Nya perspektiv på Göteborg

Göteborgs historia mycket mer än bara hamn

År 1840 hade Göteborg cirka 22 000 invånare. 80 år senare hade befolkningen nästan tiodubblats, till 200 000 göteborgare. Stadens befolkningsutveckling i ett långtidsperspektiv hör till de ämnen som behandlas i den nya antologin Göteborg genom tiderna. Boken beskriver också bland annat en relativt okänd oppositionsrörelse under 1700-talet, arbetarrörelsens framväxt samt stadens bebyggelsemässiga expansion det senaste halvseklet.

Forskning om Göteborg brukar fokusera på handel, sjöfart och industri. Men det finns förstås många fler perspektiv att lyfta fram. För fyra år sedan fick därför en grupp historiker vid GU idén att sätta samman en bredare antologi med bidrag från främst historia, arkeologi och antikens kultur och samhällsliv. Lagom till 400-årsjubileet är boken färdig och innehåller bidrag från 21 forskare som gör nedslag i Göteborgs historia, från 1400talets Nya Lödöse till dagens moderna evenemangsstad.

Och det finns mycket att berätta som tidigare varit ganska okänt, påpekar Jan Christensen, docent i historia samt en av bokens redaktörer. – Dalupproret 1743, då bönder från Dalarna tågade mot Stockholm, är allmänt känt. Men missnöjet mot regeringen fanns i hela landet, bland annat på grund av kriget mot Ryssland, böndernas minskade inflytande samt beroende på allmän missväxt med påföljande svält.

Förutom missbelåtenhet med regeringen fanns i Göteborg också motsättningar inom borgerskapet: de förmögna och privilegierade köpmännen, som ägnade sig åt fjärrhandel och hade goda förbindelser med regeringen i Stockholm, ogillades av de mindre inflytelserika borgarna, som hade kontakter på landsbygden inom bland annat järnframställning och sågverk. – Handelsmannen Anders Drake försökte koppla samman motsättningarna i Göteborg med oron i övriga landet och föreslog att göteborgarna skulle stödja bönderna i Dalarna. Han stödde också den danske prins Fredrik som svensk

Men när arbetarrörelsen väl fått fotfäste växte den snabbt och Göteborg blev under 1900-talet betydligt radikalare än andra svenska städer.

MARTIN LINDE

Göteborgs historia handlar inte bara om handel, sjöfart och industri, menar Jan Christensen och Martin Linde, redaktörer för Göteborg genom tiderna.

tronföljare istället för Adolf Fredrik och var till och med beredd att släppa in danska trupper i Göteborg. Det hela slutade med att Anders Drake arresterades och dömdes till döden, något som så småningom mildrades till livstids fängelse. 1764 frigavs han men avled kort därefter.

Flera artiklar i boken handlar om sociala och politiska förhållanden i industristaden Göteborg.

Industrialiseringen under 1800-talet ledde bland annat till en växande svensk arbetarrörelse, men i Västsverige gick utvecklingen trögt. Ett skäl kan vara schartauanismens starka ställning, en gammalkyrklig riktning som framställde socialism som stridande mot Guds vilja. Det berättar Martin Linde, docent i historia och även han en av bokens redaktörer.

– Men när arbetarrörelsen väl fått fotfäste växte den snabbt och Göteborg blev under 1900-talet betydligt radikalare än andra svenska städer, med stora politiska motsättningar. I riksdagsvalet 1936 röstade 24 procent av göteborgarna på högern samtidigt som 13 procent röstade på kommunisterna; det kan jämföras med landet som helhet, där högern fick 18 procent och kommunisterna endast 3 procent.

De starka motsättningarna, där ett politiskt mittfält hade svårt att göra sig gällande, står i bjärt kontrast till uppfattningen om Göteborg som en kompromissernas stad, där relationen mellan över- och underklass präglas av ömsesidigt förtroende och där makthavare söker samförstånd för att agera för det allmännas bästa. – Det finns gott om röster från det förflutna som ger en mycket mer komplex bild, än att här skulle råda en speciell Göteborgsanda, påpekar Jan Christensen. Och fler städer än Göteborg påstår sig präglas av ett speciellt samförstånd, exempelvis Helsingborg och Gävle, för att inte tala om den speciella Gnosjöandan.

Göteborg är också en stad som ända sedan sin tillkomst påverkats av migration. Staden byggdes bland annat av holländare och många brittiska och tyska köpmän startade företag här. Det var också till Göteborg som de flesta utvandrare till Amerika kom under migrationsvågorna på 1800- och 1900-talen. 1775 fick Marstrand frihamnsprivilegier, vilket bland annat innebar religionsfrihet. Det ledde till inflyttning av ett antal judiska familjer, vilka så småningom flyttade till Göteborg, berättar Jan Christensen. – Judarna fick stor betydelse för staden, bland annat som företagare och politiker. Och det var inte minst genom donationer från judiska medborgare som Göteborg kring förra sekelskiftet utvecklades till en betydande kulturstad, inte minst inom musikens område.

Boken är indelad i tre delar: Stadens självbild och regionala roll, Politik, handel och sociala rörelser samt Befolkning, levnadsförhållanden och utbildning. Bland annat kan man läsa om hur Göteborgs kommunpolitiker på 1960-talet med hjälp av bulvaner kuppade till sig Angered, hur barnmorskeyrket professionaliserades, hur epidemier och barnadödlighet påverkat staden samt om fotbollens utveckling. Ett fram till nu ganska outforskat område som presenteras är stadens befolkningsutveckling. – Vi gör självklart inte anspråk på att ge en komplett bild av Göteborgs historia, förklarar Jan Christensen. Men vi hoppas att boken ska ge inspiration och uppslag till vidare forskning. Det finns gott om luckor att fylla för framtida historiker och andra forskare som intresserar sig för Göteborg och Västsverige ur olika perspektiv.

Ett exempel på fortsatt forskning är en biografi över Martin Andersson, hyresgästkämpe, antinazist och utgivare av Göteborgstidningen Minareten 1923 – en biografi som Jan Christensen redan arbetar med.

Text: Eva Lundgren Foto: Johan Wingborg

Fakta

Redaktörer för Göteborg genom tiderna – nedslag i stadens sociala och politiska historia är Jan Christensen, Per Cornell, Johannes Daun och Martin Linde. Övriga medverkande är Helene Castenbrandt, Erik Hallberg, Lars Hansson, Ulf R Hansson, Anton Jansson, Ulrika Lagerlöf Nilsson, Daniel Larsson, Lena Larsson Lovén, Pia Lundqvist, Linus Karlsson, Thomas Magnusson, Lars Nyström, Oscar Ortman, Lennart Andersson Palm, Lennart K Persson, Anita Synnestvedt samt Martin Öhman. Förlaget är Daidalos AB.