Inter

Dragonsk lia.

Gam påret på

från Holla

Systemen

10-9 word här ips The s – utan 12 Pass spik Man- onsh grönt, etc… g: 3-12-7-5segrar, ke finns Boltonfan tror att Kans då varit ett Fem raka ppt mål, har fört Men sorry Man-City! jag ändå aste etta hade det ensam säkr i er a somhemmabeseg t lopp som framspår årets enda inslä på tredjeplats här vinn att agerCitydirek t när Svårtippa att vinna. Vid löst Det sig med chester åt laget s framn!? nu hopp fallngens upp bra chan men får nu nöja att det körsBolto i varje Möter rar nsen ärvunn it säso jag borta och är och ligan. hoppas alternativ har Millwall l match, ong 2) City långa dista (kupmam atcher Även här ojämna star hem och den B-hä A-häst. n enke sig st. och bara elet e fyra alla 13min A-hämål är inge rna satt 40 försvarssp det n det positione del. Bakomvarand gynnar detgjort med det har bör strid mål. Bolto nack et men n spets sex en inge in förtroend . blir det släppt räcka till. och själv Readingchans inte att jämna och bra 15 raka kommer n-Swanvara en am hade a Wiga Birmingh förlust innan Matchern rwich och Watutan e-No hur maförlust matcher sea, Stok ens hem kan sluta mNu tar Burnley förra helg där reko ingham. - fordr i kam helst och mot Nott a till! viktig sege ing. Ett som s 1X2. Lyck laget en mendera uppflyttn sex om med pen , t Derby formsvag

st på de . en förlu atcherna hemmam

ongens vunnit säs City har mmamatcher alla 13 he40 mål och bara och gjort l. må sex släppt in

”

24 februari

runt

sbacken.

Bräntberg

KRYSSIDA Varje vecka hittar du ett kryss, specialgjort endast för Västerbottningen, av kryssmakare Lars Burman. Melodikrysset finns med varje vecka.

LunMarcus an och r besöker Joel Tegm t. iskalla killa dahl – två Renmarskstorge på Isborgen

Även gåga

Varningen

Skrällen

de snöt ning på Skoteråk itet. vinteaktiv

nd åker

sel, rsson, Rödå arten Niklas Ande att skotta uppf på passade enet. ra solsk i det vack

Fahlén

Turordnin

Adress

r. - även riktn ig: 090-711 381, Gun Telefon giftsansvar Personupp

Namn

Postadress

SET STRYKTIP

Black Sabb

sson, Holla

ar bäst

tligen Nu än agar! ed på fr

Bram Toma

d korv smak En grilla en. pulkback

ningen Västerbott travtips! da go ig d ger

utgiven en vecko ingen är nyheter Västerbottn med tonvikt på iskors ing berör männ bygd” nyhetstidn nser som lands och anno ”Livsstil Vi tror på människor. vardag. röst åt dessa prenörer och ger entre g, öreta vet. gör småf föreningsli Vi synlig ar det lokala rtering bidrar vi spegl och rappo . Även en aktiv sutveckling Genom iv landsbygd utanför central till posit sig. som bor människor kunna känna igen ska a ” då är det ortern landsbygd är ”Livsstil ambition Gillar du för dig. Vår nytta och gen här tidnin vara till gen skall bor. att tidnin var man tt tom alla glädje oavse får dessu & Skog er per år gen Jord Sex gång nter tidnin den leprenumera Jord & Skog är . frågesom bilaga gen för aktuella norrländska dande tidnin kring det t. ställningar skogsbruke jord- och merant! n som prenu Välkomme

PALEMA

0 15,6aM 160.80 11: 5 3-0-0 12: 1 0-0-0

2012

erland... t in v t it Hej m et vintertäck r i det vita vackra lar glimma r i det Solens strå taller explodera skor när snökrisskapet. när männi vinterland r knastrar snön glatt välkomnar Under skositt vinteride och ad vaknat ur aktiviteter. bildkavalk ute gnistrande bitande teras en I LÅNG Här presen aste veckan. G och KICK sen TA NORBER från den Foto: LOT

ster City Manche raste etta k ä s årets

p Åk) – Stolop tedt A (Sva V75: 4 5 7/1640 -s5- Svans

Varje vecka kan Ni travtippa V75 med hjälp av Västerbottningen där vi bland annat har en initierad text och samtliga startlistor. Stryktipsets aktuella omgång får också sitt utrymme till läsarnas hjälp.

bra. t ganska var satt tidig sloppen Gardering are. Fler hästar svår dock lite hade råd med var jag ingen. än vad första gallr reduett kvar efter bra att ha Då är det m att ta till och syste t -system cera övade A/B mitt bepr Ett system har a duger gott. flera svag en eller var lite man inte tecknen t alltid ter, där De olika s där. Förs r. Men de fann on punk er sig helt säke nere vaga men till femt aden känn are kostn sex e en vinn arna. Sedan för att hålla nivåer måst peng rimliga gånger att jag lagt a vecka på efter Denn V75 lning med chansa. rätt på en avde spikar t man häst i a det två n blivi till en två först innebär en anna s i de eftersom de var innan. spårminu i loppet arna men men den en. struken avdelning pengar alternativ jag behövs Inga jätte de bästa men ta tur som på ändå bakspår en lilla gnut bitar ska falla lopp Båda har hur erat på för att alla förstärkas. Inga då ser det har fund ar körda och jag dessa utlovas bli plats verk ås är kan kan först Klarar n vinster finns där n öppe bättre ut. känslan ligger väge sju rätt. start. men om hinder till fall en bra motorväg ips kan ! Veckans det i varje som en travt vi sjuan tar svår vad Nu lagom Tänk ång ser ibland. ngsläge V75-omg vara lätt ssant utgå ut. Intre spikarna jag valt tre m och de ste ssy ing 10, 8 2, 5, 6, 7, s rankn 1 Avd. 5: 9, 2, 3, 5, antv Veckan Bay, - b er och p att id med gång. 6, 12,40 Med gang i math viktigt - dukt och äldre arbetar Wolfport Avd. 6: 4, hela EU fram. Det är iral New I Saw You Blue ningar lokal Kråkbärs medaljer ttade 9 Adm ner över kommer naden. berä e Avd. 1: 9 för sin skolbespis inlandskommu ors en Avd. 7: dshu idéerna ling spän Helene Gavelin, kron Hurrican Gavelin e Wär för sin pepi 6 främst att Åselr=96 erbotten. Avd. 2: 11 10, 1 det. med refeomsorg Berman 192 rade ik och från Väst Norrme12, - områ gele och ammans Gårdsbut historia Avd. 3: 6, ner. Tills i kommun 1984 och MB Fisk Helenes ELSSON 12 Password parlax. per ute Året var att lägga tBergman Avd. 4: SYLVIA SAMU för 40 milrensgrup beslutat Martin mina berä hade lar han r 6, jerie 7, 10, 8 ngen av VäsfrånVilhel till framerna hand år. Inköpen sker 2, 5,tillve 2 rkni 5: båda g ans Avd. ner 12, 9 och amm sin väg Kupon You joner per 4, 6, ttensost. Tills tade om riktlinjer port WerAvd. 6: New terbo I Saw man och en efter LOU upphandAdmiral Blue tlig Wret e 7:9 Avd. 1: 9 s offen Avd. med Tore2 kronor Hurrican lagen om r=19 li presen-terade Avd. 2: 11 10, 1 384 rade y0 över ner Vöge llen men 12, Avd. 3: 6, 1, 11 Auto 264 sammanhå 7, 2, Avd. 4: 40:1

också få ot Kan du av att någ känslan g"? Jag får är "på gån na jäm det med det um när mellanr spelande. gäller trav

BRAÅS

24 februari

TRAV & TIPS

er Två hind rätt ifrån sju

ar hänon. Vi bruk informati när vi har lång re t. frågar visa vida mentalite kare som att och-släng är en viktig säljväga besö som något mer loppis-, Internet man tror det finns ga fler än Via olika gssajter ”om trakten?” det gälkanal. is mån miljömässigt, edlin göra i er r att lopp e gardet, - och förm k och Loptänk tycke yngr antik n det kulfors Anti Johansso ets särskilt form av når Bjur a ler för land finaste Utgifter te ändå undra, t utan r han. är den kan tänk lång säge er. man mås opis ng ring turgärni Telefonen r ett rånjärn, mer Manklarar ni er ekon gränser. rarv artid kom hur sig. – De söke kommer strax ett kultu – Ja, sommoch med från yn till miskt? – Här finnsskillnaden mot eftere ta häns till r Eva och planerar kunder upp, får säge ks med den – Man måst n också, med de att visa att här finns å nade utlandet, n tillba prylen. eum är l i Ume er var det ns- lokalkost de är en ett mus ålen, seda na uteft r nde loka spannor på förem la också, fråga t resor r Eva Joha en likna inte funka, säge man ta – Gjutjärn är någo isar, säge ju hand le det ett d pryl, det är det lopp kan man ju inte på ga skul efterfråga ofta e. igt mån son. inte om sikt, går väld r Boss r lar mag det hand rent som söke ter, – Vi tillfö eln, jag , säger de. – Det niskor om utgif till Vind kunde museum unga män precis vad de vill mster utan besökare en inko mun vet att kom upp dem, de som tror ND tycker att visa säger Eva. r Bosse BJÄRNESA återvinTrend nen sällbättre på m de kunde ha, säge FREDRIK ar att ratio vara att men gene e , likso mit för äldre Bosse inflytand sprida den kom att vi finns uf- den för att så stort ningstren har sina förn omen gör nda oss an haft och när ungd nas slit- anvä stanna, som nu, oföräldrar tiga skäl. den ekon revolt mot är det – Dels n är det biten, seda miska

ron. åt tillva in och krydda kommer – Många ka, säger Eva e Stål. algis ttar Boss r mer ar blir nost som härstamm na kosta ka berä n är gans – Modeller halva priset, g haft å, det Johansso re som och aldri r från Ume forsas är serVännäs eller mind ungdoma gå i bjur et som sakn paret slog de från l. När ånen att rs är det enda s 1958 det myckr, säger Eva. g, anna hetsskötse påsar blev sålt förm n, som uppförde redan köpe vostyrnin Jag har åse skola ade. malp ihop sina get till en täni heltrust är boha - fullu men lades iner och dubbla Import sedan arbed cirka 25 mask var en givare skofluga som 1972. arna kom e gnista. två år en felet köpt för helti vänd dand n är som n n reda eter ”här nöjd, enda BJURFORS iva Till Eva Johansso – När hem tsmätare – Jag hade antikvit era är äve tent, säger de satt bedr och hastighe Loppis och att stanna. Num ten hos land Stål lan med syfte et, säger tade personlig assistvå på till en de, säger Bosseenda mer förbi och så pekar de tape in”, för se båda hänsom haverera a som verksamh måste vi lever de kommit fyrhjulingar på nsson och Bos ttar om våren arranger annan frakterna numera och berä om, a . Förra nämner som lätt et. ut rum varit med kinesisk samheten ett lyft när a Eva Joha Bosse oment. stopp i r som de g haft överskott n- verk vis, retagarn sen r riskm s blev det orolig- delse loppis av e som aldrinu när bygdsfö även gran på något fick rörel sidan om båta – I våra Boss er r ville r t . Med än unde räck säge vid Snar återlen förråden. Bosse, i Bjurfors på det här, det e skolgång ice blev Suezkana tömma rektor och en bättr r samheten annan serv fyrhjulingar i Egypten. vara både väl- arna – Vi leve - och heterna har verk av han får hälsar enten dig antik tiden are. försäljare n och en fullö detta säger de. . Generalag vaktmäst Stål och Eva Johansso i vuxit till försäljning över det före Bjurfrån Kina erad på kine Nostalg erna bedrivs i en men i Bosse vägen förbi affär, med specialis ö, kom har närextra och nät. rummet. Att affär Längs Blå söder om Gran är är ger en ukter och i lärar både disk av den inköpen siska prod mal skola byaskola fors, strax tredjedel en, gam – De flesta som flyttar nedlagd mare en ATV-marknad sedan ligger en de ihop åtta år g från äldre et av förBohag För flytta ska boha . e som myck Boss liv rött tegel er sven drev han Innan hemmet, naden nytt stamkund i Bjurfors, å, till går till fick bygg med Eva ag i Skellefte säljning al. föret loppislok r bra till, det hänt fastigde eget d anna – Vi ligge nitar när inom blan folk tvär r Eva der att en, säge ser skylt

och inga

.... ...................... ...................... ...................... ...................... .............. ...................... ...................... ...................... ...................... ...................... ...................... ...................... .. ...................... ...................... ...................... ...................... ...................... ...................... ...................... ...................... ...................... ...................... ........... ........... ........... ........... ...................... ...................... ...................... ...................... ...................... ...................... ...................... Adress ........... ...................... ...................... ...................... ........... s: rt ........... till adres

........... Namn ...........

Posto

fredag st nästa nda sena ng oss tillha Din lösni ningen Västerbott Box 3053 å 903 02 Ume med rtet 1 Trisslott Märk kuve 2–4 pris: otter, 2 Trissl 1:a pris:

et v 8 VN-kryss

et v 6 Vn-kryss lotter Två Triss 1:a pris: eln by, Vind Linda Land Trisslott å pris: En boda, Ume 2:a–4:e bsson, Över Sune Jako on ngviksm ele n,Lå sele, Åms Monia Noré man, Mård Maine Fors us set/ Reb krys Lilla a Rätt svar: raft bygg Nu får Sydk Barsebäck i en reaktor

Trisslott Sorsele Norlund, Yvonne Sockar , Älglund, Hägglund Gullbritt rs Burträsk re Åbyn, Robertsfo lund, Ned Sture Hed

har tipse på och , Chelsea sex hel det gäller Topp ska det. Men senaste man När r på de jag att era och målen sege tycker och gard tcherna lite mer fungerat. bortama lar sig chansa det beta har inte en av iterna, skyttet rätt. ade för ser favor får alla WBA svar bästa insat om man r s säsongen anfallaren Pete lut och senast är i abso gie Odem-win . toppform

2012

250 år med skogen

31 maj 2012

Maria Ragnarsson, Niklas Swanemar och Ingvar Lindblom. 16-18 juni firar Olofsfors AB 250 år under devisen Från järnbruk till idébruk. ”Vi är en kunnig partner som man tryggt kan lita på, vi har funnits i 250 år och ska finnas kvar minst lika länge till.” Foto: FREDRIK BJÄRNESAND

Olofsfors AB – 250 år av förnyelse OLOFSFORS

Inom kort firar länets äldsta industriföretag 250-årsjubileum. – För att bli så här gammalt måste ett företag hela tiden anpassa sig till samhällsutvecklingen och kundernas behov, då kan man inte hålla på med samma produkter hela tiden, säger Niklas Swanemar, vd. Den 18 juni 1762 fick affärsmannen John Jennings tillstånd att uppföra en masugn vid Leduåns mynning väster om i Nordmaling. Än idag hörs bullret från industrin i området, fortfarande är skogen den röda tråden.

Skiften Det var inte malmförekomsten, utan skogsbristen för

”

träkolstillverkning söderut, som gjorde att masugnar etablerades längs norrlandskusten på 1700-talet. När stång- och tackjärnstekniken gick sotdöden till mötes under slutet av 1800-talet växlade bruket i Olofsfors över till produktion av järnskodda trähjul och kättingar åt skogsbruket och flottningen.

Många har arbetat väldigt länge här i företaget, vi har en sammanlagd anställningstid på 1600 år. Det är inte så lätt att flytta något sådant här utomlands. Niklas Swanemar, vd Olofsfors AB

Mekaniseringens framfart i skogen tvingade fram ännu ett teknikskifte i början av 1970-talet.

Spikrakt Ingvar Linblom, nybliven pensionär, började sin anställning 1975. Han kom in när kättingtillverkningen klappat ihop och band till skogsmaskiner var den nya marknaden. – När det var som minst i slutet av 1960-talet hade företaget en anställd, och han var utlånad till Masonite i Rundvik, säger Ingvar.

Helhet Idag är Olofsfors AB världens största tillverkare av band till skogmaskiner, samt slitstål till skopor och väghyvlar. – Alla steg i utvecklingen som jag varit med om har inneburit en spikrak resa uppåt, det är helt sanslöst, säger Ingvar som fått uppleva hur företaget under hans tid gått från 11 till 165 anställda och ökat omsättningen från 2 till 450 miljoner kronor. Maria Ragnarsson, Hör-

nefors, började som inköpschef i höstas. – Man tänker sig kanske Olofsfors som ett konservativt företag, men det är egentligen precis tvärtom. – Jag kommer från Volvokoncernen och det är stor skillnad att arbeta här. Här är man nära besluten och marknaden, det ger en större förståelse för helheten.

Hållbart Niklas Swanemar menar att företaget gynnats av en stabil ägarbild, där samma industrifamilj ägt och utvecklat bolaget under fem generationer, ända sedan 1886. – För att affärerna ska vara långsiktigt hållbara kan de inte ske på ena partens bekostnad, de måste gynna alla, både kunder, partners och omgivande samhälle, det är det enda som håller i längden. – Jag är både stolt och ödmjuk inför uppgiften att få leda ett av Sveriges äldsta företag. FREDRIK BJÄRNESAND

Fakta ”Med stålkunnandet och hantverksskickligheten i grunden har man genom tiderna producerat alltifrån spishälar och vagnshjul till kättingar. Man har alltid arbetat utifrån kärnvärdena kunskap, kvalitet och hållbarhet utifrån sociala, miljömässiga och ekonomiska aspekter. På så vis har vi ständigt kunnat förnya verksamheten och anpassa produkterna efter marknadens krav.” Olofsfors.se

250 år med skogen

31 maj 2012

Niklas Swanemar, vd Olofsfors AB.

Foto: FREDRIK BJÄRNESAND

Nytänkande är en hårdvara OLOFSFORS

Vem känner inte igen de blå vägstålen i nederkanten på snöplogar?

”Det har gått spikrakt uppåt.”

Det började med att en tjänsteman på Vägverket yppade en idé om hur vägunderhållet skulle kunna effektiviseras. Idag är perforerade vägstål i nederkanten på plogar och väghyvlar en av Olofsfors AB:s mer kända produkter. –Vi har varit duktiga på

1999

invigdes de nya kontorslokalerna med barnens tankar om skogsmaskinerna.

att vidareutveckla idéer och få dem kommersiellt gångbara, säger Niklas Swanemar.

Bieffekt Vitsen med hålen är att plogoch hyvelbladen ständigt förnyas med nya vassa kanter i takt med att stålet nöts ner mot is och vägbana. Som en positiv bieffekt uppkommer spår i isen, där grus, däck och fötter kan få fäste. –Skärpan i bladet gör att det krävs mindre kraft vid hyvlingen, det där är något vi får förklara för våra kunder i Nordamerika där de är vana att använda stora maskiner och mycket kraft. Våra blad sparar bränsle, vi jämför med rakning.

Kreativt Förmågan att tänka nytt och applicera ett gediget stålkunnande i nya former är en egenhet inom företagskultu-

ren som man slår vakt om. I samband med allmänhetens dag vid jubileumsfirandet kommer barnens lek och kreativitet att få fritt utlopp. –När vi invigde nya kontorslokaler 1999 fick barnen rita sina tankar om skogsmaskiner, det var ett barn som ritade en skotade trehjulig bakaxel, en liknande maskin lanserades av Ponsse år 2008. FREDRIK BJÄRNESAND

Fakta Innovationer är nya produkter och tjänster som erbjuder nya lösningar på gamla problem, som förändrar människors sätt att se på omvärlden och som får ett brett genomslag på marknaden. uminova.se

Från tack och stångjärn till kätting och skogsband.

”

”Många hål ger friska tänder.”

Vi har ingen aning om hur framtidens produkter kommer att se ut, men vi är övertygade om att skogen fortsätter spela en stor roll som förnyelsebar råvarukälla, och att världens vägar inte är färdigbyggda och utan behov av underhåll. Niklas Swanemar, vd Olofsfors AB Konstnären som var före sin tid. Teckningen ritades 1999, en liknande maskin lanserades 2008.

250 år med skogen

31 maj 2012

Bockmaskin.

Gustav Selander, kättingsmed, förevigad i Olofsfors bruks fotoarkiv.

Unik kättingsmedja i Olofsfors OLOFSFORS

Inför sommarens 250-årsjubileum har Stiftelsen Olofsfors bruksmuseum tagit det djärva beslutet att dra igång kättingsmedjan. Landets kanske äldsta. –Det är som att kliva in i en tidskapsel, säger Bengt Spade, industrihistoriker. Det är kallt och ödsligt i kättingsmedjan intill översta forsen. För hundra år sedan var

”

här hett och bullrigt som i helvetet. –I mitten av 1950-talet flyttade produktionen till ladu-

Kättingsmedjan då det begav sig.

Kännetecknande för riktigt gamla industrier är att processerna är öppna och enkla att förstå.

gården vid Herrgården, det var väl någon form av embryo till arbetarskyddsstyrelse som hade fått korn på stället, säger Lennart Olofsson, före detta byggnadsvårdsansvarig och guide på stiftelsen Olofsfors bruksmusum. Kättingtillverkningen vid Olofsfors bruk påbörjades under 1910-talet, med vattenkraft som drivkälla.

Under 1940-talet kompletterades med eldrift.

Process –Vintertid fick stålturbinen frysningsproblem, förklarar Lennart Olofsson och greppar spaken som överför rotationskraften från frihjul till drivhjul på bockmaskinen. Bockmaskinen matades med ett långt rundjärn som vreds till en fjäderliknande

korv. Denna klipptes av till länkkrokar, som välldes samman (altså hettades upp och bankades ihop) i en kättinghammare.

Tidsdokument Bengt Spade, industrihistoriker och författare, har på plats inspekterat anläggningen inför uppstarten. –Jag har under mina 40 år inte sett en lika gammal kät-

tingsmedja av den här grövre dimensionen i hela landet, säger han. –Kännetecknande för riktigt gamla industrier är att processerna är öppna och enkla att förstå, även om maskinerna var avancerade för tiden. Att arbetsförhållandena var de värsta finns det gott om vittnesmål på. Kättingsmedens lön var avsedd att

Foto: PRIVAT Disponent, arbetsstyrka och tjänstemän framför kättingssmedjan. Den vattendrivna stångjärnshammaren är en raritet som brukar förevisas i samband med Brukets dag. Nu är alltså tiden inne för kättingssmedjans eldprov.

Sebastian Reichlin, smed i Agnäs, kastar i hela säckar med grillkol

250 år med skogen

31 maj 2012

Kättinghammare, med vällpojke i bakgrunden.

demonstreras även räcka åt hans hantlangare, varför smedernas barn tidigt fick lära sig att arbeta. –Vi har intervjuat gamla vällpojkar, de talar inte gärna om det, det var långa arbetsdagar, värmen och stressen var hög, man arbetade på ackord, smeden skrek säkert en hel del på dem, säger Lennart. FREDRIK BJÄRNESAND

”

Vi ska välla ihop länkar i gamla maskiner som man gjorde förr, men vi kan inte lova att det kommer att fungera. Lennart Olofsson

Kronan på verket är en arkivsamling på gott och väl 250 hyllmeter från länets äldsta företag Olofsfors Bruk, som grundades 1762.

En guldgruva för den vetgirige UMEÅ

Olofsfors bruk är inte bara en ovanligt välbehållen industrimiljö. På Företagsarkivet Westerbotten förvaltas 250 hyllmeter historiska dokument. –Vi sitter på en riktig guldgruva, säger Gunilla Wikström, arkivchef. Företagsarkivet Westerbotten samlar, bevarar och tillhandahåller arkivmaterial från verksamma eller tidigare verksamma företag i Västerbotten. Under våren öppnades en filial på Umedalen för allmänheten. –Kronan på verket är en arkivsamling på gott och väl 250 hyllmeter från länets äld-

vid proveldning av kättingugnen. ”Vi måste upp i 1 500 grader!

Foto: FREDRIK BJÄRNESAND

sta företag Olofsfors Bruk, som grundades 1762. –De äldsta köpehandlingarna sträcker sig ytterligare flera decennier tillbaks, säger Gunilla Wikström och visar ner i källaren under Umedalens vårdcentral.

Lärdom På arkivhyllorna trängs vackert inbundna luntor av varierande dignitet: bolagsstämmo- och styrelseprotokoll, beslutsprotokoll, stiftelsehandlingar, bolagsordningar, revisionsoch årsberättelser, reklambroschyrer, personaltidningar, prislistor, diarier, aktiebok, personal-, fastighets- och kundregister, korrespondens, rapporter, avtal, kontrakt, patent-, fastighets- personal- och projekthandlingar, budget

och årsbokslut, men också statistik, kartor, årsböcker och pressklipp finns här att studera. –Här finns en unik källa av lärdom. Vitsen med ett arkiv är den information som kan läsas ut mellan raderna.

Växlingar Förutom forskare inom företagsekonomi, lönebildning och ekonomisk historia kommer materialet även att kunna ge stoff åt studier av allt från modern samhällsutveckling till modets växlingar. –Meningen är att vi ska verka för att tillgängliggöra arkivet för yngre, till exempel skolor. Det här är något helt annat än att söka på nätet. FREDRIK BJÄRNESAND Gunilla Wikström, arkivchef, gläntar på dörren till Företagsarkivets samlingar på Umedalen. ”Det ligger ett intensivt sorteringsarbete bakom, vi sitter på en riktig guldgruva. Vi hoppas på en anstormning framöver.” Foto: FREDRIK BJÄRNESAND

V 6 • Årgång

V 7 • Årgång 93 • 16 februari

”

12 • ars 20 1m

2012 • Lösnummerpris : 15:–

ermer öv av För de ångermannu är länningar som är in restförda hos Kronofogd ligger Jag genomsnittsskuldengons en kronor. än nå på 134 000an minskade antalet i- Under fjolåret ad ansökning om org obetalda skulder till fogden,tyg men trots detta allarabara Kronovar i Sollefteå taoch Härnösand vikten att det s höver by be er kesation t och tan ite jor elma ligen reg sätt täm eten att bundet. 2

möjligh att ser över utet om centraltiska besl ten. utåt från å det poli 4-5 kan gå ala arbe hölls ocks Sidorna kommun att arbete även service al kalisera Holst. ter för just stad i utlo är en viktig sign edare Ann och iga enhe – Det t ”Bygd r projektl a. ter är vikt projekte icepunktern icepunk orten, säge ens serv atser. Nu har serv framtyp för å Livs espl Glesbygd logo Gide möt iell vid ala en spec och soci igningen tagit fram a skyltinv idlig balans” högt den Under

• g 93 rgån 9•Å

g är rsla s fö åste m tern Cen ga. Vi g mot li tyd a ta ste erande g rj n ela ö b r i h sidan 2 äl fu en v struktu Ledare a infr et. land ad

kn mar Tuff måhus s för

”

Varför det moderatledda finansdepartementet väljer att inte lägga propositionen är i dagsläget oklart.

emyndigheten.

Sidorna 4–5

la kopp börja kan apet ansk så m

el, ihop

h g oc RSTRÖM NO gnin nläg KATARINA kyla Foto:

Sidorna 4–5

Sidan

Sidan 10

gA lens erin Åda emont Bild

Seriösa anbud på knasig koja

för Ångermanland

r lyfte Mängder avkabilde ”Dra larnd till” bra otvi bara i m

priser!

Karossvägen 1, Kramfors • 0612-12420 • www.ada Sidan 6 lensbildemontering.s man för hur e onsbok

! a priser till brnsb rn• aww bildsselo420ar dale w.am er av m le 6 Mängd ö • 061a2-12 prob Sidan gen 1, Kram Snfors r a Karossvä k orsa

i ow nd esh anla erm mod r Ång å p ta fö ! hjär rat med iser ge – rise a pr veri r ds b or Välf N r till

Rober

Bytte Sö de mot Skog rtälje Sidan 14–1 5

Årets företagargala i Fjällräven Center i Örnsköldsvik samlade omkring 300 deltagare Veta bety . ställer ut der kunskap. Ett från orde på restaurang och färgmustigt lejon t veta som galleri Två har Sidan tagit 6 betyder kunskap. Fikon i Örnsköld form genom Helé Skönsång med Crescendo svik unde n r namnet Vavik. Hon är en . Kören Crescendo bjöd n där Internationella av fem Ateljé Vedi iäre på skönsång under gruppens arbete belystes. premen c. Inriktning konstnärer som temadag vid Ådalsliden runt om i världen till , kom till är gruppen a – en s församling i Näsåker efär en Vedic en bättre och mer rättvis Det nu som kyrk arbetar ung å för att västvärlden ska kunna Art kom i Sollefte väl ut. besökaretillvaro. mer hjälpa andra hmusik av lunc ning som föll Sidan 9 Sidan 22 Sidan 15 sats Nordsverige – med hjärta Sidan 5

inspirati s utkommer 8 – 9 s en bra Sidorna femte mar saknade att det på sig och den noterade vänta ja ie Olsson iet n lät intena En i kter s- elsbon Jenn . Response er es l slaMellans man t. n själv inist ermanland n .tilNärgot str tag i sake sser fem a Park älldhe n 7 rta för Ång ste kate tog hon r tna lin a deli ha rnå kom te m–stmeSiddahjä sake Tellge edve h Caro för jä Kalorifri viegn sä Stefan in d ana god e , m t Foto: t ar erig r ål oc dsv sina för at ar M e kakor”. peng retage lidNor virk uren”Vir inne all kad r dj gh Kron grå br nker m fö r fåhenhnes lig in vi tä bako 4–5 Därfö gn oc . Nord nan rna sätt. r i hä d slakt itét in ivande tering.se Sido dr al ildemon bästa daga n vi

kv på och av de oppe s tre na vista on i kr rörelse , en uler hormtänker Laxvik le. mod en stå se med gnad gen – Vi sten i Ram r vä ckan ibyg Thor aslakt i ve kter Dit ha ningar r i. ld nde a sla av Rafn en stolv anlä g sk slakter av utbi form are sjä en ihop I da kalt form trad ler. vilk i lo fick a som uren lång s loka a ett e både t. Vi Stin göra . dj de ig av kt 15 sta asla ställe säger erkl rarbet för att aslakt a tjäna 14 – ni fn n, fulla fö förv rna ete Rafn eriet sk edby stade Tre blir Ra rmed digert Sido rarb just kt t i Br anför som och dä ed ett och fö st för att sla ra de till ut byn. m klar lång tering ssar bä r varit lle gö höll r Bred vi rit pa vi an m ha va att anfö så vi ing so kötth vik, ik trots ped, ut om ggning ålsättn or lbl m lä pu ig an n Sk resu vikt är frå t blev son En g. De Carls llnin bina sn. restä h Sa köld en fö th oc Bredbyi Örns se utan eldse till ne ring. ing, ina Fj rbete ra in onte isn va ta ldem odev na St ojek brukar nsbi r en m lever sitt pr dale bara frisöre rlägga lninga te w.a äl In fö tillst ww t av att r tate valde 20 • na hä 24 m da -1 so 12 la så • 06 – Al

Sidan 2

Tanken so räknas i m Nora

t och Sarita Sandström lottade som känner sig norrländska fick ett helt annat lyckligt liv på den landsbygde n.

Samhall går med framgång

nu d är just Ulrika Ölun Nordsveriges . För ngerskan Countryså med hyllad video nhjärtigt om ll hon öppe högaktue berättade utsända och mål. drömmar

Att en öp pen homosex uell Haavisto tar sig till andra valomgången är något att vara stolt öve r.

Sidan 3

Personalledare Kjell Viklund och områdeschef Elias Rytky är nöjda med Samhalls positiva utveckling .

ör iär f ssa Prem opsmä Sidan 10 bröll

”

egna Kramfors kar Sidan 6 munskän

n5 Sida

tt i an rä med nd tung höll i samba . illa sa n en M inge mäs näbb pvisn öllops Brud på up rsta br mun fors fö Kram

riet kte msele a l s Ra na Raf form i tar byn Bred

ats på pl uler mod eriet. la trei slakt r är al gen tione Äntli a funk andr

Bröllopsfeber i Kramfors

Sidan 8

ngHyllad så r ut la fågel ta Sidan 13

n, ilatio vent pp, avlo

Lösnumme rpris: 15:–

De kraft igt prisökning stigande mark priserna på skog priserna stakt. Det visar har ersat i prisstatist ts av en ökar i pris Norrland ligge iken för normal r på en LRF Kons stabil och flera – Priserna mellan södra och ult. Skog finanskris norra Sveri nivå, även om på skog har varit er i värld skillnaderns- prisnivåer stabila fastä ge. en. Med så finns a inte tanke på det fog n det varit minst som att utgå att skoge kommun där såväl konk Skarin, från ett Sidanskaki n haft stabi 2 gt på börse antalet skuldsatta fastighetsm urrensen om fortsatt som den totala skuldn summan minskade. stabilt prislä la skogsråvar äklare vid an ökar, ge, LRF Kons – Det ligger ändå under säger Rolan ult. riksgenomsnittet, d säger Johan Krants vid Kronofogd

”

:– is: 15 erpr umm Lösn

93 • 9 feb ruari 2012 •

Sko 134 000 kronor i när gspriset stabilt börsen s genomsnittsskuld kakar NING A-POSTTID

Vi vänder oss till Er som bott hela Ert liv på landet likväl till Er som valt att lämna större tätorter, men inte slutat dricka caffé latte för det. Vi skildrar gärna Er som helst går omkring i gummistövlar, men som snabbt svidar om till klackskor när det behövs – och också gillar det.

NING STTID A-PO

kylt ng av s Invigni ydlig signal sände t

ång 93 • V 8 • Årg

Grattis! Här nere får Ni helt fritt ett prova-på-erbjudande på vår tidning Nordsverige med utgivning varje torsdag.

– rpris: 15: Lösnumme ri 2012 • 23 februa

A-POSTTIDNING

Låt oss visa vad Nordsverige går för!

A-POSTTID NING

31 maj 2012

Mängder av bildela Karossvä gen 1, Kram r till bra fors • 0612 priser! -12420 • www.ada lensbilde monterin Ådalens g.se Bildemontering AB

Antalet anmälda Västerno brott rrland i fjol var 28 i 487. Sidorna 6–7

Boken bö med en rjade dröm

Sidan 13

Nordsverig e – med hjär ta för

Ådalens Bildemont ering

Ådalens tering AB Bildemon

ela bild r av gde amfors Mässnvägen 1, Kr Karo

Sedan gångna årsskifte har vi vidgat våra redaktionella vyer och bjuder numera på ett märkbart bredare innehåll i tidningen och det är det vi nu vill presentera för Er. Detta på direkten med ett axplock av sidor och innehåll på nästa uppslag och därefter med fyra gratisnummer hem i Din brevlåda. Tack för att Ni väljer att prova Nordsverige!

Maria Boström, Redaktör Nordsverige

Ja tack, jag vill prova 4 veckor utan kostnad.

Porto betalt

Namn: ...............................................................................................................................................................................................

veckor

Adress ...............................................................................................................................................................................................

GRATIS

Postadress ................................................................................................................... .................................................................... Telefon - även riktnr...................................................................................................................................................................... Personuppgiftsansvarig: 090-711 381, Gun Fahlén

NS_4 GRATIS

Svarsförsändelse Kontonummer 900141500 908 50 Umeå

31 maj 2012

Smakprover ur innehållet: Testa oss gratis under fyra veckor! Använd talongen på föregående sida.

1 mars 2012

Familj& Sånt barn . vårt barn -Baarman Vi vill fira Lilliesköld år den erg som e 14 Michaela Erik Sjöb som fylld . Hurra för Sollefteå, den 4 mars ari. fyller 6 år från 28 febru mar från i massor syskonen. Många grattiskra ar. Kramar pappa och och Morf mamma, Mormor

erg Vera Sjöb fyller 2 Grattis rn, som i Storborga . mars ma, år den 5 från mam erna Kramar storebröd pappa och och Olle. Aron, Erik

FAMILJESIDA

En familjesida där du helt utan kostnad får dina hälsningar framförda, dikter, roliga historier, bilder, teckningar – Ja nästan vad du vill! Skicka till familj@ nordsverige.se

vilar Katten Leon

rige.se som utgiv a vecka j@nordsve ag samm ta till: famil 02 Umeå Senast månd älsning. E-pos , 903 firarh Box 3053 kuvert. vi ha din till Nordsverige, änt svars eller posta eras endast i meds Foton return

på våren.

i väntan

hos matte Näsåker svägen i bor på Äng De båda av g. inskickade Lo Högber tagna och Fotona är extra-matte Kompisen/ din Mary Sjö SOLLEFTEÅ

maling 9 i Nord on föddes 186 hade sysk f. Hallin iken. Hon . Sjöberg Sprängsv Kristina av och Lina vi se. tta sig i ern Gust or Lovisa oder kan sig och bosäet kom från brod Min Farm att gifta andra met kort det här men kom 1917, lite uppe och gång och året är kvar där kning på Det är trös

else Betrakt

rka in fira n att skic orier, Välkomme bilder, dikter, hist der, r, sbil hälsninga nyfödda, bröllop r, teckninga gar och tack. n vill uppvaktnin ningsdage

ns. tillsamma våren.. en Lilly vilar väntan på och hund bra att vila i lika Katten Leon äder ute, Bara skitv

tt 15:21-28. 2012. Ma ... 4 mars av de var en en i fastan att det som förstod, norna, 2 söndag goseiska kvin att inga tänk, hur

å den som m ocks a småningo för de förtryckt e till blev ledar och förde dem vi israelerna det har land kan hebr mt, Kanaans barn - ja hört, men sönkaren bestä le få leva - han om och satt ut sitt le kännas! När a p att på läst det igen. I denn hur sin kam Så sebarn skul Israels barn bliDET skul r stod där om själ har vi höra att ville like… läser ade varje dotte k till ext an förutan vi men många och han män Faraos neiska fick kärle dags GT-t pade med Gud den kana Jesus nå, Kron i en sång. Och av den och vit så mycket b käm vi de plate ej a antalet att själv stran Mötet med , som var gång få sjunger en, Jako han kalla säger: Hon känd förminsk för att en detta barn Peniel berättels kvinnan. utbrast: "HERRE, s rike. av rädsla enligt Bland hoppas som han på vid himlarna finna kanske erade så, efter vackert regent? ansikte rma dej ma till förut, men lös fund störtad att sen har sett Gud r vi att SON, förba r plågas kom HUR ska vi fått ln bli rna välje - Vi och "råd skulle göra för "Jag DAVIDS och dock Men hem? Bibe - alla de texte hon Min dotte kunde ju ansikte t rädom Mose Mose HUR n, komma över mej! ond ande" sitt, hon iktning am mot mitt liv har blivi Jabfölja den en bad väge oss en färdr få det som DÅ kom Mirj er till hur net: na. leva– svårt, av lärjungar ke känn eger a. på fäder et i tre hört nam brottkans hebr ha amm och barn nan en Vi ej tro i Jesu kvin ade dat". "vår" ut oss, och aget: Be Lyssna att ge mor amm gått före vad vi har a. Att det sedan satte st, med försl dem ju honom, bli amm kunde boks, DE som den goda ader och na förföljde farko pa p. mån kvin hon käm han isk mor, att men ningskam besked, i en liten tjära genom En av texens egen - men ropande honom it med var goss vunnit. tnd till med sitt dotter veta sen hon struk den var vatos icke utsä fåren kampen denna helg berä Fara som är Gud ju ej så Johagen rade sa: "jag och hur drar -för terna för beckolja, de förlo r Mirjam Margareta blev det att Mose Mose föräl exempel och andra, än hus" Vi kan läsa Stora syste och såg så hela så, tar om så de tentät. ls ledde det vid hovet och na ett av beundra stranden trons av Israe s att näm ngen och fanns på r blev nyfioss, om blev prin os dotte fortsättni dighet - och hon som getts när Fara som flöt där och ihär et. hennes också "förtid då vad uthålligh t. Vi får ken på i den härsblev hjälp med vårt ropande De levde s Egyptiske o, den följa Jesu da bönesvaret." gå, Fara - och förbi sin väg att har Varje själ

n. ande tro Den kämp

NYHETSUPPSLAG Det tidiga nyhetsuppslaget bjuder alltid på något aktuellt ämne och mellan varven även på olika artikelserier som vandrar vecka efter vecka. Här finns plats för både stora och små nyheter.

1 mars 2012

länet sen r för sjukhu verksamhetsområden i hela n direktö att ariot efter Ingen ege fteå, Örnskölds- flera ga scen framöver. det troli gemensam

lle Lilla Este föddes klockan 04.26 den . 23 februari

Foto:

till kungliga fått en liten dotte den 23 skickas tors. Hennes föddes fyra på ria har Estelle Ewa Mary ter över essan Victo Estelle Silvia som motan 26 minu net kt namn med nam der klockmorgonen. är ett frans a och bety dags Estelle Stell g finns latinets on freda svarar till morg na. Fram stjär T KUNGAHUSE

san äna kos j t a k s t som slakterie r a d n la Nu mheten Firar långsasamhetens dag. Dagein

bheten det Lång mot snab Idag är ifestation anordnas i syfte är en man och är att samhälle motvikt. Tesen dagens ra en liten o ger ett trevligare att utgö are temp långsamm älle. samh

n i Solle troligtvis Sjukhuse svall blir törer. irek vik och Sund a sjukhusd utan egn kommer

irektörer eller de sjukhusd r för ett Nuvaran chefe att bli istället

Det blir upp för en i injer dras och sjukvård nya riktl av hälso ledning länet.

r för är tuffa tide som LÄNET. Det rkarna. Något staillve småhust nsjö Hus som Skid såväl Side av. är nu för ig hus märker aldr t som det – Så dålig ranschen har det har småhusb märkliga är att vi varit. Det rist i stort sett hela VD Roman, bostadsb r Joakim landet, sägehus. för Sidensjö

hen husbransc jämföra är ar alltid ser ut nu – Jag bruk Som det al anschen. en gamm med bilbr dyrare att köpa ip att köpa arna är det i princ alt hus än Det ustillverk ett gamm n är inte hållbar. det bil eller flesta småh sina håll talas tione situa fylla För de På att som Den för n tuff. nytt. inget as fler hus r Joakim marknade ing, men det är nmåste bygg dsbehov, säge eller Side Hus bosta om en ljusn sjöhus. Skidsta Sveriges . n vare sig märkt av ännu VD för Siden ga tecke Roman, har tydli s t sjöhu oroliga är fortinga direk r med , utan det – Jag ser på ses därfö lk som andra. börjar lätta konkurrens schen det schfo bran att ttes tuff på såväl bran or sedan försa , fortsatt 2012 räknar man ögon av a veck agen i satt tufft omkring n. Inför bara någr de större föret av marknade oducerade hus, jättelåga För utom en nypr i konkurs. s och Det är med få på dess bygg n, LB-hus, ggda hus. va ligga bransche färre hus som 5 000 nyby skulle väl behö Men för nya hus, s om”. – Det är t oss att ”slås nivåer, man 000 till 15 000 Skidsta en klara bygg 10 har för färre för jag vi omkring Svanholm, VD tycker delas av ån läget vår del la säger Leif resonemang som bra utifr vi fick vars us. väldigt , Hus – ett an, Sidensjöh i höstas, n. Men ägning Rom bransche Joakim om upps mer jobb r med nu personer gå. Vi har ju att t vi sitte lite 15 fick och med r probleme finns för der varav tio lvåret i det – Största arha , säge bostä cip att r somm fritidshus as 45 000 är i prin ns unde erar mycket Det sakn någonsta lever sta Hus. vi des Skid , bostäder. bygg der ifjol. Svanholm och det i Sverige 22 000 bostä ds- Leif bransch en stor 20 000 och samlade bosta inte mellan schen är till att När det Sveriges – Husbran å inte ens er många. Hela n, då räcker alltsa behovet av sysselsätt för bransche som ande bygg xten. Utan det årlig Det är ungefär erar bra även tillvä , man kan m. r fung försörja m växe flytta i Stockhol mar det bostäder antalet Stockhol det häm der kan man inte det inte finns av det är när bostä nting med det för jobb någo bakgrund ärt att det s flytta Med e göra inte för ingsv varje år. Det måst bt. Just anmärkn bostäder. rätt snab för fullt, ännu mer och det enligt s. åt det här väl produktionen kfrågan, orderinte bygg r knäc tunna lt att det n går Däri ligge an. Helt enke ett dage vi har väldigt andra tving a, trots Rom men ar som alla Joakim för att bygg Vi har konstater pengar onal, stockar. pers saknas en v. varsla vill ha nsjöhus. tydligt beho vill bygga och an, Side en ljusatt ats im Rom er pengar hopp om bestå Joak inga – Kund finns finns det tiderna Men det Även om Roman. de tuffa bostad. väntas är en stor r Joakim en säge ning , RÖM nsch tid. låna t fler än yggarbra ligare en MARIA BOST Bostadsb sysselsätter lång själva ytter som med bransch anställda na inom bara är de som tuffa tider t. De husbygge

och köttet om kött sig myck man lärt också

eolika fullo e till slakt dose till att tillgo än en timmfå vistas tre åka mer sbehöva sedan att kommer för att stres riet. De ligghall t och hägn och kroppen. Lugn dagar i mer går ur n kom r våre et hormonet kt. Unde verksamh harmonis att påbörja sin vara i full t erar att att Rafnaslak t men plan st kommer de lite småt har höst. Främ och älg och gång i allt hjort, får köpa upp slakta ko, öpare som vill ma över. redan uppk e. Ett de kan kom 47 aktieägar tt i älgkö t ägs av e som bor Rafnaslak är djurägar a har varit av dem tjugotal ga av dess ret. och mån konk området tet rent a som arbe andr r av med unde i jämförelse med resultat – Viktigt, här är ett er rörelse är att det tänk ar, startar, cess. Vi er peng tillitspro de n vi tänk en lång av inna en itét Laxvik och kval Thorsten aslakt. n säger bakom Rafn har en anna r drivande först när man man tjäna är are som Det eäg ar – fall akti tjäna peng och i vårt idé än att äger Thorsten, gt att tjäna hävdar ar, vikti kt, är peng gång, Rafnasla vi att det under resans tycker kul varav ett Och ha an. M koss är NORSTRÖ tjugotal KATARINA säger han.

INA Foto: KATAR

att metrar för lar om milli

a ska passa modulern

in på grun

PERSONLIGT

den.

r Kranen lyfte

a av de tre den först

, av det som a på plats modulern

RÖM INA NORST Foto: KATAR

Varje vecka porträtterar vi en länsbo med en personlig vinkel. Under vinjetten ”Personligt” lär vi känna intressanta personligheter i länet bättre.

ne ett hett äm Dagmar

i djurägare området

en. Det hand erar kran Laxvik dirig Thorsten

2012 23 februari

husTufft för nschen byggarbra

man . es hantering redelserna får det tagit ar som sedan satt a Till förbe en ideella timmbygga upp en månad räkna alla kom tre stor För cirka r resans bete att RAMSELE. en och i veckan and med de sation. Unde ige och för Norr gsorgani jord runt i Sver etos i Finl naslakts nya ggförsäljnin spaden i man rest på olika anlä Raf are från Kom gång har som tittat mer att bli lyftes de tre långtrad a vad nd och rsök kom Finla unde som verksamför att moduler en stor kranett efterlängtat oningar i den egna ler. Med etik, ideol i bäst in . et och ar loka n igas pass fina ligger myck värderingar på grunde jar förverkl ga ha heten. Det modulernateri i Ramsele bör byggnad stå andra vikti et. Djuren ska och gier ets sverksamh as. lokalt slak , skall slakteri gar innan man denna affär miljön skall värn dag Idag, tors väntar lite justering verksamheten. det bra och ökar av lt kött aslakt på loka klar. Sedan n kan smyga igån Rafn gan r Efterfrå och detta avse skall inte under våre skäl . Djuren starta match att lagd ingen lätt den är Det är dock eri. Innan grun klara att slakt odulerna upp ett och a slakterim kvarnar mala en ga och själv skall mån fyllas i. Det är a lyftas på tänk papper att et med massor r och myck prövning. av regle miljö djungel kom inför en d annat slakteri på, blan ett eget kademin och Idén till att Nipa de hade full ur . te att sprungen nskedjan inte tyck produktio Norrbete vikt ta hela på det av störs kontroll ing och ndade är djurhålln hagen För de inbla itera bra från uatt prior hela vägen t når kons att kötte miljötänk och med fram till ten. men förn man år seda eriet skall gått två Det har en där slakt ttande fastighet och omfa värvade samsamhet verk verk a sin att pass bedriva ts en gjorts för det bygg arbete har d annat har heten. Blandjuren. arbete och för mycket ligghall ing. Närr enormt Det ligge m denna satsn har det bako kronor ga pengar miljoner ga, mån mare fem lls och mån har hitti I gengäld kostat mar. inom flera arbetstim kunskap kademins ideella enorm man fått den. Genom Nipa har samhet olika områ seminarieverk e ttand omfa

vid länsnet Estelle k att fyllo sedan d som rna med namprins- en gratulatioi nsbo Härnösan aret. lsen Liten stjä Kron sessp r styre Höghet februari, kronprin

1 mars 2012

Personligt år ett starkt 2011 var arknaden, på arbetsmOhlson, enligt Clas på Arbetsanalyschef n. Drygt en nge te förmedli on fick arbe halv milj ret. under fjolå

prioritersamma igare, ver ha gå smid – De behö tet kan att arbe mars ingar så trand. men Dag atelestypost-och efter stor säger Källs Sviterna g julhelgen är fortf mötet var pektionen som något Med på giins belt att besök krin kbara. Detta var daoch ener oaccepta relsen mån är mär er e det i mer än und rand ding- tycker att uterades r utan ström drabsom disk e mellan Landshöv niskor sitte d Dagmars mest det män s d var ar. Blan gens möt strand och han ternorrlan 24 timm åll i Väst r medan det på en Bo Källfrån Gävleborg, Jäm bade hush de daga utan kollegor Västerbotten när um. strömlöst i sex Hälsingland var Fort en i land, och ova, E:on och e och vissa ställ under t möt yggande bjöd in Scan i åtta. vår ett intressan arbeta föreb ska ske igen – Det var igt att belysa hur är – De ska inte boladet att detta ifter av det är viktp ser ut och vad r n våren för in uppg begärt probleme ras, säge beredska och har tar a bearbeta över änd att kunn rder, avslu som beh gen för d. tälla åtgä stran fasts och Bo Käll SSON en. ttringar shövding EMMA ERIK låg de förbä mellan land t agendan Högst på ske i samarbete som kan peratörerna. el- och teleo NORSTRÖM

d Ulrika Ölun

musik.

för Ulrika r magisk ä n y tr n Cou

om har alltid från Undr

haft

cka sig med lätt att uttry

sång och

d för till grun ka. n ligger en tillba som seda dandet välkomm ten är r Ulrika. om artis ju, säge funkade Men det envis och sig själv nog beskriver det måste man så Ulrika it med ten och ha hunn målmedve ska e och variman spännand vi 27 års vara om n et och så pass myck kt som hon reda proje erande sitt mest med om a ålder. tillsamvar Ulrik trädande I mars omssymfo lära fram spektaku Stockholms Ungd egen låt förde sin ers mans med hon fram ngerad av And niker då arra ttable” ”Unforge a. Ulrik r säge Hedlund. magiskt, – Det var nya den med aktuell tes i är hon som släpp till Just nu ”Waiting” med material ar videon sitt Hon jobb sidan om de och på dagarna. rivan ngdsskiva musiksk en fullä t. etag och till journalis musikför utom a att hon dess mer Ulrik pluggar veckor kom köldsvik Under fem på SVT i Örns g födelseda tik göra prak på att fira sin ade M fteå. och pass NORSTRÖ ljen i Solle KATARINA hos fami

”

a med få skriv ten att möjlighe henne e. rammet s låtskrivar iska prog därpå dera v just i jag estet och hon skre bolag Sedan gick et i Sollefteå Musikav de låtar på sitt eget nasi Några hon ng på ne” 2008. på gym släppte ot ikutbildni . a ”Memoryla Nashville svik . Det är någ är följde mus debut EP det dags att släpp i Örnsköld på sin v hon var SOLLEFTEÅ d Sollefteå. Det är re makarna bega det år sena me viktigt en samma Två år månom hur till och man speciellt erbjuder under tre singlar sen berättar stöd när . två ville ka plat bra nd Nash Ulri ha gru till konserter var hon som om och att sig åter trettiotal la och gro iker. Själv att våga en av att ge ett som mus s hur ader för inte speciell mylmusiker. En av utvecklas bra att men minn bsson fick rna Jaco det vara för duktiga nu blommat ut och ganska blyg a sånge, Cissi nd kan de oskrivna regle garn lärar Ibla – es vetat svän ut hur jag henn dessa som fekt mix av ljuv gt veta våga ta mer. Hade stega in per rn, rikti dit man kom henne att g vågat i Unge blivit en och tuff affärsser ut nog aldri mässigt. ett musikutbyte säger hon. e, kom hon hade jag gjorde, tGenom sångfågel Ulrika Ölund. anordnad låtar på det oner jag med kons a de pers ik Direkt lyckats ka som Mus börja skriv avgörande till har nämligen legendaris kvinna är de hon både sin å för att Hon spela på fira sig ocks Betydande och gång utan den att få ikaliska bara en I helgen stycket es mus dag och att engelska. Café. Inte i henn Blue Bird 27:e födelse”Waiting” precis händelser g. on två. bokutvecklin man nya vide snurrar ute på lt upp förstår och helt enke och Ulrika de erten Hon pts ar p. ring kons träff släp av en slum ten. – Jag nten igen efter tyckte När man t händer edve till. Jag sage att inge nätet. en gång e och sådan och målm av de ning i ändå driven att få spela gt ställ på ett att enormt uppvuxen - bad så mysi tikplats visste var i Nash er är född och var ett en prak jag inte rlagen är num t det som är Genom ik. Vad pendentfö Sollefteå Ulrika möjlighe härlig publ regel inte till. r hon sitt ta inde Ulrika utanför jury i det i ic. störs USA, 2006 fick Undrom . Där drive sitter en går Mus borg så Café , ning Göte framträBird niskor ay Mor ilj ville bosatt i massor. På Blue gbedömer olagsmän lära sig etag Sund g sportfam som poän musikför född i en rikti har att träffa skivb lyssnade till publiken musik Hon fick är ter som var gav sse för Ulrika ivt gens producen es intre hon. Ett posit de och ik. men henn större, berättar mus börja es och . henn alltid varit alltid sjungit anstadiet – Jag har redan i mell r spela gitar och RnB. ry, pop, rock och deckare. o mest count oach : Paulo Coelh ing is when you ivare, sångc Läser helst amaz Artist, låtskr at:”What’s Favoritcit Jobbar som: blir alist. re men det och journ på: Alläta Ölund. Lyssnar mest Namn: Ulrika år. Ålder: 27 org. Göteb Bor:

Det var magiskt.

e, like your somewher life going , like, can feel your out how to get good d life just figure My so called life. d..” that secon

t Personlig

lokaler. aslakts nya ska bli Rafn

REPORTAGE

KRYSSIDOR

Vi hittar varje vecka personer som någonstans ute i landsbygden har hittat och lever sin egen livsstil på det ena eller andra sättet. 23 februari

23 februari

Varje vecka hittar du ett kryss tillverkat av kryssmakare Lars Burman. Melodikrysset finns också med samt barnkorsord, rebusar och sudoku.

2012

r det det Och så va kten igen... vi här med

en smaarna på r alltid tank legat lite i den börja Efter att extraen här åtsti att dyka upp. där lite ro skt den or och tre lare tillva har man fakti så a, två veck vinteridé igång. En veck ma så räcker att kom re. Men lätta t. energin gla re 5 kilo underbar börjar krån veckor sena s befriande och gin, , att bilen där ener ” lning den Livet känn er förky ndet en släng t händer som kräv vikt-betee det med ”gå-upp-inågot anna i det där eller att snabbt inne ivning som så är man i min omg vikt. Men det personer igen. et på sin över en hel del få bukt med klarh Det finns ndet. sig för att Jag inser era betee mig. ar och börjat oper avancerat för för fel på. Tank hittar hundra na det är känns lite man operera uk som min hjär ermissbr verkligen att det är mat/sock å till. Kan man Det är ett är gar att återg a. Men det anlednin tid att ändr kanske tagit or tar ju eller en svan bort det? säck bruk ätta äta mag LDSVIK. Dessa miss minskat ner ju inte forts i sig är ÖRNSKÖ Fiskevattenman kan man Och det klart. Har hållet så in lt sjuk. av Sveriges helt och ju helt enke bund bjöd r ändring bort den et ägareför områdenas t. Man blir t som påskynda för myck förru äter som effek gång du dessa fiskvårds rsonal, även ologisk ju en psyk du blir sjuk varje sig ju att undvika tillsynspe poliser och Om man ovanor. – så lär kallat fiske ättsinnehaviss sak t eller en r. som snar övriga fiskrköldsvikssituatione löst att jag hand. veckan. helt sans vare i Örnstill informapå egen en dag i är det ju roll över detta är öppen i gentligen Bikupan kommun på Gnistan kont de. Jag som inte har f båda irriteran är 50 år tionsträf kring den iktigt sagt na som står med n när det meuppr et infor är n kvin Det iksso Gulläng gällandes ar kontrolle men bestämd rollavBengt Henr n fall är en att jag totalt tapp hård nya kont nya lage vgifter. vanliga n, om den varit en rar nog jorde på Jag har kontrolla fötterna giften. ider. eteenden. fasta matt gäller matb åt mina barn. har de r jag. Med n från och juriont anta tycker om rättvis mor Henriksso omiska gott och rordnad Bengt att de inte n avgöra om det ande ekon r är viktiga i en Både på de sagt d, tillfö seda varit e och Östersun av allt. Har skedar för att a frågo t Henfrukt har ekreterar Smaka tid- disk ygd, säger Beng saker och smaka tre förbundss glesb ingen. Grön st vid helger samt. Inte även med tvingats evatten var sann arbetar enda on. riksfrukosten verkligen Våra Fisk ny lag rikss är en inslag. Oboy hoppa över undet ningen skippa klart som att att om Förb t ion själv råd de jude ett organisat fiskedis. Förb vgift vid informera Bara fått de inte haft n, täckande lördagsgo av pengar så kontrolla burgare. fiskerätte Inte ätit gällande flöd mot ham vattnets bevakar . fått över och bytt ut den idsdagar. kan fiskeoch fiske olaga fiske iella högt bra? Hur avgift har ta ut vården g. Fisketurismen skolmaten er och vid spec låter det g? Visst Denna llnin .. att för helg cklin rätt utve åden läsk på n. Etcetera. denna sunda instä kaos på g näring er mot vårdsomr till mate total man en vikti re bryt vikt med ... det vill säga mackor t är att Detta då s få över när fiska mmelser enlig omöjligt sbygden. att varje man lycka de med nattarbetelunchen. Samt - land ningarna i snitt på FVO:s bestä en om fiske hjälpsänd efter sig r det av räknar Det börja att hoppa över (Lag plats när lyckan nt välle lämnar kvinnor Lätt LOFO tagna på bilderna kan ses Och såda besökare 000 och 4 000 att alla åden). mattider. er bilder röd. fikabröd. Jag börjar tro er. la. På 3 då en häng vårdsomr a nej till mellan a och Ango a i sig fikab På vägg tser. på barnafött besöket tack ut r ahar s fross tspla bär nor unde arbe i Västs inne än skor prova bruk. kronor når fram rar mer kvinnliga i att se andra kvin nya lag r och hur eget miss fiskeDenna n konsume nya kläde r frid döva sitt i varje gäste att över k finne lsen man ) har s en takti att styre fiskekort. med orna som åde (FVO vilken bara Troligtvi sysslar a människ och slätt vårdsomr där smal rätt – Ni som sitter på en fastställa det ju de erade på när de ska tas rätt att man turism en finns an är hur vgift som , max fiske Hur kan er sig irrit helt a. Fråg kontrolla lätt känn har glömt att äta. glömska något fruktguldgruv olaga fiske t de ckla en handla ut vid tateså är orde säger att kan utve mer att . or. För mig det vi verksamhet, kons BOSTRÖM att äta? 4 200 kron ersonal, cklar, glöm R INTE ATT ÄTA ma n. MARIA bilny bar Foto: glöm glömmer t Henriksso Tillsynsp polis, är den i GLÖMME att jag nyss rar Beng annat. Manera. MEN MAN en fiske som in i tank gång till. vill säga oner som mjölk etcet jag tänka mig att äta en sområdet rättigi a 100 pers tan kan tvungen fiskevård piggare, De cirk t enkelt! Däremot jag åt så jag blir dning och Gnis helt jag blir på g Ja just det tror att har utbil rollera att den sintresse att fanns a lörda glömde är jobbigt. . för att jag är ett fritid kont fisket denn det som jag äter het att ker. – Det Gullänge ga frågor att som helst smår innehar glömma Eller att an i Näså nde att fiska a för Bikup betee mån som äta iksang vid hade är att prov normalt 4 gladare, Bengt Henr ns engagem äta – hur ner i vikt ur den: Lunch: kort. ställa till Lars Silverlöv, – att alltid ste tips på att gå till Åsa Modi a utdrag as har i oppar och som lett och Polisen Mitt sena Här kommer någr full kattmatskn känslan kort sakn rätt son just den efäl vid ut på en. Om fiske , en hand stationsb l resten till, det är rsonal barnsdiet . a hjälpa mmel(valfri färg) glas mjölk. (Häl smuts som du tillsynspe köldsvik att kunn frågorna t färgkritor FVO:s bestä vgift Örns av ett av Känslan t och någo att delge munnar rolla Många ännens tre fulla kex, 2 myn nde kont tillsynsm föreiddag: 1 on till. Tex:ser gälla lämna en Enda vid gällde ed över golvet) M r soffan. ssad moti messkäl. ngssätt och därm med anpa och vrid kroppen av utrym när det lämnas vgifunde tiv r maning. ler rolla tillvägagå möb effek hitta supp mer stora av kont och rent Ica- affär betalning enägareförför att öka r som allt utom läggande Dieten blir vara helt t i bygdens er för full hals situatione fiske Fiskevatt a ner dig – Vi tar emot r är att det ska på golve för att våra ter och ker lugn du skrik ställe Lägg dig arbetar la ofta tå vid olaga värdekravet vi idigt som personalen försö n. bundet kan upps fiske. tånd. Ram n ska bli runt samt r Åsa Modi När igt om året till a. in, säge stark mots citeten. fiskevatte nen är en gång upp. och olovl lungkapa r ut dig, gör du stärker musklern Fiskevatt fastiggår via Gävle sorteras noggrant ärrad på fulla. sig viksska säljas och ev kasta det. Att resa dens och och bli insp försöka rlind, Lång säljs i butik som inte e landsbyg tredje resurs lbun dieten själv partner och la. Det som Kläderna Åke Söde och ordförand och rege och Ango man följa . heternas s FVO samarbets rbunVästsahara Hm skall och skog att vara n- mon evattenägarefö fartill r se geme tig efter jord . g unde te i en i Fisk en präk psyk eller singången e ett inläg – Samarbe ion beträffi detta som Nja... det gjord intresse finns n över butik kanske. nisat motverka or texte orga a morm lyder sam de rund dagen om fiskevårdsoma själv” mor eller ens minns man saft och låt mig tänk kommun bland deras tillsom barn rna som bjöd på jag ”Åh Gud, att råden och genomgå glada tante s. Risken är e onal att godi dning i synspers om jag måst kaka och locka? upad utbil ter. t odräglig ju det kanske kan en fördj det är blir total Men så var det a tofflor skyldighe d . vare sig , högt as Orientalisk regler och var stort blan vara smal och rent, diabetes eller skick terol n risk för nd är helt Intresset en såda i Sverige högt koles nu här med et bistå a till k och för som säljs Nä in nt så myck tar. dtryc S deltagarn as ar såda blod smär träff g. det lämn tar rna som MONICA ÅRJE SON tänka på ner m att man igt när utbildnin Vi vidare. och fötte en gokaka och LENA JONS 100 perso on om Norabygden lt förutom lite tråk trasigt. n tar är enke äta Omkring eller mati vikte skor. i Det jag nis Åsa – r med vill män vande till infor är smutsigt ler, säge n för t. Det där trevliga nde lyssnade ån för behö sådant som utom stora möb nåt anna t år... scentrale eten i tio lagen gälla säljs i förm allt nåt anna den nya samband tas det kläder i verksamh ju emot vi sen... utgör gift. prylar som varit med från häm det är även Gävle kontrollav . etenDäri Modin som dag i Afrika. och hand om en samh en tar t går vi verk butik öppe att arna äntid. pa, att ljningi vi bara sändning gärna hit känns bra . Det är ju nödv en års till försä rr har går jag om hjälp handlar det om – Men det eten att hjäl – Tyvä om hand handlar är ledig Gävle so ker ens hjärta kan tas vad det Om jag året. Då R. Möjligh om RÖM kan från en gång m skor, leksa a- allt som veckan. are, men NÄSÅKE Det är verksamhet ik som drivs kläder, MARIA BOST å! iväg estin s folk som ar tidig ningmed i väg med slutd digt ocks och öppn ska finna in. att det stor sänd som göra gott. i Näsåker, en but sgrupp. or m åker Angola. er och om är ju lt, säger Siv Mod ånd till barnkläd barn och väsk sah hara och vid Bikupaner Sollefteå Bist till skänkas arbeta ideel att få stoppa r tionen Västfördet som ska a iväg till – Känslan ar och skick inte att ideellt und hjälpsändninga Åsa Modin. Ledord den går i säck er det, ker kar helt ver säg leksa n, – Vi skic sintresse ligen behö en öppe och Angola, ett fritid som verk Det är an är butik betydelse Västsahara stor beskriva. dag i veck har en så er och Bara en denna dag ryms kläd även om i butiken ga. Här för mån vattt Edin Lång och Beng Foto: LENA JONSSON ons FVO . viksm asten rk Lång r fikar Bosse Edma flitigt unde amtalar nets FVO s

1 mars 2012

ppa att få sto saker Känslan er och lek iväg barnkläd och skicka n ige i säckar som verkl r till barn gå det, den behöver . beskriva inte att

”

Sudoku

n tävling) - lätt (inge

n siffra låda. Inge

Rebus v9

t ett vykor lordet på t Skriv nycke det till oss. Senas in vi ha ditt och sänd vecka vill fredag nästa svar. tet med till Märk vykor nr och skicka veckans e Nordsverig Box 3053 903 02 Umeå tt Trisslo 1:a pris 1 Sockar 2–3 pris:

Krysset

............

Namn ......

Vinnare Lösning/ et v 7 igekryss Nordsver r 2 trisslotte Docksta 1:a pris: Uesterlund, 1:a Elna : 1 trisslott 2-4:e pris tin, Junsele Rune Wes nd, Husum Märith Edlu Junsele in, Eva Nord

............

...... ............

............

ess ......

Postadr

.......

...... ............

............

Adress ......

: kan vinna et och du Lös kryss 2 Trisslotter 1:a pris: 1 Trisslott 2:a-4:e pris

........

............

nda g oss tillha Din lösnin 8 mars 2012. nteras senast den lösningar prese och Vinnare r. om två vecko adress: nstående gen till neda Skicka lösnin Box 3053 vecka 9) ge, Nordsveri å (Märkes kryss Ume 903 02

Vinnare Lösning/ 7 Rebus v en ger Sängvärm Rätt svar: varm mat. tyvärr inte

1 trisslott Bjästa 1:a pris: Westerlin, 1:a Inger Sockar ger tin, Ullån um Arne Wes ist, Helg ta Strömqv Margare

Vinn ! lotter

i varje t rad samt erar det: ät och lodrä s. Så här fung 1-9 i varje vågr r ska summera rna . Inga siffro Fyll i siffro eller ruta i varje rad

...... ............

Barnkrysset

6 4

direkt, - lösning

se nedan.

8 3

Sudoku

sarbete s bistånd n a p u ik b Bi som i

7 1

1 4

8 7

1 5

4 1

1 5

ser Fiskepoli en k i skolbän

1 mars 2012

Krönika

2012

9 4

Sudoku

g) (ingen tävlin - mellan

än omma mer får förek

en gång

n tävling) - svår (inge

31 maj 2012

Små slakterier sporras BERGNÄS

Lantbrukarnas riksförbund vill uppmuntra Norrlands lantbrukare till att driva egna småskaliga slakterier i framtiden. På det viset gynnas både miljö och lantbrukarna själva menar förbundet. Det var under en kursdag i Bergnäs som lantbrukare i Norrland samlades för att lära sig hur man driver sitt eget slakteri hemma på gården. – Det skapar fler arbetstillfällen hemma och en större peng går till lantbrukarna istället för till transporten, säger Per-Gunnar Olofsson, företagscoach vid LRF. Regler kring renhållning och tillvägagångssätt togs upp under kursdagen, samt varför detta är ett bra alternativ.

Snart får kossorna komma ut på grönbete och njuta av sommaren i Gullsjö.

Foto: JOHANNA DYRÉN

Slipper stressas – Småskaliga slakterier är mer resurssnålt, miljövänligare och djuren slipper bli uppstressade av långa transporter till de stora slakterierna, förklarar Per-Gunnar Olofsson. I dag skickas stor del av Västerbottens slaktdjur till de stora slakterierna i Luleå eller Piteå. Även om de småskaliga varianterna inte kommer bli den dominerande framtiden i Norrland är det ett positivt alternativ. Några lantbrukare är redan igång med egna slakterier och under kursdagen väcktes också intresset bland flera deltagare. JOHANNA DYRÈN

”

Grön harmoni ger bättre kött GULLSJÖ

Andreas Helgesson är köttbonde och vill se mer närproducerat samt ekologiskt kött i Västerbotten istället för den stora och opersonliga köttindustrin. På hans gård sätts omtanke och kvalité i första rummet. Det ska gå snabbt, vara stort och kosta så lite som möjligt. I den svenska köttindustrin är det pengarna som styr hur varan ska produceras.

– Det är lite som en kultur vi har i Sverige till skillnad från andra länder där bönderna producerar mycket själva, säger Andreas Helgesson. I Västerbotten skickas många djur till slakt i Norrbotten, där de stora slakterierna finns. Långa resor stressar upp djuren och ger sämre kvalité på köttet. – Det finns just nu inga alternativa slakterier i Västerbotten, vilket är synd.

Stort och anonymt I de stora slakterierna blir djuren anonyma då lön-

samhet och pressade tidsscheman prioriteras före själva produkten. Men med mindre slakterier i Västerbotten skulle kommunikationen mellan bonde och styckare bli bättre. Bonden kan då själv berätta hur han eller hon vill ha sina djur styckade och mer känsla läggs ner i arbetet. Bönderna kan också själva välja vad som ska stå på produktetiketten. Därmed får kunden en bättre kunskap om varifrån köttet kommer och hur köttbonden har arbetat. – Man ska skära köttet

En större peng går till lantbrukarna istället för till transport.

Per-Gunnar Olofsson, Lantbrukarnas riksförbund, LRF. Foto: JOHANNA DYRÉN

med en kniv, inte med hjälp av någon robot, menar Andreas.

Arbete med vision Andreas och hans fru Åsa arbetar med en metod de själva tror starkt på. De menar att djurens välmående och hälsa spelar stor roll för att i slutändan få fram en bra produkt. – Tanken är att djuren ska äta gräs och inget industriproducerat foder. Det tar lite längre tid, men vi tycker att smaken på köttet är viktigare. – Andra kanske tycker att det bara är onödigt och kostar mer, men vi tycker att det är värt det, tillägger han.

Från kock till bonde Han lämnade den tidigare karriären som kock och övertog gården av sina föräldrar 2004. Enda villkoret Andreas hade var att han skulle få föda upp köttdjur istället för mjölkkor. – Jag hade aldrig tidigare sett mig som bonde men då jag fick frågan kändes det naturligt och roligt. Tre år efter övergången började köttuppfödningen och förra hösten stod gården klar som den ser ut idag. Just nu har Andreas 55 stycken kor och lika många kalvar. Även tre avelstjurar huserar på gården och köttet köps av antingen restauranger eller privatpersoner.

Andreas och Åsa Helgesson arbetar hellre på ett sätt som de tror på än att försöka tjäna så mycket pengar som möjligt.

Positiva Andreas och Åsa är positiva till småskaliga slakterier i

”

Vi tycker att smaken på köttet är viktigare.

Västerbotten istället för att behöva skicka iväg djuren flera mil till de stora slakterierna. Det är många snirkliga led i den stora proceduren och många som ska betalas innan produkten är redo att säljas. Andreas menar att om man istället kunde kapa alla leden skulle kanske en större slant kunna gå till lantbrukarna. Skulle allting ske närproducerat skulle också produkten kunna vara mer än bara en köttbit. Det blir snarare ett hantverk där djurens välbefinnande spelar en stor roll i en bra produkt. När djuren mår bra och får växa upp i sin egen takt marmoreras köttet av mer fett vilket innebär att tydligare smaker träder fram. Det är enligt Andreas inte omöjligt att gå sin väg och arbeta efter egna visioner. Vare sig man vill arbeta ekologiskt eller driva ett eget litet slakteri hemma på gården. –Tror man på sin produkt tycker jag att man ska satsa, säger Andreas Helgesson. JOHANNA DYRÉN

31 maj 2012

Lönsamheten måste stärkas i mjölkföretagen LÄNET

Fokus för mjölkföretagen måste ligga på att bygga upp en buffert för att klara svängningar i avräkningspriset. Det är både bankekonom och affärsrådgivare överens om. Utlåningstakten till lantbrukarna har ökat kraftigt under det senaste året, konstaterades i senaste Lantbruksarometern. Lantbrukets sammanlagda lånestock uppgick vid årsskiftet 2011/2012 till drygt 239 miljarder, en ökning under 2011 med 18,4 miljarder kronor.

Varningsropen Nu kommer varningsropen: mjölkföretagens investeringskalkyler håller inte långsiktigt, framför allt på grund av ett fluktuerande avräkningspris till mjölkbonden. Hur är läget för mjölkföretagen i Västerbotten? Vad säger bank och affärsrådgi-

vare? Håller kalkylerna? Kan mjölkbönderna räkna hem så stora investeringar som görs?

Mjölkproduktionen har sjunkit med fyra procent i Västerbotten och med 20 procent i Norrbotten de senaste tio åren. Projektet ”Mer mjölk i tankarna” i Norr- och Västerbotten ska långsiktigt trygga mjölkproduktionen. Foto: PETER KÄRR

Inte allvarligt – Läget är inte allvarligt för mjölkföretagen i Västerbotten, anser Tony Karlsson, ansvarig för skog & lantbruk vid Swedbank i Umeå. – Jag har en parameter på en skuldsättning som ligger på 70 000-75 000 kronor per ko, då har mjölkföretagen marginal, jämfört med södra Sverige där skuldsättningen ligger på omkring 130 000 kronor per ko, säger Tony Karlsson.

Har ett ansvar – Vi har ett ansvar gentemot våra kunder när det gäller krediter. Man ska komma ihåg att bondens lönsamhet går genom spenarna. Men investeringsboomen bland mjölkföretagen i länet framgår med all önskvärd tydlighet av att länsstyrelsens investeringsstöd tog slut redan i början av det här året, pengarna skulle egent-

ligen ha räckt fram till utgången av 2013. Tony Karlsson, Swedbank, tycker inte att förhållandena i södra Sverige kan jämföras med Västerbotten. Markpriserna ligger på cirka 200 000 kronor per hektar i Skåne mot strax under 17 000 kronor per hektar i de fyra nordligaste länen, enligt LRF Konsults rapport om åkermarkspriserna för helåret 2011. Dessutom ligger avräkningspriset på en väsentligt lägre nivå söderut än inom

Norrmejeriers revir. StigLennart Nilsson, affärsrådgivare vid LRF Konsult i Umeå, konstaterar också att investeringarna i Västerbotten har gått till att öka antalet djurplatser.

Över gällande räntor Generellt ligger investeringskalkylen i nya mjölkgårdar på ett avräkningspris som ligger 20-40 öre per kilo mjölk under gällande avräkningspris och en räntehöjd på två-tre procent över gällande marknadsräntor, allt

för att bonden ska ha marginal, förklarar Tony Karlsson.

Varningens finger Men Stig-Lennart Nilsson, LRF Konsult, vill ändå höja ett varningens finger för läget bland mjölkföretagen i Västerbotten. – Lönsamheten varierar. En del gårdar det bra för, medan andra har en ansträngd situation, säger han. Prognosen från LRF Konsult hösten 2011 pekade på ett vikande resultat för 2011

och 2012. Orsaken är att kostnaderna för foder, energi och maskiner har ökat medan intäkterna minskar. Tony Karlsson och StigLennart Nilsson är överens om att det är viktigt att mjölkföretagen nu fokuserar på kassaflödet och bygger upp en buffert för att klara om mjölkpriset skulle dippa. – I dag är det än viktigare att göra en budget att planera och vara garderad för sämre mjölkpriser, säger Stig-Lennart Nilsson. PETER KÄRR

I den gråa mörka kalla tiden finns det alltid ljusglimtar - välkommen till färgstarka Epsilon. Välj bland dom nya modellerna Q M eller S - ring kranexperterna för mer information. Hinz AB

Älvsbyn

Östersund

Rauno Forslund 0243-79 40 00 dir.04 Mobil 070-568 77 68 Fax 0243-23 37 90 rauno@hinz.se

Fordonsteknik Nord AB 0929-500 90

Östersunds Lastbilsservice AB 063-14 29 80

Iggesund Hjelms Hydraul & Fordonsteknik AB 0650-221 50

www.hinz.se

Lyckat generationsskifte Vänd dig till någon med såväl skoglig, ekonomisk som juridisk kompetens. Han eller hon bör också vara neutral och oberoende från virkesindustrin. Vi talar kanske i egen sak eftersom bara Skogssällskapet kan erbjuda detta, men tänk på fördelarna: Du får råd och dåd av någon som snabbt kan se hela bilden – skogens beskaffenhet, dina behov och önskemål, din ekonomi, kommande ägare, rättsliga villkor och skattekonsekvenser. En konsult som agerar utifrån vad som är bäst för dig och de dina. Nils Lundgren 0940-149 15 Henrik Jansson 090-77 42 48 David Israelsson 090-77 01 32

0771-22 00 44

31 maj 2012

Erik Hedberg, före detta ägare av Norrstrand maskin, samt Johan Bruun, servicechef Ponsse Sverige. Foto: FREDRIK BJÄRNESAND

Ponsse tar över i Åsele ÅSELE

Ponsse har tagit över driften av Norrstrands maskin i Åsele. –Vi har försökt avveckla mer eller mindre allvarligt i flera år nu, säger Erik Hedberg, före detta delägare. Erik Hedberg och kompanjonen Åke Johansson startade Norrstrands maskin 1996. I fjol omsatte serviceföretaget 18 miljoner kronor och hade fem anställda. –Utvecklingen har varit stadigt ökande sedan vi började, säger Erik Hedberg som är från Lycksele och, tillsammans med kollegan, snart faller för pensionsstrecket.

Ulrika, Pascal och Michael. ”Det kommer inte att bli några bekymmer att utveckla detta till en heltidsverksamhet, vi har redan två hus till på gång i år”, säger Michael Gavelin. Foto: FREDRIK BJÄRNESAND

Stolphusbyggare lämnar över YTTERRISSJÖ

För tio år sedan startade Ulrika och Michael Gavelin stolphustillverkning i liten skala utanför Åsele. Nu lämnar de över till schweizaren Pascal Borer. –Det finns mer jobb än tid, säger paret Gavelin.

Egen regi Vid årsskiftet blev det klart att Ponsse AB skulle ta över servicestället i Åsele i egen regi. Enligt uppgift är beståndet av ponssemaskiner ganska tätt inom en radie av 20 mil runt Åsele, varför en nedläggning knappast varit aktuellt. –Vi vill med övertagandet signalerar att vi tror på en vidareutveckling av servicen åt ponssemaskiner i området och att vi håller en fortsatt hög standard, säger Johan Bruun, servicechef Ponsse Sverige.

Invigning Förra veckan invigdes anläggningen under närvaro av högsta ledningen från Finland. –Vi är ett familjeägt företag, då är närheten till kunderna viktig, förklarar Johan Bruun. FREDRIK BJÄRNESAND

Stolphus är en gammal husbyggnadsteknik som innebär att en stomme av stolpar kompletteras med stående okantad panel, uppreglad på insidan för isolering. –Det är en kostnadseffektiv byggteknik, man kan

utnyttja hela stocken till skillnad från i timmerhus, säger Michael Gavelin. –Husen sägs härstamma från Norge men jag har sett exempel på ryska stolphus i jaktprogram från Sibirien, säger Ulrika Gavelin.

som med släktgården som bas har cirka 1 000 hektar mark att se till. –Vi vill inte gärna anställa, säger Ulrika som vill lägga ner mer tid på skogsvård.

”Hinner inte”

Via intresseföreningen Träförädling i Södra Lappland, som är en sammanslutning av ett femtontal regionala företag inom skog, bearbetning och snickeri, kom paret Gavelin ifjol i kontakt med schweizaren Pascal Borer, som sedan 2010 driver Borer Bygg i Borgsjö, Åsele. –Det här är världens chans för mig, säger Pascal som ända sedan starten haft gott om jobb men som upple-

Vad som för tio år sedan började som en bisyssla, för att dryga ut inkomsterna och öka förädlingsvärdet från familjeskogsbruket, har utvecklats till en bra bas för Pascal att bygga vidare på. –Genom åren har vi byggt ett 25-tal hus i fjällen och Norge, men i fjol blev det inga eftersom vi inte hade tid på grund av all skogsskötsel, säger Michael

”En chans”

Gavelins stolphus Gavelins stolphus byggs av egenhuggen och självsågad furu, och ritas enligt kundernas önskemål. Husen byggs i sektioner för att underlätta tranpsort. Syllring och hammarband är 150 x 200 mm, stolparna är 200 x 200 mm. Den kraftiga stommen klarar sig med plintar som grund. Ett stolphus tar cirka fyra veckor att bygga, och cirka en vecka att montera hos kund. Källa: Stolphus.se ver allt resande och transporterande som en nackdel. I höst är förhoppningsvis pappren klara för en investering i egen verkstad i Borgsjö, där Pascal kommer att hålla till med timring och husresning. Gavelins såg ska åtminstone i början stå för råvaruförsörjningen. –På fem, tio års sikt tror

jag det ska vara möjligt att exportera stolphus från Åsele till alpländerna, där timmerhus är populärt. –Efter 15 år inom schweiziska byggbranschen har jag ett bra kontaktnät där nere, och här i Åsele är materialoch arbetskostnaderna dessutom lägre. FREDRIK BJÄRNESAND

Timbertime ger jämnare timmerflöde BYGDSILJUM

En lösning är på gång med långa väntetider på införsel av timmer till sågverk och pappersbruk. Martinsons och dataföretaget Datapolarna har gemensamt utvecklat systemet Timbertime.

Sågverk och pappersbruk har återkommande problem med logistiken av timmer till anläggningarna, trots hög kapacitet för mottagning. Lösningen på det kända problemet är bättre kommunikationer och pla-

neringsmöjligheter. Martinson i Bygdsiljum har tillsammans med Skellefteåföretaget Datapolarna tagit initiativet och utvecklat systemet Timbertime, en form av flygledartorn. Systemet innebär att åkerierna

kan boka tider för avlastning, så snart de vet när bilen kommer att vara framme vid sågverket. Fördelen är ett jämnare flöde av timmerleveranser och kapning av de långa väntetiderna. Timbertime är ännu i sitt första stadium. Martinsons har pilottestat systemet, Johanssons åkeri har fått testa Timbertime i fullskaleförsök. PETER KÄRR

”

Systemet innebär att åkerierna kan boka tider för avlastning, så snart de vet när bilen kommer att vara framme vid sågverket. Fördelen är ett jämnare flöde av timmerleveranser.

31 maj 2012

Vi är lite eljest. Det är också vår styrka. Länsförsäkringar känner till dina behov som lantbrukare. Därför ser vår service ut som den gör. Hos oss får du hjälp med banktjänster, lån, skogskonto, EU-kredit, maskinﬁnansiering samt person-, sak- och lantbruksförsäkringar. Allt ﬁnns under ett och samma tak. Det blir enklare så.

Umeå 090-10 90 00 Skellefteå 0910-73 40 00 Lycksele 0950-347 50 LFvasterbotten.se

Skogsaffärer på nya sätt. Våra välkalibrerade skördare säkrar värdet i dina slutavverkningar. Slutavverkning är den åtgärd som ger skogsägaren de största intäkterna. Då är det viktigt att varje träd mäts och apteras noggrant så att du får så bra betalt som möjligt. Därför kan det vara intressant att veta att ingen kalibrerar sina skördare så ofta som vi gör. Om du anlitar oss kan du vara säker på att du får ut det maximala värdet av dina avverkningar. Väljer du affärsformen virkesmätning med skördare får du dessutom snabbare betalt. Hitta och kontakta din närmaste virkesköpare på www.sveaskog.se.

Ge Åke någon annan än sig själv att umgås med. Många äldre lider av ensamhet. Därför besöker Röda Korsets frivilliga varje år tiotusentals människor – kanske för att läsa, promenera eller bara prata. Med ditt bidrag kan ﬂer människor få besök av någon som bryr sig. Sms:a ALDRIG ENSAM till 72 900 för att skänka 100 kronor eller ge din gåva på bg 900-8004.

31 maj 2012

Susanne Öberg. Foto: JENNY EDVINSSON

Susanne tar över efter Stig VÄSTERNORRLAND Nu är det klart att det blir Susanne Öberg som tar över posten som ny regionchef för LRF Västernorrland efter Stig Wiklund som slutar sin anställning på LRF den sista augusti. Susanne Öberg är i dag verksamhetsutvecklare för LRF Västernorrland, hon har jobbat på LRF i 112 år. Hon tillträder nya jobbet den första augusti.

Fjällnära mat får pengar

Mest nöjda med dagen var korna som njöt av att äntligen få vara utomhus igen.

LÄNET Fjällnära mat - från lantbruk till rennäring är ett av de många projekt, stora och små, som beviljats projektmedel av Region Västerbotten. Hittills i år har projektmedel för sammanlagt 70 miljoner kronor beviljats. Utrymmet är därför ytterst begränsat att finansiera fler projekt i år.

Varnar för barkborrar LÄNET Nu ska man använda ett litet obemannat flygplan med en installerad kompaktkamera i jakten på barkborreangrepp i skogen. Skogsstyrelsen i Dalarna har köpt in ett exemplar. Tekniken har tagits fram av forskare vid SLU i Umeå. De högupplösta bilderna från det lilla radiostyrda flygplanet skickas in i en dator och där kan man spåra vindfällen och vilka trädpartier som är angripna av skadeinsekter.

Lotta Folkesson valdes in i LRF LÄNET Lotta Folkesson, Hällnäs, Vännäs, valdes som väntat in som ledamot i LRF:s riksförbundsstyrelse vid stämman i Stockholm. Därmed har Västerbotten två ledamöter i LRF: S högsta verkställande organ. Sedan tidigare sitter Anniqa Nygård, Flarken i riksförbundsstyrelsen. Folkesson är vice ordförande i LRF Västerbotten. Hon driver tillsammans med sin man ett lantbruk med kvigor, växtodling och skog. Dessutom driver de ett skogsentreprenadföretag med tio anställda.

Korna var populära fotoobjekt under dagen.

Över 2 000 människor besökte Helena Ågrens gård i Västra Selet då hon och familjen släppte ut sina

Kosläpp –en riktig publik 278 VÄSTRA SELET

återkomma i framtiden. – Det var så skönt att vi klarade det. Nu laddar man inför nästa år! säger Helena Ågren.

Den traditionella våryran för kreaturen har blivit en alltmer attraktiv sevärdhet hos folket.

Ökad uppmärksamhet

Det senaste året har intresset exploderat och lockat fler människor än någonsin tidigare. Senast var hos Helena Ågren i Västra Selet som bjöd in allmänheten till hennes gård för första gången. Helena och hennes familj hade räknat med att runt 800 personer skulle besöka dem under betessläppet. I efterhand beräknar de att det kom mer än 2 000 människor. Trots den lite oväntat stora besökssiffran blev betessläppet en succé och planeras

Inför årets betessläpp har man uppmärksammat detta lite mer än vanligt. Genom annonser på Norrmejeriers hemsida och reklam har folket lättare kunnat se när och var ett betessläpp arrangeras. I år har tio stycken mjölkbönder runt om i Västerbotten bjudit in allmänheten till kornas glädjeyra. Kristina Stiernspetz, kommunikationsansvarig vid Norrmejerier, är glad och positiv till utvecklingen.

Hon gissar att folk ser det som ett fint sätt att fira in våren. – Det är kul att så många tycker det är intressant och roligt att åka ut och titta på glada kossor, menar Kristina. JOHANNA DYRÉN

mjölkleverantörer till Norrmejerier finns i Västerbotten.

Fler betessläpp i Västerbotten – Lördag 2 juni kl. 10.00, Åke Fredriksson, Tväråmark – Söndag 3 juni kl. 10.00, Alenius Lantbruk, Gladaberg – Söndag 3 juni kl. 10.00, Milafo, Skellefteå – Söndag 3 juni kl. 11.00, Lövvattnet, Lövånger – Söndag 3 juni kl. 11.00, Ängesbacken, Ånäset – Onsdag 6 juni kl. 11.00, Berglundagård, Robertsfors – Onsdag 6 juni kl. 11.00, Ulf Johansson, Röbäck, Umeå – Lördag 9 juni kl. 12.00, Öjeryds Lantbruk, Blattnicksele.

Kossorna är ett populärt och säkert

31 maj 2012

Man anpassar sig till djurens behov och fokuserar på deras naturliga flockbeteende, förklarar Eva Salomon. Foto: YLVA BERLIN

LSS-beteende kan minska djurens rädsla LÄNET

Förra året omkom minst tre personer i kontakter med nötkreatur. I normala fall inträffar i genomsnitt en dödsolycka per år i Sverige. Institutet för jordbruks- och miljöteknik JTI prövar nu en metod på tio gårdar, som ska öka säkerheten i kontakten med kor och tjurar.

kor.

Foto: JOHANNA DYRÉN

magnet

vårtecken när de släpps ut i hagarna för första gången.

Många lantbrukare tvingas använda tvång och redskap när de till exempel ska samla in sin boskap. – Low Stress Stockhandling LSS innebär att man anpassar sig till djurens behov och fokuserar på deras naturliga flockbeteende. Metoden går ut på att

undvika konflikter där djuren känner sig hotade. Målet är att minska stressen i boskapshjorden, förklarar forskaren Eva Salomon.

Från och till LSS-metoden kommer från USA och introduceras nu

på svenska lantgårdar. – Metoden är användbar när man ska separera kalven och tjuren från kon, vid avvänjning och sortering, samt i samband med transporter av djur. Tekniken går ut på att djurskötaren går nära respektive håller avstånd till djuret, det vill säga trycker på respektive lättar på trycket, säger Eva Salomon.

Bra för alla Det är viktigt att ha rätt kroppsposition, avstånd och vinkel i förhållande till djuret, samt en kontakt mellan skötare och djur.

LSS kan vara ett redskap för att öka tryggheten hos både människa och djur. – Metoden gör att man kan undvika käppar, skrik och slag, och slipper bygga upp hanteringsfållor för djur som är på bete. Det sparar både arbetstid och materialkostnader, samt leder till mindre tunga lyft och belastningsskador hos djurskötarna, enligt Eva Salomon. Hon påpekar att det är viktigt att stärka arbetsmiljön för mjöl- och nötköttsproducenterna, så att näringen väljer att vara kvar på landsbygden. YLVA BERLIN/LTF

Ullig sensation i Balsjö BALSJÖ I en liten hage mellan ladugården och vagnslidret spatserar de små underverken omkring omedvetna om uppståndelsen de orsakat. Fyra stycken små lamm som följer mamma Doris i hasorna och emellanåt puffar och smackar när de suger i sig lite mjölk. – Ja Doris skötte om förlossningen alldeles själv, berättar Eskil Bäckström. – Jag såg att något var på gång på kvällen och på morgonen när jag kom ut trodde jag att flera tackor hade lammat, men det visade sig att Doris var mor till alla fyra, berättar Eskil vidare. – Så det var att hitta på fyra namn och valet föll på Vår för det minsta lammet och de andra fick heta Som”I sommar har jag hägnat in gräsmattan så de ska få hjälpa mig med gräsklippningen” mar, Höst och Vinter. Foto: AGNETA MALMSTRÖM AGNETA MALMSTRÖM säger Eskil Bäckström med glimten i ögat.

31 maj 2012

...här en grå...

Färgerna kan variera. Här en svart...

...och här en brun fjällko.

Fjällkor är både nyfikna och friska FLARKBÄCKEN

De 50 fjällkorna hos Anders och Mia Jonört i Flarkbäcken utgör nästan tio procent av det totala antalet fjällkor i Sverige. En hyfsat ovanlig skara, med andra ord. –De är tåligare mot sjukdom men också mer bångstyriga än andra raser, de gör inte alltid som man vill, säger Anders, som är mycket förtjust i rasen. För 8-10 år sedan började paret Jonört att successivt byta ut sin låglandsboskap mot fjällkor. En av orsakerna

var faktiskt nostalgi. –Farfar i Sävar hade fjällkor, och jag brukade vara där på somrarna. Nu

när jag är bonde själv känns det bra att satsa på fjällkor, säger Anders. Men det är sannerligen inte bara nostalgi. Tåligare mot sjukdom innebär i fjällkons fall att den, enligt Anders, har bättre ben och klövar, områden där ”vanliga ” kor är känsliga. Fler fördelar? –Det är kullig boskap, man slipper alltså avhorna dom. Och de äter mindre foder och är därmed billigare i drift.

Men de mjölkar väl mindre också? –Jo, det gör de. Runt 6 000 kg ger en fjällko. En ”vanlig” ko ger upp mot 9 000 kg. Det har fått en del att ifrågasätta varför Anders och Mia, som lever helt på vad mjölkgården ger, har satsat just på fjällkor. –Men i bokslutet varje år har jag svarta siffror på sista raden, och det är väl så det ska vara? frågar han retoriskt.

Ekologiskt Mjölken från fjällkor ska vara särskilt bra att göra ost på, på grund av den höga andelen kappa-kasein B. Då skulle man kunna tänka sig att mjölken från gården i Flarkbäcken går raka spåret till mejeriet i Burträsk för att bli Västerbottenost, men så ligger det inte till. –Nej, vi producerar ekologiskt. Allt går till ekologisk mjölk och fil. Ekologisk mjölk innebär en rad krav som måste upp-

fyllas. Bland annat får de inte använda konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel. Det innebär också att de odlar en större andel av fodret själva. Givetvis måste också det foder som köps uppfylla de ekologiska kraven. Dyrare för bonden, men de får också 1:30 mer för mjölken, jämfört med de som inte odlar ekologiskt. Vilket alltså räcker till svarta siffror. Ni har mjölkgrop. Funderat på robot? –Nej, det är inte aktuellt, det är för stor investering. Nostalgi och färre sjukdomar är inte de enda skälen till att det blev fjällkor. Paret känner också ett engagemang för att bevara rasen. Hur mår rasen idag? –För tio år sedan var avelsbredden smal, det fanns få tjurar. Men nu ser det bättre ut. Rasen har en framtid, säger Anders Jonört. Hur ser det ut om tio år? –Då tror jag att stammen står starkare än idag, intres-

600

fjällkor, ungefär, finns det i Sverige. 50 av dem bor i Flarkbäcken. set för fjällkor ökar. Ett visst utbyte med inseminering från Finland och Norge, där varianter av fjällkon finns, görs också för att undvika inavel. –Dessutom har fjällrassperma skickats till Argentina, där de blandar med en inhemsk ras för att få en bättre mjölkko. Det är bara roligt om vi kan sprida de positiva egenskaperna. Skiljer sig en fjällko i uppförandet från en annan ko? –Ja, de är mer bångstyriga. Gör inte alltid som man säger. De är nyfikna av sig, säger Anders Jonört, fjällkobonde i Flarkbäcken. ERIC NORDLUND

Fjällkon ✔ Fjällkon, som väger 400-450 kg (200 kg mindre än en ”vanlig” ko), är en lantrasko, formad av det jordbruk med skogsbete och fäbodbruk som under de sista 2 000 åren bedrivits i Norrland, berättas det på Svensk Fjällrasavels hemsida. Där beskrivs fjällkon som lättrörlig, social och intelligent. ✔ Den är ofta vit i grunden, men teckningar i brunt, rött eller svart. Helt svart, grå och burna fjällkor förekommer också. Läs mer på www.fjallko.se. ✔ I Västerbotten finns inga fjällkor i fjällmiljö, men det finns fyra besättningar i länet: Flarkbäcken, Vindeln och två i Lövångerstrakten.

Fjällkorna är nyfikna av sig och tåliga mot sjukdomar. Anders Jonört trivs med sin 50 kor starka besättning i Flarkbäcken. Foto: ERIC NORDLUND

Anders och Mia Jonört vill bevara fjällrasen. På deras gård finns nästan tio procent av Sveriges fjällkor.

31 maj 2012

Ny marknadschef för rototilt i Vindeln VINDELN

Per Väppling har utsetts till ny marknadschef för division rototiltsystem hos skogsteknikföretaget Indexator.

Skogsbolaget SCA, väljer nu att flytta in i det skogliga centrum med skogsforskare som växer fram på universitetsområdet i Umeå. Därmed kommer man närmare skogsforskningen och får lättare att rekrytera spetskompetens. Foto: WHITE

Per Väppling kommer närmat från en tjänst hos John Deere Forestry AB. Per Väppling kommer att tillhöra ledningsgruppen och ha respektive säljbolag som ansvarsområde inom Indexator i Vindeln.

Han har rekryterats som marknadschef på grund av sina kunskaper i analys och utveckling av omogna och mogna marknader, enligt Anders Jonsson, vd Indexator Rototilt Systems AB. Per Väppling har en lång erfarenhet från skogsteknikbranschen. Han har bland annat varit marknadschef på Valmet Logging i USA, vd för SweLog Skogsmaskiner och vd för Lundberg Hymas. Han kommer att tillträda sin tjänst i höst. PETER KÄRR

Skogsbolag väljer skogligt centrum UMEÅ

Skogsbolaget SCA flyttar in i ett nytt skogligt centrum som Akademiska hus bygger i Umeå. – Vi kommer närmare forskningen och får lättare att rekrytera spetskompetens, säger Birgitta Boström, SCA, Västerbotten. Akademiska hus investerar 87 miljoner kronor i om- och nybyggnationer på universitetsområdet i Umeå. Sedan tidigare är det bestämt att, Sveriges lantbruksuniversi-

tet, SLU, kommer att husera i de nya lokalerna och dessutom ge plats åt forskningsprogrammet Future Forests som samlar fler än 50 forskare från olika universitet och vetenskapliga discipliner. Det kommer att bli ett nationellt skogligt centrum i Umeå.

Skogsbolag flyttar in In i lokalerna flyttar även skogsbolaget SCA, Europas största privata ägare av skogsmark, totalt kommer skogsbolaget att hyra 450 kvadratmeter kontorsyta. – Fördelen är att vi kommer närmare utbildningsorten och skogsforskningen, vi

”

Campus Umeå är en kreativ och inspirerande miljö och det är viktigt för vår trivsel och utveckling

bedömer att vi får lättare att rekrytera personer till ledningsgruppen och stabspersoner, säger Birgitta Boström, förvaltare vid SCA:s skogsförvaltning i Västerbotten. SCA räknar även med att kunna fördjupa samarbetet med SLU genom att erbjuda studenter möjligheter att

göra sina examensjobb. – Campus Umeå är en kreativ och inspirerande miljö och det är viktigt för vår trivsel och utveckling, konstaterar Birgitta Boström. De nya lokalerna beräknas stå klara i mars 2013 och SCA planerar att flytta in i januari 2014. PETER KÄRR

Ny marknadschef hos skogsteknikföretaget Indexator, rototiltdivisionen, blir från och med i höst, Per Väppling. Han kommer närmast från John Deere. Foto: INDEXATOR

HALLAR CONTAINERFÖRRÅD VÄDERSKYDD PRESENNING

Stort sortiment på lager Leveranser i hela Sverige

Morfar hade ett ramavtal med familjen. r. Nu är det hennes tur tur. Vimek erbjuder en marknadsledande och komplett maskinpark för det moderna skonsamma skogsbruket. Robusta, driftsäkra, bränslesnåla och servicevänliga maskiner som är lätta och smidiga i skogen. Ett lätt val för skogsägaren, vare sig det är hon eller en entreprenör som sitter vid spakarna.

Det kompletta lättviktsprogrammet

www.vimek.se

2 Trisslotter • 3–5 pris: 1 Trisslott

Telefonnummer .............................................................................................................. 1:a pris: 3 Trisslotter • 2:a pris:

3053, 903 02 Umeå

Skicka till adress: Västerbottningen, Box

Postadress........................................................................................................................

Märk kuvertet: ”Skogskrysset nr 3”

nummer av Jord & Skog.

Adress ..............................................................................................................................

Vinnare och lösning presenteras i nästa

Namn................................................................................................................................

Senast 31 maj vill vi ha ditt svar.

Skogskrysset nr 3

31 maj 2012

Skogskrysset nr 2 lösning och vinnare: 1:a pris: Magnus Elfing, Arnäsvall

2:a-4:e pris: Inga Bodin, Undrom Carina Brännström. Kåge Gunnar Persson, Kusmark Eva Nordin, Junsele

Vi renoverar och modifierar befintliga hydraulcylindrar. Vi har även ett eget hydraulcylinderprogram där du själv kan komponera ihop din cylinder så den passar dina behov. Då vi har de vanligaste cylinderrören och kolvstängerna i lager kan vi erbjuda korta leveranstider.

Anjo Mekanik AB Svedjevägen 8 J 931 36 Skellefteå

Kontakta oss för prisuppgift.

Telefon: 0910-37 500 Fax: 0910-710 035 Mail: info@anjomekanik.se

www.anjomekanik.se

Den som kom närmast gissade på 209 st. Vinnarna är kontaktade per telefon.

Proffsverktyg från Pellenc

Behov av dämpning eller kanske bara förlänga kolvstången?

Hur många kottar var det i burken då? Svar: 212 st

Info och video på www.lotico.se

HYDRAULCYLINDRAR Trasig cylinder?

Tävling på Nolia Jord och Skog, Piteå.

Selion stångsåg passar till mycket inom skogsbruket. Att röja i rätt tempo, göra bra stamval, bra stamkvistning, inte stressad av sågen. Röja utmed åkerkanter o beten, göra körvägar för lastbil o skotare. Toppa tallar och lövträd till viltbetningsmat. I röjningar med långa gångavstånd är denna el-röjsåg att föredra. Kraftfullt litiumjon-batteri med lång driftstid. Tel. +46 (0)414-242 60

E N INVESTERING I RÄTT OCH ROBUSTA VERKTYG ÅNGRAR DU ALDRIG!

Stångsåg Längder: 1.30, 2.0 och 3.0 meter. Avgas-, buller- och vibrationsfri!

31 maj 2012

TrĂ¤varor till rĂ¤tt pris! Vi har lister, paneler, brĂ¤dor och plank mm. VĂ¤lkommen till oss! Ă&#x2013;ppettider: mĂĽn-fre 7â&#x20AC;&#x201C;16 lĂśrdagar 8â&#x20AC;&#x201C;12 MarahĂ¤llan, 911 94 VĂ¤nnĂ¤s Tel 0935-124 50 Ronny 070-665 45 74 JĂśrgen - FĂśrsĂ¤ljning 070-346 57 21

ENGLUNDS TRĂ&#x201E; AB Liv- & r slaktdju kĂśpes!

Ring 0970-77 22 50

Karlgrens Slakteri AB

BETONG Bra priser Leverans med roterbil HĂ&#x2013;GDAHLSĂ&#x2026;S AB Tel 0910-910 51

'&%$#"! % $$%

% %%

& % % " % %$ $ " "% % % & %&% " & " % &!% % % &% $ #" " $" %& $"% % % % *)('$$#")! ( ) #)#$$ ' ) ) ) ) ) )! () $ ) # $) ! ) '$ ) )

Leverans BIL- & TRAKTORKYLARE repareras eller omcellas efter behov. FĂ¤rdiga utbyteskylare till mĂĽnga bilar.

â&#x20AC;˘ Kylare till alla bilar â&#x20AC;˘ Oljekylare â&#x20AC;˘ VĂ¤rmepaket â&#x20AC;˘ Montering av kylare/ vĂ¤rmepaket â&#x20AC;˘ Renspolning av kylsystem

IndustrivĂ¤gen 8, 901 30 UMEĂ&#x2026; Tel 090-12 99 57

av bl. a â&#x20AC;˘ Fabriksbetong â&#x20AC;˘ Brunnsringar â&#x20AC;˘ Trekammarbrunn â&#x20AC;˘ JordkĂ¤llare â&#x20AC;˘ Kantbalkar â&#x20AC;˘ Block till urinbrunnar och plansilo

Tectel AB Ă¤r elteknikspecialisten som projekterar, bygger, installerar och underhĂĽller elanlĂ¤ggningar mellan 0 â&#x20AC;&#x201C; 40 kV. VĂĽrt fokus Ă¤r alla typer av industrianlĂ¤ggningar, bl.a. lantbruk och sĂĽgverk inklusive energifĂśrsĂśrjningen i fastigheterna.

â&#x20AC;˘ GĂ¤llivare â&#x20AC;˘

LĂ¤s mer oss pĂĽ www.tectel.se eller ring 0933-137 06.

Vi besiktar dina IBC-behĂĽllare / ADR-tankar

BurtrĂ¤sk â&#x20AC;˘ Tel 0914-620 18

Lokalt tillverkade

trappor

IBC-controll

Allt steg fĂśr steg KundbesĂśk - mĂĽttning - tillverkning - montering

890 51 LĂĽngviksmon

SĂĽthes Snickerifabrik

Ring oss: 0662-30004

Ă&#x2013;stbydal 111 872 92 Kramfors

0612-133 62 â&#x20AC;˘ www.sathes.se Specialsnickerier, dĂśrrar, inredningar, fĂśnster mm

Huggarvagn 6â&#x20AC;&#x201C;12 ton

Vi producerar och sĂ¤ljer Stugor Garage â&#x20AC;˘ FĂśrrĂĽd Vi har det mesta inom trĂ¤varor: â&#x20AC;˘ Hyvlade brĂ¤dor â&#x20AC;˘ Reglar â&#x20AC;˘ Plank â&#x20AC;˘ Tak â&#x20AC;˘ Golvlister â&#x20AC;˘ VĂ¤ggpanel â&#x20AC;˘ Isolering â&#x20AC;˘ VĂ¤ggskivor â&#x20AC;˘ Spik, skruv m m

Bodbysund 131, BurtrĂ¤sk Tel 0914-150 19, Mob 070-213 52 75

www.burtrask.org Traktorprocessor Gallring-slutavverkning

Din leverantĂśr av Sand och Krossprodukter

VĂ¤xlarvagn 10â&#x20AC;&#x201C;24 ton

Skog och lantbruk i SjĂśbrĂĽnet Vi levererar material till fĂśretag och privatpersoner inom UmeĂĽ Regionen alltid till fĂśrmĂĽnliga priser. Ring oss fĂśr mer information! 090-77 77 60 â&#x20AC;˘ 0935-399 60

www.kajsakeri.se

Vedprocessor Helaut vedhantering

EnmanscirkelsĂĽgverk

Vindeln, 94 ha Jord- och skogsfastighet belĂ¤gen norr om HĂ¤llnĂ¤s med 67 ha produktiv skogsmark Reg FastighetsmĂ¤klare Jim Sundqvist

UmeĂĽ | 090-13 00 01

31 maj 2012

Ulf ser en ljus framtid förälv STORFALL

Skog, såg och stugby. –I sommar flyttar jag ner stugor till älven, i juli måste det vara klart för då kommer turisterna, det är rena kanonläget, säger Ulf Edlund, skogsägare och mångsysslare längs Lögdeälven i Nordmaling.

Som 17-åring startade Ulf Edlund sitt första företag med slipning av klingor till verkstäder som affärsidé. I 20-årsåldern köpte han sin första gårdssåg och i fjol installerades det fjärde sågverket i ordningen på tomten, där en lika smidig hyvel redan ryms. –Det är vanligt att folk kommer med en list och behöver hjälp, säger Ulf som kan fixa de mest udda profiler.

Stugby På tomten står även en egenhändigt timrad stuga. Några kilometer uppströms landsvägen har Ulf sedan tio år byggt en stugby vid foten av en vacker bergknalle med vidlyftig utsikt över älvdalen.

Fyra personer –Första året hade jag fyra personer som övernattade, efterhand har det gått bättre och bättre. Förr var det mest privata bokningar, nu är det mest företagare, säger Ulf som inrett en gammal lada för enklare konferenser, svensexor eller trubadurkvällar.

Älvläge För några år sedan kom Ulf över en strandfastighet vid Lögdeälven. Den ligger väl dold i dalgången, bakom högresta bergskammar och vilda skogar. Han är nu i full färd med att iordningställa ett servicehus av ett par arbetarbaracker och snart ska fyra vinterbonade bostäder från

stugbyn flyttas ner till nya älvläget. Genom att tillgodose anslutningstransporter skulle dags- och flerdagsutflykter kunna arrangeras i området, menar Ulf.

Turistaktiviteter – Vi är ett antal boende längs älven som planerar för hur vi ska kunna fylla dalgången med turistaktiviteter, med allt från hästridning till kurser i flugfiske. Ulf berättar att hotell i Umeå har kontaktats. –De är intresserade, de vill kunna erbjuda paket som binder upp deras gäster för ytterligare övernattningar.

Annan målgrupp Universitetets forskare och studenter är en annan målgrupp som bättre borde bearbetas, menar Ulf som betonar vikten av rätt paketering och sammanhållande teman. –Skogsbruket och flottningen är en försummad historia, det finns nästan ingenstans där den visas upp. Jag ser vildmarkskojor med flottning, kolmilning och hästtransporter framför mig.

Samarbete Kulturhuvudstadsåret gör att utgångsläget inte kunde var bättre, menar Ulf. –Sedan har vi Länsstyrelsens nya projekt för att återställa fiskarnas vandring i Lögdeälven, överallt där det genomförts blir det rena explosionen av fisk. FREDRIK BJÄRNESAND

Som en effekt av sin kreativitet har Ulf i dagarna fått klart med mönsterskydd av sin senaste konstruktion, en skyddsbåge för ATV:er. redan finnas, men faktum är att det inte existerar någonstans i världen, säger Ulf Edlund som räknar med produktionsstart i höst.

Stig Wahlberg följer hela dalgån NYGÅRD

Utveckling i Lögdeälvsdalen är ett pågående Leaderprojekt som har ett hållbart tillgängliggörande av hela skogsälvens potential som ändamål. –Det är inte bara älven utan hela dalgången med omgivande bergsformationer som gör området så fantastiskt, säger Stig Wahlberg, projektledare. Forsarna ligger som ett pärlband i det dramatiska landskapet, med sina stigande skogar och stupande raviner. –Älvdalden innefattar även bergsformationerna, på somliga ställen hittar man rasbranter med klippblock stora som korvkiosker, som ligger omkullvräkta

huller om buller, säger Stig Wahlberg som slog ner bopålarna i området under mitten av 1980-talet.

”

Lögdeälvens goda namn som fiskeälv är i hög grad ett resultat av berörda fiskevårdsområdesföreningars uthålliga fiskevårdande insatser och skötsel av vindskydd och stugor. Stig Wahlberg

Röjning Med utgångspunkt i en utvecklingsplan som framtogs 2007 har på senare år leadermedel stöttat utveck-

ling i dalen. Det inkluderar en påbörjad upprustning av den 89,7 kilometer långa Lögdeälvsle-

den, som inom Nordmalings kommun varit svårt förfallen efter långa sträckor medan den inom Bjurholms

kommun hålls i utmärkt skick.

Mycket välvilliga

bland annat finns vindskydd, fyra övernattningsstugor, en befintlig stugby, en stugby under uppförande samt en nybyggd bastu vid Svartforsen, Norrfors, vilken uppförts med byns egna medel till förmån för både bybor och vandrare. –Via Nya Norrforsgården kommer kanoter snart att kunna hyras.

– Samhällsbyggnadskontoret i Nordmaling har varit mycket välvilliga och ställt upp med de starkt begränsade resurser dom tilldelas för ändamålet. Ett par somrar har ensamkommande flyktingbarn medverkat vid röjning, de har utfört ett så bra arbete att traktens bönder, som inte överdriver, bli- Inventeras vit imponerade. Varje vår inventeras ledens kondition. Stig Wahlberg Sex mil lång sträcka befara vad som hänt med Lögdeälvsdalen inom Nord- framkomligheten efter vinmalings kommun omfattar terns knäckande snötäcke. en sex mil lång sträcka, där –Arbetet inräknat uppgår

31 maj 2012

turism

Regeringen vill öka primärproduktionen LÄNET

Det ekonomiska värdet av svensk jordbruksproduktion har sjunkit sedan 1980-talet, trots att efterfrågan på livsmedel har ökat. Lösningen har varit en större nettoimport. – Det finns dock en stor potential att öka den svenska primärproduktionen av livsmedel, säger landsbygdsminister Eskil Erlandsson. Sverige har goda förutsättningar att öka livsmedelsproduktionen, mycket jordbruksmark, rent vatten, välutbildad arbetskraft, en bra infrastruktur, god tillgång till teknologi, ren miljö och ett gott djurhälsoläge. Landsbygdsdepartementet ser därför att primärproduktionen ökar. – Det skulle stimulera tillväxten i de gröna näringarna och öka sysselsättningen på landsbygden. En konkurrenskraftig primärproduktion ger ekosystemtjänster och en levande landsbygd, menar Eskil Erlandsson.

Viktig förutsättning Antalet sysselsatta i sektorn är ungefär en procent av arbetskraften. Ett viktigt skäl till denna låga siffra är de rationaliseringar jordbruket genomgått. – En stor del av arbetskraften har ersatts med maskiner och andra hjälpmedel. Produktiviteten har ökat vilket innebär att en mindre mängd insatsvaror krävs för att producera samma volym. Av hushållens samlade utgifter går knappt 15 procent

. - Det var när han höll på att tippa med ATV:n i vintras som idén föddes. Först trodde jag att det Foto: FREDRIK BJÄRNESAND

nio procent av industrins samlade produktionsvärde och sysselsättning, förklarar Eskil Erlandsson. I stora delar av landet är jordbruket avgörande för att få en fungerande samhällsapparat och infrastruktur. – De alternativa sysselsättningsmöjligheterna är i många områden begränsade. En ytterligare minskning av sektorn riskerar att dra med sig annan verksamhet i redan utsatta områden.

Säkra kort Det finns en stor potential för en ökad primärproduktion, enligt Eskil Erlandsson. Foto: JOHANNA DAHLIN till livsmedel, enligt Eskil Erlandsson. Han pekar på att en svensk produktion av livsmedel är mycket väsentlig, inte minst för att säkerställa en trygg råvaruförsörjning till livsmedelsindustrin. I annat fall kan de ekonomiska argumenten för en viss förädlingsindustri bli svagare och sektorn minska.

Drar med sig annat Om man däremot räknar med livsmedelsindustrin, så ökar jordbrukets andel av BNP och dessutom antalet sysselsatta. – Livsmedelsindustrin är den fjärde största industrigrenen i Sverige mätt efter produktionsvärde, och svarar för cirka

Förutom produktionen av livsmedel och energi, så är jordbruket betydelsefullt för miljö, rekreation och andra viktiga och hållbara värden i samhället. Det finns dessutom inget alternativ till betande djur, om vi vill ha ett öppet landskap. Naturturismen riskerar att försvinna om markerna växer igen. – Jordbruket och dess kringverksamheter ger goda förutsättningar för människor att kunna bo och verka på landsbygden. Det finns många fördelar för att möta framtida utmaningar, gott om åkermark och vatten av en bättre kvalitet än i många andra länder, säger Eskil Erlandsson. Ett gott exempel är det långsiktiga arbetet mellan stat, myndigheter och näring för att minska jordbrukets negativa miljöbelastning, stärka djurskyddet och djurhälsan, samt garantera en säker livsmedelsproduktion. YLVA BERLIN/LTF

Getingar och myror nyttiga i naturen LÄNET

Sommaren är här och det är också alla småkryp, inte minst getingar och myror. I den senaste volymen av bokverket Nationalnyckeln kan man läsa och lära sig mycket om dessa insekter.

ngen de årliga kostnaderna för underhåll till uppskattningsvis 100 000-150 000 kronor.

Förlängning I framtiden finns förhoppningar på en förlängning av leden upp till Fredrika och det hägrande buddisttemplet. –Tempeleden passar perfekt in i det internationella mönstret av vandringar med teman som personlighetsutveckling och andra former av inre förkovran, säger Stig som hoppas leden ska bli en mötesplats för människor från olika kulturer. FREDRIK BJÄRNESAND

Stig Wahlberg ”Jag flyttade hit för naturen. Jag känner samhörighet med älven.” Foto: FREDRIK BJÄRNESAND

Fakta Lögdeälven är en av få kvarvarande outbyggda skogsälvar i Sverige. Älven är känd som en av landets bästa laxälvar med högklassigt fiske av lax, havsöring och harr. Den drygt 89 kilometer långa Lögdeälvsleden går genom Nordmalings och Bjurholms kommuner och erbjuder vandring i vacker skogsoch älvmiljö. Längs hela leden finns övernattningsstugor, vindskydd, terrängtrappor, spångade avsnitt och rastplatser. Källa: NORDMALINGS KOMMUN

Sommaren är ju intimt förknippad med att vara ute och njuta av sommarens värme, sol och bad. Men också den tid då insekter lever upp och tar sin del av utrymmet. I den senaste National-

I senaste Nationalnyckeln kan man läsa allt som är värt att veta om myrornas välordnade samhällen. Foto: KRISTER HALL nyckeln kan man läsa om alla arter som påträffats i Norden: 81 arter myror, en dolkstekel och 51 arter getingar. I verket kan man läsa om getingarnas

Gaddenbärs av getinghonor och är egentligen ett äggläggningsrör. Foto: CHRISTOPHER REISBORG

byggnadskonst eller myrsamhällena sociala struktur. Och kom ihåg att getingarnas gadd, det är bara getinghonor som har gadd och kan stickas, egentligen är ett äggläggningsrör. Getingar och myror gör stor nytta i naturen och är en del av ett fungerande ekotjänstsystem. PETER KÄRR

31 maj 2012

Anlita ortens företag

Dags att röja lite?

vid behov av transporter

Har du svårt att hinna med allt själv på din skogsfastighet? Behöver du hjälp med vindfällen, plantering, markberedning eller röjning? Vi har många duktiga entreprenörer. Kontakta någon av oss skogsrådgivare så hjälper vi dig! Åsele/Dorotea Torsten Lundborg 0941-102 44

Västra Vilhemina Daniel Andersson 0940–121 64

Ströms Vattudal Johan Hansson 0670-61 18 43

Ramsele Anton Sjödin 0623-102 91

Östra Vilhemina Pär-Anders Bergqvist 0940-120 13

Tåsjö/Fjällsjö Ingela Öhman 0670-107 43

Sollefteå Lars Boström 0620-121 15

Junsele Nils-Anders Forssén 0621-100 14

Vi levererar: Grus, sand, makadam & matjord.

Hammerdal Lars Nord 0644-106 63

Höga Kusten Anette Thelberg 0612-153 85

Ådalen Mats Andersson 0612-153 86

Ring: 0933-397 70

www.vindelfrakt.se

www.norrskog.se

Vi når fram till världens barn – din gåva gör det möljligt

Tänk gärna på Sjöräddningssällskapet pg 9 00 500-0.

”Vi har förädlat den västerbottniska träråvaran sedan 1931!”

Minnesgåva sjöräddning.se eller 077-579 00 90

Höga priser på barmarksposter! Kontakta våra virkesköpare

varldensbarn.se

Nordmaling, Umeå S, Vännäs S, Lycksele, Dorotea Anders Ohls Tel: 070-600 69 19 Vännäs N, Vindeln, Umeå Ö, Robertsfors Nils-Olov Eklund Tel: 070-600 21 15 Umeå N, Bjurholm, Åsele Hanna Höglund Tel: 070-600 63 18

Tväråbäck 20 SE-911 91 Vännäs www.nkltra.se Tel: 0935-305 00

TACK FÖR DE FÖRSTA 250 ÅREN, Olofsfors AB i Nordmaling är ett exportföretag som utvecklar och tillverkar band till skogsmaskiner och väg- och slitstål till entreprenadmaskiner. Bolaget grundades 1762 och är därmed ett av landets äldsta. Våra framgångar hade aldrig varit möjliga utan våra långsiktiga ägare och alla fantastiska medarbetare. Vi jubilerar och gör oss redo för framtiden.

FIRA MED OSS! ÖPPET HUS 17 JUNI. Vi visar vår fabrik och bjuder på trevlig underhållning och ﬁka, kl. 12 –15. För mer information se www.olofsfors.se/250ar.