Staten är tillbaka

Pandemins vinnare och förlorare

– Staten är tillbaka!

Det konstaterade Beata Javorcik, chefsekonom på EBRD, under en gästföreläsning på Handelshögskolan om vad som kommer att hända med globaliseringen efter pandemin.

Beata Javorcik inledde med att påminna om den amerikanske statsvetaren Francis Fukuyamas bok Slutet på historien. Sovjetunionens fall 1991 innebär, enligt boken, att marknadsekonomiska demokratier en gång för alla vunnit kampen om samhällsutvecklingen. – Sedan flera decennier tillbaka ser vi dock något annat: antalet människor som är positiva till statligt ägande ökar stadigt. Det gäller inte minst i det forna östblocket, vilket är intressant med tanke på att antalet offentligt anställda där halverats sedan mitten av 1990talet. Så hur kommer människor att tänka nu efter pandemin? Många av de värderingar vi har genom livet grundläggs tidigt: den som var ung under finanskrisen 2008 är exempelvis idag mer positiv till staten än den som vuxit upp under en stabilare period. Så vi kan förvänta oss att pandemin har en liknande effekt och ökar de ungas intresse för statligt inflytande på samhället.

Statligt ägande har dock sina utmaningar, inte minst i de tillväxtekonomier som EBRD stöttar, påpekade Beata Javorcik. – I hälften av de länder vi undersökt bestämmer de statliga företagen själva reglerna för de sektorer där de verkar och i 80 procent utses styrelseledamöter på ett icketransparent sätt. I de flesta av länderna finns heller inga föreskrifter som hindrar statligt ägda företag från att konkurrera ut privata bolag. Statliga företag riskerar också leda till att attraktiva jobb ges till politiska allierade samt till att medierna blir propagandamaskiner för regeringen.

Många regeringar, inte minst i tillväxtekonomierna, har under pandemin stöttat landets företag så att de ska hålla sig flytande. Det är ytterligare ett skäl till att människor kan känna tacksamhet mot staten. – Men när stödet tar slut kan vi räkna med fler konkurser. Vad pandemin kommer att leda till för ekonomin på längre sikt vet vi inte än.

Det är inte bara pandemin som påverkat internationell handel det senaste decenniet, påminde Beata Javorcik. – Andra exempel är Fukushimakatastrofen, det pågående handelskriget mellan USA och Kina, allt fler extrema väderfenomen samt blockeringen av Suezkanalen 2021. Dessutom har vi kriget i Ukraina som redan fått konsekvenser för hela världen.

Ukraina och Ryssland står tillsammans för 30 procent av världens handel med vete. Ukraina är också en stor exportör av majs, korn och matolja. – De områden som påverkas mest av de höga priserna är Mellanöstern och Nordafrika. Att importera från andra länder är inget bra alternativ, eftersom det istället innebär höga transportkostnader. Vetepriset är till och med högre än 2008, vilket då ledde till kravaller i ett fyrtiotal länder. För att undvika politisk instabilitet måste dessa länder subventionera veteimporten, samtidigt som de redan är skuldsatta efter pandemin. Det är inte osannolikt att situationen leder till ökad repression.

Förutom vete är Ryssland en stor exportör av gödningsmedel. Dessutom exporterar de metaller som palladium, krom och titan, som alla har betydelse för en grön omställning, samt nickel, som används i batterier. Risken är inte bara att priserna går upp utan också att det blir brist på dessa metaller, påpekade Beata Javorcik.

– Kriget i Ukraina påverkar även länder som exporterar med hjälp av ryska transportsystem och banker, som Kazakstan och Tadjikistan. De blir nu tvungna att hitta andra sätt att handla med omvärlden.

Europa har ambitionen att bli världsledande inom grön omställning. Bland annat har man gått i bräschen för en gränsjusteringsmekanism: Företag som försöker smita från utsläppsregler genom att lägga produktionen utanför EU får istället betala koldioxidskatt vid import till EU.

I tillväxtekonomierna är det främst

Fakta

Beata Javorcik är chefsekonom på Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling, the European Bank for Reconstruction and Development (EBRD). Banken inrättades 1991 för att stödja den ekonomiska och demokratiska utvecklingen i Central- och Östeuropa. Idag har banken verksamhet även i Mellanöstern, Afrika och Asien. Sverige är en av bankens 78 aktieägare. EBRD:s årliga investeringar uppgår till cirka 10 miljarder euro. Nyligen bestämdes att 2 miljarder ska gå till Ukraina, direkt till landet och som stöd till flyktingmottagande länder.

Föreläsningen Globalisation after

Covid: Business as usual or not? hölls den 6 april på Handelshögskolan som en så kallad Kapuscinski Development Lecture, en föreläsningsserie uppkallad efter den polske journalisten Ryszard Kapuściński med syfte att sprida nya tankar och idéer. Organisatörer var Europeiska kommissionen, Förenta nationernas utvecklingsprogram (UNDP) samt Handelshögskolan. Beata Javorciks boktips: Kejsaren (1985) av Ryszard Kapuściński.

Beata Javorcik menar att staten och storföretagen är pandemins vinnare.

stora, väletablerade utländska företag som satsar på exempelvis grön energi, berättade Beata Javorcik.

– När EBRD frågade varför mindre inhemska företag inte försökte vara mer klimatvänliga var det chockerande svaret att det inte är ett prioriterat område. Så det kanske krävs utländska investeringar för att snabba på en grön omställning.

Att pandemin också lett till ökad vana vid digitala tjänster kan ge nya arbetsmöjligheter. – Det som dock oroar mig är att särskilt äldre med låg utbildning i tillväxtekonomierna saknar digitala färdigheter. De kan inte tillgodogöra sig den digitala utvecklingen vilket riskerar skapa stora klyftor i framtiden.

Sammanfattningsvis menade Beata Javorcik att statliga och multinationella företag kommer att bli pandemins vinnare. – Jag tror också att vi kommer att se mer av friendshoring, alltså att man handlar med vänskapligt sinnade länder som ligger geografiskt nära; exempelvis kanske tyska företag föredrar att importera från Balkan snarare än från Kina. Världen blir därmed mer geopolitiskt delad.

Gröna företag kommer att expandera, inte bara på grund av EU utan också eftersom kunderna alltmer kräver klimatvänliga varor. – Och genom digitaliseringen kommer tillväxtekonomierna att kunna konkurrera inom tjänstesektorn på ett helt nytt sätt; det blir helt enkelt vanligare att bo i Bukarest och jobba i Göteborg. Och det innebär en väldigt stor förändring.

Text: Eva Lundgren Foto: Johan Wingborg