12 minute read
INTERVJU - BONNIE ROUPÉ
Under hösten 2021 introduceras Bonzun på Nasdaq First North Growth Market. I samband med det blir bolagets grundare Bonnie Roupé börsens första femtech-VD och en av få kvinnliga tech-entreprenörer som tar sitt bolag till börsen. Bonnie är dock ingen färsking i den här typen av sammanhang. Redan 2005 utsågs hon till årets mest lovande entreprenör av Affärsvärlden och sedan dess har hon vunnit en rad utmärkelser för sitt entreprenörskap. Hon har drivit magasin, startat och sålt bolag och är en pionjär inom mobil hälsa. I samband med börsintroduktion av Bonzun tar Affärsresenären pulsen på en av Sveriges mäktigaste tech-kvinnor.
TEXT: REDAKTIONEN FOTO:
Advertisement
Du har tidigare drivit ett eget magasin och länge varit en driven entreprenör, kan du berätta lite om din karriär? Jag trodde jag skulle ha en traditionell karriär, jag började jobba på Ericsson redan under universitetstiden, och läste klart min magister i dubbel takt för att kunna jobba heltid sista året under min D-uppsats. Jag jobbade på Ericsson OSS som hade hand om de mobila operativssystemen och reste runt i Sydamerika och USA. Så småningom hamnade jag på en del av Ericsson som hette Ericsson Health Care, och där väcktes mitt intresse för digital hälsa. Det här är längesedan, 1998, men det jag lärde mig om vården och deras IT användning har var till stor hjälp när jag startade Bonzun. Det fick mig att börja patientcentrerat när jag startade Bonzun, att helt enkelt utgå från vad individen behöver istället. När IT-krashen kom så tog jag en paus från mobilt och internet ett tag, och startade ett förlag som gav ut ett golfmagasin för kvinnor, Red Tee. Jag sålde förlaget till golfförbundet och blev inlåst ett tag efter köpet vilket var en upplevelse i sig, att bli anställd igen. Men jag insåg att jag trivdes bättre som entreprenör så efter ett år på golfförbundet så startade jag Bonzun.
Hur kom du på idén till att starta Bonzun? Jag drabbades av havandeskapsförgiftning när jag var gravid med mitt andra barn, men jag förstod inte att jag var sjuk. Och när jag sedan fick vård och insåg hur allvarligt det var så fick jag en idé om att man som gravid själv skulle få tillgång till information som läkare och barnmorskor har. Nu låter det självklart, men 2010 hade appar inte slagit igenom och ingen pratade om digital hälsa. Begreppet fanns inte. Idén med Bonzun har varit att tillhandahålla evidensbaserad information till alla människor på ett lättillgängligt sätt. Information som är faktabaserad och fri från åsikter, religion eller politik.
Kan du berätta om Bonzuns olika ben? Det våra lösningar har gemensamt är ambitionen att förbättra livskvaliteten hos människor som genomgår en period i sitt liv då man är i stort behov av stöd. Den virtuella barnmorskan, som riktar sig till gravida kvinnor i Kina som inte har tillgång till vanlig mödravård, där de får hjälp att själva förstå vad som är varningssignaler och hur de kan ta hand om sin graviditet på bästa sätt. Bonzun IVF är en vidareutveckling av den virtuella barnmorskan, där vi hjälper kvinnor, och deras partners, som genomgår fertilitetsbehandlingar. Det är indirekt också ett patientstöd för klinikerna. När man ingår en fertilitetsbehandling så får man otroliga mängder information och läkemedel. Kvinnorna ska börja ta sprutor själva som kan ge biverkningar i form av humörsvängningar och så ovanpå det stressen över att inte själv kunna kontrollera utkomsten av behandlingen. Med hjälp av appen så får man stöd genom alla faser och vi hoppas ju också att man ska sluta använda appen när behandlingen lyckas och man har fått en liten bebis.
Stressprogrammet, Bonzun Evolve, fokuserar på att genom en KBTform som kallas ACT, lära ut hur man hanterar negativ stress. Den är populär hos företag som vill hjälpa sin personal att må bättre både hemma och på jobbet men fungerar lika bra till skolungdomar såväl som högpresterande advokater eller pressade lastbilschaufförer. Stressrelaterad psykisk ohälsa är en av vår tids största utmaningar, det tror jag ingen tvekar på längre. Jag tror att vi verkligen kommer kunna göra en stor skillnad genom att ge allmänheten tillgång till de verktyg som tidigare bara har funnits tillgängliga för forskare och läkare.
Infertilitet och ofrivillig barnlöshet är ofta känsliga ämnen, vill ni hjälpa till att lyfta den tabu som finns? Ja, verkligen! Att kunna få barn anses ju vara det mest naturliga som finns men egentligen är det ju en av de mest komplicerade processer en människokropp kan genomgå. Så varför skulle det vara självklart och enkelt? Det är det är otroligt känsloladdat med ofrivillig barnlöshet och många upplever en stor skam och vill inte dela med sin omgivning vad de går igenom. Det gör att de kan känna sig väldigt ensamma. Man gör allt man ska göra och ändå går det inte och varje månad så grusas hoppet när graviditetstestet är negativt. Sen börjar fertilitetsbehandling som inte bara är en berg och dalbana av känslor, utan stor påverkan kroppsligt och mentalt av behandlingarna (humörsvängingar, svullenhet, huvudvärk osv osv) och en del smärtsamma behandlingar. Det är så otroligt mycket att hantera på en gång och det är här vi kommer in och kan hjälpa till – avlasta och lugna under en behandling. Vi är en kompis som hjälper till att stötta och genomföra en ofrivillig resa. Och visa att de inte är ensamma. I appen är man del av ett community där man kan dela sina upplevelser med andra som är i samma situation.
Du blir börsen första Femtech-VD, hur känns det? Det känns roligt såklart, någon måste ju vara först, men jag hoppas att vi kan bana väg för fler femtech-bolag på börsen och för fler kvinnliga entreprenörer som börsnoterar sina bolag.
En stor del av er verksamhet är riktad mot Kina - hur är det att göra affärer där? Det är väldigt speciellt. En stor skillnad mot västvärlden är att de har kortare beslutsvägar och effektivare kommunikationsmedel så allt kan gå väldigt snabbt. Kulturskillnaderna är stora men toleransen för det är större och de är väldigt förlåtande mot eventuella etikettsbrott man råkar göra i början. Jag tycker väldigt mycket om att göra affärer i Kina, framför allt blir det aldrig tråkigt.
Du bodde även där? Berätta om det… Jag flyttade dit med mina barn, och lät dem till en början gå i kommunal kinesisk skola. Det var en utmaning i sig, eftersom jag är van vid det svenska skolsystemet som främjar kreativitet och den kinesiska skolan är på många sätt helt tvärtom. Jag bytte till en internationell skola efter kort tid och fick då mer arbetsro. Jag lärde mig mycket om hur det är att vara svensk, vilka värderingar som är viktiga för mig och vad jag inte är beredd att göra avkall på oavsett hur omvärlden ser på mig. Jag är väldigt ödmjuk numera inför de invandrare som flyttar till Sverige då jag vet hur det är känna sig utanför i ett samhälle. Att stå i en butik med vad man hoppas är mjöl men det kanske är blekmedel eftersom man inte kan läsa ett ord på förpackningen. Än idag kan jag inte läsa kinesiska, endast ett fåtal ord. Men jag kan numera i alla fall prata lite och förstå tillräckligt mycket för att kunna ta mig fram utan tolk. Att starta bolag i Kina är däremot väldigt lätt vill jag påståw. Mycket lättare än i Sverige. Och administationen och stöden som finns för företagare i Kina är också bättre än i Sverige.
Färist Mobile. I nationens tjänst
Många samhällsviktiga myndigheter, organisationer och företag arbetar i utsatta miljöer med känslig information. Tutus har därför utvecklat en säker smartphone, Färist Mobile som skyddar verksamheter med säkerhetskänslig information.
Tutus egna operativsystem med stark diskkryptering och externa nycklar skyddar känslig information och en VPN tunnel isolerar kommunikationen från påverkan och fungerar även som en yttre gräns. Det innebär att all trafik är skyddad vare sig det är röstsamtal, meddelanden, e-post eller data. Färist Mobile System är granskat och godkänt av svenska och europeiska myndigheter.
Tutus är marknadsledare av godkända och certifierade krypto- och IT-säkerhetsprodukter i Sverige och vi gör stadiga framsteg mot målet att bli en ledande leverantör inom EU. Som ett oberoende företag samarbetar vi med näringsliv och myndigheter för att erbjuda pålitliga, säkra och kostnadseffektiva säkerhetslösningar som kan möta dagens säkerhetsbehov.
För information kontakta Mikael Andersson på mikael@tutus.se eller läs mer på www.tutus.se
Du har vunnit flera priser för ert arbete med att sprida sjukvårdsinformation på 2012 tilldelades du priset Innovation Against Poverty av SIDA för Bonzuns arbete med att sprida sjukvårdsinformation till landsbygden i Kina. Berätta om det. I Kina så har man tillgång till mödravård på den platsen man är född. Så om man väljer att flytta någon gång i livet vilket de flesta gör, så får man antingen betala för privat vård eller åka tillbaka till den ort man föddes. Det gör att fattiga kvinnor inte går på regelbunda mödravårdskontroller utan de söker bara vård om de verkligen måste. Där kommer den virtuella barnmorskan in. Den hjälper kvinnorna att veta om deras obehag är ett tecken på något allvarligt så de måste söka vård eller om de kan stanna hemma. Det är jag väldigt stolt över. Vi finns med i WHOs katalog över teknik som de rekommenderar och vi fick även pris för bästa sociala startup i Shanghai av Shanghais lokala regering. Den virtuella barnmorskan är en stor del av Bonzuns själ, men rent kommersiellt är det Bonzun IVF som vi storsatsar på.
Du har även seglat mellan Grönland och USA, på en liten segelbåt? Är du en äventyrare? Nja, ja kanske. Jag skiljer mig från många av de som kallar sig äventyrare. Jag har aldrig varit ute efter någon prestation i mina äventyr utan jag älskar bara nya upplevelser. Jag är så lycklig över att ha upplevt hur månen går upp i en horisont som aldrig slutar, delfiner som simmar längs båten på natten omringade av självlysande alger eller att se en stjärnhimmel på ett öppet hav. Jag har cyklat Mountainbike i Nepal också, av ingen särskild anledning alls bara att det är så vackert att uppleva Himalaya och det går fortare än att gå och jag hade ändå ärenden i Kathmandu. Och så var jag med på en isbjörnsexpedition som en fotograf på National Geographic gjorde som ville ha hjälp att segla runt Svalbard. Även om det är kul att kunna säga att man seglat på den magnetiska nordpolen så gjorde jag det för att få uppleva Svalbard från havet och få tillgång till att gå iland på platser där man normalt inte får vara. Men jag skulle nog varken kalla mig äventyrare eller seglare, även om jag varit på många äventyr och seglat mycket. Jag tror jag bara vill ta vara på livet och göra det mesta möjliga. Men jag tror mycket på vardagsäventyr också, livet händer ju en onsdag.
BEHÖVER HANTERA MED DET
För många har arbetslivet varit revolutionerade det senaste året. Tidigare drömde många av oss om mer flexibilitet, kortare pendlingsavstånd och en bra balans mellan jobb och fritid. Nu ser vi också verksamheter gå från mer kortsiktiga lösningar som uppstått för att hitta långsiktiga lösningar som stöttar en mer permanent och hybrid modell för arbetet.
Marie Berner Moberg, Sverigechef VMware
i går in i nästa fas, men hur förändras arbetssätten och vilka utmaningar står ITteamen inför? Här är de tre främsta utmaningarna IT-avdelningen behöver lösa för att säkerställa att arbetssituationen fungerar för alla inblandade.
• Skapa friktionsfria användarupplevelser för de anställda
Det första steget för att möjliggöra distansarbete handlar bara om en sak – åtkomst. IT-team måste se till att verksamheten kan komma åt applikationer och data på ett tillförlitligt sätt, oavsett om en anställd använder en mobil eller stationär enhet. Snabb och säker anslutning är också nyckeln eftersom dåliga erfarenheter av VPN kan innebära att arbetet saktar ner eller stannar av helt. Fokus måste därför ligga på att ta bort digital friktion som påverkar produktiviteten.
• Från fragmenterad säkerhet till ”zero trust”
Distansarbete innebär bland annat att ta säkrade datorer och telefoner ur ett företagsnätverk och lämna den skyddande bubblan på kontoret. Inom ett skyddat företagsnätverk kan anställda komma åt applikationer säkert i datacentret, men utanför flyttas accesspunkter och applikationer till ett oskyddat nätverk. Om en angripare tränger sig igenom en accesspunkt kan skadan på företaget bli stor. Det är inte förvånande att ökningen av distansarbete 2020 sammanföll med att 80 procent av organisationerna i en undersökning sa sig ha blivit utsatta för cyberattacker. Nu måste IT-avdelningen hantera en allt större attackyta när användare, accesspunkter och applikationer sprids allt längre ut från företagets nätverk. Med så många inkörsportar till ett företags nätverk och applikationer blir det också svårare att försvara, varför fler företag förlitar sig på zero trust som varken litar på något innanför eller utanför nätverket utan kräver korrekt verifiering av en användare varje gång, oavsett vilken applikation personen ansluter till.
• Vikten av skalbara lösningar
Den snabba övergången till distansarbete innebar att företag investerade i verktyg och applikationer som skulle hjälpa till med samarbete och produktivitet eftersom det var problemen som behövde få en snabb lösning. Digitala arbetsverktyg och säkerhetslösningar har gjort det möjligt för anställda att börja arbeta hemifrån snabbt under pandemin, men frågan är om dessa lösningar kan skala upp på lång sikt? Om de inte kan det så har verksamheten problem eftersom ett växande antal anställda förväntar sig ett sömlöst, digtitalt arbetsliv. Därför måste IT-team se till att investera i skalbara lösningar baserade på säkerhetsmodellen zero trust eftersom motsatsen riskerar att slå tillbaka på samarbetet, produktiviteten och inte minst säkerheten.
Förändring handlar inte bara om fysisk utrustning eller erfarenheter, det handlar också om tankesätt. Krisen tvingade fram förändringar i en takt som många inte trodde var möjligt. Men för att göra dessa IT-investeringar framgångsrika på lång sikt måste också det kulturella tänkandet inom organisationen förändras. De traditionella fördomarna kring distansarbete måste bort och insikten att arbete är vad man gör, inte där man gör det, måste få fäste. Anställda har blivit bekväma med flexibelt arbete och har förstått att de inte behöver bo i dyra städer för att kunna arbeta för en viss typ av företag. Om företag verkligen vill kunna tävla om talanger, markandsandelar och erkännande måste de vara beredda på att investera i långsiktiga och holistiska lösningar som främjar det hybrida arbetssättet som är här för att stanna.