Förskola i vår tid, nr 1 by Tracy Rush

NR 1 ● DECEMBER 2015

F Ö R S KO L A I VÅ R T I D FOKUS FALKENBERG

Återbruk

Utforskande

Värden

NR 1 ● DECEMBER 2015

Innehåll I detta nummer av FÖRSKOLA I VÅR TID…..

Får ni ta del av barns utforskande på många olika sätt. Ledare……………………………………..…3

Verksamhetsidé i praktiken………….…4 Fortbildning…………………………………6 Föräldrarnas delaktighet………….…….9 Så kan man ju också tänka……………10 Barns utforskande………….……………11 Barns lärande i Unikum…………..……14 100 språklighet…………………..………16 Litteraturtips………………….………….17 Pedagogiska tips………………………..18 Apptips………………………….……..…..20

11 16

Citatet…………………………………..….22 På gång i kommunen…………….…..…23

Alltid i FÖRSKOLA I VÅR TID: Tips och idéer från våra olika förskolor i kommunen.

NR 1 ● DECEMBER 2015

Ledare En inblick i praktiken I handen håller Du det första numret av vår nya tidning, Förskola i vår tid, där du får bekanta dig med de kommunala förskolornas verksamheter i Falkenberg. Det pedagogiska uppdraget i praktiken är i fokus. Vi är tre Pedagogistor, Jenny Grangéus, Camilla Välimäki & Camilla Karlsson, som med pedagogernas hjälp på detta sätt v i l l l y f t a o c h s y n l i g g ö ra f ö r s k o l o r n a s pågående arbeten. Detta för att spegla och sprida såväl pedagogernas som b a r n e n s l ä r p ro c e s s e r f ö r a t t l ä ra a v varandra. Syftet med denna tidning är att skapa en delarkultur, som bygger på att hjälpas åt för att hålla lågan brinnande i mötet med barn, föräldrar och kollegor. Vi hoppas att kunna erbjuda ar tiklar, tips och idéer som du kan låta sig inspireras av i ditt arbete med barnen

Tusentals ljus kan tändas från ett ljus, utan att ljusets livslängd minskar. Glädje minskar inte om den delas. (Buddha)

I delandet sker stora under

Välkommen in i förskolans förundrande värld… Jenny, Camilla & Camilla

NR 1 ● DECEMBER 2015

Verksamhetsidé i praktiken Vilka värden står vi för? Vilka värd e n l ig g e r t il l g ru nd f ö r vår verksamhet och hur formulerar vi dem? Att gemensamt sätta ord på och synliggöra detta blir viktigt då det är dessa värdeord som ska vägleda oss i vår praktik. Vår värdegrund och våra värden får inte bli “bara ord i ett fint dokument”. De ska praktiseras och hållas levande.

Bild 1. Värdeord från Gullbäckens förskola i Skillingaryd.

Bild 2.och 3. Hur vi formulerar oss omkring våra värden blir våra pedagogiska ställningstagande. / Byarums förskola

NR 1 ● DECEMBER 2015

Verksamhetsidé i praktiken Stafsinge förskolas värden Vi har valt följande värden: välkomnande, meningsfullhet, glädje, utforskande, samspel, närvarande, mötesplats och positivitet. Låt mig ge dig lite bakgrund till dessa: Välkomnande Vi önskar att alla som kommer till vår Förskola ska känna sig välkomna. Att deras åsikter är viktiga för oss, för att vi ska kunna bygga upp en bra relation till varandra. Meningsfullhet Vi som pedagoger måste känna och se att det vi gör är meningsfullt, och att även barnen ser en mening i det vi gör på Stafsinge Förskola. Vår verksamhet är beroende av att vi pedagoger lyssnar och ser vad barnens intressen är, så att vi med barnens tankar och vår reflektion kan vidareutveckla vår verksamhet. Glädje Att få uppleva glädje tillsammans är för oss en självklarhet. Glädjen måste genomsyra vår verksamhet både för personal, barn och föräldrar. Genom glädjen får vi lusten att lära och utvecklas. Utforskande Vi vill i vår verksamhet utforska tillsammans med barnen, vi vill uppmuntra deras fantasi och inspirera barnen till att bli fria tänkare och bra medborgare i vår t samhälle. Vi jobbar utifrån ett medutforskande arbetssätt, vilket betyder att vi lyssnar på barnens tankar och idéer och implementerar dem i verksamheten, om det är genomförbar t. Barnens inflytande och delaktighet är viktigt för oss och vi vill att de ska känna att dem är en del av vår verksamhet. Samspel Att samspela med barn, föräldrar och personal, hjälper oss att utveckla vår verksamhet. Vi måste även vara närvarande för att kunna vidareutveckla samspelet mellan barnen. Mötesplats Genom olika mötesplatser i vår lärmiljö får barnen möjlighet att samspela med varandra och med pedagogerna. Mötesplatserna bidrar till kommunikation, samspel, nyfikenhet, utforskande och glädjen att upptäcka och lära tillsammans. Närvarande Genom att vara en närvarande pedagog kan vi tillsammans med barnen samspela och finnas till hjälp i olika situationer. En närvarande pedagog, har tid till att lyssna på barnens tankar, ser deras intressen och kan vidareutveckla deras lärdom. Positivitet För att vi ska kunna lyckas med vår t uppdrag är det för oss viktigt att ha ett positivt förhållningssätt till vår t arbete och våra kollegor. Vi måste tänka på att vi är våra kollegors och barns arbetsmiljö.

NR 1 ● DECEMBER 2015

Fortbildning Studiebesök på ReMida i Skillingaryd, Vaggeryds kommun Vi tre pedagogistor och förskolecheferna Ann Persson Thor och Ola Persson var på en ReMidakonferens i Skillingaryd. ReMida är ett kreativt återvinningscenter som tar tillvara på rest- och spillmaterial från företag i kommunen. Barnens k r e a t i v i te t o c h e x p r i m e n t l u s t f r ä m j a s genom att använda “ofärdigt” material som de undersöker och skapar något nytt av tillsammans. Materialet uppmuntrar till ett miljömedvetet förhållningssätt genom att barnen tar tillvara det som finns runt omkring oss. Materialet kommer till ReMida med hjälp av arbetsmarknadsenheten och sen arbetar det några pedagoger på ReMida med att packa upp, presentera och iordningställa materialet. Pedagoger från förskolorna kommer till ReMida för att hämta material, de ska ha en tanke med hur materialet kommer användas och sen skickar förskolorna en dokumentation till ReMida om hur det används. På så vis sprids goda tankar och idéer. Vi lyssnade även på olika föreläsare som pratade om återvinningsmaterial och det ofärdiga materialet. 10 avdelningar i Vaggeryds kommun har tagit bor t färdiga leksaker på avdelningen och arbetar bara med återvinnings material. Deras er farenhet är att introduktion och presentation av material måste få ta tid, det är viktigt att barnen är delaktiga i materialets placering. Vuxna tänker ofta praktiskt och logiskt om material och

måste ha ett syfte till vad man ska ha använda det till. Vad tänker barnen om materialet? Barn har lättare att fundera över vad materialet kan bli och vilken potential materialet har. Barn ger liv åt material och upptäcker materialets egenskaper. Pedagogerna måste ges tid och möjlighet att lära känna materialet, för forska. Många av avdelningarna har jobbat med fanér under året och då har pedagogerna lär t känna materialet och funderat över Vad är det?, Vad var det?, Vad kan det bli?. När pedaogogerna fått undersöka materialet kan de utmana barnen med ge utmaningar i form av material och öppna frågor. Det är av stor betydelse hur materialet presenteras. Ett exempel är vanliga A4 papper. En hög med papper i en hylla signalerar att det finns gott om papper och det är fritt fram att slösa. Är pappret istället vikt som en solfjäder inspirerar det till att skapa med pappret och använda det. Är pappret klippt i olika former signalernar det något annat. En av föreläsarna Nina Odelgard från Norge, pratade om magnetplatser på f ö r s ko l a n . O f t a v i l l b a r n e n v a ra d ä r pedagogerna är. Vår utmaning blir att hitta miljöer och material som barnen dras till, där barnen vill vara kvar och kan hitta ett intresse av att utforska och undersöka vidare. skräp återstår när fantasin tar slut

NR 1 ● DECEMBER 2015

Fortbildning

På denna sidan visas ett axplock av det material som fanns på ReMida. Pedagogistorna har en mapp med fler bilder, som ni gärna får låna och titta i för att få inspiration.

NR 1 ● DECEMBER 2015

Fortbildning Utomhuspedagogik 6 pedagoger i centrum Syd var i våras på en for tbildning i utomhuspedagogik i Göteborg. Föreläsare var Anders Olsson, han arbetar som förskollärare i Örebro och Anders Szepanski, han arbetar som forskare på Linköpings universitet. Båda föreläsarna intresserar sig för utomhuspedagogik. Fo r s k n i n g v i s a r a t t g e n o m a t t v a ra utomhus mår barn och vuxna väldigt bra, det är mindre sjukfrånvaro och både koncentration och minne blir bättre. Att vara ute stimulerar alla våra sinnen och barnen leker mer blandat flickor och pojkar i naturmiljö. När barn vistas utomhus blir barnen mer miljömedvetna och intresserade av sambanden i naturen.

pedagogerna har då möjlighet att vara medupptäckare nära barnen i lek och utforskade Många frågar sig vad bör jag som pedagog veta för att bedriva en bra verksamhet i skogen? Deras tips var alltid vara beredd med de didaktiska frågorna var, när, hur, var för och vem tillsammans barnen. Vi behöver inte alltid veta rätt svar, men vara nyfikna på att lära och undersöka med barnen och medvetna om att man kan söka kunskap på olika sätt. Vi måste kunna ge barnen förutsättningar för att leka och lära. Är pedagogen lyhörd, tillgänglig, delaktig, engagerad och medupptäckare finns det bra förutsättningar för barns lärande och lek i naturen sker på ett lustfyllt sätt.

Föreläsarna menar att det är viktigt att ha mål för utevistelsen och fundera över utemiljön på samma sätt som vi tänker på innemiljön. Alla målen i läroplanen går det att arbeta med ute. På gården kan vi tänka rum i rum precis som vi gör inomhus, rum för olika aktiviteter vila, l e k , l ä ra n d e , r ö re l s e , k re a t i v i te t o c h fantasi. Vi kti gt a tt t änka på när m a n v i st a s utomhus med barn är att ha ett tydligt och känt syfte för barn och vuxna var för gör vi detta. Det pratas mycket om att utgå från barns intressen, men i naturen måste vi också väcka barns intresse genom upplevelser och att ge förutsättningar. Barn kan inte veta allt man kan bli nyfiken på. Ett tips är att en pedagog är ser vicepedagog som då fixar frukt, hjälper till med toabesök, plåster, telefon mm. De andra

Föreläsarna tipsade om att ha med en kännskapsduk med de didaktiska frågorna. Lägg djuret, växten eller det ni vill undersöka i mitten och ställ frågorna tillsammans med barnen. Det går lätt att göra en egen som man laminerar. (vad, var, när, hur, var för, vem,att göra, ramsa/sång)

Föräldrarnas delaktighet Söderskolans förskola och Hörselförskolan i Heberg har en gemensam gård, båda förskolorna arbetar gemensamt med hälsofrämjade förskola och det var med några pedagoger från båda förskolor na på utomhuskursen i Göteborg. Under förra året funderade och diskuterade pedagogerna hur de kan f ö r ä n d ra g å rd e n u t i f r å n v a d k u r s e n i Göteborg gav, men också utifrån deras mål i hälsofrämjande förskola. De ville göra den inspirerande och utmanande för alla barnen. De bjöd in föräldrarna (inga

barn) till två fixarkvällar. Pedagogerna hade samlat bilder på idéer till gården som de lagt på Unikum, föräldrarna var förberedda när de kom på fixarkvällen. Föräldrarna bidrog med arbetskraft och material om de hade något lämpligt att bidra med. Övrigt material hade pedagogerna fixat inför kvällen. Det kom en del föräldrar och det blev en trevlig sen eftermiddag och kväll på gården där pedagoger och föräldrar hjälptes åt. Nedan visas bilder på lite av det som fixades och skapades under kvällen.

NR 1 ● DECEMBER 2015

Så kan man ju också tänka…

Följa barnens intresse Ibland “kör vi fast” när vi tänker att vi ska följa barnens intresse. Vi vågar inte föreslå eller förbereda något i rädsla att inte ha väntat in barnen tillräckligt länge. Men vi tänker att barn kan ju inte vara intresserade av sådant de ännu inte känner till… Kanske måste vi ibland iscensätta och erbjuda något att bli nyfikna på. Och därefter börja lyssna in barnens nyfikenhet…

missförstås - som om det enda som skulle duga är att barnen själva ska komma och föreslå något de vill undersöka. Vi menar emeller tid att man som lärare kan föreslå eller bestämma vilket område eller fenomen barngruppen ska jobba med. … När man kommit fram till vad som ska undersökas och satt igång en aktivitet eller uppgift måste man som lärare lyssna in hur barnen intresserar sig för området. Vad vet de redan? Vad verkar de vilja undersöka?”

I boken “Barn och natur vetenskap.”. Ingela Elfström m.fl) läser vi följande: S. 89 “ Vad är det som barnet/ barnen undersöker och var t riktar de sin energi? Om man säger att man ska utgå från barnens intresse, kan det lätt

Om att följa barnets intresse och omkring att skapa meningsfulla sammanhang kan du läsa mer om på nätet: http://annkronberglarsson.blogspot.se/ 2015/11/vems-mening.html

NR 1 ● DECEMBER 2015

Barns utforskande Uppstart projektplanering Skogstorps förskola Avd Stora Eken ( ålder 3 - 5 år) I samband med uppstart av höstterminen påbörjade vi en period av undersökande och observerande i syfte att dokumentationer tona in vad som låg i barnens intresse. Vi samtalade, var nyfikna, ställde frågor och dokumenterade. Resultatet av detta blev att barnen vill fortsätta att arbeta med det projektet som vi hade förra året, dvs “Bygg och konstruktion". Barnen har byggt en tjejrobot utav återvinnings material. Vi har lärt oss så mycket om byggande, konstruerande, olika material och vi har tillsammans utforskat och lärt om olika tekniker. Nu vill barnen skicka vår robot Linda- Malin i rymden, för att tillsammans utforska universum. "Vi ska bygga ett rymdskepp till Linda- Malin, så att hon kan åka till rymden", säger barnen. Men först måste vi lära oss om rymden och förändra i vår lärmiljö. I det här skedet blev följande frågeställning viktig: “Vad behöver vi tillföra/ta bort för att rummet/ avdelningen ska ge stöd åt det barnen intresserar sig för, dvs rymden.” Formulering av syfte Syftet är att ta till vara på barnens medfödda nyfikenhet, att utforska det som finns runt omkring. Det är viktigt att låta barnen på olika sätt få bearbeta olika frågor och problem utifrån egna tankar och hypoteser men vi vill även ge dem möjlighet att lära om rymden utifrån fakta. Vi tänker att det ger barnen en djupare kunskap om universum och de får möjlighet att utveckla förståelse för olika begrepp och sammanhang. Vi vill stärka barnens inflytande, språkliga medvetenhet, kunskap om rymden och vi vill ge förutsättningar för barnen att utveckla det matematiska och naturvetenskapliga tänkandet. Syfte med det projektet är också att barnen lär sig att se positivt på sig själv genom skapande och forskande. Före projektet startade diskuterade vi tillsammans med barnen omkring deras tankar om vad vi skulle arbeta med och vi lyssande in deras tankar om hur vi kunde förändra på vår avdelning för att synliggöra barnens intresse för rymden. Det här blev ett sätt för oss att kartlägga vilka förkunskaper barnen hade innan vi började arbeta med vårt projekt. Vi förberedde oss genom att samla ihop böcker om universum. Vi har lagt alla böcker på ett bord, där barnen kan bläddra i de när som helst. Vi har letat efter olika bilder om universum på Internet samt laddat ner några spännande appar på våra Ipads. Boken "Lilla rymd-skolan", av Ewa Malmborg, var en favorit bok för barnen under undersökningsperiod så vi bestämde oss att ha den som utgångspunkt i projektarbetet. Vi använde oss också utav Marie Rådbo böcker om rymden för barn: “"Universumboken" och "Ut i rymden.”

NR 1 ● DECEMBER 2015

Arbetet med projekt ska genomsyra vårt verksamhet under hela veckan. Vi utgår från barnens intresse och spontanitet. Planeringen är flexibel och kan flyttas om efter behov. Dock har vi vi valt att en dag i veckan då vi lägger större vikt vid att arbeta med vårt projekt. Vårt mål är att barnen ska kunna känna till att det finns nio planeter i vårt solsystem samt få kunskap om vad de heter. De ska också ha en kännedom om att det är solen som är den största stjärnan i vårt solsystem och att alla planeter snurrar runt om solen. Vi vill också ge barnen kunskap om att det har funnits djur och människor som har varit ute in i rymden eller på månen.

Sammanfattning av barnens undersökningsperiod Vi startade vårt projekt genom att berätta vad det är som finns ute i rymden med hjälp av bilder från fakta böcker och Internet. Barnen hade många funderingar och frågor. Allas tankar och kunskaper kom till användning. Boken "Lilla rymd-skolan" var lättläst och enkel för barnen att förhålla sig till vilket är både roligt och bra för barnens språkutveckling. I syfte att främja barnens skriftspråkliga utveckling arbetar vi med bilder, symboler och skriftspråk i samband med en del av den dokumentation som skapas såväl av oss som av barnen själva. Från böckerna som vi har arbetat med fick barnen veta att det finns nio planeter i vårt solsystem. Utifrån detta valde barnen varsin eller två planeter som de vill arbeta mer fördjupat omkring. Barnen räknade planeter, fick avgöra vilken planet som var stor och liten, vilken planet som var närmast respektive längst från solen. Vi gick igenom olika begrepp som storlekar, former, mm. Vi ser i det här projektet möjligheter för våra barn att stimuleras, utvecklas och lära genom berättande, lyssnande, dramalekar, musik, rörelse, sång, matematik, naturkunskap, rim och ramsor som har med universum att göra. Under hela tiden som vi arbetar med förändringen av vår miljö och skapande har vi olika material framme på bordet så att de som vill kan tillverka olika rymdsaker som raketer, planeter, stjärnor, kikare, rymdgubbar, måla bilder, mm. Lego och andra klossar är också populär byggmaterial för rymdraketer.

NR 1 ● DECEMBER 2015

Barns utforskande

Apropå värdet av utforskande / projekterande arbetssätt Det kan vi googla på! ...Ja, eller inte Självklart finns det frågor som bör besvaras med ett korrekt - och om det går - ett omedelbart svar. Men det finns också frågor i vilka vi bör ge barnen möjlighet att "hänga kvar." Att inte alltid få svaret serverat (till exempel via google) öppnar upp för barnets eget utforskande/ egna hypoteser och det där att få undra och fundera - det kan ses som en katalysator för fantasin.

“Give people facts and you feed their minds for an hour, awaken their curiosity – and they feed their own minds for a lifetime”  Ian Russel

NR 1 ● DECEMBER 2015

Barnens lärande i Unikum Barns medverkan i sin egen lärlogg Vi pratar mycket om hur vi ska dokumentera och fånga barnens lärande och nyfikenhet i Unikum. En utmaning för många är hur barnen ska bli delaktiga i skapandet av dokumentation. På denna förskola har barnen visat stort intresse för dinosaurier och utifrån det har pedagogerna iscensatt en miljö och aktiviteter som utmanar barnen och väcker nyfikenhet till att lära och leka mer. Barnet i detta inlägget har själva fått berätta om sina lärdomar. Jag har skrivit av ett autentiskt inlägg från Unikum, men ändrat namnet på barnet. Bilderna kommer från unikum. Dinosaurier är Felix stora intresse Under våren har vi sett att att intresset för dinosaurier har ökat. Vi har letat upp och tagit in dinosaurier på avdelningen, plockat fram lite material som ska främja dinosaurieleken och börjat skapa eget dinosaurie material som dinosaurieägg, dinosaurier och en dinosaurie miljö. Det flesta barnen är medskapare av material och/ eller miljö. Fantasin får flöda och det finns många tankar om hur ägg, dinosaurier eller miljö kan se ut. För att Felix ska fördjupa sig i en aktivitet/lek så måste det vara något han är intresserad av tex dinosaurier. När han är intresserad blir han aktiv, engagerad och koncentrerad på det han gör. När vi börjar på projektet med dinosaurier har Felix många idéer om vilka tekniker, material och färger vi kan använda. Han har i flera år varit intresserad av dinosaurier och han delar med sig av det han kan och vet. Han har lekt att han är dinosaurie, han har fördjupat sig i böcker om dinosaurier och han leker gärna med de plast dinosaurierna vi har på förskolan. Felix berättar gärna om de olika dinosaurierna, så det blir bildtext i dokumentationen.

NR 1 ● DECEMBER 2015

Barnens lärande i Unikum

Kopplingar till läroplanen: Förskollärare ska ansvara för att varje barn får sina behov respekterade och tillgodosedda och får uppleva sitt eget värde. Förskollärare ska ansvara för att förskolan tillämpar ett demokratiskt arbetssätt där barnen aktivt deltar. Arbetslaget ska visa respekt för individen och medverka till att det skapas ett demokratiskt klimat i förskolan, där samhörighet och ansvar kan utvecklas och där barnen får möjlighet att visa solidaritet. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga.

NR 1 ● DECEMBER 2015

100 språklighet Barns reflektioner kring insekter Pedagogerna utgick från barnens intresse för insekters rörelser och började utforska. Barnen härmade insekternas rörelser med sina kroppar. Några av barnen kom fram till att insekternas sätt att förflytta sig och antal ben hänger ihop.

Burkar med lupp och W iFi-puck gav möjlighet att titta närmare på olika insekters utseende. Barnen har genom olika material och tekniker reflekterat hur insekterna ser ut. Konstverken talar för sig själva, de ger barnens tankar en röst. Dokumentationen visar att barnens intresse för detaljer får betydelse för deras

sätt att avbilda insekterna.

Bild 1: Detaljerna är viktiga när några av barnen gör leopardsniglar i trolldeg. Såväl mönster som färg blir viktiga i barnens skapande. Bild 2 & 3: Barnen frågar sig: Hur många ben har en spindel? Hur spinner den sitt nät? Bild 4: Konstnären själv säger sig ha gjor t en skalbagge med en kropp, sex ben, svar ta käkar, två ögon och vassa taggar på bakbenen.

NR 1 ● DECEMBER 2015

Litteraturtips Om värden och omvärlden Så här presenteras boken på Adlibris: “Läsaren får följa med på en pedagogisk inspirationsresa, i vilken historik blandas med en aldrig sinande framtidstro och där ord som förundran och entusiasm blandas med demokrati, jämställdhet och kreativitet. Här möter vi ett resursrikt och nyfiket barn, ett barn med lust och kraft att lära. Pedagogens arbete blir att lyssna, låta sig förundras och inspireras av barnens frågor och bli en medforskare, men också att utmana barnens kunskapande processer. Flera av författarna använder sig av pedagogisk dokumentation som verktyg för att försöka förstå barns kunskapande. Personliga perspektiv blandas med konkreta erfarenheter i skilda pedagogiska rum och författarnas olika bakgrunder och intresse speglar den blandning av teori och praktik som har blivit ett signum för ”pedagogik i en föränderlig värld”. Det som förenar texterna är bland annat professor Gunilla Dahlbergs tankar kring teori och praktik – där teori ses som redskap för praktiker att konstruera förståelse för att kunna förändra praktiken.” En viktig bok med värdefulla tankar för en förskola i vår tid. På s. 81 ger Harold Göthson uttryck för följande: Ett demokratiskt uppdrag - är det rimligt? “Kanske är demokratin en utopi, eftersom den erkänner även den personens rätt som vill motarbeta demokratin. Demokratins grund vilar därför på en ytterst skör tråd. Det demokratiska samhället kräver mer än formella institutioner och principer om majoritetsstyre. Kanske är demokratins svaghet också dess styrka- den kan inte överleva bara som en organisatorisk formalitet, den måste erövras i varje tid och av varje generation som ett görande - ett utövande. Demokratins överlevnad behöver alltså demokratiska medborgare som bär de värderingar vi kallar demokratiska. Detta kräver en organisation - en skola! En skola där demokratins värden vägleder och undersöker demokratins betydelse på just den skolan. En skola som gör demokrati mer till ett verb än ett substantiv mer till en process än en form.”

Att läsa och skriva i förskolan Så här presenteras boken på Adlibris: ”Barn växer upp i rika textvärldar som de funderar över, lever sig in i och utforskar för att förstå. Inte minst skriftspråket väcker deras förundran. Det är därför viktigt att förskolan kommer barnen till mötes och bygger vidare på de erfarenheter och kunskaper barnen har om bilder, symboler och andra skriftspråkliga uttryck. I denna bok presenteras en forskningsstudie förlagd till förskolan Plantan. I ord och bild låter Carina Fast både barn och pedagoger komma till tals samt förklarar hur den praktiska verksamheten här går hand i hand med teorier om barns läs- och skrivutveckling. På Plantan förekommer ständigt läsande och skrivande utan att pedagogerna har som ambition att lära barnen läsa och skriva. I stället är det den uttryckliga viljan att väcka barnens nyfikenhet på skriftspråket som styr arbetet. I leken och via berättande, i bildskapande och i samband med ny teknik deltar barnen i läs- och skrivaktiviteter som de ofta initierat själva. Här får barnens kreativitet och utforskande blomma och deras självkänsla växa.” Boken är lättläst och kopplad till den dagliga verksamheten i förskolan och vår läroplan. Den synliggör hur viktigt det dagliga samtalet i olika vardagliga situationer är tillsammans med barnen, Jenny, pedagogista i centrum syd, har ett längre referat från boken ni gärna få ta del av om ni inte har möjlighet att läsa boken men vill ändå fördjupa er lite i den.

NR 1 ● DECEMBER 2015

Pedagogiska tips I centrum Syd arbetar alla förskolor utifrån fyra utvecklingsområden från verksamhetsidén -Hur ser vi barnen som en tillgång? -Hur ger vi barnen rätt utmaningar? -Hur skapar vi och tar tillvara på barnens nyfikenhet? -Hur möjliggör vi barnen att få pröva sina egna teorier? Syftet är att vi ska tillåtas stanna upp och tänka tex, var och hur tillvara tar vi barnens nyfikenhet men också att det ska vara till hjälp när vi utvärderar i juni. Utvecklingsområderna är tagna från verksamhetsidén men också från BRUK. Om vi reflekterat under året hur vi arbetat med dessa frågorna blir det ett stöd till frågan HUR vi arbetat när vi skattar i BRUK.

Vallmon på Ängens förskola upplevde att barnen ofta kom med kloka frågor och funderingar över olika fenomen. Många gånger när dessa frågor kommer är man upptagna med annat och har inte möjlighet att forska vidare på det just då och sen är det lätt att glömma. Pedagogerna bestämde sig för att tillsammans med barnen skapa en nyfikenhetsvägg där de lätt kan sätta upp barnens frågor på små lappar och sen när möjlighet ges forskar de vidare tillsammans. Under hösten har barnen haft många frågor om kroppen, varför får man hicka, varför svimmar man? osv. När barnen och pedagogerna tillsammans hittat en förklaring som de är nöjda med så gör de en bild av detta i piccollage och sätter upp bredvid väggen.

Vindpusten på Hertings gårds förskola har funderat över två av utvecklingsområdena: Vad betyder det för oss i vårt projekt och hur agerar vi som pedagoger? I vilka situationer tillvaratar vi barnens nyfikenhet men också när skapar vi och väcker nyfikenhet?

På Hörselförskolan har de valt att synliggöra alla utvecklingsområdena på en dörr i arbetsrummet. De skriver kontinuerligt ner när de vill synliggöra något som kan vara av stort värde senare i en utvärdering. Utifrån frågorna VAD och HUR.

NR 1 ● DECEMBER 2015

Pedagogiska tips

!   24

Bilderna ovan: Exempel från Långås förskola som visar hur man valt att synliggöra sin process utifrån syfte och mål. Bilden är något otydlig men man startar med att dokumentera sin början/ uppstarten av projektet. I slutet av sin dokumentationsvägg sätter man upp en “målbild”/ en beskrivning av de mål man valt att prioritera. Allteftersom processen fortskrider fyller man på med dokumentation som speglar hur verksamheten / projektet ger barnen förutsättning att utvecklas mot målen.

Bilderna ovan: Från Fajans Bruna som låtit sig inspireras av Långås förskola. Här har man skapat en fysisk “röd tråd” mellan start och mål och den dokumentation man i sin process fyller på med kommer att visa HUR verksamheten ger förutsättningar för barnen att utvecklas och lära utifrån de mål man just nu har i fokus.

NR 1 ● DECEMBER 2015

Apptips Detta verktyg är en något omarbetad version av exemplet i boken Mediepedagogik på barnens villkor (Ulla-Karin Lundgren Öman (red.)

NR 1 ● DECEMBER 2015

Apptips Alla åldrar

3 år och uppåt

Videopix

Book creator

En bra app att använda när man arbetar med NT är videopix. Med dess hjälp kan man spela upp det man filmat i slowmotion och i fastforward. Det är lätt att spara filmklippen i videorullen. Appen är användbar när man tex vill se hur olika föremål rör sig i olika hastighet och riktning. Tex tre barn står på ett bord och släpper olika stenar, vilken faller fortast. det kan vara svårt att se på en film i normal hastighet för det går så fort. Det kan också vara något som rör sig väldigt långsamt som man vill se i snabbare hastighet. Appen kostar 9 kr.

Barnen kan vara med och dokumentera en process eller aktivitet på ett lustfyllt sätt. Det går att lägga till bild, spela in sin röst eller rita i appen. Barnen kan på ett enkelt sätt vara delaktiga i layouten på boken genom att välja färg på sidor eller ändra typsnitt. När boken är klar kan den sparas som video och läggas som unikum som en film. Det går också att spara boken i iBooks och då kan barnen bläddra i böckerna. Appen används på en del förskolor när barnen v i l l d o k u m e n t e r a e n s k o g s u t fl y k t , e n tillverkningsprocess av något eller göra en saga av bilder barnen tagit själv eller ritat. Appen kostar49 kr.

4 år och uppåt

Alla åldrar

Sudoku junior

Gravitarium

Appen innehåller sudoku spel i olika svårighetsgrader med bilder eller siffror. Man väljer antal rutor på sitt spel 4, 6 eller 9. Kopplar man appen till TV:n kan många barn vara engagerade i spelet och tillsammans lär barnen. Barnen utmanas i att man kan tänka på olika sätt och se mönster på olika sätt. Appen kostar 9 kr

En app som är en underbar att projicera på väggen, helst med projektor men det fungerar med TV också. Ett barn styr mönstret på lärplattan medan de andra barnen fascineras eller ”badar” i mönstret. Appen ger många samtal barn-barn och barnvuxen om mönster och färger.

Vi pedagogistor bjuder in till en träff där vi tänkte reflektera pedagogiken och lärandet med digitala verktyg. I vilka situationer är lärplattan en tillgång i barns utforskande? Vi kommer inte gå in på funktionerna i apparna utan användning av dem i verksamheten på ett lustfyllt och utvecklande sätt. Läs vidare längst bak i tidningen.

NR 1 ● DECEMBER 2015

Citatet

“Långsamt leder också fram.” Ja, så är det ju : även om vi går sakta så kommer vi fram. Och kanske är det inte bara OK att gå sakta fram i arbetet med barnen / i våra projekt. Kanske är det ett måste. En förutsättning. Kanske är det just i det där långsamma, sakta som vi har möjlighet att få syn på det viktiga: barnens tankar,uttryck, funderingar och frågor. Ha inte för bråttom i projekterandet. Stanna upp och invänta barnen och låt deras frågor få bli vägvisare. Citatet är inspirerat av en textrad från låten Långsamt / Lisa Nilsson. Egentligen sjunger hon : Långsamt leder också någonstans men jag har gjort om det lite grann…/ Camilla V.

NR 1 ● DECEMBER 2015

På gång i kommunen… Föreläsning med Gunilla Dahlberg 14 mars 2016 Citaten nedan är hämtade från en intervju med Gunilla Dahlberg. “Men läroplansarbete innebär att man ställs inför ett antal grundläggande ställningstaganden, säger Gunilla Dahlberg: – Det handlar om ontologiska ställningstaganden; Vad är en människa? Vad borde hon vara? Och vad kan hon bli? Det är vi ju inte alltid överens om. Det handlar också om epistemologiska ställningstaganden; Hur ser vi på kunskap? Vad är lärande?” “ Det kanske viktigaste redskapet för att kunna göra lärandet synligt är pedagogisk dokumentation. I förskolan – och än mer i skolan – finns en stark tonvikt på den färdiga produkten, på resultatet. Pedagogisk dokumentation har i stället fokus på processen, på det som håller på att ske. – Vill man uppnå förändring, säger Gunilla Dahlberg, så måste man följa processerna. Produkten är också viktig men det allra viktigaste är processerna för där kan vi utmana barns lärande.” http://www.lararnasnyheter.se/ forskolan/2014/09/21/utmanar-invanda

Nätverksträffar med Per Bernemyr Nätverk 3 27/11-15 26/1-16 26/4-16

Nätverk 4 10/12-15 10/3-16 17/5-16

Fortbildningar för alla intresserade pedagoger. 12/1 kl 16-17.30 Vi pedagogistor bjuder in till en träff där vi tänkte reflektera utifrån pedagogiken och lärandet med digitala verktyg. I vilka situationer är lärplattan en tillgång i barns utforskande? Vi kommer inte gå in på funktionerna i apparna utan användning av dem i verksamheten på ett lustfyllt och utvecklande sätt. Träffen kommer vara på Halmstadsvägen (Stafsinge förskola) i konferensrummet Anmäl dig till din pedagogista. 21/1 -2016 Bjuder vi pedagogistor in till workshop pass / “hur kan vi använda en publicerad projektbeskrivning i unikum.” Se separat inbjudan

Filmklippet är en intervju med Gunilla om “det magiska språket” . https://youtu.be/aEB_RbxqjsM

NR 1 ● DECEMBER 2015

I NÄSTA NUMMER:

Tema: Digitala verktyg i förskolan Vi tar tacksamt emot tips om ni vill att något från just er verksamhet ska presenteras i tidningen eller om ni har önskemål om något ni vill läsa om i tidningen.

Och så till sist : Ett varmt tack till Tracy som hjälpt oss med tidningens layout.

Utgiven E-post:

av Pedagogistorna i Falkenberg jenny.grangeus@falkenberg.se camilla.karlsson2@falkenberg.se camilla.valimaki@falkenberg.se