Reportage | Wallenbergcentrum
En bro mellan livsvetenskaperna En katalysator för forskning inom livsvetenskaperna och en bro mellan experimentell och klinisk forskning, så kan man sammanfatta verksamheten vid de fyra Wallenbergcentrumen för molekylär medicin som startade 2015. Nu får centrumen ytterligare stöd från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. För ett av dem, WCMTM, vid GU, som idag har hela 22 unga forskningsledare, innebär det att nyrekryteringarna kan fortsätta och att centrumet därmed kan växa vidare. WCMTM, Wallenbergcentrum för mole-
kylär och translationell medicin vid GU, är ett av fyra Wallenbergcentrum i landet som, tillsammans med SciLifeLab i Stockholm/Uppsala, arbetar med forskning inom livsvetenskaperna. Det handlar om flera intressanta forskningsfält, som metabolism, neurovetenskap, cancer, inflammation, degenerativa sjukdomar, kemi inom livsvetenskaperna, genomik och bioinformatik. Wallenbergcentrumen är annorlunda på många sätt, förklarar föreståndaren Christina Jern. – I vanliga fall startas centrumbildningar av forskarna själva eller av universitetsledningen, och de ägnar sig åt en övergripande forskningsfråga som hanteras på olika tvärvetenskapliga sätt. Wallenbergcentrumen är istället initierade av KAW, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, med det specifika syftet att kraftfullt stärka forskning inom de molekylära livsvetenskaperna genom rekrytering av unga, nya forskargruppsledare. Att KAW angett riktningen betyder dock inte någon begränsning av själva forskningen. Tvärtom är det självklart
38
GUJOURNALEN MAJ 2021
men strävar efter att förändra, berättar forskningskoordinator Julia Grönros. Hon är ledningsstöd åt Christina Jern och Margit Mahlapuu och sköter också mycket av det praktiska arbetet kring anställningarna.
– Vi rekryterar från hela världen vilket
Men framför allt är Wallenbergcentrumen speciella på grund av den generösa satsningen på unga forskningsledare. MARGIT MAHLAPUU
att det är forskarna själva som avgör hur de olika områdena bör beforskas. Men även om mycket forskning sker på en grundläggande nivå, är målet att den så småningom ska leda till nytta för patient och samhälle. Också den platta organisationsstrukturen är speciell, påpekar vice föreståndare Margit Mahlapuu.
– Christina och jag är inte chefer utan snarare coacher. På så sätt kan vi jobba närmare våra gruppledare och exempelvis stötta forskare som behöver söka nya vägar inom sitt område. Centrumet är också virtuellt, vi håller alltså inte till i en särskild byggnad. Istället utgår alla gruppledare från sina egna institutioner. Träffas gör man på olika seminarier, möten, event och vid andra sammankomster. Men framför allt är Wallenbergcentrumen speciella på grund av den generösa satsningen på unga forskningsledare. Under fyra år får de finansiering för att bygga upp en egen grupp med postdoktorer och doktorander, vilket innebär en unik möjlighet att verkligen komma igång med sitt projekt. Svensk forskning får ofta kritik för bristande internationalisering och låg mobilitet, något som Wallenbergcentru-
är väldigt spännande men också arbetskrävande. Tjänsterna ska förankras vid de medverkande institutionerna och rekryteringen måste förstås ske enligt de regler som finns vid GU. De forskare som söker tjänsterna ska intervjuas men även få svar på de många frågor de har när de söker jobb i ett annat land: Hur får man personnummer, lägenhet och barnomsorg? Vilka nätverk finns för den medföljande partnern? Hur fungerar svensk sjukförsäkring? Som tur är finns ett gott stöd vid GU, exempelvis Welcome Services. Samtliga Wallenbergcentrum i landet samarbetar med respektive sjukvårds region. Men WCMTM vid GU har dessutom en välutvecklad samverkan med Astra Zeneca. – Tanken är att både våra gruppledare och deras gruppmedlemmar på olika sätt ska ta del av varandras nätverk och på så sätt öka sina kontakter ytterligare. Men bara en sådan enkel sak som att träffas över en kopp kaffe under något av alla våra möten kan leda till nya, oväntade samarbeten.
Man samverkar också med de övriga Wallenbergcentrumen och med SciLifeLab. – Både föreståndarna, gruppledarna och vi forskningskoordinatorer utbyter erfarenheter och hjälper varandra om det uppstår problem. Eftersom forskningen ska leda till nytta ser vi också till att gruppledarna får kontakt med Forsknings- och innovationskontoret på GU och med GU Ventures, berättar Julia Grönros.
