Många tvekar om vaccinet

Tveksamhet är en naturlig reaktion

Det kallas för ”the omission bias” och innebär att ett aktivt agerande som får dåliga konsekvenser uppfattas som mer klandervärt än en passiv handling som får lika dåliga följder. – Det kan vara en förklaring till att somliga människor tvekar att vaccinera sig, förklarar Lars-Olof Johansson, professor i psykologi.

Vi människor vill gärna se oss som rationella varelser som fattar väldgrundade beslut. Ofta är det dock snarare magkänslan som gäller, förklarar Lars-Olof Johansson. – Särskilt när osäkerheten är stor, vilket ju är fallet för covid-19, låter vi ofta känslorna styra. Vaccinet är alldeles nytt och oprövat och ingen kan svara på hur länge immuniteten varar. Somliga vaccin fungerar till 95 procent, andra bara till 60 procent, några hjälper yngre men fungerar sämre för äldre. Forskarna vet vad som är bra på populationsnivå men inte vad som är bäst för just mig som individ. Magkänslan säger att ett aktivt val kan leda väldigt fel, samtidigt som passivitet, att

Foto: KAROLINA GRABOWSKA

inte vaccinera sig, känns tryggare: skulle man bli sjuk är det sådant som händer, det beror inte på något man själv gjort.

Den som av någon anledning inte vågar eller vill vaccinera sig behöver dock förklara sitt motstånd rationellt. – Ibland kan motståndet hänga samman med personens identitet eller grupptillhörighet. Då krävs det ganska mycket för att personen ska ändra ståndpunkt, exempelvis att hen själv, eller någon i hens närhet, blir riktigt sjuk och det därmed blir uppenbart att en vaccination kanske trots allt hade varit bättre.

”Hindsight bias”, alltså efterklokhet, är ytterligare ett skäl till att det är svårt att fatta beslut. Det som verkar rimligt idag kan ju i morgon mycket väl visa sig vara helt galet och få oönskade konsekvenser, förklarar Lars-Olof Johansson. – Som psykolog kan jag bli väldigt irriterad på den pågående diskussionen om alla fel som begåtts under pandemin. Den som i ett osäkert läge fattar beslut som grundas på den information som trots allt finns, gör det enda rätta. Sedan, när det kommer fram ny information, kan det förstås visa sig att man borde ha handlat annorlunda, men det visste man ju inte då, när beslutet fattades.

Ett sätt att hantera osäkerhet är med hjälp av försiktighetsprincipen. De flesta accepterar exempelvis att man måste ha säkerhetsbälte när man kör bil, trots att de inte oroar sig särskilt mycket för att råka ut för en olycka.

– Men vad innebär det att vara försiktig vid en pandemi? Delvis handlar det om att stänga ner verksamheter så att smittan sprids långsammare, vilket ger vården en chans att hänga med. Men hur mycket ska man stänga ner utan att människor drabbas på andra sätt? Det denna kris visat är ju faktiskt att en massa andra saker spelat roll, som fanns på plats långt innan pandemin började, och som inte har med själva nedstängningen att göra. Bland annat har vi en åldrande befolkning och dessutom en på många ställen dåligt fungerande åldringsvård. Vi har brist på nödvändiga resurser, klasskillnader, trångboddhet, överfull kollektivtrafik och folk som jobbar i öppna kontorslandskap. Dessutom har vi våra invanda sociala beteenden, alltihop faktorer som troligen påverkat smittspridningen på ett negativt sätt. – Jag skulle vilja se seriösa vetenskapliga studier som tar in alla tänkbara förklaringar till varför det gått så illa. Så småningom kommer vi att förstå mer om vilka faktorer som var viktiga, men det tar nog flera år.

Hur bör vi då hantera all den osäkerhet, rädsla och kanske uppgivenhet som en pandemi orsakar?

– Dels bör man akta sig för att peka ut vissa grupper och påstå att det är de som gör fel eller är ansvarslösa, menar Lars-Olof Johansson. Dels måste politikerna, i denna allvarliga situation, sluta med sitt maktspel och börja diskutera själva problemet. Men viktigast av allt är att hålla sig till sanningen. All vetenskaplig kommunikation bygger på insikten att våra modeller inte är perfekta men bättre än att bara gissa. Om vi inte klarar av att förmedla det kommer folk att hitta på egna förklaringar och teorier. Och det kan få väldigt allvarliga konsekvenser.

Den som i ett osäkert läge fattar beslut som grundas på den information som trots allt finns, gör det enda rätta.

LARS-OLOF JOHANSSON