Förskola i vår tid, nr 4 by Tracy Rush

NR 4 ● SEPTEMBER 2016

F Ö R S KO L A I VÅ R T I D FOKUS FALKENBERG Skapande som ett av de hundra språken

Barnens undersökande av linjer och mellanrum blir till ett konstverk

Inskolningatt lära känna varandra

NR 4 ● SEPTEMBER 2016

Innehåll I detta nummer av FÖRSKOLA I VÅR TID….. Ledare………………………………………3 Verksamhetsåren i praktiken…………….4 For tbildning-utvecklingsdagen 15/8……6 For tbildning…………………………………11 Olika kulturer i förskolan………………….12 Föräldrarnas delaktighet………………….13 Inskolning - så var det då……..…………14 Inskolning i vår tid…………………………15 Barns lärande i unikum……………………17 Pedagogiska tips………………………….18 Litteratur tips………………………………..20 Citatet……………………………………….22 På gång i kommunen……………………..23 Nästa nummer…….

Alltid i FÖRSKOLA I VÅR TID: Tips och idéer från olika förskolor i kommunen

6 4

NR 4 ● SEPTEMBER 2016

Ledare Efter en skön och välförtjänt ledighet börjar en intensiv inskolningsperiod för de flesta. Såväl barn som pedagoger ska hitta sin plats och bli en del i gruppen och förskolan. De flesta av er har kanske avslutat denna period, men några är mitt uppe i den. Min erfarenhet är att det kan upplevas rörigt och det kan vara svårt att hitta fungerande rutiner. Mitt i detta påminns vi om att vi har en läroplan att arbeta utifrån. Hur ska vi få ihop det?

Vad vill vi att barnen ska mötas av under sin inskolning? Hur kan vi göra barnet nyfiket på förskolans värld och få hen att vilja komma hit igen? Vilken bild av förskolan vill vi ge till barnet och hens föräldrar? Vad ska de övriga i barngruppen ges möjlighet att utforska och förundras över? Hur kan gruppen bli en tillgång i inskolningen? Dessa och många fler frågor behöver reflekteras för att vi ska kunna utveckla vårt sätt att välkomna nya barn till en förskola i vår tid.

Jag vill hävda att läroplanen oftast är med oss, men vi har svårt att få till och hinna med dokumentationen. Vad kan motivera oss att

avstå från tiden med barnen för att sätta oss med pappersarbete? Som pedagogista kan jag se vinsterna med detta. Om vi avstår från dokumentationen gör vi såväl barnen som oss själva en otjänst.

Uppdraget att dokumentera, följa upp och utvärdera kan vi aldrig välja bort. Vi kan dock påverka vår arbetssituation genom att organisera för utveckling och lärande. Ett alternativ för att få mer tid över till barnen är att öka deras delaktighet i dokumentationen. För att åstadkomma detta behöver vi fundera mer på formerna för hur vi dokumenterar och reflekterar.

Glöm bort ”snyggdokumentationen” och ta barnen till hjälp. Hur vill och kan de ges möjlighet att själva påverka sin vardag? Hur gör vi med de som använder andra språk än det verbala eller de som har andra modersmål än svenska? Reflektera kring detta tillsammans i arbetslag och i olika tvärgrupper och ni kommer hitta nya vägar som tar er vidare mot nya spännande mål! / Camilla K

NR 4 ● SEPTEMBER 2016

Verksamhetsidé i praktiken Hjortsbergs förskola har arbetat fram värdeord Nyfikenhet, samspel, medbestämmande, gemenskap, lekfullt lärande Pedagogerna på Hjortsbergs förskola kände i våras att de hade ett behov av att sätta ord på sitt arbetssätt och sin verksamhet. Många utav barnen skulle börja skolan och de visste att de till hösten skulle möta många nya barn och deras f a m i l j e r. D e v i l l e s y n l i g g ö r a förskolans grundtankar för alla som besöker förskolan. Därför bestämde dig sig för att göra värdeord. Pedagogernas syfte från början var att hitta fem grundläggande värdeord för vad just deras förskola står för. De började med att göra en mindmap över vilka ord som är viktiga i deras verksamhet och sen diskuterade de ordens betydelse tillsammans. De värdeorden de valde ut kommer från deras arbetssätt och har växt fram under åren men inte blivit formulerade och dokumenterade som just värdeord. Pe d a g o g e r n a v a l d e a t t u t g å f r å n s i n verksamhet för att se vad som är betydelsefullt. Sedan såg de att deras ord stämde väl överens med Centrum Syds verksamhetside. I juni var det ett föräldramöte för de nya familjerna och då presenterades orden och de kommer presenteras för de andra

föräldrarna under hösten. Orden finns också presenterade i förskolans i n s ko l n i n g s f o l d e r. När pedagogerna formulerat orden fick barnen vara med och göra en skylt med orden som sitter vid ingången till förskolan. Barnen som var med och skapade skylten var nyfikna på vad det står och vad orden betyder. Nu har barn och pedagoger gjor t skyltar med orden som de ska ha inomhus och då pratar de även om ordens betydelse inomhus. För pedagogerna är det viktigt att orden syns i det praktiska dagliga arbetet och inte bara blir skrivna ord.

NR 4 ● SEPTEMBER 2016

Verksamhetsidén i praktiken Under våren påbörjade pedagogerna på Ringare Gustavs förskola sitt arbete med att hitta sina värdeord. Detta kändes särskilt angeläget eftersom pedagogerna var nya inför varandra. Alla fick göra en föreställningskar ta utifrån frågeställningen: Vilka är mina viktigaste lärdomar kring vad som är särskilt viktigt i mötet med barnen och mina kollegor för att berika vardagen?

Efter mycket reflekterande, först enskilt och sedan i par, fick pedagogerna titta p å v a r a n d r a s k a r t o r. U p p g i f t e n b l e v sedan att tillsammans försöka hitta likheter och variationer för att se hur det stämde överens med vår verksamhetsidé. När vi sammanställde allas tankar fick vi fram nedanstående bild. Här framgår det tydligt vilka som är våra viktigaste uppdragsgivare.

Under arbetets gång har det tillkommit två pedagoger som också har fått bidra med sina tankar om vad som berikar vardagsarbetet i förskolan. På en apt fick pedagogerna reflektera två och två och beskriva det viktigaste kor tfattat.

Nedan syns en sammanställning av det pedagogerna kom fram till. Nu återstår det ”bara” att hitta några värdeord i detta, som de ska for tsätta att arbeta med och synliggöra i verksamheten. Hur (efter)lever vi våra värden?

NR 4 ● SEPTEMBER 2016

Fortbildning-utvecklingsdagen,15/8-16 Centrum Syd avslutade utvecklingsdagen den 15/8 med en gemensam APT för all personal. Personalen fick välja på en av tre föreläsningar som de vill lyssna på. Nedan kan ni läsa om två av dem, den tredje fick även en del av Centrum Nord lyssna på och den handlade om Nyanlända barn i förskolan. Läs mer om den på nästa sida. Publicera projektplaneringen Jenny, pedagogista, och 3 pedagoger från förskolor i området berättade om vilka möjligheter det ges i unikum när man publicerar och tilldelar projektbeskrivningen till olika grupper. En pedagog från en förskola berättade hur de förtydligar deras blogg inlägg med att bifoga projektbeskrivningen till inläggen. Är vårdnadshavare intresserade öppnar de den bifogade länken och får tillgång till syfte, arbetsätt, mål osv. Projektbeskrivningen blir också synlig på barnens sida på unikum och kommer följa med dem genom hela förskoleoch skoltiden. För att kunna göra detta måste man tilldela projektbeskrivningen på avdelningens sida och till alla barnen. Pedagoger från en förskola berättade om vilka positiva erfarenheter de fått under året genom att tilldela projektbeskrivningen till personalsidan. Genom att projektbeskrivningen ligger på personalsidan kan de koppla inlägg från avdelningens blogg, barnens lärloggar och reflektioner från personalbloggen till projektbeskrivningen. Detta underlättar det systematiska kvalitetsarbetet, inför utvärderingen har de samlat värdefulla inlägg kring projektet och kan då klipp och klistra för att synliggöra barnens förändrade kunnande. Pedagogerna upplever också att det är lättare att se en röd tråd i processen. De behöver inte heller gå in på skolbanken för att hitta projektbeskrivningen utan den ligger under planerings flaggan. Jag vill förtydliga att ev kopplingar ser inte föräldrar eller andra besökare på skolbanken eftersom det sker på personalsidan.

Språk och kommunikation-samarbete bibliotek och förskola Lotta och Fredrik från biblioteket och Humlan berättade om högläsning och på hur många olika sätt vi kan läsa på. Ibland väljer barnen en väldigt lång saga med mycket text och då kan det vara svårt att läsa den för en grupp barn. Då kan vi tex att samtala om bilderna tillsammans med barnen eller läs en sida och prata om den sidan tillsammans med barnen. De tipsade också om hur vi kan läsa utan ha den traditionella boken. Genom att fotografera av bilderna kan vi se boken i ipaden eller genom projektor/TV, då får fler möjlighet att se. På biblioteket kan ni be om gamla böcker som ni kan klippa ut sidorna i och hänga upp i skogen eller på gården, då blir det en promenadsaga. På biblioteket finns det flanosagor och sagokortlekar att låna eller om ni vill skapa egna. Att berätta en saga och låta barnen skapa egna bilder kan vara väldigt lärorikt och utmanade. Ofta läser vi för barnen efter maten för att det ska bli en lugn och mysig stund men det är lika viktigt att läsa för barnen när de är som piggast och kan njuta av språket och berättandet på ett annat sätt. Kanske går det att koppla en saga eller berättelse till ett undersökande ni gör i mindre grupp. Det finns textlösa böcker som utmanar barn och pedagogers fantasi, barnen blir då medskapare av berättelsen. Berättelsen förändras varje gång ni läser den. Lotta och Fredrik hjälper er gärna att plocka ihop böcker som passar er barngrupps intresse eller det projektet ni fördjupar er i just nu. De tipsade om en del böcker som rör livsfrågor, olika kulturer och olika typer av familjer. Vi ska läsa högt för det är språkutvecklande, är tryggt, tränar koncentration och samspel men framför allt ska det vara avkoppling, njutning, fantasieggande och härligt.

NR 4 ● SEPTEMBER 2016

Fortbildning-utvecklingsdagen 15/8-16 15 Augusti föreläste Susanne Castro och Madelene Sandström /samordnare för nyanlända/ grundskolan.

Bilderna nedan är ett axplock av ett bildspel vi fick ta del av . Är du intresserad av att ta del av hela presentationen kan du göra det här:

https://www.falkenberg.se/download/18.6f45c23415674cef414ac9e/ uuid-9c04f050-637d-11e6-9d32-005056af0ef9/1471330182101/Förskola++2016+Bildspel.pptx

Bilden ovan:

”Trygghet tar över. Många förskolor präglas av en inställning att flerspråkiga barn framförallt behöver trygghet. Förskolans uppdrag att stimulera och utmana barnen i deras lärande får därmed inte det utrymme det borde ha.”

NR 4 ● SEPTEMBER 2016

Fortbildning- utvecklingsdagen 15/8-16 Inspirationsdag i lärgrupperna i Centrum Öst

På utvecklingsdagen startades lärårets lärgrupper i Centrum Öst upp med att alla pedagoger bjöds inspiration utifrån ett valt språk och intresseområde. Uttryckssätt som vi kanske kan använda för att reflektera årets nyfikenhetsfråga: De hundra språken -Hur reflekterar barnen sin omvärld?

• D ra m a o c h d a n s , s k a p a n d e s o m e n mötesplats för lärande Förskolechef och dramapedagog Annitta Konge var inspiratör. Vid detta tillfälle fick deltagarna bjuda på sig själva i en rad olika övningar. Här används de egna kropparna för att gestalta ett hjär ta.

• Språk och kommunikation, hur kan vi arbeta med berättande, sagor, rit och skriv. Bibliotekarierna Lotta och Fredrik ville inspirera till fritt berättade i förskolan. Det gav också tips om hur en saga kan presenteras på många olika sätt, tex bok, flanosaga eller sagopåse.

NR 4 ● SEPTEMBER 2016

Fortbildning- utvecklingsdagen 15/8-16 • Bild och form, skapande som en mötesplats för lärande • Remidan, hållbar utveckling genom återbruk Båda dessa grupper fick inspiration på en studieresa till Remindan (återbrukscenter) i Vaggeryd och Klevshults förskola. Hur kan ”återbruk” användas i förskolan?

• Matematik, vad kan matematik bli i förskolan som en första del i det livslånga lärandet I denna grupp var det Mia och Camilla som var inspiratörer utifrån sitt matteprojekt. Hur mycket matematik tänker vi under en femkamp? Vad behöver vi tänka på om vi ska göra samma aktivitet med barnen?

NR 4 ● SEPTEMBER 2016

Fortbildning- utvecklingsdagen 15/8-16 • Utomhuspedagogik, att se uterummet som lärmiljö I denna grupp var inspiratören Mats Andersson från Högskolan i Borås

Landart-konsten att följa och förstärka linjer i naturen. Läs gärna mer om detta i boken Levande spår skriven av Jan-Erik Sørenstuen.

NR 4 ● SEPTEMBER 2016

Fortbildning- lärmiljöer i förskolan I augusti hade centrum Nord GAPT o c h d å v a r C h a r l o t t a G e i j e r, pedagogista från Göteborg inbjuden f ö r a t t f ö re l ä s a o m l ä r m i l j ö e r i förskolan. Föreläsningen var i Tångas aula och det fanns plats för en del av pedagogerna i centrum Syd och Öst också. Charlotta menade att förskolan är barnens arena och i förskolan ska barnen kunna mötas för att leka, lära och utvecklas. När vi formar lärmiljöer ska vi tänka på att rummet är självständighetsgörnade och utvecklingskapande, det skapa spegla den barnsyn vi har. Säger vi att vi tror på det kompetenta barnet måste det synas.

barnen förstå att deras tur kommer och då göra något annat just då. Frågor att ställa sig kring lärmiljön * Vad finns det för val att göra om man är barn på er avdelning? * Vilken barnsyn står avdelningen för? * Var på avdelningen väljer barnen att vara?, vad beror det på? * Vilka signaler sänder miljön till barnen? * Är materialet tillgängligt? * Vilka rum/zoner inbjuder barnen till att vara nyfikna, självständiga och forskande?

Pedagogernas mål är att skapa oemotståndliga och inbjudande miljöer där barnen sugs in och vill leka. Detta kan vi göra genom iscensätta och presentera materialet på ett logiskt och inbjudande sätt. Dvs där vi har bord ska det finnas något material att använda vid bordet, där det finns bygg material ska det finnas en yta att bygga på. Barnen ska inte behöva flytta materialet och det ska vara tydligt var materialets plats är. Det är viktigt hur vi presenterar materialet och miljön för barnen. Som pedagog måste vi dels berätta för barnen vilken tanke och syfte vi har men vi måste också lyssna in barnen och deras tankar kring material och miljö, vad vill de göra och hur vill de använda materialet. När vi presenterar något nytt och spännande vill ofta många barn vara med direkt. Det går inte att vara för många barn, utan då får vi säga att det blir deras tur en annan gång. Det är viktigt att erbjuda samma material eller aktivitet ganska snart. När barnen vet att det ges möjlighet vid fler tillfällen brukar oftast

Konkret tips från Charlotte: - Skapa zoner i rummet genom att ställa möblerna i mitten av rummet. - Låt något från taket möta något från golvet - Gör tydliga platser för materialet tillsammans med barnen - Tänk på vad barnen möts av - Upphöjda lekytor eller en matta där materialet finns Ställ materialet inbjudande, placera upp djuren på en hylla istället för en låda

NR 4 ● SEPTEMBER 2016

Olika kulturer i förskolan Efter att ha läst utvärderingarna från i våras, ser vi att många förskolor har arbetat lite eller inte alls med följande mål från läroplanen: Förskolan ska sträva efter att varje barn känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar k ä n s l a o c h r e s p e k t f ö r a n d r a k u l t u r e r. M å n g a s e r d e t s o m e t t utvecklingsområde. Det kan bero på att det inte finns så många olika kulturer på förskolan och därför har det inte känts aktuellt. En annan anledning kan vara att det är svårt och arbetslaget inte vet hur de ska ta sig an arbetet. Johannes Lunneblad skriver i sin bok Den mångkulturella förskolan: Förskolan har svår t att göra barnens olika kulturer till en naturlig del i den pedagogiska verksamheten. Han menar att det kan bero på att pedagogerna främst tillskrivit de barn med en annan nationell eller etisk bakgrund än svensk, en egen kulturell identitet. När pedagoger vill att föräldrar ska bidra med något från sin kultur, blev bara föräldrar som var födda i andra länder än Sverige tillfrågade. När pedagogerna istället såg och uppmärksammande alla familjers kulturer, inte bara det som ansågs som annorlunda, blev olika kulturer en del av verksamheten och vardagen på förskolan. När vi pratar om olika kulturer i förskolan och samhället används tre begrepp som lyfts i boken om värden och omvärlden i kapitel Transkulturella er farenheter. * Mångkultraltiet- Då tänker vi ofta på förskolor eller andra platser i samhället där många kulturer existerar vid sidan av varandra, utan ett egentligt utbyte av varandra. * Interkulturalitet- Det är ett förhållningssätt där vi som deltar i sammanhanget är ömsesidigt intresserade av att ta del av varandras kultur och perspektiv. Vi ser oss for tfarande som två olika kulturer som möts. * Transkulturalitet- Oavsett vilket ursprung eller kultur den jag möter har, kan denne tillföra något nytt och vi kan förändras båda. Jag ”låser ” inte in den jag möter i en kategori skapad utifrån de föreställning om hens kulturella tillhörighet. ”Självklart äger alla människor förmåga att leka, inte minst barnen. Därför är det kanske just där det finns stora och goda förutsättningar för transkulturella möten som innebär att något nytt uppstår, men där också nödvändiga kompetenser och kunskaper utvecklas” (s 198) Målet i läroplanen handlar dels om barnens egen kultur och alla barn har en kultur. Hur ser den svenska kulturen ut? Ser den likadan ut för alla i Sverige? Det är viktigt att tänka på att alla som kommer från Syrien, Irak, Somalia eller Kosovo inte har samma kultur med sig. Bara för att man talar samma språk eller har samma religion behöver inte hela ens kultur vara samma. Vi får inte låta barn från ett land bli representanter för en viss kultur. Det är av stor t värde att diskutera begreppet kultur i arbetslaget, vad är kultur och vad lägger vi i begreppet? Vi får inte heller bara koppla ihop kultur med s p r å k , r e l i g o n , h ö g t i d e r, m a t o c h m u s i k . Vi b e h ö v e r s e p å k u l t u r s o m e t t förhållningssätt. Det är seder, lekar, normer, moral mm.

NR 4 ● SEPTEMBER 2016

Föräldrarnas delaktighet Vårdnadshavare skapar en kub under inskolningen På regndroppen på Her tings Gårds förskola får föräldrarna under inskolningen skapa en kub med bilder som är viktiga för barnet. Det kan vara s y s k o n , f ö r ä l d r a r, h u s d j u r o c h n ä r a släktingar eller vänner. Förskolan har k u b e r, p a p p e r o c h a n n a t m a t e r i a l . Antingen gör föräldrarna kuberna under inskolningen eller hemma. Föräldrarna får en meningsfull uppgift under inskolningen och ibland vill barnen också vara med och skapa kuben och det är helt ok. Kuberna köper dem på www.boxon.com och fyller med papper för att den ska bli stabil.

Barnen använder kuberna till att bygga med, sitta på i samlingen eller vi andra tillfällen och samtala med varandra kring bilderna. Pedagogerna lär känna barnen genom kuben eftersom barnen berättar o m s i t t d j u r o c h f a m i l j e m e d l e m m a r. Kuben utvecklar barnens språk och kommunikation. Barnen undersöker gärna varandras, men har full koll på vem som är vems. När barnen byter avdelning tar de med sig sin kub in på den nya avdelningen. När jag som pedagogista kommer på besök är det alltid något barn som kommer med sin kub och vill visa och berätta om sina nära och kära.

NR 4 ● SEPTEMBER 2016

Inskolning -så var det då…

Hur går en inskolning på en förskola i vår tid till? Har det förändrats över tid? När jag läste till förskollärare 1994-1997 levde omsorgstraditionen i allra högsta grad. Fokus var att alla barn på förskolan skulle ha roligt och vara trygga. Fotoalbumen fylldes med glada barn och alla tycktes med all rätt nöjda med detta. Det fanns rätt sätt att göra saker på och det gällde naturligtvis även inskolningen av nya barn. En inskolningsperiod var två veckor under vilka barnet skulle avvänjas vårdnadshavare och bekanta sig med förskolans pedagoger, barn och lokaler. En ansvarig pedagog var med under hela perioden och övriga höll sig lite i bakgrunden. På så sätt fick barnet en anknytningsperson på förskolan som kände barnet lite bättre. Detta medförde också att hen oftast gjordes lite oumbärlig och barnet reagerade negativt på hens frånvaro. Första besöket skulle vara 1timme för att sedan successivt utökas för att innefatta måltider och vila. För att ge barnet möjlighet att undersöka miljön på egen hand vid de första besöken gick de andra barnen ut. När barnet varit inne på förskolan några dagar fick hen gå med ut för att bekanta sig med utomhusmiljön och träffa en mindre grupp barn.

Barnet fick bekanta sig med förskolans fasta rutiner och ingå i grupper med färre barn även inomhus. Efter två veckor skulle barnen vara redo att vistas på förskolan utan vårdnadshavarnas närvaro. Under mina år som förskollärare har jag s e d a n f å t t v a ra m e d o m e n g ra d v i s förändring till hur det fungerar idag. När förskolans första läroplan, LpFö98 kom försköts fokus i uppdraget från omsorg till lärande. Detta innebär inte att omsorgen är mindre viktig, den är en självklarhet och kommer alltid vara en förutsättning för det lärande som förskolan ska bidra till enligt läroplanen. Kring vad ska barnen samspela? Vad kan de förundras över tillsammans för att få ett förändrat kunnande? Samhället kring förskolan har förändrats över tid och barnens er farenhetsvärld är mycket större nu. Världen har med teknikens hjälp krympt och alla i samhället utsätts för mycket mer intryck dagligen och detta har påverkat barnens behov. Läroplanen har reviderats (2010) och strävansmålen för lärandet har för tydligats. Förskolan ska ge barnen möjlighet att utveckla förståelse för… För att möta barnens förändrade behov och l ä ro p l a n e n s f ö r t y d l i g a n d e i u p p d ra g e t finns det idag flera varianter av inskolning. /Camilla K

NR 4 ● SEPTEMBER 2016

Inskolning i vår tid Föräldrar aktiv inskolning Många förskolor väljer att använda sig av föräldrar aktiv inskolning. Föräldrar aktiv inskolning innebär att föräldrar eller annan närstående är med barnet under de första dagarna i förskolan. Grundtanken är att barnet och föräldern är på förskolan 9-14 under hela inskolningsveckan. Beroende på barnet och familjens behov kan tiden justeras. De första två- tre dagarna är föräldern med sitt barn hela tiden på f ö r s k o l a n i a l l a s i t u a t i o n e r. D e t ä r föräldern som sitter bredvid barnet vid matbordet, byter blöja på barnet, lägger barnet när de ska sova, är med i samling eller andra aktiviteter och är nära sitt barn i lek och undersökande. Fjärde och femte dagen ( ev tredje) lämnar föräldern en stund genom att säga hej då till barnet. Ibland förekommer det att många barn skolas in samtidigt på en avdelning och då brukar det kallas för gruppinskolning. Föräldrarna är då med på samma sätt. En del förskolors er farenhet är att det är bäst för barnet och de andra barnen runt omkring om det bara är en förälder som är tillsammans med barnet på inskolningen. En del förskolor väljer att samla alla nya föräldrarna någon vecka innan inskolningen för att gå igenom hur inskolningen ser ut och var för de valt den metoden, går inom lappar som ska fyllas in, annan information och föräldern får möjlighet att ställa frågor. Görs detta innan inskolningen börjar, är det fokus på att barnet och föräldern ska bli trygga i verksamheten och miljön. Om ni väljer att

inte samla föräldrarna innan inskolningen är det bra att utse en pedagog som är ansvarig för information och blanketter till föräldern. Kristineslätts förskola har använt sig a v f ö r ä l d ra r a k t i v i n s ko l n i n g o c h h ä r nedan berättar Linda, pedagog på förskolan om deras er farenheter av föräldrar aktiv inskolning. Jag arbetat u t i f r å n d e n n a f ö r ä l d ra ra k t i v i n s ko l n i n g sedan 2010. Förutom alla de vinster som j a g s e r m e d d e n , s å t ä n ke r j a g a t t föräldraaktiv inskolning är en följd av utvecklingen av förskolans synsätt och förhållningssätt. Barn skolas nu in i verksamheten, till skillnad från tidigare då inskolningen mer handlade om att knyta an till en av pedagogerna. Då fick verksamheten ofta ligga åt sidan, eller pausa, för att ge plats å t i n s ko l n i n g a r. N u a r b e t a r f ö r s ko l a n istället för att barnet både ska ta del av och bli en del av verksamheten från dag ett. Jag upplever att just det händer då barnet är aktiv med stöd av sin förälder/ vårdnadshavare, oss pedagoger och de a n d ra b a r n e n . P å s å s ä t t s k a p a r v i relationer och kompisarna är fantastiska inspiratörer och bryggor in i verksamheten. Att utforska och förundras tillsammans skapar en delaktighet och barnet inkluderas i verksamheten. Den föräldraaktiva inskolningen bygger även på ungefär samma tidsintervall varje dag. För barnet skapar det rutin och trygghet.

NR 4 ● SEPTEMBER 2016

Inskolning i vår tid Inskolning bygger på ett samarbete mellan förskola och hem och föräldern har en långt mycket viktigare roll än de s j ä l v a m å n g a g å n g e r t r o r. J a g s o m pedagog behöver vara tydlig när jag förklarar förälderns aktiva roll och dess betydelse. Det är lätt att känna sig osäker och lite vilsen. Genom åren har jag sett hur en aktiv förälder förmedlar en tilltro och nyfikenhet inför verksamheten, gentemot sitt barn. Något som smittar av sig på barnet. Med en aktiv och delaktig förälder kan barnet dessutom bekanta sig med det nya i flera dagar utan att oroa sig för att föräldern ska försvinna, vinka och gå. De föräldrar som tar sig an den aktiva rollen är ofta mycket positiva till modellen. A t t s k a p a e n g o d ko m m u n i k a t i o n ä r verkligen oerhör t betydelsefullt. Den här modellen av inskolning, anser jag, ge bra förutsättningar för att skapa d i a l o g m e d f ö r ä l d ra r / v å r d n a d s h a v a r e . Som pedagog får jag tid att berätta och b e s k r i v a v e r k s a m h e te n s te g f ö r s te g medan föräldrarna är delaktiga. Många gånger upplever jag att det leder till en f ö r d j u p a d f ö r s t å e l s e h o s f ö r ä l d ra r n a . Föräldrar känner sitt barn bäst och kan genom sin närvaro också ge mig som pedagog, en fördjupad kunskap om sitt barn. En förälder som skolat in barn både med den tidigare modellen och den föräldraaktiva inskolningen beskrev det så bra. "När vi skolade in vår t första barn skulle vi mest hålla oss undan och uppfattade där för inte vad som hände

och vad de gjorde. Nu när vi får vara med så förstår vi allt som händer mycket bättre." En annan er farenhet och ett roligt minne, som jag bär med mig, var när ett föräldrapar valde att dela på inskolningen. Detta utifrån att de upplevt syskonens två tidigare inskolningar, som mycket känslosamma och jobbiga. När de varit med två dagar var och skulle bestämma vem som skulle ta den sista dagen, berättade pappan att de skulle spela kor t om vem som skulle komma med. Lite förvånade och osäkra, frågade vi om det var vinnaren eller förloraren som skulle komma till oss dagen efter. Vinnaren! svarade pappan då och skrattade gott. På inskolningssamtalet pratade vi vidare om jämförelsen med de tidigare er farenheterna och vad de upplevt som den största skillnaden. Med den föräldraaktiva inskolningen upplevde de ett mycket större lugn. De tyckte tiden var en bidragande faktor till det. Tid att vara med i verksamheten och tid som fanns för att hinna ställa frågor och få kunskap om verksamheten. De trodde även att kontinuiteten, med samma tider, gav ett lugn. Jag som pedagog vill ju inte bara göra barnen nyfikna och delaktiga utan även föräldrarna. Den föräldraaktiva inskolningen ger ett ypperligt tillfälle att skapa just delaktighet och nyfikenhet för vår verksamhet, så att de for tsätter vara en viktig del i samarbetet mellan förskola och hem.

NR 4 ● SEPTEMBER 2016

Barnens lärande i Unikum Välkomna barn och föräldrar tillbaka De flesta barnen har inte varit på sin förskola under ett par veckor på sommaren, en del har varit lediga och andra har varit på sommaröppna förskolor. När barnen kommer tillbaka till förskolan minns de det som de gjorde innan ledigheten. Det kan vara en trygghet för barnen att komma tillbaka till en välkänd miljö, att det ser någorlunda likadant ut. Det kan vara så att barn och pedagoger är nya, då är det tryggt att material och dokumentation är kvar från förra terminen. Det kan vara skönt att börja med det man slutande med innan upphållet. I vissa fall kan materialet ge nya utmaningar och något nytt att samlas kring och lära känna varandra. Här beskriver pedagogerna på Äventyret, Kristineslätts förskola hur de startar upp en ny termin och lär känna varandra kring det bekanta men ändå nya materialet.

NR 4 ● SEPTEMBER 2016

Pedagogiska tips Tips på var vi kan hitta material på olika modersmål och från olika kulturer: På skolverket finns det en sida: Tema modersmål och där finns en flik Flerspråklighet i förskolan. Under den fliken kan ni hitta Tips på flerspråkiga böcker, interkulturella böcker, pedagogsik litteratur kring flerspråkighet Det finns sagor och musik från olika kulturer, länder och språk att lyssna på På ur.se finns det olika program kring mångkulturalitet I världens hej lär tecknade hunden Tungan sig ord på många olika språk. Pino finns på många olika språk På www.flyktingmottagningen.se/oversatt-material/ kan ni hitta enkla översättningar på vissa fraser eller enkla meddelanden på flera språk.

Mångkulturella almanackan En väggalmanacka som lättläst och full av berättelser från det moderna Sverige. Alla de stora religionernas högtider, folkliga firanden, internationella dagar och mycket mer. Det går att köpa almanackan genom mångkulturellt centrum webbshop: https:// mkc.nordicshops.com. På bloggen: https://mangkulturellaalmanackan.wordpress.com kan ni också ta del av många olika kulturers traditioner och datum när de infaller.

På Tullbro förskola möts alla barn av välkommen på sitt språk i tamburen.

NR 4 ● SEPTEMBER 2016

Pedagogiska tips På avdelningen Myran/ Östra Gärdets förskola finns förra årets projekt fortsatt med på avdelningen - dels som tydliga spår i dokumentationer och i barnens skapande men också i arbetslagets tankar om en fortsättning. Att låta det få finnas spår av tidigare arbeten och projekt handlar om att ge ett värde till avdelningens gemensamma historia, de projekt man haft igång och barnens upptäckter och erfarenheter i dessa projekt. De här spåren visar på viktiga processer som barnen varit i , de knyter samman då och nu och de finns med och välkomnar barnen och arbetslaget in i ett nytt/ fortsatt projekterande.

Dokumentationerna bjuder också in såväl barn som barnens föräldrar/ vårdnadshavare till delaktighet och inflytande vilket är grundstenar i en demokrati.

Pedagogista :

Fundera vidare på: vilka tillägg kan ni göra? Hur kan ni utmana barnen vidare? Hur kan miljö och material bidra till att skapa förutsättningar för fortsatt utforskande?

Jag vill koppla ihop ert projekterande och de möjligheter ni ger barnen att utforska och lära ur ett 100 språkligt perspektiv med ett citat från boken "Pedagogisk miljö i tanke och handling” s. 127

NR 4 ● SEPTEMBER 2016

Litteraturtips Pedagogisk litteratur

Bockarna Bruse i förskolan- att arbeta med projekt, ämnesintegrering och pedagogisk dokumentation Boken ger en bild av hur ett projekterande arbetssätt kan se ut. Jag vill lyfta hur för fattarna beskriver att projektet blir star ten på terminen, en del av verksamheten och hur barnen lär känna varandra under inskolningen i projektet. Pedagogerna berättar i boken att när de star tade upp avdelningen kom 20 barn med annat modersmål och många av barnen kunde inte tala svenska. På förskolan har de föräldraktiv inskolning, föräldrarna guidar då sina barn genom förskoledagen och det blir en god samverkan mellan föräldrar, barn och pedagoger Materialet och miljöerna på förskolan var nya för barnen och många av barnen visste inte hur de skulle använda materialet och ville byta aktivitet många gånger under en förmiddag. Pedagogerna utmanades gång på gång och funderade mycket på hur de skulle forma gruppen och lära känna varandra. De visste att de vill “att barnen skulle skolas in till förskolan på ett roligt, lärorikt och lekfullt sätt och att deras tid skulle bli meningsfull. Vi ville att pojkar och flickor skulle få samma förutsättningar och möjligheter till utforskade och lärande. Barnen skulle få möjlighet att vara kompetenta och känna tilltro till sin egen förmåga- språket skulle inte få vara ett hinder ” s.22. Under den första tiden erbjöds det kor ta samlingar innehållande sånger, ramsor och sagor med hjälp av bilder och rekvisita Sagan Bockarna Bruse fångade barnen direkt. Pedagogerna tror det beror på att sagan har en tydlig handling, ett få aktörer och ett händelseförlopp som upprepas. Barnen fick ta plats under samlingen och vara med och berätta sagan. Bockarna Bruse blev avdelningens projekt och genom sagan skolades barnen in i miljön och lärde känna materialet. Projektet gav barnen möjlighet att lära känna förskolan, pedagogerna och de andra barnen. “ D e s k u l l e f å m ö j l i g h e t a t t b y g g a v a ra k t i g a r e l a t i o n e r, s a m s p e l a r u n t s i t t g e m e n s a m m a intresse och bekanta sig med olika tekniker och material” s.27. Boken beskriver hur avdelningen arbetar vidare med Bockarna Bruse som projekt under lång till och vilket förändrat kunnande det leder till hos barnen. Det är en mycket lättläst och givande bok för alla som är nyfikna på vad ett projekterande arbetsätt kan vara.

NR 4 ● SEPTEMBER 2016

Litteraturtips Pedagogisk litteratur med fokus på delaktighet och inflytande

Små barns delaktighet och inflytande - några perspektiv

av Nina Johannesen, Ninni Sandvik

Så här presenteras boken på Adlibris:

“Den här boken handlar om de yngsta barnens rätt och möjlighet till inflytande och delaktighet i förskolan. Författarna söker utmana traditionella föreställningar om de yngsta barnen, så att de som arbetar i förskolan ska kunna få syn på människorna och därigenom möjligheterna som finns. De lyfter betydelsen av "mellanrummen" - de tillfällen som ofta förbises.

Boken tar sin utgångspunkt i hur små barn omnämns och ses i ljuset av läroplanstexter och styrdokument, - den norska "rammeplanen" och den svenska läroplanen för förskolan, genom bearbetning av Inga-Lill Emilsson vid Karlstads universitet.”

———————————————————————————

Boken inspirerar oss att vidga vår förståelse för begreppen demokrati, delaktighet och inflytande: Genomgående utmanas vår traditionella föreställning om delaktighet i betydelse av medbestämmande:

s.29 ”I den här boken argumenterar vi för att delaktighet och inflytande är en etisk praxis där det handlar om mer än val och majoritetsbeslut.”

s.32 “Det handlar inte om att få sin vilja igenom, utan om att vara en del av gemenskapen och därmed påverka det som händer med sina utryck och åsikter. Det handlar om att vara med i förhandlingarna om vad som skapar en bra vardag i förskolan.

NR 4 ● SEPTEMBER 2016

Citatet “Barn samspelar när det finns någonting att samspela om.” Per Bernemyr

Miljö och material skapar gemensam nyfikenhet Vi har sett hur gemensamma aktiviteter och innehåll skapar relationer i gruppen. Bar nen visar glädje, nyfikenhet, och stort intresse både för det som vi gör och för varandra. "Nu har snart alla barn blivit inskolade och under tiden växer även våra lärmiljöer fram. Uppbyggnaden av Koltrasten får ta sin tid då vi huvudsakligen utformar verksamheten utifrån det barnen visar intresse för. Vi vill att barnen ska vara delaktiga i denna process. Då det funnits mycket lådor och kartonger under vår "inflyttningstid" har detta varit något som barnen visat intresse för bland annat genom husbygge och bilbygge. Kartongerna har använts flitigt i barns rollek. Fokus i uppstarten har varit att lära känna varandra, skapa nya relationer och trygghet i gruppen. För att uppnå detta fyller vi dagarna med gemensamma aktiviteter, mycket skapande genom bland annat färg och lera, olika experiment, bygge med olika material och rollek i vilken barnen utvecklar såväl sina språkliga som sina matematiska förmågor. Vi erbjuder också högläsning, sång och dans samt visuella upplevelser såsom bergochdalbana och utforskning av undervattensliv med hjälp av projektor.”

Respons från pedagogista: Vad bra att ni skyndar långsamt i processen med lärmiljöerna. Det är viktigt - precis som ni beskriver att lyssna in och utgå från barnen. Samtidigt gör ni helt rätt i att iordningställa och erbjuda aktiviteter som lockar till nyfikenhet och intresse. Så måste vi göra då vi ju inte kan förvänta oss att barnen ska visa intresse om inte det finns något att vara nyfiken på. Så klokt ni tänker omkring hur ni möjliggör för barnen att skapa relationer till såväl varandra som till miljön och er pedagoger: ni arrangerar miljö, material och barn så att meningsfulla sammanhang uppstår. Det är ju just i sådana möten som vi kan bli bekanta med varandra. När vi gör någonting angeläget tillsammans, när vi utforskar och är nyfikna tillsammans så skapar vi relationer till varandra och vi lär känna varandra vilket skapar trygghet. .

NR 4 ● SEPTEMBER 2016

På gång i kommunen……. Jenny och Pia som är NT utvecklare bjuder in till dessa träffar under hösten

Jennie Skärsäter vikarierar som pedagogista 20% i Centrum Öst under hösten Anna Hulten vikarierar som specialpedagog 30 % i Centrum Syd under hösten.

18 november bjuder biblioteket in till 1000-tals lyktor- under samma himmel, under samma kväll. Vill ni vara med och bidra med lyktor tillsammans med barnen, kontakta lise-lotte.olaisen@falkenberg.se eller jessica.andersson-sjogeren@falkenberg.se

NR 4 ● SEPTEMBER 2016

I NÄSTA NUMMER:

Tema: Projekten på förskolorna kommer runt jul Vill ni bidra med något till det numret prata med er pedagogista

Utgiven av Pedagogistorna i Falkenberg Ansvarig utgivare: Anette Klang Jensen Telefon: 0346-88 57 72 E-post: anette.klang-jensen@falkenberg.se