3 minute read
Så fixade de omställningen
Nyheter Notiser Nya jämställdhetsmål för professorer
Mål. Regeringen har förnyat jämställdhetsmålen för nyrekryterade professorer, som med några års undantag funnits med sedan 1997. Idag är 29 procent av landets professorer kvinnor och 71 procent män. Regeringens mål är att hälften av de nyrekryterade professorerna ska vara 50 procent år 2030. Målet för Göteborgs universitet i år är 55 procent.
Männen dominerar strategisk forskning
Forskning. Av de åtta strategiska forskningssatsningarna, som rektor samfinansierar med totalt 53 miljoner kronor, är endast 18 procent kvinnliga projektledare. Fyra av de beviljade projekten har inte en enda kvinnlig huvudsökande, visar en granskning som ekonomienheten gjort. – En teori är att kvinnor är underrepresenterade inom dessa områden, säger ekonomichef Peter Tellberg, som tillägger att det är första gången som enheten tagit fram dessa siffror.
Prefekt på HDKValand slutar
Ledning. Troels Degn Johansson lämnar sin anställning som prefekt på HDK-Valand. Klara Björk, proprefekt sedan 1 april 2020, har tillfälligt tagit över institutionens ledning. – Vi kommer snarast att starta processen med att utse en ny prefekt, uppdraget kommer att utlysas inom de närmaste månaderna, förklarar dekan Sanne Kofod Olsen.
Troels Degn Johansson började som prefekt för Akademin Valand i februari 2019 och blev 1 januari 2020 prefekt för HDK-Valand.
Viktigt med kompensation
GU:s lärare fixade omställningen till onlineundervisning på bara några dagar. En prestation som givetvis krävde ett omfattade merarbete. Kompensation har varit självklart på vissa institutioner men inte på alla.
– NÄR REKTORS BESKED kom att vi skulle gå över till distansundervisning satte vi oss direkt och diskuterade vad det skulle innebära i merarbete för lärarna. Vi kunde givetvis inte veta hur mycket, men vi bestämde att ge 20 timmar extra per kurs, säger Peter Johansson, proprefekt på institutionen för globala studier.
Kompensationen har utgått för varje kurs sedan dess och kommer göra så vårterminen ut. – Behovet finns så vi får ta den kostnaden. I vissa fall kanske timmarna ändå inte täcker arbetsinsatsen, men symbolvärdet är väldigt viktigt. Institutionsledningen har visat att vi har förstått att lärarna har hamnat i en exceptionell och krävande situation. Vi vet att lärarna uppskattat att vi skjutit till timmarna och att vi fortsätter göra det.
FÖRVALTNINGSHÖGSKOLAN har infört ett kompensationspaket som omfattar tre områden, berättar prefekt Björn Rombach. – På undervisningsområdet får man extra tid första gången man håller en kurs på distans, men inte den andra. Vi ser det som en investering i kursen. Vi har också gett extra tid till en del ledningsuppdrag som blivit mer omfattande. Dessutom har vi gett doktoranderna kompensation i form av mer tid på grund av förseningarna som pandemin orsakat, säger han. – Hanteringen av de här sakerna får inte bli ett jättelikt administrativt projekt där var och en ska sitta och kalkylera och ansöka om massa saker som sedan ska bedömas. Men det är också viktigt att ha en dialog med medarbetarna så att alla blir nöjda. Bland doktoranderna fanns exempelvis en stor oro och stress, men när väl systemet var på plats försvann den.
På Utbildningsvetenskapliga fakulteten har man generellt valt att fördela om lärarnas årsarbetstid. – Timmar man arbetat på våren kan man få igen på hösten. Är det inte möjligt så är det övertidsersättning som gäller. Men jag är lite osäker på hur man gjort i varje enskilt fall. Det kan se olika ut på institutionerna, säger Helena Bennich, personalspecialist.
MEN ALLA medarbetare på GU har inte fått kompensation för ökad arbetsbörda. – Medan vissa institutioner har beviljat extra tid, har andra inte gett någon kompensation för extra arbete överhuvudtaget. GU:s olika delar har mycket olika ekonomiska förutsättningar, säger Maja Pelling, Saco-S. – Lärosätet är en och samma arbetsgivare. Därför borde man centralt tilldela resurser lokalt så att alla medarbetare hanteras på samma sätt. Pandemin har varit en tuff period för GU:s medarbetare och de måste få tid till återhämtning. Annars riskerar vi att många arbetar sig sjuka. Detta gäller både chefer och medarbetare.
Audur Magnusdottir, SULF, håller med: – Kompensering för extra arbete tigs ihjäl från centralt håll. Det vore smakfullt om man kunde nämna det. Istället låter man institutionerna göra på olika sätt. Här behövs styrning från högsta ledningen.
Björn Rombach
Maja Pelling
Helena Bennich
BJÖRN ROMBACH
