Reportage
Pandemins vinnare och förlorare – Staten är tillbaka! Det konstaterade Beata Javorcik, chefsekonom på EBRD, under en gästföreläsning på Handelshögskolan om vad som kommer att hända med globaliseringen efter pandemin. Beata Javorcik inledde med att på
minna om den amerikanske statsvetaren Francis Fukuyamas bok Slutet på historien. Sovjetunionens fall 1991 innebär, enligt boken, att marknadsekonomiska demokratier en gång för alla vunnit kam pen om samhällsutvecklingen. – Sedan flera decennier tillbaka ser vi dock något annat: antalet människor som är positiva till statligt ägande ökar stadigt. Det gäller inte minst i det forna östblocket, vilket är intressant med tanke på att antalet offentligt anställda där halverats sedan mitten av 1990-talet. Så hur kommer människor att tänka nu efter pandemin? Många av de värderingar vi har genom livet grundläggs tidigt: den som var ung under finanskrisen 2008 är exempelvis idag mer positiv till staten än den som vuxit upp under en stabilare period. Så vi kan förvänta oss att pande min har en liknande effekt och ökar de ungas intresse för statligt inflytande på samhället.
Statligt ägande har dock sina utma ningar, inte minst i de tillväxtekonomier som EBRD stöttar, påpekade Beata Javorcik. – I hälften av de länder vi undersökt bestämmer de statliga företagen själva reglerna för de sektorer där de verkar och i 80 procent utses styrelseledamöter på ett icke-transparent sätt. I de flesta av länderna finns heller inga föreskrifter som hindrar statligt ägda företag från att konkurrera ut privata bolag. Statliga företag riskerar också leda till att attraktiva jobb ges till politiska allierade samt till att medierna blir pro
36
GUJOURNALEN MAJ 2022
pagandamaskiner för regeringen. Många regeringar, inte minst i till växtekonomierna, har under pandemin stöttat landets företag så att de ska hålla sig flytande. Det är ytterligare ett skäl till att människor kan känna tacksamhet mot staten. – Men när stödet tar slut kan vi räkna med fler konkurser. Vad pandemin kom mer att leda till för ekonomin på längre sikt vet vi inte än.
Det är inte bara pandemin som påver
kat internationell handel det senaste decenniet, påminde Beata Javorcik. – Andra exempel är Fukushima katastrofen, det pågående handelskriget mellan USA och Kina, allt fler extrema väderfenomen samt blockeringen av Suezkanalen 2021. Dessutom har vi kriget i Ukraina som redan fått konsekvenser för hela världen. Ukraina och Ryssland står tillsammans för 30 procent av världens handel med vete. Ukraina är också en stor exportör av majs, korn och matolja. – De områden som påverkas mest av de höga priserna är Mellanöstern och Nordafrika. Att importera från andra län der är inget bra alternativ, eftersom det istället innebär höga transportkostnader. Vetepriset är till och med högre än 2008, vilket då ledde till kravaller i ett fyrtiotal länder. För att undvika politisk instabi litet måste dessa länder subventionera veteimporten, samtidigt som de redan är skuldsatta efter pandemin. Det är inte osannolikt att situationen leder till ökad repression.
Förutom vete är Ryssland en stor
exportör av gödningsmedel. Dessutom exporterar de metaller som palladium, krom och titan, som alla har betydelse för en grön omställning, samt nickel, som används i batterier. Risken är inte bara att priserna går upp utan också att det blir brist på dessa metaller, påpekade Beata Javorcik.
– Kriget i Ukraina påverkar även länder som exporterar med hjälp av ryska transportsystem och banker, som Kazakstan och Tadjikistan. De blir nu tvungna att hitta andra sätt att handla med omvärlden. Europa har ambitionen att bli världsle dande inom grön omställning. Bland annat har man gått i bräschen för en gränsjus teringsmekanism: Företag som försöker smita från utsläppsregler genom att lägga produktionen utanför EU får istället betala koldioxidskatt vid import till EU. I tillväxtekonomierna är det främst
