NYHETER Ny vision fram till 2030
NYHETER Skagerak äntligen i hamn
REPORTAGE
EUTOPIA utvidgas
– Att vara rektor för Göteborgs universitet har varit en glädje och en ynnest!
– Göteborgs universitet är det enda lärosäte som jag hade kunnat lämna Lund för. UGOT Challenges, arbetet för flyktingar och en hållbar utveckling samt allt övrigt samhällsengagemang hör till de saker jag verkligen uppskattar.
Det förklarar Eva Wiberg som efter visst tumult nu föreslås som ny rektor.
EVA WIBERG, prorektor vid Lunds universitet, var på tjänsteresa i Saudiarabien när hon i början av februari blev uppringd av GU:s styrelseordförande. Var hon fortfarande intresserad av att bli rektor vid Göteborgs universitet, sedan förslaget om Ole Petter Ottersen dragits tillbaka? – Jag rådfrågade förstås min familj men tvekade egentligen inte att tacka ja. Göteborgs och Lunds universitet är båda kompletta lärosäten med forskning och utbildning inom nästan alla ämnesområden och med mycket samarbete på alla nivåer. Det är ett välskött pastorat rektor Pam Fredman lämnar efter sig, och jag känner mig oerhört hedrad över uppdraget.
sitt 350-årsfirande medan GU bara har anor från 1891.
– I LUND FINNS ett gediget studentliv med föreningar, nationer, spex och karneval; i Göteborg, där universitetet är geografiskt spritt i storstaden, blir det annorlunda. Men jag vill gärna medverka till att studenterna känner större tillhörighet också där.
GU har stor betydelse för staden, konstaterar Eva Wiberg.
– Men förstås också för hela Sverige, inte minst genom samarbetet med ett för landets utveckling avgörande näringsliv. Det jag hoppas kunna bidra med är bland annat ökad internationalisering. Jag är med i flera internationella samarbeten och har
prestigefullt nätverk av ledande forskningsuniversitet i hela världen.
Ett annat exempel är MIRAI, ett samarbete mellan svenska och japanska universitet, som bland annat diskuterar frågor kring åldrande, eller ”the super mature society” som japanerna säger. Jag ser gärna att GU är med i detta projekt.
INTERNATIONELLA MILJÖER har Eva Wiberg varit van vid sedan barnsben. Hennes pappa, Carl Eric Östenberg, var arkeolog och chef för Svenska institutet i Rom. Det ligger i utkanten av Villa Borghese och fylldes ständigt av svenska forskare, utländska diplomater och politiker, samt av kande
Internationalisering:
Ett oerhört viktigt område där jag hoppas ha mycket att bidra med.
Kollegialitet/linje:
Det som har med myndighetsutövning att göra bör skötas linjen men för övrigt menar jag att kollegialitet, där även studenterna har inflytande, är det som bäst driver verksamheten framåt.
Humanioras kris: Jag tror att humaniora och samhällsvetenskap har en oerhört viktig uppgift, inte minst nu när faktaresistens och populism breder ut sig.
Internationella resor:
Flyktingar/migration: Göteborgs universitet har fått ett väldigt viktigt ansvar när det gäller snabbspår för akademiker med flyktingbakgrund. Minst lika betydelsefullt är att satsa på de ensamkommande barn som kommer hit samt på mödrar, de är ofta nyckeln till integration.
Skolan: Göteborgs universitet har samtliga lärarutbildningar och är dessutom framstående inom pedagogisk och didaktisk forskning. Men vi behöver samverka nationellt för att lösa skolans problem, exempelvis satsa på lärare inom naturvetenskap med flyktingbakgrund.
I mitt uppdrag har väldigt många resor med späckat schema ingått och slår man ihop alla resorna blir kostnaderna stora. Jag har gjort mitt yttersta för att varje resa ska vara en god investering för universitetets verksamhet och rest på så sätt att jag har kunnat göra mest nytta. Kärna eller stöd: Alla medarbetare är viktiga, jag ogillar indelningen i kärn- och stödverksamhet.
Macchiarini:
Det hade räckt att Googla på honom för att inse att det finns rejäla problem.
år i USA när pappan arbetade vid Princeton University.
– DET VAR EN väldigt priviligierad uppväxt men skolan var ganska hård. Ändå hann jag träna sjukamp på elitnivå fem gånger i veckan. Det gällde att kombinera styrka, smidighet, uthållighet och snabbhet, för att kunna vara bra på samtliga delar. Hennes bästa gren var längdhopp och största framgången trea i italienska mästerskapen.
– Idrotten har bland annat gett mig förmågan koncentrera mig på just det moment jag precis håller på med, samtidigt som jag också har den
Namn: Eva Wiberg
Aktuell: Föreslagen av Göteborgs universitets styrelse som ny rektor. Regeringen fattar beslut.
Arbetar som: Prorektor vid Lunds universitet, professor italienska. Utmärkelser: Hedersmedlem Lunds universitets humanistkår samt riddare av den italienska orden Solidaritetsstjärnan.
Familj: Man och två vuxna barn. Intressen: Litteratur och kultur, promenader, trädgårdsarbete i fritidshuset Sölvesborg, italiensk matlagning. Tips på italienska författare: Förutom de självklara Claudio Magris, Italo Calvino, Alessandro Baricco och Elena Ferrante lyfter jag gärna fram Carlo Levi, mest känd för Kristus stannade i Eboli.
ning, med fokus på italienska. Sedan blev hon prefekt för romanska institutionen. – Jag ledde sammanslagningen av nio institutioner till storinstitutionen språk- och litteraturcentrum, en väldigt jobbig process för medarbetarna. Så jag vet av personlig erfarenhet att prefektrollen nästan är omänskligt svår med ansvar för personal, ekonomi, arbetsmiljö och kvalitetssäkring. Därför kan jag förstå den skepsis många känner inför det prefektstyre som införts vid Göteborgs universitet. Som prorektor har Eva Wiberg bland annat representerat Lund i projektet Swedish Academic Collaboration Forum, som just avslutats i Stockholm. Samarbete, både nationellt och internationellt, ser hon gärna mer av.
– MEN OCKSÅ samverkan inom ett lärosäte, mellan fakulteter och ämnen, är betydelsefullt. Bland annat skulle jag gärna satsa på en universitetsgemensam tankesmedja. Universitetet står inför många, delvis nya utmaningar, påpekar Eva Wiberg. – Göteborgs universitets insatser för flyktingar imponerar enormt på mig liksom medarbetarnas samhällsenga-
större bilden i huvudet. Det tror jag är viktigt, inte minst för en rektor på ett stort universitet. Studentexamen tog Eva Wiberg 1978. – Det var bland annat muntliga tentor där jag fick svara på frågor, sittande vid ett bord med en rad censorer och lärare framför mig och ett antal vittnen bakom, bland andra Tysklands ambassadör. Jag har aldrig känt mig så utsatt, inte ens när jag nitton år senare disputerade.
EVA WIBERG studerade ryska, kinesiska, filosofi och Asiens historia vid La Sapienza, universitetet i Rom. Dessutom läste hon skandinaviska språk och litteraturer. – När jag senare ville studera i Sverige
fick jag börja med att tentera av gymnasiekursen i svenska, jag hade ju inte de formella förkunskaperna.
Under några år undervisade hon på grund- och gymnasieskolor, bland annat i idrott.
– MEN FOTBOLL VAR inte riktigt min grej, jag förstod aldrig det där med offside. Så småningom började jag arbeta på förlaget Symposion samtidigt som jag också erbjöds att bli översättare på Egmont. Det jobbet tog min syster Carin istället, vilket innebär att hon genom åren översatt nästan alla Kalle Anka-pocket. Doktorand blev hon 1991. Och nästan exakt ett år efter att hon fött tvillingar disputerade hon den 31 maj 1997 på en avhandling om tvåspråkighet och andraspråksinlär-
BeingMotto: bold by being kind
gemang. I ett klimat av faktaresistens och populism är det extra viktigt att universiteten skapar förståelse för forskning och vetenskap. Ett exempel är nättidningen The Conversation som Lunds universitet nyligen gått med i. Men forskarna vid Göteborgs universitet är förstås redan föredömen när det gäller att delta i debatten.
DET FÖRSTA Eva Wiberg kommer att göra som ny rektor är att besöka de olika fakulteterna och institutionerna och försöka träffa så många medarbetare och studenter som möjligt. – Och så måste jag förstås hitta en lämplig lägenhet, helst på gångavstånd till Vasaparken. Ett universitet är en institution som präglas av elitism samt av oavbruten granskning och konkurrens. – Och så måste det vara. Men ibland kan kritiken övergå i rena elakheter. Det tycker jag väldigt illa om, trots all konkurrens behöver vi också vara snälla mot varandra.
GU Journalen presenterade Eva Wiberg i nummer 1-2017.
Göteborgs universitets insatser för flyktingar imponerar enormt på mig liksom medarbetarnas samhällsengagemang.
Utvecklingen av universitetet är ju ett lagarbete.
U HAR JAG varit rektor för Göteborgs universitet i tre månader, inklusive sommarledighet. En klassisk fråga till nya chefer är ju vad de tänker göra under sina första 100 dagar. Den konkreta frågan har jag faktiskt inte fått men när jag själv reflekterar över den här tiden så har det hänt en hel del som kan vara värt att nämna.
Det blev till att börja med en rivstart i Almedalen, som sammanföll med min första arbetsvecka. Jag vet att det finns medarbetare som ifrågasätter vår medverkan där, men faktum är att det blev en väldigt bra möjlighet att lära känna och ta upp aktuella frågor med mina nya kollegor internt och externt. Jag fick också chansen att lära mig mer om universitetets unika satsning UGOT Challenges, som vi valt att lyfta under årets Almedalsvecka. Varför det är viktigt att universitetet deltar i Almedalen är för övrigt något jag intervjuas om på annan plats i tidningen.
NI SOM LÄST mitt installationstal som ny rektor vet redan lite om de prioriteringar jag tycker är viktiga för att utveckla Göteborgs universitet ytterligare. Här är i korthet de områden som jag vill att vi ska ha fokus på framöver:
Kvalitet framför kvantitet En god arbetsmiljö
Internationalisering Studentinflytande Styrning och ledning
Vad som finns bakom de föreslagna prioriteringarna kan du också läsa lite
mer om längre fram i tidningen. Det ska jag förstås även återkomma till framöver när jag och prorektor Mattias Goksör haft fler tillfällen att diskutera med dekaner och prefekter och andra chefer. Utvecklingen av universitetet är ju ett lagarbete. Det är viktigt för mig att alla medarbetare känner ett gemensamt ansvar för framtidens Göteborgs universitet och de eventuella förändringar som det kan komma att innebära.
EN KONKRET SAK som hänt sedan jag tillträdde och som går att koppla till mina prioriteringar är att vi gjort ett omtag med universitetsledningens handlingsoch verksamhetsplan när det gäller arbetsmiljöarbetet. Efter en översyn av hur vi arbetar med disciplinärenden har vi också gjort en del förändringar i universitetets handläggningsordning för disciplinnämnden. Det bakomliggande syftet har bland annat varit att säkerställa rättssäkerheten för studenterna och förtydliga alla inblandades roller.
Annat som just nu ligger i pipeline är en planerad översyn av universitetets arbets- och anställningsordning samt att ta fram en universitetsgemensam internationaliseringsstrategi.
Avslutningsvis vill jag betona att jag inte är mycket för förändring för sakens skull. Men det går inte att komma ifrån att ett rektorsbyte är ett bra tillfälle att se över och reflektera kring verksamheten.
EVA WIBERG
Aulan i huvudbyggnaden i Vasaparken var full när Eva Wiberg, Göteborgs universitets 19:e rektor, installerades på eftermiddagen den 8 september.
– Att leda ett universitet är ett lagarbete. Jag har prorektor Mattias Goksör vid min sida, men också alla medarbetare och studenter. Tillsammans kommer vi att göra Göteborgs universitet ännu starkare, förklarade hon i sitt installationstal.
INSTALLATIONEN AV Eva Wiberg, professor i italienska, inleddes med procession till tonerna av Jeremiah Clarkes The Prince of Denmark’s March.
Sedan följde tal av universitetsstyrelsens ordförande, Cecilia Schelin Seidegård, som bland annat påminde om att Göteborgs högskola en gång skapades av samhällsengagerade medborgare:
– Du kommer från Lunds universitet, en något inåtvänd organisation, där avståndet till Malmö ibland uppfattas som hela jordens omkrets, minus två mil. Nu befinner du dig i Göteborg, Sveriges andra stad och port mot världen, där taxichaufförerna inte vet var universitetet ligger och där stadens tidning bara intresserar sig för GU om det hänt några oegentligheter. Men vårt lärosäte präglas av ett stort samhällsengagemang och en god vilja att ta sig an vår tids globala utmaningar, som klimatförändringarna, överutnyttjade av jordens resurser, en prekär säkerhetssituation, falska nyheter och kunskapsförakt.
Ellinor Alvesson, ordförande för Göteborgs universitets studentkårer, citerade universitetets förste rektor, Hjalmar Frisk.
– Han menade att universi-
tetet erbjuder ett fönster som släpper in ett luftdrag som är hälsosamt för frihetens och upproriskhetens bakterier. Vi studenter önskar att du, Eva Wiberg, varje gång du klubbar ett beslut ser till att det är väl förankrat hos studenterna och att vi gemensamt håller frihetens fönster öppet.
Förra rektorn, Pam Fredman, påpekade att en rektor har ett av samhällets viktigaste uppdrag.
– Universitetets motto ”Tradita innovare, innovata tradere” blir på svenska ”Att förnya det överlämnade och lämna det förnyade vidare”. Universitetet
ger ett viktigt bidrag när det gäller FN:s hållbarhetsmål, vi har både spets och bredd, samt ett fantastiskt engagemang bland medarbetare och studenter. Det är en ynnest att vara rektor och jag hoppas att du kommer att få uppleva att det är lika härligt som jag gjort.
Pam Fredman högtidligen Göteborgs universitets rektorskedja till sin efterträdare medan universitetets egen fanfar spelades.
Eva Wiberg tackade i sitt tal Pam Fredman för att hon enat universitetet och för att hon med sin outsinligt positiva energi aldrig försuttit en chans att föra fram viktiga högskolefrågor.
– Men vilken är universitetets roll idag? Politikerna vill ha innovationer, arbetsgivarna önskar sig kompetenta medarbetare, samhället vill ha ansvarstagande medborgare. Samtidigt är vår uppgift inte bara att förmedla fakta utan även att skapa lust och motivation till bildning.
EVA WIBERG BETONADE även vikten av att fokusera på studenterna och av att ha en professionell styrning där kollegiala organ samverkar med linjeorganisationen.
– RED 19, kvalitet i utbildningen, UGOT Challenges och andra tvärvetenskapliga engagemang, inkludering av nyanlända, jämställdhet, samverkan, ökad internationalisering och inte minst en god arbetsmiljö, det är några områden som är viktiga för framtiden.
Vilket ledarskap kan man då förvänta sig av den nya rektorn? Statssekreterare Karin Röding uppmanade publiken att söka svaren i Eva Wibergs doktorsavhandling Il riferimento temporale nel dialogo.
– Som den språkvetare hon är,
Rektorsinstallationen innebar också ett uruppförande av fanfaren Illustrissima sorellissima. Kompositören heter Carin Bartosch Edström och är syster till Eva Wiberg.
kommer hon kanske att tala med bönder på bönders vis och med lärde på latin? Eller kommer hon att översätta olika akademiska språkbruk och göra universitetets inneboende röst känd – nationellt och internationellt?
Eva Wiberg är även italiensk riddare; vart kan det leda? Oavsett, önskar Utbildningsdepartementet och jag Göteborgs universitets nya rektor lycka till, avslutade Karin Röding.
Installationen bjöd också på främst italiensk musik, framförd av Evelina Stenvall och Per Lindström, studenter vid Högskolan för scen och musik, samt sång av Göteborgs Akademiska kammarkör under ledning av Mathias Harms. Även Göteborgs brasskvintett medverkade.
Text: Eva Lundgren
Foto: Johan Wingborg
Första gången en rektor högtidligen installerades vid Göteborgs universitet var den 9 september 2003 då Gunnar Svedberg installerades.
Rektorskedjan är dock betydligt äldre. Den bars för första gången av Hjalmar Frisk då
Göteborgs universitet invigdes den 2 oktober 1954. Kedjan består av 27 släta ringar med skarpt rakskurna kanter. Varje ringpar hålls ihop av ett tretal småringar formade på samma sätt som de större ringarna. Nertill hänger en förgylld medalj
som överensstämmer med universitetets äldre sigill. Kedjan är skapad av silversmeden Wiwen Nilsson.
(Källa: Bergström I, Göteborgs universitets konstsamlingar, 1991)
Varför har du skrivit en fanfar till din syster?
– Jag är tonsättare och författare och ville därför ge Eva en konstnärlig gåva på hennes stora dag. Och eftersom en rektorsinstallation är något högtidligt tyckte jag att en fanfar kunde passa. Den är skriven för brasskvintett och tanken är att den ska ge ett storslaget intryck men också lite cirkuskänsla. För det kanske är något av en cirkus att vara rektor och ibland kunna dra fram en kanin ur hatten. Stycket är på 4,5 minuter, vilket inte är särskilt långt men ganska mycket för just en fanfar.
Har du skrivit något liknande tidigare?
– Jag skriver mest kammarmusik och opera. Men jag komponerade en bröllopsmarsch till min man och mig när vi gifte oss och jag har också skrivit musik till våra barns dop. Det är viktigt med ceremonier och att verkligen markera betydelsefulla händelser.
Vad tycker Eva Wiberg om sin fanfar?
– Det vet jag inte än. Jag har inte ens hört den själv, uruppförandet blir under rektorsinstallationen. Men jag hoppas att den får henne att känna sig älskad och uppburen och att hon förstår hur stolt familjen är över henne.
En bra kraftsamling kring UGOT Challenges och en viktig möjlighet att träffa politiker, organisationer och näringsliv under informella former –det är några skäl till att rektor Eva Wiberg är nöjd med Göteborgs universitets medverkan i Almedalen i början av juli.
– Nästa år är det val, och då kommer det att vara ännu viktigare att vara där, menar hon.
EVA WIBERG HANN knappt tillträda som rektor förrän det var dags att ge sig iväg till Gotland för Almedalsveckan.
– Men det var bara bra med en rivstart. Jag fick träffa en massa kollegor, politiker och beslutsfattare i min nya roll som rektor, vilket säkert kommer att underlätta framtida möten. Bland annat medverkade jag i flera seminarier på Västsvenska arenan och deltog även i en quiz om faktaresistens.
Hon bodde också i det särskilda hus som Sahlgrenska akademin sedan några år tillbaka hyr i centrala Visby. För att få plats med så många GU-medarbetare som möjligt var det madrass på golvet som gällde.
– JAG HADE DET dock lite tjusigare med ett eget rum. Men att dela vardagen med kollegor från olika fakulteter och
exempelvis äta frukost tillsammans, det är guld värt. Och att under en lång dag kunna slinka in en stund i huset, ta en macka och vila fötterna, är verklig lyx. Dessutom fanns där duktig personal som tog hand om allt praktiskt.
Almedalen är en betydelsefull mötesplats, menar Eva Wiberg, där man ofta kan föra ganska informella samtal med politiker, beslutsfattare och kollegor, lyfta blicken och finna nya infallsvinklar.
– Det är också en möjlighet för vårt lärosäte att visa upp sin forskning, vilket inte minst nu, med all faktaresistens och falska nyheter, är viktigt. Enligt Medieakademin har allmänheten stort förtroende för högskolan, faktiskt nästan lika stort som för Systembolaget.
Universitetets fokus detta år var UGOT Challenges, de sex centrum som fått särskilda medel från ledningen.
– Att kraftsamla på det här sättet kommer att ge viktiga lärdomar om hur vi kan arbeta tillsammans i framtiden. Dessa centrum är verkligen utmärkta exempel på vad vi bör lyfta fram i Almedalen.
En del forskare menar dock att Göteborgs universitet, som tillsammans med sju parter ingår i Västsvenska arenan, syntes för dåligt. Eva Wiberg påpekar att det ändå finns ett värde i att samarbeta inom regionen.
– Risken finns förstås att vi drunknar i regionens och näringslivets alla verksamheter. En lösning skulle kunna vara att vi har tre sammanlänkade tält, ett vardera för akademi, näringsliv och region/kommun. På så sätt skulle varje del kunna profilera sig samtidigt som vi också kan ha gemensamma arrangemang.
Eva Wiberg menar också att Västsvenska arenan måste bli bättre på de rent praktiska arrangemangen kring seminarierna.
– DET FANNS EXEMPELVIS ingen bajamaja utan besökarna var tvungna att använda bibliotekets toaletter. Sådant måste vi tänka på i framtiden.
GU:s medverkan i Almedalen ska också utvärderas. Det handlar dels om en utvärdering av dem som ingår i kommunikationsgruppen, dels om samtal med de företrädare för UGOT Challenges som var med.
– Om det finns gehör inom organisationen ska vi absolut fortsätta delta i Almedalen, menar Eva Wiberg. Nästa år är ju valår, då är det extra viktigt att kunna påverka.
Text: Eva Lundgren
Foto: Johan Wingborg
De globala målen och hållbarhet står i fokus när Göteborgs universitet nu ska ta fram en ny vision. Kanske kommer den att sträcka sig fram till 2030, vilket skulle sammanfalla med FNmålen.
– Det är en hög ambition men det vore spännande att pröva idén, menar rektor Eva Wiberg.
DEN NUVARANDE VISIONEN gäller visserligen till sista december 2020 men redan nu börjar arbetet med den nya. Eva Wiberg känner sig entusiastisk inför uppdraget.
– Det är en ynnest att få vara med och skapa en ny vision som bygger vidare på den vi har. Det är oerhört viktigt att den kommande visionen blir en gemensam angelägenhet.
Dagens visionsdokument 2020 föregicks av ett gigantiskt förarbete, där cirka 1 000 personer från GU:s olika verksamheter deltog på olika sätt. Men enligt Eva Wiberg är det inte säkert att processen blir exakt likadan den här gången.
– Det är av yttersta vikt att den bygger på ett brett engagemang. Men vi börjar inte om från scratch. Vi ska förstås dra lärdomar av förra gången och arbeta fram ett förslag. Första steget är att vi under hösten sätter ramarna och bestämmer arbetsformerna för att kunna komma igång med det egentliga arbetet under 2019. Planen är att ta beslut om visionen i universitetsstyrelsen före årsskiftet 2019/2020. Sedan har vi hela det året på oss att implementera visionen och bryta ner den till verksamhetsplaner. När den träder i kraft 1 januari 2021 är det full fart framåt.
Även om det inte finns några beslut säger Eva Wiberg att hon skulle vilja testa idén att ha en vision som sträcker sig fram till 2030, i linje med de globala målen och Agenda 2030.
– Jag tror att vi har modet att göra det, men det kräver uppföljningsbara delmål.
Det har funnits synpunkter om att samverkan har haft en undanskymd roll i vision 2020. Vad säger du om det?
– Samverkan, i likhet med hållbarhet och breddad rekrytering, skär igenom all vår verksamhet. Jag tror att vi behö -
ver fokusera mer på samverkans betydelse för forskning och utbildning och tydliggöra vår roll i samhällsdebatten.
Vad ser du för svagheter i den nuvarande visionen?
– Jag vill inte kritiskt recensera visionen utan konstaterar att den har varit bra och engagerat många, och det har lagts ner ett jättestort arbete. Men tiderna förändras. Jag tycker dock man kan fundera på uppdelningen av visionen i tre separata delar: forskning, utbildning och arbetsmiljö. Hur rimmar det med ambitionen att skapa kompletta akademiska miljöer och hur passar det in med samverkan och internationalisering? Det får vi fundera över.
Och vad är den stora styrkan?
– Att den vilar på vår värdegrund och pekar på våra kärnvärden som handlar om universitetets oberoende, öppenhet och globala samhällsengagemang. Jag tror att den har skapat lite lugn i verksamheten och är något som alla kan förhålla sig till. Den stora fördelen är att det har funnits uppföljningsbara mål och verksamhetsplaner. I det avseendet har GU kommit längre än andra lärosäten. Visionen har
varit ett sätt att komma ända ut till kapillärerna i vårt system.
Men varför är det överhuvudtaget viktigt att ha en vision?
– Jag är övertygad om att vi som ett globalt universitet måste ha en vision som är framåtsyftande och som är grundad i den samhällskontext vi lever i. Men den är också viktig eftersom vi måste förhålla oss till en föränderlig omvärld. Universiteten står inför stora utmaningar, inte minst inför nya förslag om resurs–tilldelningssystem och internationalisering. Jag menar att en vision sätter ramarna för universitetets verksamhet.
Ser du en risk att en vision i slutändan landar i en slagkraftig men tom slogan om att bli störst, bäst och vackrast? Hur ska Göteborgs universitet sticka ut?
– Den typen av självsäkra klatshiga one-liners säger väldigt lite. Alla stora universitet strävar efter att ha utbildning och forskning i världsklass. GU har många styrkor, bland annat arbetet med hållbarhet och globala mål, och det kan vi bygga vidare på.
Allan Eriksson● – Vi kommer att sätta in ett helt paket med stöd från både personalenheten, utbildningsenheten, företagshälsan och studenthälsovården. Den här frågan tas på största allvar och kommer inte att tillåtas rinna ut i sanden.
Det lovar rektor Eva Wiberg med anledning av #metookampanjen och #akademiupproret. Bland annat kommer Göteborgs universitets alla personalutbildningar att innehålla större moment om sexuella trakasserier och kränkande behandling, från introduktionskursen för nyanställda till alla chefskurser.
● – Det här är ett särskilt ögonblick för mig. Det är första gången jag är i Mariestad och första gången jag inviger en bro.
Det förklarade Eva Wiberg när hon, tillsammans med Jan Wahn, kommunfullmäktiges ordförande i Mariestad, den 19 januari invigde Universitetsbron, som sträcker sig över TIdan och binder samman Trädgårdens skola med Universitetsparken.
2018
● Mirai, Connecting Swedish and Japanese universities through research, education and innovation, är ett samarbete mellan åtta japanska universitet och sju svenska lärosäten, bland annat GU. I vår kommer GU, tillsammans med Chalmers, att hålla en workshop om åldrande inom samarbetet, och i samma veva står GU som värd för en workshop om hållbar utveckling.
Mirai-samarbetet finansieras av de medverkande lärosätena, STINT samt Japan Society for the Promotion of Science.
● – Fortsätt lägga er i, ställa krav och föreslå förändringar!
Det uppmanade rektor Eva Wiberg i sitt tal den 22 maj när Göteborgs universitets diplomeringsceremoni hölls för första gången.
Ett trettiotal kåraktiva studenter hedrades då för sina värdefulla insatser för sitt lärosäte.
Inspirationstalaren Emelie Arnesson på Röda Korset menade att kåraktiva lär sig att hantera det mesta.
– Ibland måste man fatta tuffa be-
● Rektor blir ordförande i internationaliseringsrådet som består av vicerektor, dekaner eller prodekaner och studentrepresentanter. Rådet ska hantera internationalisering kring både utbildning, forskning och samverkan, förklarar Hans Abelius, chef för International Centre.
– Rådet ska diskutera strategiska frågor och inte ägna sig åt småsaker. Några exempel på frågor som kan diskuteras är större gemensamma satsningar, som samverkansprojekt i Japan, Sydafrika och Chile, där GU redan samarbetar med andra svenska lärosäten. Ett annat är vilka regioner som GU framför allt bör fokusera på.
slut, stå upp för sina åsikter och vara besvärlig, vilket inte är lätt men nyttigt. Allt det de kåraktiva gör kommer de att ha nytta av i sina arbetsliv.
Rektor Eva Wiberg påpekade vikten av att lyssna på studenterna.
– Jag hoppas att ni kåraktiva studenter känner att ni fyller en viktig funktion, för om vi vill höja kvaliteten på utbildningen och skapa ett ledande och dynamiskt lärosäte måste vi lyssna på er.
● Den första veckan i april var 132 internationella sakkunniga på besök vid GU för att träffa medarbetare på olika nivåer, vilket var en del i arbetet med forskningsutvärderingen RED 19. Nu har de april månad på sig att skriva rapporter om forskningens förutsättningar vid GU.
– Det har varit intensivt, stimulerande och roligt. Nu hoppas jag att vi kommer att lämna ett viktigt bidrag till universitetets fortsatta utveckling, säger Lena Gustafsson som har koordinerat det sista steget i utvärderingarna.
Forskningsutvärderingar ska bli en återkommande process vid GU och göras vart sjätte år.
● Nit och redlighet. Torsdagen den 31 januari fick många medarbetare ta emot utmärkelsen För nit och redlighet i universitetets aula i Vasaparken. Utmärkelsen ges till medarbetare som varit statligt anställda i 30 år eller minst 25 år vid pension.
Rektor Eva Wiberg och litteraturvetaren Dag Hedman höll tal. I år var det totalt 73 anställda som fick utmärkelsen och kunde välja mellan olika gåvor, guldmedalj, guldklocka, kristallskålar eller glaskonst från Orrefors Kosta Boda. De flesta väljer en guldklocka, i dam- eller herrstorlek.
● En av de viktigaste händelserna under hösten är att universitetet anslutit sig till Klimatramverket för universitet och högskolor. Ramverket beskriver hur lärosätena bör förhålla sig till klimatomställningen för att nå 1,5-gradersmålet. Initiativet kommer från Chalmers och KTH. En utredning av Göteborgs centrum
för hållbar utveckling visar på ett stort intresse vid fakulteter och institutioner för att gå med.
En arbetsgrupp, under ledning av prorektor Mattias Goksör, har fått i uppdrag att koordinera arbetet och ta fram förslag på lämpliga åtgärder för att nå målen.
● – Det är en imponerande omställning med stora insatser från både medarbetare och studenter som nu äger rum. Vi vet inte hur länge den här situationen kommer att pågå, men det gäller att hålla ut, förklarar rektor Eva Wiberg.
Att i stort sett hela universitetet på kort tid gått över till distansverksamhet innebär extra arbete och många utmaningar, påpekar Eva Wiberg.
– GU:s ledningsråd, där rektorer, dekaner och universitetsdirektören träffas varje vecka, har delvis gjorts om till ett krisledningsråd som gör en oerhört viktig insats. Också övriga medarbetare, liksom studenterna, tar ansvar på ett sätt som gör mig både tacksam och imponerad. Alla gör sitt bästa, men jag har förståelse för att situationen är jobbig.
Med anledning av coronapandemin har SUHF, Sveriges universitets- och högskoleförbund, nyligen skapat en kris- och kontinuitetsorganisation, berättar Eva Wiberg.
● Brist på traditionell säkerhetskopiering och en bugg som inte åtgärdades i tid var de främsta orsakerna till höstens stora e-postkrasch som ledde till att hälften av alla anställda saknade e-post under många veckor. Det skriver internrevisionen i sin tekniska utredning, som presenterades for styrelsen den 21 januari.
Också kommunikationen har varit bristfällig, där ledande personer inte tagit situationen på allvar och utredarna menar att åtgärder hade kunnat vidtas för att minska risker i hanteringen.
– E-posthaveriet är en så pass allvarlig händelse att styrelsen agerat med stor kraft, säger Peter Larsson, universitetets ordförande, som betonar hur viktigt det är att hela händelsen blir ordentligt genomlyst.
● Den 5 februari markerades byggstarten för Naturvetenskapliga fakultetens nya byggnad på Medicinareberget med en sprängning. Byggnaden ska heta Natrium.
– Göteborgs universitet är verkligen inne i ett historiskt skede och utvecklingssprång när det kommer till lokaler. Att bygga nytt i den omfattningen vi gör nu är något som ett universitet kanske gör ett par, tre gånger per sekel, sade Eva Wiberg, rektor vid GU.
2016 fattade universitetsstyrelsen beslut om att all forskning och utbildning inom life science ska samlas på Medicinareberget. Placeringen av Natrium i direkt anslutning till Sahlgrenska akademin och Medicinarelängan är därför strategiskt viktig.
Huset är ritat av arkitektbyrån Kanozi, byggföretaget är Skanska och byggherren Akademiska Hus. Arean är 32 000 kvm total nybyggnadsyta samt 2 000 kvm ombyggnad av Medicinarelängan. Miljöklassningen är Guld, alltså högsta hållbarhetsbetyg.
● Den 28 februari redovisade Karin Röding vad hon kommit fram till i utredningen Den gemensamma förvaltningen vid Göteborgs universitet – 34 förslag till förnyelse. Förslagen kommer att delas in i fyra delar, totalt 12 punkter. Bland annat får ekonomichefen i uppdrag att utreda förslag om förvaltningens samlade finansiering och modell samt särredovisning av universitetsgemensamma kostnader.
De mer genomgripande förslagen om förvaltningens organisation ska utredas vidare av universitetsdirektören, som bland annat ska ta fram en ny modell för försäljning och prissättning av GF:s tjänster. Ett annat uppdrag är att ta fram en ny verksamhetsstrategi som tydligt beskriver GF:s uppdrag och verksamheter.
Rektor tillsätter även en rådgivande grupp som stöd till främst universitetsdirektören och ekonomichefen.
Utredningen kommer att vara en del av den översyn som ska presenteras för universitetsstyrelsen i juni och bli en del av ett inriktningsbeslut för 2022.
● – En mycket stor ära men också väldigt välförtjänt. Många kreativa krafter har arbetat länge för detta. Det säger rektor Eva Wiberg med anledning av att Göteborg utnämnts till Unesco City of Literature.
Den 8 november kom det glada beskedet att Göteborg, tillsammans med Vilnius och Jakarta, blir nya litteraturstäder.
– Det här är väldigt stort, inte bara för oss som samverkat kring ansökan, utan för alla som engagerar sig för litteratur och läsande i Göteborg, vare sig det är på skolor, på bibliotek, i föreningar eller i andra sammanhang. Att öka intresset för läsande är ingenting en handfull aktörer kan göra själva, istället krävs engagemang från hela regionen, förklarar Eva Wiberg.
Lena Ulrika Rudeke, verksamhetsansvarig på Jonsereds herrgård, är den som, utöver ordinarie verksamhet, koordinerar universitetets samverkan kring Unesco City of Literature.
– Det här är ju inget tidsbegränsat projekt, utan Unescos utnämning är en "evig" utnämning. Det innebär ett ansvar som sporrar oss att fortsätta, både med att förvalta det vi har och utvecklas vidare.
● Efter ett års väntan var det så äntligen dags för invigning av nya Humanisten. Men invigningen blev digital och kan ses av alla i efterhand. Den 27 maj firades nybyggda Humanisten med ballonger, pompa och ståt, med tal av bland andra rektor Eva Wiberg och dekan Marie Demker som klippte banden. Dessutom blev det panelsamtal, rund-
● Den 9 juni undertecknade rektor Eva Wiberg en reviderad version av Magna Charta Universitatum. Dokumentet, som är en internationell deklaration om akademisk frihet och universitetens roll i samhället, har skrivits under av lärosäten världen över.
Dokumentet tillkom i samband med firandet av universitetets i Bologna 900-årsjubileum 1998 och har genom åren undertecknats av 900 lärosäten över hela världen. Det skrevs under av Göteborgs universitet 2013 och ligger idag som grund för universitetets vision 2021–2030: Ett universitet för världen
Den nya versionen av Magna Charta Universitatum lanserades vid en digital konferens den 16–17 juni, där både rektor Eva Wiberg och vicerektor för samverkan, Fredrika Lagergren Wahlin, medverkade.
vandring i huset och intervjuer med arkitekten bakom Humanisten samt med konstnären Meriç Algün som stått för den konstnärliga gestaltningen. Konferencier var ingen mindre än Jörgen Kyle, känd från akademiska högtider. Se filmen i efterhand: www.trippus.net/ invigning.humanisten.
● – Vi som lärosäte ska värna vår demokrati. Det handlar om vad demokrati innebär, inte minst för den unga generationen. Demokrati betyder ju att man inte alltid får igenom sin vilja, säger Eva Wiberg. Deklaration för en stark demokrati är framtagen av kommittén Demokratin 100 år och är en del i arbetet med att samla aktörer som tar ställning för demokratin, alla människors lika värde, grundläggande fri- och rättigheter samt rättsstatens principer. Genom rektors signering förbinder sig GU att knyta samman lärosätets många starka miljöer kring demokrati, bland annat genom regelbundna seminarier, organiserade med stöd av universitetets verksamhet vid Jonsereds herrgård.
● Förhandlingar om ett nytt arbetstidsavtal för lärare har pågått ända sedan 2009. Att man äntligen kommit i mål beror på att parterna lyckats få till stånd en situation av ömsesidigt förtroende, menar Per Cramér, dekan på Handelshögskolan, som lett den grupp som tagit fram avtalet.
– Vi har fått fram ett nyskapande och flexibelt avtal som uttryckligen knyter an till visionens mål med kompletta miljöer. Avtalet pekar tydligt ut professorernas och universitetslektorernas arbetsuppgifter: undervisning, forskning, kompetensutveckling, samverkan samt kollegialt ansvarstagande.
Bland annat innebär avtalet att professorer och lektorer har rätt men också skyldighet att ägna minst 15 procent av sin tjänst till utbildning. Lärarna har också rätt till minst 15 procent forskning.
Efter både första och andra året kommer avtalet att utvärderas. Ytterligare en större utvärdering ska göras efter fyra år, förklarar Per Cramér.
– Eftersom överenskommelsen är så nyskapande kommer det säkert att uppstå tillfällen där det råder olika uppfattningar om tolkning och tillämpning. När en sådan situation uppstår är det arbetstagarens och arbetsgivarens gemensamma ansvar att hantera den på ett tillitsfullt sätt och med ett gott uppsåt.
● – Välkomna till denna första jubeldoktorshögtid vid Göteborgs universitet! Så inledde rektor Eva Wiberg sitt hälsningstal till de 27 doktorer som disputerat för 50 år sedan och som firades i aulan den 12 december.
Att denna högtid kommit till är att göra dygd av nödvändigheten.
– På grund av pandemin har alla högtider skjutits upp under närmare två år. Därför har ledningen diskuterat hur vi på bästa sätt kan genomföra dessa högtider på ett värdigt sätt. Då kom förslaget att lyfta fram jubeldoktorerna i en särskild ceremoni, vilket jag tyckte var en utmärkt idé. Ni har alla bidragit till att göra världen bättre, ökat våra kunskaper, fört utvecklingen framåt och tagit ansvar för för vår framtid!
● Göteborgs universitet planerar avsätta medel för ett särskilt gästforskarprogram riktat mot forskare från Ukraina som omfattas av massflyktingsdirektivet. Universitetet har också planer på särskilda stipendier för befintliga studenter vid GU från Ukraina, Ryssland och Belarus.
Exakt hur gästforskarprogrammet och studentstödet kommer att utformas var inte klart vid tidningens tryckning.
Utöver detta arbetar GU, tillsammans med Scholars at Risk, för att undersöka hur fler forskare från Ukraina, Ryssland och Belarus kan få en fristad vid GU.
Den 7 mars beslöt rektor att alla avtal mellan Göteborgs universitet och statliga institutioner i Ryssland eller Belarus ska inaktiveras samt att inga nya kontakter eller åtaganden ska initieras mellan universitetet
och statliga institutioner i dessa länder. Forskare och lärare som har individuella kontakter med kollegor i Ryssland eller Belarus ska i varje enskilt fall försäkra sig om lämpligheten i samarbetet.
● Sveriges största professorsinstallation någonsin gick av stapeln den 20 maj då hela 106 professorer uppmärksammades vid GU. Dessutom firades pedagogiska pristagare och excellenta lärare.
Hela 96 professorer installerades och ytterligare åtta adjungerade och två gästprofessorer välkomnades av rektor Eva Wiberg under högtiden i Svenska Mässan
Från och med 2023 vill regeringen införa ett nytt system för tilldelning av forskningsmedel. Minst 500 miljoner kronor ska fördelas genom att lärosätena ansöker om profilområden där de är eller har potential att bli ledande.
– Det är bra att regeringen satsar på forskning. Men det här förslaget, liksom flera andra i forskningspropositionen, innebär ökad styrning av lärosätena, och försvårar också arbetet med att förbättra arbetsvillkoren för medarbetarna, påpekar rektor Eva Wiberg.
PROPOSITIONEN INNEBÄR en förstärkning av forskningsanslaget med hela 13,6 miljarder kronor under fyra år. Av dessa medel föreslås två tredjedelar gå till forskningsråden, med fokus på fem utpekade samhällsutmaningar. En tredjedel ska gå direkt till lärosätena.
– Att regeringen vill satsa stort på forskning är positivt, menar Eva Wiberg. Men att en så stor del går till forskningsfinansiärerna innebär ytterligare styrning av lärosätena. Det rimmar illa med den så kallade Strut-utredningen och med regeringens uttalade ambition att öka den akademiska friheten, genom en ökad andel direkta anslag till universiteten.
Propositionen innehåller också förslag på en ny anslagsmodell. Idag fördelas 20 procent
av basanslaget efter två kvalitetskriterier: bibliometri och externa bidrag. Detta system ska, enligt förslaget, ersättas med en modell där lärosätena istället ansöker om profilområden. Vetenskapsrådet, Forte, Formas och Vinnova har, på regeringens uppdrag, utrett hur det ska gå till, berättar ekonomichef Peter Tellberg.
– Enligt utredningen ska lärosätena själva bestämma vilka profilområden man vill ansöka om. Både etablerade områden och sådana som bedöms ha stor
utvecklingspotential kan komma ifråga, men det handlar om strategiska satsningar av högsta kvalitet. Områdena föreslås få 5, 10 eller 20 miljoner kronor per år i sex år. Ett lärosäte av GU:s storlek ska kunna ansöka om upp till fem områden. Vilka satsningar som får anslag ska en internationell expertpanel, under ledning av Vetenskapsrådet, avgöra.
FÖRSLAGET INNEHÅLLER många oklarheter, påpekar Eva Wiberg.
– Att 20 procent av basanslagen ska gå till vägval som regeringen beslutar om, efter förslag från en expertpanel, och som vi själva inte bestämmer, får konsekvenser för forskningen men också för medarbetarnas långsiktiga arbetsvillkor. För om vi ska komma bort från den otrygga situation många forskare befinner sig i, där de hela tiden måste söka nya anslag, måste lärosätena ha kontroll och kunna planera sin verksamhet, vilket detta förslag motverkar.
– Sammantaget innebär förslaget en ökad styrning och en låg tilltro till lärosätenas förmåga att själva göra prioriteringar, konstaterar Eva Wiberg.
GU har nu tillsammans med övriga universitet lämnat in synpunkter till Sveriges universitetsoch högskoleförbund, som efter en sammanställning kommer att föra dem vidare till regeringen.
EVA WIBERGText: Eva Lundgren
Foto: Johan Wingborg
»Det rimmar illa med den så kallade Strututredningen och med regeringens uttalade ambition att öka den akademiska friheten.«
● 15 oktober 2021 invigdes äntligen forskningsfartyget R/V Skagerak. I sitt tal påpekade rektor Eva Wiberg att vi vet mer om ytan på planeten Mars än om de stora havsdjupen och att det krävs oerhört mycket forskning för att ta itu med de många utmaningar världen står inför.
– Jag tror att vi alla, både medarbetare och studenter vid Göteborgs universitet, är väldigt stolta över vårt fina forskningsfartyg. Vi hoppas att våra forskare och studenter ska få stor nytta och glädje av fartyget men också att det ska vara till nytta och glädje även för andra lärosäten inom och utom Sverige.
Det marina området innehåller ju många komplexa frågor som bäst hanteras i samverkan,
både mellan olika discipliner, olika lärosäten och, inte minst viktigt, mellan olika länder.
– Målet för detta flytande laboratorium är att göra vårt land världsledande när det gäller forskning, undervisning och samverkan om havet. Det är ett gott mål och jag önskar alla forskare framgång och lycka till. Det förklarade kung Carl XVI Gustaf i sitt tal. Dopet skedde med hjälp av en flaska, tillverkad av is, som kungen svingade mot skrovet.
R/V Skagerak är 49 meter långt, 11 meter brett och har ett deplacement på 1 000 ton. Det har en besättning på 5 personer och rymmer 16 forskare och studerande. Hemmahamn är Nya Varvet. Fartyget erbjuder nya forskningsmöjligheter över
hela den globala oceanen, även områden med begränsat istäcke, och förväntas bidra till ökad förståelse för de globala processerna i jordens klimat och havets miljö.
– Den stora vinsten med EUTOPIA är att vi får nya möjligheter och en chans att lära av varandra, säger rektor Eva Wiberg, som tillsammans med vicerektor Torbjörn Lundh, nu lämnar över ledningen av EUTOPIAnätverket.
DET HAR VARIT några intensiva mötesdagar för Eva Wiberg, som varit president i tre år och nu lämnar över stafettpinnen till sin kollega Tiziana Lippiello, från Ca Foscariuniversitetet Venedig.
– Jag är så nöjd med vad vi har uträttat de senaste åren. Det har varit oerhört värdefullt att ses här och jobba vidare. Det som jag är mest stolt över är att vi inom EUTOPIA har tänkt globalt och inkluderat både forskning och utbildning och studentsamverkan från dag ett. Den största fördelen för GU är att vi får en gemenskap över fakultetsgränserna, vi har mycket att vinna på att vara med.
Det stora den här gången var undertecknandet av två deklarationer, dels ett manifest för inkludering, som EUTOPIA är
först med som universitetsallians, dels ett Global Partnership Charter, som öppnar upp för samarbete med universitet i Sydafrika, Marocko, Sydkorea och Australien.
Men att samarbeta över nationsgränser med kulturella och historiska skillnader har sina svårigheter, påpekar Eva Wiberg.
– De viktigaste lärdomarna är att vi får en ökad förståelse för varandras likheter och olikheter. Medan lärosätena i södra Europa är mer toppstyrda har vi ett mer koncensusdrivet samarbete som bygger mer på bottom-up, men vi behöver jobba med både och.
ETT MOTTO SOM Eva Wiberg hänvisar till är: ”Being bold by being kind.”
– Tidigare var vi bara 6 lärosäten men nu när vi är 10 behöver vi vara mer noga med formaliteter, det ska vara ordning och reda. Nu har resan kommit så långt med EUTOPIA More att det viktigaste inte är att alla behöver vara med på allt. Man ska snarare se det som ett smörgåsbord av möjligheter.
→ EUTOPIA står för ”European Universities Transforming to an Open Inlusive Academy”. Topp mötet, som arrangerades av det slovenska universitetet i Ljubljana, pågick den 21–25 november 2022. Temat var University of the Future, Universe of Opportunities och samlade närmare 400 deltagare, varav 300 var på plats och övriga deltog digitalt. Nästa toppmöte, inom det nya EUTOPIA More, kommer att hållas i Lissabon i sommar.
Den nya deklarationen om utökat samarbete utanför Europa bygger på ansvarsfull internationalisering. Samarbete med auktoritära regimer är dock en känslig fråga, medger Eva Wiberg.
– Vi samarbetar exempelvis i vissa projekt med Nordkorea, Kina och Saudiarabien. Grundläggande är att vi inte ger upp vår akademiska frihet, yttrandefrihet och värnandet om mänskliga rättigheter, men vi är inte politiker och bör vara försiktiga med att fördöma staters agerande. Den dagen vi börjar stänga dörren är vi inte ansvarsfulla.
EN ANNAN STOR utmaning är att få igång ett studentengagemang på alla 10 lärosäten.
– Det är viktigt att studenterna känner sig inkluderade och att vi fortsätter satsa på hållbarhet samt strävar efter att ha en nära koppling mellan utbildning och forskning. Vi kommer aldrig bli en allians av excellens men vi har något mer. Framtiden skapar vi tillsammans, säger Eva Wiberg.
Foto & text: Allan Eriksson
● Majoriteten av allt skräp som finns i havet slängs på land och förs till havet med regnvatten, vindar och floder. En stor del av den plast som hamnar i havet är engångsförpackningar och plastpåsar.
I havet sönderdelas plastskräpet långsamt till mindre delar och blir till slut till så kallade mikroplaster, som inte bryts ner på flera hundra år och som är närmast omöjliga att fånga upp. Förlorade fiskeredskap, som nät
av nylon, sönderdelas också. Men innan dess flyter näten runt som dödsfällor för djur, så kallade spökgarn.
Mikroplaster spolas dessutom ut i haven från reningsverk. Tyger av syntetmaterial, som polyester och akryl, släpper mikroplaster varje gång de tvättas. En filt eller tröja ger ifrån sig tusentals mikroplastpartiklar vid tvätt.
Det var något av innehållet i seminariet Ett hav av plast som
hölls den 24 maj 2018 på Tjärnö marinbiologiska forskningsstation.
Seminariet avslutades med skräpplockning på ön Nordkoster. Deltagare var kronprinsessan Victoria, rektor Eva Wiberg samt en skolklass.
Skräpsamlingen var också en del i kronprinsesans vandring i våra svenska landskap.
Arrangörer var Formas, Stockholm Environment Institute samt Världsnaturfonden WWF.
VAR: Vasaparken, Göteborg
VEM: Göteborgs universitets rektor, Eva Wiberg.
NÄR: 23 maj 2023.
Kort beskrivning:
I samband med att Eva Wiberg intervjuades av GU Journalen, där hon berättade om sin tid som rektor, togs denna bild i ett regnigt Göteborg.
- Hållbarhet, arbetsmiljö, internationalisering, samt ordning och reda, hör till de områden jag värnat mest om. Men allra viktigast har omtanken om studenterna varit, som nu är med i alla beslutande organ på alla nivåer.
- Mina sex år som rektor vid Göteborgs universitet har gått alldeles för fort. Jag har träffat många fantastiska människor och lärt mig otroligt mycket. Men allra mest vill jag framhålla ledningsgruppen och staben. Att få jobba i team tillsammans med dem har varit en glädje och en ynnest som jag kommer att bära med mig vidare i livet.
Foto: Johan Wingborg
Detta specialnummer är framtaget av GU Journalen
Adress: GU Journalen, Göteborgs universitet Box 100, 405 30 Göteborg Epost: gu-journalen@gu.se Internet: gu-journalen.gu.se
ISSN: 1402-9626 Material: För obeställt material ansvaras ej. För ej signerat material ansvarar redaktionen. Citera gärna men ange källan. Tryckeri: Göteborgstryckeriet