Förskola i vår tid, nr 2

NR 2 ● MARS 2016

F Ö R S KO L A I VÅ R T I D FOKUS FALKENBERG

Digitala verktyg

Utforskande

”Paddagogik”

NR 2 ● MARS 2016

Innehåll I detta nummer av FÖRSKOLA I VÅR TID…..

Ledare………………………………………………………………………………………………3 Verksamhetschefen har ordet……………………………………………………………..……4 Våra specialpedagoger…………………………………………….…………………………….6 Kommunala förskolor………………………………………………………………………….…7 Verksamhets iden i praktiken………………………………………………………………..…8 For tbildning……………………………………………………………………..……………….10 Föräldrars delaktighet………………………………………………………………………….12 Så kan man ju också tänka……………………………………………………………………14 Barns utforskande……………………………………………………………..…………….…15 Barns lärande i unikum…………………………………………………………………….…..18 100 språklighet……………………………………………………………….………….……..19 Litteratur tips…………………………………………………………………..…………….…..20 Pedagogiska tips……………………………………………………………..…………….…..22

Alltid i FÖRSKOLA I VÅR TID: Tips och idéer från våra olika förskolor i kommunen

2

NR 2 ● MARS 2016

Ledare I det här numret av “förskola i vår tid”är temat digitala verktyg. Vi lever i en tid då frågan inte längre är OM vi ska/bör använda digitala redskap i förskolan utan HUR. Barns användande idag av IKT verktyg ställer helt klart en del av våra förgivettaganden om barns kunskapande på ända. Hade någon för ca 15 år sedan sagt till oss att en treåring skulle kunna lära oss något om IT användande hade vi nog ifrågasatt den personen ganska ordentligt. Men idag är det en realitet. ”Häromåret försökte jag ladda ned ett program,men det lyckade inte så bra. Jag ringde en jämnårig vän,men jag hade svårt att på telefon ta till mig vad han menade. Till slut hörde jag hur irriterad han blev: -Men har du inga småbarn hemma som kan visa dig?” (“Vygotskij i praktiken” av Leif Strandberg) Ja, precis så där kan det ju vara. Och hur kunde det bli så? Hur har de kunnat lära sig allt det där? Och så snabbt?

Citat från “Vygotskij i praktiken” /Strandberg ”Särskilt förvånad blir förstås den som anser att kompetens är en inre mental egenskap när de ser att små barn kan navigera i den virtuella världen utan inledande undervisningsmoment, utan att kunna läsa, utan att kunna språk: och ändå lösa de

Jenny

problem som tycks ( för oss vuxna) kräva åtminstone någon typ av textavkodning och åtminstone någon kunskap om engelska.

Det vi ser är barnens förmåga att agera huvudet högre än vad det är, inom ramen för utvecklingszoner. Interaktionen med datorn är ett möte med “ a more clever peer”.Datorn är helt enkelt en fiffig kompis som tålmodigt lånar ut sin (materialiserade) kompetens till den som vill vara med.”

Följande betraktelse är vi nog många som ler åt: Det kan också vara frustrerande att upptäck att barn utan någon som helst skrivmaskinsundervisning hanterar tangentbord och sms-knappar i en i en utsträckning som den numera försvunna skrivmaskinsfröken bara kunde drömma om (Vygotskij i praktiken” / Strandberg) …

Alla vi som kämpade med att få fingersättningen rätt. Vi som slet så med att få flyt och hastighet i vårt skrivande på de nu uråldriga skrivmaskinerna. Det är fascinerande att se med vilken hastighet som barn och unga med utgångspunkt i intresse och nyfikenhet lär och erövrar kunskap. Det blir tydligt hur mycket lusten att lära spelar roll. När något är viktigt och angeläget för oss är det lättare att lära. När det är roligt och meningsfullt lär vi som allra bäst /Camilla V

Camilla

Camilla

3

NR 2 ● MARS 2016

Verksamhetschefen har ordet Vad vill jag åstadkomma som verksamhetschef tillsammans med Er?

Nu har jag arbetat som verksamhetschef för våra förskolor i lite mer en månad och fått äran att skriva i den här fantastiska tidningen. Denna ser jag som ett stöd i att synliggöra förskolan i vår tid och blir en kraft i att skapa en dela kultur där det goda arbete som pågår och utvecklas i Falkenberg visas.

Mitt arbete är ett väldigt roligt och utmanande arbete och jag har redan fått möta många kompetenta medarbetare, chefer och politiker på olika nivåer som alla har som utgångspunkt att vi tillsammans arbetar för ”Alla ska lyckas!” – idag och för framtiden.

Jag ser att vi är i rörelse – i förändring att gå från daghem till förskola i vår tid. Viljan och drivkraften är hög från medarbetare och chefer.

Våra barn är vår viktigaste resurs och därför det viktigaste vi bör investera i inför framtiden. Jag vill arbeta för likvärdig kvalitet på våra förskolor där barns rätt till omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Även arbeta för förskolans roll att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildning. Barn har rätt till att utveckla kunskaper och värden som vilar på demokratins grund som det uttrycks i vår läroplan. Jag vill kunna bidra till att alla barn utvecklas i en trygg, lärorik och lustfylld förskolemiljö, där barnen får möjlighet att utvecklas till demokratiska medborgare som har framtidstro.

För att kunna nå detta ska vi inte göra likt eller ha likadana processer på varje förskola. Vi behöver utgå från varje förskolas förutsättningar och därmed skapa olika arbetsprocesser utifrån medvetna val. Även synliggöra våra förutsättningar samt våra arbetsprocesser för att analysera och se vilka förbättringar som behövs göras på de olika förskolorna. Vi vill att alla förskolor i Falkenberg blir förskolor i vår tid och där vi tillsammans möjliggör visionen - Alla ska lyckas! – idag och för framtiden.

Vem är jag och vad har jag gjort?

Jag är utbildad förskollärare, är 51 år och brinner för barns rättigheter och deras lärande. Bor i Haverdal tillsammans med min man, Peter och mina två döttrar My och Linn. Jag har arbetat i Halmstad i 30 år som förskollärare, biträdande rektor, rektor tillika förskolechef samt som verksamhetsutvecklingskonsult. I Falkenberg började jag i maj 2015 som kvalitetsstrateg för förskolan, fritidshemmen och förskoleklasserna.

Sen den 1 februari arbetar jag som verksamhetschef för förskolorna.

4

forts. nästa sida…

NR 2 ● MARS 2016

Verksamhetschefen har ordet “Förskolepedagogiken och dess institutioner är alltid relaterade till den filosofiska frågan om vad vi önskar för våra barn här och nu och i framtiden; det är en fråga som vi måste ställa oss själva om och om igen. De strategier vi väljer att arbeta med barn dvs vår pedagogiska praktik säger mycket om vårt sätt att begreppsliggöra barns potential, deras ställning och medborgliga rättigheter i samhället; de säger också en hel del om hur vi konstruerat våra idéer om demokrati” (s 234 Från kvalitet till meningsskapande, Gunilla Dahlberg)

e r b j u d e r. N ä r v i d å a n a l y s e r a r v å r a dokumentationer bör vi tillsammans reflektera kring frågan om vi “lever” det vi pratar om. Gör vi det vi säger att vi gör? Vi kan ”kritiskt” reflektera över om det vi talar om verkligen omsätts i praktiken och på vilket sätt. Vilka rättigheter och vilken ställning får barnen på vår förskola.

Gunillas ord i ovanstående citat stämmer väldigt väl med de värden och de arbetsprocesser som jag vill arbeta för - där alla barns visas som kompetenta, som det rika barnet, med kraft och resurser i sig själv. Förskolan har en oerhörd potential att synliggöra barn som aktiva, kompetenta och därmed kan delta och bidra till vårt gemensamma samhälle och framtid.

Förskolan har en viktig del i det livslånga lärandet.

För att kunna möta det moderna barnet och den moderna barndomen behöver vi tillsammans reflektera om hur vi arbetar så att barnens rättigheter tillgodoses så att vi kan bli en förskola i vår tid. Vi behöver göra medvetna val utifrån det syfte och mål vi strävar efter, där vi tillsammans prövar- omprövar, misslyckas- lyckas, förhandlaromförhandlar. Dessa val styr hur vi arbetar- så att vi möjliggör för alla barn att utvecklas, bli engagerade, motiverade och får lust att lära.

- Vilka teorier och strategier har barnen, hur

Vad ska vi göra?

Vi har behov av skapa ett gemensamt språk och en gemensam förståelse kring:

- Vad är en förskola i vår tid? Vad är kunskap?

Vad är lärande? Vilka värden ska vi stå för?

- Hur omsätter vi läroplanens mål i konkret pedagogisk praktik?

- Hur följer vi upp barnens lärande i förskolan?

För att kunna göra detta behöver vi använda den pedagogiska dokumentationen som verktyg för att analysera samt reflektera över den pedagogiska praktik som varje pedagog och varje verksamhet

Vi bör därmed lyssna på barnen och ställa oss följande frågor;

utmanar jag/vi barnen i dessa?

- Hur kan jag/vi fördjupa barnens lärprocesser?

- Vilka meningsskapande processer erbjuder jag/ vi?

- Vilka miljöer erbjuder jag/vi i deras utforskande?

Vilka material?

- Vad engagerar barnen? Hur möjliggör vi att lära av och med varandra?

- Hur lär barnet och hur följer vi dess lärprocesser?

- Hur konstrueras pedagogens handlingar i den egna praktiken?

Vilka utmaningar har vi i Falkenbergs kommun?

Vi behöver titta över våra resurser, förutsättningar och processer så att vi har en likvärdig förskola i hela vår kommun – det ska inte spela någon roll vilken förskola barnet går på – alla ska ha samma förutsättningar att lyckas! För att nå detta finns det ett behov av att rekrytera kompetenta medarbetare, både barnskötare och förskollärare.

Vi måste rikta vår kompetensutveckling och det kollegiala lärandet så att vi granskar vår praktik och tillsammans utvecklar strategier för lärande som gör skillnad för barnens utveckling, lärande och välmående.

Anette Klang Jensen

5

NR 2 ● MARS 2016

Våra specialpedagoger Jag heter Carina Sigurdsson och arbetar som specialpedagog i förskolorna i Centrum Nord.

Uppdraget består av handledning, kartläggning-observation, barnhälsoarbete, samverkan med externa och interna kontakter, verksamhetsutveckling.

Jag heter Mia Kylli Persson och arbetar som specialpedagog i förskoleområde Centrum Öst.

Mitt arbetsområde omfattar 11 förskolor i ett geografiskt stort område ifrån Ätran i öst in till centrala Falkenberg.

Hej! Jag heter Maria Sjövall och jobbar som specialpedagog i Centrum Syd. Det finns 13 förskolor inom mitt område, med sammanlagt 31 avdelningar. Geografiskt sätt ligger ”mina förskolor” söder om Ätran, från centrala delar i Falkenberg till Slöinge längst söderut.

I och med detta ser ni mig många gånger cyklandes mellan förskolorna, men än så länge har jag inte provat ”Dyngrakan”……..

Då blir det bil som gäller.

6

NR 2 ● MARS 2016

Kommunala förskolor Centrum Syd: Slöingeskolans förskola: Nyckelpigan och Humlan yngre barn, Fjärilen äldre barn Skansgårdens förskola i Slöinge 1-5 år Hörselförskolan i Heberg 1-5 år Söderskolans förskola i Heberg: Stjärnan yngre barn, Snäckan äldre barn Trollgårdens förskola på Slätten: Knopparna & Groddarna yngre barn, Trädkramarna äldre barn Slättens förskola: Sanden yngre barn, Havet äldre barn I ur och skur på Slätten: Öst yngre barn, Väst äldre barn Her tings gårds förskola: Regndroppen&Snöflingan yngre barn, Vindpusten&Solstrålen äldre barn Tullbro förskola: Propellern, Tändstickan, Klädnypan och Tumstocken 1-5 år Hjor thagens förskola på Hjor tsberg: Bullerbyn och Junibacken 1-5 år Ängens förskola på Hjor tsberg: Vallmon och Blåklockan 1-5 år Kristineslätts förskola: Äventyret äldre barn, Nyfikenheten&Möjligheten yngre barn (+1avd. ht16) Hjor tsbergs förskola: 1-5 år Centrum Nord: Långås förskola 1-5år Morups förskola 1-5år Långaveka förskola: Röda yngre barn, Blåa äldre barn, Gröna yngre barn Vitklöverns förskola: Svalan yngre barn, Lärkan äldre barn Skogstorps förskola: Upptäckarna 1-5år, Björken yngre barn, Lilla Eken mellan barn, Stora Eken äldre barn Solhagens förskola: Ormvråken yngre barn, Trollsländan mellan barn, Humlan äldre barn Stafsinge förskola: Solen äldre barn, Månen yngre barn, Stjärnan yngre barn Bokens förskola: Strandskatan 1-4år, Tofsvipan 1-4år, Pärlugglan 1-4år, Koltrasten 1-4år, Förskolan Nattugglan 1-6år under dagen och upp till 12år de obekväma tiderna.

Fajans förskola: Gula&Gröna äldre barn, Röda, Rosa & Bruna yngre barn Östra gärdets förskola: Myran 1-5år, Björnbäret 1-5år Centrum Öst: Ätrans förskola 1-5år Ullareds förskola: Furubacken 1-4år, Äppelbacken 1-4år, Stubben 4-5år Okome förskola: Eken 1-2år, Ekbacken 3-4år, Ekekullen 5år Vessigebro förskola: Månen yngre barn, Solen äldre barn Vinbergs förskola 1-5år Ringare Gustavs förskola 1-5år Hällinge förskola: Igelkotten yngre barn, Ekorren äldre barn Regnbågens förskola 1-5år Tröingebergs förskola: Lergöken yngre barn, Laxen äldre barn Werners Hage förskola: Smaragden&Safiren yngre barn, Diamanten&Rubinen äldre barn Kompisens förskola: Röda yngre barn, Blåa & Gröna äldre barn

7

NR 2 ● MARS 2016

Verksamhetsidén i praktiken Med tydligt avstamp i områdets verksamhetsidé berättar pedagogerna på Solhagens förskola avd Humlan om ett gemensamt förhållningssätt som handlar om att möjliggöra för varje barn att bli sitt bästa jag.

På förskolan är man sedan en tid mitt i processen att formulera värdeord och pedagogiska ställningstaganden men egentligen är de värdeord man nu valt ut något som sedan länge legat till grund för pedagogernas medvetna förhållningssätt. Bland de värden man vill lyfta finns olikhet och bemötande.Att leva sina värden; att låta dessa få betydelse i praktiken kräver reflektion, tålamod och mod. Mod, därför att som pedagog måste du våga släppa på kontrollen och lita till det kompetenta barnet. “När vi själva blir över flödiga och mindre viktiga i barnens lekar och utforskande, då vet vi att vi är på rätt väg” Så uttrycker pedagogerna det och menar att det finns ett stor t värde i att låta barnens olika

8

kunskaper och förmågor bli synliggjorda och komma gruppen till gagn. Kanske är det just “Lisa” som är en fena på att knäppa dragkedjan när vi är på väg ut.

Eller kanske är det “Amir ” i egenskap av att vara längst bland barnen på avdelningen som man kan få hjälp av när man vill nå något på den översta hyllan.

Eller “Emma” som är så duktig på att såga, kanske kan hon hjälpa till med att såga ut de där bitarna vi behöver till vår t bygge. Att medvetet lyfta var och ens kunnande och se barnens förmågor som t i l l g å n g a r g e r i n te b a ra d e n p o s i t i v a effekten att barnen erövrar en bild av sig själva som viktiga för varandra;också pedagogerna vinner på det här f ö r h å l l n i n g s s ä t te t o c h b e h ö v e r i n te “räcka till överallt och på samma gång” utan kan välja att finnas med som stöd och medforskande när det behövs.

I pedagogernas förhållningssätt ingår också ett kontinuerligt reflekterande över den miljö och det material man erbjuder. I arbetslaget tycker man att man utvecklat en stor lyhördhet och flexibilitet i sitt tänkande omkring hur man kan organisera för “bra dagar ” och för att ge barnen förutsättningar att bli sina bästa jag.När man upplever “att något inte fungerar ” försöker man alltid att tänka ur perspektivet miljö och se över vad man eventuellt kan lägga till eller dra ifrån. Vad kan förändras? Vilket material utmanar och lockar?

NR 2 ● MARS 2016

Verksamhetsidén i praktiken I detta reflekterande är också barnens r ö s t e r o c h u t t r y c k v i k t i g a . Va d ä r barnen intresserade av? Hur kan tillägg och förändring i miljön ta tillvara det intresse man ser hos barnen så att leken och utforskandet kan hållas vid liv? De for tlöpande diskussioner man i arbetslaget så engagerat för omkring detta är i allra högsta grad att “leva sin värden”. Värdeorden hålls levande i tanke och handling och såväl barn som pedagoger befinner sig i en praktik som genomsyras av de värden man just nu anser angelägna och viktiga.

Det pedagogerna på avdelningen ger uttryck för finns också beskrivet i boken “Pedagogiska miljöer och barns subjektsskapande” av Elisabeth NordinHultman

”De aktuella sammanhang och pedagogiska miljöer som barn handlar och iakttas i i praktiken måste ses som betydelsefulla för deras sätt att vara och för hur de uppfattas.”

Förskolans värdeord är: respekt:samspel, bemötande glädje trygghet:empati olikhet:demokrati nyfikenhet

”Hur vi iscensätter förskolerummen är centrala villkor för de bilder barn kan ge av sig själva.”

Från verksamhetsidéen i Centrum Nord

9

NR 2 ● MARS 2016

Fortbildning H ä r b e r ä t t a r J e n n i e S k ä r s ä t e r, förskollärare på Stafsinge förskola, om den pedagogistautbildning hon just nu genomgår. Jennie beskriver utbildningen som en process som förändrar på djupet.

Jag har sedan i augusti läst for tbildningen Pedagogista/ Pedagogisk och kulturpedagogisk handledare i förskola och skola. Efter många samtal med Camilla Välimäki,, pedagogista i Centrum Nord, så frågade hon mig om jag ville skriva ner lite om hur jag förändrats och hur min utveckling, förhoppningsvis kommer att synas i den praktik jag kommer att jobba i.

Vad jag hittills fått till mig är en djupare förståelse för alla frågor som egentligen har med mitt yrke att göra t.ex pedagogisk dokumentation och organisation. En tanke som jag burit med mig är just det hur organisationen styr vår verksamhet och hur vi kan förändra vår verksamhet genom att ändra organisationen. Se nya möjligheter, för det är ju faktiskt vi själva som har makten att göra förändringen,det ligger inte hos någon annan. Vill vi ha förändring måste vi göra den själva, jag har under flera år tänkt och funderat, varit i diskussioner med människor som har andra åsikter eller utmanande åsikter. Jag kan se nu i backspegeln hur de provocerande åsikterna utvecklade mig till att tänka nya tankar och idéer.

Reflektionerna har gjort mig till den pedagog jag är idag som tycker det är så

10

skoj att jobba med barn och det är så fascinerande.

Att läsa till pedagogista innebär mycket läsning av litteratur och böckerna har inte alltid varit enkla. Det har, som jag skrev i början, inneburit många diskussioner om olika teorier och filosofer, Reggio Emilia är ingen metod eller pedagogik utan en filosofi, ett förhållningssätt. Genom att få chansen till att for tbilda mig djupare in i det förhållningssättet så har jag förändrats på djupet kring de frågor som berör mig som pedagog. Jag har fått en djupare respekt för barnet som människa.

Jag har också reflekterat mycket om hur det jag gör och säger påverkar barnen.

Genom litteraturen har jag fått till mig hur svår t det faktiskt är att lyssna till barnen, trots att vi säger att vi gör detta? Hur svår t det faktiskt är att göra en förändring i praktiken, för vår ryggsäck som vi burit genom hela pedagoglivet väger så tungt och den är alltid lätt att öppna upp, för det funkade ju då. Jag har också fått en kick för reflektion och observation, det var otydligt för mig innan men nu är det väldigt klar t för mig, utan observation av verksamheten, mina kollegor och barnen kommer förskolan att få svårt för förändringsarbete, hur kan du förändra något om du inte objektivt kan se att det inte funkar? Jag vill och hoppas att alla kan se fördelen med observation och pedagogiska dokumentation och att vi gör detta tillsammans.

for ts. nästa sida

NR 2 ● MARS 2016

Fortbildning En annan reflektion som kommit till mig är hur allt har förändrats över så lång tid, hur barnomsorgen har styr ts av så många olika tankar, allt från Fröbel till Piaget till nu Reggio Emilia- tankar. Det jag kan konstatera är att Reggio tankar började i Stockholm redan på tidigt 80-tal och först nu så börjar det slå igenom, detta är för mig ett bevis på hur mycket tålamod och uthållighet vi pedagoger måste har för att skapa en förändring. Så kära kollegor, ta ett steg tillbaka, andas och stressa inte fram förändring, låt den komma när tiden är inne… och ha tålamod.

Nedanstående 3 böcker har påverkat mig extra mycket och fått mig i nya tankar.

Lyssnandets pedagogik / Ann Åberg,Hillevi Lenz Taguchi har jag läst två gånger och jag kommer att läsa den igen, den är lättläst och enkel men varje gång jag läst den har den, vid mer än detta tillfälle, bjudit på tankekullerbyttor “aha”upplevelser.

Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande”/ ElisabethNordin Hultman påverkade mig verkligen med sitt sätt att se på miljön och uttrycket " den d i a g n o s t i s e ra n d e f ö r s ko l a n " . Ve r k l i g e n tänkvärd! ”Om värden och omvärlden” Mari-Anne Colliander,Lena Stråhle,Christina WehnerGodée var bra för den behövde jag inte läsa i ett sträck, jag kunde välja vilka kapitel jag ville läsa och dom var mer eller mindre intressanta. Ett citat från boken:

" Det är för att vi har organiserat våra förskolor på detta vis som vi kan ha den syn på barn och lärande som vi valt som grund för vår t arbete i förskolorna".

Detta citat och hela kapitlet om organisation, demokrati och pedagogik

tycker jag är riktigt tänkvär t.

Att läsa till pedagogista är den bästa for tbildningen, för mig. Det har verkligen givit mig så mycket, nya vännner, nya och olika sätt att se på omvärlden och barnen och det har väckt så många nya tankar.

Nyfiken?

Tveka inte utan hör av er så ska jag försöka att svara på era frågor. jennie.Skarsater@falkenberg.se

11

NR 2 ● MARS 2016

Föräldrarnas delaktighet Barnen drar in föräldrarna på Werners Hage Förskola

Under höst- och vårterminen har vi på avd. Diamanten valt att arbeta med projektet: Vad är ljus för oss? Vi ville göra barn och föräldrar mer delaktiga genom att utgå från saker och dokumentation som familjerna delger oss.

I början av höstterminen skickade vi hem ett brev till alla familjer där vi berättade våra tankar kring projektet. Vi ville att föräldrarna skulle hjälpa barnen att ta med sig en sak som är ljus för dem, samt en bild på vad ljus kan vara. För att vi skulle kunna reflektera detta tillsammans med barnen var det viktigt att föräldrarna skrivit ner en förklaring utifrån deras samtal med barnen hemma.

Vi fick snabbt in några saker och bilder s o m v i k u n d e a r b e t a k r i n g , d ä re f te r

12

stannade det av. Barnen visade ett stor t intresse för både sina egna och varandras saker, vilket gjorde att vi ville att så många som möjligt skulle ta med sig något. Vi valde där för att skicka ut ett brev till, där vi förklarade hur projektet tagit far t och att barnen blivit väldigt delaktiga.

Efter detta fick vi in ännu mer saker och bilder, men inte från alla. Så vi skickade ut ett tredje brev samtidigt som vi pratade med föräldrarna. Vi har varit påstridiga och detta tror vi har lett till att vi fått in så många saker och bilder. De b a r n s o m h i t t i l l s i n te t a g i t m e d s i g någonting är ändå delaktiga i projektet genom alla andras saker. for ts. på nästa sida…

NR 2 ● MARS 2016

Föräldrars delaktighet

Dokumentationsväggen i tamburen på Werners Hage fylldes snabbt med barnens bilder och bilder på saker som barnen tagit med sig hemifrån. Sakerna har fått stanna kvar och placerats i ett l j u s s k å p u te i t a m b u re n , s å a t t a l l a föräldrar och barn kan se dem.

Genom att föräldrarna skrivit en förklaring kunde vi for tsätta samtalet med barnen på förskolan, där de i sin tur fick ge sin förklaring till det de tagit med sig. Även de andra barnen blev delaktiga i samtalet. Detta skrevs ner till en liten text som vi satte upp tillsammans med bilderna. Innan det sattes upp på dokumentationsväggen hade vi återigen

ett samtal med barnen kring både bilderna och texten.

Vi upplever att dokumentationen har blivit viktig för barnen, detta ser vi genom att barnen tar med sig sina föräldrar till dokumentationsväggen där visar de sin egen samt de andra barnens dokumentationer. Detta tror vi har lett till att föräldrarna känner sig mer delaktiga och vill vara med att bidra till projektet.

Nu har vi fått skörda frukten av allt vår t påminnande. I skrivande stund har alla barn haft med sig något!

Föräldrarna ritar småkryp på Hällinge förskola På föräldramötet fick vårdnadshavarna till barnen på avd. Ekorren rita sina barns f a v o r i t d j u r. B a r n e n k a n s e d a n d e s s återkomma till dessa bilder. De hänger i korridoren mellan förskolans avdelningar tillsammans med barnens egna d o k u m e n t a t i o n e r. D e s s a i n b j u d e r tillsammans till kommunikation mellan barn-barn och barn-vuxna.

NR 2 ● MARS 2016

Så kan man ju också tänka…

Många gånger är det lite skrämmande när vi känner att vi inte kan hantera verktygen på det sätt vi vill. Att känna att man själv inte har tid att lära sig kan många gånger vara ett hinder. Då är det viktigt att sätta de digitala verktygen i händerna på barnen och sedan delta i deras utforskande (s 67).

Jag tänker att det handlar om att våga pröva och göra något där vi inte vet vad som kommer hända. Barn utforskar: vad händer om jag…… och vi kan lära oss mycket av barnen genom att vara med i deras utforskande. Barn upptäcker snabbt de viktiga funktionerna och effekterna som kan vara svåra att läsa sig till i en manual.

Vuxna vill gärna veta vad som kommer hända och se hela processen och gärna resultatet också innan vi har börjat. Men så tänker inte barnen och så tänker jag inte att det ska vara när vi möter de digitala verktygen. I processen och utforskandet sker något som kommer påverka hur vi gör i for tsättningen.

Tiden att lära något nytt ska vi göra i största möjliga mån tillsammans med barnen och se barnen som exper terna.

I förskolan kan vi visa att en dator eller lärplatta kan ha andra användningsområden än att vara en spelmaskin, genom att visa på andra möjligheter i den digitala världen, för det

14

finns så mycket mer att undersöka. Det handlar även om att bemöta nutiden och barns livsvärld- det digitala är redan en naturlig del av vår vardag. Där för blir det naturligt och meningsfullt att möta det digitala i förskolan, exempelvis genom kreativt undersökande, fakta sökning eller att kommunicera med andra som fysiskt befinner sig på en annan plats (s 73).

I förskolan har vi stora möjligheter att dra nytta av varandra och se gruppen som en tillgång när vi undersöker och lär. Jag tänker att spel som barn har hemma inte är det förskolan ska erbjuda. Vi har andra möjligheter och lärplattan eller dator ska vara något för många att samlas kring, där vi försöker förstå och skapa något tillsammans. Lärplattan är en del av vardagen och barnen ska ges möjlighet att utforska den och se många m ö j l i g h e te r o c h a n v ä n d n i n g s o m r å d e n .

Pe d a g o g e r n a f å r f u n d e ra ö v e r h u r lärplattan blir ett tillägg i den pedagogiska verksamheten precis som annat material. Genom plattan utvecklar barn sin skapande förmåga och k re a t i v i te t . U t m a n i n g e n f ö r f ö r s ko l a n s pedagoger blir att tänka utanför en till en p e r s p e k t i v e t . Vi l k a a p p a r k a n m å n g a samlas kring, hur kan vi undersöka det barnen intresserar sig för på plattan på fler sätt? Det digitala verktyget är ett av de 100 språken. /Jenny Grangéus

NR 2 ● MARS 2016

Barns utforskande Barnens användande av digital dokumentation

En dag på Skansgårdens förskola byggde några barn ett slott utav s t o r a k l o s s a r. Ty v ä r r v a r d e tvungna att avsluta och plocka iordning. Barnen kände sig inte klara med bygget utan ville fortsätta nästa dag. Ett barn föreslog att de kan göra en ritning av det. Då säger ett annat barn, vi kan ta kort på det.

Barn och pedagoger tar tillsammans kor t på bygget. När barnen tittat på kor ten säger ett barn kan vi inte göra en film om vår t bygge. Du vet en sådan film med musik. Pedagogen lyssnar på barnen och de tittar igenom bilder och väljer ut vilka som ska vara med och sen gör de en film tillsammans med. På några bilder vill barnen zooma fram en detalj och ta bor t sådant som är runt omkring för det är suddigt. Pedagogen visar barnen hur man redigerar bilder på lärplattan och sen re d i g e ra r b a r n e n t i l l s a m m a n s . B a r n e n sätter samman bilderna, väljer texter och

musik till filmen. När filmen är klar ville barnen titta på den på TV:n och sen for tsatte de med att bygga slottet.

Barnen använde sin foto-ritning för att återskapa slottet. Nästa gång de byggde blev grunden samma, por ten som var det viktiga vid första tillfället fick en likadan grund men den byggdes på andra gången. Vi varje nytt tillfälle återkom barnen till por ten och star tar bygget där, sen utvecklar de slottet med fönster osv.

Konstruktionen av slottet har pågått under lång tid och barnen använder den digitala dokumentationen för att utveckla sitt bygge och för att titta tillbaka på hur de gjor t.

Barnen har synliggjor t sitt konstruerande med hjälp av lärplattan. De har t a g i t ko r t , re d i g e ra t b i l d e r n a och satt ihop bilderna till en film i appen iMovie.

Filmen har de lagt i bloggen på unikum så vårdnadshavare kan se den, barnen kan titta på den på TV:n på förskolan.

15

NR 2 ● MARS 2016

Barns utforskande …om superhjältar och superkraft.

Fajans Förskola/ avd Gul Projektet star tade hösten 2014 som en del i ett arbete att främja och utveckla goda relationer mellan mellan barnen .

Man utgick från materialet “Vännerna i Kungaskogen”. Materialet uppskattades av både pedagoger och barn och hjälpte till att inspirera till diskussioner omkring “Hur man är en bra kompis”.

Efter jul noterades bland barnen ett stort intresse för superhjältar och pedagogerna tog beslutet att låta barnen fördjupa sig i detta. Med stor lyhördhet och respekt för barnens intresse och nyfikenhet men for tsatt med fokus på kamratskap och goda relationer blev den inriktning mot superhjältar som projektet nu kom att ta en fantastisk möjlighet att l e v a n d e g ö ra e t t v ä rd e g r u n d s a r b e te u r barnens perspektiv.

Frågan “Finns superhjältar på riktigt” blev viktig för processen som star tade med att några barn tecknade en berättelse om en jätte. Man valde att låta barnen ge berättelsens karaktärer liv i appen “Puppet pals” och man gjorde två olika avsnitt i appen. Dessa lades sedan in i appen “I movie” I arbetet med superhjältar och de s u p e r k ra f te r d e s s a b e s i t te r u t m a n a d e pedagogerna barnen med att formulera e g n a s u p e r k ra f t e r. “ O m d u v a r e n superhjälte, vilken superkraft skulle du ha då…?” Återigen igen tog man hjälp av appen “Puppet pals” barnen kunde nu fiktivt utrustas med olika superkrafter.

16

Någon blev starkast i världen, någon kunde spruta eld och någon kunde flyga.

Ytterligare någon förvandlade sina kamrater till diamanter och någon kunde krympa. Med hjälp av ovan nämnda appar kunde barnen skapa sig själva som superhjältar på film.

I slutet av processen hade barnen tillägnat sig insikt om att de superhjältar vi möter i böcker, på Tv och film är skapade med hjälp av diverse knep och trick och har alltså ingenting med verkligheten att göra men frågan kvarstod: “Vad är en superhjälte och kan de ändå finnas på riktigt?” Frågan levde vidare men med varlig hand styrde pedagogerna in fokus på barnens vardag och vardagshjältar och det arbete som nu följde och de filmer som blev till tog processen tillbaka till det ursprungliga syftet och dess frågeställning: “ Hur är man en bra kompis”?

I korta filmsekvenser iscensätts av barnen själva egenskaper( superkrafter) som i gemensamma diskussioner utnämnts som varande viktiga för hur en bra kamrat ska vara Nedan kan du klicka dig olika filmerna:

fram till

de

https://www.youtube.com/watch? v=IMkMAMW6wmw https://www.youtube.com/watch? v=zST8zZH2YAo https://www.youtube.com/watch? v=xlGGZ2fsNxQ

NR 2 ● MARS 2016

Barns utforskande …med hjälp av appen: Explain everything I denna app går det att rita, skriva, lägga in bilder och filmer, samt att lägga till ljud.

Det finns också en inspelningsfunktion, som gör det möjligt att följa såväl hur teckningen växer fram, som det barnen säger under tiden. Nedan följer två exempel från avd. Ekbacken på Okome förskola.

1. Den första blågröna traktorn är gjord av en 4-årig pojke, som inte avbildat något tidigare. Appen gör det möjligt för oss pedagoger att följa hans tankar och då blir det tydligare för oss vad han ritar.

2. Den andra traktorn är ritad av ett äldre skolbarn medan 4-åringen tittar på.

3. Den tredje traktorn är gjord av 4-åringen strax efteråt.

Pedagogens reflektion: Vilken utveckling!!! Att rita i appen är så mycket enklare för honom än att hantera en penna.

4. Det första är en ritning på Skalmans hus gjord av en flicka, 4,5år.

5. När bygget var gjort ritade hon den andra teckningen med papper och penna.

Pedagogens reflektion: Appen gjorde det möjlighet för oss pedagoger att förstå processen, tankarna och idéerna bakom den första teckningen, som vi hade svårt att avläsa genom att titta på resultatet. I hennes fall utvecklade den inte själva ritandet.

17

NR 2 ● MARS 2016

Barnens lärande i unikum Barns intresse för detaljer Barnens intresse för små småkryp på gården var utgångspunkt i projektet. Det började med att barnen ville göra sniglar och erbjöds olika material att uttrycka sig genom.

Barnets egna reflektioner: Första spindeln: Där gjorde jag 16 ben och den har bara en kropp. Den har bara två ögon.

Andra spindeln: Den har inget hår på sig och den har prickiga ben.

Tredje spindeln: Den har två kroppar. Den har hår och den är inte prickig. Där är mer olika färger. Jag visste också att den bara har 8 ben.

Pedagogens reflektioner: För att kunna reflektera sina föreställningar behöver barnen återkomma till sina reflektioner flera gånger tillsammans i grupp. Hen visar i sätt att avbilda att hen har förändrat sitt kunnande.

Att skapa representationer av spindlar i teckningar och konkret material, samt att upptäcka likheter och skillnader är en viktigt del i förskolans matematik (Förskola i utveckling, s11)

Att väva in barnens intresse i projektet Barnens intresse för detaljer syns också i det spontana skapandet. När ett barn vill avbilda Olof( från filmen Frost) är hen noga med detaljerna. Hen använder flera olika matematiska begrepp: Huvudet måste vara större. Den lillaste var på den mellaste.

Pedagogens reflektion: Detaljerna tycks vara viktigare för barnen än oss vuxna. Det är de själva som kritiskt granskar och jämför. På så sätt blir skapandet av Olof en lärprocess i sig.

18

NR 2 ● MARS 2016

100 språklighet

De äldsta barnen på avdelningen K l ä d n y p a n , Tu l l b ro f ö r s k o l a h a r arbetat med sagan 3 små grisar på många olika sätt och med flera uttryckssätt.

Barnen återskapade sagan med hjälp av återvinningsmaterial. När barnen byggde grisarnas hus var det mycket prat om konstruktion, utseende, val av material och hållbarhet. Barnen samtalade om vilka olika metoder de ska använda för att skapa ett hus.

När grisarnas hus var klara blev de en miljö på avdelningen där barnen lekte tillsammans. Barnen fick återberätta sagan på olika sätt, några barn ville spela teater i den uppbyggda miljö, någon ville rita och göra en bok, någon ville berätta sagan.

För att barnen skulle se sin egen lärprocess användes lärplattan. Det

gjordes digitala böcker i appen book creator där barnen fick prata in berättelsen till sina ritade bilder som de fotograferat av. Ville inte barnet berätta så blev det en bok utan ljud eller så kunde pedagogen berätta det barnet hade berättat tidigare. En del barn ville bli filmade när de berättade sagan.

Barnen har inspirerat varandra till att pröva olika uttryckssätt. De yngre barnen på avdelningen har fått höra sagan av de äldre barnen genom berättande, i leken och genom att se varandras dokumentationer. Sen har de också velat återberätta sagan och att någon ska filma dem.

Barnen har fått beskriva sin egen process och vad de gjor t i lärloggen.

Appen de använt:book creator, i nr 1 beskriv appen under apptips

19

NR 2 ● MARS 2016

Litteraturtips Mamma Mu och kråkan För alla er som älskar Mamma Mu och kråkan finns det en ny samling. I boken finns några av bilderböckerna men också några ”nya” (för mig) berättelser där det är mer text och färre bilder. I boken finns det även sånger och dikter. Det medföljer en cd skiva.

Lär och lek med surfplatta i förskolan av Lena Gällhagen/ Elisabet Wahlström

Pedagogisk dokumentation

- utvecklas och lära tillsammans “Hur kan du som pedagog använda dig av pedagogisk dokumentation för att utveckla verksamheten tillsammans med barnen?

Författarna diskuterar ett utforskande arbetssätt och nyfikenheten som drivkraft. Igenom boken finns vardagsexempel från olika förskolor och reflektionsfrågor till dig som pedagog.

Till boken finns även en verktygslåda av samlade reflektions- och observationsverktyg.”

Presentationen är hämtad från Adlibris.

Vi återkommer till den här boken i nästa nr. av tidningen.

20

Boken skrevs 2011 när surfplattan fortfarande var ny i förskolan. Boken har fokus på hur surfplattan kan bli ett kompletterande pedagogiskt verktyg och författarna ger konkreta exempel på olika appar och hur dessa blir värdefulla tillägg i barnens projekterande.

Man poängterar vikten av närvarande pedagoger som följer upp och utvärderar det som sker i barnens möte med surfplattan.

Exempel på frågor att ställa kan vara: *Vad hände i barngruppen? *Hur pratade barnen med varandra under aktiviteten? *Vilket lärande såg du? *Vad intresserade sig barnet för? *Hur fungerar barngruppens samarbete?

I boken lyfts såväl barnens som pedagogernas kontinuerliga reflektionen över det barnen gör och lär vid surfplattan fram som betydelsefull.

“När du testar en app, ta för vana att ställa dig frågan: Vad kan jag göra med appen tillsammans med barnen? Om du inte kommer på något så är appen förmodligen inget att ha.

En bra app sätter dina pedagogiska tankebanor i rörelse”. s.9

NR 2 ● MARS 2016

Litteraturtips Mediepedagogik på barnens villkor, redaktör Ulla-Karin Lundgren Mediepedagogik på barnens villkor handlar om det pedagogiska förhållningssättet med digitala verktyg i förskolan. Hur ska vi förhålla oss till någonting som vi inte kan eller är så bekanta med. I många fall kan barnen mer än de vuxna. Hur kan vi undersöka, utforska och konstruera något tillsammans.

Boken är en antologi med 12 fristående kapitel av olika författare. Författarna ger både konkreta exempel på hur de arbetat med de digitala verktygen men också teoretiska perspektiv på vad mediepedagogik kan vara.

När vi för in nytt material och nya verktyg ställer vi ofta frågan hur ska vi hantera detta och hur ska vi tänka nu? Det står i vår läroplan att barnen ska utveckla intresse för olika medier samt sin förmåga att använda sig av dem, tolka och samtala om dessa. I boken får ni mycket inspiration på hur man kan göra på många olika sätt.

I flera av kapitlen menar författarna att det handlar om att våga pröva, vara vetgiriga ,frågvisa och låta sig utmanas. Det är tillåtet att göra fel och det är en del av kunskapsresan. Det ger en kick när man prövat och förstått något. En författare ger tipset att starta med att haka på det barnen är intresserade av tex är barnen intresserade av att bygga, tänk då tillsammans med barnen hur kan vi använda de digitala verktygen när vi bygger. Kan det bli ett tillägg så vi utvecklar vårt bygge.

Barn som bråkar, författare är Bo Hejlskov Elvén och Tina Wiman Barn som bråkar, skriker och inte gör som de vuxna säger är svåra att hantera. Eftersom upprörda känslor smittar av sig, är risken stor att du själv snart är lika arg som ditt barn.

I den här boken tar författarna avstamp i elva vardagliga familjesituationer och visar på praktiska handlingsalternativ att använda sig av när en konflikt seglar upp. Metoden som används utgår från ett nytänkande förhållningssätt som kallas lågaffektivt bemötande.

Ta reda på vem som egentligen har problemet, justera förväntningarna på vad barnet klarar av och öva på att hålla dig lugn, är några av råden i denna konkreta och engagerande bok.

Författarna visar att beteenden som av vuxenvärlden uppfattas som problematiska ofta är barnens logiska lösning på den situationen där de befinner sig. Situationer med högt ställda krav gör de flesta människor oroliga och stressande. Barn behöver ibland anpassande eller mindre krav på sig för att undvika sammanbrott.

Författarna delar med sig av många fler strategier att använda sig av i konfliktsituationer.

Boken är skriven för föräldrar men den är läsvärd för pedagoger i förskolan också En del av Presentationen är hämtad från Adlibris.

21

NR 2 ● MARS 2016

Pedagogiska tips Reflektionsmetod Barnens projekterande (Skogstorps förskola) om rymden har förändrat deras kunnande på flera olika sätt.

Det blir tydligt när barnen själva får reflektera över sitt och varandras lärande. Barnen samlas i mindre grupper runt ett bord täckt av ett enda stort papper. Tillsammans med pedagog samtalar man om vad man lärt i projektet och barnen tecknar under tiden det som de också verbalt ger uttryck för. I och med tecknandet ges barnen ytterligare en möjlighet att få syn på samt reflektera över det lärande som skett. I teckningarna synliggörs barnens egna tankar, teorier och kunskapande. Det enskilda barnets bild/ dokumentation kan sedan med fördel användas som utgångspunkt för lärloggsinlägg då den påvisar och bekräftar det som barnet lärt.

22

NR 2 ● MARS 2016

Pedagogiska tips En del avdelningar skriver en veckoblogg på fredagen i avdelningsbloggen till föräldrarna där de synliggör verksamheten under veckan, det man gjort.

Några förskolor använder sin veckoblogg som utgångspunkt när de reflekterar i arbetslaget.

Då läser de vad det står i bloggen samtidigt som de skriver ner sina reflektioner i personalbloggen. När man gör så här utgår reflektionerna från det verksamheten erbjudit barnen veckan innan, men i personalbloggen kommer pedagogernas tillägg med, vad fungerade bra resp mindre bra, vilka utmaningar-förändringar behöver miljön, barnen och vi som pedagoger. Den röda tråden mellan bloggarna blir synlig och det är lättare att hålla reflektionen meningsfull.

På Trollgårdens förskola står projektorn framme med en kopplad lärplatta, Barnen ”badar” i det som projiceras på väggen. De barnen som har det verbala språket ber om att få titta, lyssna och dansa medan de barnen som ännu inte pratar visar med hela sitt kroppsspåk att de vill titta, lyssna och dansa.

De ställer sig i rummet och dansar med kroppen och pekar på väggen. De har projicerat fiskar som simmar, dans och musik som är välkända för barnen. Barnen rycks med i det som projiceras, rör sig med hela kroppen, vill känna och ta på det som finns på väggen.

Blue Bot Vad är en Blue Boot Blue-Bot är en robust och charmig robot som kan förflytta sig i olika riktningar med hjälp av förinställd knapptryckning.

Blue-Bot programmeras från lärplattan. Programmen lagras och överförs till Blue-Bot via Bluetooth.

Det enkla handhavandet gör att även små barn kan träna logiskt tänkande och enkel programmering samtidigt som det är lustfyllt.

Det finns 6 st Blue Botar inköpta centralt av utvecklarna. De som finns inköpta kan man låna genom att kontakta Anna Wilhemlsson , hon finns som ett stöd för dem som vill pröva.

NT- utvecklarna och Anna kommer bjudna in till en workshop den 14/4 där det kommer ges möjlighet att pröva dem.

Om du är sugen på att göra QR koder tillsammans med barnen. Ladda ner 2 appar: Capture och QR reader eller Cloud QR, de beskriv under apptips.

När du scannar denna koden med appen QR reader eller Cloud QR ser du en film om hur du kan gör egna koder.

23

NR 2 ● MARS 2016

Apptips I vissa stunder kan det vara bra att kunna låsa en app på ipaden: Inställningar du gör första gången (för att aktivera funktionen) på ipaden: 1. gå in på inställningar 2. klicka på allmänt 3. klicka på hjälpmedel 4. klicka på guidad åtkomst (ligger under inlärning) 5. sätt på guidad åtkomst, så den blir grön 6. klicka på lösenordsinställningar 7. ställ in lösenord för guidad åtkomst Lathund I movie (om appen ni använder är uppdaterad/ kommit i en senare version än min kan det ev. vara så att min lathund inte stämmer helt men jag tror att det mesta är samma) Öppna upp appen och klicka på + uppe i högra hörnet. Välj / klicka på “film”. Nu får du tillgång till diverse olika mallar i vilka du kan skapa din film. Välj en mall. (Jag brukar välja “enkel” de andra har förutbestämda teman).

Klicka nu på “skapa” längst upp till höger.

Välj vilken typ av media du vill hämta bilder/ filmer ifrån. (video/bilder/ljud). Vill du hämta bilder från ditt bildgalleri klickar du på “bilder” och väljer “alla”. Nu har du tillgång till samtliga bilder i ditt galleri.

Klicka på de bilder du vill ha med i din film.

Bilderna “hoppar ner” till filmremsan när du klickar på dem och i den ordning du väljer dem. För varje bild du lägger till ser du hur många min och sek filmen är.

När du är färdig med att lägga till bilder kan du lägga till text (eller tal) till varje bild. Det gör du genom att klicka på/markera varje enskild bild till vilken du vill skriva en text. När du markerat bilden får du upp olika ikoner.

24

När du vill låsa appen i fortsättningen: 1. gå in på den appen barnen ska använda 2. tryck tre gånger på hemknappen 3. tryck starta högst upp i höger hörn, nu är appen låst 4. för att avsluta, tryck tre gånger på hemknappen 5. tryck in koden ( den koden du valde vid första aktiverings tillfället) 6. tryck avsluta högst upp i vänster hörn

Välj “T” för text. Välj något av de alternativ för text som kommer upp. Klicka på det alternativ du vill ha för bildens text och det kommer upp en textruta på den valda bilden. Välj nu nästa bild genom att markera den osv…

När du är färdig med text till bilderna kan du lägga till musik. Välj ljud högst upp i högra hörnet. Klicka på “temamusik” De alternativ som komma upp kan du spela upp/ lyssna på genom att klicka på raden och så symbolen för play. När du valt den musikslinga som du vill lägga till klickar du på den nedåtpekande pilen. Nu “hoppar musikslingan ner” till filmen.

Du kan också välja till ljudeffekter.

Nu kan du titta på din film genom att trycka på play knappen. Filmen är nu sparad i I movie.

För att komma till framsidan där dina filmerna finns sparade klickar du på pilen längst upp till vänster. När du trycker på play knappen kan du se din film i helskärmsläge.

Du kan alltid öppna upp din film igen och fortsätta att arbeta med den om du vill. Du kommer i redigeringsläge när du klickar på symbolen/ kvadraten med filmremsan och pennan.

NR 2 ● MARS 2016

Apptips 3 år och uppåt iMovie iMovie är en kreativ app där det går att kombinera video, stillbilder, text och ljud till färdiga filmer. Det finns gott om färdiga mallar att använda sig av för att resultatet ska se proffsigt ut.

Du väljer själv om du vill göra en trailer eller en film. Om du väljer trailer är stommen klar och du väljer ut vilka bilder/filmsnuttar och text du vill ska vara med. Om du väljer att göra en film har du fler valmöjligheter.

Ditt ”projekt” som det kallas i appen sparas om du behöver pausa. Det går att spara filmer du gör i iMovie i unikum även om de är mer än 1 min.

Appen finns förinstallerad på nya ipads Se lathunden på hur man gör en egen iMovie film på föregående sida.

3 - 5 år Puppet Pals HD till iPad är den digitala versionen av dockteater i en skokartong. Du väljer ett par skådespelare och ett par scener.

Sedan trycker du på Record. Nu spelar appen in hur du flyttar dina skådespelare och allt du säger. Vips har du gjort en film.

Förutom att välja bland de skådespelare och scener som följer med appen, kan man även ladda upp egna. Man kan ta bilder med kameran eller välja från ens bildgalleri. Bilder på skådespelare kan man klippa ut, så man får bort bakgrunden från bilden. Stilen blir som en klippdocka – ganska skoj. (recensionen är hämtad från “pappas appar”)

4 år och uppåt OR appar För att kunna scanna QR koder som redan finns behöver du ladda ner en scanner app: QR reader eller Cloud QR. När du använder Cloud QR kommer du direkt till klippet och kan inte klicka dig vidare på youtube och se andra klipp.När du vill scanna av en befintlig kod så väljer du scanner och när du håller lärplattan över koden får du se meddelandet.

För att skapa egna koder behöver du ha appen Capture, du filmar i appen och sparar ner filmen där innan du lägger den på youtube (olistad- det är bara du som kommer åt den) Sen öppnar du QR reader och skapar din kod i den appen och sparar ner bilden eller skriver ut den.

QR reader och Capture är gratis medan Cloud QR kostar 20 kr

3 år och uppåt Superphoto I denna appen kan barnen förändra en bild de målat eller ett foto genom att välja olika filter. Det blir många härliga samtal tillsammans med barnen om bilder och konst.

Appen är gratis

Pris: 40,00 kronor

25

NR 2 ● MARS 2016

Citatet Citaten nedan är hämtade från boken “Från kvalitét till meningsskapande” av Gunilla Dahlberg, Peter Moss, Alan Pence.

1.“Pedagogisk dokumentation bidrar också till förskolans demokratiska projekt genom att ge förutsättningar för pedagoger och andra att engagera sig i dialog och förhandlingar när det gäller pedagogiskt arbete. Genom att göra pedagogiskt arbete både synligt och till föremål för demokratisk och öppen debatt, ger pedagogisk dokumentation institutionerna möjlighet att vinna legitimitet i samhället.” s.217 Den sista meningen i ovanstående citat tänker vi pedagogistor belyser syftet med den här tidningen.

26

2 .” I r e f l e k t e r a n d e t o m k r i n g e n dokumentation kan vi ställa frågor som: hur konstrueras kunskap och vilka hjälpmedel erbjuder miljön i deras experimenterande och symbolskapande? Vad är det som engagerar dessa barn mest? Vilka slag av teorier har dessa barn?Hur kan jag utmana dessa teorier? Hur skulle det vara möjligt att utsträcka det tematiska arbetet över en längre period och fördjupa barnens lärprocesser? Hur bör arbetet for tsättas? “ (s.222)

NR 2 ● MARS 2016

På gång i kommunen…

Stafsinge förskola: Öppnade v. 8 och inkluderar avdelningarna Solen/ äldre, Månen/ yngre och Stjärnan/ yngre.

Kristineslätts förskola: Öppnade vecka 8 och i dags läget är det 3 avdelningar. 2 för de yngre barnen som heter Möjligheten och Nyfikenheten.

En avdelning med de lite äldre barnen som heter Äventyret. Efter sommaren öppnar en 4:e avdelning som kommer heta Upptäckaren.

Under v. 8 öppnade också avd. Koltrasten på Bokens förskola Avd. Nattugglan återfinns sedan v. 8 på Halmstadvägen (tidigare björkskolan)

27

NR 2 ● MARS 2016

I NÄSTA NUMMER:

Tema: Pedagogisk dokumentation Vi tar tacksamt emot tips om ni vill att något från just er verksamhet ska presenteras i tidningen eller om ni har önskemål om något ni vill läsa om i tidningen.

Redaktörer: Pedagogistorna i Falkenberg Ansvarig utgivare: Anette Klang Jensen Telefon: 0346-885772 E-post: anette.klang-jensen@falkenberg.se