Storleken saknar betydelse

Mindre grupper lika kreativa

Tre komponenter avgör hur kreativ en forskargrupp blir. Gruppens sammansättning, organisationen de befinner sig i och vilka individer som deltar.

Inte många har studerat kreativa forskningsmiljöer närmare än psykologen Sven Hemlin, som också skrivit flera böcker i ämnet. Trots att han numera kan kalla sig för pensionär är han alltid innerst inne forskare. Han behöver bara fräscha upp sitt minne, svarar han inledningsvis i ett mejl. – Den som har ägnat hela sitt yrkesliv åt att lösa problem slutar inte svara på frågor. Nu måste vi först definiera vad som är en kreativ och framgångsrik forskargrupp, säger han när han återkommer.

En kreativ process är när en grupp kommer fram till något som är nytt och användbart. Om resultatet har en enastående kvalitet följer förhoppningsvis framgången därefter. Då blir studierna uppmärksammade i forskarsamhället och citeras med jämna mellanrum. En och annan grupp tilldelas ett riktigt fint pris (Nobelpris) för sina gärningar. – Uppmärksamheten i sig kan vara en liten drivkraft. Men det viktigaste för majoriteten av alla forskargrupper är att nå ett kreativt resultat, slår Sven Hemlin fast.

En forskargrupp består av minst två forskare, men de kan i princip vara hur många som helst. Enligt Sven Hemlin har trenden de senaste 40 åren gått mot gruppforskning med väldigt många deltagare. Men hur många personer som ingår i en grupp beror mest på tradition och på hur smalt ämnesområdet är, förklarar han. – Storleken betyder ingenting för om resultatet är kreativt eller inte. Forskarna kan vara två till antalet eller 20.

Däremot finns det andra byggstenar som är viktiga för att det kreativa huset ska stå för sig själv. En av grundbultarna är själva organisationen som gruppen verkar inom. Sven Hemlin tycker att universiteten borde bli bättre på

Sven Hemlin

Foto: HILLEVI NAGEL

■ Fakta

Sven Hemlin har sammanfattat sina resultat i nio punkter: 1. Ett gott gruppklimat. Det ska vara öppet, entusiastiskt, roligt, stödjande och tryggt.

Gruppklimatet är en av de viktigaste faktorerna för att skapa en kreativ miljö. 2. En miljö med bra gruppledarskap. En klok ledare ska stötta, inspirera och ge återkoppling till idéer. 3. Gruppens sammansättning. Bör vara så heterogen som möjligt. Bra med blandning av kön, ålder, personlighet, etnicitet och kompetens. En liten grupp på bara några få personer kan vara högst kreativ om den har ett bra kontaktnät. 4. Personlig kommunikation. Överlägset alla andra former, helt nödvändigt för att skapa en kreativ atmosfär. 5. God kunskapshantering. Man måste vara uppdaterad och ha tillgång till de senaste forskningsrönen. 6. En miljö som stödjer nya idéer. En trygg, fri och tillåtande atmosfär där alla kan få uttrycka alla tänkbara idéer. 7. Att forskningens idéer leder till ett resultat.

Viktigt att få tid att slutföra det kreativa arbetet. 8. Grundläggande resurser. Nödvändigt men inte tillräckligt. Inom bioteknikområdet krävs i vissa fall dyrbar och specialiserad utrustning, men denna kan finnas någon annanstans. 9. Blanda inte ihop kreativ miljö med kommersialisering. Tänk inte på pengarna i början.

Det kan ta död på den kreativa processen.