2 minute read
Krönika Micke Darmell
from Kick Off 8 2022
Prova att låta tanken glida tio år tillbaka i tiden... Finns det några större skillnader idag i hur många människor du möter i ditt privatliv och i ditt arbetsliv? För att hjälpa dig in i tankarnas värld så kommer här en autentisk redogörelse för hur annorlunda en vardag kan te sig på sisådär ett decenniums avstånd. Den ena dagen mynnar ut i en semestertripp, ett nytt favorithak och en massa kontakter, leenden och utbyten. Den andra i att jag får torka mig på lakanen.
Så går en dag ifrån mitt liv... 2011
Advertisement
Vaknar och känner mig sugen på färskt bröd och knallar därför ner till den glade bagaren på konditori San Remo. På vägen hem svänger jag förbi kiosken för att köpa morgontidningen och gnabbas lite med Stavros bakom disken om gårdagens match. Han är sorgligt nog Djurgårdare, trots att han är grek och bor i Malmö. Väl på jobbet träffar jag arbetskamraterna. Vid tiofikat löser vi en del aktuella frågor och bestämmer oss för att utnyttja lunchen till att dra upp planerna inför sommarfesten.
Därefter är det hög tid för mig att ta X2000 (jo vi sa så då) till Stockholm för en föreläsning kommande dag. När jag kommer in i bistron står en kvinna och jag slås hur brunbränd hon är. Frågar var hon varit och hon berättar om en semester i Spanien som låter fantastisk, tar mitt visitkort och lovar att mejla mig namn på hotellet och på några bra restauranger. Hon mejlar direkt och resten av resan ägnar jag åt att fantisera kring hur jag ska överraska min sambo med den där Spanienresan...
När jag checkar in på mitt stammishotell frågar receptionisten ifall jag vill uppgradera rummet gratis – ja, tack! Sedan undrar han vad jag gillar att äta. Lite häpen svarar jag att moules frites ju är gott och får tipset att äta middag på Belgobaren på som har en moulemeny. Träffar en föreläsarkollega och en kväll av skratt och goda samtal tar vid.
Så går en dag ifrån mitt liv... 2021
Vaknar och hm – beställde vi inte bröd i matkassen den här gången heller? Skrollar sporten på mobilen, precis som innan jag släckte lyset igår kväll.Hm… samma resultat som igår kväll. Jobbar hemma, har tre Teams-möten innan lunch (men Jeezes vad steeelt det är på de där mötena...). Beställer lunch via appen (undrar hur det är att flänga runt med mat till folk hela dagarna, budet hinner knappt säga hej innan jag ser hennes rosa hjälm runda gathörnet igen).
Tidig eftermiddag. Kliver på Stockholmståget. Har bokat plats i Lugn avdelning. Skönt.
Väl på mitt obemannade hotell sker incheckning, dörröppning och betalning i en app. Grymt! Just idag har dock städaren (kanske en robot?) glömt handdukarna. Hur göra nu? Boten på kedjans chat-tjänst missförstår mig och upprepar istället tio gånger att schampo inte ingår på detta förstklassiga lågprishotell. Beställer och betalar en burgare i Max-appen, hämtar upp den i luckan och känner shit, vad smidigt, när jag slukar den på min hotellsäng. Duschar och torkar mig med lakanet. Är trött men vill ändå beta av några avsnitt av Lucifer på Netflix. Snabbspolar, thank God för denna finess. (Orrrka kolla på serier i samma sega tempo som de spelas in i, liksom?!)
MICKE DARMELL är föreläsare och författare. Texten är hämtad från hans senaste bok TIMEOUT-konsten att få gott om tid.