Trä! Nummer 3, 2021

EN TIDNING MED INSPIRERANDE ARKITEKTUR FRÅN SVENSKT TRÄ » NUMMER 3 » 2021

i hjärtat av paris

Eleganta valv och grandios volym

VÅGAD PÅBYGGNAD MED UTSIKT NYA HÖJDER MED LOKAL SAMVERKAN EN EGEN VÄRLD BAKOM FASADERNA trä möter

Maria Block kunskap

Byggnadsvård för hållbarhet

Det nya

normala.

När Holmen förvärvade Martinsons var det ett litet men värdefullt steg närmare en hållbar framtid, med positiva effekter för både oss som företag och vår omvärld. Tillsammans är Holmen och Martinsons cirkulära och bildar en stark, långsiktig värdekedja. Den inkluderar allt från framtidssmart förvaltning och förädling av skogen, till utveckling av nytänkande byggsystem i trä som säkrar levnadsmiljöerna för kommande generationer. Ett bra exempel på våra lösningar i mötet mellan natur och teknik är Sara kulturhus i Skellefteå, med 20 våningar i trä från regionens skogar. Det är ett av många bevis för att vi kan bygga en hållbar framtid med naturen som grund och att trä som materialval är det nya normala.

SARA KULTURHUS I SKELLEFTEÅ Arkitekt: White Byggherre: Skellefteå kommun Totalentreprenör: HENT Sverige Stomleverantör/montör: Martinsons Modulleverantör: Derome Konstruktör: TK Botnia

13 » Fyra våningar lyfter mitt i Umeå En galleria i Umeå har på sitt tak kompletterats med en påbyggnad som innehåller bostäder i upp till fyra våningar. Den lätta stommen av KL-trä har gjort det möjligt att bygga nytt centralt.

26 » Välvda former

möts i mittskepp

När Paris ordinarie mässhall renoveras har en ny, temporär hall byggts upp. Byggnaden består av prefabricerade valv som skapar en lågmäld elegans och möjliggör en pelarfri konstruktion..

18 »

Till nya höjder i Skellefteå

38 » En stilla oas innanför det gamla Ett kvarter i Paris har förtätats med fokus på livskvalitet och miljö. På gården, innanför de grå fasaderna, döljer sig ett nytt bostadshus av trä, inspirerat av japanska tankar om lugn.

Sara kulturhus är en av världens högsta träbyggnader och har förändrat stadsbilden i Skellefteå. Den lokala aspekten genomsyrar projektet, när det gäller såväl råvara som arbetskraft och teknik.

4

Noterat » Stammar formar taken » Mönster bakom prototyp » Andrum i parken » Utsikt med mersmak » Format runt en kärna » Pånyttrest paviljong » Snickeri som showroom » Rustikt på Gotland » Multifunktionell bastu

9

Krönika » Bror Sundqvist

10

Fotot » Lager med extra krydda

31

Historia » Lösvirkesarkitektur

32

Interiör » Transparent i Salthamn

34

Trä möter » Maria Block

36

Kunskap » Cirkulärt byggande

42

Läsvärt » Takstolshandbok

Utgivare Arbio AB Ansvarig utgivare Mathias Fridholm Projektledare Alexander Nyberg Redaktion Björn Nordin & Alexander Nyberg (Svenskt Trä), David Valldeby (Utopi) Svenskt Träs huvuduppdrag är att bredda marknaden för, och öka värdet på, svenskt trä och träprodukter inom byggande, inredning och emballage. Genom att inspirera, informera och sprida kunskap lyfter vi fram trä som ett konkurrenskraftigt, förnybart, mångsidigt och naturligt material.

Redaktionsråd Tomas Alsmarker (T Als­ marker ab), Mikael Andersson (Wingårdhs), Jessica Becker (Trästad), Eric Borgström & Björn Johanson (Bjerking), Carmen Izquierdo (Esencial), Lars Ringbom (MSB), Sara Szyber (HDK Steneby)

Svenskt Trä representerar svensk sågverks­ näring och är en del av branschorganisationen Skogsindustrierna.

Textredigering Johanna Lundeberg, Ordaglad

Tidningen Trä riktar sig till arkitekter, kon­ struktörer och andra arkitekturintresserade.

Redaktör & art director David Valldeby, Utopi

Omslag Grand Palais Éphémère i Paris, Frankrike av Wilmotte & Associés architectes.

Foto Patrick Tourneboeuf.

Annonsbokning Jon Öst, Annonskraft, tel 0707-627 682, jon.ost@annonskraft.se Repro Italgraf Media Tryck Trydells Papper Omslag Arctic silk 150g, inlaga Arctic matt 100g

Håller träet på att ta slut?

Hudiksvall, sverige Det har väl knappast undgått någon att marknaden för trävaror har varit både het och omtalad den senaste tiden.

Kraftiga prishöjningar och en efterfrågan som överstigit den tillgängliga volymen har det skrivits mycket om i media. Hur hamnade vi i denna situation i ett land vars yta till 70 procent täcks av skog?

För att söka svaret måste vi gå tillbaka till förra året. När pande­ min slog till med full kraft våren 2020 och flera länder i världen stängde ner, gjorde sågverk, liksom många andra industrier, runt om i världen den enda rimliga bedömningen – att efterfrågan skulle minska. Man valde därför att dra ner sin egen produktion under sommaren för att balansen i marknaden skulle bibehållas.

Med facit i hand vet vi dock att den globala efterfrågan på träprodukter snarare ökade.

Ekonomier runt om i världen stimulerades av statliga stöd för att undvika en finansiell kris, och människor valde att förbättra sina hem i stället för att resa. Det är sviterna efter den globala bristsituationen på trävaror som uppstod som­ maren 2020 som vi fortfarande ser effekterna av.

I debatten förekommer en del missuppfatt­ ningar, exempelvis att bristen på trävaror i Sverige skulle bero på en ökad exportvolym från svenska sågverk. Så är inte fallet. Under normala omständigheter exporteras cirka 70 procent av den svenska produktionen, vilket inte är så konstigt eftersom Sverige är ett av världens största producentländer. Under det senaste året har svenska sågverk levererat en större andel än normalt till den svenska marknaden. Bland annat har exporten till Kina och Egypten kraftigt mins­ kat. Exporten till USA har ökat något, men då ska man komma ihåg att denna marknad, världens största konsument av trävaror, bara står för 5 procent av Sveriges totala export.

Flera andra material och produkter har under pandemin också drabbats av liknande störningar i sina leveranskedjor, med prisökningar som följd.

Tittar man över en längre tidsperiod har prisut­ vecklingen på trävaror varit moderat i förhållande till många andra byggmaterial. Nu när sågverken producerar för fullt kommer marknaden så småningom att hitta ett nytt balansläge. Vi ska fortsätta att öka vårt byggande av trä, för klimatet och för att effektivisera samhälls­ byggandet. Sverige har en fantastisk resurs i en förnyelsebar råvara som vi ska utnyttja och vara stolta över. Den kommer inte att ta slut.

Upplaga 27 000 ex ISSN-nummer 2001-2322 Vill du ha en egen prenumeration?

Gå in på svenskttra.se, välj »tidningen Trä« och sedan »prenumerera gratis« samt fyll i dina uppgifter. Tidningen ges ut fyra gånger per år.

Trä!, Svenskt Trä, Box 55525, 102 04 Stockholm, e-post tidningentra@svenskttra.se www.tidningentra.se, tel 08-762 72 60

Mathias Fridholm nummer 3, 2021 » trä! » 3

Ledaren

Jonas Westling/Martinsons

NUMMER 3 » 2021 ÅRGÅNG 34 » INNEHÅLL

Mathias Fridholm direktör, Svenskt Trä

Nacasa & Partners

Den konformade takkonstruktionen ger rummet ett luftigt och ombonat uttryck, där de parvis placerade stammarna skapar karaktär.

Udda pelarpar knyter ihop objekt Poko Poko arkitekt Klein Dytham konstruktör Tectonica 4 » trä! » nummer 3, 2021

Tochigi, Japan I det japanska jordbruksland­ skapet Tochigi ligger två hotell på samma tomt men på tillräckligt avstånd för att uppfattas som två enheter. När ägaren ville skapa en tydligare helhet resulterade det i en ny bro och nya stigar som ska göra det lättare för fotgängare att nyttja hela platsen. Men framför allt har tre nya sam­ manhängande volymer i landskapet, mitt emellan hotellen, bidragit till en gemensamhetskänsla.

Med sina konformade tak, klädda med takspån, för de tankarna till en sagovärld. Även i interiören är takets form framträdande, med en synlig bärande konstruktion av lokalvuxen

furu. Den består av ett regelbundet mönster, där avbarkade träd är placerade parvis, förbundna med korta bitar av trädet och sammansatta med dymlingar. Pelarparen är placerade på en stålring som löper runt huset och högst upp förankrade med en mindre ring som dessutom bildar ett tak­ fönster. Utanpå ligger ett lager av plywoodskivor som hjälper till att stabilisera konstruktionen.

Varje volym har en egen funktion: gemensam­ ma matlagningsaktiviteter, relaxavdelning samt en lekyta där det stora klätternät som är fäst i taket uppmuntrar barnen att klättra hela vägen upp.« w| klein-dytham.com

Noterat Marcello Mariana

Valle d’aosta, Italien I italienska alperna har Enrico Scaramellini skapat en prototyp för en liten, nätt friluftsstuga med kom­ pakt design och med objekt Prototyphus ett utrymme lagom arkitekt Enrico för fyra personer.

Scaramellini architetto Konstruktionen är ett möte mellan tradition i form av blockbauteknik – timrad fasad i olika mönster – och modernitet genom materialet KL-trä som utgör stommen.

Målet var att förstå hur ett enda element kan användas på olika sätt för att ge en viss karaktär till en byggnad, beroen­ de på vilket repetitivt mönster som an­ vänds i exteriören. Det gör också att alla hus kan få sin personliga prägel: de pre­ fabricerade modulerna av KL-trä utgör byggnadens bas, men den övre halvan av fasaden har lämnats friare för att arkitek­ terna ska kunna skapa olika mönster utifrån kundens önskemål. Det kommer att göra varje stuga unik samtidigt som de gemen­ samt kan bilda en helhet på en plats.« w| es-arch.it

Thomas Zaar

Mönster med olika karaktär

Yogapaviljongens vridbara skärmar kan öppnas eller slutas beroende på hur exponerade besökarna vill vara.

Öppen yta för inre ro

Stockholm, Sverige En resa till Indien resulterade i att Vasa­ parken i Stockholm fick en yogapaviljong. Det var en yogaintresse­ rad invånare som, när hon kom hem från sin resa, tyckte att något fattades i parken och därför lämnade ett medborgarförslag till Stockholms stad om sin idé. Nu har den blivit verklighet, placerad på en klippkant vilket ger viss avskildhet från de mer livliga delarna av parken samtidigt som omkringliggande grönska har kunnat bevaras.

Konstruktionen består av en enkel och synlig takstol, i huvudsak av svensk kärnfuru som har efterbehandlats med linolja. Det öppna taket består av gles läkt som så småningom ska kompletteras med en markis för ytterligare väderskydd. Längs delar av paviljongen har vridbara skärmar – också de är konstruerade av läkt – placerats, så att den som utövar sin yoga ska kunna välja hur mycket platsen ska skärmas av. Paviljongen är öppen för alla närhelst de behöver rikta blick och tanke inåt, men man får ta med sig en egen yogamatta.«

objekt Yogapaviljong arkitekt Nyréns arkitektkontor snickeri Linjon group

w| nyrens.se

Butik med spektakulära vyer

Den runda, öppna formen bygger på moduler och erbjuder både skugga och utsikt, allt med ett lokalt perspektiv.

Maìra Ayacaba

Monteiro Lobato, Brasilien På den brasilianska landsbygden är det ofta långt mellan facilite­ terna, och för invånarna i Mon­ teiro Lobato, ungefär tolv mil nordost om São Paulo, innebar det tidigare att de hade två mil till närliggande tätort och närmsta livsmedelsbutik. Därför skapades här en kombinerad restaurang och matbutik som också ska serva de turister som finns i området.

Byggnaden ligger 1 150 meter över havet, och med sin runda, öppna form – där verandan leder hela vägen runt – ger den objekt Restaurang & butik arkitekt Metamoorfose konstruktör Carpinteria

besökarna spektakulära vyer över det omkringliggande landskapet. Konstruktionen står på pelare för att göra så liten åverkan som möjligt på marken.

Den består av moduler som gör byggnaden enkel att både utöka och minska utifrån vilka behov som finns i framtiden. Endast lokala material har använts, och genom att en stor del av bygg­ naden saknar väggar får den ett naturligt luftflöde som förstärks av att öppningen i mitten leder luften uppåt och utåt – ett slags termitventilation – vilket tillsammans med vattenav­ dunstningen från intilliggande köksträdgård bidrar till att skapa svalka.« w| metamoorfose.com nummer 3, 2021 » trä! » 5

ergofast.se

Holz Technic för moderna trähus Modernt trähusbyggande för med sig nya utmaningar för konstruktörer och därför arbetar Holz Technic ständigt med att utveckla både produkter och support.

Förutom specialiserade produkter för CLT omfattar vårt erbjudande skruv, beslag, membraner och tejper, verktyg, ljudisolering och fallskydd. Allt utvecklat för att göra det möjligt att bygga både säkrare och bättre i trä.

Kontakta richard.wagner@ergofast.se, 070 532 82 58 eller läs mer om Holz Technics produkter och våra andra produkter på ergofast.se

ERGOFAST AB Dumpergatan 4 442 18 Kungälv +46 (0) 303 20 80 50 | info@ergofast.se

215x150_ergofast_Tra 1.indd 1

2020-02-06 14:01

SOLID WOOD

ETT UNIKT DIMENSIONERINGSPROGRAM FÖR TRÄINFÄSTNING är ett unikt och smart dimensioneringsprogram för konstruktörer. Med Solid Wood dimensioneras fästdon till träkonstruktion på en bråkdel av den tiden det tar att utföra motsvarande beräkning för hand. Programmet Solid Wood ger byggindustrin trygghet, tidsbesparing och komplett produktguidning.

LÄS MER PÅ VÅR HEMSIDA

hittar du också vårt tekniska paket som innehåller: - Dimensioneringshandbok för träförband - TEKLA komponenter - Teknisk information, dokumentation och godkännanden - CAD bibliotek www.gunnebofastening.se

BY GUNNEBO FASTENING

Gbo Fastening Systems AB

Bruksvägen 2, 590 93 Gunnebo

+46 490 300 00

kundservice@gunnebofastening.com

www.gunnebofastening.com

BY GUNNEBO FASTENING

Träskruv Rostfri Syrafast

Gbo Fastening Systems AB

Bruksvägen 2, 590 93 Gunnebo

+46 490 300 00

kundservice@gunnebofastening.com

www.gunnebofastening.com

BY GUNNEBO FASTENING

Montageförutsättningar Allmänt skruv: 1. Om skruv ska monteras i annan vinkel än vinkelrätt mot materialet så skall det tillses att skruvens axel följer parallellt med kraftriktning.

Gbo Fastening Systems AB

Bruksvägen 2, 590 93 Gunnebo

Träskruv försänkt Impreg ®+ Träskruv försänkt Impreg ®+

Allmänt spik: 1. Spikar skall minst förskjutas 1d i ettförbandföratt beräkningarska gälla

TIDSBESPARING

Det som för hand tar timmar att beräkna kan nu utföras bara på några få minuter.

TRYGGHET

Konstruktören behöver inte längre förlita sig på handberäkningar.

PRODUKTGUIDE

Programmet hjälper konstruktören att hitta rätt fästdon enkelt för sin applikation.

2. Laster gäller inte för spikning i ändträ 2. Vissa avsteg från EC5 gällande krav på förborrning kan förekomma. Detta baseras på provning där förborrning ibland har lyckats undvikas.

Föreskrifsttexter

3. Eventuell förborrning får vara större än 0,8d.

3. Eventuell förborrning får vara större än gängans kärndiameter.

Fabrikat: Gunnebo Fastening Produkt: Träskruv Rostfri Syrafast 6,0x120 Monteras med bricka Ø20 mm.

Ingen förborrning krävs

Produktspecifikt: Lorem ipsum dolor sit amet, consectetuer adipiscing elit, sed diam nonummy nibh euismod tincidunt ut laoreet dolore magna aliquam erat

Projektuppgifter Projektnummer: Lorem ispum Projektnamn: Lorem ispum Projektdel : Lorem ispum Knutpunkt: Lorem ispum Stad: Lorem ispum

4. Evenentulla fortsatta kontroller kan behöva utföras.

Exempel på sådana kontroller kan vara...

-risk för spräckbrott avsnitt 8.1.4 (EC5) - Krafter i växlande riktningavsnitt 8.1.5) - klossbrott Bilaga A, Hantering av moment påverkan -Stålplåtens hållfasthet vid beräkning Stål -Trä ...m.m

E-mail Lorem ipsum dolor sit

Adress: Lorem ipsum dolor sit Postnr: Lorem ipsum dolor sit

Projektuppgifter Projektnummer: 1507 Projektnamn: KV. skatan Projektdel : hus 2 Knutpunkt: 3.4 Stad: Kalmar

Bruksvägen 2, 590 93 Gunnebo

+46 490 300 00

kundservice@gunnebofastening.com

www.gunnebofastening.com

Kant- och centrumavstånd

Knutpunktsuppgifter

Resultat

Knutpunktstyp: Lorem ispum

Dim. utdragskapacitet per fästdon F ax,Rd Dim. tvärkraftskapacitet per fästdon Fv,Rd

Virkesdel A (och C) a1: x mm a2: x mm

Virkesdel B a1: x mm a2: x mm

a3,c (a1,CG): x mm a3,t (a1,CG): x mm a4,c (a2,CG): x mm a4,t (a2,CG): x mm

a3,c (a1,CG): x mm a3,t (a1,CG): x mm a4,c (a2,CG): x mm a4,t (a2,CG): x mm

Angreppsvinkel α1: gr

Angreppsvinkel α1: gr

190 N 110 N Rad 1

Totalt antal parallella fästdon i knutpunkt: 8 st Rad 2

Totalt antal parallella skruvar per rad parallellt längs med fiberriktning: (Avser virkesdel X) Rad 1: 3 st Rad 2: 3 st

Basmaterial (C): Lorem ispum Typ: Lorem ispum Tjocklek: Lorem ispum Klas/densitet: Lorem ispum

3. Vid montering skall Avsnitt 10 Utförande och kontroll efterföljas för att beräkningar i programmet ska gälla.

Företag: Lorem ipsum dolor sit

www.gunnebofastening.com

BY GUNNEBO FASTENING

Fabrikat: Gunnebo Fastening Produkt: Träskruv Rostfri Syrafast 6,0x120 Monteras med bricka Ø20 mm.

Ingen förborrning krävs

Basmaterial (B): Lorem ispum Typ: Lorem ispum Tjocklek: Lorem ispum Klas/densitet: Lorem ispum

2. Angivna laster förutsätter torrt virke

Ansvarig: Lorem ipsum dolor sit

kundservice@gunnebofastening.com

Lorem ipsum dolor sit amet, consectetuer adipiscing elit, Gbo Fastening Systems AB sed diam nonummy nibh euismod tincidunt ut laoreet dolore magna aliquam erat volutpat. Ut wisi enim ad minim veniam, quis nostrud exerci tation

Föreskriftstexter

Basmerial (A): Lorem ispum Typ: Lorem ispum Tjocklek: Lorem ispum Klas/densitet: Lorem ispum

Allmänt: 1. Beräkningar utgår ifrån Eurokod 5, avsnitt 8.1 t.o.m 8.7

Tel: Lorem ipsum dolor sit

+46 490 300 00

Korrosivitetsklass: C5-M Material: EN ISO 16120 Bits: 25

Dragkraft

Rad 3: 3 st Rad 4: 3 st

Rad …

Rad 5: 3 st Rad 6: 3 st

Rad 1

Rad 2

Korrosivitetsklass : Lorem ispum Lastvaraktighet : Lorem ispum

Rad …

Total Dim. utdragsbärförmåga F ax,ef,Rd Total Dim. tvärkraftsbärfömåga F v,ef,Rd

648 N 610 N

Avgiven dimensionerande draglast F ax,Ed Dimensionerande tvärkraft F v,Ed Kontroll av kombinerad last

605 N 568 N 0,95 < 1

Ort: Lorem ipsum dolor sit

Ansvarig: Lorem ipsum dolor sit

E-mail Lorem ipsum dolor sit

Adress: Lorem ipsum dolor sit

Tel: Lorem ipsum dolor sit

Företag: Lorem ipsum dolor sit

Postnr: Lorem ipsum dolor sit

Gbo Fastening Systems AB | SE-593 75 GUNNEBO SWEDEN KUNDSERVICE0490 300 00 www.gunnebofastening.se |

Ort: Lorem ipsum dolor sit

Ansvarig: Lorem ipsum dolor sit

E-mail Lorem ipsum dolor sit

Adress: Lorem ipsum dolor sit

Tel: Lorem ipsum dolor sit

Företag: Lorem ipsum dolor sit

Postnr: Lorem ipsum dolor sit

Ort: Lorem ipsum dolor sit

Ansvarig: Lorem ipsum dolor sit

E-mail Lorem ipsum dolor sit

Adress: Lorem ipsum dolor sit

Tel: Lorem ipsum dolor sit

Företag: Lorem ipsum dolor sit

Postnr: Lorem ipsum dolor sit

Ort: Lorem ipsum dolor sit

Noterat Daniel Engvall

Gemensam kärna styr formen

objekt Villa Korup arkitekt Jan Henrik Jansen arkitekter med Marshall Blecher Konstruktör Møller & Jakobsen

Fyn, Danmark En av de första KL-träbyggnader som har skapats för ett privat hem i Danmark sträcker sig tvärs över en tomt på Fyn. Den har formen av ett Y, och med alla gemensamhetsutrymmen placerade runt husets kärna och med avskilda ytor längre in i varje ben är det designat för att en familj med två vuxna och fyra barn ska kunna forma sin tillvaro här.

Byggnadens tre ben bidrar också till att ge tomten flera olika karaktärer genom att dela in den i tre mindre ytor, alla med olika funktion beroende på väderstreck: soldäck på södra sidan, en skyddad köksträdgård på östra samt en trädgård för lek på den västra sidan. Den låga byggnaden är klädd med plåt som nu börjat anta en roströd nyans.

Interiört har träet lämnats exponerat och behandlats på klassiskt danskt maner med såpa och lut som ger en mjuk och motstånds­ kraftig yta. Tack vare att KL-träpanelerna, som är av baltisk gran, prefabricerades kunde byggnaden monteras på bara tre dagar.« w| janhenrikjansen.dk , marshallblecher.com

Malmö, Sverige Inför London design fair för två år sedan skapade arkitektkontoret Förstberg Ling den svenska 150 kvadrat­ meter stora pavil­ objekt SSD-paviljong jongen. Den fick en arkitekt Förstberg Ling tempelliknande struktur av furu, med välkomnande öppningar och ett varmt, ljust uttryck. Konstruktionen gjordes av prefabricerade moduler, för att säkerställa att paviljongen enkelt skulle kunna monte­ ras ner, flyttas och återmonteras. Och i våras var det dags att resa den igen, den här gången i Malmö under Southern Sweden design days, där utställningen var både fysisk och virtuell.

Paviljongen ramas in av pelare och balkar som gemensamt bildar en arkad med tolv rum, alla i enhetlig storlek, runt ett centralt atrium. De fyrkantiga pelarna är inuti paviljongen placerade diagonalt, och trösklar mellan rummen saknas, vilket öppnar för att besökarna ska kunna hitta sina egna vägar ut och in ur de olika rumsindelningarna. Paviljongen är nu åter nedmonterad, men har alla förutsättningar att återanvändas fler gånger.« w| forstbergling.com

Martin Stollenwerk

Familjevillans form erbjuder avskildhet och nära utekontakt. Interiören är behandlad med såpa och lut.

Hampus Berndtson

Återbrukad arkad

Optimerad återuppbyggnad Glarus Süd, Schweiz När en brand totalförstörde ett snickeri i schweiziska Matt blev åter­ uppbyggnaden en möjlighet att tänka igenom byggnadens design innan den återskapades.

Byggnadens form följer den tidigare stålbyggnaden, men arkitekter och konstruktörer har förfinat funktion och materialval för att den nu också ska kunna visa besökare och kunder vad som går att åstadkomma med trä.

Fackverket består av 16 lätt objekt Snickeri arkitekt AMJGS architektur, Marti architekten konstruktör Andreas Gudenrath

böjda limträbalkar, placerade på pelare av samma material.

Dragstänger av stål stabiliserar fackverket. Limträpelarna är synliga även i exteriören på den över 70 meter långa byggnaden, vilket gör att fasaden elegant bryts av med såväl pelare som fönster. Fasadens horisontella panel är av lärk och komplette­ ras med grovhuggen gran.

Taksprånget fungerar som väderskydd för den obehandla­ de panelen, och ovanpå taket ryms även solceller. I kontors­ delen täcker framför allt gran, lärk och ek de synliga ytorna.

Allt är obehandlat utom de delar där slitaget väntas bli större, som dörrar och golv.« w| amjgs.ch, martimatt.ch

Det nyuppbyggda snickeriet har ett välgenomtänkt materialval och en rejält tilltagen öppen arbetshall. nummer 3, 2021 » trä! » 7

Flamskyddslack för trä B-s1,d0 och synligt trä?

Lacka med brandskyddlack från Eld & Vatten.

Finns även som vit täckande färg med samma brandskydd.

• Brandklass B-s1,d0 • Vattenburen. Kan appliceras på nya eller tidigare målade ytor • Kan brytas upp till 5% vitt

CIK Arena, Knivsta

Sara Kulturhus, Skellefteå Foto: Martinssons

EOV Sverige AB | Hyvelvägen 3, 444 32 Stenungsund | 0303-654 20 www.eldochvatten.se

Masonite Beams Byggsystem Stomsystemet med lägst klimatpåverkan LÄGST KLIMATAVTRYCK har Masonite Beams Byggsystem enligt Svenska Miljöinstitutets nya livscykelstudie. ”MFB byggsystem har den lägsta klimatpåverkan för en byggnad som vi har analyserat hittills för referenshuset Blå Jungfrun” säger Martin Erlandsson, LCA-expert vid IVL. FLERA ÅR AV UTVECKLING ligger bakom

Masonite Beams Flexibla Byggsystem. Ett byggsystem med lättbalksstomme med stor arkitektonisk frihet vid byggande av villor, industrier, påbyggnader och höga trähus upp till åtta våningar.

Ansvarsfullt tillverkad i Rundvik, Sverige. www.masonitebeams.se

Masonite Beams ingår i Byggma Group. www.masonitebeams.se

MFB ACADEMY är nätverket med aktörer som alla bygger med Masonite Beams Flexibla Byggsystem. Idag består akademin av partners med expertkompetens inom ljud, brand, energi, arkitektur och konstruktion.

Våra experters långa erfarenhet säkrar varje projekt från start till mål och ser till att resultatet blir kostnadseffektivt och hållbart.

LITA PÅ EN VÄL BEPRÖVAD och kost-

nadseffektiv teknik. Byggsystemet är lätt att montera och klarar ljudklass A.

Byggsystemets fördelar: •

Lätt stomsystem

•

Klarar stora spännvidder

•

Stor arkitektonisk flexibilitet

•

Levereras färdiganpassad

•

Minsta möjliga miljö- och resursbelastning

•

Enkel att projektera

objekt Boge Friggars III arkitekt Scott Rasmusson Källander konstruktör Mahe projekt

Gotland, Sverige Vid vattnet, strax söder om Slite på Gotland, ligger Boge Friggars. Här står fem fritidshus på plintar, alla på lagom avstånd från varandra för att både få avskildhet och ett samman­ hållet grepp mellan tallar och björkar. Arkitekturens tidlösa uttryck är inspirerat av äldre tiders timmerhus och lador, med exponerade limträpelare som ramar in exteriören, placerade med ett centrum­ avstånd på 4,8 meter. Ovanpå dessa vilar ett primärt och sekundärt takbjälklag av limträ, och fasadpanelen är av lärk. Allt synligt trä är obehandlat, utifrån tanken att det gotländska klimatet ska få sätta sin prägel på husen. Det flacka taket, som är klätt med takpapp, bidrar till byggnadernas lågmälda ton och låter dem än mer smälta in i landskapet.

Varje byggnad har, utöver ett mindre gästutrymme, en boarea på cirka 125 kvadratmeter med en solid och en öppen del. Den solida består av hemmets privata delar, som sovrum och badrum, medan den öppna delen innehåller gemensamhetsytor som kök, matsal och vardagsrum.« w| sr-k.se

Metropolis arkitekter

Lågmäld stomme ramar in

Bastu med förråd under tak Smådalarö, Sverige Vad passar bättre in i skärgården än ett traditionellt båthus? Så tänkte Metropolis arkitekter när de i Stockholms skärgård skulle skapa en byggnad som innehöll bastu, verkstad samt förvaring för båtutrustning och kanoter.

Konstruktionen är medvetet exponerad för att visa hur de under det stora, utskjutande taket har placerat en enkel låda, där alla funktioner pusslats in. I utrymmet mellan byggnad och tak finns plats för kanoter och paddlar, och det stora tak­ språnget håller utrymmet torrt.

Isolerglasfönstren är limmade på fasaden utan ram och hålls på plats med mässingsbeslag.

I sin enkelhet rymmer den lilla byggnaden både bastu och verkstad, med plats för båtförvaring under taket.

objekt Bastu arkitekt Metropolis arkitekter

Byggnaden är placerad på en klippa som lutar brant mot havet, och här kan vindarna ibland vara extremt starka.

Därför har konstruktionen försetts med kontinuerliga

skruvförband. Vid högvatten når havet hela vägen upp till pelarna. Konstruktion och fasad är av obehandlad furu som med tiden blir grå och smälter in bland klipporna, vilket ska ge byggnaden ytterligare skär­ gårdskaraktär.«

Kan trä i inredningen ersätta medicin? malmö, sverige Ni kanske har hört talas om japanernas shinrin-yoku som handlar om skogs­ bad för att främja hälsa och som nu även finns i Sverige. En viktig del i detta är träden och deras inverkan. Borde det då inte finnas fördelar med trä inomhus för hälsa och välbe­ finnande? Många är uttalandena om den positiva upplevelsen med trä, och under pandemin med perioder av isolering och hemarbete har det blivit extra tydligt hur viktig vår inomhus­ miljö är.

Tidigare studier från Norges miljö- och biovetenskapliga universitet har bland annat undersökt så kallade naturliga inslag på Trondheims sjukhus där träpaneler var installerade i patientrum. Tydligt var att stressen minskade för patienterna, med lägre blodtryck och puls som resultat, men anmärkningsvärt var att patienter i rum med träpaneler skrevs ut tidigare än dem som vista­ des i rum med enbart målade väggar. Resultaten var dock inte helt säkra.

Under 2018 startade jag diskussioner med bland andra Svenskt Trä om de intressanta resultaten från de norska studierna och resulta­ ten från tidigare undersökningar. Vi var snabbt överens om att detta måste undersökas vidare, och det har lett fram till pilotprojektet Träinredning i patientrum som startar i september på Ortopediska kliniken på Skellefteå lasarett och fortsätter till sommaren 2022.

I ett patientrum kommer paneler gjorda av treskiktslimfog av furu att installeras på ungefär hälften av väggytorna och jämföras med ett målat patientrum för att få en så tydlig jämföran­ de studie som möjligt. Urvalet för båda rummen görs frivilligt för patienter med höftfrakturer.

Patientrummen är i övrigt nästan helt lika, samma storlek, våning och fönster åt söder. Tanken är att de designade treskiktslimmade furuskivorna ska interagera med luftklimatet och skapa en förhöjd känsla för rummet, påverka rumsmiljön, minska förekomsten av skadliga mikrober, verka för en snabbare återhämtning och ge en mer positiv upplevelse för patienten under vistelsetiden. Om patientgruppen i trärummet generellt kommer att vistas kortare tid på kliniken än för gruppen i det målade rummet blir särskilt intressant att följa.

Vi har samlat ett mycket starkt konsortium med Skellefteå Snickericentral tillsammans med TM arkitekter, Umeå universitet, Luleå tekniska universitet, RISE, IVL Svenska miljöinstitutet, Svenskt Trä och Region Västerbotten.

Med pilotprojektet på sjukhuset i Skellefteå vill vi fortsätta att klarlägga vilka samband som verkligen finns mellan trä i byggnader och inver­ kan på människan. Det finns många positiva rapporter och publikationer som pekar åt det hållet, men fler vetenskapliga undersökningar är viktiga.

w| metark.se nummer 3, 2021 » trä! » 9

Krönikan

Anna Sundström

De gotländska husen är inspirerade av äldre lador, här förfinade med repetitivt placerade limträpelare.

Bror Sundqvist, verksamhetsledare Träcentrum Norr, Luleå tekniska universitet

LAGERLOKAL AV BESTÄNDIGT MATERIAL FÖR SALT fotograf Antoine Richez objekt Saltlager arkitekt Goffart Polomé architectes konstruktör Ney & partners Wow 10 » trä! » nummer 3, 2021

Houffalize, Belgien Trä är beständigt mot neutrala salter, och därför är det vanligt att lagerbyggnader för salt är konstruerade av just trä. När en belgisk distribu­ tör av salt behövde en ny lagerlokal var materialet därför självklart, och arkitekterna valde att omtolka utformningen av den traditionella ladan till en modern variant.

Trästrukturen är med sin värme och mjukhet också en blinkning till saltets grova och hårda yta, och arki­ tekterna hade såväl regionens jordbrukslandskap som skogskaraktär i åtanke vid utformningen. Tre av

lagerbyggnadens sidor är nedtill täckta av KL-träskivor som lutar mot triangelformade stöd av KL-trä. Vart fjärde triangelstöd kompletteras av limträpelare som sträcker sig upp mot de kraftigt dimensionerade takstolarna av limträ.

Den fjärde sidan har lämnats öppen, så att det ska vara lätt för en traktor att köra in på den 430 kvadrat­ meter stora ytan för att hämta och lämna saltet, allt skyddat av ett generöst taksprång.« • Övre delen av byggnaden är klädd med kanalplast som släpper in ljus och skapar lagom insyn samtidigt som det ger en sober ton.

• I det låga, öppna landskapet fungerar byggnadens silhuett som ett landmärke för regionen. w| goffart-polome.com

Fotot nummer 3, 2021 » trä! » 11

Bredden är styrkan hos Malmbäcks-Werken

”Med Prosmart nyttjar vi alla delar”

Malmbäcks-Werken tillverkar möbler, inredningar och komponenter i trä och träbaserade material – med allt vad det innebär.

För att utnyttja den breda verksamheten används Prosmarts affärssystem, vilket ger MalmbäcksWerken en tydlig struktur kring dokument, ordrar och kalkyl- och produktionsdelen.

Att Prosmart är ett lagom stort företag gör samarbetet med MalmbäcksWerken mer personligt där den kontinuerliga dialogen hela tiden står i centrum.

Prosmart System AB Industrigatan 44B 571 38 Nässjö

Trall av det rätta virket norratimber.se

0380-60 00 60 info@prosmart.se prosmart.se

DJÄRVA FORMER OVANPÅ GALLERIA

Påbyggnaden av trä inrymmer totalt 49 lägenheter. Hela byggnaden är som en stad i staden med såväl bostäder som flera samhällsfunktioner.

Kvarteret Forsete med centrumgallerian Utopia i Umeå har blivit som en egen liten stad i staden. Det senaste tillskottet är en djärv arkitektonisk påbyggnad som slingrar sig som en orm uppe på taket. » text Sara Bergqvist foto Jason Strong

nummer 3, 2021 » trä! » 13

U

meå växer så det knakar. Fram till 2050 är målet att dagens 130 000 invånare ska ha ökat till 200 000. Och det är ingen orimlighet. Umeå är en av få städer i Sverige som haft obruten tillväxt i 50 år, och industri och akademi expanderar mer än någonsin. Som ett led i det behöver fler bostäder byggas och staden förtätas – och i kommunen är man mån om att göra det på ett hållbart och trivsamt sätt. Bland annat handlar det om att bygga ihop dagens centrum med universitets­ staden som bara ligger 1,5 kilometer bort. Fastighetsbolaget Balticgruppen är involverad i flera sådana större projekt, där kvarteret Forsete med Utopiagallerian och de nya lägenheter­ na i bostadsrättsföreningen Glitne är ett av dem.

– Vi vill att varje projekt som vi gör ska tillföra något till staden och bidra till att Umeå blir en bättre och trevligare stad att leva och verka i. Tanken med kvarteret har varit att bygga en egen liten stad i staden, med butiker, restauranger, hotell, skola och lägenheterna högst upp som juvelen i kronan, säger David Carlsson, VD för Balticgruppen som äger Utopiagallerian och som utvecklat de nya bostäderna på toppen.

Uppdraget att rita den nya påbyggnaden gick till pris­ belönta danska arkitektbyrån BIG, Bjarke Ingels Group.

14 » trä! » nummer 3, 2021

Att påbyggnaden skulle göras av trä stod klart redan på ett tidigt stadium.

– När man bygger på en existerande byggnad gäller det att välja material som håller nere vikten och där det är möjligt att prefabricera så mycket som möjligt så att det går fort när man väl börjar bygga. Hållbarhetsperspektivet var ytterligare ett viktigt skäl till att välja trä, säger David Zahle, ansvarig arkitekt och partner hos BIG. Ju mer han studerade den befintliga byggnaden, desto mer

fascinerad blev han, både över de många olika funktionerna i byggnaden och av att den byggts på under så lång tid och innehöll så många olika stilar.

– Byggnaden blev som en historisk berättelse i sig och innehöll en mängd olika geometriska former – amorfa, run­ da, trekantiga och raka. Vi ville addera ytterligare ett lager i historien genom att tillföra en ny, stark form som skulle sätta sin prägel på byggnaden, snarare än att bara fortsätta på det som redan fanns, säger David Zahle.

En annan viktig kvalitet som han ville ta vara på handlade om utsikten. Genom att lyfta upp den bakre delen och låta

Byggnadens slingrande konstruktion höjer sig till fyra våningar i den bakre delen och sträcker sig fram över den främre delen, vilket ger alla utsikt mot Umeälven.

byggnaden anta formen av en våg, eller en orm som snor ihop sig över sig själv, får alla lägenheter fin utsikt bort mot horisonten. Som högst är påbyggnaden fyra våningar i bak­ kanten, men bara två våningar längst fram. Alla lägenheter förutom ettorna är byggda i minst två plan.

– På så vis blir det inte en första och en andra klassens lägenheter, utan alla får samma fina utsikt. Samtidigt gör byggnadens utformning att det blir väldigt stor variation på lägenheterna invändigt, vilket speglar den mångfald av önske­ mål som finns. Det gör att alla har chans att hitta exakt det som de drömmer om, i stället för en skapa kompromiss som många är ganska nöjda med, men ingen till hundra procent, säger David Zahle.

Att göra påbyggnader i trånga centrumlägen är alltid en utmaning. I det här fallet fanns en extra utmaning i och med att gallerian ursprungligen har bestått av tre olika byggnader, med olika typer av grundläggning som senare byggts ihop.

– De olika grundläggningarna består av platta på mark, äldre pålning och nyare pålning. Markförhållanden och den tillkommande vikten av Glitne gör att alla dessa grundlägg­ ningar kan komma att röra sig olika mycket. För att kunna

Arkitekt David Zahle

» VI VILLE ADDERA YTTERLIGARE ETT LAGER I BYGGNADENS HISTORIA.« fånga upp dessa rörelser går det en dilatationsfog genom byggnaden, säger Arno De Ryst, ansvarig arkitekt för projek­ tet hos Link arkitektur som stått för de invändiga delarna av byggnaden.

Hela påbyggnaden är gjord direkt på det befintliga taket, ovan­

på taktäckningen, som bara öppnats där det varit nödvändigt för att göra hisschakt och olika anslutningar.

– För att centrera lasterna har vi först lagt ett balkraster i stål. Det blir som ett slags nollnivå som Glitne är byggt på, och därefter kommer själva träkonstruktionen i KL-trä, berättar Arno De Ryst. » nummer 3, 2021 » trä! » 15

Försäljningschef Stig Axelsson

» MED KL-TRÄ BLIR BYGGNADEN UNGEFÄR FEM GÅNGER LÄTTARE.« Konstruktionen, där ingen sida är den andra lik, skapar stor variation mellan lägenheterna, där alla utom ettorna är byggda i flera etage.

» Stommen består genomgående av bjälklag och väggar av KL-trä, där KL-träskivorna har en tjocklek på 120 millimeter i väggarna och 150 millimeter i bjälklaget.

– Totalt har vi använt 1 500 kubikmeter KL-trä i projektet.

Genom att använda KL-trä blir varje kubikmeter ungefär fem gånger lättare än om man skulle använt betong, säger Stig Axelsson, försäljningschef hos Martinsons som ansvarat för alla träkonstruktioner.

På ett par ställen har man behövt förstärka med en tunn stålram. Detta för att konstruktivt hantera den utmanande arkitekturen med den utskjutande delen som kallas »ögat« samt den böjda delen. I övrigt är alla bärande delar av trä.

– Taket består av prefabricerade lättelementtakkassetter, för att snabbt kunna lyftas på plats och få det tätt, säger Stig Axelsson.

16 » trä! » nummer 3, 2021

Byggnaden har också flera synliga element av trä. Invändigt är golv, innerdörrar, trappsteg och handledare gjorda av ask.

På utsidan är golven i loftgångarna, balkongerna, mellan­ väggarna mellan balkongerna och gradängen på den gemen­ samma innergården klädda med lärkträ. Övriga ytor utom­ hus är omväxlande klädda med lärkträ och skiffer – skiffer på de ställen där det är markvärme.

– Fasaden är gjord av svart aluminium, med spetsar av guldfärgad aluminium runt fönstren. Taket är klätt med sedum på de övre delarna för att hantera dagvattnet och med gräs på de nedre delarna som är synliga från vissa av lägen­ heterna, berättar Arno De Ryst.

De rymliga balkongerna och den grönskande gemensam­ ma innergården i kombination med läget högt ovanför stads­ bruset skapar en tyst, nästan lantlig oas, med slående utsikt

över hela Umeå. Här finns också ett gemensamt spa med relaxavdelning, bastu och bubbelpool. Från alla lägenheter – som varierar mellan ettor och fyror i en mängd olika ut­ formningar och i storlekar mellan 34 och 130 kvadratmeter – är det enkelt att ta hissen ner till allt annat som erbjuds i byggnaden.

– Det innebär att man kan åka ner till gymmet eller affärerna utan att ens behöva sätta på sig ytterkläderna, säger Peter Norrman som är ordförande i nya bostadsrätts­ föreningen Glitne.

Själv bor han och hans fru i en trea på 80 kvadratmeter, efter

att ha flyttat hit från ett hus strax utanför staden.

– Det vi föll för var den stora uteplatsen. Det är fantastiskt att kunna sitta ostörd på den här stora altanen, helt utan

Glitne

umeå, sverige Arkitekt BIG och Link arkitektur.

Beställare Balticgruppen.

Konstruktör Sigma Civil. träkonstruktör Martinsons.

Yta 4 700 kvadratmeter. w| big.dk, linkarkitektur.com

insyn och ändå befinna oss mitt inne i centrum. Och arkitek­ turen är något alldeles extra. En artonåring som var här på besök tyckte att det är precis som att bo på Manhattan, säger Peter Norrman. nummer 3, 2021 » trä! » 17

Arkitekturen bygger på upprepningar och på att besökaren ska känna igen sig, men omfattar även unika lösningar, som ett underspänt fackverk med dragband av stål.

18 » trä! » nummer 3, 2021

Närproducerat sätter Skelleft

kulturhus teå i fokus

Sara kulturhus i Skellefteå är en av världens högsta träbyggnader som med sina 20 våningar sträcker sig 75 meter upp i luften. Trä! tog en första titt på projektet som nästan står klart. Byggnaden har förändrat stadsbilden och synen på vad som är möjligt att bygga av trä. Det mesta av råvaran, arbetskraften och byggtekniken har hämtats lokalt. » text Katarina Brandt foto Jonas Westling/Martinsons

nummer 3, 2021 » trä! » 19

J

ust nu växer Skellefteå åt alla håll och kanter och det pågår många olika aktiviteter för att utveckla staden inför fram­ tiden. Nya bostäder, arbetsplatser och infrastruktur tar form, och som kronan på verket reser sig Sara kulturhus som stadens nya landmärke. Medan Northvolts omtalade batteri­ fabrik täcker ett 40 fotbollsplaner stort markområde, och därmed blir en av världens största i sitt slag, siktar Sara kulturhus i stället uppåt mot en tätposition bland världens högsta träbyggnader.

Det ska sägas direkt. Skellefteå är inte någon duvunge när det kommer till träbyggande. Staden har en lång historia med många projekt och samarbeten som bäddat för att Sara kulturhus har kunnat uppföras. Sedan 2014 har kommunen en träbyggnadsstrategi, och totalt finns ett femtiotal referens­ projekt som helt eller delvis är byggda av trä. Mycket beror förstås också på närheten till råvaran som gjort att man se­ dan decennier bokstavligt talat har odlat trätraditionen. Men den viktigaste framgångsfaktorn är den unika kompetens som finns i regionen – från utbildning och forskning till företag som verkar i hela kedjan från skogen till arbets­ platsen. Det har gjort att satsningen på att bygga av trä har lett till ömsesidig nytta där alla aktörer delar kunskap med varandra, samtidigt som kommunen låter insikterna prövas i praktiken.

I arbetet med Skellefteås utveckling och väg mot målet om

90 000 invånare år 2030 har även kultur- och besöksnäringen en given plats. I juni 2015 tog stadens kommunfullmäktige därför beslut om att bygga ett nytt kulturhus. En öppen arki­ tekttävling utlystes i november samma år, och av de 55 inlämnade och godkända förslagen gick White arkitekter ut som vinnare med förslaget »Sida vid sida«.

– Vi ville bryta ny mark och såg tidigt en potential att rita ett höghus av trä. Att Skellefteå är med i föreningen Trästad och har en träbyggnadsstrategi gjorde att det fanns en tydlig vilja att bygga av trä och samtidigt våga testa gränserna. Vi mötte en beställare som hade erfarenhet av träprojekt, säger Robert Schmitz, ansvarig arkitekt på White.

Sara kulturhus fyller nu upp ett helt kvarter i centrala Skellefteå, mellan Möjligheternas torg och stadens blivande resecentrum. Namnet är inspirerat av en av Sveriges främsta författare, Sara Lidman, som föddes och växte upp i kommu­ nen.

Det nya kulturhuset rymmer sex scener, två gallerier, ett bibliotek och en foajé som med sin öppna och inbjudande planlösning och pampiga »kulturtrappa« blir en naturlig mötesplats. Fyra kärnverksamheter inom litteratur, scen- och bildkonst har flyttat in i form av Västerbottensteatern, Skel­ lefteå konsthall, stadsbiblioteket och Museum Anna Nordlan­ der, MAN. Dessutom rymmer byggnaden The Wood hotel med 205 rum, restauranger, spa, gym och konferensverksam­ het som kommer väl till pass för att möta den ökande turis­ men i regionen. Byggnadens olika kroppar är till både form och storlek skräddarsydda för de olika verksamheterna. Sam­ tidigt har det nya kulturhuset utformats med flexibilitet som utgångspunkt för att lokalerna enkelt ska kunna anpassas efter framtida behov.

– Kommunen som beställare har varit väldigt delaktig, engagerad och motiverad, vilket har varit A och O för » 20 » trä! » nummer 3, 2021

Kulturhusets olika huskroppar är anpassade till respektive verksamhet. Bilden är från november 2020 när modulerna till den 20 våningar höga hotellbyggnaden monterades.

nummer 3, 2021 » trä! » 21

» genomförandet. Det uppstod aldrig någon diskussion om att bromsa och göra om det här till ett betonghus, vilket har hänt i andra projekt, säger Robert Schmitz.

Till en början handlade mycket om att hitta rätt konstruktion

för huset. Här var Whites samarbete med byggnadsingenjö­ ren Florian Kosche till stor hjälp. Tillsammans med honom utvecklades två olika konstruktionssystem, ett för kultur­ huset och ett för den höga hotelldelen.

– Vi hittade ett bra samarbete med Florian, där våra kon­ cept skulle kunna utvecklas med olika typer av träkonstruk­ tioner. Den största skillnaden från tävling till färdig byggnad är att vi har träbjälklag i kulturhusdelen och inte samver­ kansbjälklag med trä och betong som vi först föreslog. I dag är det betong endast i mark och källare samt som förstärk­ ning på ett våningsplan som fördelar krafterna i stålfackver­ ket på plan fem. Vi har också betongbjälklag på de tre översta våningarna som ligger på träpelare och bidrar till att reduce­ ra svängningar, säger Oskar Norelius, ansvarig arkitekt på White.

Den lägre delen av byggnaden, som rymmer kulturhuset, består av en prefabricerad trästomme med korslimmat trä och limträ. Här har speciellt framtagna fackverk av trä och stål möjliggjort en både flexibel och öppen planlösning som öppnar för många olika aktiviteter och funktioner.

Tidigt i projektet bestämdes att 13 av den 20 våningar höga hotelldelen skulle byggas av prefabricerade rumsmoduler av trä, staplade på varandra mellan två hisskärnor av korslim­ mat trä. Klimatglaset som täcker modulernas yttervägg är monterat i fabrik. Efter montaget har husets fasad täckts med ett transparent yttre glas som skyddar fasaden mot vä­ der och vind. När solen ligger på alstras värmen mellan glas­ ytorna utanför rummet och kan ventileras bort.

– Prefablösningar kan innebära vissa begränsningar, men de kan också bidra till att sätta ramar som gör att vi faktiskt har råd att genomföra projekten. Arkitekturen är uppbyggd kring tanken att det ska vara enkelt att förstå huset. Vi lyfter fram det industriella och att allting är byggt i fabrik. Att ho­ tellmodulerna är staplade på varandra är en del av det arki­ tektoniska uttrycket, säger Robert Schmitz.

Brandsäkerhet har stått högt på agendan i byggnationen av Sara kulturhus. Utöver ett specialbyggt sprinklersystem är allt synligt trä brandskyddsmålat och hisschaktens insidor klädda med gips. Stommen i den höga hotelldelen är dimen­ sionerad för R90 och den lägre kulturhusdelen för R60, där R står för bärförmåga och siffran anger den tid i minuter som konstruktionen uppfyller sin bärande funktion vid en brand.

TK Botnia, med kontor i Burträsk några mil utanför Skellef­ teå, konstruerar och projekterar avancerade konstruktioner i lim- och KL-trä och är en av de lokala aktörer som ingått i pro­ jektet. De har projekterat trästommen på Sara kulturhus och ansvarat för all konstruktionsberäkning med ingående infäst­ ningar och smiden. TK Botnia har även stått för uppmodelle­ ring av stommen i 3D inklusive tillverkningsritningar av alla ingående byggnadsdelar och montagehandlingar för dessa.

– Det är en komplex byggnad, inte minst eftersom det är två olika konstruktionssystem som ska kopplas till varandra.

Den stora utmaningen för vår del har rört arbetet med den höga hotelldelen. Vi har fått lägga mycket kraft på att reduce­ ra svängningar, skapa stabilitet och fånga lasterna ner till grund. En stor fördel har varit närheten till produktionen av limträ och KL-trä hos Martinsons, säger Kristoffer Malm, kon­ struktionschef på TK Botnia.

22 » trä! » nummer 3, 2021

Arkitekt Robert Schmitz

» VI SÅG TIDIGT EN POTENTIAL ATT RITA ETT HÖGHUS AV TRÄ.« Det norska byggföretaget Hent har varit totalentreprenör för

byggnationen av Sara kulturhus och började projektera och kalkylera projektet efter en anbudstävling i mars 2018. Hent har i många år fokuserat på att bygga upp sin kompetens inom träbyggande och har under de senaste åren genomfört flera större projekt med trästomme. I mars 2019 stod Mjøs­ tornet i norska Brumunddal klart. Trähuset är 18 våningar högt och mäter cirka 84 meter, vilket gör det till världens nu högsta träbyggnad. Även om de två projekten skiljer sig åt rent byggtekniskt betydde kunskapsöverföringen från Mjøstornet mycket för att Hent skulle få uppdraget att bygga Sara kulturhus.

– Det är en sak att rita ett hus, en annan att bygga det.

Därför måste man attackera problemställningar, särskilt inom projektering, för att få byggbara lösningar. Det som kännetecknar det här projektet är att vi har jobbat i samver­ kan med varandra och med respekt för alla discipliner. Att de involverade har varit på plats under byggtiden har möjlig­ gjort korta processer och att vi fått en väldigt bra vi-känsla, säger Vegard Brå, projektchef på Hent.

Att bygga av trä ligger även i linje med Hents fokus på hållbarhet och målsättningen att minska klimatpåverkan i byggprojekten.

– Inom Hent har vi sedan länge haft ett stort fokus på håll­ barhet, och i vårt hållbarhetsprogram arbetar vi med flera av FN:s klimatmål där vår ambition på sikt är att bli helt klimat­ neutrala. Då är trä en förutsättning för att lyckas, fortsätter Vegard Brå.

Hållbarhet är på många sätt även den gemensamma nämna­

ren när det gäller utvecklingen av Skellefteå. Tanken är att staden ska fungera som en nationell spjutspets när det gäller grön omställning och hållbar stadsutveckling. Men hållbart byggande handlar inte bara om klimatet. Lika viktig är den mänskliga aspekten där Sara kulturhus öppnar för att både människor och verksamheter ska ges möjlighet att mötas över gränserna.

– Det här är ett publikt hus som ska vara öppet och till­ gängligt. Kulturhuset är också ett slags verkstad där det pågår en massa kreativa processer som resulterar i en utställning, en föreställning eller en konsert. Det är en mötesplats, men också en arbetsplats där det ska vara lika härligt att vara bak­ om scenen som framför. Från utsidan ska man se att det hän­ der saker på insidan, säger Oskar Norelius.

Men den kanske viktigaste hållbarhetsaspekten har varit samarbetet med den lokala träindustrin. Eftersom Sara kul­ turhus har bedrivits med arbetsformen partnering har detta varit ett uttalat fokus och gått i linje med Hents visioner.

Det är Martinsons i Bygdsiljum, sex mil utanför Skellefteå, som levererat stommen till Sara kulturhus. Den är tillverkad av limträ som använts till pelare och balkar samt KL-träskivor till väggar, bjälklag och tak. Projektet är Martinsons i särklass största, och under resans gång har 10 000 kubikmeter KL-trä och 2 500 kubikmeter limträ monterats.

– Det här var inte ett projekt som vi kastade oss in i. »

Den lokalt förankrade prefabriceringen har möjliggjort korta processer under byggtiden. Arkitekterna vill att det ska vara enkelt att förstå hur huset är uppbyggt.

nummer 3, 2021 » trä! » 23

Sara kulturhus erbjuder scener av olika storlek. Den största rymmer 1 200 sittande personer i tre våningar.

Sara kulturhus skellefteå, sverige

Arkitekt White.

Beställare Skellefteå kommun.

Konstruktör Florian Kosche (tävlingsbidrag), TK Botnia. yta Cirka 30 000 kvadratmeter. w| white.se, sarakulturhus.se

» Beslutet föregicks av många interna diskussioner och nådde ända upp på styrelsenivå. Hur förberedda var vi, vilka risker innebar det och vad hade vi att vinna på att gå in i projektet?

Vi landade i att vi hade kompetensen och att produktionen i vår nya KL-träfabrik kommit i gång på ett bra sätt. Varje ge­ nomfört projekt har gett nya erfarenheter som gör att vi i dag har exakt det management och den styrning som krävs i kom­ plexa projekt. Kulturhuset adderar en storhet till den erfaren­ heten, säger Jesper Åkerlund, VD på Martinsons Byggsystem.

I entreprenaden har Martinsons levererat KL-trä till träin­ dustriföretaget Deromes husfabrik i Renholmen utanför Skellefteå. De har monterat modulerna till hotellrummen som Martinsons sedan monterat på byggplatsen. Det har varit ett givande samarbete mellan två lokala aktörer som Jesper Åkerlund gärna ser mer av.

– Ska vi kunna ta oss an ett omfattande projekt som detta krävs lite olika typer av lösningar. Det innebär att vi träbygga­ re behöver vara öppna för att hitta nya samarbetsformer.

Med Sara kulturhus har vi visat att det hela vägen, från pro­ duktion via gestaltning, projektering och fram till montage, går precis lika bra att bygga stora massiva projekt i trä som i stål och betong. Jag är väldigt stolt över att ha fått vara med på den resan.

Trä! tar i ett kommande nummer en närmare titt på Sara kulturhus och dyker djupare i både arkitektur och konstruktion samt träffar besökare och representanter från de verksamheter som flyttat in i byggnaden.

24 » trä! » nummer 3, 2021

Projektanpassad interiörpanel

Varför missa något förbättrat för att det är annorlunda?

Mer exakt. Mer intuitiv. Mer samarbete.

BIM-programvara som lägger grunden för innovativ arkitektur och konstruktion – och helt nya sätt att kombinera material och geometri.

Det är mer än förändring. Det är framsteg.

Ta reda på mer på tekla.com/2021

‘Fondation Louis Vuitton’ i Paris, Frankrike. Modellerad i Tekla.

Tekla Structures 2021 är här.

Material: Studiopanel & Projektanpassad interiörpanel, brandskyddad furu Projekt: Angered Resecentrum Arkitekt: Wingårdhs Arkitekter

Vi erbjuder isolering av stegljud, stomljud och vibrationer.

VOLYMELEMENT

VIBRAFOAM ® VIBRADYN ®

www.vibisol.se Vibisol AB

l 0302-770 130 l info@vibisol.se

Vi kan interiörpanel i trä Moelven har under många år fått förtroendet att leverera materialet till flera stora projekt. Med vår långa erfarenhet, gedigna träkunskap och väletablerade projektavdelning är vi den naturliga träleverantören för många arkitekter och entreprenörer. Vilket projekt behöver du hjälp med?

Vi vägleder i valet av synliga träprodukter: Träfasad för flervåningshus • Trätak • Utemiljö Interiöra trä- och plywoodpaneler • Bastu Träslag • Brandskydd av trä • Behandlingar Miljöbedömningar • Miljöcertifieringar Moelven Wood Projekt 010-122 50 60 projekt.woodab@moelven.se www.moelven.se/WoodProjekt

26 » trä! » nummer 3, 2021

TEMPORÄR MÄSSHALL SKAPAD AV MODULER MED ELEGANTA VALV OCH GRANDIOS VOLYM I HJÄRTAT AV PARIS text Ellinor Thunberg photo Patrick Tourneboeuf

N

Den temporära mässhallen är placerad i parken invid Eiffeltornet och byggd av böjda fackverksvalv av limträ för att enkelt kunna monteras ner om tre år.

är Wilmotte & Associés architectes fick i uppdrag att rita en temporär och modulär mässhall och evenemangsarena som tillfällig ersättare för ståtliga Grand Palais valde de trä. De välvda elementen prefabricerades och möjliggjorde en pelarfri konstruktion – som går att återanvända.

Den monumentala byggnaden Grand Palais på Champs-Élysées hyser ett fyrtiotal evenemang för totalt omkring 2 miljoner besökare under ett vanligt år. Men den anri­ ka mässhallen som nu fyller 121 år var i stort behov av renovering. Därför slog sig Réunion des musées nationaux – Grand Palais ihop med organisationen Paris 2024 med målet att skapa en tillfällig byggnad – på en minst lika prominent plats i centrala Paris – där evene­ mangen kan hållas under tiden. Kronan på verket blir OS 2024 som ska arrangeras i den franska huvudstaden. Men före dess blir det såväl modevisningar som kultur, idrott och utställningar i de tillfälliga lokalerna som går under namnet Grand Palais Éphémère. Men där originalet från år 1900 består av enorma mängder sten och stål har den tillfälliga er­ sättaren fått en konstruktion av dubbla trä­ valv. Att man valde just parken Champs de Mars berodde bland annat på dess historia, världsutställningen 1867 ägde rum där. Den

nya byggnaden har vissa likheter – använ­ dandet av glas och välvda former, till exempel – med originalet om än i samtida tappning.

– Det första steget för oss var att se till tomtens form, som såg ut som ett kors, och tanken var att fylla hela ytan. Det andra vi tittade på var att bygga något som kan tas ner efter fyra år – så vi bestämde oss för att använda träelement. Det är mycket enklare att använda trä, och framför allt skulle vi kunna använda samma byggnad på en annan plats efter fyra år om vi valde bort betong, säger arkitekten och grundaren Jean-Michel Wilmotte på Wilmotte & Associés architectes.

Korset mäter 145 gånger 140 meter, med Eiffel­

tornet och militärskolan École militaire i varsin ände av den längre axeln. Det längre skeppet är 51 meter brett och det kortare 33 meter brett. Höjden på 20 meter, varav invän­ digt 16,5 meter, har anpassats för att även låta skolan få fortsätta sticka upp och ta plats i stadsbilden ovanför nykomlingen. Den välvda formen kom till eftersom man ville bygga 10 000 kvadratmeter helt utan invändi­ ga pelare. Varje valv består av två individuellt olika utformade och böjda limträbalkar med ett fackverk som förbinder dem. Det bildas en dubbel geometri med ett interiört enklare » nummer 3, 2021 » trä! » 27

» valv och en exteriört mer komplext böjd

form. Mellan varje valv placeras kortlingar.

I det stora korset är geometrin än mer kom­ plex för att ta upp möten och skapa en högre korsformad mittpunkt. Valven är monterade på höga stålramar ingjutna i betongplintar.

Projektledare Julien Davayat

» EN AV DE STÖRSTA UTMANINGARNA VAR DEN BEGRÄNSADE YTAN FÖR FÖRVARING OCH LOGISTIK.«

Totalt är det 44 valv som har prefabricerats i

östra Frankrike och därefter fraktats, monte­ rats och rests allteftersom. Var och varannan dag under arbetets gång restes ett nytt valv på plats. Det tog tre månader. Att bygga av trä med prefabricerade element gör att bygg­ naden mycket riktigt kan monteras ner och byggas upp igen, helt eller delvis. Men materialet valdes även eftersom det är förny­ elsebart och, i det här fallet, PEFC-certifierat från hållbart skogsbruk. Såväl Jean-Michel Wilmotte som projektledaren Julien Davayat

på GL events framhåller även en rad andra fördelar med valet av trä som rör själva byggprocessen.

– Att jobba med trä på plats gav oss en renare byggplats, med mindre damm, men även mindre oväsen jämfört med en kon­ struktion som kräver att man skär och ham­ rar i stålkomponenter. Att använda prefabri­ cerade element gav oss dessutom en god möjlighet att i vår produktionsenhet även

jobba nattskift, vilket inte var möjligt på byggplatsen med tanke på närheten till de boende i området, säger Julien Davayat.

En smidig byggplats passar fint i sjunde arrondissementet mitt i centrala Paris, men att bygga mitt bland historiska byggnader, turistattraktioner och bostäder för med sig andra utmaningar.

– En av de största utmaningarna var den begränsade ytan för förvaring och logistik.

Alla prefabricerade element var tvungna att levereras på rätt plats vid rätt tid – genom att vara bra på att förutse och koordinera allt i produktionsenheten.

Juliette Armand, eventansvarig på Grand Palais Éphémère säger att de bara har fått positiva reaktioner sedan byggnaden öppna­ de i början av sommaren. Under de få måna­ der som den hunnit vara öppen har de hunnit med event för diplomater samt ett kultureve­ nemang och ett branschevent inom mode.

– Både allmänheten och branschen är imponerade av byggnadens elegans, dess volym, proportioner och renhet, men också hur den integrerats i den gröna platsen Champ de Mars och den exceptionella vyn över Eiffeltornet, säger hon.

Tack vare att valven består av en inre och

Varje valv består av två individuellt formade limträbalkar, förbundna med ett fackverk, monterade på stålramar ingjutna i betong.

28 » trä! » nummer 3, 2021

yttre balk med fackverk emellan får byggna­ den ett yttre och inre skal, som ger fördelar såväl för akustik som ventilation och upp­ värmning med minskad energianvändning som resultat. Det transparenta material som täcker utsidan av valven och syns exteriört är en väv av polymer som tillverkats av minera­ ler i stället för olja, som kräver 90 procent mindre energi än produktion av glas. Dessut­ om kan det återvinnas helt. Sidorna av fack­ verket är belyst invändigt vilket gör att val­ ven exponeras genom väven. Insidan har »

I mittskeppet, där de fyra armarna möts, bildas en mer avancerad geometri som kräver en kraftigare dimensionering av valven.

Den välvda formen valdes för att invändigt kunna få en 10 000 kvadratmeter stor sal utan några skymmande pelare. nummer 3, 2021 » trä! » 29

I ändarna av axlarna ryms kontor, mötesrum och förråd men även nödvändiga faciliteter för besökare.

Grand Palais Éphémère paris, frankrike

Arkitekt Wilmotte & Associés architectes.

Beställare Réunion des musées nationaux Grand Palais i samarbete med Paris 2024.

Entreprenör & konstruktör gl events. budget 40 miljoner euro som täcker design, konstruktion, teknik och underhåll i fyra år samt nedmontering.

Yta 10 000 kvadratmeter. w| wilmotte.com

Mellan de böjda limträbalkarna i valven är det ståhöjd och gott om utrymme för tekniska installationer.

» isolerats och klätts med mörkmålade

akustikskivor.

– Byggnaden måste verkligen vara säker, akustiken måste vara perfekt … Allt måste vara perfekt! Men den måste vara lite elegant också, där den ligger mittemellan Eiffeltor­ net och militärskolan. Det här är en viktig del av Paris. Vi befinner oss inte i utkanten av staden, utan det är verkligen mitt i centrum, säger Jean-Michel Wilmotte.

Placeringen är noga uttänkt och harmoni­ serar med omgivningen. Dessutom speglar sig den omgivande arkitekturen i de glasade gavlarna, och statyn av den franska generalen 30 » trä! » nummer 3, 2021

Marshal Joseph Joffre som redan stod på plat­ sen har till och med byggts in i entrén.

– Den är väldigt stor, nära 15 meter hög! Vi kunde inte flytta den så vi lät den stå i entrén – det är väldigt trevligt eftersom det ser ut som om vi specialdesignat en utställningsyta för det här verket mellan dubbla glasväggar.

Det gillar jag väldigt mycket.

Det modulära systemet gör att byggnaden kan byggas på och ändras efter behov.

– Allt förbereddes i fabriken, och när val­ ven anlände reste vi dem vertikalt på marken och monterade fast dem mot de tidigare delarna. Det var ett väldigt enkelt system,

och vi hade kunnat göra en ännu längre byggnad.

Tanken är att byggnaden ska monteras ner efter OS 2024, och då ska även renove­ ringen av Grand Palais vara färdig. Demonte­ ringen beräknas ta sex månader, och kostna­ den är medräknad i budgeten. Efterfrågan på att få bygga upp modulerna helt eller delvis på annat håll är dessutom redan stor, enligt arkitekten. Inte konstigt kanske med tanke på smidigheten och hur självklar den känns.

Vi får dock inte glömma att grannen Eiffel­ tornet var tänkt som en tillfällig struktur, men den blev som bekant kvar.

Historien

informerar framtiden

Lösvirke för alla skalor – i alla tider Courtesy the Pavilion of the United States at the 17th International Architecture Exhibition at La Biennale di Venezia.

I USA:s bidrag till arkitekturbiennalen i Venedig är det lösvirkesbyggandet som står i centrum. För att både synliggöra och presentera den mest vanliga bygg­ nadstekniken i USA, samt höja lösvirkes­ konstruktionens status, har den ameri­ kanska nyklassicistiska paviljongen från 1930 kompletterats med en ny entré­ paviljong av lösvirke i fyra våningar. text Stina Hagelqvist

Paviljongen och utställningen är producerade

Chris Strong

av arkitekterna och lärarna vid arkitektur­ skolan, University of Illinois, Paul Anderson och Paul Preissner, som tillsammans med sina studenter också undersökt den ameri­ kanska lösvirkesarkitekturen genom ett antal historiska byggnader som presenteras i modellform i utställningen.

I Sverige hittar vi en handfull historiska varianter på lösvirkeskonstruktioner. Kors­ virke, skiftesverk, stavverk, resvirke och stolpverk är alla begrepp som refererar till äldre och regionala byggnadstekniker och principer som nyttjat lokalt tillgängligt vir­ ke. Gemensamt för dem alla är ramverkskon­ struktionen av trä. Skillnaderna står att finna i träslag, dimensioner, fyllnadsmaterial och inte minst i det estetiska uttrycket. Med såg­ verks- och trävaruindustrins expansion un­ der 1800-talets andra hälft erövras regelstom­ men av nättare och så småningom standardiserat konstruktionsvirke som säljs på postorder och med enkelhet fraktas på järnväg till närmaste station för avhämtning.

I USA står i dag, som det amerikanska bidra­

get till arkitekturbiennalen vill uppmärk­ samma, lösvirkeshusen för 90 procent av den totala bostadsproduktionen. Entrépaviljong­ en manifesterar hur lösvirkesbyggandet också kan ta sig monumentala former. Mål­ sättningen är att synliggöra det anonyma byggandet samt utforska lösvirkesbyggan­ dets möjligheter och estetiska potential.

Frågan här är dock inte om den amerikanska entrépaviljongen har lyckats i sin ambition, utan lösvirkesbyggandets framtidspotential.

Utbyggnadstakten, variationen samt om­ fattningen av den amerikanska lösvirkesarki­ tekturen som biennalens utställning under­ söker visar att metoden att bygga i lösvirke kan leva upp till de krav som ett samhälle i snabb utveckling ställer. Lösvirkeskonstruk­ tionerna följer med nybyggarna vägen väs­ terut under koloniseringen av Nordamerika och tar sig lika många former som behov.

Studenternas modeller visar lösvirkeskon­ struktioner med stor spännvidd i fråga om ålder, skala och funktion – från George Washington Snows magasin i Chicago från 1832 till Levittowns serietillverkade småhus från 1947.

Svenska motsvarigheter är inte svåra att finna

i landsbygdens lador eller 1920-talets småstu­ gor. Historien visar att lagstiftning är central både för utvecklingen och omfattningen av träbyggandet och att den kan hindra den­ samma. De så kallade Homestead Acts från 1841 respektive 1862 gav ett uppsving åt lös­ virkeskonstruktionerna medan 1874 års byggnadsstadga effektivt hindrade svenskt träbyggande i fler våningar än två fram till 1990-talet.

Lösvirkesbyggandets framgångsfaktorer, både i USA och Sverige, beror på materialets tillgänglighet: tillgången på virke, den snabb­ het och enkelhet med vilken lösvirke kan monteras och komponenter kombineras till

de mest kreativa och innovativa installatio­ ner samt lösvirkets – i jämförelse med andra materials – lätthet i transport och hantering och den i jämförelse okomplicerade byggpro­ cessen. Även hemmasnickaren kan sätta ihop enklare men hållfasta konstruktioner givet rätt dimensioner. Låter detta som något för framtiden och för en ny egnahemsrörelse i postpandemiska tider? Anderson och Preiss­ ner framhåller att lösvirkeskonstruktionerna var »a pragmatic solution to support infra­ structure needs«. Lösvirkesbyggande i stor skala framstår dock som så mycket mer än pragmatiskt, nästan utopiskt om det inte vore för det faktum att det redan är gjort och därmed kan göras igen. nummer 3, 2021 » trä! » 31

32 » trä! » nummer 3, 2021

Trä möter

Maria Block Blockark

» JAG VILL HA MER FOKUS PÅ DE ÄMNEN SOM KAN FRIGÖRAS INOMHUS.« Finanskrisen i Sverige i början av 1990-talet fick många unga arkitekter att sadla om. För Maria Block blev det i stället en möjlighet att fördjupa sig i det som var viktigast för henne – hållbart byggande. Sedan dess har hon fokuserat på att bygga miljöskonsamt, och här är några av hennes viktigaste tips. text & foto David Valldeby

Hur kom du in på hållbarhet och ekologiskt byggande?

– Jag har alltid varit intresserad av hur det ser ut bakom, vad vi bygger in och vad det får för konsekvenser. Under finans­ krisen åkte jag på en konferens som hette Eco Logical Architecture. Där träffade jag Varis Bokalders, och det visade sig att vi båda funderade på att skriva en handbok om ekologiskt byggande. Jag sökte bidrag för projektet, och den första utgå­ van av Byggekologi – kunskaper för ett hållbart byggande publicer­ ades 1997. Hittills har tre utgåvor getts ut.

Ni jobbar med en ny utgåva, vad är nytt?

– Det sker hela tiden nya saker – återbruk, kemikalier, nya material, kretsloppsfrågor, utveckling inom energiområdet och så vidare. Klimatgasutsläpp och klimatanpassning kom­ mer att bli avgörande för vår framtid. Utvecklingen måste vridas rätt under 2020-talet.

Hur får man till ett sunt och hållbart hus?

– Material- och produktval är betydelsefullt, men också tek­ nik och installationer. Det finns ett flertal miljöklassningssys­ tem att följa, men vi kan gå längre. Samverka med beställare och entreprenörer så att alla är införstådda med val och hel­ het. Och följ upp med arkitekten under byggtiden.

Har det kommit många nya material?

– Ja, och jag ser fram emot fler ekonomiskt gångbara bio­ baserade material. Men produkter kan även förändras över tid. Jag föreskrev länge en linoljeprodukt helt baserad på förnybara råvaror. Efter några år ringde jag och pratade med leverantören och det visade sig att de bytt till fossil råvara. Vi behöver hålla oss uppdaterade.

Vad är viktigt att tänka på?

– Mekanisk hopfogning är bra, både ur kemikalie- och åter­ brukssynvinkel – att använda skruv, spik eller dymling. Kemi­ kalier pratas det för lite om – i lim, fogmassor, fästmassor, silikoner, färg- och ytbehandlingar, epoxy, avjämningsmas­ sor och fogskum – allt som kan användas när trähus byggs.

Gör medvetna val, tänk på arbetsmiljö, inomhusmiljö och naturen i stort.

– Limträ och KL-trä med små mängder lim med acceptabla emissionsvärden skulle jag inte vara orolig för att bygga in, men fundera över alla byggskivor som används: OSB-, spånoch MDF-skivor. Jag brukar kolla så att det är så låga limhalter

Läs mer om material och hållbart byggande IVL:s rapport om klimatgasutsläpp för vanliga byggsystem i Sverige

Lista med kemikalier att undvika (utöver EU:s Reach-lagstiftning)

Info om nya material

Stiftelsen Byggekologi

w| ivl.se

w| materialdistrict.com

w| sinlist.chemsec.org w| byggekologi.com

som möjligt. Det kan variera relativt mycket mellan olika tillverkare. Träbaserat lim av lignin är under utveckling.

– Jag vill efterlysa mer fokus på de ämnen som kan frigöras från produkter till inomhusmiljö. Tyskland, Belgien och Frankrike har hårdare krav än Sverige och mäter flera ämnen, den enda avgivningen som mäts i Sverige är formaldehyd.

Vilka material ser du har större påverkan?

– De ytor som är exponerade mot inomhusmiljö är extra viktiga, men även inredning och elektronik påverkar. Vi har levt med trä i flera hundra år och vet att det fungerar – rena träprodukter är bra. Jag använder fossilfria produkter där sådana finns, såsom målarfärger. Tätskiktssystem, till exem­ pel i våtrum är extra svårt, där har jag valt att jobba med ett skivsystem av plywood med färdig yta där en mindre mängd lim utgör den sämre komponenten.

– Jag gillar lättbyggsystem för att de verkligen minskar klimatgasutsläpp. Det finns en intressant rapport från IVL Svenska Miljöinstitutet som jämför olika byggsystem för ett sexvåningshus där allt förutom stommen har samma para­ metrar. Den visar tydligt att träbyggandet är bättre ur klimat­ synvinkel.

Hur är det med grunden?

– Jag försöker att undvika cellplast och betong. Det finns en hel del forskning om trägrunder som är lovande. Jag brukar använda cellglasgrus och -skivor eller perlite. Det är långliva­ de material som inte lockar skadedjur och där fuktproblem undviks.

Du har jobbat en hel del med asp, berätta mer!

– Lövträ i Sverige är underutnyttjat. I Ryssland, Finland och Norge jobbar de både in- och utvändigt med asp. Det är vårt näst vanligaste lövträ efter björk. I Piteå använde jag regio­ nalt producerade aspspån, ett litet sågverk i Glommersträsk skaffade en hyvel för att kunna producera större mängder.

Behöver man jobba lokalt för att bygga ekologiskt?

– Det är fantastiskt att kunna jobba lokalt eller regionalt, men generellt står inte transporterna över tid för en jättestor del i en livscykelanalys, utan det är byggmaterial och drift som ger störst påverkan på miljön.

Vad kan man göra för driftsfasen?

– 75 procent av nybyggda flerbostadshus lever inte upp till energiberäkningen. Se till att husen blir intrimmade när det gäller styrning och reglering. Bygg ordentligt lufttätt och helst diffusionsöppet med förnybara isolermaterial. Jag job­ bar gärna med termitventilation. Det blir tyst och det krävs lite energi för drift. Jag jobbar lowtech där så är möjligt och hightech där det är nödvändigt. Bygg inte onödigt stort. Bästa energin är den som inte behöver användas. nummer 3, 2021 » trä! » 33

1

Ljus och rymd i flera zoner Forna tiders parstuga inspirerade Martina Eriksson när hon ritade Villa Lake/Streich. Temperaturzoner och rum som får flytta ut sparar energi och skänker förhöjd livskänsla. text Catrin Hellmark foto Emma Jonsson Dysell

I

Salthamn, på den gotländska klintkusten i väst, ligger Martina Erikssons moderna version av en parstuga, i dag hem åt Lisa Streich och Joe Lake och deras tre barn.

Två huskroppar, en högre och en lägre, binds samman av en tredje huskropp som bildar en mittzon.

– Det har jag tagit från de gamla parstu­ gorna på landsbygden. De finns i Dalarna, som jag kommer ifrån, men även i Skåne, Hälsingland och på Gotland, och bygger på att ha två volymer, i ett eller två plan, säger Martina Eriksson.

I parstugorna kommer man ofta in i en mittzon, en påbyggd del, så att man aldrig släpper varm luft rakt ut i vinterkylan.

– Här har jag lagt mittzonen mellan husen.

Och i parstugan värmde man ofta bara ena huset, det andra värmde man vid behov, som till fest eller bröllop, säger Martina Eriksson.

I Villa Lake/Streich återspeglas den tanken genom att ena delen bara används lite då och då. Den lägre kuben har ett gästrum nere och föräldrasovrum uppe, medan den höga ku­ ben rymmer ett socialt rum med allrum och kök. Därifrån löper en trappa till övervåning­ en med barnens rum och en yta för till

34 » trä! » nummer 3, 2021

2

exempel lek på loftet utanför. Ett stort bad­ rum ovanpå mittdelen är genomgångsrum till föräldrasovrummet.

– Lisas och Joes föräldrar bor utomlands vså när de är på besök stannar de ju lite läng­ re, men däremellan kommer de inte alls. Så gästrummet går att stänga ner, och så har jag lagt Joes och Lisas sovrum på övre plan. Där kan man dra ner temperaturen på natten och sova lite svalt. I andra huset kan man ha lite högre temperatur och också hjälpa till med en eldstad precis som i de gamla parstugorna.

1. Villa Lake/Streich med sina tre tydliga volymer. Ägarna längtade efter skogskänsla och naturliga material.

2. Räcket vid trappan och loftet har ett tunt stålnät som ger en fin genomsläpplighet med kontakt mellan våningsplanen.

3. Tallarnas skuggspel genom den stora fönstersättningens spröjs ger en »frusen musik« i det kombinerade allrummet/köket.

4. Invändigt domineras huset av furu, både oljad och obehandlad, även i badrummet.

Huset utgår från tankar om hur man byggde

förr: varje funktion har olika slags behov av temperatur. Inte som nu när man ofta bygger väldigt stora hus och värmer allt likadant, menar Martina Eriksson. Hon ritar hellre hus där skjutdörrar reglerar hur mycket som används och värms upp.

Här är kök och allrum i en öppen planlös­ ning, öppen upp i nock. Köket, med sin köksö och vackra öppna hyllor i gavelfönstret, är relativt litet – men mitt emot glasdörrarna finns ett utekök. Också det en följd av tempe­ raturtänk, men självklart också för umgänge under varmare dagar.

Villa Lake/Streich salthamn, gotland

Arkitekt Martina Eriksson. byggherre Joe Lake och Lisa Streich.

Konstruktör Algeba Byggkonsulter, Peter Kristensson.

Yta 135 kvadratmeter. kostnad Byggnad över grund, cirka 25 000 kronor/ kvadratmeter. w| m-arkitektur.se

Interiör 3

– Man kan förlänga köket utåt och ha förvaring och källsortering där. För behöver alla föremål ha 22 grader varmt? Det är dyrt att bygga, så om en del saker kan vara i andra typer av utrymmen så som man gjorde förr, i enklare byggnader eller platser, kan man få ner kostnaden.

Martina Eriksson talar sig varm för mång­ hussystemet som förr fanns på många håll och där varje hus hade sin funktion och tem­ peratur. Att tänka lite annorlunda än stora hus med allt i ett, dyra att bygga och där allt ska värmas. Hon arbetar också med halvkli­ matiserade zoner, som matkällare och orang­ eri, som nyttjar jordens förmåga att själv skapa kyla eller värme. På så vis kan huset »vecklas ut«, och Villa Lake/Streich är förbe­ redd för fler byggnader alltefter behov. Men temperatur handlar inte bara om ekonomi, menar hon: – Jag ser även olika temperaturer som en kvalitet. Att man känner när man går in i olika funktioner att de är anpassade inte bara i utseende och materialval utan också i tem­ peratur. Och att gården blir livsrummet, som när man går till matkällaren och känner att hösten är på väg. Allt man ritar ska ju bli

4

arkitektur och vara en upplevelse. Det ska stärka livet.

Villa Lake/Streich kan alltså sägas vara första delen som står redo att kompletteras: en basstation helt av furu, oljad bitvis men ofta obehandlad. I barnens avdelning gav sovplatserna i Dalarnas fäbodstugor, med gardiner att dra för, idén till sovkabysser, som ett eget rum i rummet. Den känslan förstärks av olika takhöjder, och Martina Eriksson har även lagt stor omsorg på att skapa mellanzoner: – Jag gillar zonerna mellan det mest priva­ ta och det sociala. Där du kan vara med men ändå lite avskärmad. Läsa, leka eller sitta med din dator. Så när barnen kommer ut ur sina sovkabysser kan de göra saker på loftet och samtidigt ha kontakt ner till köket och det sociala rummet med soffa, piano och böcker. Men det finns också vrår som inte syns nedifrån.

På egen hand eller med andra – överallt härskar ändå den magnifika vyn mot tallarna och vidare mot Östersjön. Särskilt i den socia­ la delen vars fasad domineras av en storsla­ gen fönstersättning.

– Målet var att förstärka upplevelsen av att

Arkitekt Martina Eriksson

» Jag gillar zonerna mellan det mest privata och det sociala.« bo bland träden. Lisa och Joe flyttade hit från Berlin och längtade efter skog, och tallar är bra för de släpper igenom ljus. Plus att de fångar vind, säger Martina Eriksson.

Trädens skuggspel förstärks i samverkan med fönsterväggen och blir en del av interi­ ören. Lisa Streich, som är kompositör, och Martina Eriksson skapade fönstret tillsam­ mans.

– Lisa var med och skapade fönstersätt­ ningen där skuggverkan och spröjsen skapar en typ av musikalitet. Idén kom från La Tour­ ette, ett kloster som Corbusier ritade. Föns­ tersättningen gjordes av musikern och mate­ matikern Xenakis, och det gjorde intryck på mig hur han utgick från ett särskilt system i musiken och »tonsatte« ett stycke via skug­ gor, spröjs och ljus. Man kan säga att det blev »frusen musik«, och så fick det bli även här. nummer 3, 2021 » trä! » 35

1. Byggnadsbevarande v tt a Fly

byggnaden

2. Byggnadsdelsbevarande

rmation / Adapti vt sfo åt an r e T g n i r e v no e R

3. Materialbevarande

k ru rb g in

Återbru

g

använ dn Åter

aration Rep

lut teria nyttja Ma rvinnin Åte

e nd

schning pfrä Up

k

åll

Underh

Ener gi

ing nter Nedmo Rivning

Figur 1. Forskarna Satu Huuhka och Inge Vestergaard har gjort en anpassning av den cirkulära modellen utifrån en byggnadskontext.

Cirkulärt byggande över tid De mest cirkulära byggnaderna är de som får stå över tid, så att de kan användas av flera generationer. Då blir också byggnadsvård en viktig del, genom att äldre byggnader anpassas till dagens behov så att de kan fortsätta att fylla en funktion. text Tobias Jansson foto Christoffer Skogsmo

Betraktar man äldre tiders byggande så inser

Handkraft Timmerhus

man snabbt att det på många sätt går hand i hand med den cirkulära ekonomin. Att bygg­ nader kunnat stå i hundratals år och så att säga har cirkulerats mellan generationer beror bland annat på att material och hant­ verk håller hög kvalitet. De har också tålt slitaget från många generationers ögon och åldrats vackert. Material och konstruktioner är sådana att äldre hus är som gjorda för att vårdas, genom enkelt underhåll och möjlig­ heter att byta skadade delar.

Byggmaterialen är i hög grad naturliga – massivt trä, tegel, kalk, linisolering, linolje­ färg – vilket gör att om en sådan byggnad

skulle stå och förfalla och, måhända hypote­ tiskt, slutligen återtas av naturen så skulle stora delar av den brytas ner, och det som blev kvar skulle inte åsamka skada i ekosyste­ met. Slutligen är byggteknikerna ofta basera­ de på reversibla lösningar, alltså att husen kan tas isär, och byggas upp någon annan­ stans, så som är möjligt med äldre tiders tim­ merhus, men också med exempelvis tegeltak.

Det finns en självklar logik i att de bygg­ nader som står över tid, som människor tyck­ er om och förvaltar så att de kan cirkuleras mellan generationerna, också är de bästa för miljön. De grönaste byggnaderna är de som redan byggts och som får stå kvar. Forskning har visat att det kan ta så lång tid som 80 år att kompensera för de växthusgasutsläpp som uppstår när man river och bygger nytt i stället för att bevara och renovera. Detta trots att de nya byggnaderna som man jäm­ förde med i studierna var mer energisnåla när det gäller uppvärmning.

Att låta byggnader stå över tid representeras

På timmerhus går delar att byta ut, husen kan även plockas ner för att sättas upp någon annanstans. På bilden en timrad magasinsbyggnad där syllstocken ska bytas ut.

36 » trä! » nummer 3, 2021

av de innersta cirklarna i teknosfären i mo­ dellen över den cirkulära ekonomin. Forskar­ na Satu Huuhka och Inge Vestergaard har gjort en anpassning av modellen utifrån en byggnadskontext, (figur 1). Den tydliggör på ett annat sätt att de grönaste – eller mest cirkulära – husen är de som redan är byggda och som underhålls och vårdas.

Byggnadsvård bör utvecklas till ett för­ farande som inte bara handlar om att ta

hand om äldre byggnader som är hundra eller flera hundra år gamla, utan också om att vårda och utveckla byggnader som är betydligt yngre än så. En del i att låta byggna­ der stå över tid handlar ju om att varsamt omforma dem så att de blir funktionella för samtidens människor. I stället för att riva en hel byggnad så kan man till exempel återan­ vända och utveckla en befintlig byggnad med påbyggnader för att möta efterfrågan på nya bostäder och lokaler.

Ett reportage i tidningen Trä! (2/2020) visar fyra aktuella svenska exempel på just detta, där byggnader som Trikåfabriken i Stock­ holm och Skellefteå Krafts kontor i Skellefteå fått ett antal nya våningsplan med trästom­ me. Trä är ju, förutom att det är mer klimat­ vänligt än betongkonstruktioner, förhållan­ devis lätt och gör det möjligt att förtäta stadsmiljön och öka livslängden på befintliga byggnader på ett flexibelt sätt.

Att vårda byggnader så att de kan stå över lång

tid är förstås ett tilltalande ideal, som också är nödvändigt ur ett klimatperspektiv. Men vad händer med allt rivningsmaterial? Enor­ ma mängder fullt funktionellt byggmaterial går i dag i containern på löpande band, som en perfekt illustration av den linjära ekono­ mins idioti. Rivning behöver gå från att vara demolering till att i högre utsträckning hand­ la om dekonstruktion av byggnader, där byggkomponenter bedöms och tas om hand för att säljas på en begagnatmarknad.

Det här tankesättet presenterades på ut­ ställningen Wasteland på konsthallen Vanda­ lorum utanför Värnamo sommaren 2018.

Den danska arkitektbyrån Lendager group hade i utställningen skapat ett antal koncept­ komponenter med utgångspunkt från mate­ rial som trä, betong, tegel och glas. Där fanns till exempel utsågade sektioner av

Kunskap Tillbyggnaden av trä på Trikåfabriken i Stockholm har gjort att den ursprungliga byggnaden har kunnat bevaras och uppdateras till moderna behov.

tegelväggar från rivningsfastigheter, som kan sammanfogas på nytt som färdiga block vid nyproduktion, där fanns rustikt råa fasad­ material gjorda av uttjänta fönsterramar och där fanns stora fönstersektioner sammanfo­ gade av kasserade fönster i olika storlekar.

Allt med en väldigt modern känsla. Är detta framtidens eller till och med samtidens upp­ daterade återbruk?

Tänk om vi kunde skapa demonterbar arkitektur, där det ingående byggmaterialet efter byggnadens användningstid kan

monteras isär och ingå i en ny byggnation?

Arkitektur som har äldre tiders reversibla lösningar som ideal? Precis det har den dans­ ka arkitektbyrån GXN strävat efter i Circle House, världens första bostadshus som byggs av material som ska kunna återanvändas utan att förlora i värde.

På ett sätt kanske Circle House representerar

en total motsats till att låta byggnader stå över tid. Projicerat mot framtiden så kom­ mer vi alldeles säkert att behöva byggnader

som är både och: Byggnader som kan stå länge, som tål ögats slitage och är gjorda för att vårdas – samtidigt som de är flexibla nog, med reversibla lösningar där det är möjligt, att låta oss omforma byggnaden i takt med att behovet av nya användningsområden utvecklas.

Texten skrevs ursprungligen för utställningen Långlivat som producerats av Slöjd och Byggnadsvård (Västra Götalandsregionen) och som nu cirkulerar i länet. Skribenten Tobias Jansson driver även bloggen CircularEconomy.se. nummer 3, 2021 » trä! » 37

Oas på innergård – i skug Mitt i ett av Paris betongkvarter från 70-talet har ett nytt flerbostadshus av trä smugit sig in som en del av områdets förtätning. Här öppnar sig en grönskande innergård och hemliga små rum som tillsammans med den japansk­inspirerade arkitekturen bildar en oas i området. Men att få allt på plats krävde många kreativa lösningar. text Marit Engstedt foto Charly Broyez

Att komma hem är en övergång från det publi­

ka till det privata. En punkt där den nödvän­ diga avskildheten mellan omvärlden och det intima äger rum. Så beskriver den franska arkitektbyrån Mars sitt projekt Paris XII, i hjärtat av Paris.

Från den sorlande stadens gator i det 12:e distriktet kliver man in genom porten till ett elvavåningshus, byggt i betongbrutalism på 1970-talet. Sedan förs man vidare till en inn­ ergård där stillhet och ett grönskande lugn 38 » trä! » nummer 3, 2021

möter alla sinnen. Lager av lågväxande barroch lövträd, undervegetation av ormbunkar och marktäckande växter följer med på den ringlande stenlagda gången. I fonden står det nybyggda trähuset i japansk stil, klätt i euro­ peisk douglasgran, med vertikala pelare och indragna balkonger med skärmdörrar på glidskenor. Den vindlande gången leder fram till en portal eller en baldakin med utskju­ tande träreglar, där ändträet har målats vitt med skyddsfärg. En detalj som även förstär­ ker arkitekturen.

Portalen är en passage in till en helt vit innergård, som kontrasterar mot den yttre trädgårdens gröna och trädbevuxna miljö.

Gården är ett utrymme som delas av alla efter­

som den leder in till respektive bostad, via gångbroar – som också tjänar som balkonger.

– Detta projekt erbjuder flera gömda och hemliga platser. När du passerar den existe­ rande byggnadens första lager upptäcker du en ny värld. Den första är en undervegetation,

1. Trähuset i japansk stil, är klätt med panel av europeisk douglasgran och har vertikala pelare som bär upp varje våningsplan. De indragna balkongerna bidrar till att skydda fasaden och skärmdörrarna mot väder och vind.

2. Den vita innergården leder, via trappor och loftgångar, till respektive lägenhet.

Paris XII

paris, frankrike Arkitekt Mars architectes.

Beställare Gecina.

Konstruktör Scyna 4.

Träkonstruktör Sylva conseil.

Yta 716 kvadratmeter. w| mars-architectes.com

1

2

uggan av äldre kvarter med växter och olika låga träd och en ring­ lande stenlagd gång som leder mot entrén.

Sedan finns ett andra landskap på gården innanför som optimerar ljuset genom de vita väggarna, säger Julien Broussart, arkitekt på Mars architectes.

Huskroppen är smal, och de 14 genomgå­ ende lägenheterna vetter dels mot den grön­ skande trädgården, dels mot den vita inner­ gården. På trädgårdssidan har vardagsrum och sovrum tillgång till balkonger. Rummen kommunicerar med varandra genom ett dubbelt system av skjutdörrar, på var sida om den fasta väggen i mitten. Det ger ett flöde i lägenheten med möjlighet till rund­ passage.

På den vita gårdssidan ligger entré, kök och badrum som alla får naturligt ljus. Plan­ lösningen gör att rördragningar och annan teknik kan koncentreras till ett centralt schakt i de bärande konstruktionsdelarna, och här finns även förvaring och garderober integrerade. Precis som vardagsrummet och

sovrummet är alla rum anslutna till varan­ dra genom skjutdörrar. Detta förstärker den asiatiska inspirationen men är även plats­ besparande.

Raphaël Renard är arkitekt på Mars archi­ tects och berättar om planritningarna: – Vi strävar efter att rita lägenheter som vetter åt två håll. Vi tror på de självklara kva­ liteterna som medföljer genom att man får naturlig ventilation och solljus i alla rum och ett optimalt flöde. Det finns även balkonger eller terrasser till alla lägenheter. Det har inte bara med estetik och livskvalitet att göra utan också med säkerheten. Vi skulle inte kunna göra en träbyggnad utan en del säker­ hetstänk.

Det mest uppseendeväckande med denna ny­

byggnation är dock inte den prunkande mil­ jön, arkitekturen eller den genomtänkta planlösningen. Det som fascinerar är hur allt kom på plats, med tanke på att gården är omgärdad av flera höghus.

År 2012 fick Mars architects uppdrag av fastighetsbolaget Gecina att göra en studie av hela dess bestånd i Paris. Nya stadsplaner och lagar för staden gav möjlighet till förtätning i stadskärnan. Detta byggnadsprojekt är en del från studien och slutfördes i oktober 2020.

Ingången i projektet var att designa en byggnad och en miljö som skulle vara exem­ plarisk i enlighet med aktuella krav och aspekter som miljö, konstruktion och livs­ kvalitet för de boende. Det skulle vara ett kvalitetshus när det gäller insläpp av natur­ ligt ljus, arkitektonisk atmosfär och miljö­ medvetna material. Dessutom skulle man sträva efter en låg energianvändning, i såväl konstruktion som byggnation.

Eftersom tomten är omgiven av ett flerbo­ stadskomplex krävde bygget en del innovati­ va idéer. Alla konventionella lyftanordningar och all passage via luften var uteslutet. Sam­ tidigt var det absolut nödvändigt att entrén i den befintliga byggnaden fortsatte att funge­ ra för de boende även under byggtiden. » nummer 3, 2021 » trä! » 39

Coeur d’îlot

Avenue de Saint Mandé

4

3

5

» Dessa begränsningar ledde till att all tillför­

sel av material skedde genom parkeringshus­ et, under mark. Garaget förbinder gatan utanför med innergården, via källaren. Men där fanns ont om utrymme. Maximal passage tillät 3,5 meter bredd och 2,3 meter fri höjd.

Förutom begränsningarna i tillgänglighet fanns även viktbegränsningar, eftersom ny­ byggnationen är placerad ovanpå det befint­ liga garaget. Lösningen blev att utföra bygget i prefabricerade träelement som kunde föras in till gården via garagets trånga passager. På gården borrades parkeringens övre platta upp för att den vägen hämta byggelementen, vilka sedan kunde monteras ihop.

Förutom träets inneboende kvalitet, som

lagring av koldioxid, var det viktigt att 40 » trä! » nummer 3, 2021

6

prefabricera moduler av trä. Det blev en ra­ tionalisering av konstruktionen och minska­ de tiden för uppförandet. Dessutom utveck­ lades idén till att göra ett träprojekt som helt kan demonteras – den dag det behövs.

För genomförandet var det nödvändigt att uppmana och utmana byggföretag och leve­ rantörer att anpassa sig till projektets ambi­ tioner och begränsningar. De behövde vara flexibla och kreativa. Till exempel använde man sig av design- och konstruktionsmodel­ ler i BIM, där en 3D-modell skapas i byggpro­ cessen för att projektera och visualisera pro­ jektet.

Genom detta fick man skräddarsydd pre­ fabricering, konstruktionsoptimering av vikter samt dimensioner och utrustning anpassad till platsbegränsningarna.

3. Entrén, med sina vitmålade ändträn, visar vägen in till den inre vita gården.

4. Strategi för transport och montage av modulerna.

5. I interiören har man kombinerat vita väggar med olika träslag i golv, tak och fönsterpartier.

6. Trähuset har smugits in mitt i ett av Paris betongkvarter från 70-talet och är skapat utifrån en studie om nya möjligheter till förtätning i staden.

Arkitekterna säger att projektet krävde en innovativ metodik som kombinerade spjut­ spetsteknik och hantverk. De poängterar att det är viktigt att ägna uppmärksamhet åt konstruktionsdetaljer såsom sammanfog­ ningar, proportioner och användandet av olika träslag – för att få fram en bra kon­ struktion i kombination med god estetik.

VI UTVECKLAR TRÄBYGGNADSKONSTEN GENOM TYSTA HUS Med ödmjukhet och nytänkande skapar vi framtidens tysta och miljövänliga byggnader tillsammans med våra kunder och deras projektteam. Vi hittar attraktiva klimatsmarta lösningar för hållbart byggande i naturliga material, med människan i centrum Vårt specialiserade team erbjuder mer än 50 års erfarenhet inom branschen och leder utvecklingen av mät- och beräkningsverktyg för att säkerställa rätt kvalitet på rätt plats.

VT-dBlock – Nytt golvsystem Vibratec har en ny lösning för ett kreativt boende.

Ljuddämpande – Justerbart – Enkelt

Vibratec Akustikprodukter AB Hantverkaregatan 7 | 76130 Norrtälje | Sweden 0176 20 78 80 | info@vibratec.se | www.vibratec.se

ACOUWOOD 010 - 788 18 70 info@acouwood.com www.acouwood.com

WÜRTH TECHNICAL SOFTWARE II – träkonstruktion Fördelar med Würth Technical Software II • Ekonomiskt - programmet föreslår den mest ekonomiska lösningen • Säkert - tar hänsyn till alla kant- och inbördesavstånd • Snabbt - visning av laster och antal skruvar som krävs i realtid • Verifierbara beräkningar • Innehåller elva beräkningmoduler

Ladda ner programmet

GRATIS

Har du frågor, kontakta: Peter Nyström, teknisk rådgivare 070-374 30 60 peter.nystrom@wuerth.se

3.2 Spikplåtar, beslag och fästdon

3.2 Spikplåtar, beslag och fästdon

80 10 10 10 10 10 10 10 10

9 + 9 st ankarspik 4,0 × 40 eller ankarskruv 5,0 × 35

Sprint med låsfjäder Kopplingsbeslag A1 Kopplingsbeslag A2

20°-45°

20

60 10 10 10 10 10 10

20

Takstolshandbok

Ändbeslag A

40 10 10 10 10

20

Spännband 1,5 × 40 SUB 350 eller 2,0 × 60 SUB 250

Vantskruv med låsmutter

5 st skruv M5 8,8

5 st skruv M5 8,8

5

5

Stabilisering av takkonstruktioner

5

Läsvärt

från Svenskt Trä

UTGÅVA 1:2021

9 + 9 st ankarspik 4,0 × 40 eller ankarskruv 5,0 × 35

Kopplingsbeslag B Sprint med låsfjäder Ändbeslag A Figur 3.3 Dragband

Figur 3.4 Exempel på mått för dragband

Figur 3.5 Exempel på dragbandssystem för takkonstruktioner

Dragband

Tabell 3.4 Dimensionerande bärförmåga för dragbandssystem

Dragband används vanligtvis för stabilisering och infästning av takkonstruktioner. De används även till vindkryss i bjälklag och väggar.

För att dragband ska få avsedd funktion är det viktigt att de monteras väl spända och att infästningar dimensioneras enligt gällande normer.

Dragbanden tillverkas av galvaniserad stålplåt med mått enligt tabell 3.2 och med 5 mm hål för montering med ankarspik eller ankarskruv.

Dimensionerande bärförmåga för dragbanden bestäms av nettotvärsnittet och stålkvaliteten. Tillverkare av dragband har ofta i sina datablad tabellerat värden för dimensionerande bärförmåga, se tabell 3.3.

Lastvaraktighetsklass kort, klimatklass 2

2,0 × 40

Tjocklek (mm)

Längd (m)

40

50

2,0

60

50

2,0 × 80

2,0

80

50

3,0 × 40

3,0

40

50

2,0 × 60

2,0

Bredd (mm)

2,0 × 40

36

22,5 30,0 22,5

20,2 21,0

Figur 3.6 Balksko

Det är fördelaktigt från ekonomisk synpunkt att använda sig av standardbeslag och spik från standardsortimentet. Specialtillverkade beslag blir i regel betydligt dyrare, men kan vara motiverade av tekniska eller arkitektoniska skäl. En rad byggbeslag har utvecklats för olika ändamål: • • • •

12,0

2,0 × 60 2,0 × 80

21,0

45° 20°− 45°

3.2.2. Spik, skruv och beslag

Dimensionerande bärförmåga (kN)

3,0 × 40

20°− 40°

9 + 9 st 5,0 × 35

Färdiga dragbandssystem kan användas vid stabilisering av takkonstruktioner. Systemen byggs upp av ändbeslag, kopplingsbeslag och dragband. De olika delarna sammankopplas med skruv, se figur 3.5.

Uppspänningen sker vanligtvis med vantskruvar och det finns olika beslag för infästning i trä eller betong.

Tabell 3.3 Exempel på dimensionerande bärförmåga för dragband Typ

Dragbandsvinkel

9 + 9 st 4,0 × 40

Dragbandssystem för takkonstruktioner

Tabell 3.2 Vanligt förekommande dimensioner för dragband Dragband

FRd (kN)

Ankarspik eller ankarskruv 9 + 9 st 4,0 × 40

a) b)

Balkskor för avväxlingar.

Vinkelbeslag för att fästa takstolar till hammarband.

Universalbeslag är ett alternativ till vinkelbeslag.

Gaffelankare för att förankra takstolar.

c)

Spik och träskruv

d)

Förband med spik, skruv, universalskruv eller träbyggnadsskruv är enkla lösningar som används i stor omfattning vid förband med trä.

Spikarnas och skruvarnas förmåga att ta både tvär- och dragkrafter tillsammans med deras enkelhet att användas på byggarbetsplatsen har bidragit till infästningsmetodens popularitet. Vid infästningar där spikningsplåtar eller vinkelbeslag används är det vanligt att använda både ankarskruvar och ankarspikar.

Figur 3.7 Exempel på spik och träskruv i träförband a) Ankarspik. Används i kombination med byggbeslag. b) Ankarskruv. Används i kombination med byggbeslag. c) Träbyggnadsskruv. Med specialutformade gängor.

Behöver inte förborras. d) Universalskruv. Med övre och undre förankringsgängor för två virkesstycken.

Takstolshandbok

Takstolshandbok

4.4 Anslutningar av tak för vinkelbyggnader

4.3 Takfotsutförande

≥150

4.3 Takfotsutförande

1

Woodlife Sweden skellefteå, sverige Sverige har en lång tradition av att använda 8–30 september naturens råvaror i samhällsbyggandet.

Woodlife Sweden sätter användaren av den byggda miljön i centrum. Besökaren tas med på en resa genom Sverige med dess olika klimat och förhållanden – från stad till land, och från småskaliga till stadsomvandlande projekt. Att utställningen dessutom nu befinner sig i nyöppnade Sara kulturhus skapar samband som gör den än mer intressant. w| sarakulturhus.se 42 » trä! » nummer 3, 2021

Tillverkare av takstolar kan leverera anpassade takstolar för anslutningar mot befintligt tak. Exempel på detta är sammanbyggnadstakstolar som reses och monteras efter ränndalens lutning. Vid anslutning mot ett tak kan det ibland finnas behov för extra förstärkning på grund av avsaknad av upplag. Förstärkningarna kan göras med extra takstolar, eller med balkar av limträ alternativt stål, se figur 4.13 och figur 4.14.

Avväxling med extra takstol Takstol huvudbyggnad

A

Balksko

B

Sektion A-A

B

Avväxling med stålbalk

Extra takstol

Sektion A-A Sektion B-B

Figur 4.11 Öppen takfot

Figur 4.12 Takfot, utförande med brandklassad ventil Stålbalk Sektion B-B Sektion A-A Limträbalk Avväxling med limträbalk

Sektion B-B Figur 4.13 Exempel på upplag vid anslutning mot huvudbyggnad

56

Figur 4.14 Tre olika upplagsalternativ vid anslutning mot huvudbyggnad, sektion A-A, figur 4.13. Eventuella ändringar av takstolens utformning vid upplagen får inte göras utan godkännande av takstolsleverantör.

Takstolshandbok

Takstolshandbok

bärförmåga, stadga och beständighet. Till eu­ rokoderna har nationella val gjorts som utgår från medlemsstaternas olika förutsättningar avseende geologi, klimat och kulturella förut­ sättningar. Dessa nationella val för Sverige an­ ges i Boverkets föreskrifter om tillämpning av

In Praise of Shadows

Swedish Design Movement paris, frankrike Under september tar över trettio 3 september–3 oktober svenska företag från designbranschen plats på Svenska institutet i Paris för att synliggöra Swedish Design Movement och den förändringskraft som finns hos svenska designföretag. Svenskt Trä har i samverkan med Sveri­ ges Arkitekter initierat en paviljong, »Le Pavillon hexagonal«, till trädgården på Svenska kulturhuset. Paviljongen, av svensk furu, blir under designmånaden en symbol för vänskap och dialog. w| paris.si.se

4.4.1 Anslutningar av fackverkstakstolar för vinkelbyggnader

A

57

europiska konstruktionsstandarder, EKS 11 (BFS 2019:1).

Beställ en tryckt Takstolshandbok eller ladda ner som pdf. w| svenskttra.se/publikationer-start/ publikationer/takstolshandbok

EN TIDNING MED INSPIRERANDE ARKITEKTUR FRÅN SVENSKT TRÄ » NUMMER 2 » 2021

EN TIDNING MED INSPIRERANDE ARKITEKTUR FRÅN SVENSKT TRÄ » NUMMER 1 » 2021

EN TIDNING MED INSPIRERANDE ARKITEKTUR FRÅN SVENSKT TRÄ » NUMMER 3 » 2021

TÅGSTATION BLEV KVARTER AV TRÄ BANK BYGGER ett ovanligt samarbete CIRKULÄRT SLÄTKNUTAR I BRANT BACKE VÅGAD PÅBYGGNAD MED UTSIKT trä möter Kai Strehlke NYA HÖJDER MED paris i hjärtat avkunskap LOKAL SAMVERKAN Modern grund EN EGEN VÄRLD med träpålar BAKOM FASADERNA

Med skogen som granne

Jonas Westling/Martinsons

Kalendariet

Avsikten med Takstolshandbok är att hjälpa konstruktörer och projektörer att dimensionera och projektera takkonstruktioner med takstolar av trä. Boken beskriver takstolar av trä och ut­ förandet av olika takkonstruktioner av trä samt ger bakgrund och vägledning gällande stabilise­ ring av takkonstruktioner med takstolar av trä.

Den belyser också några av de många til�­ lämpningar där trätakstolar används i dag.

Handboken riktar sig huvudsakligen till kon­ struktörer och projektörer, men även till stu­ denter, byggentreprenörer och andra aktörer inom byggprocessen.

Takstolshandbok refererar huvudsakligen till europeiska konstruktionsstandarder och euro­ koder som är gemensamma dimensionerings­ regler för byggnadsverk vid verifiering av

Figur 4.10 Inklädd takfot

Det är vanligt förekommande att takkonstruktionen ansluter mot ett annat tak. Vinkelbyggnader och vindskupor är exempel på anslutningar där det krävs avväxlingar för att föra över laster.

≥150

Takstolshandbok – stabilisering av takkonstruktioner Svenskt Trä & Svenska Takstolsföreningen (sv) 978-91-985212-0-7

4.4 Anslutningar av tak för vinkelbyggnader

Takfotens utformning och takstolens tass kan varieras i stor omfattning. Utformningen bestäms ofta utifrån arkitektoniska aspekter men även funktionen med avseende på luftning av taket spelar in.

De två vanligaste principerna av takfot är inklädd takfot respektive öppen takfot, se figur 4.10 och figur 4.11. Önskas mer specifik utformning av takstolens tassar bör måttuppgifter lämnas till takstolstillverkare i så tidigt skede som möjligt.

Ventilerade vindar är en vanlig lösning i Sverige. En 50 mm öppning eller 1 ∕ 300 av takytan krävs vanligtvis för att uppnå tillräcklig ventilation. Topografi, klimatförhållanden och vind kan dock reducera den effektiva ventilationsarean till praktiskt taget ingenting, beroende på den rådande vindstyrkan. Placeringen av parallellfackverk kan medföra att luftningen minskar och ska beaktas vid projekteringen.

Takfotskonstruktioner med luftning av vindar möjliggör brandspridning av fasadbränder in till vinden. Vindsbrand sprids ofta horisontellt över brandcellsgränser och leder till stora skador, ofta totalskada. För att förhindra brandspridning till vinden via luftspalten kan en brandsäker luftspaltsventil placeras i luftspalten. Vid eventuell brand sluter dessa tätt och motverkar således spridningen av branden. Det finns även typgodkända takfotsventiler för tät takfot, se figur 4.12.

≥150

Takstolshandbok

37

Eleganta valv och grandios volym

trä möter

Maria Block

ISHALL SKAPAR GEMENSKAP FRAMTIDENS MATBUTIKER GRENVERK FÖR TERAPI trä möter

Åke Axelsson kunskap

Digitalisering för miljön

nybyggnation i historisk miljö

Tre volymer med egen form

kunskap

Byggnadsvård för hållbarhet

4 december 2021 | Trä! nummer 4 Ett färskt nummer av Trä! Nordens största arkitekturtidning distribueras i Sverige och internationellt. Vill du också bli inspirerad, upplyst och informerad kring hållbar och nyskapande arkitektur?

Prenumerera gratis här: w| tidningentra.se

Arkitekten berättar ”Förskolan är belägen i en sluttning där vi ville bevara så mycket som möjligt av grönskan. Stor möda lades på att behålla den stora gamla eken. I utformningen önskade vi ge associationer till en trädgårdspaviljong med en lekfull fasad av fibercementskivor i gröna nyanser som monterats i ett diagonalt och oregelbundet mönster. Den rektangulära volymen bryts upp med varierande takfall som klätts med sedum och solpaneler. Valet av Cembrit Solid var givet utifrån minimalt underhåll, brandsäkerhet och fina kulörer” Anne Oresten, Visbyark AB. Förskolan är projekterad enligt miljöbyggnad silver och byggd av Flexator.

Fler bilder på förskolan Backen finns på cembrit.se

Posttidning B Avsändare: ARBIO Box 55525 102 04 Stockholm

SNABBT. SMART. SNÄLLT. KL-TRÄ FRÅN SETRA Att bygga med KL-trä är en grönsam affär. Alltså en som alla inblandade tjänar på: Du, naturen och samhället. För KL-trä är ett förnybart alternativ till betong och stål, som står för en stor del av byggbranschens klimatpåverkan.

I vår KL-träfabrik i Långshyttan kan vi producera de största KL-träelementen på marknaden och fräsa fram urtag för dörrar, fönster och installationer direkt i byggelementen. Det gör både logistik och byggande smidigare och snabbare.

Och all råvara kommer från ansvarsfullt brukade skogar i vårt närområde.

Läs mer om vårt KL-trä och hur vi kan hjälpa dig att bygga grönsammare på setragroup.com/kl-tra