Food Bait - utvecklingsverktyg för SMF-företag

TOOLBOX UTVECKLINGSVERKTYG FÖR SMF-FÖRETAG

2

Innehรฅllsfรถrteckning 01

FOOD BAIT PROJEKT

02

KONCEPTUTVECKLING

03

PRODUCTUTVECKLING

04

HITTA NYA MARKNADER

05

VI TACKAR

3

FRÅGA, LYSSNA, PROVA! Välkommen till de gemensamma verktygen för produkt- och konceptutveckling! I den här publikationen som utformades medan projektet Food Bait (www.foodbait.fi) pågick får du läsa mer om några olika testade koncept som företag inom livsmedelsbranschen under ledning eller självständigt kan tillämpa i sin egen verksamhet. I publikationen presenteras en metod för affärsverksamhet och produktutveckling som riktar sig till SMF-företag och genom vilken företagen får tillgodogöra sig forskares, sakkunnigas och matentusiasters kunskaper och respons när det gäller att utveckla de egna idéerna i allt från idékläckningen fram till lanseringen av den färdiga produkten.

De presenterade metoderna lämpar sig också som stöd för utvecklar- och utbildningsorganisationer och vi erbjuder dessutom insyn i projektbaserad verksamhet med hjälp av case-exempel. I materialet ingår länkar och tips av branschexperter och tjänster på bägge sidor av Kvarkenområdet, både i Finland och i Sverige.

Det här verktyget har delats in i tre tematiska avsnitt: 1. Konceptutveckling, 2 Produktutveckling och 3 Hitta nya marknader. Du kan läsa i materialet i vilken ordningsföljd du vill men vi för de olika skedena av produktutvecklingsprocessen genom materialet.

Verktygsbacken har publicerats på finska, svenska och engelska.

Vi hoppas att du ska ha glädje och nytta av materialet som stöd för ditt eget utvecklingsarbete!

FÖRFATTARNA Fotnot: Materialet uppdateras inte från och med 8/2019 och författarna ansvarar inte för ändringar i uppgifterna eller eventuella brutna länkar.

4

VAD GÄLLER DET? Det här verktyget utarbetades i samband med Food Bait-projektet och det är möjligt att dela information, färdigheter och erfarenheter som stöder och främjar tillväxten och internationaliseringen inom Botnia Atlantica-området med hjälp av verktyget. Detta har förverkligats via workshoppar som SMFföretagen, utvecklingsorganisationerna, universiteten och högskolorna har utvecklat i samarbete. Workshopparna har planerats för att utöka utvecklingen av affärsverksamhetskompetensen hos SMF-företag och företagare, produktutvecklingen av mat och tjänster i anslutning till det och utvecklingen av koncept och kreativ mathushållning.

Nordland

Västerbotten Keski-Pohjanmaa / Mellersta Österbotten Västernorrland

Nordanstig

Pohjanmaa / Österbotten

Etelä-Pohjanmaa / Södra Österbotten

Samarbetet mellan olika organisationer och företag möjliggör en sammanslagning av resurser när det gäller att innovera, skapar gränsöverskridande värdekedjor och möjliggör en internationalisering av marknaderna.

I den här helheten av utvecklingsverktyg presenteras en handlingsmodell för affärsverksamhet och produktutveckling som riktar sig till SMF-företag och i vilken företagen kan tillgodogöra sig forskares, sakkunnigas och matentusiasters kunskaper och respons som en del av utvecklingsarbetet för den egna produkten.

Processen inleds med att idén utkristalliseras (konceptutveckling), fortsätter som workshoppar för en kundorienterad produktutvecklingsprocess (produktutveckling) och avslutas med en presentation för konsumenterna av den nästan färdiga produkten (sökande av nya marknader).

Helheten har utvecklats i samarbete mellan Åbo universitet, yrkeshögskolan i Seinäjoki och universitetet i Umeå som en del av Food Baitprojektet som finansieras av EU:s Botnia Atlantica (länk). Under 2016–2019 har livsmedelsföretagen i områdena, forskare och matentusiaster träffats i anslutning till workshoppar för gemensam matutveckling på bägge sidor av Kvarken både i södra Österbotten och i Västerbottenregionen.

Produktidéer, demoprodukter och redan lanserade produkter har granskats och utvärderats utifrån produktens egenskaper, framtida trender och aktuella teman som t.ex. hållbar utveckling.

I publikationen hittar du modeller och beskrivningar bland annat om planering och genomförande av workshoppar och enkätundersökningar. Du kan ladda ner blanketter och bakgrundsmaterial via länkarna.

Vi har koncentrerat handlingsmodellen under mottot ”Fråga, lyssna och prova” av vilket framgår tre viktiga infallsvinklar för en konsumentorienterad produktutveckling: • • •

FRÅGA marknaden och konsumenterna om deras önskemål och behov LYSSNA på vad de säger och utnyttja det du hör i ditt utvecklingsarbete PROVA på olika alternativ och hitta det vinnande alternativet genom att FRÅGA och LYSSNA

5

KUNDPERSPEKTIV OCH RIKTAT EXPERTSTÖD GENOM MEDSKAPANDE I det här verktyget innebär medskapande att även kunderna och sakkunniga i fråga om affärsverksamhet och produktutveckling deltar i företagets produktutvecklingsprocess och hjälper företaget att så bra som möjligt utveckla produkter och tjänster som möter kundernas aktuella behov.

WS#1 Idéutveckling

UTVÄRDERING OCH DISKUSSION

PRODUCTKONSEPTUTVECKLING

WS#2 Produktutveckling

UTVÄRDERING AV PRODUCTKONSEPT OCH DISKUSSION

KONSULTATITION

PRAKTISKT WORKSHOP

KONSULTATITION

KONSULTATITION

UTVÄRDERING

KONSULTATITION

Bakom verksamheten och metoderna finns teorin om medskapande som du kan läsa en mer omfattande artikel om här (länk till materialet om Co-Creation, pdf i molntjänsten).

Food Baits verksamhet koncentrerade sig särskilt på inkludering av kunderna i företagets produktutveckling i ett så tidigt skede som möjligt.

I workshopparna gjordes sensoriska bedömningar

IDÈGENERERING

av produktprototyperna och det samlades in konsumentrespons också på evenemang i samband med avsmakning. Utgående från dessa observationer har företaget kunnat föra utvecklingen av produkten vidare.

WS#3 Produktutveckling

AKTÖRER OCH FINANSIERING Bakom projektet Food Bait- Better food as growth and attraction factor for the Kvarken stod Åbo universitets Funktionaalisten elintarvikkeiden kehittämiskeskus (www.utu.fi/fff ), yrkeshögskolan i Seinäjoki (www.seamk.fi) och Umeå universitet (www.umu.se). Projektet genomfördes med EU:s finansiering för Interreg Botnia-Atlantica (https:// www.botnia-atlantica.eu/home-fi/) 2016-2019 och medfinansierades av Österbottens Förbund (FI) (https://www.obotnia.fi/etusivu/), Region Västerbotten (SE) (https://regionvasterbotten. se/), Etelä-Pohjanmaan Korkeakoulusäätiö (FI) (http://www.epkks.fi/), Umeå universitet (SE), Åbo universitet (FI), yrkeshögskolan i Seinäjoki (FI).

Projektets webbplats: www.foodbait.fi

6

KONCEPTUTVECKLING Workshopserien om konceptutveckling bygger på behov som identifierats via företagsintervjuer.

Den är utformad för att tillhandahålla kunskap och verktyg för företagare att implementera i sina företag, även på längre sikt. Den pedagogiska aspekten är en viktig faktor att beakta när man planerar denna workshop. Tillgänglighet och omedelbart upplevt värde för deltagarna är andra viktiga faktorer. Serien är utformad som en steg för steg-process, där varje steg bygger på teoretiskt lärande och praktiska verktyg för implementering. Workshopformatet är också utformat för att erbjuda möjligheten att nätverka och lära av andra företagare samt att ge möjlighet till direkt dialog med konsumenterna.

Varje steg i processen konkretiseras genom verkliga berättelser från regionala företag som informationskälla. Alla aktiviteter bygger på att skapa en grund för samskapande mellan olika aktörer som deltar.

vad ett koncept är, relatera till detta och även förstå konceptets kontext, som företagets varumärke är en del av. Kontexten inkluderar konsumentperspektivet och hjälper företagen att se på sin verksamhet ur ett konsumentperspektiv.

Först måste du kunna förstå ditt eget koncept, därefter utbildas du i att använda kreativa verktyg för att utveckla ditt företags affärsidé. Företagets egen verksamhet är i centrum och det skapas olika idéer som gynnar affärsidén. Företagen lär sig att utveckla idéerna ytterligare genom att använda olika verktyg för att förfina affärsidén.

Här är kreativa metoder centrala.

I nästa steg, att säkerställa konceptet för framtiden, får företagen en introduktion om trender och hur dessa påverkar deras verksamheter. Fokus ligger på megatrender och hur företagen ska använda trender för att hitta sin väg in i framtiden.

Konceptutvecklingsaktiviteterna bygger på två stora steg, det första inriktat på att fastställa företagets koncept och det andra på att säkra konceptet för framtiden. Under det första steget kan företagen genom aktiviteter förstå

Food Bait-projektet Food Bait-projektet startade med intervjuer på 50 regionala små och medelstora företag inom livsmedelsproduktion i Västerbotten i Sverige och Österbotten och Södra Österbotten i Finland.

Intervjuvalet var begränsat till verksamheter som utförde någon form av förädling av de naturliga livsmedelsresurserna och spred sig medvetet geografiskt över respektive region.

Studien visade på osäkerhet om mål och begränsad kunskap om affärsutveckling. Resultaten avslöjade att det uttryckligen behövs stöd och inspiration, liksom ett behov av nätverk och samarbete med andra lokala företag. Företagens marknadsföringsinsatser var begränsade till muntlig information och rekommendationer, samt proverbjudanden på mässor etc. Många var också inaktiva med att använda digitala kommunikationskanaler, på grund av bristande tidsfördelning. Entreprenörerna hade alla drömmar för sin verksamhet, men de jobbade inte aktivt med att förverkliga dessa och inte heller med att hålla fast vid det ursprungliga konceptet och passionen. På grund av rädsla för att inte behaga alla var det svårt att sända ett tydligt budskap till marknaden.

7

Intervju ur ett konceptutvecklingsperspektiv med Stina Sjöström, på Salteriet Byviken AB i Obbola.

Om företaget: Salteriet Byviken AB är beläget i Obbola och har haft sin gårdsbutik i drift sedan år 2012. Själva fisket har dock hållit på sedan år 1992. Konceptet är att förädla och sälja sin egen fiskade råvara, och arbeta därmed efter säsong och aktuell tillgång. Idag är de tre stycken anställda, plus ytterligare fyra stycken under sommarmånaderna.

INTERVJU Fråga: Hur kom ni i kontakt med projektet Food Bait?

Svar: Vi vart uppringda, och Julia kom hit på besök och intervjuade oss om vad vi var intresserade av och vad vi var i behov utav.

Fråga: Varför ville ni delta i projektet?

Svar: Vi ville få lära oss nya saker, och få kunskaper som kan vara svårt att lära sig på andra sätt.

Sen det här med att nätverka och knyta kontakter är alltid värdefullt tycker jag.

Fråga: Hur såg ert företag ut innan ni gick med i projektet?

Svar: Alltså det har ju inte ändrats mycket, det har ju varit ganska likt under de här åren. Det som har hänt är att vi har vuxit, efterfrågan har blivit större på våra produkter. Jag är mer ute och rör på mig nu på olika marknader än vad jag gjorde från början. Sen har produkterna utvecklats. Och jag har gått några kurser som har varit bra.

Fråga: På vilket sätt har ni utvecklats konceptmässigt sen dess?

Svar: Vi ändrar ingenting, utan håller oss till vår grundidé från början. Vi har väl fått

erbjudanden eller förslag på vad vi kan göra, men då har vi satt oss ner och tänkt tillbaka till vår grundidé. Att bara sälja vår egen råvara, men sen kan man prova att utveckla den med nya metoder och så.

Fråga: Om ni inte hade deltagit i projektet, vart hade ni varit som företag idag?

Svar: Jag tror det hade varit ganska likt ändå, jag har naturligtvis fått nya kunskaper och lärt mig mycket. Men annars hade jag nog pinnat på som vanligt tror jag.

Fråga:: Vad tar ni med er från projektet som kommer hjälpa er i framtiden?

Svar: Det jag tänker på, som jag kommer ihåg extra väl, det var när vi hade en workshop om smaker och sensorik. Det var jättebra.

Sen produktfotografering var intressant, och studiebesöken tyckte jag alltid var roliga och få se hur de gör. Då kan man få tips om utrustning och metoder och så vidare även fast man själv kanske inte använder dem.

Och nya kontakter som jag har fått och som vi har haft fortsatt kontakt med. Det behöver inte vara nån som håller på med samma sak som jag utan det kan vara nån som håller på med reklam eller så. Vi har träffat några efter projektet och det kommer jag fortsätta göra och spåna med vad man kan hitta på och ha nytta av i framtiden.

8

WORKSHOP-SERIEN Struktur

Teori

Serien syftar till att tillhandahålla kunskap och verktyg för att hjälpa företagare i sina egna konceptutvecklingsprocesser.

Serien är tänkt att genomföras under en viss tidsperiod, helst med lite tid att reflektera mellan varje pass, 1–4 veckor, med en total tidsperiod på 1–3 månader.

Förutom företagarna utgörs deltagarna av studenter och alla som är intresserade av mat eller företagande, privat eller i yrkeslivet.

Projektgruppens medlemmar kommer att delta för att moderera passen och kan också fungera som konsumenter eller experter. Forskare och andra experter bjuds in att tala utifrån workshopens ämne. Inspiratörer kan delta i hela workshopen som företagare, eller bara som talare, beroende på deras eget intresse.

Programmen består av introduktion, teoripresentation, praktiska övningar och diskussion i två block med en paus emellan och avslutande kommentarer. Den totala tidsåtgången är 3 timmar.

Alla workshoparna har en teoretisk grund.

Forskning och expertis delas och diskuteras för att tillhandahålla tillämpad kunskap som deltagarna kan relatera till, och tillämpa på sin egen verksamhet oavsett ämneskunnande. Med en pedagogisk strategi för att tillhandahålla varaktig kunskap blir även de deltagande företagen självgående med tiden.

Efter varje workshop kan de deltagande företagen fortsätta arbetet och implementera det i sin verksamhet. Dessutom kan tiden för reflektion ge upphov till frågor att ta med till följande pass. Projektgruppen ska vara tillgänglig för konsultation.

Oberoende workshopar Oberoende workshopar är utformade som en snabbversion av originalworkshopar från serien. Formatet har mer kort innehåll och återspeglar de viktigaste faktorerna inom varje ämne. Tiden för praktiska övningar och diskussioner kring dessa intensifieras också.

Deltagarna är begränsade till företagare, för att ge dem maximalt fokus och tillgång till expertis inom tidsramen. Koncept- och kontextworkshopen är baserad på innehåll från workshop 1 och 3.

Exempel på teori och expertis som stöder konceptutveckling är: • Konceptuell identitet • Kreativitetsträning • Måltidskontext • Trendspaning och trendanalys Teoripassen kan också fokusera på andra frågor som identifieras som användbara och relevanta för de deltagande företagen.

Konsumentdeltagande Syftet med att konsumenter deltar är att inkludera deras åsikter och perspektiv i utvecklingsprocessen och underlätta en dialog mellan företagare och deras kunder.

Företagarna kan också tjäna som konsumenter och ge feedback till varandra i detta format.

Att bli medveten om utomståendes syn på ens egna styrkor och svagheter är avgörande för utvecklingen av dessa mycket små företag, som ofta är enskilda näringsidkare. Teaminsatser ger möjlighet att bygga på varandras idéer och utvecklas vidare.

9

Öppna labb De öppna labben är utformade för att vara en förlängning av serien, med fokus på identifierade behov avseende relevant praktisk implementering av den konceptuella identiteten. Utveckling av teman skulle också ha stor nytta av en nära konsumentdialog. I de öppna labben bildar företagare och konsumenter team för det praktiska arbetet. För konceptutveckling har labben som teman Hållbarhet i lokal matvaruverksamhet och matfotografering. I de öppna labben var samskapandet mellan olika aktörer mest uppenbar och bidrog mest till alla delar.

Case examples Open Lab: Sustainability Open lab: Food photography

Planering av Workshop-serien Konceptanalys • övningar Konceptutveckling • Produktblomman Etablering av koncept Framtidssäkra koncept

10

PRODUCTUTVECKLING

KONSUMENTRESPONS SOM EN DEL AV PRODUKTUTVECKLINGSPROCESSEN WORKSHOPPAR FÖR PRODUKTUTVECKLING INOM MATBRANSCHEN ÄR VERKTYG FÖR MEDSKAPANDE Workshopparna för produkt utveckling inom matbranschen är en innovativ serie workshoppar och arbetsverktyg som kan tillämpas som en del av företagets produktutveckling. Workshopparna för produktutveckling tillgodoser ett av företagens vanligaste behov:uppbyggnad av utvecklingsprocessen för att möta kundens behov. Hela processen baserar sig på idén om medskapande, det vill säga på att olika intressentgrupper som t.ex. matentusiaster, studerande inom branschen, forskare och företag gör en insats för produktutvecklingen.

Processen styrs helst av en regional forsknings-, utbildning- eller utvecklingsorganisation som kan sammanföra viktiga intressentgrupper, som t.ex. företag och företagare, olika kundgrupper

och intressanta forskare och studerande i branschen. Sakkunniga och forskare ger processen teoretiskbakgrund ien form som är lätt att ta till sig och workshoparna främjar utvecklingen av nya produkter. Matentusiaster, studerande och företagare representerar mångfalden bland de olika kundgrupperna. Intressentgrupper kommer igång av chansen att få lära sig nytt och viljan att dela sin egen sakkunskap om matbranschen med andra intresserade. Work shopparna erbjuder också en utmärkt plattform för nätverksbildning mellan företagen så det lönar sig att friskt bjuda med företrädare för olika företag.

Det lönar sig att integrera konsumentorientering i workshopparna genom att bjuda med olika slag av konsument- och hobbygrupper. På många orter finns det också läroinrättningar inom matbranschen vars lärare och studerande kan delta i processen i syfte att nå fördelar för bägge parter. I workshopparna lönar det sig att dra nytta

11 av matbranschaktörerna i omvärlden inklusive forsknings- och utbildningsresurser. Genom att förena resurserna får mikro- och småföretag tillgång till relevant forskningsdata och möjlighet att utnyttja konsumentpaneler i sitt utvecklingsarbete.

Teoridelen avsedd för deltagarna i workshoppen bygger på företagens behov. Den kundorienterade infallsvinkeln säkerställs genom att medskapande tas med som ett av produktutvecklingens tema.

Företagen blir medvetna om vilka möjligheter och utmaningar utvecklingsarbetet medför och utbudet av sakkunnigtjänster som bidrar till lösningen av dessa under processen.

Workshopparna erbjuder stöd i utvecklingsprocessens olika skeden med allt från utvecklingen av idén fram till jämförelse med liknande produkter på marknad en och testning av produktens olika versioner för att den ska kunna släppaspå marknaden.

Kundresponsen är ett av de vik tigaste verktygensomstyr utvecklingsarbetet. Dessa workshopparbyggs upp kring detta så att företagen säkert ska uppmärksamma den här viktiga utgångspunkten i sin produktutvecklingsprocess.

Det lönar sig inte att försöka göra allt i workshopparna utan att basera dem på något av de tillgängliga kärnkompetensområdena, i det här fallet sensorisk bedömning och konsumentrespons och att visa hur dessa kan utnyttjas för att främja utvecklingsprocessen.

Det är bra om workshopparna för pro duktutveckling styrs aven organisation som kan stöda företaget i olika skeden av produktutvecklingen och t.ex. i bedömningen och tolkningen av responsen. Om det under produktutvecklingsprocessen uppkommer t.ex. teknologiska utmaningar kan företaget få handledning genom att kontakta rätt expert/tjänst.

WORKSHOPSERIE Workshopserien som presenteras i det här verktyget (konceptutveckling- och produktutvecklingsworkshoppar)har planerats för att omfatta en viss tid, till exempel 10 månader. I början av processen är det viktigt att identifiera och fastställa ett mål t.ex. ett presentationsevenemang för produkten, så att tidtabellen specificeras och utvecklingsarbetet får en tydlig riktning.

Deltagarna i workshopparna representerar intressentgrupper som är viktiga med tanke på utvecklingsprocessen: sakkunniga, forskare, studerande inom branschen och matentusiaster samt givetvis också företag som bedriver produktutveckling.

Varje workshop varar 2-3 timmar och består av deltagarnas presentationer, en teoridel och en sensorisk beskrivning av produkterna som utvecklas eller produktprototypen ochen genomgång av gruppens respons samt en slutdiskussion.

Om det i produktutvecklingsprocessen deltar en utomstående utvecklingsorganisation ordnas efter workshoppen en diskussion för företagarna i vilken det ges vägledning i hur resultaten kan utnyttjas.

Om ett sådant stöd inte kan ges lönar det sig för företaget att omsorgsfullt analysera och överväga olika infallsvinklar i samband med resultaten utgående från den egna produkten.

Workshopparna fokuserar på företagets behov.

I ett optimalt fall tar det deltagande företaget med prototypen av produkten till den första workshoppen och väljer ut liknande produkter som redan finns på marknaden för jämförelse.

I den andra works hopp en har företaget flera versioner av produkten och i den tredje den slutliga utvalda produkten. Systematiskt ordnade sensoriska bedömningar och konsumentpaneler i alla tre workshoppar hjälper företaget att fas för fas främja sin produktutveckling som styrs av konsumentresponsen.

Antalet workshoppar i serierna kan justeras enligt företagets behov och är idealiskt sett 2-3 st.

Läs här ett exempel och an vis ningar om tidtabellen för workshoppen för produktutveckling och om genomförandet av den.

12

Konsumentpanel – verktyg för att tillgodose konsumenternas syn

Teoridelen skräddarsys för företagets behov

Deltagarna i workshoppen bildar en konsumentpane l. Alla deltagare (sakkunniga och forskare, studerande inom branschen och matentusiaster) kan representera konsumenterna men varje grupp har även en egen särskild uppgift. Sakkunniga och forskare delar med sig av sin kompetens, de studerande representerar kommande yrkeskunniga och fräscha idéer och matentusiasterna är vanligtvis mer övade i att bedöma produkter än genomsnittet och mer intresserade av att prova nya produkter. Övriga företag kan dela liknande erfarenheter och de bästa rutinerna. De olika intressentgruppernas insats är mångsidig.

Företagen bekantar sig också med teorierna inom konsumentforskning i syfte att få ut så mycket som möjligt av utvecklingsprocessen. Förståelsen för konsumentforskning och sensorisk bedömning stöder och underlättar företagets produktutvecklingsprocess. Kunskaper kan man tillägna sig genom att läsa relevant litteratur och/ eller genom att integrera teorikunskap som en del av workshoppen.

Panelen får noggrann handledning inför den kommande uppgiften som kan vara bedömning av produktkoncept, produkter på marknaden, produkter som ska utvecklas, förpackningar eller marknadskommunikation. Workshopparnas paneler är små och representerar vissa grupper så de representerar inte alltid produktmarknadens målgrupper men ger trots det en värdefull uppfattning om huruvida utvecklingsarbetet i samband med produkten går i rätt riktning. Samtidigt erbjuder de företaget en möjlighet att optimera sina produkter för att i eventuella framtida konsumentundersökningar kunna nå de bästa resultaten.

I workshopparna får alla deltagare fördjupa sig i teorin i de avsnitt där forskare och sakkunniga delar informationen i form av föreläsningar.

I stället för att läsa väldiga mängder med bakgrundsmaterial erbjuder workshopparna ofta teorier som står i nära kontakt med företagens praktiska utmaningar och uppträder i en form som är enkel att följa. När teori och praktiskt arbete sammanflätas intensivt är inlärningen och tillägnandet av teorin ofta effektiv.

Workshopparna inleder med en sakkunnigs föreläsning om det valda ämnet.

Exempel på teorier som stöder livsmedelsutvecklingen: • Sensorisk utvärdering • Identifiering av svaga signaler • Konsumentforsk ningens metoder Det är också möjligt att i teoridelen koncentrera sig på t.ex. förpackningar, planeringen av förpackningar och förpackningsmärkningar eller andra frågor som har identifierats som nyttiga och betydelsefulla för deltagande företag.

Att läsa: Meilgaard MC, Civille, GV & Carr BT (2016).

Sensory Evaluation Techniques. 5 th ed. CRC Tuorila, H., Parkkinen, K. & Tolonen, K. 2008.

Aistit ammattikäyttöön. 1 upplagan. WSOY Oppimateriaalit Oy Tuorila, H. ja Appelbye, U. (toim.)

2008. Elintarvikkeiden aistinvaraiset tutkimusmenetelmät. 2 upplagan.

Gaudeamus.

Länkar: Sensorisk bedömning Sensorisk bedömning - övning

13

En sensorisk beskrivning är kunskap om produktens egenskaper ur konsumentens perspektiv

det genom sammanföring av ordlistorna skapas ordmoln i vilka de egenskaperna framhävs oftast lyfts fram.

Den sensoriska beskrivningen består av deltagarnas beskrivning av produktens sensoriska kvalitet och behaglighet. Dektagarna använder alla sinnen i bedömningen av produkter och antecknar angående dessa smak, ljud, struktur och utseende. Behagligheten betygsätts på en skala.

Analyser som mäter hur angenäm en produkt är baserar sig på varje bedömares subjektiva uppfattning om hur dana egenskaper de uppskattar i produkten. Hur angenäm en produkt är bedöms också på en numerisk skala t.ex. 1–5, 1–7 eller 1–9.

Es sensorisk beskrivning baserar sig på es sensorisk bedömning som i sin tur bottnar i flera olika vetenskapsgrenar. I den används människans sinnen (syn, lukt, smak,hörsel och beröring). Den beskrivande analysen som genomförs i workshopparna är en förenklad version av den egentliga vetenskapliga sensoriska analysen. I vetenskapliga sensoriska bedömningar utbildas medlemmarna i bedömningsnämnden och det används statistiska metoder för att bedöma resultaten.

Den här beskrivna snabba, systematiskt och så objektivt som möjligt genomförda beskrivningen gynnar emellertid SMF- och mikroföretag kostnadseffektivt i deras produktutvecklingsprocess.

Det är viktigt att särskilja olika former av sensorisk bedömning, särskilt ska analysen av produktens kvalitativa egenskaper och analysen av egenskaper som bedömer hur angenämprodukten upplevs som särskiljas från varanda. Den kvalitativa testningen koncentrerar sig på produktens objektiva egenskaper. Detta innebär att panelens medlemmar koncentrerar sig på olika egenskaper som t.ex.söthet, grynighet, aromatisk styrka och eventuella bismaker samt bedömningen av hur starka dessa är. Personliga prefenser och subjektiva egenskaper ställs i bakgrunden i den kvalitativa testningen. Där beskrivs styrkan hos produktens egenskaper vanligtvis på skalan 1-5, 1-7 eller 1-9. En verbal beskrivning s om baserar sig på en övergripande observation är ett annat sätt för en informativ kvalitativ analys att producera information om produkter som ska bedömas. I den ombeds bedömarna utvärdera produkten övergripande och namnge sådana egenskaper hos produkten som bedömaren fäster uppmärksamhet vid.

När alla bedömare producerar sin egen ordlista med till exempel 2-5 egenskaper hos samma produkt som han eller hon anser vara viktiga kan

Det lönar sig att särskilja bedömningarna om hur angenäm produkten är från de kvalitativa analyserna. Genom att kombinera resultaten av hur angenäma produkterna är med de kvalitativa analyserna är det möjligt att utreda vilka egenskaper hos produkten som upplevs som angenäma och vilka som inte gör det. Ett exempel på analyser som beskriver kvalitet och hur angenäm en produkt är finns i bilagan med anvisningar för workshoppen.

Resultat och samtal gör behållningen av workshoppen koncisare Workshopparnas sista del är reserverad för samtal om resultat och bedömningsprocesser.

Ledaren för workshoppen koordinerar samtalet.

Det fria samtalet ger en möjlighet att dela, utvidga och förklara konsumentpanelens och den sensoriska beskrivningens svar.

De skrivna svaren bör analyseras och samlas ihop till exempel i diagram och ordmoln. Om det i produktutvecklingsprocessen ingår en utomstående utvecklarorganisation kan dessa uppgifter analyseras tillsammans i samtal efter workshoppen varvid deras betydelse klargörs.

14

CREATIVE COOKING / OPEN LABS I FINLAND Workshopparna Creative Cooking och Open Lab kompletterar serien med workshoppar för produktutveckling. Dessa erbjuder en kreativ miljö för utveckling av produkternas användningsmöjligheter. Företagen får idéer om hur konsumenterna använder produkter och hur de inspireras i matlagningen. Verkliga erfarenheter och berättelser hjälper företagen att förstärka sitt eget och produktens varumärke.

Det är bra att begränsa deltagarnas antal för att kunna skapa en innovationsvänlig miljö i vilken varje deltagare känner att han eller hon gör en värdefull insats i processen. Det är bra att ha högst två företags produkter i en workshop och sammanlagt 12 deltagare (med beaktande av lokalens eventuella begränsningar). Deltagarna kan delas in i två grupper som koncentrerar sig på samma produkter och som samtidigt tillför dubbelt så många idéer och infallsvinklar.

UTVECKLINGSORGANISATIONEN Den handledande utomstående utvecklingsorganisationen kan inleda utvecklingsprocessen med företagsintervjuer och behovsanalyser. Det teoretiska och praktiska innehållet i workshopparna baserar sig på behovsanalysen. I Food Baits fall avslöjade behovsanalysen särskilda utbildningsbehov i anslutning till sensorisk bedömning och konsumentbedömningar samt produktprofilen ur den hållbara utvecklingens perspektiv.

Företagen får stöd för temana som ligger utanför deras kompetensområde på mötena om genomförande med utvecklarorganisationerna, t.ex. för tolkningen av konsumentanalysen. Företagen kan behöva stöd även när det gäller att förstå workshoppens idé eller teoridelarna som behandlas, i valet av fortsatt produkt eller utvecklingsobjekt och med att förstå resultaten.

Handledningens omfattning ska alltid anpassas individuellt enligt varje företags behov. Varje företag och varje produkt är till sin natur unika och andra stränga regler förutom att slutresultatet ska beaktas, det vill säga att produktutvecklingsprocessen ska främjas, finns det inte. De sakkunniga som deltar i workshopsprocessen erbjuder råd och handledning och dessa kan ges efter v arje workshop.

Workshop i Finland Workshop i Sveriga Exempel på tidtabell och genomförande i anknytning till workshoppen för produktutveckling

15 Workshopparna inleds med en inspirerande teoridel i anslutning till sensorisk bedömning och deltagarna kan t.ex. prova på olika och ovanliga smakpar för att få inspiration när de funderar ut innovativa användningssätt.

När maten avsmakas och åtnjuts i sällskap uppstår det vanligtvis en mycket livlig diskussion.

Konkreta göromål inspirerar deltagarna också till att agera och tala fritt med varandra. Företagen får en ny och kanske oväntad insats när det gäller användningen av dess produkter.

De som deltar i det egentliga köksarbetet använder företagets nya produkter när de tar fram nya recept.

I den sista delen av workshoppen avsmakar och bedömer hela gruppen portionerna som de tog fram tillsammans. De presenterar sina kreativa resultat och avslöjar historierna bakom recepten.

Ovanliga smakpar inspirerade och förberedde deltagarna i workshoppen för följande uppgift: I köket blev man inspirerad av nya produkter och man innoverade fräscha användningssätt och intressanta recept.

Till en blogg med recept och beskrivning av en CC-workshop.

16

ÖPPNA LABB I SVERIGE Oberoende workshopar

Öppna labb

Oberoende workshopar är utformade som en snabbversion av originalworkshopar från serien.

Formatet har mer kort innehåll och återspeglar de viktigaste faktorerna inom varje ämne. Tiden för praktiska övningar och diskussioner kring dessa intensifieras också. Deltagarna är begränsade till företagare, för att ge dem maximalt fokus och tillgång till expertis inom tidsramen.

Workshopen om produktutveckling, Trender och processmetodik, baseras på innehåll från workshop 1. Det andra temat utvecklades senare för att möta ett behov som identifierats i dialogen med företagare: Förpackning ur ett tekniskt och kommunikativt perspektiv.

De öppna labben är utformade för att vara en förlängning av serien, med fokus på identifierade behov avseende relevant praktisk implementering av den konceptuella identiteten. Utveckling av teman skulle också ha stor nytta av en nära konsumentdialog. I de öppna labben bildar företagare och konsumenter team för det praktiska arbetet. Ett labb för datainsamling ingick i produktutvecklingsserien och ett annat oberoende öppet labb utvecklades baserat på workshop 2, sensorisk utvärdering.

Oberoende workshopar: Trender och processmetod

Öppna labb: Sensorisk utvärdering

17

EXPLORING NEW MARKETS

Maten, servicenäringar i anslutning till den och livsmedelsindustrin har en viktig position när det gäller att bevara och främja landskapens livskraft och rikedom. Så även i Västerbotten och Österbotten/södra Österbotten där exemplen i den här publikationen har genomförts. När företag växer och internationaliseras stöter de i sin omvärld på utmaningar av vilka många kunde lösas genom ett intensivare samarbete mellan företagen och deras intressegrupper och genom delning av information. Att söka nya kundgrupper t.ex. i samband med matevenemang erbjuder en bra möjlighet till företagssamarbete.

Det lönar sig att satsa på att söka efter nya kunders preferenser och önskemål redan tidigt i produktutvecklingen så som visas i workshopprocessen.

Uppmärksamhet på identifierade behov med hjälp av konsumentnärhet Kärnan i affärsverksamheten är att kunna identifiera för det egna företaget lämpliga behov som det kan erbjuda en lösning för. När ett företag vill nå och förstå nya konsumenter och deras behov såväl i Finland som utomlands behövs utforskad kunskap om konsumenternas liv, deras önskemål och vilja, vanor och erfarenheter samt övertygelser och inställningar.

Utan forskning och lägesuppdatering kan man också dra fel slutsatser om dem som aktuellt använder produkten eller tjänsten.

Konsumentförståelse hjälper företaget att gestalta vilka och hurdana produkter konsumenterna vill köpa. Det är också viktigt att förstå utifrån vilka önskemål dessa behov uppstår.

18

Konsumentförståelse hjälper när det gäller att utreda produktens funktionella, emotionella och sociala roller. Syftet är att med hjälp av den utreda vilka olika egenskaper olika konsumentgrupper söker i nya produkter eller tjänster. Dessa egenskaper kan förutom att de är praktiska och funktionella även vara egenskaper som appellerar till känslor som produkten eller tjänsten väcker eller till socialt umgänge.

Då konsumenten t.ex. köper sötsaker vill han eller hon inte i första hand ha sötsaker utan bli uppiggad, få ett avbrott, tröst, energi och/

KÄNNEDOM FINNS

KÄNNEDOM FINNS INTE

Företagets tillgängliga information om konsumenterna

Information som företaget har om konsumenterna vars existens man inte känner till

eller det sociala lim som sötsakerna medför.

Konsumentförståelse är alltid situationsbetingad och målgruppsbunden. Man kan t.ex. fråga “i vilka situationer ska mellanmål ätas” och “hurdan är en människa som äter mellanmål”.

Utifrån konsumentförståelsen planerar företaget produktmärken, produkter och tjänster som intresserar konsumenterna vid precis rätt tidpunkt. Den är ett verktyg för utveckling av affärsverksamheten.

Företaget saknar konsumentinformation som man vet hur ska använda

Nya möjligheter för tillväxt och utveckling av verksamheten Konsumentinformation som företaget saknas men som man inte vet att saknas

KÄNNEDOM

KÄNNEDOM

FINNS

FINNS INTE

Företaget kan ha kunskap att utnyttja konsumentinformationen men av någon anledning har företaget inte informationen. Situationen kan också vara den att företaget inte vet vilken konsumentinformation som är väsentlig för företaget och kan därför inte förvärva den. Det är harmset om företaget har information men inte känner till insamlandet av den. Konsumentinformation är ett verktyg för utveckling av affärsverksamheten och tillhandahåller möjligheter för tillväxt och utveckling av affärsverksamheten.

Källa: Laura Forsman, Food Bait -workshop i Seinäjoki 11.4.2018

19

Konsumentförståelse produceras både kvalitativt och kvantitativt. Kvalitativa produktionssätt är t.ex. konkurrentkartläggning och konkurrentanalys, deltagande (co-creation), fokusgruppsamtal och expert- och föregångarintervjuer och observationer. Till de kvantitativa sätten hör sammanföring och analys av existerande information, nätenkäter, produkttestning och blankettenkäter i samband med avsmakning.

Modellen för medskapande som tillämpats i workshopparna inom Food Bait-projektet kombinerar kvalitativ och kvantitativ information.

I syfte att utöka konsumentförståelsen (consumer insight) erbjuds tjänster bl.a. av: Foodwest: https://www.foodwest.fi/palvelut/ kuluttajaymmarrys/ Innolink: https://www.innolink.fi/ kuluttajatutkimuksilla-lisaa-kuluttajaymmarrysta/ Åbo universitet Aistila: https://www.utu.fi/fi/ yksikot/fff/palvelut/aistitjaruoka/aistila/Sivut/ home.aspx

Källor: Forsman, Laura (Åbo universitet, Aistila). Presentationen “Kuluttajaymmärrys, heikot signaalit ja kestävä kehitys” i Food Baits workshop för produktutveckling den 11.4.2018 (inte offentligt tillgänglig) Sammallahti, Tiia. 2009. Konceptplaneringens superhjälte. Books on Demand GmbH, Helsingfors.

Scheman för det finländska matekosystemets internationella framgång, direktör Janne Saarikko, Founder Institute Finland VIDEOlänk HÄR Saarikkos inlägg spelades in på evenemanget Food Business Summit 2019 på Rytmikorjaamo i Seinäjoki som en del av Food Bait-projektets verksamhet.

20

Konsumentresponsens betydelse och insamling Konsumentresponsen hjälper företaget att utveckla produkten i den riktning som kunderna önskar. Respons kan samlas in t.ex. via en responsblankett på företagets webbplats, i affären när produktpresentatören samtalar med kunderna och på mässor i samband med produktpresentationer. Det lönar sig att analysera konsumentresponsen som samlas in på olika evenemang både som helhet och särskilt för enskilda delområden (t.ex. olika konsumentprofiler, respons som samlats in på olika orter/i olika länder, respons från yrkeskök vs konsumentrespons osv.) Responsen från olika målgrupper kan variera mycket. Kärnmålgruppens (det vill säga det konsumentsegment som företaget har valt) respons är givetvis den som är allra viktigast för företaget. Exempel på lämpliga frågor vid insamling av konsumentrespons finns bakom den här länken.

Att en färdig eller nästan färdig produkt presenteras för kunderna och konsumenterna tillfrågas om sin respons ger företaget förslag på fortsatt utveckling genast i början av produktens livscykel. Insamlingen av respons ska planeras omsorgsfullt. En med tanke på evenemangets art lämplig insamlingsmetod och en blankett som förmedlar väsentlig information ger de bästa resultaten; på stora mässevenemang orkar eller hinner kunderna eventuellt inte själva fylla i blanketter. Då kan man be dem att få ställa några frågor muntligt. Det lönar sig också att på förhand fundera över vilket som är det bästa sättet att analysera och presentera resultaten.

Det gäller att i god tid besluta om vilka evenemang och produkter som lämpar sig för produktpresentationerna, särskilt med tanke på platsreserveringarna. Det är bra om flera produkter demonstreras på produktpresentationerna. Då kan man nå bättre synlighet och väcka konsumenternas intresse genom ett mångsidigt utbud. Man kan t.ex. presentera produkter med ett visst tema som har producerats av områdets småproducenter eller lyfta fram ett koncept som t.ex. samlar ”frukostprodukter”. Gemensamma arrangemang sparar kostnader för evenemangsproduktionen.

Passande medieval för marknadsföringen av

produktpresentationer är företagens sociala medier, den lokala pressen (pressmeddelanden, kontakt till redaktörer) köpt reklamtid och reklamutrymme och synlighet på mässor (mässpublikationer, meddelanden). I informationen utåt lönar det sig att fundera på vilket mervärde produkten ger konsumenten, vilken ny infallsvinkel den ger med tanke på mat och matlagning och vid behov rikta in kommunikationen på yrkeskunniga (yrkeskök, partihandlare) ur olika perspektiv.

CASE: Matevenemang som en del av presentationen och lanseringen av produkten Redan i planeringen av workshoppar för produktutveckling var målet att de kulminerar i presentationen av produkten eller produktkonceptet för kunden. Evenemanget Food Business Summit i Seinäjoki avsett för yrkeskunniga inom matbranschen och evenemangen för konsumenter i Kauhajoki (Kauhajoki matmässa) och i Umeå (Umeå Smakfestival) valdes ut till presentationsevenemang. De skilde sig inbördes från varandra och deras tidtabell passade ihop med serien workshoppar för produktutveckling.

På evenemangen samlade vi in bedömningar om sensoriska egenskaper, förpackningar och produktkoncept i anslutning till produkterna. Vi gick igenom frågorna som bedömdes i enkät- eller intervjublanketterna tillsammans med företagen.

Vi ställde upp ett mål för antalet respons, t.ex.

20 bedömningar/produkt/dag om det samlades in konsumentrespons med hjälp av en längre enkätblankett i separata undersökningsbås.

Om det var fråga om en lättare bedömning i anknytning till avsmakning samlades respons in under hela evenemanget. De som besvarade frågorna representerade sålunda de fullvuxna deltagarna på evenemanget på ett mångsidigt sätt.

Lästips: Ristomatti Piesala har skrivit en utmärkt guide för livsmedelsföretagare om medverkan i mässevenemang: https://www.theseus.fi/bitstream/ handle/10024/35759/Ristomatti_Piesala. pdf?sequence=1

21

Matmässan i Kauhajoki vår avdelning var en gemensam avdelning för två projekt.

Projektet Blue products (länk: havs- och fiskekonomisidorna) genomförde en liknande serie workshoppar för produktutveckling i Vasa våren 2018 som Food Bait i Seinäjoki. Det var naturligt (och kostnadseffektivt) att i samverkan presentera produkter som tagits fram inom ramen för bägge projekt för mässbesökarna.

Av produkterna inom projektet Blue products presenterade vi på mässan korv av braxen och av projektet Food Baits produkter fröbröd, rödbetspesto, vatten från Kraatterijärvi och havresmulor. På avdelningen lät vi besökarna smaka på en del av produkterna, vi berättade om projekten och kommande evenemang och vi

samlade in sensoriska bedömningar av kunderna.

För bedömningen tog vi fram blanketter för alla enskilda produkter och konsumenterna fick göra sina bedömning i lugn och ro i ett bedömningsbås. Efter mässan analyserade vi resultaten och gick igenom dem med företagen.

The Umeå Smakfestival är ett friluftsevnemang som ordnas varje år i september i centrum av Umeå och konsumenterna kan köpa matportioner och åtnjuta dem på evenemangsområdet.

Evenemanget, som räcker i tre dagar, lockar tusentals deltagare. Läs mer i vår blogg: http://www.foodbait.fi/makuja-ja-kokemuksiauumajassa/

Food Business Summit (FBS) är ett årligen återkommande evenemang i Seinäjoki som sammanför sakkunniga inom matkedjan. I evenemanget 2018 (12–13.6) deltog Finn Bait under temat Hållbar utveckling och medskapande i matkedjan / Co-creation of sustainable foods and services. Huvudtalare på evenemanget var den brittiska köksmästaren och förespråkaren för ansvarsfull föda Arthus Potts Dawson. Under pausen ordnades en presentation och avsmakning av sex livsmedel. Det samlades in korta bedömningar om produkterna och ställdes frågor bl.a. om hur angenäma produkterna upplevdes och om viljan att köpa dem. Resultaten samlades in till företaget och presenterades som en del av konsumentbedömningarna under produktutvecklingsprocessen. (BILD FBS) Av livsmedlen tillreddes en lunch bestående av olika rätter för en expertjury och responsen samlades in i form av fri diskussion.

22

Var kan jag söka och finna nya kunder och idéer?: • • • •

•

• • • •

på studieresor i Finland och utomlands på mässor, avsmakningar och via kundenkäter via enkäter och tävlingar som ordnas i sociala medier genom att utnyttja konsument- och marknadsundersökningsföretags tjänster (inom livsmedelsbranschen t.ex. Aistila, Foodwest och Makery) (https://www.utu.fi/fi/sivustot/ aistila/palvelut/Sivut/home.aspx, https://www. foodwest.fi/ and https://makery.fi/) i olika finländska och utlänska trendöversikter som du kan hitta på nätet t.ex med sökorden ”mat trendöversikt” och ”food trends” (även med hjälp av marknadsundersökningsbyråer) genom att ge akt på miljön, ha ögonen öppna och öronen på skaft genom att delta i evenemang och diskutera med andra deltagare* genom att intervjua det egna företagets personal genom att intervjua släktingar, vänner och bekanta

*) Pirjon Pakaris Hannu Malmivaara yttrade i pausen under ett evenemang att ”man borde hitta på något i anknytning till LCHF-boomen”. Vid samma bord satt Foodwests dåvarande produktutvecklare som sade att han hade ett välbeprövat recept hemma i sitt kök som inte krävde stora ändringar för att lämpa sig för LCHF-dieten. Bagaren och produktutvecklaren började samarbeta och några veckor senare fick marknaden ett bröd som lämpligt kom att rida på LCHF trenden och som höll sig i täten av försäljningsstatistiken ända tills trenden avtog. Det här är ett modellexempel där företagaren, samarbetspartnern och konsumenten vann: deltagande i ett evenemang, ett uttalat behov, gemensam sak med samarbetspartnern och en produkt som svarar på efterfrågan ut på marknaden snabbt!

Matevenemang i området: • • • • • •

Matmässan i Kauhajoki (www.ruokamessut.fi) Umeå Smakfestival (www.umeasmakfestival.se) Food Business Summit (www.foodsummit.fi) Lakeus kokkaa (www.lakeuskokkaa.fi) Mässan Maistuva (https://pytinki.fi/maistuva/) Ruokakarkelot (https://www.ruokaprovinssi.fi/ ajankohtaiset/)

IntoSeinäjoki har utarbetat en lista med tio utmärkta tips för företag som funderar på att börja exportera. https://ajankohtaista.intoseinajoki.fi/blog_posts/ kymmenen-askelta-onnistuneelle-vientimatkalle83507?utm_source=rss&utm_medium=rss&utm_ campaign=Subscription&utm_content=blog_post Det finns också ett flertal företag som erbjuder tjänster i anknytning till funderingar kring exportutsikter och inledande av export. Du hittar länkar till dem här.

23

VI TACKAR Alavuden öljynpuristamo Annin marjatarha Brännlands cider Blue Products Cafe & shop Valkoinen Puu Duå & Open/Closed Founder Institute E-P:n Osuuskauppa Genero Grönsaksfabriken Hansens chark Humbly communication Hunger och törst Into Seinäjoki Joupin vanha tupa Jukolan juusto Kokkitupa Krux Kyrö Distillery Laidun hereford Le bureau Mainostoimisto BSTR Norrlands fruktvin Norrmejerier Nygatan 57 Package Testing & Research / Sense N Insight PackageMedia Pirjon pakari Pralineriet Ravintola Juurella Ravintola Uppalan kartano Salteriet Sandsjögården hollyday resort SeAMK Ruoka Spoon Strukturdesign Sustainable chef Svedjan ost Taivalkosken mylly Turun yliopisto/Aistila United minds Uppalan kartano Wild river VILLD Vintage Plantation Åbrånts limousine Örebro Universitet Örebro Universitet

Hanna Yli-Kuha, Sirkku Suovaara Arja Raatikainen Andreas Sundgren Katja Marttunen, Sandra Melberg Sirkku Ylikoski Karl-Martin Edin Janne Saarikko Ossi Kallio Rasmus Östman Magnus Conradsson Michael Hansen Ingrid Widing Jörgen Engdahl Juha Haapamäki Markku Liias Tiina Kujala Erik Lundqvist Miko Heinilä Jussi Harju, Suvi Vantaa Johan Wernvik Jussi Ojala Olaf Karlsson, Erik Rosenbaum Lina Karlsson Anna Pehrssons Virpi Korhonen Mauri Reinilä Hannu Malmivaara, Barbara Kankaanpää Monica Elmqvist Jani Unkeri, Miia Keski-Nikkola Anu Luukko Stina Sjöström Caroline Schafer Tuija Pitkäkoski Hanna Duner & Jessica Johansson Johan Gustafsson Arthur Potts Dawson Johanna & Peter Hellström Arto Leppälä, Sara Hietala Saara Lunden, Laura Forsman Ingela Stensson Anu Luukko Victor Linder & Freddy Holmgren Ossi Paloneva Jenny Berg Roma Vilma Phd Mathilda Marshall Phd Johan Swahn Jessica Frej

Alavus Kauhava Umeå Seinäjoki Kauhajoki Umeå Helsinki Seinäki Pietarsaari Umeå Umeå Umeå Umeå Seinäjoki Seinäjoki Leivonmäki Lappajärvi Skellefteå Isokyrö Kauhajoki Stockholm Seinäjoki Ånäset Umeå Skellefteå Vantaa Kouvola Seinäjoki Vilhelmina Seinäjoki Seinäjoki Obbola Blattnicksele Seinäjoki Stockholm Umeå London Kågr Jalasjärvi Turku Stockholm Seinäjoki Helsinki Hörnsjö Örebro Örebro Stockholm

Steering group members Peter Juneblad, Umeå kommun Roger Marjavaara, Umeå University Risto Lauhanen, Seinäjoki University of Applied Sciences Mari Sandell, University of Turku Guy Svanbäck, Österbottens fiskarförbund Project group members University of Turku: Anu Hopia, Nanna Rintala, Susanna Ihanus Restauranghögsskolan, Umeå University: Ute Walter, Julia Berggren, Björn Norén, Johanna Rehn Seinäjoki University of Applied Sciences: Nina Sillvan, Anne-Maria Aho, Helena Hannu, Sanna Jyllilä