HUFVUDSTADSBLADET söndag 5 december 2010
MITTEN 23
Post Scriptum
Det bor nästan 9 000 personer i min stadsdel i södra Helsingfors. Det är inte den största men inte heller den minsta i staden. Nordsjö i öster har 40 000 invånare. Båda samhällena förtjänar en egen, snabb och pålitlig nyhetskanal.
Ge mig kvarters nyheter! ■■I USA har närmare 200 lokaloch regionaltidningar lagts ner. Branschen har förlorat 35 000 jobb de senaste tre åren, enligt Guardian. Också finländska redaktioner har kämpat med tuffa nedskärningar och krav på en ny sorts mediekunnande. Finländarna är fullkomligt tokiga när det gäller kaffe, alkohol och tidningar. Vi läser mycket. Och det märks i de stora tidningshusens resultat – ännu. Så sent som i fjol skrev Talouselämä att den finländska papperstidningen är en bra investering för ägarna. Men, tillade tidningen, bara så länge det finns prenumeranter som ska ha en dagsavisa som varje dag dimper ned på tamburgolvet. Ungefär tio år efter att begreppet lanserades talar somliga propellerhattar fortfarande om nya medier när de diskuterar Facebook och pdf-filer. Det är en direkt kortslutning. Surfplattorna är här och det krävs ett mediekunnande som kan vara fullständig överkurs för en del
Hbl-arkiv/Karl Vilhjálmsson
som tog sin universitetsutbildning för bara 20–30 år sedan. ■■Det finns väl två dussin gratisblad i huvudstadsregionen. Lägg till radiostationer, otaliga webbplatser och bloggare samt Hbl och Helsingin Sanomat. Fullmäktiges sammanträden direktsänds i webb-tv och beslutsunderlag och protokoll nås med några klickar. Medborgarjournalistiken frodas. Kort sagt finns det mera information än någonsin förut. Och den finns överallt. Men även om man läser av nyhetsflödet dygnet runt är det mycket som aldrig hamnar på radarskärmen. I många av gratistidningarna är det redaktionella innehållet en fortsättning på reklamen. Samtidigt saknar etablerade medier resurser att bevaka boendeföreningar, skolor och daghem, byggarbeten, hälsovården, juniorfotbollen, marthaföreningar, rockkonserten på favoritpuben och annat liv i stadsdelarna när de försöker
029 080 1366, tommy.pohjola@hbl.fi
hänga med i riksnyheterna och sköta rapporteringen från stadshuset. Det finns en nisch i Helsingforsregionen för hyperlokala nyheter. Helst på svenska, finska och engelska. Och vad är det då? Det är enklare att säga vad det inte är. Det är inte en webbplats som samlar allt gratis innehåll på webben och rakt av trycker ut det enligt läsarens postnummer. Sådana finns redan. Lysningen gäller en kombination av insiktsfull information och läsargenererat material med möjlighet till reklam. Text, ljud, bild och video. Snärtigt redigerat och presenterat. I en enda applikation, inget surfande hit och dit. Sådant kostar pengar. Sådant kan också ge pengar.
”Tanken är smidig som fjolårets klister när 40–60 åringar formar morgondagens medier.”
■■Globalt sett är ryktet om tidningsdöden överdrivet och där döden ändå dragit fram har den också fört med sig något nytt. En del amerikanska medier har gjort fullkomligt korkade webbsatsning-
tre år. Det är uppenbart att förfarandet i frågan uppfyller kriterierna för detta brott. Med förundersökningsmyndighet avses polis eller annan myndighet som utreder brott, till exempel tullen eller gränsbevakningen i fråga om vissa brott. Om polisen blir tipsad om att grannen odlar hasch innebär det att grannen anges för narkotikabrott. Det här kommer utan tvekan att medföra en fara för att grannen utsätts för polisens åtgärder. Polisen, i likhet med alla myndigheter, förhåller sig visserligen med en viss skepsis till anonyma tips. Men narkotikabrottsligheten är å andra sidan en så pass allvarlig form av brottslighet att
polisen enligt min bedömning nog skulle kolla upp tips av det här slaget. Följaktligen anser jag att grannen i det här fallet löper risk att bli gripen eller åtminstone få sitt hem undersökt av polisen. I och med att uppgifterna är oriktiga kommer polisens undersökningar, ifall sådana verkligen vidtas, att utvisa att ingen narkotika finns. Grannen skulle alltså i alla fall ha goda chanser att snabbt bli frisläppt och rentvådd från brottsmisstankarna. Den här omständigheten saknar ändå betydelse för angivarens ansvar. Den falska angivelsen har fullbordats när de falska uppgifterna lämnades till polisen, eftersom detta
Tommy Pohjola
ar men det finns exempel på lyckade drag. Utanför etablissemanget har The Huffington Post och Politico visat att efterfrågan på seriös politisk journalistik är stor. New York Times och Los Angeles Times å sin sida har gett kvartersnyheterna ett nytt lyft. I tidningsvärlden finns lika många åsikter om framtidens innehållsproduktion som det finns självutnämnda experter. Tanken är smidig som fjolårets klister när 40– 60 åringar formar morgondagens medier. Angry Birds cashar in så det understa ruttnar. Två tredjedelar av den här tidningens prenumeranter och läsare finns i huvudstadsregionen där det bor en miljon människor. Snälla gudarna, ge nu någon ung spelentreprenör visdom att i stället finslipa idén om bra lokal nyhetsförmedling och den vägen få fonderna i ryggen. Skribenten är nyhetschef för lokala nyheter vid Hbl
Juristen svarar
Falsk angivelse ■■Vilket brott är det fråga om och vilka kan följderna bli om man vill hämnas på sin granne genom att så anonymt som möjligt meddela polisen att grannen odlar hasch hemma, även om det inte stämmer? Hämndlysten ■■Den som lämnar falska uppgifter till en förundersöknings- eller annan myndighet eller en domstol och därmed orsakar fara för att den angivne på oriktiga grunder anhålls, häktas eller utsätts för något annat tvångsmedel eller åtalas eller döms till straff eller till någon annan straffrättslig påföljd, gör sig skyldig till falsk angivelse. Straffet för detta brott är böter eller fängelse i högst
Mika Illman jur.dr Har du en fråga till Hbl:s juristteam? Sänd den till adressen juristen@hbl.fi eller till ”Jusriten svarar”/Hbl, Pb 217, 00101 Helsingfors. Frågor besvaras endast i tidningen.
orsakade faran för att grannen skulle bli föremål för de nämnda tvångsmedlen. Fängelsestraff sannolik påföljd Frågeställarens påhitt kan gott leda till ett fängelsestraff. Böter ingår visserligen i strafflatituden, men i det här fallet är det frågan om ett så pass flagrant och fult förfaringssätt från frågeställarens sida att böter enligt min bedömning inte skulle anses som en tillräcklig påföljd. Högsta domstolen har i ett prejudikat från 1999 slagit fast att falsk angivelse är ett brott som kan medföra skyldighet att betala ersättning för lidande till den angivne.