2 minute read
PIL-enheten vill inspirera
Nyheter PIL inspirerar
PIL-enheten finns som resurs för universitetslärare som vill utveckla sina pedagogiska färdigheter. Men för att fortbilda fler krävs ett samlat grepp och en satsning från ledningshåll, menar Maria Sunnerstam, biträdande chef vid PIL.
DE FLESTA universitetslärare vill gärna utveckla sina pedagogiska metoder för att hitta nya kreativa undervisningsformer. Det menar Maria Sunnerstam, biträdande chef och pedagogisk utvecklare vid Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL). – De flesta lärare som jag har kontakt med säger att de gärna vill kompetensutveckla sig, men att tiden saknas. Vi på PIL vill vara inspiratörer och visa på vilka möjligheter som finns. Men frågan är hur vi ska få lärare att ta sig tiden.
Trots att de flesta har kompetensutvecklingstid inom sina tjänster verkar det svårt rent administrativt att få till detta, konstaterar Maria Sunnerstam. – Det är viktigt att utbildningsansvariga och prefekter verkligen satsar på de här frågorna och uppmuntrar personalen att utveckla sin pedagogik. Inte minst då både Utbildningsnämnden och rektor har lyft fram det som ett prioriterat område. – Vi önskar att alla prefekter satte pedagogiska färdigheter lika högt som forskning. Så pass viktig är undervisningen.
HON MENAR ATT arbetsledare aktivt måste jobba med att följa upp och diskutera de här frågorna i samband med utvecklingssamtal och personalmöten. – Här gäller det också att lärare de ställer krav på att lärare omarbetar kurser och förnyar sig. Förslagsvis genom att lyssna på studenterna och ta in deras önskemål och idéer. De har ofta kloka tankar om sin utbildning.
– De flesta lärare vill kompetensutvecklas men saknar den tid som krävs, förklarar Maria Sunnerstam.
FÖR LÄRARE SOM vill ha stöd och fortbildning erbjuder PILenheten kurser, workshoppar, nätverk och Zoomkaféer. Men några skräddarsydda utbildningar i exempelvis klassrumsexperiment finns inte, berättar Maria Sunnerstam. – Varje ämne har sin specifika karaktär. Därför finns ingen pedagogisk modell där ”one size fits all”. Lärarens kompetens inom sitt ämnesområde är alltid den viktigaste utgångspunkten.
Därifrån kan man utveckla sina pedagogiska färdigheter på ett sådant sätt att man väcker intresse och engagemang hos sina studenter. Mycket handlar också om att frigöra kreativiteten och våga prova.
– Louise Holm är ett gott exempel på en lärare som kan sitt ämne väldigt bra och som vågar släppa loss tillsammans med sina studenter.
För den som behöver hjälp med att hitta sin pedagogiska kreativitet erbjuder PIL exempelvis workshoppar i den så kallade ABCmetoden och i Active learning classrooms (ALC). De arrangerar också seminarier eller workshoppar på begäran. Ett återkommande upplägg är att en duktig lärare, i samarbete med PIL, berättar om sina metoder för andra kollegor.
– DET GÄLLER ATT jobba mer konsekvent och från ledningshåll uppmuntra fler lärare att söka sig till våra utbildningar. Det vi står för här är inspiration och bollplank, säger Maria Sunnerstam.
Text: Hanna Jedvik Foto: Johan Wingborg
FAKTA
ABC-METODEN
En handfast struktur för lärare att jobba med kursdesign samt kurs- och programutveckling. Deltagarna får möjlighet att själva tillämpa metoden och på ett mycket konkret sätt arbeta med någon av sina pågående eller kommande kurser. Deltagarna skapar under workshoppen ett underlag som de kan ta med sig och arbeta vidare med vid sin institution.
ACTIVE LEARNING CLASSROOM (ALC)
En varierad och studentaktiverande undervisningsmetod som uppmuntrar till samarbete. Läraren fungerar mer som handledare och mindre som föreläsare. Speciella lärosalar, med särskild möblering, utrustning och specialbyggd digital teknik, används för den här typen av undervisning.