Trovärdigt 1 2017

TROVÄRDIGT

ett magasin om tro, hopp och kärlek från svenska kyrkan malmö 1-2017

entreprenör och föreläsare

Balqis kämpar för Malmös unga den ofrivillige pensionären

CLAES ELFSBERG HAR MER ATT GE reformationsforskaren:

”LUTHER VAR INGEN DYSTERKVIST” Reformationen

500 år

tema

ARBETE

1

anders ekhem, kyrkoherde

EN MÖTESPLATS DÄR HOPPET KAN FÅ GRO

M

ot den himmel, som en gång den väldiga Kockumskranen rakryggad pekade mot, sträcker sig nu Turning Torso. På samma jord och mot samma himmel har monumentet över 1900-talets arbetarstad förbytts mot en vridande kropp.

Vad händer med samhälle och existens när de cyklande varvsarbetarna, med kepsar och unikaboxar, i strid ström på samma klockslag varje dag tog sig mellan de uppbyggda folkhemmen och det väldiga varvsområdet, idag har förvandlats till ständigt uppkopplade konsulter som utan anställningskontrakt säljer sina tjänster?

Vad är ett samhälle och vad händer med dess existens när människor med ett alltmer hektiskt och pressat arbetsliv rör sig på samma gator och torg som de som för varje dag kommer allt längre bort från ett arbete – där de framsträckta tiggarmuggarna samsas på stadens gågator med tidsoptimisternas kaffelattemuggar?

år 1517 spikade Martin Luther upp de 95 teserna på slottskyrkans dörr i Wittenberg, vilket markerar inledning av den reformation som kom att förändra inte bara kyrkan utan hela Europa. För Martin Luther var varje människa kallad som Guds medarbetare, behövd för att livet ska fungera.

Vi är kallade att stå till tjänst för varandra.

En kärlekstjänst för sin nästa. Ordet tjäna finns kvar i svenskan när vi talar om att ha en ”tjänst”. Varje människa är behövd och kallad till detta liv, för att som Guds medarbetare stå till tjänst för sina medmänniskor. Det kan ske på många olika sätt, men att också som vuxen kompetent människa få vara del av ett arbetsliv är avgörande för både samhället och den enskildes existens.

Vi lever i en tid med allt större oro och många frågor. För världen, vår stad och oss själva behöver vi tillsammans med många goda krafter nu mobilisera hoppet. Vi får inte ge upp!

Det behövs många röster och skilda perspektiv. Konferensen Samhälle & Existens syfte är att vara en mötesplats där hoppet kan få gro. Hoppet om att varje människa behövs. Inte endast för sin egen skull utan för hela samhället.

Välkommen till Samhälle & Existens 27-28 april i Malmö!

2

17 8 38

26

38

6

8

22

14

18

8 INNEHÅLL

trovärdigt 1 2017

2

ledare Kyrkoherde Anders Ekhem.

4

kort & gott Om filmfestivaler, trygghet och ny kunskap till morgonkaffet

6

arbete Den 27-28 april är det dags för Svenska kyrkan Malmös och Malmö Högskolas stora konferens Samhälle & Existens.

I år är temat arbete. Har alla rätt till ett arbete? Behövs alla?

8

arbete Lundaforskaren Sinikka Neuhaus har fördjupat sig i Martin Luther. I år är det 500 år redan reformationen inleddes och Sinikka Neuhaus berättar om Malmö – en av de städer som kom att påverkas först av reformationen.

14

arbete Han har kallats Mr Aktuellt och han vill inte sluta jobba. Journalisten Claes Elfsberg är en av de medverkande under Samhälle & Existens.

18

arbete Entreprenören Balqis Lamis Khattab ville inte se hur unga Malmöbor drogs till kriminalitet när de inte hittade något jobb.

Hon startade därför en arbetsförmedling för unga och medverkar nu på konferensen Samhälle & Existens.

36

s:t pauli kyrka Efter att ha varit stängd för renovering i fyra år öppnar äntligen S:t Pauli kyrka. Det blir festgudstjänst, konserter och bubbel i en kyrka som kanske till och med är vackrare än då den var ny.

3

trovärdigt

nummer 1 2017 Trovärdigt är en gratistidning om tro, hopp och kärlek från Svenska kyrkan Malmö. Nästa nummer kommer i juni 2017. chefredaktör Karin Rosvall karin.rosvall@svenskakyrkan.se redaktörer Göran Engström goran@goranengstrom.se Kristina Strand Larsson kristina.strand.larsson@svenskakyrkan.se art director Kristina Strand Larsson kristina.strand.larsson@svenskakyrkan.se nummer 1, mars 2017 Upplaga: 153 000 ex omslagsbild Kristina Strand Larsson tryck/repro Exaktaprinting, Malmö distribution Tidningsbärarna utgiven av Svenska kyrkan Malmö Box 346 201 23 Malmö tel 040-27 90 00 ansvarig utgivare Anders Ekhem, kyrkoherde

kort & gott NYTT ALTARE I S:T PETRI KYRKA S:t Petri kyrka har fått ett nytt altare och en ny ambo, talarstol. Det är det första nya koraltaret sedan år 1611.

Altaret är formgivet av Anna Sandberg och utformningen är en process som pågått under en längre tid.

– när vi förändrar något i S:t Petris kyrkorum tänker vi som indianerna.

Förändringen påverkar fem generationer framåt, säger Maggie Signäs, tidigare församlingsherde i S:t Petri kyrka.

Tanken med altaret är att det ska vara vackert och meditativt och lätt att flytta. Det ska ta upp färger och former i kyrkan utan att flirta med historien.

Istället ska formspråket peka mot framtiden.

– Guld symboliserar det heliga. Här ska det dels knyta an till altartavlan från 1611, som är Europas näst största, dels peka på att Gud blev människa. Från altaret rinner guldet symboliskt ut åt de fyra väderstrecken. Vårt uppdrag är att gå ut i världen. Vi är här en kort tid för att ge människor hopp, säger Maggie Signäs.

För tillverkningen står tre hantverkare: snickaren Gunnar Starfelt, målaren Michael Garbov och Oscar Jönsson, förgyllning. Altaret invigdes av tidigare biskopen Christina Odenberg söndagen den 5 februari.

kommunikation.malmo@ svenskakyrkan.se Svenska kyrkan Malmö Trovärdigt Box 346 201 23 Malmö

GRATTIS TILL ALLA MALMÖS 14-ÅRINGAR! snart får du som är 14 år en inbjudan till konfirmation i Svenska kyrkan. Håll utkik på Instagram, Facebook, webben och i en brevlåda nära dig.

4

Foto: Kristina Strand Larsson.

Vad tycker du om Trovärdigt?

Skriv och berätta!

trovärdigt arbete

Är allas rätt till e samhällets stör I slutet av april går Svenska kyrkan Malmös och Malmö Högskolas stora konferens Samhälle & Existens av stapeln för andra året i rad.

Precis som förra året samlar konferensen många spännande medverkande: makthavare och profiler med rötterna i politiken, kulturen och näringslivet, men också i kyrkan och det civila samhället.

Alla möten sker i korsvägen mellan politik, kultur, media och teologi. Det är ingen slump att temat för årets konferens är just arbete.

I år är det nämligen 500 år sedan munken Martin Luther spikade upp sina teser på slottskyrkans port i Wittenberg. Det blev starten på reformationen, som skulle komma att påverka både kyrkan och samhället för all tid framöver. För många förknippas Martin Luther med hårt arbete och att varje människa ska göra rätt för sig. Men Luther var mer mångfacetterad än så. Han hade många tankar om samhället och hur det skulle fungera.

Kan reformationen verkligen vara relevant för oss här och nu?

I högsta grad! Reformationen kom att förändra en hel värld och lade grunden till såväl skolväsende som rättsväsende. Frågan är mer relevant än någonsin. Är rätten till arbete, att vara behövd, samhällets och existensens största utmaning? Under jubileumsåret 2017 kommer Svenska kyrkan att uppmärksamma reformationen på olika sätt, i gudstjänster, men också med olika arrangemang.

Med reformationen som karta, Luther som guide och avstamp i vår egen tid blickar vi både bakåt och framåt.

6 6

arbete trovärdigt

ett arbete rsta utmaning?

7 7

trovärdigt arbete

När Hur Varför I reformationens fotspår

Luthers idéer fick fäste i Malmö

Den 31 oktober i år är det exakt 500 år sedan Martin Luther spikade upp sina 95 teser på slottskyrkans port i tyska Wittenberg. Syftet med teserna var att få igång en diskussion kring katolska kyrkans försäljning av så kallade avlatsbrev, men de blev också starten på det som brukar kallas för den protestantiska reformation som så småningom kom att förändra både kyrka och samhälle i grunden.

” E

text Göran Engström foto Kristina Strand Larsson

n av de nordiska städer som kom att påverkas om inte mest så i alla fall först av reformationen var Malmö, på den tiden en betydande internationell handelsstad, som liksom resten av Skåne tillhörde Danmark.

Hur kommer det sig då att man just i Malmö – och inte i huvudstaden Köpenhamn eller stiftsstaden Lund – var så mottagliga för Luthers tankar och idéer? en som fördjupat sig i detta är Lundaforskaren Sinikka Neuhaus. Trovärdigt bestämde träff med henne i S:t Petri kyrka för att få veta mer om de avtryck reformationen satt på både människor och byggnader här.

8

S:t Petri kyrka är en av de byggnader i Malmö där reformationens tankar och idéer tagit sig fysiska uttryck som är märkbara än i dag.

Berätta!

– Just S:t Petri kyrka är ett exempel på hur en medeltida stadskyrka anpassades för reformatoriskt bruk. Det som framför allt hände var att man rensade bort mycket av det som var förknippat med katolskt gudstjänstbruk, exempelvis bilder och sidoaltare, eftersom dessa inte ansågs så viktiga längre. Själva grundtanken med reformationen var ju att återgå till de ursprungliga källorna och då blev alla de motiv och symboler som fanns i de gamla medeltida kyrkorna överflödiga.

– Den som vill få en känsla för hur det såg ut innan reformationen kan besöka

Lundaforskaren Sinikka Neuhaus visar Krämarkapellet i S:t Petri kyrka.

Kapellet byggdes på 1400-talet men målningarna är senmedeltida och såg alltså ut så här under Martin Luthers tid. Efter reformationen användes kapellet som magasin och brandstation och målningarna undgick därmed den förstörelse som drabbade resten av S:t Petri kyrka.

arbete trovärdigt

9

Malmö var i början av 1500 en av de största handelsstäderna i Norden och hade påtagliga internationella inslag, berättar Sinikka Neuhaus.

EN AV DE VIKTIGASTE FÖRÄNDRINGARNA RÖR SYNEN PÅ LÄSKUNNIGHET OCH SPRÅK.

krämarkapellet, som användes till annat än gudstjänstfirande och därför lämnades orört. S:t Petri har blivit ett välbesökt turistmål, som brukar fascinera internationella besökare.

Vad kännetecknade Malmö vid tiden för reformationen?

– Malmö, med sina cirka 6000 invånare, var vid början av 1500-talet Danmarks andra största stad och en av de största handelsstäderna i Norden. Här fanns ett påtagligt internationellt inslag. Hit kom handelsmän, huvudsakligen från norra Tyskland, och förde med sig inte bara nya tankar och idéer utan även egna predikanter. Det saknades med andra ord inte kontaktytor mellan kontinenten och Malmö.

– Staden hade byggt upp stora rikedomar framför allt av sill och lantbruksprodukter, men här fanns också en myntmästare av stora mått; Jörgen Kock (som senare kom att bli stadens borgmästare, reds anm.).

”

Vad var det som gjorde Malmö så speciellt och hur kom det sig att reformationen fick fäste just här?

– Malmö låg strategiskt bra till, mitt emellan kungamakten i Köpenhamn och biskopsmakten i Lund. Det gjorde Malmö till en slags fristad och en inkörsport för nya idéer, med ett förmöget borgerskap som tog allt större plats på den offentliga arenan.

Borgerskapet visste sin betydelse och utnyttjade stadens läge, nästan på ett olydigt vis. Man drog sig inte för att uppvakta och ställa krav, både på statsmakten och

10

på kyrkan. Rent konkret märks detta när borgerskapet riktar kritik mot kyrkan för att den har stora tomter som inte utnyttjas och som borgarna ville bebygga.

– Samtidigt pågår det en reformrörelse vid universiteten, det finns en kritik mot katolska kyrkan som blir allt mer radikal.

När så några unga teologistudenter från Malmö kommer i kontakt med dessa bibelhumanistiska idéer finns det – tack vare de hitresta tyska handelsmännen – redan en grogrund för nya idéer och tankegods.

– Ett konkret exempel på hur Malmö skiljer sig från andra städer är reformatorn och prästen Claus Mortensen. När Mortensens predikningar anses alltför aggressiva av biskopen i Roskilde, Lage Urne, förbjuds han att predika i Köpenhamn och flyttar då tillbaka hem till födelsestaden Malmö där han välkomnas. Han håller sina predikningar bland annat i S:t Petri kyrka och vid den så kallade Rådmansvången (i närheten av nuvarande S:t Johannes kyrka, reds anm) som då låg utanför Malmös stadsmur.

Enligt Sinikka Neuhaus var förutsättningarna för att Malmö skulle bli ett fäste för reformatoriskt tänkegods goda, inte bara ur ett danskt-skånskt perspektiv, utan även internationellt. I första hand hänger detta ihop med handeln, som gjort Malmö till en ekonomisk maktfaktor. Men det handlar också om nyfikenheten på ny teknik. Att boktryckarkonsten tidigt får fäste här är alltså ingen slump. malmö är en stad där det händer mycket, konstaterar Sinikka Neuhaus.

– Alla nya influenser gör att det diskuteras mycket i Malmö, vilket kräver starka språkrör. Claus Mortensen är ett exempel på detta, och han lyckas samla flera duktiga människor som kan ge legitimitet åt de nya tankarna. Trots boktryckarkonsten sprids de nya idéerna främst genom en stark muntlig kultur. Man läser högt och diskuterar livligt i det offentliga rummet, det rör sig ofta om unga arga män och det händer att diskussionerna urartar och att man tar till våld, berättar Sinikka Neuhaus vidare.

I sin forskning har hon bland annat tittat på hur synen på äktenskap och skilsmässor förändras under reformationen.

trovärdigt arbete

Hon har bland annat fördjupat sig i berättelsen om borgaren Niels Iensen Bagere från Roskilde och hans hustru Inger Morthensdatter.

I april 1538 drar Niels sin hustru inför rätta för att hon några år tidigare lämnat honom och fått barn med en man från Malmö. Niels Iensen Bagere har enligt rättegångsprotokollen redan klagat över sin situation inför stadens predikanter, som inte bara konstaterat att Niels är utan skuld, utan också beordrat hustrun Inger att lämna den nya mannen och återvända till Niels i Roskilde. trots predikanternas uppmaningar stannar Inger i Malmö. Niels vänder sig till stadens råd. Han försäkrar att han gjort allt som står i hans makt för att få hem sin hustru, och förklarar att han nu – i ett sista desperat försök att få tillbaka henne – har bestämt sig för att dra hustrun inför rätta.

Malmö stads borgmästare, rådet, fogden och sockenprästen Claus Mortensen frågar Inger om hon kan tänka sig att följa med Niels hem, men Inger vägrar med motiveringen att hon från och med denna dag inte kan vara till någon nytta, vare sig för Niels eller någon annan man. Rådets beslut blir då att Niels Iensen Bagere ”efter lagen, kristen grund och evangelisk frihet” skall vara ”quit, fry, ledig og løss” samt att han ”maasøge sig en anden god echte stalbroder”. så vad berättar då den här händelsen om reformationen och vad som pågick i Malmö vid den här tiden? Sinikka Neuhaus påpekar att teologi oftast blir synlig i en vardag. Reformationsprocessen – den religiösa förändringen – omsätts i praktiken, och i Inger och Niels fall blir det synligt att äktenskapet inte längre betraktas som ett heligt sakrament som inte går att upplösa.

Själva rättsprocessen tycks i Niels och Ingers fall ha handlat mer om att lösa en besvärlig situation och mindre om att döma en enskild individ. Det känns överraskande humant för sin tid – hur var detta möjligt?

– För oss som lever på ”andra sidan” upplysningen och andra revolutionerande perioder är det ofta svårt att förstå hur man tänkte och agerade förr. Lagens bokstav var sträng, och många hade det tufft,

men vi ska komma ihåg att det förflutna inte alltid var så hemskt som vi får för oss när vi läser gamla lagtexter.

– I det reformatoriska, liksom i mycket annan religion och teologi, ligger ett erkännande av människor, i annat fall hade vi ju inte varit religiösa. Här ligger dessutom ett erkännande av familjelivet, och detta erkänns i relation till det som tidigare varit ett högre ideal – nämligen klosterlivet.

På vilka andra sätt påverkades människornas vardag – både i det stora och det lilla – av reformationens idéer?

– Det var mycket som kom att förändras under den här tiden, men förändringarna är komplexa och varierar både när det gäller spridning och omfattning. Och eftersom reformationen snarare var en process än en händelse, så påverkas människor över en längre tid. Till exempel stärks kungamakten på bekostnad av kyrkan, och på sikt kommer Malmö, den dansk-skånska staden, att bli svensk.

– En av de allra viktigaste förändringarna rör synen på läskunnighet och språk.

Utbildning blir en väldigt viktig faktor för att kunna ta till sig och förstå de nya tankegångarna. Reformationen medför också att vi får ett mer individualistiskt synsätt, där människor inte nödvändigtvis utgår från vad Gud vill, utan istället frågar sig ”vad vill jag?”. Personer som är kritiska mot det reformatoriska projektet, både då och nu, brukar hävda att en protestant är mer ensam, men jag vet inte om det stämmer.

lutherrosen Lutherrosen är Martin Luthers eget emblem.

Rosen har sedan blivit en symbol för den evangelisk-lutherska kyrkan. Korset i hjärtat symboliserer tron på den korsfäste Jesus Kristus. Det röda hjärtat visar på liv och kärlek, medan den vita rosen representerer glädje och fred. Den blå färgen reflekterer himlens härlighet. Runt detta finns en gyllene ring som ett tecken på att saligheten i himlen är evig och utan slut.

Så, 500 år efter anslagen på slottskyrkans port; vilka spår av reformationen kan vi se i dagens Malmö?

– Framför allt de byggnader som uppfördes vid den här tiden. Ett av de tydligaste exemplen är slottet, Malmöhus, som byggdes med tegel från rivna kyrkor och kloster i Malmö och Lund. S:t Petri kyrka är ett annat exempel. Man ska också komma ihåg att många kloster och kapell revs, vilket också påverkade stadsbilden.

– En och annan menar också att det finns en speciell stämning i Malmö som har gått igen från tid till tid. Som bevis för detta brukar man hävda att såväl reformationen som socialdemokratin kom till Sverige via Malmö.

11

arbete trovärdigt

vem var martin luther?

• Martin Luther föddes 1483 i Eisleben i kurfurstendömet Sachsen i nuvarande Tyskland.

• Som tonåring gick han i kloster och blev munk. Martin Luther var en grubblande person, som kämpade för att vara en så perfekt människa och munk som han trodde att Gud förväntade sig att han skulle vara.

• Martin Luther studerade teologi och blev professor i bibelvetenskap vid universitetet i Wittenberg. När Martin studerade Bibeln, upptäckte han att Gud faktiskt inte ställde krav på honom för att han skulle bli räddad och få komma till himlen efter döden. Han behövde inte prestera någonting inför Gud – det räckte med att tro.

• Martin Luther ogillade kyrkans ”avlatsbrev”, ett brev som man köpte av kyrkan för att bli fri från sina synder.

• År 1517 presenterade Martin Luther en skrift med 95 teser (påståenden som han argumenterade för) som talade mot handeln med avlatsbrev. Han spikade enligt traditionen upp texten på porten till slottskyrkan i Wittenberg.

• Tack vare de nyligen uppfunna tryckpressarna kunde Martin Luther sprida sina budskap till fler.

• Martin Luther översatte Nya testamentet till tyska 1522 och hela Bibeln 1534. Han ville att människor skulle kunna läsa om den kristna tron på sitt eget språk.

• 1525 gifte Martin Luther sig med den tidigare nunnan Katharina von Bora, till vardags kallad Käthe. Paret fick ett gott äktenskap och sex barn tillsammans.

• Martin Luthers önskan var aldrig att splittra den västerländska kyrkan. Han ville reformera den. Att reformera betydera att återge något dess ursprungliga form. Men konflikten som började mellan den katolska kyrkan och Martin Luther ledde till en brytning.

• Martin Luther avled 1546.

Källa: svenskakyrkan.se

12

I Malmö kan vi fortfarande se spår från reformationens tid. Ett är Jörgen Kocks hus på Frans Suellsgatan. Byggherren Jörgen Kock var både myntmästare och borgmästare i Malmö.

Den gård han påbörjade 1523 — Jörgen Kocks gård — är uppförd i en stilblandning mellan nordisk sengotik och tidig nederländsk renässans.

Källa: malmo.se

Reformationen är ett väsentligt bidrag till det svenska samhället, där demokrati och mänskliga rättigheter är grundläggande och där varje människa har frihet och ansvar för ett fungerande och solidariskt välfärdssamhälle.

stor festhelg med martin luther I år är det 500 år sedan Martin Luther proklamerade sina teser i Wittenberg och på det sättet förändrade kyrkan och hela samhället Detta vill vi uppmärksamma och Svenska kyrkan Malmö bjuder tillsammans med bland andra Malmö stad in till en festhelg den 20-21 maj. Nedan finns det preliminära programmet. Exakt information publiceras på svenskakyrkanmalmo.se.

•

Svenska kyrkan Malmö har under hela helgen ett tält på Stortorget med samtal och aktiviteter.

•

Lördagen den 20 maj arrangeras en ungdomsdag i samarbete med Svenska Kyrkans Unga.

•

Malmö stad bjuder in till guidade turer i gamla Malmö. Vi får veta mer om Rådhuset, Residenset, Claus Mortensens hus och Jörgen Kocks hus.

• •

S:t Petri kyrka arrangerar bland annat guidade visningar i kyrkan.

•

Söndagen den 21 maj firas en festmässa med bland andra biskop Johan Tyrberg i S:t Petri kyrka klockan 11.

Kyrkans hus, (Fiskehamnsgatan 3), har Öppet hus för barn och familjer hela lördagen. Det blir teater, pyssel, fika och film för alla åldrar.

20-21 maj i malmö

13

trovärdigt arbete

Den ofrivillige pensionären:

Claes Elfsberg vägrar checka ut Efter 45 år som journalist och programledare på Sveriges Television tvingades TV-profilen Claes Elfsberg sluta på grund av sin ålder. text Göran Engström foto Janne Danielsson SVT, Bertil Ericson/TT

M

ed bibehållen aptit på arbetslivet – och enligt sig själv starkare än någonsin yrkesmässigt – önskade han inget hellre än att få fortsätta sin anställning. Men arbetsgivaren sa nej.

– Jag har aldrig sett fram emot pensionen, den har nästan känts som en stupstock, berättar Claes Elfsberg för Trovärdigt.

Det var den 30 november 2015 som Claes Elfsberg tog plats framför tv-kamerorna i Aktuelltstudion för att göra sin allra sista nyhetssändning. Då hade den 67-årige tv-profilen – ibland kallad ”mister Aktuellt” – redan arbetat på övertid i två år. Åtminstone enligt de pensionsregler som gällt i Sverige större delen av de senaste hundra åren. Regler som Claes Elfsberg är kritisk till.

14

– Bara några veckor tidigare hade jag fått mycket beröm för min insats i samband med terrorattentaten i Paris. Jag var egentligen ledig, men blev inringd, och vi sände sedan i flera timmar. Att kort därefter sorteras ut på grund av min ålder kändes lite ironiskt, säger Claes Elfsberg. i sverige regleras pensionsåldern i lagen om anställningsskydd, LAS. Länge var den obligatoriska pensionsåldern 65 år, men 2003 skrevs LAS om och i den nya lagtexten står det att en anställd har rätt att stanna kvar på sin arbetsplats fram till utgången av den månad vederbörande fyller 67.

Efter 67 omfattas den anställde inte längre av lagen om anställningsskydd, och det är fritt fram för arbetsgivaren att ensidigt säga upp den anställde utan andra argument än just åldern.

Claes Elfsberg kallar sin uppsägning för tvångspensionering.

Något som skedde mot hans vilja för att det passade arbetsgivaren.

Han minns hur det kändes att få beskedet.

– Först blev jag deprimerad, därefter arg och upprörd, berättar han. ur krisen föddes en kreativitet som blev grunden till intervjuserien ”Köttberget checkar ut”.

Det var Claes Elfsbergs första uppdrag efter uppsägningen. Det gjordes på frilansbasis och sändes bara ett par månader senare i Sveriges television.

I serien intervjuade Claes Elfsberg flera välkända personer, som precis som han själv är födda på 40-talet, om hur de ser på sina liv och det de presterat. Bland gästerna fanns toppar från både näringslivet, politiken och den akademiska världen; Carl Bildt, Gudrun Schyman, Amelia Adamo och Jan Carlzon för att nämna några.

En annan av Claes Elfsbergs gäster var professor Hans Rosling.

arbete trovärdigt

Medverkande på konferensen Samhälle & Existens

För ett år sedan tvingades Claes Elfsberg, 68 år, mot sin vilja lämna Sveriges television. Han fortsätter arbeta för sin tidigare arbetsgivare på frilansbasis, men hade hellre sett att han fått behålla sin fasta anställning.

Att Claes Elfsberg blev journalist var en ren tillfällighet.

– Tanken när jag började studera på universitetet var att jag skulle bli lärare, men så var det någon som tipsade mig om journalistyrket.

Foto: Janne Danielsson/SVT, SVT1 Köttberget checkar ut 2015.

15

trovärdigt arbete

– Hans och jag är födda samma år, 1948. Till programmet hade han tagit med sig statistik som visade att medellivslängden ökat med 8,5 år under vår livstid. Det var inte meningen när pensionssystemet skapades att människor skulle susa runt i 20-30 år som pensionärer, säger Claes Elfsberg. det grundläggande problemet med de nuvarande pensionsreglerna är enligt Claes Elfsberg att de är så fixerade vid en viss ålder. Det tas ingen hänsyn vare sig till individens arbetsförmåga eller önskemål om att få fortsätta jobba.

Inte nog med att vi lever betydligt längre idag än för hundra år sedan, vi mår dessutom betydligt bättre fysiskt, konstaterar Elfsberg och efterlyser en rekonstruktion av regelverket.

– Det är helt orimligt att det fungerar som det gör nu, både av ekonomiska och personliga skäl.

Vi är många som mår bra av att fortsätta prestera och som inte vill bli hopfösta i en luddig grupp pensionärer.

– Det handlar om individens rätt att få göra det man tycker om. De som vill fortsätta jobba efter 67 ska få göra det. Samtidigt ska de som sett fram emot pensionen, som slitit hårt och inte orkar jobba längre, ha möjlighet att gå i pension. Men utgångspunkten måste ändå vara att det är bra att människor vill arbeta, säger han.

Ett argument som ibland förs fram i försvar för den rådande pensionsåldern är den höga arbetslösheten bland unga. Den gamling som klamrar sig fast vid en fast anställning efter 65 sägs göra det på bekostnad av någon yngre. Detta gäller inte minst i Claes Elfsbergs egen bransch, där nykläckta journalister ofta har stora problem att få jobb.

Claes Elfsberg tycker att det är ett felaktigt sätt att tänka. Ekonomin är inte så statisk menar han.

16

– Om man tror på marknadsekonomin som den fungerar idag så är det inte så. Vi har en växande ekonomi. Ju fler som arbetar desto bättre.

Sedan Claes Elfsberg började engagera sig i pensionsfrågan är det många som har hört av sig till honom. En del är positiva, andra negativa. Det finns de som hävdat att han bara drivs av personliga skäl.

Inget kunde vara mer felaktigt, konstaterar Claes Elfsberg.

– Det här handlar inte om mig, att jag vill fortsätta synas i rutan, utan om att det finns många högpresterande människor som vill fortsätta jobba men som tvingas bort av sina arbetsgivare.

– Personligen hade jag kunnat tänka mig många andra uppdrag, till exempel redaktör eller researcher, jobb som inte inneburit att jag suttit framför tv-kamerorna. ett annat grundläggande problem är enligt Claes Elfsberg att det finns starka krafter som vill cementera den rådande ordningen.

– Det handlar dels om arbetsgivarna, som ser pensionsavgångarna som en chans att rationalisera, men också om facket som ser pensionen som en belöning efter ett långt arbetsliv.

Enligt Claes Elfsberg finns det stora nackdelar med att sortera bort gamla människor från arbetsmarknaden. Den erfarenhet som går förlorad innebär en stor förlust för samhället, konstaterar han. det är emellertid inte bara arbetsmarknaden som drabbas hårt av denna utsortering. Ännu värre är det inom politiken, menar Claes Elfsberg. Mellan 20–25 procent av väljarkåren består av personer som passerat pensionsåldern, men bara ett par procent av ledamöterna i Riksdagen har uppnått den åldern.

– Riksdagen ska representera alla människor, men det här visar att

man inte tar de äldre på allvar.

Faran, både för Riksdagen och Sveriges television, är att man tappar i relevans.

Claes Elfsberg anser inte att det handlar om en generell diskriminering av äldre, utan snarare om ett slags missriktad välvilja.

– Avsikterna är ju inte onda från början. Och vi ska inte glömma att det finns många som verkligen längtar efter att få gå i pension. en av dem som hört av sig till honom och varit uppmuntrande är skådespelerskan och förre riksdagsledamoten Solveig Ternström, född 1937.

– Jag träffade henne nyligen. Hon dök på mig direkt och ville diskutera detta. Vi är många som tycker att detta är fel, sa hon, nu startar vi äldreupproret! Det finns ingen fast förening ännu, men …

Till sist, den som väljer att fortsätta jobba efter pensionen väljer ju rimligen bort något annat. Så vad är det Claes Elfsberg valt bort?

– Jag känner nog inte att jag avstår från något. Jag hinner med att resa, pyssla med fritidshuset och jag har en hel flock av barnbarn.

Dessutom arbetar min hustru fortfarande heltid, och jag har ingen lust att sitta hemma och vänta på att hon ska komma hem.

fakta claes elfsberg

claes elfsberg om:

ålder: 68 yrke: Journalist och programledare bor: Lägenhet vid Odenplan, Stockholm aktuell: Medverkar vid konferensen Samhälle & Existens, 27-28 april, i seminariet Och den ljusnande framtid är vår? Under seminariet diskuteras frågor som rör vår syn på arbete och pensionering. Är pensionsdiskussionen en klassfråga?

Det roligaste jobbminnet – Att få leda och rapportera från valvakor, både svenska, amerikanska och till EU-parlamentet. Det är en rapportering som rör själva fundamentet i demokratin. Det har varit en ynnest.

Det svåraste jobbminnet – Rapporteringen kring tsunamikatastrofen. Jag är inte religiös av mig, men det var en katastrof av nästan bibliska proportioner som berörde mig djupt.

Gången då allt gick fel i direktsändning – Jag har nog aldrig känt så. Däremot har jag efter nästan varje sändning tänkt att det funnits saker som jag inte är helt nöjd med, som jag kunde gjort annorlunda.

Intervjun jag aldrig glömmer – 1980 gjorde jag ett reportage om Oglala Sioux-indianerna i Syddakota, USA, efter att de vunnit en långdragen tvist mot den amerikanska staten. Det var nog inte så många som brydde sig om reportaget, men för mig var det som att kastas tillbaka till min egen barndom med indianer och cowboysare. Ett starkt minne.

Drömintervjun – Jag har en lång önskelista med namn på personer som jag vill intervjua. En av dessa håller jag på med just nu, mer vill jag inte avslöja.

Claes Elfsberg kan inte minnas en enda dag då det känts tråkigt att gå till jobbet. Visst har det varit väldigt stresssigt ibland, men alltid kul, konstaterar han.

Foto: Bertil Ericson/TT, Köttberget checkar ut, SVT.

17

17

Medverkande på konferensen Samhälle & Existens: Ett växande utanförskap. Mer våld och en kriminalitet som kryper allt längre ner i åldrarna. Så vad gör vi?

Balqis Lamis Khattab, 23 år och social entreprenör, säger sig ha svaret: – Lyssna på de unga och ge dem något vettigt att göra, något som känns meningsfullt för dem!

Balqis kämpar för Malmös

unga

D

text Göran Engström foto Kristina Strand Larsson

et börjar med en cykel eller en mobiltelefon.

Nästa gång är det en bil. Om vi inte fångar upp de småkriminella direkt är risken stor att vi förlorar dem.

Det menar Balqis Lamis Khattab, social entreprenör och grundare av integrationsnätverket Möllans Basement.

Sedan starten för 2,5 år sedan har hon hjälpt hundratals unga människor att hitta ett jobb eller en sysselsättning. Ett effektivt sätt att hålla ungdomar borta från kriminalitet, menar hon.

– Det är dyrt att växa upp i stan idag.

Ungdomarna ser till att skaffa fram pengar, om de inte lyckas skaffa ett jobb så hittar de andra sätt.

Klockan närmar sig fem på eftermiddagen. Så här dags brukar de första ungdomarna hänga på låset till lokalerna på Ahlmansgatan 13. Möllans Basement

18 18

håller normalt öppet från klockan 17:00 på eftermiddagen till 05:00 på morgonen, men just den här dagen är det stängt.

Balqis Lamis Khattab berättar att hon och hennes kollegor ska hålla en utbildning för ungdomar om hur det går till att starta en förening. Dessutom har hon ett möte på Malmö Live, där de bland annat ska diskutera hur man kan locka fler ungdomar från ytterområdena till Malmös nya konferens- och konsertanläggning.

– vi har gjort försök, bland annat genom att arrangera hiphop-konserter, ändå är det många som säger att de inte känner sig hemma eller välkomna där, berättar Balqis Lamis Khattab.

Men vi backar bandet. Det är sommaren 2014 och Balqis Lamis Khattab, som i flera år gått och grunnat på hur hon ska kunna göra något för de sysslolösa ungdomarna runt Möllan, får plötsligt en idé.

arbete trovärdigt

”

JAG HADE JU FUNDERAT PÅ DET HÄR SÅ LÄNGE, PLANERAT OCH BYGGT UPP ETT NÄTVERK AV SAMARBETSPARTNERS INOM NÄRINGSLIVET OCH FÖRENINGSLIVET.

Hennes arbetsgivare Stena Fastigheter äger lokaler inte bara runt Möllan utan också i många av de utsatta områden där ungdomarna som hon vill nå ut till kommer ifrån.

Hon berättar för sin arbetsgivare att hon vill starta ett integrationsnätverk, en mötesplats dit de unga kan gå om de behöver hjälp att söka jobb, skriva ihop ett cv eller bara hänga. Det Balqis Lamis Khattab vill är att få bort dem från gatorna, där risken att de ska hamna i dåligt sällskap är stor.

För detta behöver hon en lokal. Hennes arbetsgivare ber henne komma in med en projektplan.

–De brukar kalla oss för den roliga arbetsförmedlingen, säger Balqis Lamis Khattab. Sedan drygt två år tillbaka driver hon integrationsnätverket Möllans Basement och har lyckats ordna jobb till hundratals ungdomar.

därefter går allt väldigt fort.

– Jag hade ju funderat på det här så länge, planerat och byggt upp ett nätverk av samarbetspartners både inom näringslivet och föreningslivet, berättar Balqis Lamis Khattab.

Två dagar senare ligger projektplanen 19 19

trovärdigt arbete

på en överrumplad arbetsgivares skrivbord. En dunkel och rätt ofräsch källarlokal på Fricksgatan blir Möllans Basements första adress.

– Möllans Basement har blivit en mötesplats för ungdomar från hela Malmö. Här får de hjälp att söka jobb och utbildningar. Det är även okej att bara komma hit och hänga, säger grundaren Balqis Lamis Khattab.

Gården där Balqis Lamis Khattab växte upp var en trygg, ombonad plats. Det karaktäristiska vattentornet reser sig i bakgrunden. En känd Malmösiluett.

att 2,5 år senare prata om succé känns nästan futtigt. Möllans Basement har blivit en mötesplats för ungdomar från hela Malmö; Lindängen, Kroksbäck, Holma, Rosengård, Hermodsdal och naturligtvis Möllan – den stadsdel där Balqis Lamis Khattab själv växte upp och fortfarande bor kvar. Nätverket av samarbetspartners har växt och innefattar idag både idrottsföreningar och ideella organisationer som Rädda Barnen, men också privata företag – bland annat två väletablerade rekryteringsfirmor – som hör av sig när de behöver ny personal.

Hittills har Balqis Khattab varit med om att förmedla 100-tals jobb av olika karaktär, berättar hon. Allt från tillfälliga timanställningar inom nöjes- och restaurangbranschen till fasta heltidsjobb på stora företag som Ikea, VA Syd och till och med inom polisen.

– många av ungdomarna som kommer hit drömmer om att bli poliser eller väktare, så jag ringde upp polisen och frågade hur de skulle kunna hjälpa till. Min förhoppning var att de kanske skulle kunna ordna någon form av praktikplats eller utbildning, men det slutade med att åtta personer fick heltidsjobb som gränskontrollanter vid Öresundsbron, berättar Balqis Lamis Khattab.

– Min ambition är att ingen som kommer hit ska gå tomhänt härifrån. De som bara kommer hit för att hänga, spela biljard eller träffa kompisar får göra det, och de som vill ha hjälp att söka jobb eller utbildningar får hjälp med det.

Till de ursprungliga lokalerna på Fricksgatan kommer idag tjejer från olika delar av Malmö för att kickboxas och lära sig dans. De nyare lokalerna på Ahlgatan 13 var i ett bedrövligt skick när Möllans Basement tog över dem, men ungdomarna har hjälpts åt med att fräscha upp dem, berättar Balqis Lamis Khattab stolt. det skymmer utanför fönstren på Ahlmansgatan. Balqis Lamis Khattab drar till sig den svarta knälånga kappan som legat

20

arbete trovärdigt

Balqis Lamis Khattab har bott på samma gård på Möllan i hela sitt liv. Hon känner grannarna och gick själv på dagiset som fortfarande finns kvar på innergården.

fakta balqis lamis khattab

slängd över soffans ena armstöd.

– Alla de här möblerna fick vi av en resebyrå. De hade hört talas om oss och ringde själv hit och frågade om vi ville ha dem.

Jag förstår att det är dags att runda av, mötet på Malmö Live väntar, men innan vi skiljs åt vill jag veta vad en tjej, som bara lite drygt 20 år gammal hunnit med att uträtta mer än vad de flesta av oss gör under ett helt liv, har för planer och framtidsdrömmar.

– Jag är en entreprenör, det är inte en titel som jag tagit själv utan vad andra har sagt till mig. Och ända sedan starten av Möllans Basement har mitt mål varit att inom tio år starta en egen entreprenörsskola, där ungdomar som drömmer om att starta eget kan få stöd och utbildning, avslutar Balqis Lamis Khattab.

ålder: yrke:

23 Entreprenör och grundare av den alternativa arbetsförmedlingen Möllans Basement bor: Möllan i Malmö aktuell: Medverkar vid konferensen Samhälle & Existens, 27–28 april, i seminarierna ”Född till chef och ledare – eller går det att lära sig” samt ”Låtom oss fröjdas i ungdomens år”. Vid seminariet kommer bl a ungas syn på framtiden, yrkesval och arbetsliv samt tilltro till samhället att debatteras.

21

trovärdigt arbete

Jobbet förändrade allt

”Det är alltid lättare att anställa någon som heter

Jesper”

I flera år hoppade Fadi Matariy runt mellan tillfälliga utbildningar och praktikplatser. Det var först när han vände sig till Möllans Basement och Balqis Lamis Khattab som han fick ett riktigt jobb med lön.

– Det har förändrat allt för mig. Jag har flyttat till egen lägenhet och jag behöver inte oroa mig för hyran och räkningarna, säger han.

F

text Göran Engström foto Kristina Strand Larsson

adi Matariy är 26 år gammal. Sedan mars förra året jobbar han som gränskontrollant hos Polismyndigheten, ett arbete som bland annat innebär att han genomför identitetskontroller på personer som passerar gränsen på väg in i Sverige. Arbetsplatserna varierar, berättar han. Ibland är han stationerad vid Öresundsbron, ibland i Helsingborg, Trelleborg eller Hyllie.

Trots att Fadi Matariy varit aktivt jobbsökande i nästan åtta år är det här hans första riktiga anställning. Att kalla det ett drömjobb är kanske att ta i, konstaterar han, men det är en riktig anställning med en okej lön och han trivs bra både med arbetsuppgifter och kollegor.

– Det har betytt jättemycket, jag har blivit stabilare som person.

22

Innan bodde jag hemma hos min mamma och delade rum med mina två yngre bröder. Nu har jag flyttat till en egen nyrenoverad lägenhet med balkong. Jag får ta eget ansvar, städa och laga mat. Det är najs, säger Fadi Matariy.

Fadi Matariy är uppväxt i Malmö

DET HAR BETYTT JÄTTEMYCKET. JAG HAR BLIVIT STABILARE SOM PERSON. INNAN BODDE JAG HEMMA HOS MAMMA OCH DELADE RUM MED MINA TVÅ YNGRE BRÖDER. och känner väl till de problem som många ungdomar brottas med här.

Det är generellt sett en väldigt tuff arbetsmarknad för unga, konstaterar han. Extra tufft att få jobb är det om man har ett utländskt klingande namn.

– Det spelar ingen roll hur duktig och skötsam du är, det är alltid lättare för en arbetsgivare att anställa någon som heter Jesper.

Han är inte den enda från Möllans Basement som fått jobb som gränskontrollant. Enligt Balqis Lamis Khattab är det sju eller åtta av hennes ungdomar som jobbat där det senaste året.

– utan balqis hjälp hade jag aldrig fått reda på att de här jobben fanns, konstaterar Fadi Matariy. Det här är inte den typen av jobb som annonseras ut. Det var en rätt tuff urvalsprocess där polisen kollade upp allt från familjeförhållande och ekonomi till om man var spelberoende eller hade ett kriminellt förflutet.

Hur trivs han då?

– Det är klart att det finns småsaker som inte är så roliga, till exempel som idag när det snöar och blåser. Men det är ju inte unikt

för den här arbetsplatsen. Jag ser till att sköta mig, jag kommer i tid och vill utvecklas.

Anställningskontraktet med Polismyndigheten sträcker sig fram till augusti i år. Vad som händer efter det vet inte Fadi Matariy, det hänger delvis på vilka beslut som fattas i gräns- och migrationsfrågan, förklarar han.

Fortsätter de utökade svenska gränskontrollerna är chansen stor att han får förlängt.

Oavsett hur det går så är Fadi Matariy mer optimistisk inför framtiden nu än tidigare. Att ha jobbat inom polisen är en viktig erfarenhet, och det ser bra ut att kunna skriva det i framtida jobbansökningar.

– Jag har inget emot att testa andra jobb, och kommer att söka mig vidare om jag inte får förlängt här. Något drömyrke har jag inte, men jag vill gärna ha ett jobb som är socialt.

fakta fadi matariy ålder: bor: familj:

26 I en nyrenoverad etta på 28 kvadratmeter på Lindängen Mamma, styvpappa och två yngre bröder Fadi Matariy är en sann Malmöbo och känner väl till staden. Trovärdigt träffar honom för fotografering på Café Alé där han beställer det starkaste kaffet innan han går i väg till gymmet. Träning är viktigt för Fadi som vill leva sunt och ser till att lägga sig i god tid när hans arbete börjar i ottan.

23

text/foto Kristina Strand Larsson

Den bästa tiden

trovärdigt arbete

24

När barnen kommer förändras ofta synen på arbete och fritid radikalt. Det så kallade livspusslet gör entré. Hur ser dagens föräldrar på fördelningen mellan arbete och föräldraledighet?

E

nligt Försäkringskassans statistik från 2016 går utvecklingen mot en jämnare fördelning mellan könen när det gäller uttag av föräldrapenning. Det går dock långsamt och är vanligare bland par med högre utbildning.

I ”Föräldrapenning och yrke” (Korta analyser 2016:1) skriver Försäkringskassan att bibliotekarier, kemister och civilingenjörer är exempel på yrken där kvinnor och män delar mest lika på föräldrapenningdagarna. En manlig

bibliotekarie tar i genomsnitt ut 137 dagar, att jämföra med genomsnittet i landet på 69 dagar för männen i övrigt.

Hur ser det ut i Malmö? För att få ett lokalt perspektiv på statistiken begav sig Trovärdigt till ett av Svenska kyrkan Malmös välbesökta öppna caféer för färldralediga – i Husie församlingshem.

Möt några mammor och pappor som berättar om hur de ser på föräldraledighet, yrkesliv och livspussel.

arbete trovärdigt

jonas karlström hay, pappa till kobbe

J

ag är frilansskådespelare och dramatiker. Min fru är också frilansskådis och vi har delat på föräldraledigheten ungefär 50–50. Ingen av oss har ett jobb att gå till varje dag, vi är projektanställda eller driver egna projekt.

Våra arbeten är lätta att kombinera med föräldraskap.

Att bli förälder har förändrat mig på det sättet att jag inte har ett lika starkt utifrånperspektiv längre. En annan sak som hände sedan jag blivit förälder var att en pjäs jag höll på att skriva, kom att handla om något helt annat än det som var tänkt från början.

Jag hade sökt pengar för att skriva och familjen hyrde ett hus på Bali i fem veckor för att jag skulle få arbetsro. Hemma kan det vara svårt att hitta koncentration.

Telefonen ringer och som frilans måste du alltid vara tillgänglig.

Pjäsen skulle handla om rädslor, hur vi missar att leva för att vi oroar oss för allt.

Kobbe var sex månader när vi åkte till Bali och som nyblven pappa tänkte jag mycket på att jag inte skulle vara för beskyddande mot mitt barn, jag ville ju också att han skulle få ett roligt liv. Men väl på Bali såg jag en massa risker överallt – här kunde Kobbe trilla, där kunde han slå sig. Hur ska vi som föräldrar göra för att våra rädslor inte ska bli barnens rädslor?

claudia leidinger, mamma till sofia

P

recis före min föräldraledighet avslutades mitt projekt. Så jag blev arbetslös samtidigt som jag blev mamma. Jag är industriell designer och arbetade på Tetra Pak. Eftersom jag inte har något jobb just nu, tar jag den största delen av föräldraledigheten och börjar söka jobb när Sofia börjar på dagis.

Nu tar jag det lugnt, Sofia behöver mig.

Jag längtar efter att börja jobba igen, men vill också vara med min dotter. Det är lite svårt att balansera. Min man är serviceingenjör på Tetra Pak och eftersom han har jobb delade vi upp det så här.

25

trovärdigt arbete

ala mirza, mamma till ali och elia

J

ag är nyutexaminerad lärare i religion och historia för högstadiet och gymnasiet. Min man är dataingenjör och programmerare. Han har ett flexibelt arbete.

Egentligen ville han dela föräldraledigheten rakt av, men det ville inte jag. Min man har varit ledig i längre perioder och ibland har vi lyckats vara lediga samtidigt. Min stora pojke har provat att vara hos dagmamma, men det fungerade inte så bra. Eftersom jag är ledig med lillebror fick han också vara hemma. Det är bättre att storebror börjar när han blir mogen. Egentligen är det ganska traumatiskt även för föräldern att ta farväl av sitt ledsna barn på morgonen.

Jag känner ingen stress inför att börja jobba, men ser fram emot det. Det finns många lärarjobb. Det bästa är att ha en fot i arbetslivet och en hemma så länge barnen är små.

johan sjöström, pappa till joel

J

oel är vårt första barn. Att vara pappaledig är superbra. Det är som att få en välbehövlig paus i livet. Jag får titta på när Joel växer och hittar på saker, sedan är det klart att det kan vara jobbigt ibland också. I somras började jag min pappaledighet. Då hade min fru varit hemma i

raymond lindquist, pappa till emilian

P

ett år. Vi lyckades också få några månader tillsammans under sommaren. Tanken är att Joel ska få vara hemma tills han är 18 månader och sedan börja på dagis.

Jag är platschef på Siemens vindkraft och min fru studerar. Vi är lediga en månad till, Joel och jag. Sedan ska vi skolas in på förskola och jobb.

26

recis efter det att Emilian fyllde ett år gick jag på pappaledighet. Min fru var hemma det första året. Jag arbetar med affärsutveckling inom IT och min fru på Skatteverket.

Under sommaren har vi varit lediga tillsammans. Jag har haft möjlighet att jobba från stugan så vi har haft det jättebra. När jag behöver jobba säger jag till barnen att de får klara sig själva en stund. Men ibland stänger jag bara ner datorn och vi går och badar istället. Det är också viktigt att visa barnen att de kommer först. Emilian är vårt tredje barn, vi har ett tvillingpar på sju år.

Tanken är att Emilian ska börja på förskola när han är ett och ett halvt. Då började hans äldre syskon.

Tvillingarna älskar att ta hand om Emilian, som också leker allt mer självständigt.

För att betala räkningarna måste båda föräldrarna arbeta. Jag tycker det fungerar ganska bra. Som det är i dag tjänar jag mer än min fru, den som tjänar mest behöver jobba.

arbete trovärdigt

therese riandebäck, mamma till tyra

T david kroon, pappa till egon

J

ag är pappaledig sedan åtta månader tillbaka. Min sambo var hemma det första året. Egon är vårt första barn.

Att vara pappaledig är kul. Det är en utmaning att hitta på saker med Egon, som vill ständigt göra grejer och pratar mycket.

Här på Öppet hus i Husie församlingshem får Egon stimulans och kan leka med andra leksaker än hemma.

yra är vårt första barn, det är spännande. Jag är florist, ett yrke som jag älskar. Det yrkesvalet ångrar jag inte en sekund.

Min man arbetar i hamnen just nu. Han är anställd av ett bemanningsföretag. Både min man och jag vill vara hemma så länge vi kan med Tyra. Båda ska ha rätten, men att jag stannar hemma det första året känns rimligt eftersom jag inte vill stressa med amningen. Sedan ska min man vara ledig i ett halvår.

När vi fick reda på att vi väntade barn började vi spara pengar och lägga undan för att ha en reserv om något oförutsett skulle inträffa. Jag och min man talade igenom det tidigt. Själv började jag inte på dagis förrän jag var två år. Jag var inte redo innan dess och när jag fick en lillasyster bestämde mina föräldrar att jag fick vara hemma. När jag var fyra år började jag sedan på förskola och då var det roligt.

Min mamma gick ner i arbetstid när barnen kom. Jag hoppas att jag ska kunna jobba lite mindre, trots att vi är ett litet företag med bara fyra anställda. Jag älskar mitt jobb och ändå vill jag vara med Tyra, det är inte helt lätt att få ihop. Den trygghet och uppskattning jag har fått från mina föräldrar vill jag ge vidare till mina barn. Jag tror att barn får mer självförtroende om de tillbringar tid med familjen och umgås mycket med den.

linnea borvai eriksson, mamma till aline

A

line är vårt första barn. Att vara föräldraledig är bättre än jag trodde. Vi hade gärna delat upp föräldraledigheten mer, men min man arbetar i Köpenhamn och där har man bara tre månaders föräldraledighet. Han hade velat vara hemma längre om han hade fått.

Jag arbetar som planeringssekreterare och min man med finans. I februari börjar jag jobba igen.

27

trovärdigt arbete

Det är inte alla som vet vad de vill jobba med när de går i åttan.

Då har man fullt upp med att fundera på gymnasievalet. Men vissa har framtiden utstakad och har inte ett drömjobb utan flera. Vem har sagt att man måste arbeta med samma sak hela livet? Trovärdigt talade med konfirmander i Limhamns kyrka och i Kirsebergskyrkan för att få veta vad nästa generation har för mål.

Full koll på drömjobbet? text/foto Kristina Strand Larsson

L

imhamn har så många konfirmander att alla grupper inte får plats i församlingshemmet.

Vissa får ha sin undervisning i kyrkan. I dag gör konfirmanderna en upplevelsevandring i det dunkla kyrkorummet, testar orgeln och samtalar i grupper.

Det är fint att vara i kyrkan, tycker de.

Stämningsfullt och ”på riktigt”. Konfirmanderna Edwin Persson, Axel Hertz och Oscar Gantén tar sig tid att berätta för Trovärdigt om sina yrkesdrömmar.

Edwin Persson vill arbeta med fastigheter och köpa och hyra ut hus. Det är något han kan tänka sig att göra bredvid sitt ordinarie jobb, som han ännu inte vet vad det kommer att vara. Edwin Perssons farbror är i fastighetsbranchen och det verkar intressant.

– Jag tror att det är bättre att ha sin inkomst från flera håll än bara ett. Det är säkrare, säger han.

Edwin Persson har redan sommarjobbat på Burger King och säger sig inte oroa sig för framtida arbetslöshet.

Oscar Gantén har också haft sommarjobb – som fotbollstränare. Hans pappa och storebror arbetar båda med försäkringar för företag och Oscar tänker att det kanske också kan bli hans yrkesbana. På frågan om killarna tror att de kommer att arbeta mycket övertid som vuxna, säger de båda 28

att 40 timmar i veckan – normal arbetstid – är vad de tänker sig.

Edwin, som tänker sig två jobb, skrattar lite och säger att det kanske blir svårt.

Axel Hertz stannar kvar en stund efter konfirmandundervisningen för att berätta. Han vet redan nu att han vill bli egen företagare. Då får han bestämma över sina egna tider och arbeta självständigt.

Kanske ska han sälja någon produkt eller arbeta med fastigheter. Axel Hertzs pappa är egen företagare och han tycker att det verkar vara ett bra och fritt liv.

– Först vill jag nog plugga, sedan kanske vara anställd ett tag. Och det är klart att jag drömmer om att se världen. i kirsebergskyrkan en vecka senare möter Trovärdigt Miranda Kanerup Subasic, Julia Englesson, Jonathan Neilan och Mattias Tovesson. Vi sitter runt ett stort bord i en sal utanför själva kyrkorummet. Konfirmanderna har precis haft en andakt med massor av tända ljus och musik.

Miranda Kanerup Subasic.

arbete trovärdigt

Oscar Gantén.

Axel Hertz.

Miranda Kanerup Subasic har sina framtidsplaner helt klara.

– Jag är väldigt målinriktad, jag ska bli psykolog och personlig tränare. Min dröm är också att skriva en hälsobok.

– Då kan du bli idrottsspsykolog, föreslår någon av killarna som sitter runt bordet Men, nej, det är inte Miranda Kanerup Subasics tanke. Hon vill ha flera utbildningar och flera jobb. Som psykolog vill hon hjälpa unga som har det svårt. Som personlig tränare vill hon lära människor mer om kost och träning. Men visst hänger de två yrkena ihop, medger Miranda Kanerup Subasic.

– Jag vet att det är svårt att komma in på psykologprogrammet, mina planer är att söka in direkt efter gymnasiet. Kommer jag inte in kan jag jobba ett tag, bland annat skulle jag vilja jobba på Åhléns.

Naturvetenskapligt program i Lund lutar det åt för Miranda Kanerup Subasic. riktigt lika säker är inte hennes kompis Julia Englesson.

Polisyrket intresserar henne, främst ridande polis. Hon är också intresserad av mode ooch smink.

Dessa två yrkesdrömmar ses kanske som motsägelsefulla av äldre generationer. Men inte av dem som går i högstadiet i dag. Ett liv är långt och framtida arbetstagare kommer att byta yrke flera gånger, eller kombinera flera kompetenser.

Jonathan Neilan skrattar när han får frågan om vad som är hans drömjobb.

– Jag vill tjäna mycket pengar! Vinna på Lotto hade varit drömmen. Egentligen vet jag nog inte vad jag vill jobba med.

Jag har funderat på idrottslärare, jag spelar fotboll. Pilot, kanske, men till det är det svårt att bli antagen.

Inte heller Mattias Tovesson säger sig ha en aning om vad han vill göra i framtiden. Han håller på med E-sport, berättar han. Det finns ju duktiga spelare som lever på det. Troligtvis blir det inte hans framtida yrke, tänker han vidare.

Men vem vet, många av de yrken som dagens unga kommer att ha känner vi inte ens till i dag. Den ljusnande framtid är vår. Eller kanske den osäkra, den hoppfulla och den mest osannolika någonsin?

DET ÄR KLART JAG DRÖMMER OM ATT SE VÄRLDEN.

Edwin Persson.

Julia Englesson.

Jonathan Neilan.

Mattias Tovesson.

29 29

trovärdigt lättsmält

Lättsmält

Hallå där...

VILL DU BLI PRAKTIKANT I TANZANIA?

Hej Lasse! Du har funnits med på Svenska kyrkan Malmös Facebooksida och Instagram-konto iklädd änglavingar. Är du en ängel?

– Ja, jag är ju elektriker! Vi dyker upp som räddande änglar.

Vad gör en elektriker i Svenska kyrkan?

– Kyrkornas fastighetstekniker sköter underhållet av byggnaderna och är duktiga på det mesta, men till elarbeten krävs en auktoriserad elektriker. Kyrkor är ofta gamla hus, med äldre elsystem. Då kan det bli fel ibland. Uppstår ett problem ringer teknikern mig eller min kollega.

Totalt har Svenska kyrkan Malmö cirka 50 byggnader om vi räknar in kyrkor, församlingshem och prästgårdar. Det stora som händer just nu är att kyrkan byter ut gamla system till ny energibesparande LED-miljö.

För ett tag sedan fick Heliga Trefaldighetskyrkan nya fasadstrålkastare med LED-lampor, de drar kanske en tiondel av vad de gamla gjorde. Nu när du ringde mig är jag uppe under taket i Limhamns församlingshem och arbetar med belysningen här.

Vad är det bästa med ditt jobb?

– Alla trevliga människor som jag får möta! Bemöt andra som du själv vill bli bemött, det är mitt motto.

Ett leende gör livet lättare.

30

Är du intresserad av att uppleva ett annat land? Göra en insats och lära dig swahili?

Kanske du får erfarenheter som förändrar dig som människa?

Hösten 2017 erbjuder Lunds stift två praktikantplatser i kyrkan i Tanzania. För att söka ska du vara 20-30 år.

Utlandsvistelsen är fyra månader. svenskakyrkan.se/ lundsstift

radiosändningar via nätet

Podcast

Gillar du att lyssna på poddar?

Här är några tips!

Prata till punkt med ärkebiskopen I podcasten samtalar ärkebiskop Antje om existentiella frågor, kristen tro, och det goda samhället med en utvald gäst. Varje samtal är omkring 50 minuter. Senaste gäst var Carl Bildt som berättade om världsläget, krig, fred, förlåtelse och försoning. svenskakyrkan.se/pratatillpunkt

Tolkning pågår Det här är en teologipodd för dig som vill delta i tolkande samtal om tro, liv och söndagens bibeltexter.

Varje poddavsnitt är ett samtal mellan två eller fler personer. Vi försöker förstå vad texten kan betyda för oss idag. Podden drivs av sju präster i Svenska kyrkan: Clara Nystrand, Ola Fornling, Ida Wreland, Anders Blomquist, Lisa Vinsander, Jonas Persson och Albin Tanke.

LÄST PÅ TWITTER @PerPerLarson: Är rätt osäker på ifall gud inte finns men om han finns så är jag ganska säker. @Mats_Ingels: Tänk vad Jesus måste ha varit förvånad när han återuppstod från de döda och hans klocka gick en timme fel? #sommartid #påsk #jesus

VARDAGSINSPIRATION? Biskopar och barnpedagoger, pilgrimer och praktikanter.

Tillsammans ger Svenska kyrkans bloggare fler perspektiv på tillvaron. Läs och följ de du vill på blogg.svenskakyrkan.se/

om änglar, orgelmusik i telefonen och vårkänslor...

SUGEN PÅ SOPPA? Välkommen på middagsbön i S:t Johannes kyrka varje tisdag kl 12:10. Därefter serveras soppa och nybakat bröd för 30 kronor i S:t Johannes församlingshem.

Vårkänslor.... den meteorologiska definitionen av vår är att dygnsmedeltemperaturen ska vara stigande och ligga mellan 0 och 10 plusgrader.

Några exempel på när våren normalt brukar anlända: Kiruna 1 maj, Stockholm 16 mars och Malmö 22 februari. Påskvädret under 2000-talet har bjudit på både +26° och -41°.

Källa: smhi.se/kunskapsbanken/

SM i fågelholksbygge för nionde året i rad arrangerar Naturskyddsföreningen i Sverige SM i fågelholksbygge. Plocka fram brädor, verktyg och låt fantasin flöda. Tävlingen är öppen för alla grundskole- och gymnasieklasser och avgörs den 6-9 april på Nordiska Trädgårdsmässan i Älvsjö.

Källa: naturskyddsforeningen.se/ skola/holk-sm En av finalisterna 2015 var ”Mineor”, byggd av Nättraby kunskapscentrum i Karlskrona.

GÅ IN I EN KYRKA OCH LYSSNA TILL STORSLAGEN MUSIK FRÅN ORGELN – I DIN TELEFON! Lunds stift har tagit fram åtta så kallade platsspecifika ljudreportage i några av stiftets kyrkor.

Reportagen innehåller musik framförda på respektive orgel men även fakta och anekdoter. Det går alltså utmärkt att lyssna på plats till härlig orgelmusik även om ingen personal är på plats – du kan lyssna i mobilen!

En av kyrkorna som fått ett ljudreportage

är Karlshamns kyrka. I reportaget fick Anders Johnsson, organist i S:t Andreas kyrka i Malmö spela på kyrkans orgel. Han menar att just denna orgel är stilbildande och påverkade utvecklingen av orglarna både i Lunds stift och i hela i Sverige.

– Orgeln byggdes 1973 och dåvarande organisten Börje Tornborg spelade en avgörande roll för hur speciell den blev. Han har berättat att han

vaknade en natt och visste att en del av piporna från den gamla 1800-talsorgeln skulle få vara med i den nya.

Detta medför att orgeln passar både för barock- och för romantisk musik.

När orgeln stod färdig vallfärdade många organister för att få spela på den och det gjordes också en del skivinspelningar.

Ljudreportagen finns på webben och kan lyssnas till var som helst men den bästa helhetsupplevelsen får man på plats.

I Lunds stift finns det 514 kyrkor med uppskattningsvis 750 orglar, de flesta är kulturminnesskyddade.

Källa: svenskakyrkan.se/lundsstift

31

trovärdigt påsk

DEN FÖRSTA PÅSKEN I STAN Jag minns så väl den första påsken jag firade i Malmö. Det måste varit 1998.

Jag hade flyttat från Lund till Värnhemstorget sommaren innan, och började finna mig tillrätta i mitt nya liv som Malmöbo.

S

text Maria Bergius foto Kristina Strand Larsson

tan bubblade, då också. Demonstrationerna ringlade sig genom centrum, de som protesterade skanderade ”Hej hopp, brostopp!”. Västra hamnen höll på att planeras, högskolan hade just öppnat. Det var en annan tid, och ändå är så mycket samma.

Efter att ha sökt runt lite hamnade jag till slut i Kirsebergskyrkan, och snart blev jag medlem i en av gudstjänstgrupperna.

Gemenskapen var härlig. Vi var olika som människor, olika åldrar och bakgrund, men vi samlades i en gemensam kärlek till gudstjänsten och kyrkorummet. Vi hade roligt. och så närmade sig påsken. Jag var lite ängslig, för min dåvarande pojkvän skulle resa bort, och jag skulle vara ensam kvar i stan.

Men jag hade ingen anledning att vara orolig. Den påsken blev den viktigaste påsken i mitt liv.

Jag var med på allt.

Jag var där på skärtorsdagsmässa.

Vi dansade cirkeldanser och skrattade.

På långfredagen kom jag tillbaka. Då var det gudstjänst, och sedan vandrade vi med korset genom hela stan, bort till S:t Matteus för sopplunch och sen slutade vi i S:ta Maria i Rosengård med korsandakt tillsammans med våra katolska vänner.

Påskdagen tillbringade jag i tystnad, tills det var dags att återvända till kyrkan och jubla över uppståndelsen mitt i natten. Då var det fest! Och påskdagens mässa var precis så sprudlande som livets återkomst förtjänar. och inget av det här är speciellt unikt för Kirseberg, varken då eller nu. Men det var första gången i mitt liv som jag följde med i hela påskens rytm. Skärtorsdagens gemenskap som förbyts i sorg, långfredagens smärta, och glädjen när livet återvänder. Och jag tror att det finns något djupt mänskligt i att leva i den rytmen.

Efter liv kommer död, efter död kommer liv. Jag lärde mig, den påsken, att påskdagsglädjen är svår att ta på allvar om en inte har upplevt långfredagssorgen. Och jag lärde mig att sorgen bärs bäst gemensamt. Efter dess går jag i kyrkan så mycket jag bara kan under påsken, för i berättelsen om Jesus liv, död och uppståndelse hör jag mitt eget liv speglas, och där får jag hopp. Varje år.

32

påsken dag för dag Jesus säger: ”Jag är uppståndelsen och livet.

Den som tror på mig skall leva om han än dör.”

Johannes 11:25.

Jesus kom till oss för att visa på en livserfaren Gud. Han levde på jorden, skrattade och grät precis som vi. Han vet vad det är att leva som människa. Jesus levde, dog och uppstod till det eviga livet. Om detta handlar påsken.

palmsöndagen Jesus red in i Jerusalem på en åsna, och mottogs av en folkmassa som jublade, viftade med palmblad och ropade ”Hosianna!”.

Matteusevangeliet 21:6–9

skärtorsdagen Jesus äter den sista måltiden tillsammans med sina lärjungar. Han delar ut bröd och vin – den första nattvarden, som vi firat allt sedan dess. Efter måltiden gick Jesus till en trädgård som kallades Getsemane. Där togs han till fånga av vakterna som ville få honom korsfäst.

långfredagen Jesus döms oskyldig till döden för att ha gjort anspråk på att kallas judarnas kung. Han korsfästs och dör på eftermiddagen. Jesus sveps in i linnetyg och läggs i en grav som är uthuggen ur berget, med en stor sten som täcker ingången.

Med ett högt rop slutade Jesus att andas. Och då brast förhänget i templet i två delar, uppifrån och ända ner.

När officeren som stod vänd mot honom såg honom ge upp andan på det sättet sa han: ”Den mannen måste ha varit Guds son.

Markusevangeliet 15:37–39

påskdagen På påskdagen uppstår Jesus – död blir till liv! Under påskdagens morgon kommer en grupp kvinnor till Jesus grav, men finner att den stora stenen är borta, graven är tom och en ängel finns där som berättar för dem att Jesus har uppstått. Jublande rusar kvinnorna in till staden för att berätta för lärjungarna och allt folket.

Efter Sabbaten, i gryningen den första veckodagen, kom Maria från Magdala och den andra Maria för att se på graven. Då blev det ett kraftigt jordskalv ty Herrens ängel steg ner från himlen och kom och rullade undan stenen och satte sig på den. Hans utseende var som blixten och hans kläder vita som snö. Vakterna skakade av skräck för honom och blev liggande som döda. Men ängeln sade till kvinnorna: ”Var inte rädda. Jag vet att ni söker efter Jesus, som blev korsfäst. Han är inte här, han har uppstått, så som han sade.

Matteusevangeliet 28:1–6

33

trovärdigt kyrkoval

DEMOKRATI ÄR INGET VI KAN TA FÖR GIVET Den 17 september i år är det kyrkoval. Ett viktigt val som påverkar hur Svenska kyrkan ska styras de närmaste fyra åren. Madeleine Lindholm är ersättare i valnämnden i Svenska kyrkan Malmö och vill att vi ska vara rädda om demokratin.

så här väljer du till kyrkovalet I kyrkovalet görs val till tre olika nivåer.

Ditt lokala val; Kyrkofullmäktige för Svenska kyrkan Malmö Kyrkofullmäktige bestämmer ramarna för den verksamhet som finns nära dig.

Val till stiftet, regionalt Svenska kyrkan är indelad i 13 stift.

Stiftsfullmäktige är stiftets högsta beslutande organ.

Val till kyrkomötet, nationellt Kyrkomötet är Svenska kyrkan högsta beslutande organ med 251 ledamöter. Det beslutar om kyrkans gemensamma och övergripande frågor.

34

T

text/foto Kristina Strand Larsson

ill en början handlade det om nyfikenhet när Madeleine Lindholm blev intresserad av att bli förtroendevald i Svenska kyrkan. Hon ville få en större inblick i hur den politiska delen av kyrkan fungerar. Vad är det för dialoger som förs och vilka beslut fattas i de olika nivåerna? Hur går det till?

– En av de frågor som jag tycker är viktiga är demokratin och vår möjlighet att påverka. Därför blev det valnämnden för mig.

Valnämnden arbetar med att förbereda kyrkovalet. Bland annat ska vi underlätta röstningen för alla så långt det är möjligt, säger Madeleine Lindholm.

Vad gör en förtroendevald i Svenska kyrkan?

– En förtroendevald arbetar för de människor som personen fått förtroendet från.

Vi kan inte alla sitta vid samma bord, därför väljs en person som ska föra fleras talan.

Vad är den viktigaste frågan för dig?

– Om jag tänker utifrån det uppdrag jag har idag, är det att så många som möjligt förstår vikten av att använda sin demokratiska rätt och rösta. madeleine lindholm tillhör socialdemokraterna. I kyrkovalet kallas de olika grupperingarna man kan rösta på för nomineringsgrupper. En nomineringsgrupp kan tillhöra ett visst politiskt parti, men kan också bestå av människor som delar en idé eller en vision om kyrkan. Du behöver alltså inte tillhöra ett politiskt parti för att bli förtroendevald.

Svenska kyrkan är viktig för samhället, menar Madeleine Lindholm. Kyrkan gör så mycket mer än att bara fira gudstjänster. I debatterna som pågår tar Svenska kyrkan ställning och står för sina värderingar. Kyrkan finns alltid på den svages sida.

– För mig är Svenska kyrkan en plats dit man kan komma var man än befinner sig i livet. Vid glädje, vid sorg, som barn och som gammal. Om livet känns tungt kan jag vända mig till kyrkan för stöd och hjälp.

Det kan handla om allt från samtal till en jacka som värmer.

Varför ska man rösta i kyrkovalet?

– För att använda sin demokratiska röst.

I den större bilden påverkar jag med min röst vilken värdegrund som kommer att genomsyra kyrkan. Den chansen ska man inte missa.

Hur gör jag om jag vill påverka Svenska kyrkan i Malmö?

– Först och främst: gå och rösta! Den som vill kan engagera sig, gärna politiskt, och ta på sig ett förtroendeuppdrag. Har du inte möjlighet till det, kan du skriva till församlingsrådet och berätta om dina förslag. en öppen kyrka för alla, det är den viktigaste frågan för Madeleine Lindholm inför nästa kyrkoval.

– Alla människor har lika värde. Detta vill jag ska fortsätta genomsyra Svenska kyrkans verksamhet. Samma fråga vill jag att kyrkan ska vidareutveckla i nya handlingar och aktiviteter.

AKTUELLT

fakta kyrkovalet Cirka 5,5 miljoner av Svenska kyrkans medlemmar är röstberättigade. I kyrkovalet 2013 röstade 700 000 medlemmar.

Svenska kyrkan är unik som låter alla medlemmar från 16 år och uppåt rösta. svenskakyrkan.se/kyrkoval

35

trovärdigt s:t pauli

HIMMELSKA ILLUSIONER I S:T PAULI KYRKA Det började för sju år sedan. Taket på S:t Pauli kyrka läckte. Efter åratal av provisoriska lagningar gick det inte att lappa och laga längre. Att renoveringen skulle komma att ta fyra år och bli ett detektivarbete på jakt efter hussvamp och fuktinsläpp anade nog ingen.

K

text/foto Kristina Strand Larsson anske inte heller att det skulle bli en lärorik process där personer med olika yrkeskompetenser har gjort allt för att tillsammans skapa smarta lösningar.

Just gemenskapen är något Magnus Friberg, projektledare och fastighetstekniker i Svenska kyrkan Malmö, nämner när han möter Trovärdigt i det runda kyrkorummet bland mängder av färgburkar, stegar och rester av byggmaterial.

Snickare, dekormålare och elektriker lägger nu sista handen vid S:t Pauli kyrkas interiör. Den 26 mars ska allt vara klart. Då är det återinvigning, högmässa med biskop Johan Tyrberg, konserter och festligheter. takrenoveringen blev klar 2014.

Då byttes det ursprungliga kyrktaket i svartplåt, efter Länsstyrelsens godkännande, till aluminium som inte kräver lika mycket underhåll.

Det var nu kyrkan fick sitt karaktäristiska silvertak, som kommer att bli allt mer grått med åren och likna ursprungsfärgen. Även tornfönstren, som hade röta i träet, byttes till aluminiumfönster. När så taket var klart började projekteringen av det invändiga arbetet.

– Tanken var att det skulle bli en enklare restaurering av ytskik36

ten som väggmålningar och vissa murade partier. Vi trodde att den flagnande färgen endast berodde på fuktskador. Men det visade sig att solens strålning och ”ren skit”, alltså smuts som samlats över tid, var lika stora bovar i dramat, säger Magnus Friberg. där stod nu projektteamet i en kyrka vars skador de inte visste omfattningen av. Kanske låg problemet djupare än på ytan.

En konservatorsutredning gjordes och skickades till Länsstyrelsen. Magnus Friberg gick själv likt en detektiv på upptäcktsfärd i kyrkan. Snart såg han att brandskydd, elsystem och inbrottslarm behövde bytas ut till nya och säkrare.

– Samtidigt som jag gick runt hittade jag andra skumma grejer bakom en panel. Snabbt tillkallade vi ett företag som är experter på hussvamp och mina misstankar besannades. 35 svampar hittades till slut, stora som små, säger Magnus Friberg.

En omfattande sanering startade och allt skadat material eliminerades. Eftersom hussvamp även finns i kalk, fick murbruk på vissa ställen fräsas bort.

– I början när svampen utvecklas från sporer behöver den fritt stående vatten. Därför uppkommer hussvamp bara i äldre, skadade byggnader. Sedan klarar den sig med mindre, men ett hussvamps-

Projektledaren Magnus Friberg har två favoritplatser i S:t Pauli kyrka – takfönstret och den vitmålade sakristian.

angrepp går att åtgärda. Alla ytskikt som tak och väggar ska hållas täta, fuktiga platser ska hittas och torrläggas och krypgrunden ska hållas under uppsikt. Kyrkan har nu bland annat avfuktare installerade, säger Magnus Friberg. av hussvamparna anas nu inte ett spår, förhoppningsvis är den sista besegrad. Magnus Friberg visar runt i kyrkorummet där dekormålarna Ragnar Falk och Pia Lendemar skapar illusioner av trä med tidsenlig ådringsmålning.

Snickaren Benny Tütz tar med Trovärdigt längst upp i kupolen där takfönstret är placerat. Men det är inte den riktiga himlen vi ser när vi blickar uppåt. Det är en illusion av en himmel, styrd av en dator.

– På grund av ombyggnader som skedde redan i slutet av 1800talet kunde vi inte frilägga fönstret.

Vi fick hitta en annan lösning och det visade sig vara ett dataprogram med varma och kalla lampor som går att ställa in. I dag ser du en blå himmel, men det går att fixa kvällsljus och stackmoln också, avslutar Magnus Friberg.

Projektledaren Magnus Friberg samtalar med snickaren Benny Tütz om de sista detaljerna inför återöppnandet av S:t Pauli kyrka.

Det är med både lättnad och vemod som Magnus Friberg avslutar sitt långa projekt i kyrkan, berättar han.

s:t pauli kyrka S:t Pauli kyrka är en centralkyrka och ritades av arkitekten Emil Langlet.

Centralkyrkans arkitektur är inspirerad av de österländska rundkyrkorna.

Tanken var att ordet skulle kunna höras av hela den gudstjänstfirande församlingen och alla skulle kunna se altaret.

Kyrkan består av ett stort torn och tolv mindre som symboliserar lärjungarna.

S:t Pauli kyrka invigdes den 26 november 1882.

Den har plats för mer än 1400 besökare. Kyrkan byggdes i den torrlagda Östra Rörsjön och är placerad mitt i ett kors som utgörs av de alléförsedda gatorna Kungsgatan och S:t Pauli kyrkogata.

37

trovärdigt s:t pauli

”VI HAR LÄNGTAT I TVÅ ÅR” Många vill gifta sig där, eller döpa sina barn. Snart öppnar äntligen S:t Pauli kyrka igen.

Gudstjänsterna ska firas i kyrkan givetvis, men församlingen har också nya idéer.

D

text/foto Kristina Strand Larsson

et är spännande, men lite pirrigt också.

Elektroniken är ny, kyrkans belysning och ljudsystem likaså.

Men Elisabet Hartman, arbetsledande präst i S:t Pauli kyrka, har förtröstan inför den stora återinvigningsgudstjänsten den 26 mars. Trovärdigt möter henne i den nyrestaurerade sexkantiga centralkyrkan där de nymålade detaljerna skiner i solljuset och en svag doft av linoljefärg dröjer sig kvar.

Elisabet Hartman och resten av arbetslaget har verkligen längtat efter att få använda sin kyrka igen. Under de två år S:t Pauli kyrka har varit stängd för invändig renovering har alla gudstjänster firats i församlingshusets sal. Det har fungerat fint och det har skapats en speciell sorts gemenskap när all verksamhet är i samma hus.

– Gudstjänsterna flyttar nu in i S:t Pauli kyrka. Medan kyrkan har varit stängd har det kommit många förfrågningar om dop och vigslar. S:t Pauli är en omtyckt förrätt38

ningskyrka, berättar Elisabet Hartman.

En nymodighet är att kyrkkaffet och minglet efter gudstjänsterna ska vara i hallen precis innanför kyrkporten. Det blir välkomnande och lättillgängligt, menar Elisabet Hartman. Kristen recovery, en väg till andlig fördjupning som bygger på tolvstegsprogrammet, kommer att samlas i kyrkan efter att har firat den så kallade Paulimässan. När det gäller andra verksamheter ska församlingen prova sig fram.

Vad ser Elisabet Hartman mest fram emot?

– Det ska bli underbart att återigen lyssna till mäktig orgelmusik i gudstjänsten. Och så ser jag fram emot att få uppleva rymden.

Här är högt i tak och mycket plats. Glasfönstret i taket, där artificiellt dagsljus ger en illusion av himlen, är genialt. Det är mycket bättre än det riktiga hål vi hade bakom altaret innan kyrkan renoverades.

Där såg vi också himlen, men det var kallt.

Det som jag ser mest fram emot är att välkomna alla Malmöbor till kyrkan och hoppas att de tycker att den har blivit lika vacker som vi.

program s:t pauli kyrka söndag 26 mars 11.00 Högmässa Biskop Johan Tyrberg, kyrkoherde Anders Ekhem, S:t Pauli präster och diakon.

Körer och brasskvintett. Mingel efter gudstjänsten.

13.00 Att återställa en kyrka. Föredrag av Anders Reisnert, tidigare stadsantikvarie i Malmö.

14.00-16.00 Kyrkan är öppen. Utställning om restaureringen.

Hela veckan den 26 mars-2 april bjuder S:t Pauli kyrka på ett öppningsprogram: svenskakyrkanmalmo.se

trovärdigt kyrkans skatter

EN MÄSSHAKE FÖR DE TRE MUSKETÖRERNA Den är sydd av violett siden och sammet och broderad med guldtråd. Mässhaken från 1910-talet passar väl in i den nyrenoverade S:t Pauli kyrka. Men på invigningsgudstjänsten den 26 mars får den inte vara med. Då ska präster och altarbord vara klädda i vitt. text/foto Kristina Strand Larsson

N

ågon säger att han kommer att tänka på de tre musketörerna när Elisabet Hartman tar fram mässhaken ur skåpet bakom altaret.

Där förvaras kyrkans textilier efter konstens alla regler. De är ömtåliga och ska vårdas väl. Men det här är inget musieföremål – en mässhake används i gudstjänsten och bärs av prästen under nattvarden.

– Jag tycker att den här mässhaken är så otroligt vacker. Den är tillverkad lite senare än kyrkan som stod färdig 1882, men den passar ändå väl in i gudstjänstrummet. I folkmun kallades den för tändsticksfodralet eftersom den är så smal, säger Elisabet Hartman. på mässhakens framsida är ett lamm broderat i guldtråd. Lammet är en vanlig symbol för Jesus, som ibland kallas Guds lamm. På ryggsidan finns ett kors och bokstäverna IHS, en förkortning för namnet Jesus i medeltida handskrifter.

Under kyrkoåret används olika färger för att markera händelser och stämningslägen. De kallas de liturgiska färgerna.

Violett eller lila är eftertankens, lidandets och botgöringens färg och används under fastan och advent.

– Vi återöppnar S:t Pauli kyrka på Marie bebådelsedag. Det är den dag då ärkeängeln Gabriel kom till jungfru Maria för att berätta att hon skulle föda en son. Till den dagen kan man välja blå eller vit färg på prästens kläder och altarets duk. Vi kommer att välja vitt – glädjens färg, säger Elisabet Hartman.

Elisabet Hartman plockar försiktigt fram ett av sina favoritföremål i S:t Pauli kyrka, en violett mässhake från 1910-talet. Nästa gång den kommer att användas är under fastan, tiden fram till påsk.

fakta mässhake Mässhake heter casula på latin. Den består av ett framstycke och ett bakstycke.

Den är helt öppen i sidorna och endast sammanfogad med axelsömmar. Mässhake ska bäras när man firar nattvard. Mässhakens färg följer kyrkoårets liturgiska färger.

De har alltid tillverkats av det finaste materialet och med hög konstnärlig kvalitet.

Källa: svenskakyrkan.se

39

Fyra söndagar prästen jessica menzinsky presenterar fyra söndagar: Skärtorsdagen närJesus bjuder sina lärjungar på den första nattvarden och instiftar den glädjens fest som vi är bjudna till än i dag.

Långfredagen när Jesus hänger död på korset och det verkar som om kampen är över.

Påskdagen när undret sker. Långfredagen var inte slutet, Kristus har uppstått. Någon älskar mig så mycket att han dör för mig. Och så Kristi himmelsfärds dag när Jesus tas upp till himlen för att istället vara nära på ett annat sätt. foto Kristina Strand Larsson.

13 april SKÄRTORSDAGEN Markusevangeliet 14:12–26 ”vilket stort mysterium, vilken salig omsorg.” En glädjens fest! När vi minns berättelsen från skärtorsdagen gör vi det verkligt igen. Jesus blir helt och fullt närvarande, vårt centrum i nattvarden.

Måltiden är för oss en gåva. Vi får ta emot Guds näring så att vi kan leva vidare i vår tro och bli stärkta i att leva det liv som är vårt. Gud tränger in i våra liv och verkar med oss och i oss. Jesus ord ger de vanliga tingen bröd och vin en innebörd och skapar en evig länk mellan oss och honom.

Gud når oss genom yttre medel och genom våra sinnen.

Vi människor behöver konkreta ting att förhålla oss till för att känna tillit till det som inte är lika tydligt. En enkel måltid blir ett verktyg för att nå oss genom tiden.

Lysande skulle jag vilja säga, lysande Jesus!

14 april LÅNGFREDAGEN Markusevangeliet 15:42–47 nu hänger han där död på korset, kampen är över. Allt detta lidande för vår skull. Även som präst fylls mitt hjärta av frågor, behövde detta hända? Behövde Jesus offras för vår skull, är det sant?

Man kan säga att Gud har försökt få oss på bättre vägar och tankar genom hela Gamla testamentet. Även Jesus arbetar intensivt med att få oss att förstå kärlekens innersta väsen. Men det är inte så lätt för oss. Jag tror det är svårt att förstå hur starkt kopplade vi är till Gud. Guds villkorslösa kärlek till oss, den som flödar med förlåtelse och acceptans genom dåtid, nutid och framtid. Hur ska vi förstå den ultimata kärleksförklaringen när vi har så svårt att älska oss själva och varandra? Det verkar som om tilliten behöver födas ”The Hard Way”.

Vi behöver kapitulera inför det som är vi, acceptera bristerna och styrkorna. När vi vågar se på oss själva, det vi är födda till att vara, när vi sakta finner oss själva. Det är då vi kan vända uppåt igen. Det är ingen lätt väg, men kanske den enda? För mig finns en del av svaren i en text av Leonard Cohen ”There is a crack in everything. That's how the light gets in.”

40 40

text & tolkning trovärdigt

kristus är uppstånden. Han är sannerligen uppstånden!

Vi kan välja att se Jesus död och uppståndelse lite på distans, uppleva hur någon annan lever och dör för vår skull. Kanske känns det obegripligt, men fantastiskt ändå på något sätt?

En kittlande känsla som berör oss på djupet. Någon älskar mig så mycket att han dör för mig.

Vi kan också uppleva den genom att gå in i den med alla våra sinnen. Att verkligen känna gåvan som Kristus gett oss idag.

Gåvan till liv och förnyelse.

Livet har vänt åter och ljuset signalerar återvändo och uppståndelse. Hela skapelsen exploderar just nu i livets under.

I en våldsam kraft befriar sig livet från vilan och döden.

Vilket fantastiskt bra tillfälle att tänka nytt, skapa nytt, se på livet mer öppet och tillåtande, känna värmen från andra på ett nytt sätt. Kanske förändra genom att förlåta och sedan ge nytt hopp till ny gemenskap?

Idag vill vi så ofta ha svar på saker och ting. Det ska vara konkret och vetenskapligt bevisbart. Men hur mäter man kärlek, villkorslös kärlek? Svårt eller hur?

På påskdagen lämnar Jesus sitt mänskliga liv för att vara i sitt tillstånd av det gudomliga. Han lämnar ett liv och går in i ett annat, ett evigt. Guds son har vandrat bland oss och sökt oss. Han har sått frön på sin väg. Frön med insikt, kärlek och acceptans.

Jag ser Guds kärlek som ett litet frö i varje människa. Det fröet finns ständigt och jämt i oss och kallar på oss genom hela livet.

16 april PÅSKDAGEN Markusevangeliet 16:1–8

25 maj KRISTI HIMMELSFÄRDS DAG Johannesevangeliet 17:1-8 rymdfärja eller? Hur ska vi som människor idag förhålla oss till Kristi himmelsfärd, vad vill denna händelse berätta för oss?

Jag ser himmelsfärden som ett fullbordande av ett avtal som Gud gjort med sin son. Genom detta avtal gör sig Jesus närvarande i varje människas liv på ett helt nytt sätt. Han är inte längre begränsad till området runt Jerusalem och de människor som bodde där.

Han blir istället en angelägenhet för hela världen, och vi, då som nu, kan möta honom i varje ögonblick.

I varje pånyttfött grässtrå kan vi ana honom, i varje nyfött barn eller en äldre människas kloka blick.

Himmelsfärden är inte en rymdfärja, utan Guds kärleksfulla händer som sträcker sig ner för att ta emot sin son, en förening som är fylld av hopp och kärlek.

Gud blev människa, levde bland oss, dog för vår skull och uppstod för att visa oss det eviga livet.

Men det handlar inte om en fjärran himmel, dit Jesus for upp som en rymdraket för tvåtusen år sedan. Han är här. Precis här. Precis idag. Precis nu.

Och i eftermiddag. Och i morgon. Och alla dagar. Det är det vi firar när vi firar Kristi himmelsfärds dag.

41

trovärdigt människor i malmö

Människor i Malmö Alla människor bär på en berättelse. Under vinjetten Människor i Malmö låter vi olika personer tala om sin tro, sitt liv och sina tankar. Möt dem här i Trovärdigt, på facebook/svenskakyrkanmalmo, Instagram/svk_malmo och svenskakyrkanmalmo.se.

jag tycker om heliga Trefaldighetskyrkan i Malmö.

Här finns en blandning av människor. Själva atmosfären är inbjudande. Jag trivs här och blir alltid glad när jag kommer hit. Till yrket är jag rytmikpedagog – världens bästa jobb! Jag undervisar i teater, musik, rörelse och dans och arbetar nu i Lund. Dessutom skriver jag egen musik, också den är en blandning av olika influenser.

Jazz, pop och västafrikansk musik– allt inspirerar mig.

Jag sjunger och har ett band, som just nu ligger lite på is. Två CD-skivor har det blivit. In the beginning och It’s all about people är titlarna på dem. Hela min familj håller på med musik.

Musiken har funnits för mig så länge jag kan minnas.

Under mina resor till Västafrika och Asien hämtar jag inspiration.

Jag är ett Afrika-freak.

Rebecka Dahlqvist

42

snart har jag bott fem år i Sverige.

Först hamnade jag i Markaryd innan jag flyttade till Malmö 2013. Min kristna tro hittade jag i Italien, där jag tillbringade en tid under min flykt.

Den katolska kyrkan hjälpte oss flyktingar och någonting hände med mig.

Nu är jag mycket engagerad i kyrkan, dels här i Heliga Trefaldighetskyrkan, dels i en kyrka i Hässleholm.

Jag läser flitigt i Bibeln. Varje gång jag läser texterna om Jesus blir jag glad. Min kristna tro är en del av mitt hjärta och har gett mig hopp om ett nytt liv.

I Heliga Trefaldighetskyrkan är jag med i en bibelstudiegrupp, deltar i det öppna caféet och hjälper till vid gudstjänster. Flera gånger har jag delat ut nattvarden. Det är stort och betydelsefullt för mig. När jag delar ut mässan tänker jag på Jesu sista dagar med sina lärjungar. Är jag på fest vill jag gärna berätta om Jesus och min tro. Vissa blir arga.

Andra glada. En kompis till mig hjälpte mig att börja läsa Bibeln. Nu hjälper jag alltid dem som behöver det.

Enayet Husseini

i 43 år har jag arbetat i Malmö stad. Jag är en gammal trotjänare! I dag har jag en handräckningstjänst där jag bland annat servar sjuksköterskor. Jag växte upp i ett troende hem här i Malmö och är engagerad på flera sätt i Heliga Trefaldighetskyrkan. Dels sitter jag i kyrkofullmäktige, dels är jag med i verksamhetsrådet. Jag är intresserad av politik.

Dessutom är jag gudstjänstvärd. Det innebär bland annat att jag förbereder gudstjänsten tillsammans med prästen ooch vaktmästaren, att jag står upp först för att visa församlingen när en psalm sjungs stående och att jag läser texter och tänder ljus.

I dagens söndagsgudstjänst läste jag några böner som jag själv hade skrivit.

Att formulera egna böner betyder mycket för mig. Hemma sitter jag i lugn och ro och skriver böner om sådant som känns angeläget. När jag sedan läser dem i gudstjänsten är jag tyst en liten stund efteråt för att ge församlingen tid att låta texten landa.

Gud, ge oss mod att byta rikting, om det är tid för det.

Modet att stå kvar, när det som lockar mest, är flykt.

Rikard Olsson

43

Sista an mälning sdag 31 mars 2 0 1 7. svenska k yrkanm Välkomm almo.se en!

NATIONELL KONFERENS I MALMÖ I KORSVÄGEN MELLAN POLITIK, KULTUR, MEDIA OCH TEOLOGI. ÅRETS TEMA – ARBETE SOM UTMANING OCH RESURS, HOT OCH MÖJLIGHET

• konferensen äger rum på slagthuset i malmö • kostnad 2 795 kr/deltagare heltidsstudenter 500 kr • se fullständigt program och boka din plats på svenskakyrkanmalmo.se

Ebba WittBrattström, professor, litteraturvetare

I samverkan med 44

Roland Paulsen, författare, doktor i sociologi

Bodil Jönsson, författare, professor emerita

Karl-Petter Thorwaldsson, LO-ordförande

Vlora Makolli, processledare för Jämställda platser i Malmö

Foto Sydsvenskan.

Foto Marie Klingspor Rotstein

Balqis Lamis Khattab, grundare av Möllans Basement/ Youth For Future

Foto: Anders Hansson

Claes Elfsberg, journalist på SVT

Foto: Maja Suslin/TT

Foto: Henrik Montgomery/ TT

medverkar gör bland andra...

Heidi Avellan politisk chefredaktör Sydsvenskan/HD

Martin Lind, biskop emeritus

Katrin Stjernfeldt Per Svensson, kulturskribent Jammeh, ordf. kommunstyrelsen Sydsvenskan Malmö

Kristian Lundberg, författare