Möjligheternas föns ter står vidöppet. Norrbotten har om världens blickar på sig. Här utvecklar vi lösningarna som krävs för att möta klimathotet. Det är en bit kvar, men redan i dag är Norrbotten ett skyltfönster för hållbar samhällsomvand ling. Ledartröjan är vår.
Modiga företagsledare har gjort enor ma satsningar på framtidens teknik. Den tunga industrin, med resurser, kapital och kunskap, har denna gång gått först. LKAB, SSAB, Vattenfall. H2 Green Steel, Talga och Groupo Fertiberia.
Från Malmfälten via Boden ner till Luleå sker nu investeringar i anläggningar, infra struktur och kraftproduktion. Satsningar för hundratals miljarder kronor på ett par decennier. Det är inte konstigt – här finns elkraft, land att bygga på, kompetens och kunskap.
Det här är Norrbottens stora demogra fiska chans efter decennier av utflyttning. Runt om i länet kraftsamlar olika aktörer nu för att ta vara på möjligheten. Region, kom muner, myndigheter, universitet och andra aktörer samverkar på en helt ny nivå i pro jektet North Sweden Green Deal.
Men…
Vi gör inte det här bara för att lyfta Norr
botten. Vi gör inte det här bara för klima tets skull. Vi gör också det här för att rädda svensk konkurrenskraft och Sverige som välfärdsnation.
Svensk industri måste framtidssäkras. Det sker inte genom att klänga fast vid går dagens teknik. Och det är bråttom.
Norrbotten är en frontrunner idag, men det går inte att vila på lagrarna. Den hållba ra samhällsomvandlingen rullar fram över världen. Vi kan inte välja hur fort det ska gå. Om vi inte är tillräckligt snabba – då kommer det här att ske någon annanstans.
Tempot är den stora utmaningen. Anlägg ningar ska byggas, järnväg, bostäder, vägar, vindkraftverk och elnät. Kompetensförsörj ningen är en svår nöt att knäcka. Samhälls servicen behöver byggas ut. I Sverige har vi system och resurser som vi sätter in om en ort drabbas av en industrinedläggning. Men det finns inget motsvarande när det går åt andra hållet – det har varit fjärran i tanken. Nu är vi i en oerhört kraftfull expansion och behöver nationell uppbackning för att för verkliga den gröna omställningen. I Bryssel – där står dörrarna redan på vid gavel för oss.
Det är viktigt att förstå att ett starkt Norrbotten inte bara är i norrbottningar nas intresse. Sedan lång tid tillbaka bidrar gruvorna, skogen och älvarna till Sveriges välstånd. Vi kommer att fortsätta bidra. Att
utveckla Norrbotten är att utveckla Sverige. Runt hörnet finns ännu otänkta tankar och ännu okänd teknik. Nya lösningar kom mer att fortsätta föra oss framåt. Norrbot ten, en av Europas mest innovativa regio ner, kommer att fortsätta leda utvecklingen. Vi kan bekämpa klimatkrisen och samti digt skapa jobb, tillväxt, samhällsutveckling och välstånd. Lyft blicken. Se ljuset från norr.
PRODUCERAD AV: TL MEDIA GROUP PROJEKTLEDARE: THOMAS LAHTI ANNONSER: LEAH TELIN REDAKTÖR: PER-ÅKE HULTBERG ART DIRECTOR: JESSICA NYSTRÖM OMSLAGSFOTO: MATS ENGFORS TRYCK: BOLD PRINTING STOCKHOLM, BORÅS TIDNING TRYCKERI, DAILY PRINT UMEÅ PRODUCERAD AV TL MEDIAGROUP AB. HAR DU FRÅGOR OM INNEHÅLLET KONTAKTA: PER-AKE@TIDNINGSMASKINEN.COM. BESÖK OSS GÄRNA PÅ WWW.TLMEDIAGROUP.SENils-Olov Lindfors Regional utvecklingsdirektör
Det här är Norrbottens stora demografiska chans efter decennier av utflyttning. Runt om i länet kraftsamlar olika aktörer nu för att ta vara på möjligheten.– Vi kommer att fortsätta bidra. Att utveckla Norrbotten är att utveckla Sverige. Runt hörnet finns ännu otänkta tankar och ännu okänd teknik. Nya lösningar kommer att fortsätta föra oss framåt, säger Nils-Olov Lindfors, Regional utvecklingsdirektör.
Det händer här och det händer nu. Den gröna omställningen. I Luleå investeras det som aldrig förr. Här finns naturtillgångarna som driver den gröna industrin. Här finns ett expansivt och nytänkande näringsliv med nya spännande arbetstillfällen. Här finns ett unikt driv och engagemang. Här finns nära tillgång till naturen, till en stor härlig skärgård, till ett framgångsrikt och blomstrande idrottsoch kulturliv. I Luleå får du tillgång till ett bra liv kort och gott. Storstadens puls, universitetsstadens möjligheter och småstadens trygghet. Luleå växer och vi vill bli fler. Nybyggarandan har varit stark sedan staden grundades för 400 år sedan, vad än du vill göra, kan du göra det här.
Här finns vår gemensamma framtid, välkommen!
Masungsprocessen där kol och koks används för att ta bort syret ur järnmalmen ersätts med en direkt reduktionsprocess. I den används fossilfri (så kallad grön) vätgas som framställs av vatten med el från fossilfria energikällor. I stället för koldioxid bildas vattenånga.
Fossilfri reduktion av malm till järnsvamp är ytterligare ett centralt steg i den nya teknologin med målet, fossilfri ståltillverkning.
Det tog mindre än tre år från idé till att spaden var i backen. Redan inom ytterligare tre år är ambitionen att företaget H2 Green Steel i Boden ska påbörja produktion av grönt stål i stor skala. Det handlar om en fullständig revolution inom stålbranschen, en nästintill fossilfri process med hjälp av vätgas.
TEXT PER-ÅKE HULTBERGDet här en oerhört viktig del i den gröna omställ ningen med bland annat bilindustrins behov som drivkraft, säger Jenny Molvin, kommunika tionschef vid H2 Green Steel.
Hon pekar på den snabba utvecklingen att elektrifiera driften. Nya batterifabriker sjö sätts nu slag i slag med Northvolt i Skellef teå som det första svenska exemplet.
– Det går inte idag att vara tillverkare av premiumprodukter om man inte har som ambition att vara fossilfri i hela produk tionsprocessen. Med helt ny stålframställ ningsprocess med den senaste teknologin tar vi nu därför ett jättekliv att bidra till att ta ner co2-avtrycket i själva produkten, bi len, som består av ungefär ett ton stål. Varje ton stål ger i snitt två ton co2 vid traditionell stålframställning. Det håller inte, vi måste helt enkelt ställa om. Det är det som har dri
vit initiativtagarna att förverkliga vårt bolag, konstaterar Jenny Molvin.
Att en av dem, den välkände entreprenören Carl-Erik Lagercrantz, också är en av initi ativtagarna till Northvolt, är ingen slump. Sanna entreprenörer ser behov, möjligheter och efterfrågan och då kan det, som i det här fallet gå riktigt snabbt, påpekar hon.
Här fanns den nya teknologin, kunder nas efterfrågan, de politiska ambitionerna att ställa om och inte minst en stark inves teringsvilja att satsa i långsiktigt hållbara verksamheter.
– Vi vet att det fungerar rent tekniskt. Det är samma teknologier som SSAB/LKAB/Vat tenfall har i sitt projekt HYBRIT. Vi ser ingen konkurrenssituation, tvärtom. Vi gör något riktigt bra för vår värld. Samtidigt måste man inse att vi globalt sett är en marginell spelare, även tillsammans. Man skulle kun na se oss som inspirerande föregångare som visar giganterna på världsmarknaden att det går att ställa om, säger Jenny Molvin.
Själva nyckeln i den nya teknologin är den egna produktionen av storskalig grön vät gas, som alltså ersätter de fossila bränslena, kol och koks. I nästa steg i den fossilfria pro cessen att tillverka stål är det koldioxidfritt järn som gäller, så kallad järnsvamp vilket blir slutprodukten, tillsammans med vatten, när malmen reducerats med den gröna vät gasen.
– Vi kommer att göra allt på samma plats i vår anläggning här Boden. Slutprodukten i form av stora rullar av högkvalitativt platt
stål, så kallade coils, kan sedan fraktas på båt till bilfabriker, grossister och andra till verkningsenheter, förklarar Jenny Molvin.
En stor del av produktionen har för öv rigt redan sålts i förväg, hela 60 procent av kapaciteten i den första utbyggnadsfasen av två. Bland annat till BMW och tillverkare av vit- och byggvaror, även till företag inom fastighets- och stålbranschen.
Det handlar om att bilda partnerskap med både kunder, leverantörer och investerare, en förutsättning för att för att allt ska fung era.
Ska ett så här stort projekt fungera krävs samarbeten. Goda och nära relationer med olika aktörer och instanser är en grundförutsättning för att lyckas.
Organisationen byggs nu upp på plats, till en början med arbetskraft från hela världen, olika experter från främst Mellanöstern och USA. Personalstyrkan ökar från dag till dag. Just nu är det dryga 100 personer, samtliga fast anställda från över 20 olika länder. På sikt kommer produktionen i full skala kräva omkring1800 personer.
– Vi vill självklart helst ha medarbetare från närområdet, men nu i början handlar
det om arbetsuppgifter som ligger i tekni kens framkant och då är det den globala arbetsmarknaden som gäller. Och det har inte varit några problem att rekrytera rätt kompetenser.
Stålverket i sin helhet byggs som sagt i två faser, där den första beräknas ha start av produktion i slutet av 2025. Några år senare, före 2030 är målsättningen att uppnå full produktionskapacitet, fem miljoner ton hög kvalitativt stål.
Att det blev just Boden var ingen tillfäl lighet. Det är ett perfekt läge med direktac cess till det nationella kraftnätet. Norrbotten bjuder också på stor tillgång till järnmalm, dessutom logistiska möjligheter med Luleå Hamn och Malmbanan.
– Här i regionen finns också tradition, erfarenhet och stor kompetens kring stål produktion, även forskning. Och inte minst, här fanns färdigplanerad mark som bara väntade på oss, säger Jenny Molvin med ett leende.
H2 Green Steel har visserligen mötts av stor skepsis, men bit för bit har folk börjat förstå att bolaget är en spelare att räkna med.
– Ska ett så här stort projekt fungera krävs samarbeten. Goda och nära relationer med olika aktörer och instanser är en grundförut sättning för att lyckas. Det är också oerhört viktigt att få förtroende från lokalbefolkning en. Det känner vi att vi har nu. Människor här i bygden kan lita på att vi är seriösa och långsiktiga i vår satsning.
Hela processen att tillverka grönt stål med hjälp av vätgas kommer att ske på H2 Green Steels anläggning i Boden. Slutprodukten är stora rullar av högkvalitativt plattstål. Jenny Molvin, kommunikationschef vid H2 Green Steel.Övriga Sverige hade då knappt börjat inse att det är den här landsändan som går i spets för den gröna omställningen med megainvesteringar, långt utöver det mesta som gjorts i modern tid.
Nu ett och ett halvt år senare, är du lika entusiastisk i dag?
– Absolut, det är som jag sa då, det på minner om Småland där jag är uppväxt. Då tänker jag på människorna, alla entreprenö rer. Är det ett problem så löser man det, kro kar arm, som säger här uppe. Folk är också så oerhört öppna och hjälpsamma.
Då rådde ju närmast Klondyke-stäm ning. Börjar den nu avta i takt med alla omvärldsproblem?
– Nej, verkligen inte. Den positiva atmos fären märks överallt. Man måste ha klart för
sig att Norra Sverige har styrkor som slår det mesta i övriga landet. Utöver världsledande forskning och ett näringsliv i världsklass har vi framför allt landets lägsta arbetslöshet och massor med arbetstillfällen. Men själv klart finns det utmaningar.
Vad ser du som den största utmaningen?
– Det går inte att blunda för polarise ringen mellan olika viljor och intressen. Vad kommer den gröna omställningen att innebära i praktiken? Här finns en oro och rädsla. Å ena sidan har vi de klimatpolitis ka målen med omställningen mot ett fossil fritt samhälle, som bland annat innebär ett stort behov av mineraler. Å andra sidan, hur drabbas rennäringen, floran och faunan? Här finns massor av riksintressen att ta hän syn till, även strandskydd och Försvarsmak tens behov.
– Allt det här måste vi inom länsstyrel
sen väga in vid tillståndsbesked. Här behövs lösningar på nationell nivå, en samlad lag stiftning där de klimatpolitiska målen har monierar med miljöbalken. Nuvarande lag stiftning hade helt andra mål när den kom. De långsiktiga och helt nödvändiga insatser vi nu måste göra för klimatet innebär under tiden stora problem för många berörda. Det är därför helt nödvändigt att man från sta tens sida ser över den här problematiken.
Lotta Finstorp pekar på behovet att läns styrelsen, som statens förlängda arm, satt att driva statens direktiv och lagar, måste få vägledning.
Från årsskiftet tar Green Cargo över som operatör för transporten av LKAB:s insatsvaror mellan Luleå och Malmfälten. Det innebär en kraftfull utökning av bolagets långa närvaro i en av Sveriges vik tigaste och mest expansiva regioner. Green Cargo behöver både nyanställa och nyinvestera.
– Det ger Green Cargo, tillsammans med våra kunder, möjligheten att stärka och utveckla järnvägstransportens roll som en viktig komponent i de helt nödvändiga fossilfria värdekedjorna som skapas i norra Sveri ge. Vi lägger stort fokus på ständigt förbättringsarbete för både Green Cargo och våra kunder, säger Ted Söderholm, vd på Green Cargo.
Ett sådant exempel är Green Cargos investeringar i nya dragstarka lok. Sedan tidigare har bolaget 16 sexaxliga MB-lok och ytterligare sex nya är beställda för kundupplägg inom svensk basindustri. När de nya MB-loken började användas för SSAB:s stålpendeltrafik kunde antalet tåg minskas med 200 per år, med bibehållen godsmängd.
– Infrastrukturen i Norrbotten måste i snabb takt utvecklas för både gods- och persontrafik. Järnvägen är till stora delar underdimensionerad redan som den är, men även vägnät och hamnar behöver anpassas. Här är det viktigt att fortsätta strida för behoven som finns och tidsramarna som krävs, säger Ted Söderholm.
– Hur ska vi prioritera, vad är viktigast?”
Vi behöver få tydliga besked från staten.
Det skrivs och talas mest om vad som händer i städerna utefter kusten, i Kiruna och Gällivare. Hur ser du på det, stad kon tra landsbygd och glesbygd?
– Det är oerhört viktigt att länet inte blir delat, hela Norrbotten ska leva. Det är fak tiskt inte bara i städerna utefter kusten som omställningsarbetet pågår. Vi har flera in landskommuner som verkligen är på tårna.
Så jag är övertygad om att hela Norrbotten kommer att påverkas oerhört positivt av den gröna omställningen.
Ett annat exempel är Green Cargos uppmärksammade digitalisering. Bolaget beskrivs nu som innovationsledande i Europa och it-chefen är finalist till titeln som Årets CIO 2022. Det förbättrar Green Cargos in terna effektivitet, men även för bolagets kunder. Med hjälp av AI och API vill Green Cargo kunna ta en roll högre upp i kundernas värdekedjor och exempelvis erbjuda automatisk lagerövervakning och beställning av råvarutillförsel.
– Green Cargo är en partner till det transportberoende näringslivet, men också till regionen som helhet. Det skapas ett stort underliggande transportbehov när samhällena ska växa i takt med de gröna industri investeringarna. Där kan vi bidra med kapacitetsstarka, energieffektiva och klimatsmarta transporter. Det vi kallar hållbar logistik, säger Ted Söderholm.
Efter tio år i riksdagen landade Lotta Finstorp i Luleå i början på förra året, entusiastisk över att ta sig an sitt nya uppdrag som landshövding i Norrbotten.– Bollen är satt i rullning med full fart. Vi behöver nu 100 000 fler norr- och västerbottningar för att möta behoven under de närmaste tio åren. Fler behöver stanna kvar samtidigt som fler flyttar upp, säger Lotta Finstorp.
Det menar Roger Tuomas, som är samhällsbygg nadschef i Älvsbyn.
En förhållandevis liten kommun med 8 000 in vånare men som samti digt har ett utmärkt geografiskt läge, bara några få mil till Luleå, Piteå och Boden. Dessutom sedan decennier ett starkt och liv aktigt näringsliv.
– Här uppe finns den gröna elen produ cerad av vind och vatten. Vi har gott om utrymme att förlägga verksamheter, även bra transportmöjligheter via järnvägen samt hamnarna i Luleå, Piteå och norska Narvik.
Vi har dessutom flyget, så vi är inte så långt borta som många tänker, bara en timme till Stockholm, poängterar Roger Tuomas.
Att den gröna omställningen har inneburit en renässans för Norra Sverige kan väl ingen ha missat. Nu kan man inte längre se de nor ra länen som bara producent av varor som skickas i väg söderut och ut i världen.
– Elen är nu superviktig för oss själva. Skogen och malmen förädlas nu här på plats med H2 Green Steel i Boden som ett utmärkt exempel, med produktion av färdig plåt om bara några år. Vi här i Älvsbyn kommer pre cis som övriga kommuner givetvis att påver kas positivt av allt som sker, och det gör det för övrigt redan, påpekar Roger Tuomas.
Här finns de företag och den kompetens som de nya anläggningarna bokstavligen skriker efter. Bygg- och entreprenadfirmor, även styr- och reglerteknik för processindu strin. Det gäller både i uppbyggnadsskedet och när de nya verksamheterna är på plats.
– Vi har stor både in- och utpendling och servar redan idag Luleå, Piteå och Boden med våra företag, konstaterar Roger Tuomas.
Att Älvsbyn med sitt starka näringsliv lig ger bra till i den gröna omställningen redan från början är alltså ingen nyhet. Här finns en lång tradition av företagande. Idag hela 850 aktiva företag, vilket innebär att var ti onde Älvsbybo är företagare. Starka välkän da företag som Älvsbyhus och Polarbröd har kommit att prägla bygden i flera generatio ner. Diverse avknoppningar sker hela tiden, olika företag som kontinuerligt tar fram lo kalt tillverkade produkter.
– Vi har i grunden en stor bredd inom nä ringslivet men är som sagt speciellt starka inom entreprenadbranschen och industriell tillverkning. Här finns stora företag som ver kar över hela landet men också många min dre som nu alltså kan ta underentreprenader vid de stora byggena i regionen.
Även handeln är stark för en så pass liten kommun. Det är visserligen nära till Luleå, Piteå och Boden, men de 5–6 milen är ändå för långt avstånd för att åka dit och hand la. Det gör att den handel som folk behöver finns lokalt på orten.
Nästan alla nya näringar i Norra Sverige jobbar på ett eller annat sätt med hållbarhet och den gröna omställningen. Det gör att de också ställer höga krav på sina underleve rantörer. Tillverkare av elbilar är självklart angelägna om att alla bildelar produceras klimatsmart.
– Det gäller förstås i hela landet. Ska man vara med i det här racet och vara beredd att
lägga anbud är miljöcertifieringar en helt av görande faktor att checka av. Därför hjälper kommunen företagen att bli hållbarhetscer tifierade.
Kommunen hjälper också företag som ska generationsväxla och sälja sina verksamhe ter. Väldigt mycket kunskap sitter ofta hos en person, ägaren.
– Vi vill helt enkelt hjälpa till så att företa gen blir säljbara och att verksamheterna blir kvar här på orten, förklarar Roger Tuomas.
– Alla kommuner runt om i hela landet talar om om vikten att attrahera nya företag. Vi tycker är att det allra viktigaste är att de inte lägger ner, att de lever kvar här i Älvs
byn. Vi vill bygga fast dem här på orten. Ta till exempel Polarbröd när fabriken brann, vilken kraft och engagemang hela bygden visade att fabriken skulle byggas upp igen, här i Älvsbyn. Och så blev det, de utvecklas och växer vidare här där allt en gång star tade.
– Det här fungerar och har även resulterat i nya etableringar, där företagen med sina samverkansparter etablerar och knoppar av nya företag. Kommunen ska finnas som en möjliggörare, utan att vi själva är ute och raggar etableringar som många gånger är kostsamma och inte alltid lyckade på läng re sikt, säger Roger Tuomas med ett leende, uppenbarligen ganska nöjd.
De gigantiska investeringar som nu görs i Norra Sverige, som alla är kopplade till den gröna omställningen, berör inte bara några få platser. Det kommer på ett eller annat sätt att påverka alla kommuner i norr. Ja faktiskt hela Sverige.Älvsbyn har gott om utrymme att förlägga verksamheter, även bra transportmöjligheter via järnvägen samt närhet till hamnarna i Luleå och Piteå. Hela bygden visade stort engagemang att Polarbröds fabrik skulle byggas upp igen när den totalförstördes i en brand 2020. Och nu står den där uppbyggd på rekordtid och produceras bröd till hela Sverige. Foto: Marcel Köppe Foto: Polarbröd AB
Tacka hamnen för att Luleå hamnade just här. Sjöfarten är avgörande för Luleås och Norrbottens samhällsutveckling. Det är lika sant då som nu och i framtiden. Nu tar satsningen med muddringsprojektet Malmporten ett stort kliv in i framtiden för hamnen som möjliggörare, Luleå som sjöfartsstad och en region i kraftig tillväxt.
Luleå grundades från början i Gammelstad, tack vare att det där fanns en hamn. Med tiden påverkades lä get av landhöjningen. När hamnen och farlederna så småningom blev för grunda för fartygen, flyttades staden till sin nuvarande plats. Så viktig var hamnen och sjöfarten för Lu leå. Det är den fortfarande.
Hamnen har alltid spelat en avgörande roll och varit själva förutsättningen för staden och utvecklingen av näringslivet i norr. Precis som idag och i framtiden.
Från Gammelstad till Norra hamn, Söd ra hamn och senare dagens malmhamn på Svartön och Victoriahamnen i Strömören. Genom åren har både hamnarnas plats och funktion förbättrats och förändrats.
På 1800-talet gick passagerartrafiken sida vid sida med transporterna. Det finns berättelser om hur människor från inlan det promenerade i dagar för att stiga på båten som tog dem till Stockholm. Under de senaste hundra åren har Luleås hamn varit en port och länk till världen för hela regionen, inte minst för de värdefulla malmtransporterna.
Idag är Luleå Hamn en av landets fem corehamnar, som är extra betydelsefulla för Sverige och EU. Hamnen är Sveriges tredje största transporthamn och omsätter
drygt 8,5 miljoner ton gods per år. Och mer ska det bli. Under de närmaste tio åren beräknas godshanteringen trefaldi gas, och antalet fartyg som går in och ut mer än fördubblas.
Den kraftiga godsökningen i Luleå Hamn blir möjlig bland annat genom Malmporten – Sveriges största muddrings projekt i modern tid, som kommer göra hamnen djupare och farlederna bredare, djupare och säkrare. Både farled och ny djuphamn muddras och fördjupas med cirka sex meter till ett maximalt djup på 15 meter. Djupare farleder och hamnar möjliggör trafik med större fartyg. Det öppnar i sin tur för industriell tillväxt i re gionen, men även kraftigt minskade mil jöutsläpp för sjöfarten.
Projektet kommer att hantera 22 mil joner kubikmeter muddermassor. Om de byggdes på höjden skulle massorna bli högre än Kebnekaise.
Men det ska de inte. En del av de upp grävda massorna ska istället få nytt liv när nya landytor på 650 000 kvadratmeter skapas i hamnens närområden. De nya landytorna kommer att ge plats åt större lagringsytor och utbyggd infrastruktur, men också för nya näringslivssatsningar och industrietableringar.
Luleå Hamn är framför allt inriktad på gruv- och stålnäringen. Förutom de histo
riska och gröna investeringar som LKAB och SSAB aviserat i Norrbotten, räknar även H2 Green Steel med att inom några år vara igång med produktion av fossilfritt stål. Genom projekt Malmporten kom mer hamnen stå redo att möta en ökad efterfrågan på sjötransporter från alla sina kunder.
Fokus för projekt Malmporten är ökad kapacitet, minskad miljöpåverkan och stärkt sjösäkerhet. Projektet garanterar Luleås och Norrbottens tillgång till en väl fungerande hamn och hållbara transpor ter för en mycket lång tid framöver. Ham nen är också en av de viktigaste förutsätt ningarna för framtidens klimatneutrala industrietableringar.
Länet och Luleå har inte upplevt en lika expansiv tid sedan efterkrigstiden. Nu skrivs framtidens historia.
LULEÅ HAMN• Luleå hamn är Sveriges nordligaste och en av landets största hamnar.
• Hamnen är öppen och i full drift året om.
• Malmporten ger en trefaldigad lastkapacitet
• Bränsleförbrukning, miljöutsläpp och fraktkostnader minskar med 40 procent på respektive område.
• Satsningen ryms inom visionen ett klimatneutralt Sverige 2045.
Projektet kommer att hantera 22 miljoner kubikmeter muddermassor. Om de byggdes på höjden skulle massorna bli högre än Kebnekaise.
Bogserbåten Vilja: Vilja är världens starkaste hybriddrivna isbrytande bogserbåt, och ett bra exempel på Luleå Hamns hållbara utveckling.Det är spännande att vara en del i den historiska stadsflytten, säger Kat ja Uusitalo Strömberg, projektchef/byggherre, som jobbat tätt ihop med kommunen, Scandic Hotels och LKAB under arbetets gång.
Kirunas nya landmärke är en avbild av Kebnekaise och har både en mjuk och en taggig sida – precis som Sveriges högsta berg. Byggnaden är dessutom Kirunas hög sta, med milsvid utsikt över fjällmassivet.
– Det har varit ett spännande och tekniskt
utmanande projekt, med de olika sidorna. Den första vintern föll det väldigt mycket snö, vilket också var en utmaning. Slutre sultatet blev precis så bra som jag hade fö reställt mig, säger Katja Uusitalo Strömberg, Skanska.
Hon har varit projektchef och byggherre för det spektakulära projektet som ritats av arkitektfirman SandellSandberg.
Det första spadtagets togs 2019. Hotell byggnaden stod klar i januari i år, såldes till LKAB för cirka 500 miljoner kronor och in vigdes i april.
Hotellbygget är en del i den historiska stadsflytt som pågår i Kiruna. Stadsflytten är en följd av att gruvbrytningen, och gruvans utbredning, orsakar deformationer i marken inom nuvarande stadskärna. Stadens cen trum har därför flyttats cirka tre kilometer österut.
Skanska uppförde hotellet som såldes till LKAB med Scandic Hotels som operatör.
na, mot Nikkaluokta och Vittangi. Man ser gamla gruvtorn och hela gruvberget. De sto ra fönstren blir som en jättestor tavla, säger Katja Uusitalo Strömberg och berättar att interiören samspelar med exteriören. Desig nen är hämtad ur fjällvärlden.
Hotellet är modernt med en lokal touch. Kirunaborna har själva fått lämna in allt ifrån gamla träskidor till fjällryggsäckar i näver. Det är dessa inredningsdetaljer som anger tonen.
– Visst fanns det de som var skeptiska till bygget, men jag upplever att Kirunaborna tagit det nya hotellet till sitt hjärta. Jag har nästan bara hört positiva reaktioner.
Hotellet ersätter det tidigare närmast myt omspunna hotell Scandic Ferrum, som för svann på grund av gruvdriften.
– När vi skulle bygga dess arvtagare kän des det viktigt att det blev riktigt bra. ”Alla” i Kiruna hade en relation till Ferrum. Även jag som bott här under perioder i mitt liv, säger Katja Uusitalo Strömberg.
Hon har inte bara en relation till hotellet, utan också till berget! Som 19-åring besteg hon Sveriges högsta berg. När Katja Uusitalo Strömberg tittade ut över Kebnekaisemassi vet hade hon aldrig kunnat föreställa sig att hon många år senare skulle ansvara för ett stort hotellbygge i bergets anda.
– Det är mycket i hotellbyggnaden som påminner om Kebnekaise. Inte minst den storslagna utsikten. Generösa fönsterpar tier blickar ut åt tre håll – över hela Kiru
Skanska var först ut bland de privata ak törer som genomförde projekt i Kiruna nya centrum. Förutom hotellet byggdes också ett stort parkeringshus för kommunens räk ning, och nu bygger företaget ett nytt kon torshus.
Den 1-3 september invigdes nya Kiruna centrum. Då hade all affärsverksamhet flyt tat till den nya stadskärnan och en historisk stadsflytt var genomförd.
– Det har varit ett väldigt speciellt upp drag. Det är nog ”once in a lifteime” man får vara med och flytta en stad.
Hotellet står vid torget i nya centrum, ramar in stadshuset och är ihoplänkat med kulturhuset. Byggnaden rymmer 231 rum, konferensutrymmen, restaurang med bankettsal, gym, relax och en skybar.
Med utsikt över fjällvärlden reser sig den 13 våningar höga hotellbyggnaden som ett landmärke i Kirunas nya stadskärna.
TEXT BIRGITTA LINDVALL WIIKDet nya landmärket, Scandic Hotels, är en avbild av Kebnekaise och en viktig del i den historiska stadsflytt som pågår i Kiruna. – Det är nog ”once in a lifteime” man får vara med och flytta en stad, säger Katja Uusitalo Strömberg.
Hotellbygget är en del i den historiska stadsflytt som pågår i Kiruna.
I Norrbotten och Västerbotten sker en historisk industriell utveckling.
I Älvsbyn bygger vi ut kapaciteten för att erbjuda fler företag att ta del av den förnybara elenergi som produceras i närområdet.
Vi har färdigställt ett 400 000 kvadratmeter stort industriområde med avstyckade industritomter för mindre ytkrävande verksamheter samt ett område som är fritt för avstyckning på upp till 200 000 kvadratmeter.
Älvsbyn har en djupt rotad företagskultur med lång erfarenhet av industriell produktion. Var tionde älvsbybo är företagare. Två av våra mest kända företag är familjeföretagen Polarbröd och Älvsbyhus som har sin huvudproduktion på orten.
Vill ni vara med på resan?
Tuomas,
Jenny Lindberg och Oscar Björkqvist, som båda är utbildade arkitekter, lämnade Malmö för Luleå tillsammans med sonen Sven. En flytt som ledde till spännande jobb, större boende och mer fritid.
TEXT BIRGITTA LUNDVALL WIIK
Den tillvaro vi har nu är himmelriket för en barnfamilj, säger Jenny Lindberg.
Det röda trähuset lig ger en mil utanför Luleå centrum. Tomten är stor med bärbuskar och fina möjligheter till odling.
– I morse var jag ute på en löptur före fru kost. Jag hörde en hackspett, såg en korp, en ekorre och älgspår. Det är ett fantastiskt sätt att börja eller avsluta dagen, säger Jen ny.
Jenny är född och uppvuxen i Arvidsjaur, Oscar kommer från Helsingborg. Paret träf fades när de båda läste till arkitekter i Umeå och efter examen flyttade de ner till Malmö där de hade många vänner och närhet till Oscars familj. Efter ett par år kom sonen Sven och då kände Jenny starkt att det var dags för flytt.
– Jag har nog alltid längtat norrut, till rik tiga årstider. När Sven kom fick jag andra perspektiv på tillvaron. I Malmö bodde vi på femte våningen i en tvåa, innergården var av betong och förskolans gård bestod mest av gummi och plastgräs. Jag har själv vuxit upp med närhet till naturen och allt vad den ger, jag vill ge mina barn den möjligheten också.
Flytten bra för karriären
Luleå med sina 79 000 invånare var för
stahandsvalet. När de väl bestämt sig gick allting fort. Oscar sökte jobb på ett arkitekt kontor och fick napp direkt. Sedan flytten har han upptäckt flera fördelar med att job ba i en mellanstor stad.
– Här får man chansen att verkligen vara arkitekt betydligt tidigare i karriären. I stor städerna tar det flera år innan man får ta motsvarande ansvar. Men nu får jag vara med och påverka redan från start. Det är mycket svårare och mer utmanande så klart, men också väldigt roligt.
– Det där är ju en typisk fördom om städer i norra Sverige, påpekar Jenny. Att de roliga och kreativa jobben inte skulle finnas här, det är många som inte kan föreställa sig att det kan vara bra för karriären att flytta hit. Men här finns helt andra möjligheter att ta för sig.
Jenny arbetar som samhällsplanerare på Luleå kommun och hennes jobb handlar mycket om den expansion som kommunen ser framför sig de närmaste åren.
– Det finns så många människor som ald rig har varit längre norrut än till Gävle, och de har ofta en felaktig bild av norra Sverige.
Jag tror att vi som bor här måste göra allt för att berätta om hur det faktiskt är och visa upp vilka fantastiska livsmiljöer vi har här.
Sonen Sven har funnit sig väl till rätta på nya förskolan där gården är större och barn
Jenny tycker det är lättare att hitta kreativiteten i en stad där du har mer tid och mer plats.
grupperna mindre än i Malmö. På helgerna brukar familjen vara ute i naturen och Jenny har nyligen köpt en gammaldags skidpulka som hon ska restaurera.
– Efter flytten har vi fått mer fritid efter
som det är mindre logistik. Vi har också fått större utrymme där vi nu bor. Det finns en stor frihet i att ha mer tid och mer plats, jag tycker det är lättare att hitta till kreativiteten här, säger Jenny.
Jenny Lindberg och Oscar Björkqvist flyttade från Malmö till Luleå och trivs med sitt nya liv.Norra Sverige är i stort behov av arbetskraft. Tornedalskommunerna Pajala och Övertorneå är inga undantag. Här har det kommunöverskridande projektet Hej Hemby tagit sig an utmaningen att para ihop lediga hus med potentiella inflyttare.
TEXT BIRGITTA LINDVALL WIIKHär finns gott om jobb och arbetslösheten är väldigt låg. Problemet har varit att hitta bostäder. Projektet Hej Hembys syfte är att öka inflyttning genom att fler hus säljs eller hyrs ut på en öppen marknad.
Det handlar om att stimulera marknaden genom att stötta husägare att hyra ut eller sälja och visa boendemöjligheter för husle tarna.
Under två års tid har familjer från de söd ra delarna av landet fått provbo i Torneda len. Kampanjen Tjena Polcirkeln erbjöd två familjer, utan koppling till Tornedalen, att testa glesbygden i sex månader. Försöken har fallit så väl ut att båda familjerna valt att stanna i Norrbotten efter kampanjtidens slut. Det har dessutom gett ringar på vattnet så att vänner till en av familjerna letar efter ett hus i Tornedalen just nu.
HEJ HEMBY
Hej Hemby är ett kommunägt utvecklings projekt som jobbar gränsöverskridande mellan Övertoneå och Pajala. Förutom projektledarna finns en gemensam inflyttningsguide och ett kompetens- och resursteam bestående av privata aktörer inom juridik, bank, mäklare och bygg. vå ras vann Hej Hemby priset som Sveriges bästa platsmarknadsförare 2022.
Famlljen Uittenbogaard skulle provbo i Tornedalen, men bestämde sig för att stanna. Nu har de både köpt hus och skaffat sig jobb i Övertorneå.
TEXT BIRGITTA LINDVALL WIIK FOTO FAMILJEN UITTENBOGAARDStockholmsfamiljen UIttenbogaard hade tänkt köpa en sommarstuga med pend lingsavstånd, men ett Facebookinlägg fångade deras intresse. Kommunerna i Tor nedalen efterlyste familjer som ville prov bo i norr. Förra hösten blev det Katarinas och Cornelis tur att tillsammans med sina två barn Marek, 7 år och Kasper 5 packa flyttlådorna.
– Vi fick ett varmt välkomnande och barnen trivdes från första stund. I början jobbade jag och Katarina på distans vid våra gamla jobb, men redan till jul fick jag jobb som samhällsplanerare i Övertorneå kommun och därmed var beslutet taget. Vi skulle stanna, säger Cornelis och berättar att även Katarina fått en deltidstjänst i en
smidesverkstad, parallellt med sitt eget fö retag som grafisk formgivare.
Till andra som är sugna på att testa livet i norr har Cornelis ett råd:
– Våga testa! Tempot här är lugnare och det finns massor av stöd att få från kom munen och lokalbefolkningen.
Norrlandsfonden är norra Sveriges ledande topplånefinansiär som skapar framgång genom att främja utvecklingen i regionens tillväxtföretag.
Vi är med och finansierar nyetablering, utveckling och expansion i det norrländska näringslivet. Läs mer på norrlandsfonden.se
Barnen Marek och Kasper och föräldrarna Katarina och Cornelis Uittenbogaard trivs med sitt nya liv i norr. Deras livsomställning har också inspirerat vänner som just nu letar efter hus i Tornedalen.
Vi fick ett varmt välkomnande och barnen trivdes från första stund.
Projektet Hej Hembys syfte är att öka inflyttning.
Snittet för klimatpåverkan på våra projekt är 161 kg CO2/m² BTA. Branschsnittet ligger på 318 kg CO2/m² BTA.
Lindbäcks bildades för 98 år sedan i Norrbotten och har sedan dess levererat hållbara trähus till kunder i hela landet. Vi bygger industriellt producera de flerbostadshus i fabrik och monterar sedan direkt på byggplats med låg kli matpåverkan och hög kvalitet. Industriellt producerade men fortfarande flexibelt efter kundens önskemål och markens förutsättningar.
Tycker du att det är viktigt att bygga hållbart? Välkommen att kontakta våra säljteam i Stockholm och Piteå. Du hittar oss på lindbacks.se.
Kvarter Jakten i Nyköping. Kund: Dalhälls Fastigheter. Fotograf: Johan Eldrot