5 minute read

Wallebergstiftelsen storsatsar

Next Article
Ta ledartröjan!

Ta ledartröjan!

En bro mellan livsvetenskaperna

En katalysator för forskning inom livsvetenskaperna och en bro mellan experimentell och klinisk forskning, så kan man sammanfatta verksamheten vid de fyra Wallenbergcentrumen för molekylär medicin som startade 2015.

Nu får centrumen ytterligare stöd från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.

För ett av dem, WCMTM, vid GU, som idag har hela 22 unga forskningsledare, innebär det att nyrekryteringarna kan fortsätta och att centrumet därmed kan växa vidare.

WCMTM, Wallenbergcentrum för molekylär och translationell medicin vid GU, är ett av fyra Wallenbergcentrum i landet som, tillsammans med SciLifeLab i Stockholm/Uppsala, arbetar med forskning inom livsvetenskaperna. Det handlar om flera intressanta forskningsfält, som metabolism, neurovetenskap, cancer, inflammation, degenerativa sjukdomar, kemi inom livsvetenskaperna, genomik och bioinformatik.

Wallenbergcentrumen är annorlunda på många sätt, förklarar föreståndaren Christina Jern. – I vanliga fall startas centrumbildningar av forskarna själva eller av universitetsledningen, och de ägnar sig åt en övergripande forskningsfråga som hanteras på olika tvärvetenskapliga sätt. Wallenbergcentrumen är istället initierade av KAW, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, med det specifika syftet att kraftfullt stärka forskning inom de molekylära livsvetenskaperna genom rekrytering av unga, nya forskargruppsledare. Att KAW angett riktningen betyder dock inte någon begränsning av själva forskningen. Tvärtom är det självklart att det är forskarna själva som avgör hur de olika områdena bör beforskas. Men även om mycket forskning sker på en grundläggande nivå, är målet att den så småningom ska leda till nytta för patient och samhälle.

Också den platta organisationsstrukturen är speciell, påpekar vice föreståndare Margit Mahlapuu.

– Christina och jag är inte chefer utan snarare coacher. På så sätt kan vi jobba närmare våra gruppledare och exempelvis stötta forskare som behöver söka nya vägar inom sitt område. Centrumet är också virtuellt, vi håller alltså inte till i en särskild byggnad. Istället utgår alla gruppledare från sina egna institutioner. Träffas gör man på olika seminarier, möten, event och vid andra sammankomster. Men framför allt är Wallenbergcentrumen speciella på grund av den generösa satsningen på unga forskningsledare. Under fyra år får de finansiering för att bygga upp en egen grupp med postdoktorer och doktorander, vilket innebär en unik möjlighet att verkligen komma igång med sitt projekt.

Svensk forskning får ofta kritik för bristande internationalisering och låg mobilitet, något som Wallenbergcentrumen strävar efter att förändra, berättar forskningskoordinator Julia Grönros. Hon är ledningsstöd åt Christina Jern och Margit Mahlapuu och sköter också mycket av det praktiska arbetet kring anställningarna.

– Vi rekryterar från hela världen vilket är väldigt spännande men också arbetskrävande. Tjänsterna ska förankras vid de medverkande institutionerna och rekryteringen måste förstås ske enligt de regler som finns vid GU. De forskare som söker tjänsterna ska intervjuas men även få svar på de många frågor de har när de söker jobb i ett annat land: Hur får man personnummer, lägenhet och barnomsorg? Vilka nätverk finns för den medföljande partnern? Hur fungerar svensk sjukförsäkring? Som tur är finns ett gott stöd vid GU, exempelvis Welcome Services.

Samtliga Wallenbergcentrum i landet samarbetar med respektive sjukvårdsregion. Men WCMTM vid GU har dessutom en välutvecklad samverkan med Astra Zeneca. – Tanken är att både våra gruppledare och deras gruppmedlemmar på olika sätt ska ta del av varandras nätverk och på så sätt öka sina kontakter ytterligare. Men bara en sådan enkel sak som att träffas över en kopp kaffe under något av alla våra möten kan leda till nya, oväntade samarbeten.

Man samverkar också med de övriga Wallenbergcentrumen och med SciLifeLab. – Både föreståndarna, gruppledarna och vi forskningskoordinatorer utbyter erfarenheter och hjälper varandra om det uppstår problem. Eftersom forskningen ska leda till nytta ser vi också till att gruppledarna får kontakt med Forsknings- och innovationskontoret på GU och med GU Ventures, berättar Julia Grönros.

Men framför allt är Wallenbergcentrumen speciella på grund av den generösa satsningen på unga forskningsledare.

MARGIT MAHLAPUU

- Wallenbergcentrumens forskning ska gagna hela samhället, förklarar Christina Jern.

De första forskningsledarna har avverkat de fyra år de fått finansiering för, förklarar Margit Mahlapuu. – Det har gått bra för dem och de har erhållit stora anslag i extern konkurrens. Självklart hoppas vi att våra gruppledare fortsätter med sin forskning i Sverige, eftersom KAW:s uppgift ju är att skapa nytta här. Vi hoppas också att de fortsätter med olika former av samverkan som ju är väldigt viktigt.

Nu satsar KAW ytterligare 600 miljoner kronor på nationell infrastruktur vid SciLifeLab och på de fyra Wallenbergcentrumen, varav 60 miljoner går till WCMTM. Men den ursprungliga satsningen, som gäller perioden 2015–2024, har genom noga planering lett till att man kunnat utlysa inte en, som först var tänkt, utan två tjänster inom bioinformatik, berättar Christina Jern. – Den ena tjänsten, vid Naturvetenskapliga fakulteten, är redan tillsatt och innehavaren har precis flyttat hit från Harvard. Den andra tjänsten, på Sahlgrenska akademin, är under tillsättning. Det känns extra roligt att vi lyckats externrekrytera inom bioinformatik nu när KAW satsar ytterligare hela 3,1 miljarder kronor under perioden 2021–2032 på just datadriven life science. Av dessa medel får WCMTM 68 miljoner som bland annat ska gå till forskartjänster inom precisionsmedicin och diagnostik samt epidemiologi och infektionsbiologi. Också Chalmers får två tjänster vilket förstås innebär ökade möjligheter till samarbete även med dem.

Tillsammans med SciLifeLab och GU satsar KAW också på OligoNova Hub, en nationell teknikplattform inom området oligonukleotid-läkemedel och medlen för detta ligger under WCMTM. Utvecklingen av denna plattform sker i nära samarbete med Astra Zeneca. – Det är förstås väldigt roligt med alla dessa stora investeringar i spännande forskning som ska gagna hela samhället, avslutar Christina Jern.

Text: Eva Lundgren Foto: Johan Wingborg

Fakta

Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse (KAW) har donerat 850 miljoner kronor för perioden 2015–2024 för uppbyggnaden av fyra Wallenbergcentrum för molekylär medicin (WCMM) i Göteborg, Lund, Linköping och Umeå. KAW har nu gjort en ny donation för 2025–2028 och Wallenbergcentrum för molekylär och translationell medicin (WCMTM) vid GU får 60 miljoner av denna satsning. För mer information om WCMTM:s forskargrupper och pågående aktiviteter: https://www.gu.se/en/molecular-translational-medicine. Vid varje WCMM finns ett tiotal ”fellows” och nästan lika många kliniska forskargruppsledare. WCMM fellows är experimentella heltidsforskare på biträdande universitetslektorat eller lektorat med omfattande karriärpaket för att kunna etablera en egen forskargrupp. De kliniska forskargruppsledarna har 50 procent forskningstid med karriärpaket och är 50 procent aktiva som kliniker inom sin respektive sjukvårdsregion. I Göteborg har man också adjungerade gruppledare från Astra Zeneca kopplade till centrumet. De fyra WCMM-centrumen har ett formaliserat samarbete med SciLifeLab inom ramen för National Molecular Medicine Fellows Program (NMMP), som är ett nätverk för alla fellows och kliniska forskare inom WCMM och SciLifeLab. NMMP anordnar bland annat årliga möten vid de olika orterna för att stärka det nationella samarbetet. Se www.nmmp.se. Perioden 2021–2032 gör KAW dessutom en satsning på hela 3,1 miljarder kronor på datadriven life science (DDLS). Av dessa medel får GU genom WCMTM 68 miljoner kronor som bland annat ska gå till forskartjänster inom precisionsmedicin och diagnostik samt epidemiologi och infektionsbiologi. Föreståndare för WCMTM är Christina Jern, professor i neurologi och universitetsöverläkare, vice föreståndare är Margit Mahlapuu, professor i molekylär genetik, och forskningskoordinator är Julia Grönros, medicine doktor i fysiologi.

This article is from: