GU Journalen 2-2025

GUJOURNALEN

OBEROENDE TIDNING FÖR MEDARBETARE VID GÖTEBORGS UNIVERSITET #2 MAJ 2025

NYHETER

USA-nedskärningar drabbar GU

NYHETER GU stöttar kurser i Gaza

REPORTAGE Torktumlad av tekniken

Från Hamburg till Göteborg

Ann-Kristin Kölln

blev Tysklandsexpert på SVT

GU JOURNALEN

har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Göteborgs universitet, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

T.f chefredaktör & ansvarig utgivare: Eva Lundgren, tel: 0709 691014, e-post: eva.lundgren@gu.se

Redaktör

Allan Eriksson tel: 0708 729142 e-post: allan.eriksson@gu.se

Fotograf: Johan Wingborg, tel: 0705–595 38 01, e-post: johan.wingborg@gu.se

Layout: Anders Eurén, tel: 0732 576240 e-post: anders.euren@gu.se

Adress: GU Journalen, Göteborgs universitet, Box 100, 405 30, Göteborg e-post: gu­journalen@gu.se

Upplaga: 4 000 ex ISSN: 1402­9626

Material: För obeställt material ansvaras ej. För ej signerat material ansvarar redaktionen. Citera gärna, men ange källan. Adressändring: Gör skriftlig anmälan till redaktionen.

Tryckeri: ByWind

spaning

Innehåll

Nyheter 04–20

04 Så påverkas GU av forskningsnedskärningar i USA.

06 Biståndsstopp drabbar GU­projekt.

08 Risk för olagliga amerikanska IT­tjänster.

09 Missar klimatmål trots minskade utsläpp.

12 Ny portal gör forskningen tillgänglig.

14 Språkbanken fyller 50.

15 GU Journalen ny korpus i banken.

16 GU först ut med kurser till palestinska studenter.

17 Gott om IT-utbidningar på alla nivåer.

18 Utlånat studentstöd på språng.

20 Nu digitaliseras svenskt tryckt material.

Profilen 22–25

22 Partiforskare med koll på Tyskland.

Reportage 26–30

26 Konstutställning eller politisk aktivism?

28 På spaning efter universums början

30 Stort stöd för försvarssatsning.

Fokus 31–37

31 AI i utbildningen.

32 Olika syn på AI bland lärare och studenter.

34 PIL + ASK = AI.

36 Tentarättning med AI­stöd.

Folk 40–52

40 När dataspel blir en drog.

42 Nedslag under Vetenskapsfestivalen.

44 Hundra år av kärlek till Italien.

45 Satir under luppen.

46 Matematikens frihet lockar pristagare.

47 Nytt om folk

48 Debatt: Palestina och den akademiska friheten.

50 Hemmet som kontor.

51 Utsikten.

52 Ögonblicket.

Missade klimatmål.

Populär valanalytiker.

Utlånad resurs på språng.

Med

på universums födelse.

Oro i en tid av instabilitet

ör precis ett år sedan stod Finlands, då nyutnämnde, president Alexander Stubb i Göteborgs universitetsaula under sitt första officiella statsbesök. Han talade om EU, den geopolitiska instabiliteten och om den nya världsordning som han förväntade sig skulle inträda och skapa balans i världen inom si så där 10 år. Han fick frågan från en student om vad han trodde att valutgången i USA skulle få för betydelse för denna nya världsordning. Stubb sa att det skulle spela stor roll. Om han hade rätt, tänker jag att 10 år av den instabilitet vi nu ser, innan vi har en ny världsordning, känns väldigt lång och skrämmande.

USA har under de senaste generationerna varit en ledande forskningsnation som många av oss har erfarenhet av att verka i och samverka med. Jag ser med stor oro på hur akademin och den akademiska friheten i USA på mycket kort tid ställts inför stora och omvälvande prövningar som få av oss kunnat föreställa oss för bara tre månader sedan. Många med mig är oroade, inte bara för kollegorna i USA utan också för att det som händer i USA tende­

rar att sprida sig hit. Det viktigaste vi som universitet kan göra i denna situation är att stå stadigt i våra värderingar. I en tid där säkerhetsperspektiven dominerar behöver vi värna det fria kunskapssökandet, öppet vetenskapligt utbyte och demokratiska värden. Detta är grundläggande värden för akademin men också för ett demokratiskt samhälle.

Vi ser allvarligt på läget och följer noga utvecklingen för att analysera hur det kan påverka oss här på Göteborgs universitet. Jag vill uppmana alla att samtala med varandra och våra studenter om det vi nu upplever. Min kollega Peter Aronsson på Linneuniversitetet uttryckte sig väl angående läget: ”Det är nu vi avgör om framtiden ska präglas av öppna demokratiska samhällen – eller av en värld där kunskap kontrolleras, begränsas och styrs.”

Rektor MALIN BROBERG

Hot mot akademin

SA är den globala supermakten inom forskning och utbildning, konstaterade Lars Strannegård, rektor vid Handelshögskolan i Stockholm, då han samtalade med GU:s rektor Malin Broberg under Vetenskapsfestivalen. Den attack mot amerikanska lärosäten som nu sker innebär därför inte bara ett hot mot akademin i USA utan också mot vetenskapssamhället i hela världen.

– Finansiering dras in och forskningsanslag pausas. Prestigeuniversitet har anställningsstopp, allt fler akademiker går arbetslösa och det är svårt att attrahera nya studenter när en examen inte ger jobb. Utvecklingen kommer att leda till ett enormt kompetensbortfall i USA, spådde Lars Strannegård.

Hur Göteborgs universitet påverkas av USA:s forskningspolitik tas upp i två artiklar i detta nummer. En sidoartikel handlar om handelskriget och om de väldigt konkreta konsekvenser det kan få, exempelvis om vi inte längre kan använda Microsofts Officepaket.

Generativ AI i undervisningen verkar vara ett närmast outtömligt ämne som både skapar entusiasm och oro. Många medarbetare är engagerade och har både tips och erfarenheter att dela med sig av.

Vi skriver också om den omtalade utställningen på HDKValand, arrangerad av HDK-Valand students for Palestine. Var går gränsen för konstnärlig frihet? är den fråga som ställs.

Språkbanken fyller 50 år. Vi är extra glada över att bankens medarbetare gjort en korpus, alltså en databehandlad textmängd, av GU Journalen. Det innebär att vem som helst nu kan söka bland tidningens nummer sedan starten 1997. Vi ser fram emot att själva börja undersöka i materialet!

Forskning i skottlinjen

President Donald Trump vill göra enorma nedskärningar och begränsningar av statligt finansierad forskning i USA. Något som redan får konsekvenser världen över, även vid Göteborgs universitet.

– Det vore väldigt allvarligt om det genomförs fullt ut, säger Carina Mallard, prorektor med ansvar för forskning.

TROTS HÖGLJUDDA protester mot Trump ­administrationens många förslag om nedskärningar och inskränkningar av statligt finansierad forskning duggar nya besked hela tiden. Oron växer runt om i världen.

– Det är generellt en osäker omvärld och många funderar på hur det kan påverka forskningssamarbeten men också studentmobilitet. Vi har flera samarbeten med USA som vi värnar om. Men trenden att USA drar ner på sina forskningsbidrag i snabb takt är oroande, konstaterar Carina Mallard. Redan har ett stort USAID­

projekt stängts ner och det finns en osäkerhet kring ett 15­tal projekt som mestadels finansieras av National Institute of Health (NIH), där GU­forskare idag får medel från amerikanska federala finansiärer.

– I dagsläget löper dessa på som vanligt, vi har inte fått signaler om annat, men saker händer fort. Allt färre beviljade bidrag till amerikanska forskare leder till mindre forskning generellt. En tydlig konsekvens av att USA krymper stora organisationer och bidragsgivare, som NIH, NSF och USAID, är att det påverkar möjligheter till samarbeten mellan USA och Sverige, befarar Carina Mallard.

– OSÄKERHETEN KAN också leda till att fler tvekar att satsa på en forskarkarriär, som i längden gör att vi tappar forskningskvalitet och kvantitet.

Men vetenskapen är global och trots USA:s dominans inom forskarvärlden framhåller Carina Mallard att EU har en konkurrenskraftig forskning.

– Dessutom finns det möj­

»Framgångsrik forskning förutsätter långsiktiga och stabila villkor och finansiering.«

Jenny Nyström

ligheter att utöka samarbeten med Storbritannien, Sydkorea, Kanada och Schweiz som kan delta i EU:s forskningsprogram Horisont Europa från och med i år.

JENNY NYSTRÖM, dekan på Sahlgrenska akademin, påpekar att man än så länge vet för lite om konsekvenserna.

– Framgångsrik forskning förutsätter långsiktiga och stabila villkor och finansiering. Därför är förstås signalerna från USA vad gäller forskning och forskningsfinansiering oroväckande. Vi vet ännu inte vilka beslut som kommer att gå igenom eller vad som blir effekterna av dem. Det är svårt att bedöma hur förändringarna i den amerikanska forskningspolitiken kommer att påverka forskningen i omvärlden, i Sverige och på Sahlgrenska akademin. Vi kommer att bevaka händelseutvecklingen noggrant. Det finns också indikationer om att forskningsfinansiärer som NSF börjat flagga ansökningar som innehåller begrepp som genus, klimat och etnicitet.

Foto: SHUTTERSTOCK

Trump har gett sig på Columbia University för de demonstrationer som hållits där till stöd för Palestina och dragit in 4 miljarder kronor i federala anslag.

Trump ­administrationens politik har en omfattande påverkan på utbildningssektorn i USA, inklusive internationella ackrediteringsorgan. En av Handelshögskolans tre prestigefyllda ackrediteringar, AACSB (Association to Advance Collegiate Schools of Business), har tagit bort ”diversity” och ”inclusion” ur sina riktlinjer.

DEKAN MÅNS SÖDERBOM beklagar utvecklingen men säger att det är för tidigt att besluta om utträde ur organisationen.

– Jag tror inte att förändringarna ska tolkas som ett politiskt ställningstagande från AACSB:s sida. Organisationen motiverar beslutet med att man försöker ”navigera i en alltmer dynamisk och komplex omvärld”. Min tolkning är att AACSB såg detta som nödvändigt för att fortsätta sin verksamhet i USA.

Måns Söderbom har löpande kontakt med dekankollegor vid andra AACSB ­ackrediterade skolor, som delar hans uppfattning.

– Vi är eniga om att utvecklingen är mycket olycklig och har tagit fram ett gemensamt ställningstagande.

Kan det vara problematiskt för Handelshögskolan att ha en ackreditering som distanserar sig från värden som mångfald och inkludering?

– Jag förstår absolut att det kan uppfattas så. Men Handelshögskolan har ett ansvar att bidra till samhällsutvecklingen, och vi ska snarare stärka vårt arbete med mångfald och inkludering – oavsett AACSB:s riktlinjer.

ORON ÖVER hur det påverkar forskningen är stor. Sebastiaan Swart, professor i oceanografi, är djupt bekymrad över nedmonteringen av den amerikanska väder­ och klimatmyndigheten National Oceanic and Atmosp ­

heric Administration (NOAA), som ligger direkt under USA:s handelsdepartement. – Vår forskning inom oceanografi och klimat är verkligen global. Det finns inga skarpa gränser i havet. Vi förlitar oss mycket på forskningssamarbeten utanför vår institution och land – flertalet är kollegorna i USA som vi delar inte bara idéer och kunskap med utan även infrastruktur som dyra fartyg och komplexa instrument. För två år sedan var jag och mitt team på ett amerikanskt forskningsfartyg, RV Revelle, i en månad för att samla viktiga data för vår förståelse av våra hav. Sådana möjligheter stoppas idag eller kommer snart att frysas om Trumps planer genomförs.

Exempelvis har administrationen, enligt Columbiauniversitetet, redan återkallat över 80 beslut som handlar om klimat och miljö. Sebastiaan Swart befarar att USA:s nya forskningspolitik får ödesdigra konsekvenser.

– Drastiska politiska förändringar kan kasta oss tillbaka flera decennier i vår förståelse för hur vi bäst möter globala problem som klimatförändringar, migration, energiförsörjning, livsmedelssäkerhet och försvar.

Det är lätt att känna maktlöshet i denna situation, men en väg framåt är att stärka sammanhållningen inom forskarsamhället för att bygga motståndskraft, menar Sebastiaan Swart.

– AKADEMIN HAR JU en lång tradition av samarbete, och vi måste använda den styrkan för att hitta nya sätt att arbeta tillsammans och hantera de policyförändringar vi står inför under de kommande åren.

Samma oklara läge gäller samarbetet inom utbildningsområdet. De senaste åren har söktrycket för utbytesstudier i USA minskat.

– Min gissning är att intresset kan minska ännu mer om utvecklingen fortsätter, säger Karolina Catoni, biträdande enhetschef på International

Centre. Ett troligt scenario av den minskade finansieringen av forskning inom DEI (mångfald, rättvisa och inkludering) och klimatfrågor är att det också kan begränsa kursutbudet inom dessa områden för utresande utbytesstudenter från GU som läser i USA. En annan möjlig konsekvens är att utresande utbytesstudenter från GU med dubbla medborgarskap skulle få svårare att erhålla studentvisum.

Allan Eriksson

→ Nedskärningar hos forskningsfinansiärer

National Institutes of Health (NIH), världens största finansiär av medicinsk forskning, står inför stora personalnedskärningar och Trump-administrationen vill sätta ett tak på 15 procent för hur stor del av anslagen som får går till indirekta kostnader för forskning – som lokalhyror, labbmiljöer och administrativa kostnader. Förslaget har stoppats tillfälligt av domstol.

National Science Foundation (NSF), som motsvarar Vetenskapsrådet i Sverige, ger anslag till grundforskning inom de flesta fält förutom medicin. Över 10 procent av de anställda uppges ha fått sparken efter regeringsskiftet. Biståndsorganet United States Agency for International Development (USAID), som är världens största biståndsgivare, finansierar läkemedelsstudier, epidemiologiska studier, demokratiforskning, forskning om kvinnors villkor, exempelvis om hur hälsosystem kan förbättras. Många studier utanför USA har fått sin budget radikalt nedskuren, vilket har lett till att pågående forskning stoppats eller pausats. Pågående nedskärningar och restriktioner på myndigheter som väderinstitutet NOAA, rymdstyrelsen Nasa och energidepartementet (DOE) väntas också ha stora konsekvenser för klimatforskning.

Måns Söderbom

Carina Mallard

Sebastiaan Swart

USA:s biståndsstopp blockerar GU-projekt

Ett brett forskningsprojekt om trafiksäkerhet i Angola, lett av Göteborgs universitet, stoppades över en natt, trots att det redan var godkänd av kongressen. Nu försöker projektledaren Gunilla Priebe förstå vad som egentligen har hänt.

– Nedskärningarna drabbar ju världens fattigaste och konsekvenserna är oöverskådliga, säger hon.

PROJEKTET, som tagits fram i samarbete med Karolinska Institutet och Angolas katolska universitet under namnet Network for Inclusive Road Safety, var värt över 50 miljoner kronor och finansierades av den amerikanska biståndsmyndigheten USAID –vilket också var det första som GU någonsin har fått. Gunilla Priebe, lektor i folkhälsovetenskap, hade förberett ansökan i två år och har svårt att dölja sin besvikelse. – Jag trodde allt var klart, avtalet var påskrivet, kongressen hade gett sitt klartecken och vi hade redan startat upp arbetet i huvudstaden Luanda, fortsätter hon. Den 24 januari beslutade USA:s utrikesminister att frysa alla biståndsbetalningar även till projekt som redan godkänts. Dagar senare skickades ett mejl: Angolaprojektet var

Angola är att av Afrikas största och fattigaste länder men mycket rikt på mineraler och olja. Huvudstaden Luanda har enorma trafikproblem.

stoppat, tillsammans med tusentals andra.

– Vi har redan använt en del av pengarna och vi har möjlighet att begära ersättning för det, säger Priebe, men mycket är oklart – det kommer nya besked från en dag till en annan.

HON FÖRVÅNAS över att beslut kan fattas på ett sådant sätt med tanke på att projektet var godkänt och budgeten antagen av kongressen redan hösten 2023.

– Federala domare prövar nu om nedläggningarna har genomförts konstitutionsenligt. Det är svårt att så här utifrån veta vem som har mandat att fatta vilka beslut. Det är uppenbart att frågor om klimat, jämställdhet och global hälsa inte står så högt i kurs idag i den nya administrationen.

Bakom forskningsprojektet ligger ett akut problem. Vägtrafikskador är en av de vanligaste dödsorsakerna i Angola (6 000 dör årligen) vilket främst drabbar fotgängare och motorcyklister eftersom de inte har råd att ha egna bilar. Majoriteten av offren är unga män i arbetsför ålder, vilket förvärrar fattigdomen i ett land, där 60 procent lever i extrem fattigdom.

– Det handlar inte bara om vägar och bilar utan om säkerhet på skolvägar men också om alla människor som kryssar mellan framrusande bilar för att försöka sälja något och säkra mat för dagen. Det handlar om att traumavården fungerar, om att erbjuda rehabilitering och att ha en stadsplanering som förebygger utsatthet i trafiken, förklarar Gunilla Priebe.

PARALLELLT MED projektet gör USA och EU stora infrastruktursatsningar i Angola kopplade till Lobito ­korridoren, där råvaror från gruvregionerna i Kongo och Zambia ska transporteras till Atlantkusten via Angola med tåg.

Gunilla Priebe leder projektet i Angola.

»Federala domare prövar nu om nedläggningarna har genomförts konstitutionsenligt.«

Gunilla Priebe

Korridoren ses som strategisk för att minska beroendet av Kina. EU satsar ytterligare 76 miljoner euro på Lobito ­korridoren.

När järnvägsnätet fallerar, ersätts det ofta av tunga lastbilar på trånga, osäkra vägar, vilket leder till många olyckor – ofta med dödlig utgång. Att USAID:s bistånd fryses får följder långt utanför ett enskilt forskningsprojekt. USAID finansierar omkring hälften av världens biståndsinsatser, och är också en nyckelspelare inom globala hälsodata, bland annat genom de omfattande hälsostudierna (DHS) som genomförs i låg­ och medelinkomstländer.

– MÅNGA TÄNKER PÅ att USAID delar ut mediciner. Men det är bara en liten del. USAID står också för logistik och upphandling av hiv­ och malariamediciner som andra aktörer sedan distribuerar i hälsovårdssystemen. När de drar sig ur, rasar hela distributionskedjan. Jag har hört ryktesvägen att samtliga hiv­projekt i Sydafrika och Mocambique har pausats. Miljontals människor riskerar att bli utan behandling.

– Vad händer när medicinerna tar slut?

För Gunilla Priebe handlar det inte bara om bistånd. Det som sker i USA är, enligt henne, en större ideologisk strid om kunskap, sanning och vetenskapens roll i samhället.

– Den som tillåts definiera vad som är sant har stor

makt. Minskade resurser till universitet och forskning och utnämnandet av en vetenskapskritisk hälsoministern kan ses i det ljuset.

HON BESKRIVER DET som en maktdemonstration – inte genom lagar eller våld, utan genom att dominera verklighetsbeskrivningen. Tolkningsföreträdet, menar hon, är avgörande för utövandet av makt.

Minskade resurser till amerikansk forskning riskerar också att skada internationellt samarbete. Färre amerikanska sampubliceringar, minskat utbyte och ökad osäkerhet för projekt som bygger på långsiktig planering.

– Det är lite som i samband med andra världskriget, då Europas mest lysande forskare lämnade Tyskland. Paradoxalt nog kan flödet av talang nu gå i andra riktningen.

Gunilla Priebe hoppas fortfarande att beslut om nedstängda projekt kan komma att omvärderas. Inte bara för sin egen del – utan för alla dem som skulle ha arbetat i projektet, i Sverige och i Angola.

– Det mest sorgliga är inte min egen situation. Det är att 30 personer i Angola inte får ett utlovat jobb, och att vi förlorar chansen att rädda liv.

Text: Allan Eriksson Foto: Shutterstock

→ Fakta:

• Trafikolyckor orsakar över 1,2 miljoner dödsfall och upp till 50 miljoner allvarliga skador varje år i världen.

• I afrikanska länder är det en av de främsta dödsorsakerna – främst bland fotgängare och motorcyklister.

• Vägtrafikskador kostar Angola nästan 10 procent av landets bnp.

• Enligt WHO är det en “tyst pandemi” som sällan får samma uppmärksamhet som andra globala hälsohot. Lobito-korridoren är en transportväg i södra Afrika.

Foto: JOHAN WINGBORG

Handelskrig hotar IT-tjänster

Vilken typ av IT-tjänster ska GU ha? Det är en fråga som kommer att beredas i digitaliseringsportföljens ledning och senare i universitetets ledning.

– Det finns flera skäl till att se över våra behov men bland annat handlar det om osäkerheten när det gäller USA:s handelskrig, förklarar Tony Ottosson Gadd, enhetschef på IT-enheten.

JUST NU PÅGÅR flera diskussioner inom EU om huruvida det är säkert att föra över personuppgifter till USA. Den debatten har i och för i sig funnits ganska länge, påminner Tony Ottosson Gadd.

– Redan 2015 underkände EU­domstolen ett avtal mellan EU och USA när det gäller dataöverföring, det så kallade Schrems­fallet. Nu har Trumpadministrationen avsatt de flesta ledamöter i PCLOB, det kontrollorgan som ska granska en säker hantering av personuppgifter, vilket skapat misstro i EU. Det här är en del av det handelskrig som pågår mellan USA och EU och relationen är inte den bästa.

ENLIGT EU ÄR DET olagligt att föra över personuppgifter till tredje land om det saknas garantier för att uppgifterna är skyddade. Om det avtal som finns mellan EU och USA sägs upp kommer exempelvis alla Microsoft­produkter att bli otillåtna, berättar Tony Ottosson Gadd.

– Det handlar alltså bland annat om Microsoft 365 med sitt Office­paket, Microsoft

Teams och Sharepoint. Vi har i och för sig flera skäl att fundera över användningen av Microsoft. Bland annat har tjänsterna blivit tre gånger så dyra på fem år, vilket kanske beror på att de tidigare varit ganska billiga, men det är ändå ett bekymmer. Om alla dessa tjänster blir olagliga, och medarbetarna inte längre kan använda exempelvis Word eller Excel, kommer förstås det dagliga arbetet att påverkas.

AMERIKANSK IT är ledande i världen.

– Att helt klara sig utan amerikansk teknik är alltså svårt. Vi kan heller inte, enligt regelverket kring offentlig upphandling, ställa krav på att köpa exempelvis enbart europeiska tjänster; lagstiftning kan förstås ändras men det tar tid. Utmaningen är alltså att skapa ett robust system där vi har rådighet över vår egen verksamhet och inte riskerar att hamna i händerna på andra. Delvis handlar det om att skapa parallella lösningar, som dock inte får leda till alltför höga kostnader.

En lösning skulle kunna

»Utmaningen är alltså att skapa ett robust system där vi har rådighet över vår egen verksamhet och inte riskerar att hamna i händerna på andra.«

Tony Ottosson Gadd

vara open source­tjänster, alltså gratisprogram som inte behöver upphandlas och som är öppet tillgängliga att använda, modifiera och distribuera vidare, berättar Tony Ottosson Gadd.

– Bland annat finns ett beslut om att införa Next Cloud för lagring, något som troligen kommer att finnas på plats vid GU till sommaren. Next Cloud har också fler funktioner som kan ersätta andra delar av Microsoft 365. Men vi behöver samtidigt göra en bredare analys av vilken program­ och hårdvara och vilka molntjänster vi behöver. Var finns de största riskerna, vilka risker kan vi acceptera och hur mycket resurser ska vi lägga på vad?

Redan den 8 april började IT­ enheten med att ta fram förslag på hur GU ska kunna hantera dessa och andra frågor.

– Frågan kommer att beredas i digitaliseringsportföljens ledning och senare i universitetsledningen, förklarar Tony Ottosson Gadd.

Text: Eva Lundgren Foto: Johan Wingborg

→Fakta:

Enligt EU:s allmänna dataskyddsförordning (GDPR) får överföring av personuppgifter utanför EES/EU­området endast ske om mottagarlandet har en adekvat skyddsnivå. Ett antal länder utanför EES/EU har av EU­kommissionen bedömts ha en sådan nivå.

Det första dataöverföringsavtalet mellan EU och USA, Safe Harbor, underkändes av EU­domstolen 2015 efter att doktoranden Max Schrems påvisat den bristande säkerheten hos Facebook. Därefter ingick EU­kommissionen det nya avtalet Privacy Shield. Den 16 juli 2020 ogiltigförklarades även detta avtal, ett domslut kallat Schrems II.

Den 10 juli 2023 ingick EU­kommissionen ytterligare ett avtal med USA, EU-U.S. Data Privacy Framework (DPF), som anses uppfylla adekvat skyddsnivå för personuppgifter.

Den 20 januari 2025 avsatte den amerikanska administrationen alla ledamöter utom en i organisationen Privacy and Civil Liberties Oversight Board (PCLOB). Organet, som bland annat ska säkerställa att amerikansk underrättelsetjänst inte kränker individers rättigheter vid insamling av personuppgifter, är i dagsläget inte beslutsför.

Det är EU­kommissionen som bedömer huruvida de personuppgifter som överförs från EU/ EES till annat land är tillräckligt skyddade. I de fall där skyddet inte anses säkrat är det otillåtet att överföra personuppgifter från EU/EES till landet ifråga med adekvansbeslut som stöd. Mer information: www.imy.se.

Lokal resepolicy ger klimatvinst

Både Förvaltningshögskolan och institutionen för kulturvård siktar högre än GU:s resepolicy och har lyckats minska sina flygutsläpp kraftigt. Även institutionen för globala studier har minskat sina utsläpp. Men det räcker inte, menar lektor och före detta miljösamordnare Andréas Litsegård, som vill se en starkare central styrning.

PÅ INSTITUTIONEN för globala studier är resor och transporter den i särklass största utsläppskällan, och flyget står för tre fjärdedelar. Men trots att institutionen har hela världen som arbetsfält inträffade något oväntat 2024, enligt Andréas Litsegård. Utsläppen minskade från 243 ton år 2023 till 179 ton år 2024 – en

minskning på 26 procent. – Det är förstås glädjande och lite överraskande. Vi behöver analysera vad minskningen beror på. Vi är på rätt spår men har en bit kvar till en halvering av våra utsläpp till 2030. Min bild är att universitetet som helhet har en alltför svag styrningsmodell. Det finns en målkonflikt, där man å ena sidan vill få ner utsläppen, å andra sidan behöver resa för att bedriva sin forskning. Målet är därför inte att stoppa resandet – utan att resa smartare. Ett kvotsystem diskuteras för 2026–2027, där varje anställd får göra max tre flygresor per år – med utgångpunkten att inte överskrida institutionens koldioxidutsläpp. Bland annat föreslår miljögruppen att prioritera tågresor när det är möjligt och att minska konferensresor till förmån för fältresor.

»Vi gör forskning som vill världen väl –men har vi rätt att släppa ut mer?«

Andréas Litsegård

– Vi måste hitta ett system som balanserar forskningens behov med klimatomställningens krav. Men att bara byta ut alla flygresor inom Europa mot tåg är ändå inte tillräckligt, vilket enligt mina beräkningar bara minskar utsläppen med 10 procent. Den största utsläppskällan kommer från interkontinentala flygresor som är kopplade till globala forskningsprojekt. Att minska dessa är känsligt – både karriärmässigt och vetenskapligt. Samtidigt uppstår en etisk konflikt.

– Vi gör forskning som vill världen väl – men betyder det att vi har rätt att släppa ut mer? Det är en moralisk fråga vi måste ta på allvar.

Frågan väcker också svåra rättvisefrågor. En liten grupp – ofta framgångsrika forskare med stora anslag – står för en

Foto: SHUTTERSTOCK

oproportionerligt stor andel av flygresorna.

– Det finns en snedfördelning. Samtidigt behöver andra resa mer för att bygga sina karriärer. Hur fördelar vi det rättvist?

På andra institutioner diskuteras frågan livligt. På exempelvis Förvaltningshögskolan finns ett stort engagemang, berättar Johanna Selin, miljösamordnare och doktorand vid Förvaltningshögskolan.

– FOLK FLYGER INTE så mycket längre men vi har ändå en internationell miljö, säger hon.

Här får man flyga tur­ ochretur högst en gång per år. I första hand ska digitala möten väljas, i andra hand tåg. Vid längre resor tillåts första klass, sovkupé eller övernattning.

Flygresor under 100 mil kräver godkännande, under 50 mil är de i princip inte tillåtna.

– Reglerna gäller alla. Vi jobbar med uppmuntran och incitament för att det ska vara attraktivt och enkelt att välja bort flyget. Det ska vara enkelt att göra rätt.

Policyn följs upp regelbundet, och alla som reser måste också fylla i en blankett, vilket har fått effekt.

– Vi kan inte förbjuda någon att flyga mer men min bild är att alla känner till vad som gäller, säger Johanna Selin. Trots att det är både krångligt och tidskrävande väljer förvånansvärt många tåg.

PÅ INSTITUTIONEN för kulturvård minskade utsläppen från resor och transporter med 36 procent under 2024 – störst minskning inom fakulteten. Enligt prefekt Anneli Palmsköld beror det på en sträng resepolicy, en engagerad miljögrupp och ett stort engagemang. Resepolicyn, som togs fram 2021, innebär en skärpning av kraven: max två flygresor per år. Men undantag kan beviljas av prefekt.

– Vi har en mall som varje medarbetare måste fylla i innan en resa bokas. Det har lett till minskat flygande. Minskningen under 2023 kan också ha

»Tåg innebär längre tid vilket kan påverka balansen mellan arbete och privatliv.«

påverkats av de omfattande förberedelserna inför flytten till Natrium. Våra forskare reser kanske inte lika mycket som andra inom fakulteten men flera deltar i stora europeiska projekt och även till viss del i samarbeten utanför Europa.

Hon menar att hållbarhetsfrågor ligger i ämnets natur och att man länge haft en vana att jobba digitalt, då institutionen finns på två orter: Göteborg och Mariestad.

– TÅG INNEBÄR längre tid vilket kan påverka balansen mellan arbete och privatliv.

»Folk flyger inte så mycket längre men vi har ändå en internationell miljö.«

»2024 kan vara ett trendbrott, men det är för tidigt att säga.«

Förutsättningarna ser olika ut mellan GU:s institutioner, vilket är ett argument för en lokal policy. Allt för högt satta krav riskerar att bli kontraproduktiva. – Avgifter kan säkert också spela roll, men måste i så fall vara kännbara. Men vad för slags arbetsplats får vi om vi skuldbelägger dem som flyger ofta? Det kan skapa missnöje och avundsjuka. Jag tror mer på en beteendeförändring och ett helhetsperspektiv, säger Johanna Selin.

Institutioner med egna, lokalt anpassade resepolicyer har generellt lägre utsläpp än de som inte har det, det har studentmedarbetaren Lisa Jansson, som läser en master i miljövetenskap, kommit fram till. Hon undersöker vilka åtgärder som varit mest effektiva – den mer tillitsbaserade GU­modellen, eller en striktare som tagits fram på lokal nivå.

»Inom akademin finns ett stort engagemang för att tänka nytt och hitta en balans mellan hållbarhet och internationellt samarbete.«

För att nå klimatmålen krävs förändrade resmönster, men det finns inga enkla lösningar, påpekar Lisa Jansson.

– GU ska vara en attraktiv arbetsplats och värna goda internationella kontakter. Vad händer om vi reser mindre? Samtidigt ser behoven olika ut mellan institutionerna, vilket innebär att prioriteringarna skiljer sig åt.

EN VIKTIG FRÅGA är hur minskat flygresande påverkar internationaliseringen.

– Vi kan dra lärdomar från pandemin, då universitet och arbetsplatser snabbt ställde

Anneli Palmsköld

Johanna Selin

Fredrik Högberg

Lisa Jansson

om. Även om vi inte behöver återgå till det läget, visade den perioden att förändringar är möjliga. Digitala konferenser och andra smarta lösningar kan minska behovet av resor utan att hämma samarbeten. Inom akademin finns ett stort engagemang för att tänka nytt och hitta en balans mellan hållbarhet och internationellt samarbete.

GÖTEBORGS UNIVERSITET har, som en del av Klimatramverket, åtagit sig att bidra till 1,5­ gradersmålet. Under 2024 minskade universitetets koldioxidutsläpp med 8 procent jämfört med 2019, främst tack vare färre flygresor. Men det är långt kvar till målet om en halvering av utsläppen till 2030. Hållbarhetssamordnaren Fredrik Högberg, som har gått vidare till annan statlig tjänst, efterlyser skärpta regler och tydligare ledarskap.

Problemet är att GU:s centrala resepolicy saknar kvantifierbara mål, samtidigt som den betonar ”ansvarsfull internationalisering”. Klimatfonden, som infördes för att minska flygresor genom en avgift, avskaffades när GU:s resebyrå inte längre ville administrera den.

– Att Klimatfonden skrotades var olyckligt, säger Fredrik Högberg som ändå ser Klimatramverket som en viktig signal.

Han tycker att klimathotets allvar kräver mer långtgående förändringar, som ökad användning av digitala möten eller anställning av lokal personal vid internationella samarbeten.

– 2024 kan vara ett trendbrott, men det är för tidigt att säga. Det är positivt att många institutioner har infört strängare resekrav än GU:s övergripande policy.

Fredrik Högberg påpekar dock att utsläppen från inköp och fastigheter är större än från flygresor, och att samordnade inköp och delade lokaler skulle kunna minska klimatpåverkan ytterligare.

– Förändringen måste ske på systemnivå, det räcker inte att lämna över ansvaret till enskilda medarbetare, säger han. Trots en hög medvetenhet

och positiva signaler föreslår Andréas Litsegård att GU skapar ett pris för klimatsmart forskning.

– Vi borde gå i bräschen för en mer hållbar forskning. Men där är vi inte än.

Både Johanna Selin och Anneli Palmsköld tycker att det digitala fungerar bäst när deltagarna redan känner varandra eller vid föreläsningar och presentationer, men en nackdel är att den personliga interaktionen går förlorad.

– Jag är etnolog i grunden och tror på personliga möten. Om man ska utveckla samarbete krävs det att man ses i verkligheten, säger Anneli Palmsköld.

Allan Eriksson

→ Fakta:

Naturvetenskapliga fakulteten (från 2025 Fakulteten för naturvetenskap och teknik)

• Minskade utsläppen från resor och transporter med 12 % mellan 2023 och 2024

• Största utsläppskällorna: varor: 36 %, resor och transporter: 29 %

Totala utsläpp från GU 2024: 42,5 kiloton CO₂

• Totala utstläppen minskade med 8 % jämfört med 2019

• Tågresorna ökade med 17 %

• Färre långa flygresor stod för största delen av minskningen Siffrorna kommer från Svalnas Carbon Intelligence System.

Andra trender är att GU:s användning av värme och el minskade med nästan 17 procent jämfört med 2023. Dessutom visar ökningen av vetenskapliga publikationer inom hållbarhet – 865 under 2024, en uppgång med 13 procent från året innan – att forskningen inom området gör avtryck.

Minskning av utsläpp av transport och resor per fakultet i procent 2023–2024

Humanistiska fakulteten

Samhällsvetenskapliga fakulteten Handelshögskolan

Utbildningsvetenskapliga fakulteten

Naturvetenskapliga fakulteten

Sahlgrenska akademin Konstnärliga fakulteten

IT-fakulteten

Gemensamma förvaltningen

Stor ökning av hyror

I år beräknas GU att gå med ett underskott på 45 miljoner kronor. Intäkterna ökar något mer än kostnaderna, men prognosen bygger på att inflationstakten är intakt.

– FÖRRA ÅRET vid den här tiden var prognosen 160 miljoner kronor minus, men resultatet blev 88 miljoner minus vid årets slut. Vår bedömning är att läget är mer stabilt i år. Vi förväntar oss fortsatt konkurrenskraftig forskning, säger ekonomichef Peter Tellberg.

Uppskattningsvis stiger intäkterna i år med 254 miljoner och kostnaderna förväntas öka något mindre, med 212 miljoner, varav personalkostnader är den absolut största delen. Lokalkostnaderna stiger med 9 miljoner.

Även om samtliga fakulteter budgeterar ett minusresultat är Peter Tellberg inte särskilt orolig.

– Vårt balanserade kapital är 1,5 miljarder, så vi kan använda de reserver som byggts upp under åren. Vi får se om vi behöver vidta ytterligare åtgärder när regeringen presenterar sin vårproposition den 15 april. Samtidigt vet vi ännu inte hur stora löneökningarna kommer att bli.

Peter Tellberg poängterar vikten av att ha koll på kostnaderna för nybyggnationer. Hyreskostnaden för Natrium har ökat med 70 miljoner kronor, men den kommande flytten av IT­fakulteten påverkar positivt.

– Handelshögskolans nya hus är försenat och både UB och Experimentell biomedicin står för ombyggnationer, det gäller även Nya Konst. Konstnärliga fakulteten har dessutom extra kostnader för tillfälliga lokaler, vilket belastar ekonomin tungt. Extra allvarligt är det för Gemensamma förvaltningen som har stora ekonomiska problem, med ett ackumulerat underskott på 100 miljoner, och den skulden fortsätter växa i år. Det är framför allt två områden som blöder: det ena är student­ och gästforskarbostäder och stödet till studenter med särskilda behov.

– Det är frågor som måste lösas på universitetsgemensam nivå eftersom det inte är rimligt att Gemensamma förvaltningen ska ta hela denna kostnad, säger Peter Tellberg.

Allan Eriksson

Ny portal ger öppnare forskning

Den 25 mars lanserades Researchdata.se, en ny nationell portal som ska underlätta för forskare att hitta, dela och återanvända forskningsdata.

– Det här är ett viktigt steg mot en allt öppnare vetenskap och något vi velat göra länge, säger Eva Stensköld, föreståndare för Svensk nationell datatjänst (SND), som tagit initiativ till och driver portalen.

EN GEMENSAM INGÅNG till det mesta av all forskning som produceras vid svenska lärosäten. Det är syftet med plattformen Researchdata.se, förklarar Eva Stensköld.

– Portalen är en del av arbetet med att uppnå EU:s och den svenska AI­kommissionens mål om att offentligt finansierade forskningsdata ska vara öppet tillgängliga 2026. Öppenheten handlar inte bara om att ge forskare tillgång till data; även alla andra, exempelvis medborgare som är intresserade av underlaget till ett politiskt beslut, ska kunna använda plattformen. Att forskningen är öppet tillgänglig är en viktig demokratifråga, inte minst med tanke på att det är medborgarna som står för finansieringen.

MEN SYFTET MED portalen är inte bara att underlätta sökandet efter data utan också delningen. Minst lika viktigt är att portalen också gör det enklare att återanvända resultat så att forskaren

inte behöver lägga tid på sådant som redan gjorts, påpekar Eva Stensköld.

– Datan kan också inspirera till nya projekt och annorlunda samarbeten, både för forskare och exempelvis studenter. Materialet görs så sökbart som det bara går och hanteras enligt FAIR­principerna, alltså findable, accessible, interoperable och reusable.

Öppenheten gäller förstås inte data som är belagd med sekretess, exempelvis för att de innehåller skyddsvärda personuppgifter, företagshemligheter eller omständigheter som rör rikets säkerhet, påpekar Karin Westin Tikkanen, senior rådgivare på SND.

– MEN ÄVEN OM själva datan inte kan lämnas ut kan dess metadata publiceras; forskaren måste ju veta att datan finns för att exempelvis begära sekretessprövning. Metadatan handlar bland annat om av vem, när, var och hur datan samlats in. Vi brukar säga att datan ska vara så öppen som möjligt och så begränsad som nödvändigt.

Inte bara regeringar kräver idag öppna data. Det gör också allt fler förlag och finansiärer, berättar Johan Fihn Marberg, sektionschef på SND.

– För förlagens trovärdighet är det viktigt att resultaten i deras tidskrifter är verifierbara. Och för finansiärerna, som satsar stora pengar på insamling av data, är det angeläget att få maximal nytta av finansierade projekt. Men dessutom pågår, både

»Materialet görs så sökbart som det bara går och hanteras enligt FAIRprinciperna, alltså findable, accessible, interoperable och reusable.«

Eva Stensköld

i Sverige och i övriga Europa, en översyn över meriteringssystemet där inte bara publikationer i vetenskapliga tidskrifter, utan också delande av data, ska räknas in. Det kommer alltså att innebära ytterligare ett incitament för forskarna att bidra till forskarsamhället.

Researchdata.se finansieras av nio lärosäten samt av Vetenskapsrådet. Samarbetet är dock bredare än så och omfattar nästan alla lärosäten i Sverige, förklarar Johan Fihn Marberg.

– MEN VI SAMVERKAR också med andra europeiska och internationella infrastrukturer. Ett alldeles nytt samarbete är EU­kommissionens nystartade European Open Science Cloud (EOSC) som verkar för öppen vetenskap. Genom all samverkan blir svenska forskningsdata synliga och nåbara ute i Europa och även i andra internationella sammanhang, samtidigt som våra forskare får

tillgång till internationella data. Informationen på plattformen är på svenska och engelska och forskningsdatakatalogen är utformad för att den ska vara lätt att söka i, berättar Johan Fihn Marberg.

– I VÄNSTERSPALTEN hittar man bland annat olika ämnen, geografisk plats och samlingar. Man kan också helt enkelt skriva in ett sökord.

En förhoppning med Researchdata.se är att plattformen ska stimulera forskarna att hantera sina forskningsdata redan från ett projekts början ända fram till dess slut, förklarar Karin Westin Tikkanen.

– Via portalen kan forskaren få råd om hur hen ska tänka under arbetet med data, exempelvis hur den bör organiseras, vilka filformat som är lämpliga, vad som kan vara viktigt att dokumentera för att underlätta vid delning samt hur materialet

bör skyddas. Om forskaren tar tag i allt detta kontinuerligt blir det inte så betungande när projektet närmar sig sitt slut.

När GU Journalen var på besök berättade Johan Fihn Marberg att det fanns 5 879 dataset i portalen.

– Men den siffran ändras hela tiden. Lärosätena har ett ansvar att ha koll på sina forskningsdata, vilket är ytterligare ett skäl att medverka i Researchdata.se. Plattformen kommer att utvecklas kontinuerligt, förklarar Eva Stensköld.

– Tillsammans med våra samverkanspartner och andra delar av forskarsamhället kommer SND att fortsätta verka för forskningens kvalitet och transparens, till nytta för hela samhället.

Eva Stensköld, Karin Westin Tikkanen och Johan Fihn Marberg förklarar att Researchdata.se kommer att göra vetenskapen ännu mer tillgänglig.

Text: Eva Lundgren Foto: Johan Wingborg

→ Fakta: Den 25 mars lanserades Researchdata.se, en ny nationell webbportal för forskare som vill hitta, dela och återanvända forskningsdata. Portalen drivs av Svensk nationell datatjänst (SND) och är ett samarbete mellan flera nationella forskningsinfrastrukturer.

Målet med Researchdata. se är att ge ökad tillgång till forskningsdata från en bred uppsättning vetenskapliga discipliner. Portalen erbjuder även praktisk vägledning för forskare om hållbar datahantering samt tillgång till verktyg och utbildningsresurser från SND och andra nationella och

internationella aktörer. Följande organisationer ingår i samarbetet: Bolin Centre, Huminfra, InfraVis, National Bioinformatics Infrastructure Sweden (NBIS), Swedish Biodiversity Data Infrastructure (SBDI), SciLifeLab, Swedish Infrastructure for Ecosystem Science (SITES) samt SweDigArch. Finansiärer är universiteten i Göteborg, Lund, Stockholm, Umeå och Uppsala samt Chalmers, Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska högskolan, Sveriges lantbruksuniversitet samt Vetenskapsrådet.

50 år av forskning på svenska språket

Den 5 maj firar en av världens äldsta forskningsoch utvecklingsenheter inom språkteknologi 50 år. Det handlar om Språkbanken som inte bara är nationell utan också del av en europeisk infrastruktur.

– Något som gör oss extra speciella är att vi både är en forskningsinfrastruktur och en forskande enhet. Vi påminner om ormen Ouroborosorm i den antika myten, som biter sig själv i svansen, säger Lars Borin, som tillsammans med Markus Forsberg är föreståndare.

DEN BÄSTA infrastrukturen är den man inte tänker på förrän den fallerar. Det hände för cirka en månad sedan med Korp, berättar Lars Borin.

– Förtvivlade språkvetare hörde av sig om att Korp ligger nere. Lyckligtvis var problemet ganska snabbt åtgärdat. Att våra användare inte vet så mycket om oss beror på att Språkbanken är öppet tillgänglig för vem som helst. Det är så vi vill ha det men det innebär ett problem: när vi ska göra den årliga redovisningen till våra finansiärer, Vetenskapsrådet och GU, kan vi inte riktigt svara på hur mycket resurserna används.

Korp är inte vilken fågel som helst utan den äldsta av Språkbanken Texts fem plattformar, berättar Markus Forsberg.

– Den startade redan 2009

och är nu inne på sin nionde version. Här kan man söka i stora språkteknologiskt analyserade textmassor, exempelvis skönlitteratur, dagstidningar, sociala medier och myndighetstexter och få information om användning av ord, fraser eller relaterade ord i språkvetenskapliga och andra kategorier. Den som vill söka i eget insamlat material kan istället använda plattformen

Mink som enkelt ska kunna nyttjas utan stöd av personal. Övriga plattformar är dataredigeringsplattformen Karp, analysplattformen Sparv och textforskningsplattformen Strix.

Språkbanken består idag av fyra avdelningar: Språkbanken Text vid GU, Språkbanken Tal vid KTH, Språkbanken Sam vid Institutet för språk och folkminnen, samt Språkbanken CLARIN vid Uppsala universitet, som innebär ett samarbete med Europa, förklarar Lars Borin.

– VI ÄR EN distribuerad verksamhet, men användarna ska inte behöva fundera över var de olika resurserna är placerade. Som ett exempel på en aktuell svensk CLARIN­aktivitet, gör nu Stockholms universitet en fokuserad insats på att utveckla språkteknologi för teckenspråk inom Språkbanken.

Inom GU hamnade de lexikografiska och språkteknologiska aktiviteterna i två skilda organisationer i början av 2000­talet, berättar Markus Forsberg.

– Men sedan fem år tillbaka

Lars Borin och Markus Forsberg är föreståndare för Språkbanken.

»Vi är en distribuerad verksamhet men användarna ska inte behöva fundera över var de olika resurserna är placerade.«

Lars Borin

är delarna samlade igen, vilket gynnar båda verksamheterna. Bland annat jobbar vi nu på den femtonde upplagan av SAOL som ska komma ut i början av nästa år.

SPRÅKBANKEN RIKTAR sig till alla som på något sätt använder språkliga data i sin forskning. Det handlar förstås om språkforskare, men också om bland annat historiker, samhällsvetare och datavetare. Korp ­mjukvaran har även gått på export, exempelvis till den finska språkbanken, och används också för att utforska samiska och andra språk inom Giellatekno i Norge. Bland Språkbankens medar­

betare inom GU är drygt två tredjedelar forskare, berättar Markus Forsberg.

– Man kan säga att vi har dubbla identiteter: vi är både en forskningsinfrastruktur och en forskande enhet där den viktigaste infrastrukturen inte är den tekniska, utan våra medarbetare. De arbetar med sin egen forskning men också som experter på infrastrukturen, där exempelvis Elena Volodina kan stötta inom andraspråksinlärning och Dimitrios Kokkinakis inom medicinsk språkhantering. Vi har på så sätt skapat ett slags ekosystem som gör det enkelt att använda oss från dag ett när ett projekt startar. Utöver att stå för den tekniska utvecklingen av våra forskningsplattformar, så bidrar våra forskningsingenjörer till forskningen på andra sätt, exempelvis genom att lära upp teknisk och forskande personal på andra lärosäten som vill använda infrastrukturen.

ATT SPRÅKBANKEN firas just den 5 maj beror på att det var i början av maj 1975 som Logoteket, som resursen hette då, utlyste sina första två tjänster, berättar Lars Borin.

– Så vi tyckte att datumet passade bra som födelsedag. Under 2025 har Språkbanken två föreståndare där Lars Borin, som går i pension vid årsskiftet, fungerar som något av en mentor för Markus Forsberg, som från och med 2026 blir ensam chef.

– Markus står för framtiden medan jag försöker förvalta dåtiden, berättar Lars Borin. Tillsammans med flera av Språkbankens medarbetare håller jag bland annat på med en bok om Språkbankens historia: Sixty years of Swedish computational lexicography som snart kommer att ges ut och som alltså blickar något längre tillbaka än till 1975.

Text: Eva Lundgren Foto: Johan Wingborg

»Vi är både en infrastruktur och en forskande enhet där den viktigaste infrastrukturen inte är den tekniska, utan våra medarbetare.«

Markus Forsberg

Nu kan du söka i GU Journalen

Nu har Språkbankens medarbetare gjort en korpus, alltså en databehandlad textsamling, av GU Journalens samtliga nummer sedan 1997, inklusive det nyhetsbrev som under tre år föregick tidningen. Det innebär exempelvis att vem som helst via ordforskningsplattformen Korp kan söka i tidningens sammanlagt 4,73 miljoner tokens, alltså ord, skiljetecken, siffersekvenser och andra entiteter.

– VI KAN EXEMPELVIS undersöka hur det ser ut med omnämnandet av Språkbanken i GU Journalen, förklarar Markus Forsberg. En sökning på egennamnet Språkbanken och substantivet språkbank ger 45 träffar där ordet är omringat av sin kontext. Vi kan gå vidare och se hur dessa träffar ter sig över tid, genom att ta fram ett trenddiagram. Här kan vi notera att Språkbanken är mest omskriven det senast decenniet.

→ Fakta:

Det var Sture Allén, Sveriges förste professor i språklig databehandling, som 1975 startade Språkbanken, som då hette Logoteket. Uppdraget var att samla in, förädla och tillgängliggöra språkresurser åt forskare och allmänhet, samt att bedriva forskning som främjar sådan användning.

Språkbanken består idag av fyra delar (värd inom parentes): Språkbanken Text (Göteborgs universitet), Språkbanken Tal (KTH), Språkbanken Sam (Institutet för språk och folkminnen i Göteborg, Stockholm och Uppsala), samt Språkbanken CLARIN (Uppsala universitet), där även universiteten i Linköping, Umeå, Lund och Stockholm samt Kungliga biblioteket och Riksarkivet återfinns. Svenska Språkbanken CLARIN är en nod i den europeiska forskningsinfrastrukturen Common Language Resources and Technology Infrastructure (CLARIN).

Språkbanken har idag två föreståndare: Lars Borin, professor i språkvetenskaplig databehandling, som går i pension vid årsskiftet, samt Markus Forsberg, docent i språkteknologi. Firandet kommer att ske den 5 maj med öppet hus i foajén på Humanisten klockan 14:00–16:00. Klockan 18:00 kommer forskaren Sasha Berdicevskis att hålla ett föredrag på Göteborgs stadsbibliotek med titeln Göteborgare vs AI: Vem kan språket bäst?

Den 18 juni firar Språkbanken med inbjudna gäster på Konferenscentrum Wallenberg.

Man kan också fråga hur GU:s huvuduppdrag beskrivs, nämligen med hjälp at orden forskning, utbildning och samverkan.

– Vi gör detta med hjälp av funktionen ordbild, där vi kan undersöka ordens syntaktiska kontext. Vi börjar med forskning och tar en titt på typiska attribut. Detta bekräftar säkert en del humanisters fördomar om GU Journalen, att den medicinska forskningen får störst plats. Samtidigt tror jag många humanister blir positivt överraskade över att man även hittar konstnärlig och humanistisk forskning i toppen, så det slår åt båda hållen. På verbsidan hittar vi inga större överraskningar: forskningen handlar om och visar, och vi bedriver, stödjer och främjar forskningen.

Enligt korpusen är ordet utbildning kopplat till högre, konstnärlig, högskolepedagogisk och bedrivs på forskarnivå. Utbildning startas och erbjuds. Samtidigt är ordet samverkan kopplat till nära, internationell och tvärvetenskaplig samt sker ofta med samhället och Chalmers

– TILL SIST SKA VI ta en titt på vilka ord som är utmärkande för GU Journalen jämfört med ett annat material, nämligen SVT Nyheter 2023. Vad som är utmärkande för GU Journalen är inga större överraskningar: Det är universitet, GU, institution och forskning. Mer intressant är att det på SVT Nyheter 2023­sidan är ordet säga som utmärker sig mest. Sägs det inte en massa saker i GU Journalen också? För att svara på den frågan, behöver man gräva ner sig i materialet ytterligare.

→ Fakta:

På Språkbankens blogg kan du läsa mer om hur du kan utforska

GU Journalen inom Språkbanken: https://spraakbanken.gu.se/blogg/20250403-gu-journalen-som-oppna-forskningsdata-i-sprakbanken

GU Journalen som nedladdningsbar forskningsdata: https://spraakbanken.gu.se/resurser/gujournalen

GU Journalen i Korp: https://spraakbanken.gu.se/korp/#?corpus=gujournalen

Stöd till Gaza-studenter

Som första lärosäte i Sverige stöttar GU sedan 20 mars 2025 de lärare som vill bidra till distansutbildning av studenter i Gaza. Redan har ett femtiotal GUlärare anmält intresse. – Också kollegor från Chalmers, Malmö universitet, Mittuniversitetet och Södertörns högskola har hört av sig, säger Helena Lindholm, en av tre GU-medarbetare som fått i uppdrag att samordna insatserna.

DET VAR I HÖSTAS som International Centre skickade ut en förfrågan till GU:s medarbetare om de var intresserade av att bidra till distansundervisning av studenter i Gaza. Ett femtiotal svar kom in. Det har nu lett till att rektor fattat beslut om att officiellt stötta initiativet. Tre personer ska samordna arbetet: Helena Lindholm, professor i freds­ och utvecklingsforskning, Feras Hammami, docent i kulturvård, och

Pernilla Myrne, universitetslektor i arabiska.

– Vi är nu ute på turné till fakulteter och UB för att berätta för fakultetsledningar, utbildningsnämnder, utbildningsråd och andra om initiativet. Att i det sammanhanget kunna säga att uppdraget kommer från rektor är förstås viktigt, förklarar Helena Lindholm.

FERAS HAMMAMI samarbetar sedan ett antal år tillbaka med Birzeit, ett universitet på Västbanken som bland annat lanserat initiativet Rebuilding Hope. Det handlar om att stötta lärosäten och studenter i Gaza, bland annat genom online­undervisning.

– Genom att samarbeta med Birzeit får vi en överblick över vilken typ av undervisning studenterna har störst behov av, förklarar han. Det handlar förstås om medicin och vård, men det är också viktigt att utbilda bland annat arkitekter, ingenjörer och lärare. Enligt FN:s rapporter

har Israel förstört mer än 80 procent av Gazas fysiska byggda miljö. FN­ experter är djupt oroade över ”skolastikocid” i Gaza, eftersom utbildningsväsendet systematiskt har förstörts. Alla universitet har utraderades, lärare har dödats, andra har flytt, byggnader med lektionssalar, labb och verkstäder har förstörts, och kurserna står tomma. Covidpandemin hade dock det goda med sig att studenterna i Gaza blivit vana vid distansundervisning, berättar Feras Hammami.

– STUDIERNA BEDRIVS i de delar av byggnaderna som fortfarande finns kvar, annars i ett läger, en skola eller någon annanstans. Internet är inte särskilt tillförlitligt och el till datorer och mobiler får studenterna från små generatorer. Men man anpassar sig till situationen.

Många har nog en felaktig bild av Gaza, menar Helena Lindholm.

– Den tekniska kunskapen

är hög och den långvariga israeliska ockupationen samt blockaden av Gaza som inleddes 2007 har också lett till en innovationskraft och en lösningsorientering.

DET BIRZEIT-UNIVERSITETET fokuserar på är att hitta rätt sorts lärare och kursmaterial som kan användas i befintliga professionsutbildningar vid lärosätena i Gaza. Det kan exempelvis handla om digitala föreläsningar, handledning, inspelad labbverksamhet samt om att få tillgång till databaser och forskningsinfrastruktur, förklarar Helena Lindholm. – För oss i samordningsgruppen handlar det om att ta vara på det stora engagemang som finns vid GU samtidigt som vi måste se till att våra lärares bidrag verkligen svarar mot verkliga behov hos de palestinska studenterna och lärosätena. Det gäller att på ett så smidigt sätt som möjligt och utan att dra ut på tiden hitta matchningar mellan lärare och det som behövs.

Helena Lindholm och Feras Hammami diskuterar kurserna..

Att stötta utbildningen i Gaza handlar också om att bidra till känslan av att ingå i en akademisk kontext, förklarar Feras Hammami.

– Det är viktigt för både lärare och studenter att känna att de inte är bortglömda och att de fortfarande är en del av ett vetenskapligt sammanhang. På sikt handlar samarbetet också om att bidra till återuppbyggnaden av Gaza där kultur, kulturvård och hantering av minnen kommer att spela en viktig roll i helandeprocessen.

Något som gruppen också vill undersöka är möjligheten för masterstudenter från Gaza att komma på Erasmusutbyte till GU, ungefär som utbytet öppnats upp för ukrainska studenter.

Det systematiska våldet mot Gaza har pågått länge, påpekar Helena Lindholm.

– Om åldern på en ung person kan man exempelvis säga att hon är ”sixteen years and six wars old”. För dessa ungdomar är det oerhört viktigt att trots allt få känna framtidshopp och att världen inte övergett dem.

Text: Eva Lundgren

Foto: Johan Wingborg

IT-utbildningar

erbjuds

på plats

– GU har många IT-utbildningar som är gratis, på olika nivåer och öppna för alla medarbetare. Passa på och gå dem! Det uppmanar Nina Ozanne, IT-tjänstansvarig på IT-support. Tillsammans med två kollegor ger hon nu utbildningar för att stötta GU:s medarbetare på den digitaliseringsresa som finns beskriven i Färdriktning för digitalisering.

KURSERNA I Sharepoint, Teams, Onedrive, Outlook samt Planner är de som snabbast blir bokade, berättar Nina Ozanne.

komplettera med en svensk utbildning.

– Studenterna får ofta väldigt mycket information på samma gång: det handlar om Eduroam, Outlook, Studentportalen, Canvas och multifaktorautentisering. När vi på IT­supporten kommer till en sådan klass tar vi var sak för sig, i tur och ordning. Då visar det sig att det inte är så svårt.

Många vill ha kurser om nya appar, om hur Microsoft 365 fungerar eller om hur man skriver en bra prompt till en chatbot, berättar Nina Ozanne.

→ Fakta: Den 20 mars fattade rektor beslut om att officiellt stötta ett initiativ där lärare från GU ger distansundervisning av palestinska studenter i Gaza. Initiativet leds av en arbetsgrupp. Förutom att undersöka möjligheten till distansundervisning ska gruppen också sprida information om aktuella initiativ samt undersöka möjligheten till extern finansiering. Arbetet ska pågå under 2025 och 2026 för att sedan sammanfattas för universitetets ledning. Arbetsgruppen består av Helena Lindholm, professor i fredsoch utvecklingsforskning, Feras Hammami, docent i kulturvård, och Pernilla Myrne, docent i arabiska.

För anmälan eller frågor, kontakta helena.lindholm@gu.se.

– Dessa kurser finns tillgängliga för bokning via Medarbetarportalen och det är bara att anmäla sig. Vi erbjuder också specialutbildningar, anpassade efter olika verksamheters behov. För en tid sedan höll jag exempelvis en kurs för administratörer på Samhällsvetenskapliga fakulteten. Jag har också ett väldigt gott samarbete med Linus Hammar Perry, föreståndare på Kristineberg Center, som även han beställt kurser för sin verksamhet nu för våren samt för höstterminen som är anpassade för verksamhetsbehov.

Behovet av utbildningar inom IT­ området är närmast oändligt, menar Nina Ozanne.

– Dagen före ett kurstillfälle går jag alltid igenom vad jag ska ta upp, men när jag sedan ska hålla presentationen är det alltid något som hunnit förändras på den korta tiden. Så jag förstår att många medarbetare känner sig frustrerade. Digital stress uppstår när man känner att det händer så mycket hela tiden som man inte har kontroll över. Men man måste inte kunna allting och det viktiga är att ta en sak i taget.

Ett exempel är IT­supportens stöd till studenter med utländsk examen som vill

Det är inte bara IT­supporten som stöttar medarbetare när det gäller IT­utbildning. Både PIL­ enheten och ASK samt andra fakulteter ger stöd.

– Dessutom har alla medarbetare under 2025 tillgång till LinkedIn Learning som erbjuder tusentals kurser inom alla möjliga områden.

Nina Ozanne menar att IT­kurserna inte bara minskar den digitala stressen utan överhuvudtaget leder till en bättre arbetsmiljö.

– Att IT­supporten och verksamheten arbetar tillsammans tjänar alla på: de som behöver IT­stöd får det och vi som jobbar med support lär oss en massa genom att träffa medarbetarna. Om något inte funkar eller som man önskar en förändring är det bra får vi veta, det är då vi kan åtgärda problemen och minska eventuell frustration!

Text: Eva Lundgren Foto: Johan Wingborg

→ Fakta: För att öka medarbetarnas kunskaper om IT har bland annat Nina Ozanne, Johan Dahlbäck och Björn Olsson på IT-support fått möjlighet att ge utbildningar i digitalisering, både sådana som vänder sig till alla medarbetare och mer specialinriktade. Mer information finns på Medarbetarportalen.

Utlånad resurs på språng

Sedan vårterminen 2023 kan GU:s fakulteter låna Johan Häggman, samordnare på Utbildningsenheten, som stöd när det gäller studenternas arbetsmiljö.

Utlåningen har dels inneburit hjälp till fakulteterna inom ibland ganska svåra områden, dels gjort att Johan Häggman samlat på sig en hel del kunskap att dela med sig av om problemlösning på olika delar av universitetet.

I BÖRJAN HANDLADE uppdraget om att Johan Häggman, samordnare på Sektionen för studentoch utbildningsstöd, skulle jobba med studentfrågor vid en fakultet på 20 procent under en termin.

– Det kan jag fortfarande göra men numera rekommenderar vi 10 procent under två terminer, vilket de flesta föredrar. En poäng med utlåningen är att vi på Utbildningsenheten inte ska kännas som en avlägsen resurs utan att vi ska komma ut till verksamheten och stötta med just det som fakulteterna själva vill ha hjälp med. Samtidigt har jag lärt mig enormt mycket, inte minst om de olika kulturer som finns vid GU.

Utlåningen börjar med ett möte mellan å ena sidan företrädare för fakulteten, exempelvis vicedekan, kanslichef och arbetsmiljöombud, och å andra sidan företrädare för Utbildningsenheten, som sektionschefen för student­ och utbildningsstöd samt aktuell samordnare.

– Vi går igenom upplägg

och vad fakulteten vill få ut av utlåningen för att sedan ta fram en arbetsbeskrivning. Under utlåningen träffar jag chefer, studie­ och karriärrådgivare, andra relevanta personer samt förstås företrädare för studenterna.

JUST NU ÄR Johan Häggman utlånad till Utbildningsvetenskapliga och Konstnärliga fakulteten. Bland dem han samarbetar med finns David Lifmark, universitetslektor samt representant för lika villkor på institutionen för didaktik och pedagogisk profession (IDPP) samt lika villkorssamordnare på fakulteten.

– Fakulteten har på senare år skapat en ärendehanteringsgrupp som bland annat arbetar med anmälningar om trakasserier, både mellan studenter och mellan studenter och lärare, berättar han. Johan har bland annat fungerat som bollplank och stöttat oss när det gäller att hantera fallen på ett effektivt och rättssäkert sätt. Lärdomarna kan vi ta med oss in i det systematiska arbetsmiljöarbetet.

»Johan fungerade som vår vänliga kritiker, som både påpekade vad som var bra och vad som kan förbättras.«

Helena Wattström

Men Johan Häggmans uppdrag är inte bara att hjälpa till vid redan uppkomna problem utan också att stödja det förebyggande arbetet.

– EN PREFEKT KANSKE hör av sig och undrar hur hen ska hantera en viss situation. Jag talar då inte om hur hen ska göra utan stöttar när det gäller vilka val som finns och vilka effekter som kan uppkomma. Min uppgift är att underlätta men det är fakulteterna som gör det stora arbetet, säger Johan Häggman.

En fråga många fakulteter och institutioner brottas med är studentrepresentation, förklarar David Lifmark.

– Det är viktigt för institutioner och fakulteter att uppmuntra studenter att engagera sig på detta sätt, även om det formellt är studentkåren som utser representanter.

Ett skäl till att Konstnärliga fakulteten tackade ja till att låna Johan Häggman var för att bygga vidare på ett tidigare samarbete. Det berättar Helena Wattström,

universitetslektor på Högskolan för scen och musik, som tillsammans med Lotta Kvist, universitetslektor på HDK-Valand, var kontaktperson för utlåningen.

– FÖR HDK-VALANDS DEL handlade det bland annat om projektet STAR, där studenternas studiemiljö undersökts genom att följa en student under hela studietiden. HSM ville arbeta vidare med studenternas ergonomi och dessutom hade vi startat en grupp för svårnavigerade studentärenden där vi behövde stöd.

Johan Häggman träffade alla enhetschefer och programansvariga och diskuterade samtliga utbildningar, berättar Helena Wattström.

– Något som var viktigt för oss var att skapa en struktur för arbetsmiljöarbetet så att det inte bara blir ett ansvar för ett par eldsjälar. Bland annat hjälpte Johan oss att göra ett flödesschema och skapa ett årshjul för att kunna arbeta systematiskt. På så sätt blev det tydligt vem som har ansvar för vad.

ENLIGT HELENA WATTSTRÖM är det värdefullt att få arbeta med en person som kommer utifrån med nya fräscha ögon.

– Johan fungerade som vår vänliga kritiker, som både påpekade vad som var bra och vad som kan förbättras. Samarbetet har fungerat väldigt väl men möjligen borde fakulteten ha varit ännu mer förberedd och varje enhet skulle kanske ha haft en egen kontaktperson. Idén att låna ut en specialist på studenternas arbetsmiljö har Johan Häggman utvecklat tillsammans med Christina Kaspersen, chef för Sektionen för studentoch utbildningsstöd.

– VI HADE FÅTT signaler om att detta är ett område som uppfattas som svårt ute i verksamheten. Därför började vi diskutera hur vi, med det uppdrag vi har, skulle kunna möta verksamhetens önskemål. Vi kom fram till att bästa sättet vore att arbeta i dialog med fakulteterna där de får identifiera

»Vi kom fram till att det bästa sättet vore att arbeta i dialog med fakulteterna ...«

Christina Kaspersen

vad de vill fokusera på. Sedan kan vi bidra med vår expertkunskap. Johans uppgift har bland annat varit att fungera som diskussionspartner och arbetssättet har fungerat mycket väl. Vi planerar därför att vidareutveckla utlåningen så att inte bara studenternas arbetsmiljö utan också hälsa, lika villkor och inflytande ingår i stödet.

EFTER UTLÅNINGEN får fakulteten två pm: ett mer officiellt där Johan Häggman beskriver sitt arbete och ett mer personligt med hans egna reflektioner. – Min vision är att allt jag gör ska vara till nytta, jag ska inte vara en onödig OH­kostnad.

Text: Eva Lundgren Foto: Johan Wingborg

→Fakta:

Sedan våren 2023 erbjuder Sektionen för student- och utbildningsstöd, Utbildningsenheten, stöd till fakulteternas arbete med studenternas arbetsmiljö. Det handlar om att låna en samordnare antingen på 20 procent under en termin eller på 10 procent under två terminer. Syftet är att hjälpa till med de frågor som fakulteten/institutionen själv tycker är viktiga.

Det finns nu planer på en ny omgång där även hälsa, lika villkor och inflytande ingår. Då handlar det om tre samordnare, förutom Johan Häggman även Linda Emanuelsson och Per Haglund.

Studentstödjare ger nya insikter

Bekymmer för studenternas hälsa var orsaken till att Sahlgrenska akademin höstterminen 2023 tog emot en studentstödjare på 20 procent.

– Det var nyttigt med en person som tittade på vår verksamhet med ett utifrånperspektiv, förklarar vicedekan Gudmundur Johannsson.

MÅNGA STUDENTER på Sahlgrenska akademin söker sig till Studenthälsan och flera lärare upplever också att studenterna inte mår så bra, förklarar Gudmundur Johannsson. – Det var skälet till att vi tackade ja till Utbildningsenhetens erbjudande om att låna studentstödjaren Johan Häggman. Han gjorde ett omfattande arbete där han bland annat besökte utbildningskommittéer, program­ och kursledningar, lärare och studenter. Sent på hösten fick vi en utförlig rapport med en kvalitativ analys av vad han fångat upp.

Något senare, tidigt på våren 2024, insåg Sahlgrenska akademins ledning att genomströmningen på fakultetens utbildningar var på väg ner.

– Det var startskottet för en stor insats där vi bland annat bildade en genomströmningskommitté med representanter för samtliga program. I det arbetet kom Johans rapport till god användning. Det handlade bland annat om att förbättra den information studenterna får när de blivit antagna samt om att välkomna nya studenter till Sahlgrenska akademin och Göteborgs universitet, och inte bara till deras program. Den nedåtgående trenden har faktiskt brutits, men vi kan förstås inte vara säkra på vad det beror på.

SAHLGRENSKA AKADEMIN har också diskuterat olika pedagogiska modeller samt gjort en genomlysning av förutsättningarna för att studenterna i tidiga terminer på de olika programmen ska lyckas.

– Våra prognoser för genomströmning från en termin till nästa har visat sig ganska träffsäkra så vi har gjort en ny prognos för 2025 som vi tror också kommer att stämma.

Arbetet med studenternas hälsa och studiemiljö har också varit positivt eftersom medarbetare vid olika institutioner och program fått möjlighet att träffas, säger Gudmundur Johannsson.

– Våra program är olika men de yttre ramarna är likartade så det finns mycket som är gemensamt. Något som jag tror är ganska ovanligt är att vi också börjat titta på den starka forskning vi har inom området hälsa i arbetslivet, där kan det finnas sådant som är relevant även för studenternas lärandemiljö.

Svenskt tryck tillgängligt för alla

En nationell digital infrastruktur för svenskt tryck från 1400-talet fram till idag, det är syftet med SwePrint, ett samarbete mellan UB och ytterligare fem bibliotek.

– Det handlar om att tillgängliggöra vårt kulturarv både för forskare och allmänhet och därmed bidra till demokratiseringen av kunskap, förklarar Morgan Palmqvist, överbibliotekarie på UB.

SWEPRINT BYGGER PÅ ett samarbete mellan universitetsbiblioteken i Göteborg, Lund, Stockholm, Uppsala och Umeå samt Kungliga biblioteket. Det handlar om Digitalisering av det svenska trycket (DST) som startade redan för fem år sedan och syftet var då att med gemensamma resurser digitalisera och tillgängliggöra svenskt tryck under 600 år.

Men Sverige ligger efter andra jämförbara europeiska länder när det gäller digitalisering av det tryckta kulturarvet. Därför finns nu ett förslag att utveckla samverkan ytterligare genom att skapa en nationell digital infrastruktur. I januari 2024 skickades två parallella ansökningar till VR, en från Pelle Snickars, professor i digitala kulturer vid Lunds universitet, och en från Mats Malm, professor i litteraturvetenskap vid GU samt Svenska Akademiens ständige sekreterare.

– ANSÖKAN FICK högsta betyg av VR vilket innebar grönt ljus att skicka en fullständig ansökan nu i februari, berättar Morgan Palmqvist.

SwePrint ska vara en forskarledd infrastruktur med en styr­

grupp bestående av representanter för ett brett fält av discipliner, allt från litteraturvetenskap till statistisk och maskininlärning. Man kommer dessutom att ha ett partsråd med företrädare för samtliga deltagande bibliotek.

– SWEPRINT SKA STÖDJA både storskalig textanalys och mer traditionell forskning på enskilda texter. Men infrastrukturen har också ett demokratiskt syfte och ska vara lättanvänd även för allmänheten, berättar Morgan Palmqvist.

Arbetet med SwePrint ska delas in i sex moduler. Kungliga biblioteket får exempelvis ansvar för den tekniska infrastrukturen medan UB i Stockholm ska hantera juridiken, exempelvis kring upphovsrätt. Göteborgs UB får ansvar för samverkan. Det innebär bland annat att kartlägga redan digitaliserat material, att identifiera nya behov samt att ta fram framtida prioriteringar. Att GU fick just detta uppdrag beror på att UB redan har koordinerat nationell digitalisering, exempelvis inom ramen för Litteraturbanken.

– Dessutom får UB ett eget åtagande: att digitalisera cirka 4 000 teaterstycken och dramatiska skrifter från äldsta tider fram till 1924.

IDAG ÄR CIRKA 70 TB svenskt tryck redan digitaliserat. Men väldigt mycket material återstår, förklarar Morgan Palmqvist.

– Ändå är den stora utmaningen faktiskt inte digitaliseringen i sig utan att ta fram metadata och att katalogisera. Mycket äldre material är dessutom känsligt och kräver därför varsam hantering.

»Men infrastrukturen har också ett demokratiskt syfte och ska vara lättanvänd även för allmänheten.«

Morgan Palmqvist

SwePrint kommer också att samarbeta med andra nationella infrastrukturer som Språkbanken. Ansökan gäller perioden 2026–2030 och den totala budgeten beräknas till 137,6 miljoner kronor, varav VR väntas stå för hälften.

Text: Eva Lundgren Foto: Johan Wingborg

→ Fakta:

Syftet med Digitaliserat svenskt tryck (SwePrint) är att skapa en nationell digital infrastruktur som ger tillgång till stora mängder svenskt tryck, både äldre och mer samtida verk på en gemensam plattform.

SwePrint baseras på ett konsortium av de fem största universitetsbiblioteken i Sverige (Lund, Umeå, Uppsala, Stockholm och Göteborg) samt Kungliga biblioteket.

SwePrint stöds av Svenska Akademien. En ansökan är inlämnad till Vetenskapsrådet.

SwePrint bygger vidare på satsningen Det digitaliserade svenska trycket (DST).

Antarctica i 3D

■ Den svenska expeditionen till Antarktis 1901–1903 under ledning av Otto Nordenskjöld var en av Sveriges mest betydelsefulla polarexpeditioner i vetenskaplig mening. Expeditionsfartyget Antarctic lämnade Göteborg i oktober 1901 för att via Buenos Aires gå vidare mot den Antarktiska halvön där man i februari 1902 upprättade ett basläger på ön Snow Hill för övervintring. När Antarctic sedan skulle hämta övervintrarna visade det sig att isläget var för svårt. Tre män sattes i land för att till fots försöka komma i kontakt med Nordenskjöld. Detta lyckas dock inte utan männen tvingades övervintra i en stenhydda de byggt på Hope Bay. Under ti­

den skruvades expeditionsfartyget Antarctic ner i isen och sjönk. Besättningen lyckades dock ta sig i land och övervintra på Paulet Island. Expeditionen är därmed uppdelad i tre grupper utan kännedom om varandras belägenhet.

Detta spännande äventyr går att lära sig mer av vid en utställning på Humanistiska biblioteket, sammanställd av förste bibliotekarie Anders Larsson och Jonathan Westin, tillförordnad föreståndare för Göteborgs forskningsinfrastruktur för digital humaniora (GRIDH).

Utställningen innebär också en möjlighet att gå en virtuell promenad i Antarktis.

Flytt till International Centre

■ Vid årsskiftet 2025 flyttade tre medarbetare, som arbetar med mottagandet av internationella studenter, doktorander och personal på Welcome Services, till International Centre (IC).

– Det blir en kraftsamling kring internationalisering. Syftet är att skapa en mer integrerad verksamhet där internationalisering står i fokus, säger Helena Sjöholm, ny chef för International Centre.

De sju kvarvarande medarbetarna vid Welcome Services fokuserar på boendefrågor för internationella studenter och anställda. Gruppen, som får namnet Bostadsservice ­ eller Housing Services på engelska – blir en grupp inom Mötesservice vid Serviceenheten.

Enligt Helena Sjöholm har övergången till IC skett utan större problem.

– Medarbetarna har kvar sina uppdrag. Ett väl fungerande mottagande är en viktig del för att skapa en god upplevelse av Göteborgs universitet och snabbare komma in i sina studier och sitt arbete.

Vilka risker har flytten inneburit?

– En utmaning är att en mindre, tidigare självständig enhet nu ingår i en större organisation med andra arbetssätt och rutiner. Samtidigt ger förändringen bättre samverkan inom internationaliseringsarbetet och ett tydligare mandat för IC i frågor som rör internationella studenter och personal, vilket också underlättar samarbetet med institutionerna, säger Helena Sjöholm.

GU på Bokmässan

■ Nu går det att anmäla programförslag till årets bokmässa som har Kärlek, Lust och Dramatik som teman.

Precis som tidigare är Folkuniversitetet monterpartner och kommer att finnas på plats, synliggöra sin verksamhet och bidra med programinnehåll. Fokus blir samtal och paneler, även om enskilda föreläsningar också går bra.

Medverkande får gärna sälja böcker i anslutning till sin programpunkt.

Datum:

Söndag 10 augusti: Sista dag att anmäla programförslag.

Söndag 31 augusti: Sista dag att skicka in programtext, information om medverkande samt om önskad teknik.

Söndag 14 september: Sista dag att komma med inspel på korrektur.

Anmälan av programpunkter görs till jonas.martinsson@gu.se. Märk mejlet med Medverka på Bokmässan 2025. Jonas hjälper också till med programpunktsidéer, moderatorer och annat.

Vägledning för AI

■ Vägledning för användning av generativa AI­verktyg är en hjälp på Medarbetarportalen som tar upp hur AI­verktygen ska användas på ett ansvarsfullt sätt. Det handlar bland annat om hantering av personuppgifter och upphovsrättskyddat material. Det är exempelvis tillåtet att använda AI­verktyg för att få förslag, tips och återkoppling utan att ange att en AI har använts men själva textskrivandet bör medarbetaren göra själv. Det material som verktygen genererar bör nyttjas med omdöme – svaren kan framstå som korrekta men det är användarens ansvar att kontrollera om de verkligen är det. Ytterligare vägledning kring upphovsrättsskyddat material finns hos Myndigheten för digital förvaltning (Digg).

Helena Sjöholm

Med sikte på Europas framtid

– I södra Tyskland ser man Hamburg nästan som en del av Skandinavien. Och det stämmer att staden har ungefär samma butiker, varumärken och mycket annat som i de nordiska länderna.

Det säger Ann-Kristin Kölln. Som expert på politiska partier samt uppvuxen utanför Hamburg har hon på senare tid medverkat i åtskilliga medier, senast i SVT:s direktsändning om det tyska valet. →

Ann­Kristin Kölln är bland annat professor i statsvetenskap, ledamot av Sveriges unga akademi samt ordförande för statsvetenskapliga institutionens partiforskningsprogram.

– Det pågår förstås forskning om väljare och val överallt i världen. Men ett helt program som fokuserar på politiska partier är GU faktiskt ensamt om i Europa. Själv är jag just nu mest intresserad av fraktioner inom europeiska partier, där medlemmarna har åsikter som avviker från partiets huvudfåra. Den allmänna uppfattningen är att fraktioner är dåliga för partiets valresultat. Jag har dock utvecklat en teori, som jag nu testar, om att det inte behöver vara så: så länge det övergripande målet är gemensamt kan en fraktion vid ett stort mittenparti locka nya väljare, menar jag.

Europeisk politik är kanske ingenting svenskar i allmänhet är så intresserade av. Men allteftersom oron i världen ökat och förbindelserna mellan USA och Europa försämrats har händelser i andra europeiska länder blivit allt viktigare även för oss i Sverige. Det gäller inte minst utvecklingen i Tyskland. Den 23 februari var det val till förbundsdagen och Ann­Kristin Kölln anlitades som expert, bland annat i SVT.

– Valet var dramatiskt på flera sätt. Tysklands socialdemokratiska parti (SPD), fick endast 16,4 procent av rösterna, det sämsta valresultatet sedan 1890! Inte heller Tysklands kristdemokratiska union (CDU) var särskilt tillfreds med sina 28,5 procent, eftersom prognoserna visat på uppemot 8 procentenheter mer.

Men mest intresse har nog riktats mot Alternative für Deutschland (AfD), som med 20,8 procent av rösterna fördubblat sitt väljarstöd sedan valet 2021, förklarar Ann­Kristin Kölln.

– AfD attraherar främst unga män; cirka 27 procent av männen 18–24 år röstade på partiet. Det kan man jämföra med att cirka 35 procent av kvinnorna i samma ålder istället valde vänsterpartiet Die Linke. Att AfD nått stora framgångar brukar förklaras med att många är trötta på invandringen; Tyskland är det land i Europa som tar emot det största antalet asylsökande. Men förhållandevis få migranter bosätter sig i forna Östtyskland och ändå är det där stödet för AfD är allra störst.

Ett skäl kan vara att den mur som föll 1989 på många sätt fortfarande finns kvar.

– Utvecklingen i forna DDR ligger efter övriga landet. Trots att Tyskland är en av världens största ekonomier har befolkningen i forna DDR fortfarande lägre löner och pensioner och sämre social service jämfört med forna Västtyskland. Många väljer därför att flytta västerut och särskilt landsbygden avfolkas. Det utarmar förstås områdena ännu mer med mindre kultur och

sämre kollektivtrafik. Före murens fall var DDR det land som hade högst anseende i den Sovjetkontrollerade delen av Europa, nu uppfattas landsdelen som ett problem.

I Tyskland, liksom på många andra håll i världen, finns alltså en stark polarisering mellan öst och väst, stad och land, kvinnor och män, betonar Ann­Kristin Kölln.

– Vad ska man då göra? På något sätt måste man få människor att känna sig delaktiga i samhället, vilket kräver kraftiga insatser, exempelvis när det gäller arbetstillfällen, infrastruktur och kultur.

Tyskland måste nu på kort tid få ihop en regering med Friedrich Merz som förbundskansler. Också övriga EU hoppas på att Europas starkaste nation snabbt samlar ihop sig och tar sitt ansvar, inte minst när det gäller upprustning, förklarar Ann­Kristin Kölln.

– Det kan mycket väl hända att Tyskland återinför någon form av värnplikt, där medborgarna kanske kan välja mellan militär och civil tjänst. Men efter andra världskriget har tyskarna värjt sig mot alla former av krigsretorik så om landet ska rusta måste målet formuleras som att det handlar om frihet och demokrati, inte om väpnad strid.

Ann­Kristin Kölln växte upp i Hamburg i en familj som gärna diskuterade politik. När hon senare praktiserade hos ett politiskt parti blev hon både fascinerad av politikens inflytande på medborgarna och irriterad på att beslut ofta fattades på ganska vaga grunder. Det var bland annat därför hon beslöt sig för att läsa mer statsvetenskap och söka forskarutbildningen.

Sin kandidatexamen i statsvetenskap och juridik tog hon vid universitetet i Münster. Och det var under sina masterstudier vid University of Warwick, Storbritannien, som hon träffade sin blivande sambo, Göran Duus­Otterström, även han numera professor i statsvetenskap.

Sin postdoktorstjänst gjorde Ann­Kristin Kölln i Göteborg.

– Ett av mina stora intressen är idrott, bland annat bordtennis; i Göteborg spelade jag för BTK Linné. Mest engagerad i pingis sedan barndomen var jag dock när Göran och jag under tre år bodde i Århus. Med mitt lag, Sisu Aarhus, vann jag exempelvis distriktsmästerskapet. Det var 2019 men strax efteråt slutade jag med tävlandet; dels fick vi vår dotter, dels stängdes allt ner på grund av pandemin.

Statsvetenskapliga institutionen vid GU är en av de bästa i Europa. Men Ann­Kristin Kölln tycker om Göteborg också av andra skäl.

– Precis som Hamburg är Göteborg en hamnstad med kranar och med likartad arkitektur. Jag uppskattar

»På något sätt måste man få människor att känna sig delaktiga i samhället, vilket kräver kraftiga insatser, exempelvis när det gäller arbetstillfällen, infrastruktur och kultur.«

ANN-KRISTIN KÖLLN

också närheten till havet och att Göteborg har så bra cykelvägar. Hamburg når havet via Elbe men har bättre kollektivtrafik, bland annat en väldigt bra tunnelbana; det är ju också en mycket större stad än Göteborg. Även Sverige i stort har flera fördelar, menar Ann­Kristin Kölln.

– Professorer har det väldigt bra i Tyskland, både löne­ och forskningsmässigt. Men innan man kommer så långt gäller det att hanka sig fram i en otrygg tillvaro som doktorand och sedan postdoktor utan fast tjänst. Antalet professorer är också litet jämfört med Sverige; exempelvis ett så stort lärosäte som universitetet i München har bara cirka 11 professorer i statsvetenskap, att jämföra med vår institution här, som har runt 25, plus ungefär lika många lektorer och biträdande lektorer. Det vetenskapliga samtalet blir mindre intressant om det är få personer som deltar och de osäkra villkoren, där man knappast kan få ett fast jobb innan man fyllt 40, gör att många duktiga personer ger upp.

Också svensk barnomsorg är ett viktigt skäl att flytta till Sverige, förklarar Ann­Kristin Kölln.

– Min bror, som bor kvar i Tyskland, betalar cirka 800 euro i månaden för en dagisplats. Kostnaderna gör att många engagerar far­ och morföräldrar istället för att få tillvaron att gå ihop. Men också arbetslivet i Sverige är mycket mer förstående gentemot småbarnsföräldrar. Det gäller inte minst min egen institution där vi aldrig har möten eller seminarier före klockan 9 eller efter klockan 15. Också skolans hemspråksundervisning är fantastisk, jag tror inte att det finns något liknande någon annanstans i världen.

Om Ann-Kristin Kölln får tid över ägnar hon sig gärna åt kultur, både åt att läsa skönlitteratur på tyska eller engelska och att gå på teater­ och dansföreställningar. – Men framför allt tycker jag om att besöka konstmuseer. På senare år har jag alltmer intresserat mig för enskilda konstnärer och har även försökt att köpa konst på auktion. Den marknaden är förstås väldigt dyr och priserna har stigit ännu mer under och efter pandemin. Min favoritkonstnär? Utan tvekan den lettiskamerikanske konstnären och dramatikern Raimonds Staprans.

ANN-KRISTIN KÖLLN

Jobbar som: Professor i statsvetenskap, ordförande för statsvetenskapliga institutionens partiforskningsprogram, ledamot i Sveriges unga akademi.

Bor: I Bagaregården.

Familj: Sambon Göran Duus-Otterström, professor i statsvetenskap, samt två barn på 5 och 1 år.

Intressen: Bordtennis, springa i Skatås, kultur - bland annat skönlitteratur, teater, dans och konst.

Bättre i Sverige: Fisk, kuddar (tyska kuddar är för stora och slappa), digitaliseringen.

Bättre i Tyskland: Brödet, Apfelschorle (äppeljuice med bubbelvatten), lättare att få hyresrätt.

Konstnärlig frihet eller aktivism?

Historieförvanskning, rättfärdigande av terrorism, våldsbejakande – den omtalade studentutställningen om Gaza på HDK­Valand har uppfattats som extremistisk.

Hur långt får man gå i konstens namn på en statlig myndighet? Och hur öppen för diskussion och olika åsikter är man inom konst­ och designfältet?

Det var HDK-Valands students for Palestine som arrangerade utställningen i Valands foajé som ett svar på ”borttagningen och censuren av politiska budskap” på universitet.

De är inte ensamma i sin hållning. På Instagram delar gruppen HDK-Valand Staff for Palestine studenternas filmer och bilder. Ett sextiotal ur personalen, både universitetslärare och andra anställda, har undertecknat gruppens lista som sitter på väggen intill en lektionssal.

Det var i början av mars som tidskriften Doku först rapporterade om utställningen. I allmänna utrymmen och uppför trappor till lektionssalar pryddes väggarna med slagord och symboler som kändes igen från den tidigare tältdemonstrationen i Vasaparken. Varken terrorattacken den 7 oktober, Hamas eller andra terrororganisationer som deltog nämndes i utställningen. Istället talades om palestinska krigare där den israeliska gisslan är krigsfångar.

Judiska centralrådet JO­anmälde utställningen för sitt polariserande budskap. Men när GU Journalen besökte HDK-Valand blev vi först inte insläppta.

– Det var ingen öppen utställning, säger Klara Björk, prefekt på HDKValand ett par veckor senare efter att utställningen avslutats.

Hon förklarar att det finns fem studentdrivna interna gallerier på skolan, tre öppna och två slutna. De är att betrakta som verkstadsmiljöer. Vad som

ställs ut där kontrolleras inte av lärarna. Efter JO­anmälan har institutionen dock valt att pausa utställningarna i de öppna gallerierna.

– Det gör vi för att utreda frågan om ansvar mellan institution och konstnär/ student som ställer ut i universitetets lokaler utanför ramen av sin utbildning. Vi behöver även se över säkerhetsaspekter kopplat till dessa utställningsytor, både ur utställarens och institutionens perspektiv som helhet, säger Klara Björk.

Men är det okej att manifestera sitt personliga engagemang på väggarna i era lokaler under HDK-Valands namn?

– Tidigare har det varit praxis att när till exempel studentgrupper bildas för att engagera sig i en viss fråga, kopplar de sitt namn till skolan. Frågan har aldrig uppkommit tidigare, men om den gör det får juristerna ta hand om den, det är inte min expertis.

Via studievägledare och Judiska församlingen i Göteborg har institutionens ledning nu fått signaler om att judiska studenter upplever oro på skolan. En lärare vittnar för GU Journalen om en student som inte vågar avslöja sin judiska identitet utan i stället beskrivit sig som kristen.

Klara Björk säger att det är viktigt att studenter som känner sig oroliga anmäler det till lärare eller annan personal.

– Det måste komma fram och lyftas upp på rätt sätt. HDK-Valand är en plats för alla. Vi ska självklart ha en god studieoch arbetsmiljö och arbeta efter vår uppförandekod för en respektfull miljö. Jag är verkligen beredd på att lyssna och prata om det här.

Henrik Benesch, dekan vid Konstnärliga fakulteten, säger att studenternas syfte med utställningen var att få HDK-Valands och GU:s ledning att agera i Israel–Palestinafrågan men att den innehöll detaljer som absolut är problematiska.

– Jag kan förstå att man reagerar på den. Samtidigt måste man kunna lyfta

»Men med konstnärlig frihet följer ju också ett konstnärligt ansvar ...«

HENRIC BENESCH

sådana här frågor inom utbildningen. Inom konst­ och designfältet har det länge varit ett stort fokus på dekoloniala frågeställningar, kritik mot väst och så vidare. De frågorna är väldigt närvarande och medvetenheten och känsligheten kring dem är stor. Jag tror att det har överskuggat frågor kring antisemitism, som utställningsgruppen inte verkar ha upplevt som lika akut eller problematisk, säger han.

Henrik Benesch tror också att det finns studenter och personal som känner starkt för situationen i Gaza, men som inte har engagerat sig i frågan för att de inte är bekväma med hur budskapen uttryckts i utställningen.

– Studenterna har också ett slags professionellt ansvar, något vi aktivt arbetar

»Jag har förtroende för lärarna och deras förmåga att skilja på sina personliga engagemang i olika frågor ...«

KLARA BJÖRK

med. Det är lätt att hänvisa till att det handlar om en utställning och konstnärlig frihet. Men med konstnärlig frihet följer ju också ett konstnärligt ansvar, också för konsten, att den verkligen är fri och att de konstnärliga värdena kommer först, annars blir det snabbt ett sluttande plan. Som konstnärligt lärosäte måste vi alltid fundera på hur vi ska hantera detta och arbeta med den här sortens frågor. Jag tänker personligen att man nog inte kan spela konstkortet hur många gånger som helst.

Klara Björk påpekar att många känsliga frågor lyfts i klassrummen.

– Jag tror att det är jätteviktigt att universitetsmiljöer inte blir dogmatiska. Ett universitet är den plats där vi kan möta olika synsätt och bli utmanande – det här handlar ju om vuxna människor. Jag har förtroende för lärarna och deras förmåga att skilja på sina personliga engagemang i olika frågor och sitt uppdrag som pedagoger på HDK-Valand.

Henric Benesch tror att studenterna behöver arbeta på ett annat sätt om de verkligen vill åstadkomma förändring.

– Det är klart att strategin från de amerikanska lärosäten där man såg direkta effekter av aktionerna inspirerade. Men

svenska lärosäten är finansierade och organiserade på ett helt annat sätt, så det blir inte samma effekter. Studenterna har ju, givet att de gör gemensam sak, goda möjligheter att påverka universiteten inifrån. Det går också att engagera sig direkt i politiska sammanslutningar för att driva saker. De här systemen är långt ifrån perfekta men vi ser ju också exempel på vad som händer om vi inte använder oss av dem.

Text: Lars Nicklason Foto: Johan Wingborg

Fakta: Studentutställningen

Exhibition take over på HDK­Valand har kritiserats för sitt innehåll, bland annat slagord som GU medskyldiga till folkmord, Israel blev ett land genom att döda palestinier och stjäla deras land, en karta där Israel inte existerar och en vepa med förfalskad historieskrivning. Terrorattacken den 7 oktober nämns inte. Också placeringen av utställningen i HDK­Valands vestibul har lett till kritik.

Judiska centralrådet har JO ­anmält Göteborgs universitet för att som statlig myndighet husera en Israelkritisk utställning i sina lokaler.

Hon spanar ut i rymden

Nu får Kirsten Knudsen Sixten Heymans pris

Astronomiprofessor Kirsten Knudsen vid Chalmers forskar om enorma avstånd och extrema kontraster: från kosmiskt damm på mikrometerskalan till massiva galaxer vid rymdens mest avlägsna platser. Nu får hon Sixten Heymans pris för sin långa forskargärning, som har ökat förståelsen för universums barndom.

För att förstå universums utveckling behöver vi kunskap om våra allra äldsta galaxer, som föddes några hundra miljoner år efter Big Bang. Den här avlägsna perioden är i fokus för Kirsten Knudsen, som blickar djupt in i rymden över ofattbara avstånd för att studera händelser som skedde för över tio miljarder år sedan.

När universum var ungt pågick en intensiv aktivitet i rymden, med kollisioner, gasbildning och snabbt växande galaxer. Därför kan studier av universums barndom ge viktiga ledtrådar till varför universum ser ut som det gör idag – och vad som kan komma framöver.

– Ju längre bort vi tittar, desto längre blickar vi tillbaka i tiden. Att forska om våra mest avlägsna galaxer är att söka svar om vårt ursprung, säger hon.

I över 25 år har Kirsten Knudsen forskat om astronomi, och hon har bidragit med viktig kunskap och nya upptäckter om hur våra galaxer utvecklats. Nu tilldelas hon Sixten Heymans pris för sin forskning, en utmärkelse hon tar emot med glädje, stolthet och en smula förvåning. – När jag fick beskedet blev jag först ganska överrumplad, men jag kände direkt: Wow, vilken ära! Det är fantastiskt att det finns ett sådant här fint pris

Kirsten Knudsen växte upp i en omgivning där nyfikenhet hyllades och uppmuntrades.

– Om jag ställde en fråga som mina föräldrar inte kunde svara på såg de alltid till att vi tog reda på svaret tillsammans. Jag tror att nyfikenhet, tillsammans med motivation och uthållighet, krävs för att bli en bra forskare.

som vill uppmuntra forskning. För mig betyder det att mina insatser anses betydelsefulla, men det är också ett pris som uppmärksammar galaxforskningen och hela det forskarsamhälle som jag är en del av, och det känns väldigt roligt. Under året kommer hon att hålla två föreläsningar: en för studenter och medarbetare samt en som riktar sig till allmänheten och skolungdomar. Hon hoppas inspirera dem som lyssnar till att förstå och bli nyfikna på vad vi vet om våra galaxer, och hur långt forskningen faktiskt har kommit det senaste århundradet.

– Astronomi är en av de äldsta vetenskaperna, men inom den moderna

astronomin har otroligt mycket hänt de senaste hundra åren. Att vår kunskap om universum har ökat så mycket hänger ihop med framsteg inom fysik och matematik, som ger oss astronomer viktiga teorier och verktyg för att tolka och förstå det vi ser. Samtidigt har den tekniska utvecklingen varit enorm: idag har vi oerhört kraftfulla teleskop och nya metoder som ger en mycket hög precision i de mätningar vi kan göra.

Kirsten Knudsen fascineras av galaxerna på många sätt. Framför allt eftersom de är hem för alla olika komponenter av rymden: stjärnor, planeter och svarta hål men också gas och stoft i utrymmet där emellan.

– När universum skapades fanns bara väte och helium. Idag har vi en mängd grundämnen. Allt vi har idag, kommer från stjärnorna i galaxerna, säger hon.

Hon påpekar att det även som forskare kan vara svårt att få grepp om de svindlande perspektiv som astronomiforskningen rymmer.

– Det är inte lätt att ta till sig tidsrymder på många miljarder år, eller storleken på våra galaxer. Och samtidigt, när vi granskar hela universums struktur, så är varje galax bara som en liten partikel i det enorma alltet. Kanske är det just de här stegen mellan det lilla och stora som fängslar mig mest med astronomin.

För tio år sedan gjorde Kirsten Knudsens forskargrupp en av sina viktiga upptäckter, som också handlar om universums kontraster och hur något mycket litet kan påverka något mycket stort. I en av de riktigt tidiga galaxerna upptäckte forskarna stora mängder så kallat kosmiskt damm. Eftersom dammet är rester från stjärnor fungerar galaxen som ett titthål där man kan granska vad som skedde 13 miljarder år tillbaka i tiden.

– Det kosmiska dammet är grundläggande för nästan alla processer i universum. Vi har ägnat många år åt att karakterisera dess egenskaper och förstå hur dammet bildas, växer och interagerar med omgivningen. Det är häftigt att dammpartiklar som är 0,1 mikrometer stora är så enormt viktiga och påverkar en hel galax.

Som rymdforskare får hon ibland nyfikna frågor från rymdintresserade, till exempel om hur långt tillbaka i univer­

»Allt vi har idag, kommer från stjärnorna i galaxerna«

KIRSTEN KNUDSEN

sums historia vi kommer att kunna se – eller den klassiska frågan om liv utanför vår planet.

– Jag har en dröm om att vi ska kunna se så långt tillbaka i tiden att vi kan få fram kunskap om de allra första galaxerna, de som kanske bildades 100–200 miljoner år efter Big Bang. Det är en dröm jag delar med många, och det är inte omöjligt att vi uppnår den inom de kommande decennierna.

– När det däremot gäller att hitta liv utanför jorden, tror jag inte vi får uppleva det under vår livstid. Men jag tror ändå på möjligheten i framtiden: universum är så stort, så visst måste det finnas liv på fler ställen.

Text: Ulrika Ernström

Foto: Johan Wingborg

Fakta: Sixten Heymans pris instiftades genom en donation från Göteborgsföretagaren Sixten Heyman på 1920 ­talet. Priset delas ut vart tredje år sedan 1938 och går varannan gång till en svensk skönlitterär författare och varannan gång till en svensk vetenskapsman inom "den naturvetenskapliga grenen, förnämligast astronomi, geologi och kemi, för upptäckt eller utgivet arbete inom nämnda vetenskapsgren".

Sixten Heyman tillhörde den välkända judiska släkten Heyman, som under 1800 ­talets början bosatte sig i Göteborg. Sixten Heymans far, Alfred Heyman, drev tillsammans med sin yngre bror, Charles Heyman, sedan företaget H. J. Heyman & Co, grundat 1826, som gjorde affärer med tyger och kortvaror. Företaget tog också verksam del i den göteborgska industrialiseringen i slutet på 1800 ­talet.

Svenskarnas försvarsvilja ökar

53 procent av svenskarna är beredda att slåss för sitt land och 58 procent är positiva till Nato. Det visar den senaste SOM­undersökningen som presenterades den 5 mars.

– Skillnader finns mellan kvinnor och män samt mellan vänster och höger. Men generellt är försvarsviljan relativt stark, säger Joakim Berndtsson, nybliven professor i fredsoch utvecklingsforskning.

Totalförsvaret, civil–militära relationer och krigens förändrade natur är några områden som Joakim Berndtsson forskar om. Bland annat samarbetar han med SOM­institutet när det gäller svenskarnas syn på försvarsfrågor.

– Svenska folket har tidigare inte varit särskilt intresserat eller haft så stora kunskaper om försvaret. Men sedan 2014 då Ryssland invaderade Krim och delar av östra Ukraina har oron ökat. 2015 beslöt riksdagen att återuppta totalförsvarsplanering och från 2018 har värnplikten återaktiverats. I och med Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har oron för världsläget ökat ytterligare. Idag vill över 80 procent av svenska folket ha ett starkt försvar och stödet för att öka försvarsbudgeten, eller i varje fall inte minska den, är högt, om än något vikande.

Också inställningen till Nato har förändrats. Från att en stor andel före 2022 var negativa är svenskarna idag överlag positiva till alliansen, berättar Joakim Berndtsson.

– Däremot är kanske kunskaperna om vad medlemskapet innebär inte så stora. Det är också osäkert om stödet för ökad försvarsbudget kommer att hålla i sig när det märks mer i plånboken. Skattemedlen ska ju räcka till mycket annat och att prioritera bort exempelvis bistånd och klimatarbete kan leda till bekymmer längre fram.

Ett annat projekt som Joakim Berndtsson är engagerad i handlar om totalförsvaret i Skandinavien.

– Norge befinner sig i en liknande situ­

ation som Sverige medan Danmark skurit ner ännu mer på sitt försvar än vi och därför måste göra en större insats nu. Finland däremot har behållit allmän värnplikt och har inte heller genomgått samma nedskärningar och nedmonteringar av totalförsvaret som exempelvis Sverige.

När man pratar om vilken typ av hot som Sverige och övriga nordiska länder står inför, har det på senare tid ofta handlat om attacker mot territoriet, alltså krig. Men vårt land kan påverkas även på andra sätt, betonar Joakim Berndtsson.

– Några exempel är dataintrång och hackerattacker. Inte minst allvarligt är spridning av desinformation vilket kan skada medborgarnas tilltro till myndigheter och samhället i stort. Att tänka källkritiskt är därför viktigt för oss alla och ett stort ansvar ligger förstås på media och andra informationskanaler. Militärt försvar är viktigt men det civila försvaret, som bland annat omfattar skyddsrum, livsmedelsförsörjning och fungerande logistik, är minst lika betydelsefullt, menar Joakim Berndtsson.

– Både civil och militär upprustning tar dock tid: En officersutbildning tar exempelvis tre år, sedan måste officeren tjänstgöra ett antal år innan hen kan arbeta i högre befattningar. Också skyddsrum och annan infrastruktur tar

åratal att ordna. Det vi kan hoppas på, nu när USA inte verkar vilja garantera säkerheten för vår del av världen längre, är att de europeiska länderna sluter sig samman och hjälper varandra; då kan det komma något gott ur USA:s tillbakadragande från Europa.

Under orostider finns en risk att rädslan för krig genomsyrar alla samhällsfrågor.

– Det blir ett sätt att tänka där allt, exempelvis migration och miljöfrågor, filtreras genom en försvarslogik. Men ett alltför stort fokus på upprustning riskerar leda till att andra sätt att agera negligeras, exempelvis diplomati. Ett starkt försvar är viktigt men får inte överskugga alla andra möjligheter.

Text: Eva Lundgren Foto: Johan Wingborg

Fakta: Joakim Berndtsson är ny professor i freds­ och utvecklingsforskning. Han är engagerad i projektet Totalförsvar i Sverige, Norge och Danmark som finansieras av Vetenskapsrådet. Tillsammans med SOM­institutet och Centrum för studier av militär och samhälle (CSMS) arbetar han också i ett projekt om svensk opinion kring försvars­ och säkerhetsfrågor.

SÅ PÅVERKAS DU AV AI

Generativ AI har på kort tid blivit en del av många människors vardag. Men hur ska universitetet ställa sig till alla nya sätt att jobba, studera och hantera kunskap? Uppfattningarna är många, både bland medarbetare och studenter. – Den snabba utvecklingen ger ibland känslan av att befinna sig i en torktumlare, säger exempelvis Mattias von Feilitzen.→

Illustration: LARS LANHED

AI-tekniken splittar klassrummet

Omkring 80 procent av studenterna på Samhällsvetenskapliga fakulteten använder AI i sina studier. För lärarna är förhållandet det motsatta: cirka 80 procent använder inte AI i sin undervisning.

Det visar två studier, genomförda av lärare på institutionen för globala studier.

För ett år sedan utlyste Samhällsvetenskapliga fakulteten utvecklingspengar för mindre pedagogiska projekt. Det var startskottet till ett projekt där två enkätundersökningar ingick, gjorda av Arne F. Wackenhut, universitetslektor i globala studier, Maris Gillette, professor i socialantropologi, och Elizabeth Olsson, doktor i freds­ och utvecklingsforskning samt språkhandledare på ASK.

– Den snabba utvecklingen inom generativ AI har bland annat lett till diskussioner om hemtentans död samt om att övergå till salstentor och muntliga examinationer. Men vad anser studenterna om den nya tekniken och hur använder de den? Det var frågor som vi, genom det stöd vid fick från fakulteten, i höstas kunde studera på ett mer systematiskt sätt, förklarar Arne F. Wackenhut. En enkät skickades ut till studenterna på fakultetens samtliga kurser. De 541 svar som kom in innehöll en del överraskningar, berättar Maris Gillette.

– Vi trodde nog att studenterna i första hand använder verktyg som Copilot och Chat GPT för att producera text. Men det visade sig dels att verktygen används på flera olika sätt, dels att många är väldigt kritiska till AI som stöd vid tentamen.

Ett av de vanligaste användningsområdena var istället vid läsning för att snabbt få en sammanfattning av textens innehåll. Och att läsning är ett problem för många studenter, är något som Elizabeth Olsson känner igen från sitt arbete som språkhandledare.

– En av de kommentarer vi fick i enkäten tror jag sammanfattar hur det är för många studenter: ”Jag vill inte använda AI, men gör det ändå, trots att jag vet att jag lär mig sämre, eftersom jag inte hinner läsa all kurslitteratur.” Det här kan vara värt att tänka på: skrivandet uppmärksammas ofta i olika sammanhang men läsprocessen kan vara nog så viktig att fokusera på.

Många studenter ser AI­verktyget som en studiekompis, påpekar Maris Gillette.

– Och så kan den fungera. Men det som oroar mig är om studenten stannar där: Chatbotar ger ibland bra men ofta riktigt dåliga svar och studenten måste

»Dessutom är diskussioner med lärare och kursare viktigt, både av kunskapsmässiga och sociala skäl.«

MARIS GILLETTE

därför fråga vidare. Dessutom är diskussioner med lärare och kursare viktigt, både av kunskapsmässiga och sociala skäl och går inte att ersätta med en AI. Elizabeth Olssons huvuduppgift som språkhandledare har på senare år just handlat om stöd vid användning av AI. Bland annat ger hon en tretimmars introduktion till generativ AI samt håller workshoppar om hur man kan utarbeta en kurspolicy där AI finns med i studieanvisningarna.

– Det handlar om att stötta studenterna att använda AI på ett bra sätt. Jag har själv haft fantastiska gruppdiskussioner med studenter där det bland annat framkommit att många hellre arbetar utan AI­stöd. Samtidigt har jag mött lärare som tycker att de kan för lite om AI­verktygen

för att kunna diskutera med studenterna, en oro jag har full förståelse för.

Den andra enkäten som de tre forskarna gjort handlar om lärarnas användning av AI. Den visar på stora skillnader i synen på verktygen. Det finns de som använder AI­verktyg väldigt aktivt medan andra inte vill veta av tekniken. Endast cirka 20 procent av respondenterna har integrerat AI i undervisningen, berättar Arne F. Wackenhut.

– Ett skäl är att det tar tid att sätta sig in i hur AI kan användas i undervisningen, tid som inte finns i tjänsteplaneringen. Karriärmässigt är det skrivandet av vetenskapliga artiklar som är det viktiga och dessutom ska allt annat hinnas med, som undervisning, examination och administration. Efter att ha haft distansundervisning under två pandemiår, är många också väldigt trötta på att återigen snabbt behöva lära sig nya sätt att jobba. Lärarna vill träffa sina studenter och diskutera med dem, inte prata med en chatbot.

Sedan 2023 finns en central vägledning för användning av generativ AI för lärare och en för studenter. Men både studenter och lärare efterfrågar ännu tydligare stöd när det gäller när och hur AI kan användas, och var gränsen går för olämpligt bruk, visar de båda undersökningarna.

En hjälp kan vara att skilja på AI som verktyg och AI som agent, menar Elizabeth Olsson.

– AI fungerar som ett verktyg om det underlättar och stöder det egna arbetet och lärandet. Men AI är en agent om den utför arbetsuppgifter åt en, så att man inte behöver göra dem själv. Det är AI:n som agent som är problematisk för vad händer med lärandet och det kritiska tänkandet om man varken läser sin litteratur eller skriver sina texter själv.

En chatbot eller annan språkmodell framställer sina svar på ett sätt som får dem att verka sanna och trovärdiga, påpekar Maris Gillette.

– De ger intryck av att vara intelligenta

– Både lärare och studenter vill ha mer stöd när det gäller AI-användning, förklarar Arne F. Wackenhut, Elizabeth Olsson och Maris Gillette.

samtalspartner. Men AI­verktygen har förstås ingen hjärna eller tankeförmåga. Det är viktigt att komma ihåg att de bara är språkmodeller vars svar bygger på sannolikheter och inte personer som sitter inne med kunskap.

Utvecklingen inom generativ AI kan jämföras med framväxten av Wikipedia i början av 2000­talet, menar Arne F. Wackenhut.

– Då fanns en föreställning om att man inte behöver lära sig något, allt finns ju på nätet. Sedan började insikterna komma att kunskaper tvärtom är nödvändiga för att man ska veta vad man ska leta efter

och bedöma de svar man får. Samma sak gäller AI­verktygen: de kan vara en hjälp i olika sammanhang. Men våra lärosäten måste fortfarande utbilda bildade och kritiskt tänkande människor och nyckelfärdigheter, som att kunna analysera komplexa frågor, kan vi inte outsorca till ett AI­system.

Text: Eva Lundgren

Foto: Johan Wingborg

Fakta: Hösten 2024 genomfördes ett projekt där två enkätundersökningar ingick, gjorda av Arne F. Wackenhut, universitetslektor i globala studier, Maris Gillette, professor i socialantropologi, och Elizabeth Olsson, doktor i freds­ och utvecklingsforskning samt språkhandledare på ASK.

Enkäterna handlade om användningen av AI vid Samhällsvetenskapliga fakulteten, den ena om studenterna, den andra om lärarna. Undersökningarna visar att 80 procent av studenterna använder AI i sina studier medan 80 procent av lärarna inte integrerar AI i sin undervisning.

Stärkt AI-stöd

Somliga omfamnar AI­verktygen, andra vägrar använda dem, ytterligare några anser att de saknar kompetens för att veta hur de ska förhålla sig. Nu har Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL) och Enheten för akademiskt språk (ASK) fått ett särskilt uppdrag att under 2025 stärka stödet när det gäller utbildning om generativ AI.

– Vid förfrågningar säger vi alltid ja, förklarar Mattias von Feilitzen, pedagogisk utvecklare vid institutionen för tillämpad informationsteknologi, som tillsammans med flera kollegor är en del av satsningen.

Tidigare tog Mattias von Feilitzen ett väldigt stort ansvar på PIL­ enheten när gäller frågor om generativ AI, förklarar

Niklas Segergren, pedagogisk utvecklare på PIL.

– Nu har vi ökat kompetensen på PIL och inrättat en särskild AI­ grupp där vi också samarbetar med ASK. Det innebär att vi kan ta oss an många fler olika sorters frågor än tidigare.

En skillnad mellan ASK och PIL är att ASK inte bara stöttar lärare utan alla medarbetare och studenter när det gäller skriftlig och muntlig kommunikation, förklarar Niklas Segergren.

– Genom sina kontakter med flera olika medarbetare och med studenter fyller alltså ASK ett par viktiga luckor för PIL.

Elizabeth Olsson, språkhandledare på ASK, stöttar sedan ett par år tillbaka både lärare och studenter när det gäller generativ AI.

Bland annat ger hon introduktioner till generativ AI för studenter och håller i workshoppar om policyer för generativ AI riktade till lärare.

– Att vi nu samarbetar mer med PIL innebär bland annat att vi kan hantera samma fråga utifrån olika gruppers perspektiv: när vi ger kurser till handledare kan vi exempelvis bidra med doktorandernas synpunkter, och tvärtom.

Behoven att lära sig mer om AI är inte bara stora, de är också väldigt olika, konstaterar Linda Bradley på PIL­ enheten.

– För bara ett par år sedan var ju alla nybörjare och frågorna handlade i huvudsak om examination. Idag finns allt från nykomlingar till avancerade användare vilket gör att vi behöver erbjuda olika sorters utbildningar på alla nivåer. Vi möter många nyfikna lärare men också medarbetare som är oroliga för vart utvecklingen är på väg och för att inte kunna svara på studenternas frågor. Studenterna förväntar sig dock sällan att lärarna ska vara några AI­ experter, menar Elizabeth Olsson.

– Ju mer AI som används desto mer

»Det görs mycket ute i verksamheten som behöver synliggöras.«

NIKLAS SEGERGREN

upptäcker vi hur många olika synsätt det finns. En del studenter vägrar exempelvis jobba med AI av etiska skäl samtidigt som andra använder tekniken trots att de inte vill, eftersom de oroar sig för att annars komma efter i sina studier. Det finns också studenter som medvetet undviker ord och uttryck som de vet att AI:n ofta använder, för att inte riskera att bli beskyllda för fusk.

– Det stora fokuset på examinationer kan göra att man glömmer bort vikten av att prata om skrivprocessen och av att följa ett arbetes framväxt, snarare än att bara bedöma slutresultatet, förklarar Henrietta Adamsson Eryd, biträdande föreståndare på ASK.

Samtidigt som många är skeptiska till generativ AI kan andra vara omedvetna om de problem som finns, förklarar Elizabeth Olsson.

– När jag för en tid sedan påpekade den bias AI­verktygen innehåller, var flera av de lärare jag pratade med oförstående: en människa kan förstås vara inskränkt men inte en maskin, menade de. Men om man inte är medveten om att det AI­modeller genererar påverkas av de perspektiv och den representation som finns i träningsdatan, finns en risk att man omedvetet för vidare fördomar och snäva perspektiv.

Utvecklingen inom generativ AI innebär att medarbetarna måste sätta sig in i nya frågor, påpekar Mattias von Feilitzen.

– Ett problem är exempelvis att vi inte riktigt förstår hur verktygen fungerar eller är medvetna om vilka konsekvenserna av användningen kan bli, exempelvis när det gäller miljöpåverkan. En annan utmaning är den snabba utvecklingen som ibland ger känslan av

»Det stora fokuset på examinationer kan göra att man glömmer bort vikten av att prata om skrivprocessen.«

HENRIETTA ADAMSSON ERYD

att befinna sig i en torktumlare. Som lärare gäller det att bestämma sig för var gränsen går för vad som är okej och att kunna argumentera för det. Som i all pedagogik är varför ett centralt ord. I vissa fall är AI självklart, exempelvis i programmeringskurser, i andra fall är AI­användning en dålig genväg som i slutändan leder till att studenten lurar sig själv.

Från att i huvudsak ha haft workshoppar och kurser om examination handlar PIL­ enhetens utbud nu alltmer om AI i undervisningen, berättar Niklas Segergren. – Vi kommer att behöva fortsätta med de grundläggande utbildningarna men också bygga vidare med högre nivåer. Samtidigt är det också så att PIL­ enheten inte kan utveckla allt. Det görs mycket ute i verksamheten som behöver synliggöras och medarbetarna bör uppmuntras att dela med sig av sina erfarenheter. Det finns mycket kunskap på olika ställen som kan spridas vidare.

Text: Eva Lundgren Foto: Johan Wingborg

Fakta: Under 2025 tillför GU centralt resurser till Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL) och Enheten för akademiskt språk (ASK) för att stärka stödet till lärare och studenter när det gäller användning av AI­verktyg. Det handlar om kurser, workshoppar och seminarier om hur AI­verktyg kan användas i utbildningen. Syftet med samverkansprojektet är att stärka kompetensen vid lärosätet avseende generativ AI i framför allt undervisning, genom att utveckla högskolepedagogiska aktiviteter och högskolepedagogiskt material.

Sedan 2023 finns en central vägledning för användning av generativ AI i utbildning, en för lärare och en för studenter.

Vägledning vid användning av generativa AI-verktyg finns på Medarbetarportalen.

Tentastöd sparar jobb och tid

Ett stöd att bedöma tentor som kombinerar det bästa hos människa och maskin, det är syftet med ett alldeles unikt AI­verktyg, framtaget av Victor Appelgren, IT­samordnare på företagsekonomiska institutionen.

– Tanken är att det så småningom ska bli tillgängligt på hela GU, förklarar han.

Det finns flera utmaningar med att bedöma tentor på ett sätt som både är rättvist, rättssäkert och begripligt för studenterna. Det påpekar Kristina Jonäll, universitetslektor vid företagsekonomiska institutionen, som varit bollplank under utvecklingen av verktyget.

– Särskilt när det gäller stora kurser med kanske 300 studenter är det svårt att ge exakt likadana objektiva bedömningar. Olika lärare har lite olika synsätt men inte ens om det är samma lärare som bedömer alla tentor är det säkert att hen gör exakt samma bedömning på fredag eftermiddag som en måndag förmiddag.

Just att hantera mängder med data är sådant som stora språkmodeller är bra på, påpekar Victor Appelgren.

– Men att ta hjälp av exempelvis Chat GPT vid tentarättning fungerar inget vidare, bedömningarna blir olika varje gång.

Det verktyg som Victor Appelgren utvecklat bygger istället på kontrollerade modeller. Det innebär att systemet är tränat på just det material som är viktigt i ett speciellt sammanhang. I detta fall handlar det om att tentafrågor och svar, som exporterats till AI­verktyget från DISA, tillsammans med lärarens bedömningsmallar, berättar Victor Appelgren.

– Verktyget bedömer studenternas svar och ger förslag på poäng. För att få så bra poängsättning som möjligt kan läraren jämföra sina egna bedömningar med vad AI­verktyget kommit fram till och justera den inmatade mallen så att den bättre stämmer överens med det egna sättet att rätta.

Verktyget ger också feedback till studenterna, förklarar Kristina Jonäll.

– Som lärare vill man ju ge studenterna återkoppling men på en kurs med flera hundra studenter är det omöjligt att hinna med. AI­verktyget däremot går igenom alla texter på några minuter och kommenterar om ett svar exempelvis är felaktigt eller på vilket sätt det behöver kompletteras. Det är dock viktigt att påpeka att AI:n bara ger förslag på rättning och bedömning. Det är alltid läraren som fattar beslut.

Verktyget ger också läraren statistik på hur studenterna svarat.

– Kanske har många studenter haft problem med en speciell fråga. Då kan man ju fundera över om frågan behöver förtydligas, förenklas eller konkretiseras. Läraren får på så sätt hjälp att ställa bättre frågor som kan ge bättre svar.

AI­verktyget rättar också bara det som bedömningskriterierna angett, inget annat, förklarar Kristina Jonäll.

– En lärare är ju bara människa och kan påverkas exempelvis av studentens språk, som kan vara mer eller mindre bra, eller om studenten tar upp exempel som läraren av någon anledning inte tycker om. En maskin däremot är bra på att vara konsekvent och strunta i omständigheter som inte har med saken att göra.

För att kunna använda verktyget på ett bra sätt bör alltså läraren lägga ner en del arbete på tentafrågorna och bedömningskriterierna. Men när väl det är gjort går rättningen betydligt snabbare samtidigt

som kvalitet på både tentamensfrågor och bedömning blir bättre, menar Kristina Jonäll.

– Den insparade tiden kan vi lärare använda till det som vi tycker är viktigt men ofta inte hinner med, som fördjupade diskussioner med studenterna.

AI­verktyget körs i en helt stängd miljö på företagsekonomiska institutionen som kräver x­konto och inloggning. Systemet sparar också spårbara loggar över varje process i tentahanteringen, berättar Victor Appelgren.

– Den språkmodell vi använder har utvecklats av det franska AI­företaget Mistral. Att vi valt den lösningen beror på att Mistral, till skillnad från Open AI, följer GDPR­lagstiftningen och dessutom samarbetar med AI Sweden. GU borde

– Det handlar om ett tentastöd, men läraren har ansvaret, säger Victor Appelgren och Kristina Jonäll.

överhuvudtaget byta till europeiska AI­företag, menar jag.

Företagsekonomiska institutionens mål är att från och med höstterminen 2025 ha AI­stödet som norm vid bedömning av tentor. Det berättar prefekt Roger Schweizer.

– Våra lärare uttrycker ett stort engagemang för AI­tentamensprojektet. Det kan i princip användas för vilken typ av tenta som helst, även om förstås inte alla kommer att kunna få stöd med en gång.

AI­stödet har många fördelar, menar Roger Schweizer.

– Inte minst viktigt är att det kan uppmärksamma lärarna på var studenterna upplever svårigheter och därmed eventuellt göra undervisningen ännu bättre.

Det kommer att ha en positiv inverkan på kursutvecklingen, både på sättet att undervisa och på var vi förstärker våra insatser. Studenternas lärande kommer att förbättras men även lärarnas arbetsmiljö blir bättre eftersom de kan fokusera på sin kärnuppgift, att undervisa.

Just nu används verktyget bara av företagsekonomiska institutionen, förklarar Roger Schweizer.

– Men så småningom kommer det att kunna användas av hela GU. Vi samarbetar med GU:s jurister för att noggrant följa alla krav på dokumentation och processbeskrivning. Vi är också noga med att anteckna alla våra erfarenheter för att sedan, när vi har introducerat stödet på företagsekonomiska institutionen och kanske på övriga Handelshögskolan, kun­

na rulla ut det på hela GU eller där det efterfrågas. När GU vill ta steget kommer verktyget att vara redo!

Text: Eva Lundgren Foto: Johan Wingborg

Fakta: Victor Appelgren, IT­samordnare på företagsekonomiska institutionen, har utvecklat ett AI­stöd vid rättning av tentor där all information finns på samma plats: tentamensfrågor, studentsvar, feedback, statistik samt poäng. Stödet kommer så småningom att kunna användas av hela GU.

AI­verktyget innebär ett stöd men det är alltid lärare/examinator som har ansvaret för all form av bedömning och poängsättning.

Handelshögskolans nybygge

■ Det står nu klart att Peab får uppdraget att färdigställa Handelshögskolans nya byggnad. Akademiska Hus har tecknat avtal med Peab och kontraktsumman ligger på 350 miljoner kronor. Målet är att nya byggnaden är klar 2027.

Konst + vetenskap = sant

■ Konst och vetenskap hänger ihop. Under strategiperioden 2025–2027 kommer GU därför att ha ett ökat fokus på hur konst och kultur kan bidra till välmående och inspirera till kreativt och kritiskt tänkande. För att göra detta har Utbildningsenheten ställt samman en arbetsgrupp som under ledning av Per Cramér ska ta sig an följande:

benchmarking med lärosäten som arbetar med kultursamverkan

inventering av GU:s konstnärliga och kulturella verksamheter, samlingar och aktiviteter

utveckling av visioner när det gäller GU:s identitet inom konst och kultur

undersökning av förutsättningar för interdisciplinära utbildningar och forskningsprojekt med konstnärliga och vetenskapliga perspektiv

sökande efter finansiering för att stödja initiativ inom kultursamverkan.

Malmström åter gästprofessor

Cecilia Malmström, tidigare EU­kommissionär, har åter utsetts till innehavare av Assar Gabrielssons gästprofessur på Handelshögskolan.

– Under den senaste tiden har handelspolitik blivit geopolitik och storpolitik på ett sätt vi aldrig tidigare har upplevt. Jag påstår mig inte ha alla svaren på hur vi ska hantera denna nya realitet, men ser utifrån min internationella erfarenhet fram emot att diskutera dessa frågor med Handelshögskolans studenter och forskare, säger Cecilia Malmström i ett pressmeddelande.

Så många har utsetts till excellenta lärare sedan starten 2015, enligt årsberättelsen. Utmärkelsen syftar till att lyfta fram pedagogisk skicklighet och tillvarata lärares samlade kompetens.

”När granskande fackjournalistik ersätts med kommunikatörer och kommunikationsstrategier minskar utrymmet för fri debatt vid våra lärosäten. ”

Oroliga USA-akademiker

■ Den vetenskapliga tidskriften

Nature bad nyligen sina läsare att svara på olika frågor om den nya vardagen som forskare under Trump­regimen. En av frågorna var:

Funderar du som amerikansk forskare på att lämna landet efter den turbulens som uppstått kring forskningen till följd av Trumpadministrationens politik?

Av de 1 600 tillfrågade svarade över 1 200 ”ja”. Med andra ord uppgav tre av fyra forskare som deltog i undersökningen att de övervägde att lämna USA.

Lär dig mer om AI!

■ I lärplattformen LinkedIn

Learning finns nu en serie kurser specifikt anpassade för dig som vill lära dig mer om AI i allmänhet och ChatGPT i synnerhet. I utbudet finns en strukturerad kursserie, Learning path, som går igenom grunderna i AI­verktygen, hur du ger effektiva instruktioner, de olika funktionerna i ChatGPT Edu och exempel på AI:s användningsområden. Du kan antingen gå igenom alla kurser steg för steg eller plocka just de delar som passar dig. Alla kurser är på engelska.

För att få tillgång till kursutbudet behöver du aktivera din LinkedIn

Learning­licens via behörighetsbeställningssystemet.

IT­supporten arrangerar också en AI­stuga med särskilt fokus på Copilot. Om ni är en grupp som vill boka ett särskilt tillfälle för att lära er ihop, hör gärna av er till supporten: support@gu.se.

Foto: JOHAN WINGBORG

Odontologi i topp

■ Den senaste ämnesrankningen från QS visar att GU finns med på 33 av de 60 ämneslistorna, och ligger på plats 10 i världen i ämnet dentistry. Ytterligare ett ämne ligger på topp­100: arkeologi (plats 51–100). Jämfört med förra året har följande ämnen halkat ur 100­strecket: Medicine, Communication & Media Studies och Politics & International Studies.

Utredaren Magnus MacHaleGunnarsson konstaterar i en rapport att analysen bygger både på anseendeundersökningar som är mycket ”skakiga” och citeringsmått som är ”olämpliga och instabila”.

Uppsatser belönas

■ Stiftelsen Torgny Segerstedts Minne utlyser tre stipendier på vardera 5 000 kronor till uppsatsskrivare på C/D­nivå som bidragit till kunskap inom de områden i Segerstedts anda som stiftelsen främjar: demokrati, yttrandefrihet, mänskliga rättigheter, religionsfrihet, civilkurage. Uppsatserna som kan komma ifråga för stipendiet kan vara skrivna inom flera olika vetenskapsområden.

De tre uppsatser som belönas ska vara skrivna läsåret 2024–2025. De sänds senast 1 september till Ulla Berglindh eller till stiftelsesekreteraren Deta Kinding som mejldokument, med en egen motivering om uppsatsens Segerstedtrelevans.

För mer information: www.torgnysegerstedt.se.

Policy för forskningsetik

■ Den 16 januari fattade rektor beslut om en ny policy för forskningsetik. Den fastställer bland annat att all forskning vid GU ska genomföras enligt god forskningssed och genomsyras av forskningsetiska överväganden. I policyn tydliggörs vilka regler, riktlinjer och kodexar som är tillämpliga för universitetets forskning. Eventuella tillstånd ska ansökas om i enlighet med relevant lagstiftning och forskningen omfattas av universitetets anvisningar för dataskydd. Ansvaret är delegerat och alla som är verksamma inom forskning ansvarar för att hålla sig uppdaterade om relevanta regler, kodexar och styrdokument som förekommer inom området.

Läs mer på Medarbetarportalen.

Ökat intresse för internationella utbildningar

■ Antalet sökande till internationella masterprogram och grundutbildningar i Sverige ökar kraftigt inför höstterminen 2025. Enligt Universitets­ och högskolerådet (UHR) har ansökningarna ökat med 16–17 procent jämfört med förra året, och betalande sökande ökar ännu mer.

Vid Göteborgs universitet har antalet förstahandssökande ökat med 20 procent.

– Sverige har en lång tradition av högkvalitativ utbildning och en alltmer internationell akademisk miljö, säger John Molander på International Centre. Ökningen kan också bero på att länder som USA, Nederländerna och Storbritannien skärpt reglerna för internationella studenter. Vid Göteborgs universitet har betalande sökande till internationella masterprogram ökat med 31 procent, och förstahandssökande med 40 procent.

Nästan alla svenska universitet ser en uppgång. Av 31 lärosäten med internationella masterprogram rapporterar 29 en ökning. Även grundutbildningar lockar fler sökande. Bland de mest sökta utbildningarna finns Master’s Programme in Public Health och Digital Leadership Master’s Programme, som fördubblat sina sökande.

Säkerhetsutbildning pågår

■ Universitetets webbutbildning i informationssäkerhet är i full gång. Över hälften av lektionerna har skickats ut – och många medarbetare har redan börjat. Nästan hälften har gjort minst en lektion, 30 procent har gjort flera och 17 procent har gjort alla hittills. Missat något? Det går lätt att ta igen via översikten i slutet av varje lektion – med länkar till allt innehåll.

Sök forskningsvistelse i Japan

■ Doktorander och forskare i början av karriären kan nu söka medel för 5–12 månaders forskning vid ett japanskt partneruniversitet inom nätverket MIRAI. Vistelsen ska genomföras senast 31 december 2026. Stödet ges av STINT för att främja långsiktigt forskningsutbyte.

Sista ansökningsdag: 15 maj 2025 Läs mer och ansök på Medarbetarportalen.

Topplista över minst utsläpp

■ I Svalnas verktyg listas alla utsläpp, så även utslaget per anställd. De som genererar lägst utsläpp är kansliet på Gemensamma förvaltningen: 290 kg/anställd, Bibliotekskansliet: 293 kg/anställd och Fakultetskansliet för naturvetenskap: 366 kg/anställd.

Foto: NATALIE GREPPI

Dataspel som ett sätt att leva

Illustration: LARS LANHED

Barn som börjar spela dataspel redan i 6–7­årsåldern löper större risk att bli beroende jämfört med barn som börjar 3–4 år senare. Det visar forskning vid Göteborgs universitet, utförd vid landets största mottagning för dataspelberoende som både tar emot patienter och bedriver forskning.

Beroendet går dock att behandla, visar ett pågående pilotprojekt.

De patienter som kommer till Mottagning för spelberoende och skärmhälsa spelar dataspel cirka 50–70 timmar i veckan. Spelen utgör alltså en stor del av deras liv. Ändå ingår tid vid skärmen inte i diagnoskriterierna, förklarar Anna Söderpalm Gordh, adjungerad professor i experimentell psykiatri samt forskningsledare vid mottagningen.

– Det avgörande är istället vad spelandet får för konsekvenser för patientens liv, vilket beror på livssituationen: om den som spelar exempelvis missköter jobbet, struntar i träningen och varken hinner med familj eller andra sociala relationer och sätter dataspelet före allt annat, då handlar det om ett beroende.

De som får behandling vid kliniken har nästan samtliga själva tagit kontakt, exempelvis via 1177. De allra flesta är män – kvinnor finns nästan inte alls bland patienterna, berättar Anna Söderpalm Gordh.

– Varför det är så vet vi inte. Kanske spelar kvinnor väldigt sällan på ett ohälsosamt sätt eller så är det mer stigmatiserande och därmed svårare för en kvinna att erkänna sitt dataspelberoende. En teori, som jag sökt medel för att undersöka, är att kvinnor kanske har ett annat slags skadligt skärmbeteende, exempelvis när det gäller sociala medier eller shopping.

Många tror att det främst är väldigt unga personer som blir dataspelberoende. Men medelåldern på dem som kommer till mottagningen är 27 år, berättar Anna Söderpalm Gordh.

– Det är just i den åldern många börjar ifrågasätta sitt liv: kompisarna är klara med sin utbildning, har kanske skaffat jobb och börjat få familj, men vad har man själv gjort under alla år?

Det första patienterna får göra när de

– Många spelar för att fly problem eller ångest i sin vardag, berättar Anna Söderpalm Gordh.

kommer till mottagningen är att fylla i ett formulär där de skattar hur mycket de spelar. De får också träffa en kurator och genomgå en grundlig social kartläggning. Cirka hälften av patienterna har någon form av samsjuklighet som depression, adhd eller autism. Många spelar också för att fly problem eller ångest i sin vardag, förklarar Anna Söderpalm Gordh.

– Att spela dataspel behöver inte vara dåligt. Tvärtom kan det ibland vara ett effektivt sätt att hantera sina problem: spelet har en struktur, man vet vad som händer och vad som förväntas av en och den som kanske har svårt i skolan kan vara en uppskattad ledargestalt i den fiktiva världen. Spel kan dessutom vara lärorika, roliga och ett sätt att umgås med kompisar. Men om spelet tar över ens liv är det förstås inte bra.

Massively multiplayer online role­playing games (MMORPG) är den typ av spel som oftast skapar beroende. Till skillnad från exempelvis fotbollsspel, som pågår en match och sedan är slut, kan dessa spel hålla på hur länge som helst. Att många dessutom har kompisar online som inte går att träffa på annat sätt gör det förstås ännu svårare att sluta, förklarar Anna Söderpalm Gordh.

– Många spel innehåller också så kallade lootboxes, en sorts presentaskar där spelaren slumpmässigt kan få något värdefullt, som en ny styrka eller ett vapen. De här boxarna kan ibland köpas för pengar som finns i spelet. Men oroande nog finns det också spel där boxarna går att skaffa med pengar i den verkliga världen, vilket innebär ett första steg mot att även exempelvis spela casino online.

Tillsammans med sin doktorand, Annika Hofstedt, presenterade Anna Söderpalm Gordh nyligen en studie gjord på två patientgrupper: yngre personer på 15–25 år och patienter över 25. Den yngre gruppen visade sig ha börjat med dataspel när de var 6–7 år gamla, och hade utvecklat beroende när de var i genomsnitt 14 år. Den äldre gruppen började spela i tioårsåldern och fick tydliga problem först när de var i genomsnitt 21.

– Det går alltså fortare att bli beroende om man börjar väldigt tidigt än om man är lite äldre. Precis som föräldrar inte ger alkohol till ett mindre barn borde de alltså inte låta småbarn spela onlinespel.

Hur behandlas då dataspelsberoende?

Vid Mottagning för spelberoende och skärmhälsa har man utarbetat en särskild metod som innebär 8–12 veckors behandling med kognitiv beteendeterapi (KBT).

– Bland annat ska patienterna sätta upp mål för hur mycket de vill spela, identifiera vad som triggar dem att spela och komma på vad de kan göra istället.

För drygt ett år sedan fick Anna Söderpalm Gordh drygt 7 miljoner kronor av Vetenskapsrådet för att i en randomiserad kontrollerad studie undersöka hur behandlingen fungerar. Den senaste utvärderingen visar ett väldigt positivt resultat.

– De som ägnar 50–70 timmar i veckan åt dataspel minskar sitt spelande med i genomsnitt nästan 40 timmar; de tjänar alltså en hel arbetsvecka! De mår också bättre psykiskt och är mindre deprimerade och ångestfulla. Jag hoppas nu att allmänheten får kännedom om att beroendet går att behandla så att fler personer med problem kommer till oss.

Text: Eva Lundgren Foto: Johan Wingborg

Fakta: Anna Söderpalm Gordh är adjungerad professor vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi samt forskningsledare vid Mottagning för spelberoende och skärmhälsa, Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Det är den enda mottagning i Sverige som både behandlar och forskar om dataspelsberoende. Anna Söderpalm Gordh har bland annat fått drygt 7 miljoner kronor av Vetenskapsrådet för att testa en behandlingsmanual för patientgruppen. Sedan 2018 klassas dataspelsberoende som en beroendesjukdom av Världshälsoorganisationen (WHO).

Akademimöte på Hagateatern

Göteborgska akademien, med sina mycket tillfälliga ledamöter, sammanträdde på Hagateatern den 2 april. Alexandre Antonelli ställde i sitt inledningstal tre frågor när det gäller klimatförändringar och minskad biodiversitet: Måste vi vända utvecklingen? Kan vi det? Kommer vi att göra det?

Ulf Bjereld ville lägga till ytterligare en fråga:

– Vill vi bekämpa likgiltigheten?

Klimatet tar allt mindre plats i diskussionerna, auktoritära krafter ökar, antalet demokratier går ner. Politikerna följer alltmer opinionen och har blivit sämre på att driva frågor och få människor att mobiliseras.

Christian Munthe påpekade att filosofer ofta lyfter fram antaganden som alla tar för givna men som ngen pratar om.

– Ordet vi är komplicerat, vilka är det?

För att kunna mobilisera måste vi hitta ett vi där tillräckligt många ingår. Det innebär att vi måste utstå ganska mycket olikhet och acceptera att resultatet inte blir perfekt.

Monica Sand berättade om ett projekt där hon studerat skyddsrum, som då verkade vara reliker av en framtid som inte kom, men som nu är aktuella.

Margaretha Häggström påpekade

vikten av teater och av att uppleva föreställningsvärldar där man kan vara någon helt annan, exempelvis bli skjuten och dö, för att sedan hoppa upp och vara sig själv igen.

Grundlagsfundamentalist, så beskrev Göran Larsson sig.

– I oroliga tider måste man hålla fast vid rättsstatens principer.

Sammanträdet innehöll också texter av fredsaktivisten Rachel Corrie, upplästa av Mia Höglund­Melin, ett tal om konsumtionssamhället av Cecilia Solér, poesi av Lina Ekdahl samt filmvisning av Gabriela Pichler samt flöjtmusik av Jonas Simonson.

Akademiledamöter: Petra Andersson, Alexandre Antonelli, Ulf Bjereld, Lina Ekdahl, Emma Engdahl, Margaretha Häggström, Mia Höglund­Melin, Jonas Ivarsson, Göran Larsson, Christian Munthe, Gabriela Pichler, Monica Sand, Jonas Simonson, Ingmar Skoog samt Cecilia Solér. Samtalsledare var Lena Ulrika Rudeke, verksamhets­ och programansvarig, Jonsereds herrgård

Alexandre Antonelli

Christian Munthe

Jonas Simonson inramade mötet med sitt flöjtspel.

Hur är det att vara flykting?

Med hjälp av VR 360-graders teknologi kunde besökare i Nordstan uppleva världen genom en syrisk flyktings ögon. Evenemanget var en del i forskningsprogrammet Samhällsinstitutioner, politik och integration av flyktingar vid Göteborgs universitet. Programmet samlar forskare från Sverige, Turkiet, Jordanien och USA och flera olika discipliner och metodologiska utgångspunkter är representerade.

– Genom att svara på frågor före och efter upplevelsen bidrar besökarna till forskningen, förklarade volontären och statsvetarstudenten Henrik Hardebro.

Besökaren Kristoffer Guchalla tyckte att det var spännande att testa VR­teknologin.

– Det har jag gjort tidigare men inte på det här sättet. Jag tror att människor kan börja tänka på ett lite annorlunda vis efter en sådan här upplevelse.

Antarktiskt besök

Hotade kulturarv kan bevaras digitalt så att de går att uppleva utan att man behöver resa. I Nordstan kunde besökarna ta på sig en VR­hjälm och bland annat gå på virtuell promenad på de platser där Nordenskjöldsexpeditionen till Antarktis övervintrade 1902–1903. Det handlar om ett dramatiskt äventyr där expeditionen delades upp i tre grupper och där männen var tvungna att bygga stenhyddor för att övervintra. Räddningen kom med ett argentinskt fartyg i november 1903.

Andra besökare kunde kliva ner i etruskiska gravkamrar som hotas att bli bortsvepta av vårfloder. Projekten har utvecklats av Göteborgs universitets infrastruktur för digital humaniora (GRIDH).

Monica Heda var där med sin tioårige son David och fick instruktioner av Tristan Bridge, forskningsingenjör på GRIDH.

Samtal mellan två rektorer

– Tröghet är en av universitetets superkrafter. Det vi gör ska baseras på empirisk forskning och inte på moden och nycker.

Det förklarade rektor Malin Broberg under ett samtal med Lars Strannegård, rektor vid Handelshögskolan i Stockholm.

Det var på Stadsbibliotekets trappscen den 3 april som de båda rektorerna diskuterade hur digitaliseringen och AI­revolutionen sätter kunskapssökandet i ett nytt ljus.

Bland annat menade Lars Strannegård att vi svenskar är specialister på att specialisera oss.

– Redan som 15­åringar börjar en stor grupp ungdomar på ekonomiprogrammet där de lär sig bokföring och redovisning. Sedan läser de ekonomi på högskolan i kanske fem år. Och visst löser bokföring många problem, men inte alla. Kultur och konst kan vara det bräckjärn som öppnar upp oss för andra dimensioner i tillvaron.

Malin Broberg tog ett exempel från tidigt 1700­tal som jämförelse till vår tid.

– Då fanns en stark kritik mot att universiteten lärde ut gamla sanningar, ägnade sig åt nepotism och för mycket administration. Boktryckarkonsten, som gjorde kunskap tillgänglig för många, verkade hota lärosätena. Vad som räddade universiteten var insikten att deras uppgift inte var att inpränta detaljkunskap utan att ständigt driva kunskapsbyggandet vidare. Högre utbildning handlar om fakta men också om att lära sig tänka, att få sina argument synade och att reflektera.

Vi måste fundera över hur vi kan fortsätta vara relevanta, menade Lars Strannegård.

– Jag tror på de klassiska akademiska idealen, som handlar om att söka efter sanningen, visa respekt för andras argument samt om att vara beredd att ändra sig. För att kunna vara analytisk och ha förmåga att tänka kritiskt, krävs också faktakunskaper, det är ingenting generativ AI kan ändra på.

Också oron över utvecklingen i USA togs upp under samtalet som avslutades med frågestund.

Moderator var Susanna Glenndahl Thorslund, Urban Futures, Wexsus.

GU:s allra äldsta förening fyller 100 år

I år fyller ett stycke GUhistoria 100 år. Det handlar om Svensk­italienska föreningen, bildad den 12 mars 1925 vid ett sammanträde på restaurang Gamle Port.

Nobelpristagare, ambassadörer och kända musiker är några av de prominenta personer som genom åren gästat Göteborgs universitets äldsta förening.

Initiativtagare till föreningen var Vilhelm Lundström, professor i klassiska språk vid Göteborgs högskola. Det berättar Ulla Åkerström, docent i italienska. – Han var en outtröttlig spridare av svenska språket och svensk kultur och bildade 1908 Riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet. Han var också intresserad av Italien som han besökt flera gånger. Bland annat anhöll han 1908 hos högskolans styrelse att få förlägga hälften av vårterminens latinundervisning till Rom. Det fick han, förutsatt att det inte innebar några extra kostnader för högskolan. Lundström lyckades få finansiering och året därpå reste han tillsammans med åtta studenter till Rom. Bland lärarna fanns översättaren Ebba Atterbom, om vilken det påstods att alla i Göteborg som kunde italienska hade lärt sig av henne.

När föreningen senare bildades blev Vilhelm Lundström ordförande. Till sekreterare valdes den klassiske filologen Harry Armini och till vice sekreterare Ebba Atterbom. Kassaförvaltare blev Anna Ahrenberg, änka efter den förmögne grosshandlaren och riksdagsledamoten Henrik Ahrenberg. Hon är bland annat känd för sin stiftelse som fortfarande stöder forskning och utbildning vid GU och Chalmers, berättar Ulla Åkerström.

– 1928 skänkte dessutom Anna Ahrenberg hela 25 000 kronor till en fond, som fick namnet Anna Ahrenbergs italienska lektorsfond och som under tre år finansierade ett italienskt lektorat i Göteborg och ett svenskt i Rom. 1931 gav hon fonden ytterligare medel vilket bland

annat ledde till att hon belönades med italienska statens guldmedalj.

Föreningen arrangerade bland annat föreläsningar med ministrar och ambassadörer, musikframträdanden och helkvällar på Lorensberg. Man gav också ut Svensk­italienska föreningens tidskrift, även om det bara blev ett mindre antal häften.

1939 övertogs ordförandeskapet av Axel Boëthius, föreståndare för Svenska institutet i Rom, professor i klassisk arkeologi och antikens historia, samt så småningom rektor vid Göteborgs högskola.

Inför 100­årsfirandet har universitetsbibliotekarie Anna Carla Pecorella letat bland materialet i föreningens arkiv.

– Jag hade ingen aning om vad jag skulle hitta och blev alldeles häpen över allt föreningen gjort genom åren. 1934 arrangerade man exempelvis ett besök av Nobelpristagaren Luigi Pirandello, 1950 föreläste Maria Montessori om barnet och freden och 1959 bjöds Nobelpristagaren Salvatore Quasimodo på bankett. Men föreningen ägnade sig också åt välgörenhet; vid krigsslutet sände man

exempelvis pengar via Rädda barnen till Italiens fattiga barn. I arkivet finns också ett brev från borgmästaren i Florens som tackar för det bidrag föreningen skickat i samband med en stor översvämning.

Idag har Svensk­italienska föreningen cirka 120 medlemmar, berättar ordförande Maria Sjögren.

– Vi brukar ha tre föredrag per termin med varierande innehåll: historia, arkeologi, litteratur samt presentation av städer och regioner. I december har vi en julfest som i år blir speciell.

Som hos många andra föreningar är medelåldern hög.

– Vi vill förstås gärna ha fler medlemmar, gärna yngre, så att vi kan leva kvar i kanske ytterligare hundra år. Alla med intresse för Italien är välkomna och man behöver inte kunna italienska.

Fakta: Svensk­italienska föreningen bildades den 12 mars 1925 och är GU:s äldsta förening. Antalet medlemmar är cirka 120. Ordförande är Maria Sjögren. Föreningens arkiv finns på UB.

Maria Sjögren, Ulla Åkerström och Anna Carla Pecorella är med i GU:s äldsta förening.

Satir som skämt eller politiskt debattinlägg

Kan ett päron vara kung? Javisst, menade den franske tecknaren Honoré Daumier som 1835 gjorde en väldigt päronlik karikatyr av kung LouisPhilippe. I många länder är satir ett viktigt inslag i den politiska debatten och därmed också ett ämne för forskning.

– I Sverige däremot ses företeelsen mest som underhållning, berättar Orla Vigsö. Han har precis kommit ut med den första svenskspråkiga introduktionen av fenomenet satir.

Attacken mot den franska tidningen Charlie Hebdo 2015, då tolv personer mördades av islamistiska terrorister, innebar också ett kraftigt ökat intresse för satir runt om i Europa. I bland annat Frankrike, England, Tyskland och Danmark gavs böcker ut som diskuterade olika typer av satir och beskrev satirens historia. Men inte i Sverige, berättar Orla Vigsö, professor i medie­ och kommunikationsvetenskap.

– När jag började leta efter svenskt material om satir, inte bara om teckningar utan också litteratur, tv­ och radioprogram och teoretiska texter, hittade jag nästan ingenting. Det var märkligt, tyckte jag, eftersom satir är en konstform som

vuxit under 2000­talet, inte minst tv­program där Jon Stewart och John Oliver fungerat som inspiratörer. Så den bok jag inte kunde hitta bestämde jag att försöka skriva själv.

Om satir alls diskuteras i Sverige är det utifrån frågan: Får man skämta om vad som helst?

– Och det kan man förstås fundera över. Om frågan istället formuleras så att den handlar om ifall man får kritisera vad som helst är ett jakande svar ganska oproblematiskt för medborgarna i ett demokratiskt samhälle.

I andra länder, exempelvis Danmark, finns en mer livlig debatt om satir, berättar Orla Vigsö.

– Ett aktuellt exempel var när Danmarks Radio sände dokumentären Grönlands vita guld om utvinning av kryolit. Ett satirprogram gjorde snabbt en parodi, som dock polisanmäldes eftersom det uppfattades som rasistiskt. Och det där är en svår balansgång: å ena sidan är stereotyper och överdrifter utmärkande drag för satiren som konstform, å andra sidan finns förstås en ständig risk för övertramp. Ett obehagligt exempel är de rasistiska karikatyrerna av judar som

cirkulerade runt förra sekelskiftet och fortfarande finns i högerextrema sammanhang.

I många länder är det vanligt med dagliga satirteckningar i tidningarna. Så har det varit också i Sverige men numera är de nästan helt försvunna. Här finns istället tv­program som Svenska nyheter och Herr talman där inte minst ungdomar får information om senaste nytt, istället för att titta på Aktuellt eller Rapport.

Den som vill visa att kejsaren är naken eller helt enkelt skratta åt världens elände, kan använda satir, påpekar Orla Vigsö. Men är satir viktigt?

– Det går ju inte att mäta vilken betydelse en karikatyr eller ett humorprogram har för samhällsdebatten i ett land. Men exempelvis den sydafrikanske tecknaren Jonathan Zapiros illustration 2008 av hur ANC­ledaren Jacob Zuma våldtar Fru Justitia bidrog nog till sydafrikanernas skepsis mot honom. Och att kunna skratta, även när det är ens egna åsikter som förlöjligas, tror jag kan vara bra för debatten.

Vilka satiriker tycker du själv om?

– Jag uppskattar mycket Georges Wolinski, som tyvärr var en av de tecknare som mördades vid attacken mot Charles Hebdo. Jag tycker också om satirtidningen Private Eye; men det finns mycket bra satir runtom i världen.

Matematiken bakom stormarna

Matematikern Klas Modin arbetar med nästan 300 år gamla ekvationer för att förstå och förklara de väderfenomen som påverkar livet på jorden. Nu får han Göran Gustafssons pris för sin forskning.

– Det är en hedersam utmärkelse som verkligen skapar möjlighet att djupdyka i de svåra frågorna.

Forskningen inom matematik lockar Klas Modin, biträdande professor vid institutionen för matematiska vetenskaper, på många olika sätt. Framför allt tilltalas han av friheten i ämnesområdet.

– Matematiken är blind inför sina tillämpningar. Som matematiker har du möjligheten att låta ekvationerna och strukturerna styra, utan att nödvändigtvis behöva inrikta dig på ett specifikt, framtida användningsområde. Den friheten gillar jag.

Samtidigt har delar av hans forskning tydliga tillämpningar. Det gäller framför allt hans arbete med partiella differentialekvationer – ekvationer som beskriver naturlagar – där hans fokus är så kallade strömningsekvationer.

Strömningsekvationer beskriver flöden och kan användas för att förstå

olika väderfenomen, som luftströmmar i atmosfären eller hur vattenmassor rör sig i oceanerna. Ekvationerna formulerades redan 1757 av Leonhard Euler och används idag bland annat som grund för vädermodeller.

– Eulers ekvationer utgör den första flödesmodellen och på ett sätt den enklaste. Ändå är det många grundläggande frågor som vi fortfarande inte har svaret på. Mitt mål är att förstå det typiska långtidsbeteendet i lösningarna. Det har betydelse för att förstå hur och varför storskaliga väderfenomen uppstår, exempelvis hur höststormar längs Afrikas kust slås ihop i virvelstormar som växer till orkaner när de rör sig över Atlanten.

För att angripa ekvationerna använder Klas Modin matriser, speciella tabeller av tal, vilket möjliggör matematik för kvantteori, fast i en ny kontext. Matrisformuleringen ger också effektiva algoritmer för datorsimuleringar. Att han nu prisas av Göran Gustafssons stiftelse för sin forskning ser han som en stor ära, som öppnar nya möjligheter.

– Det ger oss i forskargruppen medel och självförtroende för att angripa de olösta frågorna på nya sätt. Jag blev väldigt glad över priset.

Han påpekar att matematiken blir en allt viktigare del av samhället och kommer in i fler och fler system, exempelvis

inom finanssektorn eller AI­baserade verktyg. Samtidigt är han väl medveten om de studier som visar att matematikkunskaperna i den yngre generationen sjunker.

– Visst finns en konflikt i att de generella matematikkunskaperna tycks gå ner, när behovet av matematik är större än någonsin. Jag tror att det är viktigt att göra något redan i grundskolan, och försöka hitta nyfikenheten hos eleverna redan där. Alla människor har en inneboende kärlek till förståelse, och matematiken kan fånga den. Men det behöver ske på rätt sätt, på rätt villkor, och dessutom är individer väldigt olika – så det är inte lätt, säger han.

I populärkulturen möter han ofta bilden av matematikern som ett geni med extraordinära talanger. En bild ganska långt från verkligheten, menar Klas Modin, som i stället belyser något annat för att lyckas som forskare:

– Det måste finnas ett starkt intresse. Du behöver inte alls ha en massa exceptionella egenskaper, men om du drivs av ett genuint intresse, då finns det stora möjligheter att bli en bra forskare.

Text: Ulrika Ernström

Foto: Johan Wingborg

NY PÅ JOBBET

Hanna Augustin är ny professor i nutrition med inriktning mot nutritionsutredning.

Jenny de Fine Licht är ny professor i offentlig förvaltning.

Lars Fröding är ny chef för Serviceenheten. Han har senast jobbat som avdelningschef vid Inspektionen för vård och omsorg (IVO).

Tobias Granmo är ny professor i musikalisk gestaltning, inriktning interpretation, violin.

Katarina Jood är ny professor i neurologi, särskilt klinisk strokeforskning.

Malin Petzell är ny professor i afrikanska språk.

Mattias Rost är ny docent i interaktionsdesign.

Erik Sjöberg är ny professor i historia.

Fredrik Svahn är ny professor i informatik.

Alesia Tietze är ny professor i läkemedelskemi.

Helena Wigert är ny professor i omvårdnad med inriktning mot hälso­ och sjukvård för barn och ungdom.

Elena Volodina är ny professor i språkteknologi.

UTMÄRKELSER

Alexandre Antonelli, professor i biologisk mångfald och systematik vid GU samt forskningschef på Kew Gardens, är sedan årsskiftet en av elva noga utvalda medlemmar av Världsnaturfondens (WWF) styrelse.

– Jag blev väldigt hedrad över att komma med i WWF Internationals styrelse. Det sker vid en tidpunkt då uppgiften att vända kurvan för förlusten av biologisk mångfald inte bara är en nödvändighet,

utan det är också vårt moraliska ansvar, säger Alexandre Antonelli.

Bernhard Mehlig, professor i fysik har fått en Gaussprofessur av Göttingens akademi för vetenskap och humaniora i Tyskland. Gästprofessuren kommer att innebära flera vistelser vid Max­Planck­Institut für Dynamik und Selbstorganisation i Göttingen under 2025 och början av 2026, där Bernhard Mehlig ska delta i forskning och undervisning.

Mats Malm, ständig sekreterare för Svenska Akademien och professor i litteraturvetenskap, har utsetts till hedersdoktor vid Helsingfors universitet. Han får utmärkelsen för sitt arbete med digital humaniora.

Ann Towns, professor i statsvetenskap, har tilldelats Susan S. Northcutt Award. Hon får priset för sin forskning om genus och diplomati, och för att hon arbetar med att ge stöd och mentorskap till kvinnor och andra underrepresenterade grupper av forskare.

BÖCKER

Vetenskapshistorisk hattparad: Forskarutbildningarna i det svenska högskolesystemets historia I detta tvåbandsverk utforskar idéhistorikern Henrik Björck det svenska högskolesystemets historia genom att följa utbildningsinstitutionernas kamp för rätten att dana sina egna doktorer. Denna avgränsade tematik får spegla större skeenden, som den desintegrerande expansion systemet genomgått. Universitetet decentreras när intresset riktas mot professionsutbildningar som var väsentliga för kunskapsbildning och kårformering.

Specialdidaktik

– en handbok

Denna handbok erbjuder konkreta metoder, strategier och stödstrukturer som blir värdefulla verktyg i mötet med alla elever. Inte minst de elever som av lärare upplevs befinna sig i skolsvårigheter, och som behöver en extra varsamhet och medvetenhet. Bokens innehåll omfattar den förstärkta undervisningen och visar hur ett innehåll kan bli mer tillgängligt för alla barns och ungas lärande. Författare är Emma Leifler, universitetslektor vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik (IPS).

EVENEMANG

Artificiell kommunikation & social intelligens – vad gör det med oss människor och med demokratin?

Välkommen till ett Barbara Czarniawskas Wisdomseminarium. Kvällen kommer att avhandla frågor som: Har de har lärt sig tänka som vi eller är det vi som har lärt oss att kommunicera med dem?

Medverkande: Elena Esposito, professor i sociologi, Universität Bielefeld och Università di Bologna Eglė Rindzevičiūtė, docent i kriminologi och sociologi, Kingston University London

Olle Häggström, professor i matematisk statistik, Chalmers

Palle Dahlstedt, professor i interaktionsdesign, Chalmers och HSM

Moderator: Elena Raviola, professor i design management på HDK­Valand.

Tid: 18:00–20:30

Datum: 14 maj.

Plats: Världskulturmuseet.

Arrangörer: Handelshögskolan och Jonsereds herrgård i samarbete med Folkuniversitetet och Världskulturmuseet.

Arbetsmarknadsmässa för humanister

– Din bakgrund bestämmer inte din framtid och oavsett varifrån du kommer kan du förverkliga dina drömmar.

Det sade Nataša Bošković under Humanistiska fakultetens första arbetsmarknadsmässa någonsin den 27 mars.

Mässan innehöll flera föreläsningar, bland annat en med rubriken Min resa från Biskopsgården till Bryssel. Talare var Nataša Bošković, gruppchef för det rådgivande sekretariatet för nomineringar vid Europeiska utrikestjänsten. Hon berättade bland annat att hon kommer från en arbetarklassfamilj i en betongförort men att hon alltid haft stora drömmar.

– Jag har tagit alla chanser som dykt upp. Det har inneburit att jag bland annat jobbat med transporter och EU­samordning på Regeringskansliet samt med policyfrågor på tre olika departement. 2014 anställdes jag vid Sveriges ständiga representation i EU och mitt nuvarande jobb fick jag hösten 2022.

Utbildning och karriär måste inte vara samma sak, påpekade Nataša Bošković.

– Inte minst inom EU behövs alla sorters utbildningsprofiler; jag har jobbat med såväl skeppsbyggare som sjökaptener. Med en kandidat kan man göra uttagningsprovet för EU­jobb och inte minst alla de som studerar språk har stora möjligheter.

Arbetsmarknadsmässan FramtidsHUM arrangerades av Göta studentkår i samarbete med Humanistiska fakulteten. Det berättar Emma Lundmark, ordförande för Göta studentkårs humanistsektion.

– Vi kände att det fanns ett stort behov att arrangera en mässa och bjuda in olika arbetsgivare eftersom många humanistiska studenter är osäkra på vad de kan bli med sin utbildning. Vi har fått väldigt fin respons, både från utställare och de cirka 300–400 studenter som kom, och har därför redan börjat fundera på nästa års mässa. Förhoppningsvis blir detta ett årligt arrangemang.

Oroande inskränkning av den akademiska friheten

I mitten av maj 2024 slog studenter upp ett tältläger utanför universitetets huvudbyggnad i Vasaparken. I protest mot Israels folkrättsvidriga krigföring i Gaza, och inspirerade av den globala studentrörelse som uppstått i solidaritet med Palestina, krävde studenterna att Göteborgs universitet följer sina etiska riktlinjer och avbryter institutionella samarbeten med israeliska lärosäten samt utlovar stöd till palestinska forskare och studenter, som GU gjorde efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022.

Vi är en grupp lärare och forskare i GUPAS (Göteborgs Universitets forskningsnätverk för Palestina, Akademisk frihet och Solidaritet) som under det senaste året har organiserat seminarier, workshoppar och engagerat oss i dialog med såväl universitetsledningen som studentrörelsen. Vår ambition har varit att diskutera universitetets roll i en tid präglad av allvarliga människorättskränkningar i omvärlden samt en alltmer intensiv debatt kring villkoren för akademisk frihet i Sverige. Syftet har varit att bjuda in till diskussion och reflektion över, samt bidra till att öka kunskapen om, situationen för den palestinska befolkningen i ljuset av Israels illegala ockupation och krigföring i Gaza, vilken enligt flera bedömare inneburit brott mot mänskligheten, krigsbrott och folkmord. Ett parallellt syfte har på förekommen anledning blivit att kritiskt granska universitetets reaktioner på denna utveckling och de krav som ställts på den roll universiteten som oberoende och intellektuella organisationer bör och kan

ha i en situation som denna. Vi har dessvärre bevittnat oroväckande tendenser där yttrande­ och mötesfriheten begränsats, där universitetet har varit undfallande och där säkerhetsargument har använts på ett sätt som begränsat den akademiska friheten.

»Vi

har dessvärre bevittnat oroväckande tendenser där yttrande- och mötesfriheten begränsats.«

Under det gångna året har vi sett hur studenters engagemang i solidaritet med Palestina tystats och misstänkliggjorts: deras affischer för olika evenemang har plockats ned och striktare regler för godkännande av affischeringsinnehåll har införts (regler vi själva erfarit när affischer för seminarier vi anordnat plockats ned), personals lokalbokningar har nekats, och studenters fredliga och lagliga manifestationer på campus har framställts som ett ordnings­ och arbetsmiljöproblem. Studenter har nekats tillträde till universitetets lokaler för att de burit palestinska symboler. Detta samt andra uttryck för en ny säkerhetsmentalitet, som medfört ökad närvaro av väktare runt om på våra campus, och att opinionsbildande verksamhet har definierats som en säkerhetsfråga, gör oss oroliga.

Vi ser detta som en del av en ökande kontroll och begränsning, men också som farliga tecken på en politisering av akademisk verksamhet som kan bana väg för en inskränkning av akademisk frihet. Enligt GU:s etiska

policy ska universitet främja en miljö där olika åsikter och perspektiv respekteras och diskuteras öppet. Genom att tysta studenter och lärare som uttrycker åsikter om internationella relationer och akademiskt samarbete, bryter universitet mot sina principer om öppenhet, respekt och akademisk frihet. Detta har även tagit sig uttryck i att politiker och medier deltagit i misstänkliggörandet av studenternas engagemang för Palestina och nyligen fördömde utbildningsministern det påstådda innehållet på en intern studentkonstutställning på HDK-Valand. Dessa uttalanden, som ytterst kräver att universitetet undviker att ta upp (vissa) politiskt värdeladdade frågor, knyter an till de allvarliga politiska inskränkningar i akademins frihet och autonomi som vi just nu kanske tydligast ser i länder som USA och Ungern – men som även problematiserats i Sverige.

Universitetet har en nyckelroll i offentligheten i ett demokratiskt samhälle. I FN:s rapport som utkom 2024 konstaterar Gina Romero, FN:s särskilda rapportör för rätten till allmän sammankomst och föreningsfrihet, att bemötandet av det senaste årets studentprotester på universitet världen över riskerar att underminera yttrandefriheten. När hon nyligen medverkade på ett seminarium vi anordnade på GU uppmanande hon till vaksamhet: sådana inskränkningar sker inte bara genom förbud mot politiska manifestationer likt det vi sett på Chalmers tekniska högskola, eller massiva polisinsatser som till exempel skett vid Columbia University, utan också gradvis via administra­

tiva och till synes obetydliga steg av den typ vi sett vid GU under det senaste året. Vi har genom våra seminarier och debattartiklar försökt bjuda in såväl universitetsledningen som ledningen för enskilda fakulteter till debatt i dessa frågor, men dessa inbjudningar har vid upprepade tillfällen avböjts. Vi beklagar detta och hoppas på en utökad dialog. När de ansvariga för beslut som inte bara rör anställda och studenter, utan i förlängningen att en av det demokratiska samhällets nyckelinstitutioner väljer att tacka nej till sådana inbjudningar minskar utrymmet för ett samtal inom vårt lärosäte. Att successiva inskränkningar görs i möjligheterna, för framför allt studenter, att bedriva engagemang i samhällsrelevanta frågor, och att dessa görs utan öppen dialog, riskerar att undergräva universitetets demokratiska funktion. Som Romero understryker, har universiteten ett viktigt demokratiskt uppdrag att främja, beskydda och säkerställa studenter och anställdas akademiska och demokratiska friheter. Inte minst gäller detta studenternas engagemang i samhällsviktiga frågor om mänskliga rättigheter, fred och rättvisa, ett engagemang som ”bör uppmuntras och möjliggöras och inte fördömas, tystas, och misstänkliggöras”.

GUPAS (Göteborgs Universitets forskningsnätverk för Palestina, Akademisk frihet och Solidaritet)

Henry Ascher, Staffan Granér, Adrián Groglopo, Martin Harling, Feras Hammami, Annika Lindberg, Helena Lindholm, Mikela Lundahl Hero, Lena Martinsson, Pernilla Myrne, Catharina Thörn, Håkan Thörn

Replik: Främjar en öppen debatt

Lärargruppen beskriver att de under det senaste året har organiserat seminarier, workshoppar och engagerat sig i dialog med såväl oss i universitetsledningen som med studentrörelsen. Därmed visar de på hur de, i sann akademisk och demokratisk anda, haft flera möjligheter att föra fram sina argument och i samma anda konfronterats med motargument, i diskussionen kring universitetets roll i en tid präglad av oro och människorättskränkningar runt om i världen. Jag tolkar genomförandet av dessa aktiviteter som att universitetet lever upp till sin ambition att främja en miljö där olika åsikter, argument och perspektiv diskuteras öppet och respektfullt.

Jag delar därmed inte bilden som nätverket GUPAS ger om tysthets­ och säkerhetskultur. Tvärtom finns det runt om på vårt universitet många bevis på olika forum och former för diskussion av samhällsrelevanta frågor. Rätten och möjligheten att föra fram argument får dock inte förväxlas med rätten att få som man vill. Det är inte heller självklart att chefer och

»Rätten och möjligheten att föra fram argument får dock inte förväxlas med rätten att få som man vill.«

ledare inom akademin ställer upp på de mötesformat som önskas. Med det sagt finns det säkert utvecklingsmöjligheter när det gäller att hitta ytterligare format och tillfällen som sprider kunskap och bidrar med analys, också om svåra och kontroversiella frågor.

Den akademiska friheten är inte bara ett fundament vid Göteborgs universitet, den är också inskriven i högskolelagen och tryggar forskarens rätt att fritt välja forskningsproblem och forskningsmetod

samt rätten att fritt publicera sitt forskningsresultat. Denna frihet praktiseras varje dag, inom såväl undervisning som forskning.

Yttrandefriheten är i sin tur grundläggande för demokratin. Den verksamhet som bedrivs vid universitetet bidrar till det öppna demokratiska samtalet, bland annat genom att forskare, lärare och studenter deltar i den offentliga diskussionen. Vi ser med glädje att många medarbetare och studenter gör just det.

Varken den akademiska friheten eller yttrandefriheten ger rätt att uttrycka sig på sätt som stör verksamheten, till exempel genom demonstrationer i studiemiljöer eller att affischera var som helst. Det är också viktigt att väga in att universitetet har arbetsmiljöansvar för alla medarbetare och studenter. Rätten att på olika sätt få uttrycka ståndpunkter måste balanseras mot att alla har rätt att känna sig trygga, få arbetsro och känna sig välkomna i våra miljöer.

Slutreplik

De till synes små stegen mot att begränsa yttrandefrihet är försåtliga. Steg som legitimeras med tal om ordning och arbetsro och om opinionsyttringar som stör verksamheten och inkräktar på anställdas trygghet. Men internationella riktlinjer (som Romeros rapport) föreskriver att fredliga opinionsyttringar måste få ”störa”. Affischer har tagits ner från anslagstavlor – en del av den demokratiska offentligheten – med hänvisning till att det inte är tillåtet att affischera ”var som helst”. Samhällsvetenskapliga fakulteten har infört en policy som kräver att affischer har GU­logga och granskas och förses med en datumstämpel av GU­service. Bara studentföreningar som tillhör Kåren ska få boka lokaler. Studenter har hindrats agera.

Malin Broberg, rektor

Vill du samverka kring litteratur och social välfärd?

Yttrandefrihet och konstnärlig frihet?

Men trygghet på arbetsplatsen uppnås inte genom att tysta, genom att göra det svårare att agera för grundläggande rättigheter, och att föra politiska diskussioner. Det är vårt jobb att som anställda möjliggöra detta, det är vårt uppdrag, eller som Stuart Hall sa: ”universiteten är en kritisk institution eller de är ingenting”.

Kontakta Litteraturstaden Göteborg vid GU cityofliterature@gu.se gu.se/litteraturstaden-goteborg

Säkerhetstipset av Mathilda

Perisa, informationssäkerhetschef

När hemmet blir kontoret: Informationssäkerhet vid distansarbete

I takt med att distansarbete blivit en självklar del av vår vardag har också nya frågor väckts: Vad händer med informationssäkerheten när seminarier, handledning och forskningsprojekt följer med oss hem – till köksbord, bokhyllor och delade nätverk?

När du inte längre sitter bakom universitetets brandväggar och arbetar i skyddade nätverk är det du själv som är första försvarslinjen. Och den kan vara både stark och sårbar.

Vardagens risker – och varför de spelar roll

Att lämna datorn olåst

och obevakad, använda det öppna wifi­nätet på flygplatsen, eller spara anteckningar på skrivbordet utan backup – det är små saker som kan få stora konsekvenser. Universitetet ansvarar för att skydda inte bara personuppgifter, forskningsdata och studentinformation, utan också sin trovärdighet.

Fem saker att tänka på när du arbetar på distans:

• Använd vpn – alltid. Det krypterar trafiken och skyddar universitetets information, även när du sitter uppkopplad via ett kafénätverk eller eget mobilt bredband.

• Se till att din dator har ett aktivt skärmlås och att det automatiskt aktiveras efter kort tids inaktivitet. Lämnar du arbetsplatsen,

välkommen på professorsinstallation!

Den 16 maj installeras, välkomnas och firas 2024-års professorer, pedagogiska pristagare och excellenta lärare. Du och eventuella medföljande gäster är välkomna att delta. Du har också möjlighet att förboka en mingeltallrik och ett glas bubbel för 454 kronor.

DATUM: 16 maj

CEREMONI: 14:50–16:30

MINGEL: 16:30–18.00

ARRANGÖR: Akademiska högtider

PLATS: Göteborgs Konserthus

Anmälan görs via QR-koden.

även i hemmet – för längre stunder bör du låsa datorn manuellt. (Tips: Windows: Win + L, Mac: Ctrl + Cmd + Q)

• Spara inte filer lokalt. Använd universitetets lagringslösningar (som Onedrive eller Sharepoint), där säkerhetskopieras informationen automatiskt.

• Undvik öppna wifi­nätverk. Har du inget val – slå på vpn och undvik att arbeta med känsligt material.

• Var uppmärksam på social engineering. Phishingmejl, falska IT­supportsamtal eller länkar via sms – hoten kan vara välformulerade, framför allt nu när AI utvecklas i snabb takt. Lita på magkänslan, och rapportera vid minsta tvekan.

Vill du veta mer? En av lektionerna i universitetets webbutbildning i informationssäkerhet tar upp just detta, med konkreta exempel på vad som kan gå snett när vi arbetar på distans, och enkla tips på hur du kan förebygga det. Du hittar lektionen i det mejl som nyligen skickades till alla medarbetare. Den tar bara ett par minuter, men kan spara både tid, oro och risker. Att skydda universitetets information är inte något som bara IT­ enheten gör – det är något vi gör tillsammans. Oavsett om du sitter på campus, i trädgården eller på andra sidan jorden.

Synligt och osynligt på UB

Känner du till Pelle Snusk?

Det var läkaren Heinrich Hoffmann som 1845 gav ut vad som kallats ”en av den västliga världens med tiden mest berömda bilderböcker”. De sedelärande berättelserna handlar inte bara om Pelle som vägrar tvätta håret och klippa naglarna utan också om lilla Emma som brinner upp och om lille Carl som får sätta livet till då han vägrar äta upp sin soppa.

Mer om Pelle Snusk kan man läsa i UB:s nya antologi Synligt och osynligt – om det unika i Göteborgs universitetsbibliotek Där kan man också få veta mer om en donation, levererad i en bananlåda, som visade sig innehålla en mängd tunna, stencilerade A4­blad. I de flesta fall rörde det sig om egenutgivna så kallade science fiction­zines, ett material som inte riktigt passar

in i bibliotekets katalogisering. Också hur det gick till när Shakespeare bidrog till finska jaktplan får sin förklaring, liksom ett foto på fem kvinnor – som nog är samma person. Extra fundersam blir man kanske över UB:s giftskåp som gömmer pliktexemplar av verk som biblioteket inte riktigt vill ställa fram på sina hyllor.

Utsikten

Vi sitter på Rosenlundsgatan 4 och det är ständig rörelse utanför våra fönster.

Det är byggen med stora kranar och buller. Det är trafik av alla slag: bilar, cyklar, bussar, spårvagnar, fotgängare och till och med båtar, inte bara paddan på kanalen.

Längst bort i fonden ser vi både sjömanshustrun vid sjöfartsmuseet och kranen på Eriksberg.

Det är vädrets växlingar från solglitter i regnvåt asfalt till dimma som helt döljer nybyggda Draken mindre än ett stenkast bort. Vi borde bidra med film i stället för stillbild!

Nina Romanus, IT­samordnare, IT­enheten, och Marianne Dalbro, hållbarhetscontroller, GU Fastighet och hållbar utveckling

Vad drömmer du om att odla?

– Jag drömmer om att odla alla möjliga tomater. Speciellt bifftomater.

Mia Mujic, utbildningsadministratör, institutionen för kliniska vetenskaper

– Jag skulle älska att ha en inhägnad trädgårdstomt – säker från rådjur, kaniner och fåglar – och odla alla möjliga grönsaker och bär! När vi först flyttade till vårt hus tyckte jag att det var så charmigt att se rådjuren ströva omkring, men nu vet jag hur destruktiva de kan vara! Så jag drömmer om spaljéer av squash, tomater och ärtor och om taggfria björnbär –och mycket mer!

Kristin Clay, redaktör, Nordicom

– Bland fröerna hemma – några insamlade och andra köpta – finns mexikansk solhatt, japansk lykta, malva, lövkoja och stockros. Några är redan på gång, andra kommer att slängas ut lite här och där i närheten av stentrappen där jag sitter i sommar och funderar på var hängmattan ska hänga. Ska bli spännande att se vilka som tar sig och om drömmen slår in!

Maja Bentzer,samordnare, Campusservice Rosenlund

– Det brukar vara en ojämn kamp mellan mig, sniglarna och rådjuren när det gäller mina odlingsdrömmar. Jag blir glad om mina övervintrade mårbackapelargoner blommar till sommaren.

Karin Fogelberg, biträdande kanslichef, utbildningsledare, Utbildningsvetenskapliga fakulteten

AVSÄNDARE:

GU JOURNALEN

GÖTEBORGS UNIVERSITET

BOX 100

405 30 GÖTEBORG

Var? Vem? När?

• Göteborgs universitets huvudbyggnad.

• Johan Magnusson, professor i informationssystem samt föreståndare för Swedish Center for Digital Innovation (SCDI).

• 20 mars 2025.

Kort beskrivning

Framtidens skola är en seminarieserie som innebär ett samarbete mellan Finlandsinstitutet i Stockholm och Hanaholmen – kulturcentrum för Sverige och Finland. Denna gång anordnas seminariet i samverkan med Göteborgs universitet.

Seminariet innehöll föreläsningar och gruppövningar.

Huvudföreläsaren, Johan Magnusson, menade bland annat att vi måste sluta prata om IT­införande som digitalisering.

– Istället handlar digitalisering om verksamhetsutveckling där tekniken

används för automatisering eller innovation.

Han menade också att lärare måste få utrymme i sin tjänst att utforska digitala teknologier och sprida ny pedagogik, samtidigt som deras administrativa uppgifter automatiseras.

Seminariet handlade för övrigt om vikten av en god utbildningsnivå för ett fungerande samhälle, både i Sverige och Finland.

Ögonblicket

Foto: Johan Wingborg