Världen idag Närbild – Tema: Normkritik by Världen idag AB

ETT FÖRDJUPANDE MAGASIN FRÅN NYHETSTIDNINGEN VÄRLDEN IDAG

TEMA

Normkritik

Så tycker de politiska partierna om genust eo riernas präglande av samhälle t

Alf Svensson oroas över samhällsutvecklingen

”Utan normer får vi anarki” LEDARE

INTERVJU

VITTNESMÅL

GRANSKNING

Genusteoretiker blundar för biologiska fakta

Hjärnforskare om könsskillnaderna

Student ser hur genusteorierna tar över

Normkritisk agenda bakom SVT-innehåll

Ledare Det här magasinet är en sektion av nyhetstidningen Världen idag. Ansvarig utgivare: Lukas Berggren Redaktör: Jonas Adolfsson Grafisk form: Jonas Bergkvist Layout: Julia Nordh, Camilla Lindmark Hörlin Omslagsfoto: Rickard L.Eriksson Tryckeri: V-TAB © 2018 KONTAKT Adress: Världen idag, Box 6420, 751 36 Uppsala Tel: 018-430 40 00 (9-11, 14-16) Mejl: kundtjanst@varldenidag.se Hemsida: varldenidag.se

OM VÄRLDEN IDAG Världen idag är en rikstäckande och obunden nyhetstidning på kristen grund. Den startade som veckotidning i september 2001 och blev tredagarstidning i maj 2004. Tidningen kommer ut på måndagar, onsdagar och fredagar. Och ständigt på webben. Redan första året publicerades avslöjande artiklar som nominerades till Stora journalistpriset och vann Guldspaden. Ett signum för Världen idag är en aktiv och orädd nyhetsjournalistik tillsammans med en tydlig opinionsbildning. Tidningen har dessutom en ambition att bedriva bibeltrogen folkbildning om kristen tro och kristet tänkande. Genom människors vittnesbörd och berättelser från församlingar är tidningen också en röst för förnyelse och väckelse inom kristenheten. Ledarskribenter på Världen idag är Per Ewert, Ruth Nordström, Stefan Swärd, Olof Edsinger, Stefan Gustavsson och tidningens chefredaktör Lukas Berggren. Andra frekventa skribenter är bland annat Ulf Cahn, Joakim Lundqvist, Linda Bergling, Lina Nielsen, Dan Salomonsson, Hans Weichbrodt, Berit Simonsson, Tomas Sandell och Paul Widén. Världen idag är en allkristen tidning och har läsare från en stor bredd av kyrkor, med tyngdpunkt bland frikyrkorna. Den största andelen läsare tillhör pingströrelsen. Tidningen har 900 aktieägare och ordförande i styrelsen är Per-Olof Eurell. Lukas Berggren är vd, ansvarig utgivare och chefredaktör.

Genusteorier utan vetenskapligt stöd

et är skillnad på pojkar och flickor, på män och kvinnor. Tänk att det har blivit kontroversiellt att uttrycka en sådan självklarhet, trots att påståendet har tydligt stöd i forskningen. Studier på nyfödda barn har till exempel visat att flickor är mer intresserade av andra människor, medan pojkar är mer intresserade av tekniska leksaker. Och eftersom skillnaderna är tydliga redan bland nyfödda kan de varken skyllas på ”patriarkatet” eller på fostran in i olika könsroller. Vi har inte blivit olika, utan är olika. De biologiska skillnaderna blir tydliga även senare i livet. Fler kvinnor väljer till exempel att utbilda sig inom vårdande yrken, medan fler män väljer att utbilda sig inom tekniska yrken. Det innebär inte att flickor inte får leka med bilar och utbilda sig till ingenjörer, eller att pojkar inte får leka med dockor och utbilda sig till sjuksköterskor. Det innebär heller inte att det inte finns en variation inom respektive grupp. Självklart är det så, och självklart ska både män och kvinnor ges samma förutsättningar att välja både utbildning, yrken och annat.

uttrycker det så här längre in i tidningen: ”De [genusteorierna] är problematiska eftersom många av dessa teorier ignorerar biologi. Då är det inte ett vetenskapligt förhållningssätt, utan ett religiöst förhållningssätt. Man har bestämt sig för en slutsats innan man har undersökt hur det ligger till.” Vetenskap och beprövad erfarenhet ersätts med ideologi och politiskt tyckande. Och detta sker inom ramen för skattefinansierad forskning.

Konsekvenserna blir förödande – och i vissa fall dessutom komiska – när genusteorier och normkritik letar sig in i olika sammanhang. Det biologiska könet ersätts till att börja med av genus – ett socialt konstruerat, självvalt kön. Unga människor börjar tvivla på sin egen könsidentitet och antalet könsutredningar skjuter i höjden. Politiker av olika kulörer vill nu besluta om att introducera ”ett tredje kön”, trots att ett sådant uppenbart inte existerar. Studenter, som har kokats i genusteorier tillräckligt länge, får till slut svårt att svara på om en kort, blond tjej i själva verket är en två meter lång japan – eller rentav en katt. För om man kan välja kön – trots biologin – kan man väl också välja art – trots biologin?

●●● Det som kallas ”genusvetenskap” är i själva verket ingen vetenskap, utan en ideologiskt driven kamp som bortser från biologiska fakta.

Problem uppstår först när vi förväntar oss att både verkstadsgolv och vårdmottagningar ska befolkas av exakt 50 procent män och 50 procent kvinnor. Och ända tills vi ser en lika stor andel kvinnor som män inom varje område kompenserar vi med allehanda politiska tvångsmedel och en rejäl dos genusteorier. Ett tydligt exempel blir tvångskvoteringen inom föräldraförsäkringen. Steg för steg tvingar politiker föräldrar att dela 50/50 och struntar högaktningsfullt i enskilda kvinnors intressen. Det handlar inte längre om att skapa lika förutsättningar för både män och kvinnor och underlätta deras egna val, utan om att politiskt styra människor – mot deras egna val och naturliga beteenden. Det som kallas ”genusvetenskap” är i själva verket ingen vetenskap, utan en ideologiskt driven kamp som bortser från biologiska fakta. Den har blivit en slags ny överideologi, som alla förväntas böja sig under, så ovetenskaplig den än är. Psykiatern David Eberhard

Förvirringen är stor, men det finns en bättre väg. Män och kvinnor är olika, och det finns något gott i det. Vi kompletterar och behöver varandra. I stället för att med våld tvinga ner runda klossar i fyrkantiga hål, kan vi bejaka olikheterna och underlätta för både män och kvinnor att göra sina egna val. Det normkritiska förtrycket kan ersättas med verklig jämställdhet. Den politiska styrningen – som går under benämningen genusvetenskap – måste få ett slut. Vi borde göra som Norge: Vi borde avskaffa anslagen till den pseudovetenskapliga ”genusvetenskapen”. Lukas LukasBerggren Berggren Vd, chefredaktör och ansvarig utgivare

Tycker du att det är bra att vi granskar normkritiken? Låt oss i så fall kroka arm och hjälpas åt. Det här magasinet produceras helt utan externa annonser. Det betyder att vi är helt beroende av andra intäkter. Vi klarar det helt enkelt inte själva. Vi behöver din hjälp. Vi tror det är helt nödvändigt att belysa hur normkritik och genusvetenskap har blivit vår tids nya överideologi. Genom en gåva ger du oss möjlighet att berätta och att nå ännu längre med budskapet. Tack för ditt ovärderliga stöd!

Bankgiro 5293-0211 Plusgiro 20 53 06-4 Swish 123 396 94 17 Lukas Berggren Vd, chefredaktör och ansvarig utgivare Världen idag

Erbjudande till prenumeranter

Beställ boken om Kjell Sjöbergs liv –

Guds bönegeneral

Kjell Sjöberg var en ledare och pionjär som bröt ny mark på många områden. Han var också författare och skrev drygt ett tiotal böcker. Kjells liv präglades av bön och detta böneengagemang tog honom världen runt på viktiga profetiska böneuppdrag. Han var t ex i Moskva och bad på platsen under KGB:s högkvarter, på Dödens fält i Kambodja och bland urinvånare i Australien och Alaska. Han var också med och banade väg för judarna att få möjlighet att återvända till Israel från f d Sovjetunionen. Kjell Sjöberg fick vara till oerhörd välsignelse för Guds folk på jorden. Säkert kommer många genom denna biografi att inspireras av den överlåtelse till Herren som fanns i Kjell Sjöbergs hjärta.

99 kr

+ frakt (Ord. pr is 139 kr)

Frakt 39 kronor tillkommer. Posta talongen kostnadsfritt eller kontakta oss via tel: 018-430 40 00 eller e-post: info@varldenidag.se

4 Jag vill köpa __________ st av boken Guds bönegeneral till priset av 99 kr styck. r Frakt 39 kr tillkommer. Namn.................................................................................................................................................................................................................................................................... Adress .................................................................................................................................................................................................................................................................. Postadress ...................................................................................................................................................................................................................................................... Telefon................................................................................................................................................................................................................................................................. Erbjudandet gäller i Sverige så länge lagret räcker, dock längst t o m 2018-12-31. Världen idag Närbild Fredag 2 februari 2018

Svarspost Kundnummer 901204700 758 00 Uppsala 3

”Fara för samhället att bryta ner normerna” Varnar. Genusidéer och normkritik är en stor fara för samhället. Det menar den forne kristdemokratiske partiledaren Alf Svensson och skräder inte orden när han talar om ideologins konsekvenser. – Det blir anarki, säger han. ●●● Om man inte förstår vad som är grunden i ett samhälle kommer man inte tillrätta med problemen.

tt genusteorier och normkritiska tänkesätt tar stor plats inom olika områden i Sverige i dag bekymrar Kristdemokraternas före detta partiledare Alf

Svensson. – Jag tror att det är en stor fara för samhället om man tar hjälp av dessa mer eller mindre hopsnickrade teorier, säger han. Svensson menar att detta tar kål på den visdom som finns i mänskligheten och naturen. – Det är mycket bedrövligt att dessa idéer kan få en sådan framfart i universitetsvärlden.

Inte minst med tanke på att lärosätena ofta är en opinionsbildare, säger han. Vanliga människor tar för givet att de vindar som blåser fram från universiteten är något positivt, resonerar Svensson. Han poängterar vikten av att minnas hur det lät på 60-talet, när marxism och maoism präglade debatten. – Då var Maos lilla röda det mest värdefulla dokumentet. Nu blåser det andra vindar – präglade av normkritik.

Alf Svensson kan inte nog betona hur viktigt han anser att det är att den som är kristen går Fredag 2 februari 2018 Världen idag Närbild

Att barn och unga skolas in i genusidéer och normkritiskt tänkande bekymrar Alf Svensson. ”Det är klart att de blir vilsna”, säger han. Foto: Rickard L. Eriksson

emot det normkritiska tänket. – Vågar inte vi som kyrkor och samfund stå upp mot de här ideologierna, vem ska då göra det? säger han, och låter nästan arg. – Man har länge velat utplåna familjen och nu vill man utplåna könet. Har vi inte lärt oss någonting? fortsätter han. Vilka konsekvenser tror du att denna ideologis präglande av samhället kommer att få? – Det blir en anarki, en samhällsanarki. Om inte något är rätt och fel, sant eller falskt, då råder anarki. I förlängningen tror Svensson att denna anarki leder till att vi mister vår mening och identitet. – Vi förstör vår möjlighet till hoppfullhet och trivsel.

in militären för att komma till rätta med situationen i ytterområdena. Och visst ska vi öka antalet poliser. MEN. Det är inte alls det som gör verklig förändring. Vi måste börja från grunden, menar Svensson. – Om man inte förstår vad som är grunden i ett samhälle kommer man inte tillrätta med problemen. Enligt Alf Svensson är denna grund de värderingar som vilar på kristen tro. – Kristna normer har betytt ovärderligt mycket för demokratin. Demokratin fordrar värderingar för att kunna existera. För den forne KD-ledaren är familjen en del av denna grund. Satsar vi inte på familjerna kommer vi aldrig komma till rätta med dagens samhällsproblem, menar han. – Familjepolitiken har utarmats i vårt land.

Alf Svensson kommer in på hur samhället ser ut i dag. – Det pratas om att tillsätta 2 000 poliser, eller 3 000 poliser. Sedan börjar någon orda om att ta Världen idag Närbild Fredag 2 februari 2018

Alf Svensson oroas över utveckligen i Sverige. Foto: Sara Andersson

Alf Svensson förstår att samhället ropar efter värderingar i dessa tider. – Alla talar om värdegrund, men man för5

Alf Svensson pratar med ungdomar på stan. Foto: Rickard L.Eriksson

●●● Vågar inte vi som kyrkor och samfund stå upp mot de här ideologierna, vem ska då göra det? 6

står inte varifrån vi har fått den. Vi som kristna har ett ansvar att se till att de här värderingarna når fram. – Det enda vi kan göra är att stå upp och protestera. De här normkritiska idéerna strider mot människans naturliga identitet! De strider mot de synsätt som burit upp ordningen. Att tala om ”goda värderingar” betyder inget så länge man inte vet varifrån de kommer, menar han.

En sak som bekymrar 79-åringen är att barn skolas in i genusidéerna och det normkritiska tänkandet genom förskola och skola. – Det är klart att de blir vilsna! Barn har rätt att få hjälp med sin identitet. Barn har behov av

att få hjälp med sin identitet. Och då menar Alf Svensson deras identitet som flicka eller pojke. – Jag förstår inte hur vuxenvärlden kan beröva barnen den rätten! säger han och betonar vikten av att föräldrar vågar protestera.

Alf Svensson tror att det finns en okunskap när det gäller konsekvenserna av att bryta ner samhällets normer. – Jag tror inte att man begriper vad man gör. Det är som att såga av rötterna av en ek och tro att eken ska stå kvar. Det gör den ett tag, men sedan faller den. Sara Andersson Fredag 2 februari 2018 Världen idag Närbild

Notiser

Hen-toaletten gick inte hem hos feministerna

: TT

o Fot

Uppsala. År 2016 invigdes en så kallad ”hen-toalett” på Ångströmslaboratoriet på Uppsala universitet. Tanken var att ”personer som varken identifierar sig som man eller kvinna” skulle få en egen toalett, skrev Uppsala Nya Tidning (UNT). Till en kostnad av 8 000 kronor utrustades toaletten med helkroppsspegel, nagellack och tamponger. Men toaletten föll inte feministerna i smaken. ”Problematiskt och kränkande för icke-binära” sa Ebba Riberdahl,

medlem i Fi-studenter, till UNT. Hon menade att problematiken låg i att ”se motsatsen till manlighet som icke-binärt” samt att placera ut ovan nämnda ”leksaker” på toaletten. ”Som att en skulle behöva ha rekvisita för att vara hen”, sa hon. Den bästa lösningen för toaletterna är, enligt Fi-studenterna, att – liksom på övriga institutionen – ha vanliga unisextoaletter. – Vi vill att det ska stå wc på dörren. Det är det som är mest inkluderande, sa Riberdahl.

Tio miljoner till genus – för att ”hantera katastrofer” Samhällsskydd. För att hantera naturkatastrofer, terrordåd och eventuella krig krävs genusvetenskap. Det menar Myndigheten för samhällsskydd (MSB) som i somras beslutade avsätta tio miljoner kronor till forskning inom ämnet. : TT Foto ”Aktörer som arbetar med samverkan och ledning under en samhällskris – hur påverkas de av genusgrundade normer och maktrelationer?” är en av frågorna som forskarna på Göteborgs och Lunds universitet ska studera. MSB är en statlig myndighet som har till uppgift att utveckla samhällets förmåga att förebygga och hantera olyckor och kriser.

: to Fo

b xa

Arkitekter ska skolas i genus Utbildning. Genusteorier kan vara bra att ha om man ska rita hus – det anser KTH som tillhandahåller kurser i ”Arkitektur och genus”. Under höstterminen bedrevs en introduktionskurs med syfte att ”ge verktyg för feministiska tolkningar av arkitektur”. Nu under vårterminen bedrivs en uppsatskurs där elev: TT erna kommer få ”studera feminisFoto tiskt skrivande inom arkitekturens feministiska teoribildningar”. Förutom att vara huvudämne i dessa valbara kurser ingår genusperspektiv i arkitekternas obligatoriska kurser. Som framgår av sidorna 18–23 är genusperspektiv i dag en självklar del i de flesta utbildningar. Världen idag Närbild Fredag 2 februari 2018

Jönköping får projektledare för normkritik Ny tjänst. ”Normstorm” är namnet på det projekt som Jönköpings kommun driver för att synliggöra, problematisera och ifrågasätta normer. Genom projektets material kan kommunens skolor arbeta med skolans värdegrund genom ”normkritiska diskussioner, analyser och skapande av normkreativa bilder och konst”. Projektet innebär även att normkritisk konst kommer ställas ut på väl valda platser i staden.

Nu ska kommunens förskole chefer, rektorer och pedagoger drillas i hur de ska leda detta normkritiska arbete. I höstas sökte Jönköpings kommun en projektledare som ska samordna Normstorms projektet och därmed stödja skolorna i deras ”värdegrundsarbete”. Det innebär bland annat att föreläsa, undervisa och utveckla konkreta metoder som svarar mot skolans uppdrag med fokus på normkritik.

Forskare: ”Mäns och kvinnors hjärnor är olika” Biologi. Forskning på hjärnan visar att det finns tydliga medfödda skillnader mellan merparten kvinnor och de flesta män. Det menar Annica Dahlström, professor i neurobiologi. – Genusvetenskap är ingen vetenskap, säger hon.

tt flickor ofta väljer dockor att leka med, medan pojkar hellre väljer bilar, beror inte på hur barnen har behandlats. I alla fall inte om man frågar hjärnforskaren Annica Dahlström och forskare hon talat med. – Vi är olika från början. Olikheterna börjar i livmodern, säger hon. Annica Dahlström förklarar att den viktigaste skillnaden mellan kvinnor och män har med kromosomerna att göra. Som många vet innebär två X-kromosomer en flicka, medan en X-kromosom och en Y-kromosom innebär en pojke. Ägget är laddat med en X-kromosom, medan spermierna antingen bär en X- eller Y-kromosom. – Kromosomerna innehåller många gener som är av stor betydelse för nervsystemets utveckling, säger hon. Fredag 2 februari 2018 Världen idag Närbild

Forskare har snittat hjärnor och sett att könsidentiteten sitter i en särskild cellkärna, berättar professorn Annica Dahlström.

Y-kromosomen innehåller en gen som i förlängningen triggar producerande av det manliga könshormonet testosteron. Testosteronet ger i sin tur kraft, styrka och uthållighet – och ser till att rösten blir djupare och musklerna växer till. Två X-kromosomer behövs å andra sidan för att det kvinnliga könshormonet östrogen ska bildas.

Men kromosomerna och generna är långt ifrån det enda som skiljer män och kvinnor åt, menar Dahlström. Hon berättar att forskare har snittat hjärnor och sett att könsidentiteten sitter i en särskild cellkärna. Forskare har även sett att en annan specifik kärna av nervceller är mindre hos kvinnor – och homosexuella män – än hos heterosexuella män. Annica Dahlström hade forskat på nervsystemet länge när hon insåg att det är skillVärlden idag Närbild Fredag 2 februari 2018

nad på mäns och kvinnors hjärnor. Det var när hon skulle förbereda en ny föreläsning för sina medicinstudenter som hon ”drabbades av insikten”. I boken som kallas ”Neurovetenskapens bibel” hittade hon plötsligt ett kapitel med titeln ”Gender differences in brain development” (Könsskillnader i hjärnutveckling). ”Det är inte sant!” Vad är detta för någonting? Varför har jag inte hört talas om detta på läkarutbildningen?” tänkte Annica Dahlström. Upptäckten ledde till att hon tog reda på allt hon kunde om saken. ”Det här är ju fantastiskt intressant! Det måste alla få reda på. Det förklarar ju massor av saker som man annars kan tycka är konstiga”, resonerade hon och började föreläsa i ämnet.

Dahlström fick lovord efter varje föreläsning. Men det var inte alla som uppskattade hen-

Illustration: pixabay

Foto: Christine Olsson / TT

Foto: pixabay

nes nya inriktning. Neuroforskaren drabbades av telefontrakasserier och fick vid ett tillfälle kuvert som innehöll råttbajs. Dessutom blev hon uppringd av en dåvarande professor i historia vid Göteborgs universitet, en kvinna som var en stor person inom genusvetenskapen. Konversationen lät, enligt Dahlström, på följande sätt: ”Annika, du ska veta att det inte finns några skillnader mellan mäns och kvinnors hjärnor.” ”Åh, vad intressant! Är du snäll och ger mig referenslitteratur på det?” ”Nej, det har jag inte. Men du ska veta att även om det hade funnits skillnader så får du aldrig tala om det.” – Jag blev chockad. Uppmanandes av en av universitetets professorer att undanhålla fakta från allmänheten? Universitetets tredje ben är ju att man ska sprida kunskap till allmänheten.

Det hela ledde till att Annica Dahlström bestämde sig för att skriva en bok om allt hon funnit. Resultatet är den uppmärksammade boken ”Könet sitter i hjärnan”. I boken tar Dahlström inte bara upp de rent fysiska skillnaderna i mäns och kvinnors hjärnor, utan även resultat av beteendevetenskaplig och empirisk forskning, framför allt med hjälp av de nyaste avbildningsteknikerna, där reaktioner i den levande hjärnan kan demonstreras. – Man kan exempelvis mäta mäns och kvinnors reaktioner. Sådana undersökningar har visat att empati är mycket vanligare hos kvinnor än hos män. Andra undersökningar visar att kvinnor använder båda sina hjärnhalvor när de löser ett problem, medan män bara använder ena hjärnhalvan. 10

Det finns även undersökningar som visar att barn, redan från några månaders ålder, väljer olika leksaker. När barnen får välja att krypa till olika leksaker, kryper flickorna generellt till dockorna, medan pojkarna kryper till bilar och andra mer tekniska leksaker. – Det är fantastiskt att vi har dessa skillnader. Tänk om alla var som män, eller tänk om alla var som kvinnor, vilken obalans det skulle bli. Hur ser du på den genusforskning som gör gällande att könet är en social konstruktion? – Helt taget ur luften! Det är någon slags religion som de har utvecklat. Och det syns tydligt att det inte är något vetenskapligt, för när man talar med dem om annan forskning vill de inte höra och inte se, säger Dahlström. – Det är inte en vetenskap, det är något konstigt som kom över Sverige på 70-talet och har lagt sig som en våt, kvävande filt över den inhemska forskningen och utvecklingen av jämställdhetsprojektet, fortsätter hon. Enligt Dahlström får man inte forskningsmedel om man vill forska på könsskillnader i hjärnan.

●●● Kromosomerna innehåller många gener som är av stor betydelse för nervsystemets utveckling. Annica Dahlström

Hur ser det ut på läkarutbildningen i dag – får man lära sig att det är skillnad på mäns och kvinnors hjärnor? – Nej, det får man inte. Och det är lite tokigt, för studenterna får samtidigt lära sig hur män och kvinnor skiljer sig åt på andra sätt. När det gäller sjukdomar kan det få lov att vara skillnader, men inte när det gäller vårt sätt att vara, tänka och känna. Sara Andersson Fredag 2 februari 2018 Världen idag Närbild

Text mot genustvång fick rekordstor spridning Rekord. ”Sluta försöka göra barn könsneutrala.” Det skrev psykologen Alf B Svensson 2013 i en debattartikel som fått rekordmånga delningar och reaktioner på Facebook: 550 000. – Jag uttryckte något som en stor majoritet av svenska folket tycker, säger han till Världen idag. ”Alla skillnader mellan pojkars och flickors beteende beror inte på att vi behandlar flickor och pojkar olika. Den som offentligt vågar ifrågasätta den feministiska genusdoktrinen utsätts för personangrepp, hånas och förlöjligas.” Så skrev Alf B Svensson i en debattartikel i Aftonbladet i januari 2013 med rubriken ”Sluta försöka göra barn könsneutrala”. Han inleder texten med att skriva att skola och förskola under många år försökt motverka traditionella könsroller. ”Trots det är fortfarande 98 procent av förskollärarna kvinnor. Män begår också fortfarande mer än 90 procent av alla våldsbrott. Så vi har inte lyckats särskilt bra”, konstaterar han.

Felet, menar Alf B Svensson i sin debattartikel, är att man i omsorg och pedagogik försökt låtsas som att det inte finns några skillnader mellan könen. ”Vi ska inte göra våld på naturen och försöka skapa könsneutrala barn. Ska de utvecklas optimalt och inte hämmas av biologiska skillnader och stereotypa könsroller ska vi i stället behandla dem olika”, skriver han. Pojkar, menar Alf B Svensson, måste tränas i att kontrollera sin ilska och att ta skolan på större allvar, utveckla sin känslomässiga intelligens och sociala kompetens, medan flickor behöver lära sig att tro på sig själva, våga säga ifrån och inte ställa så höga krav på sig själva. Enligt en sammanställning gjord av Emanuel Karlsten, journalist och expert på sociala medier, har den kristne psykologens inlägg fått fler interaktioner på Facebook än något annat – 550 000. Det är 16 000 fler än tvåan på listan, en insändare i Sydsvenska dagbladet med rubriken ”Upphäv svenskt medborgarskap för dem som ansluter sig till IS”. Världen idag Närbild Fredag 2 februari 2018

Enligt Emanuel Karlsten, expert på sociala medier, har Alf B Svenssons artikel fått fler interaktioner på Facebook än något annat inlägg. Foto: Skärmdump Aftonbladet Emanuel Karlsten förklarar på sin blogg att han använt olika statistikverktyg för att ta fram tio-i-topplistan över Sveriges ”genom tiderna mest delade svenska artiklar”. Han påpekar samtidigt att Facebook inte bara räknar in antalet gånger som en viss artikel delats, utan också gillamarkeringar och kommentarer.

Alf B Svensson är van vid att hans artiklar om skillnader mellan flickor och pojkar får genomslag – När man debatterar genus är det en väldigt het fråga som ofta får ganska starkt genomslag, säger han till Världen idag. – Sedan tror jag ändå att jag uttryckte något som en stor majoritet av svenska folket tycker: att kön inte bara är en social konstruktion, utan att det faktiskt finns vissa skillnader. VID

●●● Sedan tror jag ändå att jag uttryckte något som en stor majoritet av svenska folket tycker: att kön inte bara är en social konstruktion. Alf B Svensson

Psykiater: Pojkar och flickor är olika Psykologi. Att det finns medfödda skillnader mellan kvinnor och män är ett faktum. Det menar psykiatern David Eberhard, som är starkt kritisk till dagens genusteorier. – Man har bestämt sig för en slutsats innan man har undersökt hur det ligger till, säger han.

●●● Om man tänker ”alla ska vara likadana” blir det ett problem, för det kommer man inte uppnå.

sitt arbete som psykiater har David Eberhard märkt stora skillnader mellan män och kvinnor. – Psykopati förekommer exempelvis i princip endast hos män. Ångest och depression är däremot mycket vanligare bland kvinnor, säger han. Eberhard påpekar att det inte går att vara helt säker på om dessa skillnader beror på biologi eller miljö, men en sak är han säker på: Att det finns medfödda skillnader mellan kvinnor och män. – Enligt vetenskap och forskning skiljer sig män och kvinnor väsentligt åt redan från födseln. Män är som grupp betydligt mer aggressiva och riskbenägna än kvinnor. Kvinnor är mer omhändertagande och relationsorienterade, säger han.

David Eberhard

Han poängterar att det finns män som är mer feminina än majoriteten män, och att det finns kvinnor som är mer maskulina än majoriteten kvinnor. – Men att vi påverkas av våra hormoner är uppenbart i alla studier. Det finns ju tillstånd där flickfoster, på grund av hormonella fel, får förhöjd testosteronproduktion i livmodern. Dessa kvinnor blir ju också mer pojkaktiga. Man behöver dock inte vara forskare för att förstå sig på frågan, menar Eberhard. – Varenda människa som har träffat småpojkar och småflickor ser ju att det är skillnad redan från början, säger han. Hur vet man att dessa skillnader inte beror på miljö?

– Det bästa sättet att ta reda på det är att göra studier så tidigt som möjligt. De flesta föräldrar behandlar sina nyfödda barn som ”bebisar”, inte som flickor eller pojkar. Inte minst nu för tiden då det inte är politiskt korrekt att göra motsatsen, säger Eberhard. Själv anser han att vi i dag överdriver miljöns påverkan på barnen när det gäller ”flickighet” och ”pojkighet”. Den som ändå inte tror att det finns medfödda skillnader mellan kvinnor och män kan, enligt Eberhard, titta på britten Simon BaronCohens forskning. – Hans studier visar att flickor visar större intresse för andra människor än vad pojkar gör redan de första dagarna efter förlossningen. Tycker du att det är ett problem att kvinnor och män är olika? – Nej, det är inte ett problem. Det är ett faktum. Det är möjligen ett problem om man inte kan förhålla sig till det. Om man tänker ”alla ska vara likadana” blir det ett problem, för det kommer man inte uppnå.

David Eberhard är starkt kritisk till de genusteorier som i mångt och mycket präglar samhället i dag. – De är problematiska eftersom många av dessa teorier ignorerar biologi. Då är det inte ett vetenskapligt förhållningssätt, utan ett religiöst förhållningssätt. Man har bestämt sig för en slutsats innan man har undersökt hur det ligger till. I genusvetarnas fall innebär det att man har bestämt sig för att alla skillnader handlar om Fredag 2 februari 2018 Världen idag Närbild

Skillnaderna mellan könen är uppenbara, menar psykiatern David Eberhard. Foto: Pixabay

könsmaktsordning, menar Eberhard. Han påpekar att könsmaktsordningar existerar i stor eller liten utsträckning på olika platser runt om i världen, men att man inte kan utgå från att de är förklaringen till alla skillnader mellan könen. Vilka konsekvenser tror du att vårt omfamnande av dessa genusteorier kommer få? – Jag tror att det kommer att visa sig att de har fel – vilket de redan har – och i de bästa av världar så justerar man då modellen. Men om Världen idag Närbild Fredag 2 februari 2018

man inte justerar modellen och i stället försöker justera verkligheten, då blir det problematiskt. Ett sätt att ”justera verkligheten” är enligt Eberhard kvotering. – Det är i själva verket institutionell orättvisa. Kvotering bygger ju inte på vem som är mest lämpad för en tjänst, utan på vilket kön man har. Man skulle också kunna kalla det sexism.

●●● [Genusteorierna] är problematiska eftersom många av dessa teorier ignorerar biologi.

Sara Andersson

Krönika

Olof Edsinger: Vad är egentligen normkritik?

Den så kallade normkritiken har blivit vår tids stora inne-ideologi. Och det har gått snabbt. Något som för tio år sedan var närmast okänt, är i dag på var mans läppar. En handfull statliga myndigheter – däribland Diskrimineringsombudsmannen (DO), Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), Skolverket och Forum för Levande historia – har aktivt anammat tankesättet. Särskilt lyfts normkritiken fram som universalmedel i frågor som har med diskriminering och likabehandlingsarbete att göra. Redaktörerna för antologin Normkritisk pedagogik kunde redan 2010 skriva: ”Kanske är det ett svenskt fenomen att det som representerar verkligt radikala och maktkritiska perspektiv, såsom queer och normkritisk pedagogik, omfamnas av statliga institutioner i en svindlande fart.” Citatet ovan säger också något om vad som kan ses som kärnan i det normkritiska tänkandet. Att vara ”normkritisk” är ju i sig inte något anmärkningsvärt; det är vi alla med jämna mellanrum. Men det som ger vår tids normkritik sin unika laddning är dess släktskap med en ideologi vid namn queer. För att förstå normkritiken, måste vi därmed även förstå begreppet queer. Normalt när vi stöter på detta är det som den sista bokstaven i sekvensen ”hbtq”. Intresseorganisationen RFSL definierar queer så här: ”Begreppet grundar sig i kritik mot idéer om normalitet i fråga om kön och sexualitet och hur vi placeras i olika kategorier som alla tar utgångspunkt i heterosexualitet och könsbinaritet som norm. 14

Med andra ord ett ifrågasättande av dominerande idéer om hur människor ska leva i sexuella relationer och andra relationer, hur vi ska bilda familj, hur vi ska uttrycka kön osv. (…) Queer som identitet kan innebära en önskan att inte behöva definiera sitt kön eller sin sexuella läggning, medan en del använder queer som ett sätt att beskriva sin könsidentitet eller sin sexualitet.” En queerinspirerad normkritik innebär med andra ord att man ifrågasätter det traditionella sättet att tänka kring identitet och sexualitet. Normkritiken är inte i första hand intresserad av tolerans, eftersom toleransen bygger på att majoriteten, eller de ”normala”, anstränger sig för att tolerera minoriteten, det vill säga de ”onormala”. Queertänkandets utgångspunkt är i stället att man vill upphäva själva normerna. Man vill ta bort grunden för att det över huvud taget ska finnas ett behov av tolerans. Med socialantropologen Fanny Ambjörnssons ord: ”Snarare än att kämpa för att likställa homo- med heterosexualitet, uppmanar queer oss att tänka bortom uppdelningarna. Att helt enkelt vända upp och ner på antagandet att det finns ett normalt och ett onormalt sätt att vara en sexuell kvinna eller man. På så sätt ger oss queer redskap att ifrågasätta samhällets för givet tagna sanningar, vare sig det handlar om genus, sexualitet eller annan form av normalitet.”

●●● De normer som man särskilt aktivt strider mot är tvåkönsnormen, heteronormen och tvåsamhets normen.

Vilka uttryck tar sig då detta i praktiken? De normer som man särskilt aktivt strider mot är tvåkönsnormen (att mänskligheten i Fredag 2 februari 2018 Världen idag Närbild

West Pride i Göteborg 2016. Foto: Thomas Johansson / TT

huvudsak består av män och kvinnor), heteronormen (att majoriteten av alla människor betraktas som heterosexuella, till dess att de kommer ut som något annat) och tvåsamhetsnormen (att det är sunt att en familj består av mamma, pappa och barn – och inte av andra eller fler vuxna).

Normkritiken kan dock även användas i bredare mening. I stället för att tala om handikapp eller funktionsnedsättning kan man exempelvis tala om ”funktionsvariation”, eftersom de traditionella begreppen antyder att det skulle vara mindre normalt med den fysik eller de mentala förutsättningar som har brukat betecknas som ”handikapp”. Vägen till likabehandling går helt enkelt genom att ifrågasätta att det finns något som är ”normalt”. Och om Världen idag Närbild Fredag 2 februari 2018

inget är normalt, finns det ju inte heller något att tolerera. Alla är lika mycket värda, och alla sätt att vara är lika bra. Baksidan av detta sätt att tänka är förstås att samhället kan ha ett intresse av att premiera vissa sätt att leva och vara före andra. Normkritiken öppnar även för en ny form av intolerans, eftersom de människor som anser att exempelvis tvåkönsnormen, heteronormen och tvåsamhetsnormen är värda att bevara utgör ett problem – och därför måste hållas tillbaka.

Olof Edsinger Generalsekreterare Svenska Evangeliska Alliansen

Lavinartad ökning av barn som vill ”byta kön” INKOMMANDE REMISSER

197

Antal sökande 160 140 120 100 80 60 40 20

08 20 09 20 10 20 11 20 12 20 13 20 14 20 15 20 16

20 0

➜ Antal inkommande remisser till Teamet för könsidentitetsutredningar av unga vid Astrid Lindgrens barnsjukhus i Stockholm under perioden 2000–2016. Källa: Läkartidningen

Foto: Pixabay

År

Fredag 2 februari 2018 Världen idag Närbild

Identitet. Allt fler barn och unga vill ”byta kön”. Från att ha fått in några enstaka remisser i början av 2000-talet fick Astrid Lindgrens barnsjukhus in 197 remisser om könsbyte år 2016. Psykiatern David Eberhard menar att det finns en risk att dagens diskussion om könsidentitet leder till att människor genomgår könsoperation i onödan.

ntal personer som upplever att de är födda i ”fel kön” ökar över hela världen. Det skriver Läkartidningen och utvecklingen märks tydligt i Sverige. Enligt en sammanställning som Socialstyrelsen gjorde förra året fick ungefär en av 100 000 personer diagnosen könsdysfori i Sverige år 2005. År 2015 var siffran mångdubblad – då fick ungefär åtta av 100 000 diagnosen könsdysfori. Diagnosen är lika vanlig bland män som hos kvinnor, men är vanligast bland personer i åldern 18–29, skriver Socialstyrelsen.

Bland barn kan man se en lavinartad ökning av upplevelsen av att vara född i ”fel kön”. I början av 2000-talet fick Astrid Lindgrens barnsjukhus i Stockholm in några enstaka remisser till ”Teamet för könsidentitetsutredningar av unga” varje år, men runt år 2013/2014 händer något med kurvan – den börjar peka spikrakt uppåt. År 2016 fick teamet in 197 remisser. En minoritet av barnen som upplever sig vara födda i fel kön kommer att ha en kvarstående önskan om att genomgå operation och andra åtgärder, men för dem vars könsdysfori förvärras i samband med puberteten kommer de flesta senare vilja gå vidare med åtgärder, skriver Läkartidningen.

Orsaken till att diagnosen könsdysfori ökar är okänd. Men enligt Maja Österlund – hbtq-samordnare på Socialstyrelsen, är en teori att samhällsklimatet har förändrats. Det är en syn som delas av Olof Edsinger, generalsekreterare för Svenska evangeliska alliansen. – Det är uppenbart att allt snack om könet som något flytande påverkar. Det aktualiserar frågan hos unga och gör att tröskeln blir lägre, särskilt i en generation som är kroniskt osäker på sin identitet, säger han. Världen idag Närbild Fredag 2 februari 2018

Något som talar för att allt fler unga utforskar sin könsidentitet är de ungdomsundersökningar som visar en stadig ökning av dem som inte besvarar frågan om vilket kön de tillhör, och att det har blivit allt vanligare att identifiera sig som ”icke-binär” eller ”könsneutral”, skriver Läkartidningen. Sverige var det första landet i världen som införde en lag som möjliggör ”juridiskt könsbyte”, men i dagsläget har vi inte, som vissa andra länder, börjat utreda införandet av ”ett tredje kön”.

En som är kritisk till debatten om ett ”tredje kön” är psykiatern David Eberhard. – Det finns två kön. Sedan finns det hermafroditer – människor med oklart kön – men det är en extremt ovanlig störning som knappt drabbar en på miljonen, säger han. Eberhard påpekar att det dessutom, i sällsynta fall, föds flickor som inte har två X-kromosomer. – Men det är inte så att det finns ett ”tredje kön”. Inte ens transsexuella personer säger det. De vill ju ”byta till det andra könet”, menar han. David Eberhard är inte motståndare till könsoperationer – han påpekar att det finns sällsynta fall av ”könsidentitetsstörning” i hjärnan – men han anser att det är viktigt att man är restriktiv med operationerna så att de sker på rätt individer. – Man kan inte byta kön. Det går inte. Man kan efterlikna varandras kön, och byta ”juridiskt kön”, men det är en annan sak. Enligt Eberhard finns det en risk att dagens diskussion om könsidentitet leder till att människor genomgår en könsoperation i onödan. – Ja, det är en uppenbar och stor risk. Det finns också en risk att man ångrar sig efteråt. Man inser: ”Det blev inte så mycket bättre, för problemet satt inte där”. Sara Andersson

●●● Det finns två kön. Sedan finns det hermafroditer – människor med oklart kön – men det är en extremt ovanlig störning som knappt drabbar en på miljonen. David Eberhard, psykiater

Foto från programmet: NRK, Youtube

Genusforskning lad Norge. Det finns i princip inga medfödda skillnader mellan män och kvinnor. Det menade genusforskarna i tv-serien Hjernevask och ville inte titta på biologisk forskning. En tid efter att serien sänts drogs stöd till genusforskning in.

Harald Eia. Foto: Berit Roald / TT

arför är det fler män som vill jobba med teknik och mekanik än kvinnor? Och varför vill kvinnor arbeta med människor i högre utsträckning än vad män vill? Det var frågeställningen i det första avsnittet av tvserien Hjernevask (Hjärntvätt) som sändes i NRK 2010. I programmet intervjuade komikern och sociologen Harald Eia olika genusvetare och forskare. Till grund för avsnittet låg bland annat en amerikansk undersökning där 200 000 personer i 53 olika länder fick svara på frågor om vad de helst jobbar med. Studien visar tydligt att män – i alla länder – är mer intresserade av yrken inom teknik och mekanik och att kvinnorna är mer intresserade av människoyrken. En annan studie som låg till grund för avsnit-

tet var en norsk undersökning, gjord i 20 länder, som visar att ju mer jämställt ett land är, desto mindre intresserade är kvinnor av teknik.

Genusvetarna i programmet menade att skillnaderna i yrkesval inte har med biologi att göra. ”Allt förutom sådant som könsorgan, bröst, hår och muskelmassa är likadant på män och kvinnor”, sa genusforskaren Jörgen Lorentzen, vid Oslo universitet. Det är omgivningens bemötande som gör att män och kvinnor blir olika, menade han och fick medhåll av genusvetaren Cathrine Egeland. Saker som vilka färger vi klär barnen i, vilka röstlägen vi använder och vilka förväntningar vi har på flickor respektive pojkar är sådant som påverkar, menade de. Men genusvetarna fick mothugg.

I programmet intervjuades den norska överläkaren och professorn Trond Diseth. I sitt arbete med att bestämma kön på barn som föds med oklart kön hade han genomfört en undersökning där nio månader gamla bebisar lades på ett golv med tio leksaker. Fem av leksakerna var typiskt flickiga, medan fem av leksakerna var typiskt pojkiga. Studien visade att flickorna i hög utsträckning kröp fram till flicksakerna, medan pojkarna i hög utsträckning kröp fram till pojkleksakerna. Fredag 2 februari 2018 Världen idag Närbild

Foto från programmet: NRK, Youtube

des ner efter tv-serie ”Barn är födda med en klar biologisk disposition i förhållande till kön, sedan kommer miljö, kultur och förväntningar förstärka eller försvaga det”, sa Trond Diseth. I programmet intervjuades även psykologiprofessorn Simon Baron-Cohen, vid Cambridge universitet, som berättade om en studie han gjort på en dag gamla barn. För varje barn höll man upp en bild på ett ansikte respektive ett mekaniskt objekt och mätte hur länge barnet tittade på bilderna. Studien visade att pojkarna tittade på den mekaniska saken längre och att flickorna tittade på ansiktet längre. Simon Baron-Cohen menade att det har att göra med att pojkar producerar mer testosteron än flickor. Uppföljande studier som gjordes när barnen var åtta år gamla visade att ju mer testosteron ett barn hade, desto mindre empati hade det, och desto större intresse av system och av hur saker fungerar. ”Jag säger inte att allt handlar om biologi, jag säger bara: Glöm inte biologin”, sa BaronCohen.

Harald Eia återvände till genusvetarna och presenterade vad han funnit. ”Jag tänker att det är gammaldags forskning”, sa Jörgen Lorentzen angående forskning som visar att hjärnor är olika. ”När han observerar barnen så ser han det han vill se”, sa Cathrine Egeland angående studien där barn kröp till olika leksaker. Men vad har du själv för vetenskapliga bevis Världen idag Närbild Fredag 2 februari 2018

för att biologin inte spelar någon roll när det gäller yrkesval? undrade Harald Eia. ”Det finns ingen plats för biologi för mig”, svarade Egeland. ”Min hypotes är att det inte är några skillnader”, sa Lorentzen. Varken Egeland eller Lorentzen ansåg att det fanns någon anledning att titta på den forskning som Eia presenterade. ”Det är svag forskning”, sa Lorentzen.

Programmet Hjernevask skapade en stor debatt i Norge. En tid efter att programmet sänts beslutade det norska vetenskapsrådet att lägga ner sitt särskilda program för genusforskning. Enligt tidningen Aftenposten drogs därmed 56 miljoner norska kronor in. Att tvserien skulle ha varit anledningen till beslutet dementerades dock av vetenskapsrådet. Men åter till undersökningarna om yrkesval. Varför är det så att flickor i icke jämställda länder är mer intresserade av teknik än flickor i jämställda länder? – I länder som Norge är man fri att följa sina passioner, i fattiga länder vill du bara ha ett jobb, sa psykologiprofessorn Simon BaronCohen. – Ju mer du frigör människor i samhället, och öppnar för dem att göra vad de vill, desto troligare är det att genetiska anlag får uttrycka sig, sa evolutionspsykologen Anne Campell. Sara Andersson

●●● ”Barn är födda med en klar biologisk disposition i förhållande till kön, sedan kommer miljö, kultur och förväntningar förstärka eller försvaga det”. Trond Diseth

Jörgen Lorentzen var en av de genusvetare som fick det hett om öronen i programmet. Foto: NRK, Youtube

Barnbok ska lära barn om transsexualitet Barnbok. En man som väljer att vara kvinna och en häst som väljer att vara hund. Det är handlingen i bilderboken ”Hästen och Husse” som ska ge barn kännedom om transsexualitet. Världen idag tog kontakt med författaren för att höra om en häst verkligen kan vara en hund. På jobbet klär sig husse i kostym, men när han kommer hem från jobbet åker klänningen och läppstiftet på. Hemma väntar husses häst som identifierar sig som hund och därför går i kop pel, jagar katter och gillar ben. Scenen är hämtad ur Susanne Pelgers barn bok ”Hästen och Husse” som kom ut i augusti. – Jag skrev den här boken för att visa att man kan vara annorlunda och ska accepteras för det, säger Susanne Pelger, som är pedago gisk utvecklare vid Lunds universitet. Hon påpekar att hon, med alla sina barn böcker, vill att barn ska få med sig värderingar som vi eftersträvar i samhället. Temat för just den här boken är alltså transsexualitet. – Husse är kanske egentligen en matte. Häs ten är en trofast hund, egentligen. Kan en häst i själva verket vara en hund? – Ja, det vet väl bara den häst som vill vara en hund. Men kan hästen rent biologiskt vara en hund? – Nej. Den här hästen ser sig som en hund. Jag skulle bli ganska förvånad om jag mötte en sådan häst i verkligheten. Men varför ska barn lära sig det då? – Det här är en humoristisk bok, och i sagor nas värld kan allt hända. Jag menar att detta är en bra utgångspunkt när vi samtalar med barn om vad som är fantasi och vad som är verklighet, hur vi ser på den verklighet vi lever i och att olika människor kan se på den på olika sätt. Kan man se på en häst på något annat sätt än att den är en häst? – Jag tror det är en styrka att man kan se saker från olika synvinklar och samtala om hur man kan tolka dem på olika sätt. Din fråga är en bra inledning till ett sådant samtal med barn. Är det vi ser alltid det vi tror att vi ser? För Susanne Pelgers del är hästen i boken dock endast en fantasi.

Är det annorlunda med människor än djur? Kan en människa bli något som hon rent biologiskt inte är? – Man ska skilja mellan biologiskt kön och det kön som man identifierar sig som. Köns identitet är komplext. Det är inte alltid så lätt att man kan följa det rent biologiska. Hästen verkar ganska förvirrad. Borde den inte få hjälp så att den förstår att den är en häst? – Om inte hästen själv tycker att den är i behov av hjälp tycker jag att den ska få fortsätta vara som den är. För, som det står i boken, det är ju då man är som bäst. Huruvida en häst är bäst när den beter sig som en häst eller när den låtsas vara något annat är, enligt Pelger, upp till läsaren att avgöra. Sara Andersson

●●● Den här hästen ser sig som en hund. Susanne Pelger

Fredag 2 februari 2018 Världen idag Närbild

Oklart om Hanna är en två meter lång japan Hanna Lindholms film ”Är jag en katt?” har fått stor spridning på nätet. Foto: Ankdamm TV / Youtube

Viral succé. ”Är jag en katt?” Det var en av frågorna som studenter vid Södertörns högskola hade svårt att svara på då debattören Hanna Lindholm ställde frågor om sin identitet. – I dag finns det en föreställning om att man ska ha rätt att definiera sig själv – att det inte finns någon verklighet att förhålla sig till, säger idéhistorikern Lars Anders Johansson. ”Är det viktigt att man får bestämma sin egen könsidentitet?”. Med den frågan gick debattören Hanna Lindholm runt till studenter på Södertörns högskola i södra Stockholm. De fem personer som får svara på frågan i den video som återger det hela, svarar samtliga ”ja” eller ”absolut”. ”Om jag säger att jag är en man, vad skulle du säga då?” kommer nästa fråga. ”Jag skulle inte reagera så mycket”, svarar en kvinna. ”Bra för dig om du vill vara det”, säger en annan. ”Om du själv skulle identifiera dig som det har väl inte jag så mycket med det att göra”, säger en kille och får medhåll av tre andra killar.

Världen idag Närbild Fredag 2 februari 2018

Därefter har studenterna lite svårare att svara på frågorna. Till exempel när Hanna Lindholm frågar hur de skulle reagera om hon sa att hon var en japan, en katt, två meter lång eller sju år gammal. Några av studenterna vet inte vad de ska svara på frågorna, en student har i princip inga invändningar mot någonting och andra studenter menar: ”Först skulle jag bli förvånad, men om du känner dig som det så är det upp till dig”. Några av studenterna svarar nej och säger: ”Biologiskt sett är du inte det”. ”Men är jag en man biologiskt?” kontrar Hanna Lindholm. ”Hm … Väldigt svåra frågor det här”, säger en kille och funderar. ”Nej, det är du väl inte”, konstaterar han slutligen. Videoklippet blev en stor succé i sociala medier och ledde till debatter i SVT och Sveriges Radio. I dag har klippet setts över 600 000 gånger på Youtube. Det var dock inte alla som var positiva till Hanna Lindholms förfarande. Eftersom Lindholm varit aktiv i Sverigedemokraterna kritiserades hennes Illustration: pixabay

filmklipp om genus för att vara ”sverigedemokratisk propaganda”. Världen idag tar kontakt med idéhistorikern Lars Anders Johansson för att höra hur det kommer sig att det finns svenska studenter som inte kan ge ett rakt svar på frågan huruvida en tjej i själva verket är en katt eller inte. – I dag finns det en föreställning om att man ska ha rätt att definiera sig själv – att det inte finns någon verklighet att förhålla sig till, säger han. Psykologen David Eberhard håller med. Han påpekar att en undersökning som gjordes på 90-talet och i början av 2000-talet visar att omkring en tredjedel av svenskarna är realister, och tror att det finns en objektiv verklighet, medan två tredjedelar är relativister och menar att ingenting går att mäta. – Människor som inte tror att det finns en objektiv verklighet har väldigt svårt att förhålla sig till sådana frågor. Det är ”min verklighet” som gäller, och då svarar man så, säger han. Enligt Eberhard är detta tänkesätt mycket problematiskt. – För det finns en objektiv verklighet som vi inte kan påverka. Sara Andersson

Ingen biologi på genu Akademi. Att presentera forskning som visar på biologiska skillnader mellan könen är inget man gör på Nationella sekretariatet för genusforskning. – Att förmedla internationell forskning har vi varken resurser eller organisation för, säger Maria Grönroos, biträdande föreståndare för sekretariatet. ●●● Det går inte att svara på [vilka som är de viktigaste genusvetenskapliga slutsatserna], för det är en så stor, bred tvärvetenskap. Maria Grönroos, biträdande föreståndare för sekretariatet

å hemsidan möter man ord som ”patriarkatet”, ”könsmaktsordning” och ”rasifiering”, och rubriker som ”Radiovågor av feminism för kampen framåt”. I en lång artikel intervjuas Victoria Kawesa, som vid intervjutillfället var nummer tre på Feministiskt initiativs riksdagslista, och i en annan artikel lyfts fördelar med kvotering fram. Det är dock inte FI:s hemsida det handlar om, utan webbportalen för Nationella sekretariatet för genusforskning, genus.se. Nationella sekretariatet för genusforskning grundades 1998 vid Göteborgs universitet, efter att riksdagen två år tidigare tagit beslut om att instansen skulle inrättas som ett led i en större satsning på forskning med kön- och genusperspektiv. Uppdraget är, enligt sekretariatets hemsida, att ”öka genomslaget för forskning och kunskap om genus och jämställdhet inom akademin och i samhället som helhet”. Instansen har bland annat haft i uppdrag att stödja alla statliga högskolor och universitet i deras arbete med ”jämställdhetsintegrering”. Sekretariatet har i detta arbete rest runt till högskolorna och hållit föreläsningar för rektorer, chefer och samordnare, samt gett feedback på lärosätenas jämställdhetsplaner.

Journalisten Ivar Arpi har gått till hårt angrepp mot sekretariatet och menar att genusvetenskapen i själva verket inte är vetenskap, utan går att jämföra med en ”statsreligion”. Även från andra håll hörs liknande kritik. Världen idag tar kontakt med Maria Grön22

Nationella sekretariatet för genusforskning håller till i Göteborg. Foto: Wikimedia

roos, biträdande föreståndare för sekretariatet, för att låta henne bemöta kritiken. Genusvetenskap kritiseras för att inte vara vetenskap. Varför är det en vetenskap, enligt dig? – Precis som alla andra vetenskapsområden bygger genusforskningens vetenskaplighet på akademiska strukturer och arbetssätt. Det finns en kritik i offentligheten mot genusforskningen, men den uppfattar jag som ganska ideologiskt driven. Vilka är de viktigaste slutsatserna som genusvetenskapen har kommit fram till? – Det går inte att svara på, för det är en så stor, bred tvärvetenskap. Det är som att fråga: Vilka är de viktigaste slutsatserna som den Fredag 2 februari 2018 Världen idag Närbild

nusvetarnas högsäte

medicinska vetenskapen har kommit fram till. Vilka forskningsmetoder används? – Genusforskning går till som all annan forskning. Och det beror ju helt på vad frågeställningen är. Det finns inte en metod eller teori. Det finns massor av metoder och teorier, säger Grönroos. Alla vetenskapsområden arbetar med strukturer för inomvetenskaplig granskning, så också genusvetenskapen, menar Maria Grönroos. När det gäller forskning om kön som social konstruktion – att könsskillnader beror på miljö och inte biologi – vilka metoder har man använt där? – En litteraturvetare eller en statsvetare syssVärlden idag Närbild Fredag 2 februari 2018

lar inte med biologi, det är inte deras vetenskapsområde. Inte heller genusforskning är biologisk forskning, det är inte det som är i fokus. – Men det är ett tvärvetenskapligt forskningsfält, så visst finns det biologer med genusperspektiv. Genusforskningens uppgift är inte att utreda huruvida kön är socialt eller biologiskt konstruerat. Utgångspunkten är ofta att biologi, miljö och sociala sammanhang samverkar. Genusforskning fokuserar i första hand på det sociala, därav också begreppet genus, inte kön. Om du hävdar att biologi ska vara överordnat all annan typ av forskning, då skåpar du ut en stor del av samhällsvetenskapen och humaniora.

●●● Jag vet inte när det skulle ha varit relevant [att titta på hjärnforskning]. Maria Grönroos

Men ska genusvetarna ändå inte ta hänsyn till biologin? – Jag vet inte riktigt vad hänsyn betyder i

●●● Att förmedla internationell forskning har vi varken resurser eller organisation för.

det sammanhanget. Det finns ju genusforskare som ägnar sig åt biologi, men de är då företrädesvis naturvetare. Och menar de att det finns medfödda skillnader mellan kvinnor och män? – Det kan jag inte svara på. Många forskare menar väl att det är en samverkan mellan biologi, miljö och sociala faktorer. Det finns forskare som gjort undersökningar som visar att flickor och pojkar väljer olika leksaker. Hur ser ni på det? – Och så finns det forskning som visar att när en vuxen får en bebis i famnen så bemöter man den på ett sätt om den har ett visst kön och på ett annat sätt om den har ett annat kön. Så du tror att det är miljön som påverkar? – Jag tror att det är både och. Att könsskillnader i både hjärna och miljö påverkar? – Jag kan ingenting säga om mäns och kvinnors hjärnors olikhet. Jag är inte hjärnforskare.

Men har ni tittat på någon sådan forskning att utgå från i ert arbete? – Hjärnforskning? Nej, det kan jag inte påstå. Jag vet inte när det skulle ha varit relevant eftersom genusforskning, som jag sagt tidigare, inte handlar om biologi i första hand. Är det inte er uppgift att ta reda på vilken forskning som finns? – Alltså, om du känner till genusforskning som gjorts i Sverige som du menar att vi har missat, så tipsa gärna. Maria Grönroos påpekar att sekretariatet har ett nationellt uppdrag i förhållande till Sverige. – Att förmedla internationell forskning har vi varken resurser eller organisation för, säger hon. Om det fanns ny svensk forskning som visar på medfödda skillnader mellan könen – ”med relevans för genus” – skulle sekretariatet kunna titta på den ”förutsatt att den var gedigen och beprövad”, menar Grönroos. Hon vill därefter ha exempel på forskning som visar på biologiska skillnader mellan Fredag 2 februari 2018 Världen idag Närbild

Biologiska skillnader mellan könen är inget man ägnar sig åt på Nationella sekretariatet för genusforskning. Foto: Pixabay

könen. Efter att Världen idag nämnt forskarna Simon Baron-Cohen och Trond Dieseth, som både studerat beteendet hos små barn, frågar Grönroos om forskningen gjorts nyligen. Skulle den vara mindre sann för att den gjordes för några år sedan? – Som jag förklarat tidigare så bygger forskning på en ständig utveckling och dialog, så man måste hänga med i svängarna. Forskning måste alltid ses i ett sammanhang. Äldre rön kan absolut vara relevanta, men det gäller att veta hur kunskapsutvecklingen på det aktuella fältet ser ut. Men vet du någon forskning som säger emot det som jag tar upp, som är nyare och som gör att ni inte tar upp de här bitarna? – Nej, det är som sagt inte mitt expertområde, jag är inte forskare på det fältet. En undersökning från 2006 har visat att det finns en överrepresentation av personer som röstar på Feministiskt initiativ bland genusvetare. Hur ser du på risken att en politisk ideologi Världen idag Närbild Fredag 2 februari 2018

skulle påverka ert arbete på sekretariatet? – Den här tolv år gamla undersökningen visar ju också att exempelvis företagsekonomer och nationalekonomer röstar höger, men det är sällan någon lyfter att det skulle påverka deras forskning. Folk har rätt till sin politiska övertygelse. Min uppfattning är att det finns alla sorters människor inom genusforskningen. 18 av 18 forskare bakom er studie ”En introduktion till genusvetenskapliga begrepp” är kvinnor och en stor majoritet av era anställda är kvinnor. Skulle ni själva behöva upprätta en jämställdhetsplan? – Det hänger ju ihop med att det är få män som studerar genusvetenskap. Men absolut, det håller jag med om. – Vi är ju inte unika i det avseendet i och för sig. Arbetsmarknaden och även universitet präglas fortfarande av en stark könssegregation i Sverige.

Fakta. ●● Genusforskning: Forskning, ofta av tvärvetenskaplig karaktär, där genus, manligt och kvinnligt som sociokulturella konstruktioner, ställs i fokus. ●● Normkritik: Med ett normkritiskt perspektiv synliggörs och problematiseras normer som utgör föreställningar om hur en människa bör leva. Källa: Nationalencyklopedin

Sara Andersson

”Genus på högskolor hotar akademisk fri Normkritik. En forskare var nära att inte få forskningsmedel för att han inte hade inkluderat ett genusperspektiv i sin studie om öring. Det berättar debattören Ivar Arpi som i höstas gjorde en granskning om genus på svenska universitet. – Det är uppseendeväckande att inte fler i den akademiska världen protesterar, säger han till Världen idag.

ärlden idag har tidigare rapporterat om den granskning där Svenska Dagbladets ledarskribent Ivar Arpi gjorde gällande att genusteorier tar över på svenska universitet och högskolor. I sin artikelserie beskrev Arpi något som närmast skulle passa in i en kommuniststat. Det tvångskvoteras in queerfeminister på litteraturlistor, det talas om ”maktordningar” och ”strukturell diskriminering” och det utgås från att det förekommer härskartekniker och trakasserier, utan att man ger någon förklaring till hur man kommit fram till slutsatserna.

På Uppsala universitet slår man fast att en målsättning är att arbeta med ”jämställdhetsintegreringen ur ett intersektionellt perspektiv”. Kort beskrivet innebär intersektionalitet att man utgår från att det finns maktordningar som genomsyrar samhället och samverkar med varandra. Det innebär exempelvis att en vit heterosexuell man är överordnad en svart, funktionshindrad kvinna. På Kungliga tekniska högskolan inrättar man en särskild kontrollinstans där tre heltidsanställda personer ska se till att skolans arbete med ”jämställdhetsintegrering” etableras, och på Karolinska institutet gör man allt för att lyckas få in genusvetenskapliga maktteorier utan att göra våld på medicinvetenskapen.

– Det är anmärkningsvärt hur snabbt de här teorierna accepteras i Sverige. Det är som om lärosätena bara har accepterat att de här perspektiven ska med, säger Ivar Arpi till Världen idag.

Att genusvetenskap i dag tar stor plats på svenska universitet är ingen slump. I regleringsbrevet för 2016 gav regeringen samtliga lärosäten i uppgift att ta fram en plan för hur man ”avser utveckla arbetet med jämställdhetsintegrering”. Arpi menar att denna jämställdhetsintegrering inte främst har med jämställdhet att göra, utan är en täckmantel för en mer radikal process. – Det handlar om en politisk styrning, säger han. Att det inte är fler i den akademiska världen som protesterar tycker Arpi är uppseendeväckande. – Jag skulle vilja se ett upprop för akademisk frihet. Ett politiskt mål ska inte vara överordnat den akademiska friheten, säger han. Sedan Arpis tre artiklar publicerades har han fått stora mängder reaktioner från professorer, lektorer och studenter som berättat hur de påverkas av jämställdhetsintegreringen. Han berättar att en person som skulle forska på skillnaderna mellan vild och odlad öring höll på att inte få forskningsmedel för att han inte hade integrerat ett genusperspektiv i forskningen.

Ledarskribent Ivar Arpi ser genusidéer som ett hot mot den akademiska friheten på svenska lärosäten. Foto: Tomlin studio

Fredag 2 februari 2018 Världen idag Närbild

r ihet”

– Det är lite svårt. Hur queer kan öring vara? Ivar Arpi är av åsikten att så kallad genusvetenskap i mångt och mycket inte är vetenskap. Han menar att genusforskarna, till skillnad från hur vetenskap bör gå till, bestämmer sig för hur något ligger till och därefter går ut i världen för att leta upp bevis som styrker denna tes. Det han främst vänder sig emot är att genusforskarna, som han ser det, inte tar hänsyn till att det finns biologiska skillnader mellan könen. – Visst finns det vissa skillnader som beror på miljö, men mängder av forskning visar att det finns biologiska skillnader mellan pojkar och flickor. Världen idag Närbild Fredag 2 februari 2018

Lunds universitet Foto: TT

Av någon anledning verkar vi i Sverige vara nästan världsbäst på att förneka dessa skillnader, menar Arpi. Den som uttalar sig offentligt om de biologiska könsskillnaderna har ett högt pris att betala, påpekar han.

Ivar Arpi fruktar att genushetsen på svenska lärosäten kommer leda till en ideologisk likriktning. Studenter som vill få bra betyg kommer att tvingas in i genustänket, och forskare som inte inkluderar det kommer få svårt att få ekonomiska medel, menar han. – Människor skolas in i det här tänkandet. Person efter person börjar tro att det är detta som stämmer. Sara Andersson

●●● Jag skulle vilja se ett upprop för akademisk frihet. Ett politiskt mål ska inte vara överordnat den akademiska friheten. Ivar Arpi

Student: ”Lärarna vågar in Lärarprogrammet. Genustänket genomsyrar alla kurser på universitetet. Det berättar en student som Världen idag har pratat med. Uttrycket ”hen” och prat om att kön är en social konstruktion är vardagsmat på lektionerna. – Om inte lärarna uttrycker sig på ”rätt sätt” blir de rättade av eleverna, säger hon.

Uppsala universitet, Carolina redeviva. Foto: Tor Johnsson / SvD / TT

Höstterminen 2017 började kvinnan, som vill vara anonym, på lärarprogrammet på Uppsala universitet. – Jag blev ganska chockad när jag började plugga. Redan första dagen märkte jag av genustänket, berättar hon. Det kvinnan reagerade på var bland annat att det togs för givet att alla elever tänkte likadant och att de flesta lärare använde uttrycket ”hen”.

– På en av de första lektionerna pratade läraren om att kön är en konstruktion av miljön, säger hon.

Enligt kvinnan är det inte bara lärarna som står för genustänket, utan även eleverna. – En gång var det en av lärarna som hintade om att man inte får glömma bort att det finns något politiskt i genusperspektivet. Då sa en elev: ”Det är inte alls något politiskt, det är en självklar tanke i samhället”, berättar hon. Det hela ledde till att läraren snabbt ändrade sig. Kvinnan tror att det finns en stor press på universiteten. – Redan första dagen var det en elev som frågade om det finns ett ordentligt genusperspektiv i undervisningen. Jag tror inte att lärarna vågar gå emot det.

Det är inte bara genusteorier som genomsyrar undervisningen på Uppsala universitet, det är Fredag 2 februari 2018 Världen idag Närbild

En kvinnlig lärarstudent som Världen idag har talat med chockades över det genustänk som präglar hennes utbildning. (Kvinnan på bilden har inte med texten att göra.) Foto: Anders Wiklund / TT

nte gå emot genustänket” också normkritik. – När lärarna pratar om vår framtida yrkesroll så pratar de ofta om hur vi ska tänka kring ”regnbågsfamiljer” i klassrummet. De säger alltid ”ett barns mamma och pappa eller mammor eller pappor”. Vi får hela tiden höra att vi ska tänka normkritiskt och motverka traditionella könsroller.

Enligt kvinnan är det ingen elev som har kritiserat synsättet öppet. Hon berättar att det en gång var en kille i klassen som råkade säga: ”Men det kanske är för att jag är man”. – Sedan kom han på sig själv och rättade sig och sa: ”Nej, det är ju bara mina fördomar förresten”. Hur känner du inför allt det här genustänket? – Det känns jättejobbigt i och med att det här är mina framtida kollegor. Alla får det här inpräntat. Det är skrämmande att det tas som så självklart. Världen idag Närbild Fredag 2 februari 2018

Hur ska du själv kunna arbeta som lärare? – Jag vet faktiskt inte. På något sätt kommer jag behöva gå emot skolans läroplan för att göra det som är rätt. Annars kommer jag få välja en skola som inte tvingar mig att lära ut genusvetenskap. Men det känns som en utmaning, det gör det. Hur skulle du vilja undervisa i de här frågorna? – Jag skulle förklara att det finns manligt och kvinnligt, men att man inte ska fördöma någon för sitt sätt att vara. Jag kommer aldrig utgå ifrån att det inte finns två kön. Enligt kvinnan kan man arbeta för jämställdhet utan att tillämpa genusvetenskapliga teorier. – Det är självklart att flickor och pojkar ska få samma utrymme i klassrummet, och samma hjälp och förutsättningar. Jag gör ingen värdeskillnad mellan flickor och pojkar.

●●● På en av de första lektionerna pratade läraren om att kön är en konstruktion av miljön.

Sara Andersson

Många svenska högskolor och universitet har den senaste tiden anklagats för att låta genusteorier ta över på bekostnad av akademisk frihet. Världen idag tar kontakt med tre av universiteten för att låta dem bemöta kritiken.

Malmö högskola: ”Vi vilar på våra experter” Exempel 1. Det finns ”maktordningar” och ”strukturell diskriminering” på Malmö högskola, uppger lärosätet. Men vilken forskning som ligger till grund för slutsatserna vet inte rektorn som i stället litar på sina genusexperter. I

sin ”jämställdhetsintegreringsplan” beskriver Malmö högskola löneskillnader och att andelen kvinnor sjunker ju högre upp i hierarkin man kommer med ”strukturell diskriminering” och ”maktordningar”. Detta görs utan att man förklarar vilka kartläggningar som ligger till grund för slutsatserna. Världen idag tar kontakt med högskolans rektor Kerstin Tham för att höra om bakgrunden till formuleringarna i dokumentet.

●●● [Att löneskillnader beror på strukturell diskriminering] är en utgångspunkt som vi har. Kerstin Tham, rektor

Hur har ni kommit fram till att löneskillnader beror på strukturell diskriminering? – Det är en utgångspunkt som vi har, att det finns många belägg för att den här typen av skillnader beror på strukturell diskriminering. Det är ett grundantagande. Har ni gjort någon kartläggning? – Det finns forskning som visar på detta. Vilken forskning? – Där vilar jag på mina experter, vi har ett genuskollegium och en jämställdhetskoordinator som har koll på det. Hur vet ni att den ojämna könsfördelningen högt upp i hierarkin beror på maktordningar? – Vi går på de här grundantagandena. Men återigen får jag hänvisa till våra experter. Varför anser ni att det är ett problem att det är fler män än kvinnor i vissa tjänster?

– Jag är helt övertygad om att det påverkar kvalitén i forskningen. Det finns forskning som visar att kvalitén blir bättre när det är mångfald. Varför är det viktigt att ta tid till genusvetenskap i exempelvis specialsjuksköterskeutbildningen? – Vi anser att det, i alla samhällsprofessioner, är viktigt att lära sig hur man möter framtiden när det gäller jämställdhet. Det är otroligt viktigt att säkerställa att det är jämställt och kunna ge en jämlik vård.

Världen idag kontaktar jämställdhetskoordinator Christina Liljeroth, som väljer att svara i mejl. Hur har ni kommit fram till att löneskillnader beror på strukturell diskriminering? ”Det görs lönekartläggning en gång per år som granskar om det finns osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män, både utifrån grupper som är lika ifråga om till exempel utbildningsbakgrund, yrkeserfarenhet, ansvarsnivå och likvärdiga grupper.” Hur vet ni att den ojämna könsfördelningen högt upp i hierarkin beror på maktordningar? ”Vi grundar slutsatserna på en studie av mellanchefer vid Malmö högskola: Vad innebär jämn könsfördelning på mellanchefsnivå för den kvalitativa jämställdheten i organisationen?” Vilket var studiens resultat? ”I rapporten jag hänvisar till finner du svar.” När Världen idag tittar närmare på rapporten framgår det att det handlar om att vissa mellanchefer uppger att det finns en ”duktig flicka-kultur” som gör att kvinnor tar på sig mycket arbete. Detta uppges i sin tur leda till att de inte prioriterar forskning. Sara Andersson Fredag 2 februari 2018 Världen idag Närbild

Lunds universitet: Därför hade vi queerfeminist på litteraturlistan Exempel 2. En litteraturlista med queerfeministen Judith Butler var en av anledningarna till att Lunds universitet hamnade i blåsväder efter Ivar Arpis granskning. Litteraturen ska ha varit helt orelevant för kursen i fråga. Universitetet ser dock ingen risk att kunskap förloras i jakt på genusperspektiv. Erik Ringmar, lektor på statsvetenskapliga institutionen, fick tidigare i år beskedet att han måste ha med queerfeministen Judith Butler på litteraturlistan i en kurs om fascismens framväxt i slutet av 1800-talet. Anledningen? Att andelen kvinnor inte får understiga 40 procent på litteraturlistorna. ”Ingen kurslitteraturskommitté i världen kan tvinga mig att undervisa på Judith Butler om jag inte vill”, skrev Ringmar på sin blogg och förklarade att dispyten hade lett till att han fått ställa in kursen. Världen idag vill veta hur universitetet tänkte, och tar kontakt med Tomas Bergström, prefekt på Statsvetenskapliga institutionen. Varför är det viktigare att det är minst 40 procent kvinnliga författare än att litteraturen är relevant?

– Så är det inte. Böckerna måste anpassas till vad som är rimligt och möjligt. I vissa ämnesområden finns det inte kvinnliga författare, då får man som kursansvarig lämna en motivering till institutionsstyrelsen, i vilken man förklarar varför målsättningen inte uppnåtts. När det gäller Ringmars kurs fick styrelsen i ett mycket sent skede ett förslag på kurslitteratur. Kurslitteraturen var väsentligt annorlunda än den litteratur som tidigare varit aktuell på samma kurs. Hur ser ni på risken att kunskap förloras i jakten på genusperspektiv? – Vi ser det inte så. Vi har inga krav på att det ska vara 40–60 procent genusperspektiv. En person som sitter i institutionens styrelse, som tar beslut om kursplaner, är Pernilla West, förtroendevald för Feministiskt initiativ i Lund. Hur ser ni på risken att hennes politiska engagemang avspeglas i hennes arbete i styrelsen? – Man har ju ett ansvar i styrelsen som alla andra. Man får vara objektiv och saklig. Så jag har ingen anledning att ifrågasätta henne. Det är studenterna själva som väljer vem som ska företräda dem, och representanternas åsiktsfrihet är grundlagsskyddad.

●●● Vi har inga krav på att det ska vara 40–60 procent genusperspektiv. Tomas Bergström, prefekt på Statsvetenskapliga institutionen

Sara Andersson

Chalmers: ”Vi ser ett könsmönster” Exempel 3. Eftersom ”teknik och män” är norm på Chalmers tekniska högskola så förekommer det strukturell diskriminering. Det menar jämställdhetskoordinatorn på skolan och tillbakavisar kritiken i Ivar Arpis granskning.

ner som pratar om det som diskriminering så kan man, av svaren, märka att det förekommer. När det gäller härskartekniker är min erfarenhet genom åren att sådana förekommer.

I sin jämställdhetsplan skriver Chalmers att det inom lärosätet förekommer diskriminering, trakasserier, härskartekniker och könsstereotypa diskurser som bidrar till ojämställdhet. Man ger ingen förklaring till hur man har kommit fram till anklagelserna. Världen idag kontaktar Bruno Rudström, kultur- och jämställdhetskoordinator på Chalmers, för att få besked.

På vilket sätt är det diskriminering? – Det kan handla om språkbruk och förhållningssätt. Det är ”annorlunda” att som kvinna utbilda sig i en sådan här manligt normerad miljö.

Hur har ni kommit fram till att det förekommer diskriminering, trakasserier och härskartekniker? – Vi gör medarbetarenkäter och studentbarometrar. De visar bland annat att män är mer nöjda än kvinnor här. Även om det är få persoVärlden idag Närbild Fredag 2 februari 2018

Vad är det för typ av diskriminering? – Den är strukturell. Teknik och män är normen här.

Hur vet ni att det finns könsbaserade löneskillnader? – När vi i de årliga lönekartläggningarna har tittat på strukturen i sin helhet så har vi sett att kvinnorna ligger lägre i lön än männen i motsvarande eller samma befattningar. I vart och ett av de här fallen så finns det visserligen förklaringar, men vi ser ett könsmönster när vi tittar på helheten. Sara Andersson

●●● Vi ser ett könsmönster när vi tittar på helheten. Bruno Rudström, kultur- och jämställdhetskoordinator

På förskolan Egalia på Södermalm i Stockholm används könsneutrala dockor. Foto: Fredrik Sandberg / TT

Fredag 2 februari 2018 Världen idag Närbild

”Normkritik en draksådd” Utbildning. – När det gäller normkritik använder vi oss inte av någon sådan. Det säger Jan Rosman, huvudansvarig för de skolor och förskolor som församlingen Agape driver i Norrköping, Nyköping och Flen.

värtom ser vi det som vårt uppdrag att säkra sunda normer i enlighet med det som står i läroplaner om normer och värden. Utifrån det ser vi det som vår uppgift att stärka sådana värden, inte att ifrågasätta dem, säger han. Skolans läroplan säger inget om att normer ska brytas eller ifrågasättas, menar Jan Rosman. Under rubriken ”Normer och värden” står det bland annat som ett mål för skolan att varje elev ska kunna ”göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter, respektera andra människors egenvärde och ta avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling”. – Avsnittet tar upp drygt en sida i läroplanen. Men vi har själva otroligt mycket mer att säga i ämnet, inte minst utifrån Bibeln, säger Jan Rosman. – Man kan säga att vi jobbar på att andas in den tro som vi får från Bibeln i de värden och värderingar som Skolverket talar om. På det sättet står vi för en kristen humanism.

könen. Det är något som Jan Rosman bejakar. – Det är viktigt att jobba för jämlikhet, med utgångspunkt i att man och kvinna, kille och tjej, är lika mycket värda och ska ha ett jämställt förhållande. Samtidigt betonar vi att könen är rotade i biologin, och inget flytande eller socialt betingat, säger han. Han tar avstånd från den uppmuntran som kommer inte minst från RFSU och som säger att det är bra att barn ifrågasätter sin sexuella identitet. – Enligt vissa delar av opinionen måste man som skola i dag ta ut svängarna i frågorna om kön och identitet. Men det finns inget i lagtexterna som tvingar oss till det, utan vi kan hålla en klassisk linje och ge eleverna en fast inre grund att stå på, säger han. – Vi gör ingen stor sak av barnens kön och hjälper dem inte att leta i sina känsloliv och identiter. Det kan bli rena gungflyet.

Jan Rosman tror att den ökande psykiska ohälsan bland barn och ungdomar hänger ihop med ett överdrivet fokus på individen och hennes självbestämmande i alla frågor. – Det här skapar en sådan enorm osäkerhet kring vem man är och hur man ska leva. I viss mån ser jag normkritiken som en stor draksådd.

●●● Man kan säga att vi jobbar på att andas in den tro som vi får från Bibeln i de värden och värderingar som Skolverket talar om. På det sättet står vi för en kristen humanism. Jan Rosman

Om läroplanen inte säger något om normkrik, så säger den desto mer om jämställdhet mellan Världen idag Närbild Fredag 2 februari 2018

Eva Janzon

Kristna förskolor pressas att tillämpa normkritik Förskola. Att säga ”hen” är inget för förskolan vid Borås kristna skola. Däremot måste man förhålla sig till diskrimineringslagens krav att berätta för barnen att familjer också kan bestå av två mammor eller två pappor. På Borås kristna skola har man inte längre någon utpräglad dockhörna eller snickarvrå, där flickor och pojkar förväntas träna sina fär digheter som mamma respektive hemmets fix are. – Det är mycket som förändrats sedan jag började inom förskolan, säger förskolechef Angelica Daol. – Lärmiljöerna förut var mycket mer foku serade på dockhörnor och liknande. Nu tänker man inte så, utan skapar lärmiljöer som ska utveckla olika färdigheter, oavsett om det är pojkar eller flickor.

Liksom andra förskolor har Borås Kristna skola fått förhålla sig till diskrimineringsla gens nya bestämmelser om så kallade aktiva åtgärder. Lagändringen innebär att förskola och skola inte bara ska åtgärda problem med diskrimine ring eller kränkningar i enskilda fall, utan att också jobba aktivt för att, som det står, ”före bygga att barn och elever diskrimineras eller på annat sätt får begränsade möjligheter till exempel i förskolan, skolan eller på fritidshem met”. För Angelica Daols arbetslag har det innebu rit att personalen fått använda en del av ledig heten till att läsa in sig på dokumenten kring lagens sju diskrimineringsgrunder: kön, köns identitet eller könsuttryck, etnisk tillhörig het, religion eller annan trosuppfattning, funk tionsnedsättning, sexuell läggning samt ålder.

”Lärmiljöerna förut var mycket mer fokuserade på dockhörnor och liknande. Nu tänker man inte så, utan skapar lärmiljöer som ska utveckla olika färdigheter, oavsett om det är pojkar eller flickor”, säger förskolechef Angelica Daol. Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT och kvinnor kan ha samma slags yrke, till att se till att alla känner sig inbjudna till snickaroch pysselhörnen, fotbolls- eller dansgruppen. – Vi utgår inte från att de är flickor eller poj kar, utan från att alla är barn med samma rätt att vara och göra som de vill, säger Angeli ca Daol.

Av handlingsplanen framgår också att försko Detta ska nu arbetas in i förskolans nya likabe handlingsplan, som läggs fram för föräldrarna senare i vår. – Det nya är att vi ska arbeta förebyggande och främjande och se till så att alla barn känner sig accepterade som de är, säger Angelica Daol. – I praktiken har det nog alltid varit vår grundhållning, som går ut på att alla ska behandlas med kärlek och respekt. Men nu får vi ta det ett tankevarv till för att synliggöra hur vi jobbar. Det handlar om allt från att visa på att män

lan har ett ansvar att förmedla rätten till lika behandling oavsett sexuell läggning. ”Utifrån att barnen har funderingar så bemöter vi dem i dessa och pratar om att famil jer kan se olika ut, vi kan också använda oss av barnböcker som utgångspunkt för samtalet”, skriver förskolan. Däremot använder man inte pronomenet ”hen” om barnen. – Det är inget vi har känt att vi behöver göra.

●●● Det är mycket som förändrats sedan jag började inom förskolan. Angelica Daol, förskolechef

Eva Janzon Fredag 2 februari 2018 Världen idag Närbild

Adjöss till dockvrår och sagoböcker Genus i förskolan. Dockvrån har plockats bort och sagoböckerna om prinsar och prinsessor ser ut att gå samma öde till mötes. Det är utvecklingen på en kristen förskola i södra Sverige. – Genustänket smyger sig in överallt, även i kyrkorna, säger en förskollärare. Att läsa böcker om prinsar och prinsessor och låta flickorna tillbringa dagarna i dockvrån var inget problem när Maria Lund* började arbeta inom förskolan på 90-talet. I dag har dockvrårna plockats bort från avdelningarna på den kristna förskola där hon arbetar, och de klassiska sagoböckerna ersätts alltmer av böcker med normkritiskt innehåll. Maria Lund berättar att en av böckerna som ofta lånas, handlar om en pojke som vill ha rosa tröja, andra böcker handlar om olika familjekonstellationer där

Foto: Tomas Oneborg / SvD / TT

Flickan på bilden har inget samband med innehållet i artikeln. Foto: Pixabay

huvudpersonen kan ha två mammor eller två pappor. – Jag läser inte de böckerna, säger Maria Lund.

Hon påpekar att det inte är fel om en pojke vill ha rosa tröja och det är viktigt att behandla alla barn lika, oavsett hur hans eller hennes familj ser ut, men det hon vänder sig emot i böckerna är att de uppmuntrar till ett brytande av normer. – Böckerna är positivt och roligt skrivna, så det blir som ett budskap i dem som säger: ”Åh, vad bra det är att leva så här”. Maria Lund fortsätter att låna klassiska sagoböcker, oavsett vad kollegorna tycker. – Barnen älskar ju de här sagorna med prinsar, prinsessor och drakar. Vad händer om du protesterar mot genustänket? – Jag tror inte att mina kollegor skulle säga så mycket. De ser mig som ”gammal och konservativ” och anser inte att jag har hängt med i samhällsutvecklingen. Det skulle nog vara annorlunda om en yngre kollega protesterade. Anledningen till utvecklingen med genustänk på förskolan tror Maria Lund dels är läroplanens direktiv, dels kollegornas egna synsätt. – Samhällets tankesätt smyger sig in överallt, även i kristna förskolor och kyrkor, säger hon. Själv är Maria Lund övertygad om att

flickor och pojkar är olika. – Absolut. Det har jag märkt under de 25 år som jag har arbetat med barn. Flickorna går direkt till dockvrån medan pojkarna ”härjar” mer. Visst finns det vissa flickor som sitter och leker med bilbanan och vissa pojkar som leker i köksvrån, men generellt är flickorna mycket mer omhändertagande än pojkarna. Tror du inte att det kan ha med miljön att göra? – Nej, det tror jag inte. Jag har ju sett det här genom alla år, och redan från två och ett halvtårsåldern. Enligt Maria Lund är barnens beteende likadant nu, då traditionella könsroller aktivt motarbetas, som på 90-talet då debatten knappt förekom.

Hon påpekar slutligen att orsaken till att hennes kollegor valde att ta bort dockvrån antagligen inte bara var av genuskaraktär. – Vi har nämligen kvar bilbanan, säger hon. En anledning till att dockvrån togs bort var dessutom rent praktisk. – Flickorna bråkade alltid om dockvagnen och de två, tre dockor som fanns. Sara Andersson

Fotnot: Maria vill vara anonym och heter egentligen något annat.

Fakta. Så säger läroplanen I läroplanen för förskolan (LPFÖ98 – reviderad 2016) står det att:

●● Vuxnas sätt att bemöta flickor och pojkar liksom de krav och förvänt-

Världen idag Närbild Fredag 2 februari 2018

ningar som ställs på dem bidrar till att forma flickors och pojkars upp-

fattning om vad som är kvinnligt och manligt. ●● Förskolan ska mot-

verka traditionella könsmönster och könsroller.

Krönika

lf B Svensson: Behandla A pojkar och flickor olika.

Alla vi som är föräldrar vill att våra barn ska utvecklas efter sina unika förutsättningar och inte hämmas av gamla, stereotypa könsroller. Det uppdraget har också både förskolan och skolan haft under många år. Trots det är fortfarande 98 procent av alla förskollärare kvinnor. 95 procent av alla piloter är fortfarande män. Så vi har inte lyckats att göra barnens yrkesval mindre könsbundet. Samtidigt är det varken realistiskt eller ens önskvärt att lika många pojkar som flickor ska bli förskollärare. Vissa genusdebattörer menar att vi måste behandla pojkar och flickor på samma sätt, ge dem könsneutrala namn och leksaker och undvika begreppen pojkar och flickor om våra barn inte ska fastna i gamla könsroller. Det skulle kanske lyckas, om kön bara var en social konstruktion. Om det inte fanns några biologiska skillnader mellan pojkar och flickor ovanför halsen. Men så är det inte. Martin Ingvar, professor vid Karolinska institutet, hävdar i en rapport att det visst finns flera biologiska orsaker till att pojkar och flickor är olika. Även små skillnader kan spela stor roll. Av rädsla för att inte vara politiskt korrekta och hamna utanför åsiktskorridoren har många forskare och debattörer inte vågat gå in i genusdebatten och säga som det är. Många kristna ledare har inte heller vågat gå in i debatten och säga som det är; att Gud har skapat oss till man och kvinna. Inte som kopior av varandra, utan som komplement.

för mycket testosteron är betydligt mer pojkaktiga i sin lek och i sitt beteende. Flickor är dessutom mer språkligt begåvade. De är mer ambitiösa och har bättre betyg i alla ämnen utom idrott. Dubbelt så många flickor läser vidare vid universitet och högskola. De tycks vara mer sårbara och lider mer av psykisk ohälsa, framför allt i tonåren.

Ska våra barn utveckla de unika gåvor Gud har gett dem måste vi behandla pojkar och flickor olika. Men inte på det traditionella sättet, där killar ska vara tuffa och coola medan tjejer ska vara tysta, snälla, snygga och smala. Vi behöver i stället uppmuntra våra pojkar att utveckla sin sociala kompetens, bli mer empatiska och bättre kontrollera sin aggressivitet och sexualitet och ta skolan på större allvar. Annars kommer många att av dem bli losers – lågutbildade, arbetslösa, frånskilda män. Vi behöver stärka flickornas självkänsla mer än pojkarnas. Tjejer måste inte vara så snygga, smala, smarta och sexiga för att duga, som de tror. De måste också våga ta plats och ta risker för att nå sina mål. Så i vårt föräldraskap måste vi vara normkritiska – i ordets bästa bemärkelse – och ifrågasätta de snäva, traditionella könsrollerna.

●●● Av rädsla för att inte vara politiskt korrekta och hamna utanför åsiktskorridoren har många forskare och debattörer inte vågat gå in i genusdebatten och säga som det är.

Här är några biologiska skillnader. Flickors hjärna utvecklas betydligt snabbare än pojkarnas. Deras hjärna har fler förbindelser mellan vänster och höger hjärnhalva. Män har mer testosteron. Därför är de mer dominanta och aggressiva, samt har fler tillfälliga sexuella förbindelser. Flickor som under graviditeten, på grund av en sjukdom hos mamman, har fått

Alf B Svensson Legitimerad psykolog, författare och föreläsare

Fredag 2 februari 2018 Världen idag Närbild

Sagt om normkritik

”Normlöst samhälle ökar risk för psykisk ohälsa” Avsaknad av värderingar kan leda till psykisk ohälsa. Det skrev statsvetaren Katarina Barrling i en ledarkrönika i Svenska Dagbladet år 2015. ”Frånvaron av tydliga, oomstridda normsystem ökar risken för att människan blir vilsen, förvirrad och ensam. Hon förlorar den ’ledstång’ genom livet som fasta normsystem innebär”, skrev Barrling. Misslyckas denna människa i livet blir det egna ansvaret tungt, fortsatte Barrling och pekade på arbetets betydelse för unga personer. ”Arbetet innebär ofta inte bara gemenskap utan även krav och normer; för en ensam och vilsen individ en paradoxal befrielse.” Frågan hur individens frihet bör vägas mot den trygghet gruppen ger är, enligt Barrling, en fråga om värderingar. ”I avvägningen kan man förstås komma fram till att de fasta gruppnormernas pris är för högt. Men det kan vara värt att påminna sig att även individens oberoende har ett pris. Åtminstone om vi söker vägar för att förstå varför så många unga människor far så förtvivlat illa”, skrev hon.

Fot o

: Is a bell Hö

jman / TT

Utmanande budskap. Att försöka lösa de

Kritik. Normkritik är en motsägelsefull teoribildning

problem som mäns aggressivitet kan medföra genom att odla ett svagt mansideal är ett misstag. Det sa den kanadensiske psykologiprofessorn Jordan B Peterson då han intervjuades av Ivar Arpi i Svenska Dagbladet. ”Det finns inget farligare än en svag man”, menade Peterson som sänder Youtubevideor med miljontals tittare. da Han föreläser dessutom – med

som förtjänar att granskas hårdare än vad som hittills varit fallet. Det menar Par Bauhn, professor i praktisk filosofi. ”Ordet ”normkritik” ger sken av att man är kritisk till alla normer. Men i så fall måste detta inkludera också normen att man ska vara just normkritisk. Detta blir i så fall till en ny norm, nämligen normen att man ska kritisera alla normer – en norm som alltså inte kan förverkligas utan att säga emot sig själv”, skriver Bauhn i en debattartikel i Göteborgs-Posten. Bauhn påpekar också att han anser att normkritikernas retorik är vilseledande. ”Det visar sig nämligen att de alls inte är kritiska mot alla normer, utan bara mot sådana som de förknippar med ’exkludering’, medan de i stället bejakar normer som de ser som ’inkluderande’”, skriver han. Huruvida inkludering är bra och exkludering dåligt beror, enligt Bauhn, på vad det är som ska inkluderas och exkluderas. En exkludering som normkritikerna själva inte är negativa till är exkluderingen av den som vill granska normkritiken, skriver han. Denna exkludering innebär i själva verket att normkritikerna är intoleranta, menar han. hn

Världen idag Närbild Fredag 2 februari 2018

nB Pet dia utgångspunkt i Bibeln – för unga kilerson Foto: Wikime lar. ”Budskapet är alltid detsamma. Sträck på dig. Ge dig ut i världen. Ta ansvar. Ta dig samman. Få din aggression under kontroll. Stärk dig själv. Sluta gnälla”, säger han till Arpi. Hans budskap är inte att killarna duger som de är, utan att de har ett högre syfte, förklarar Arpi. Att de ska ”plocka upp sin börda och bära den som en man”. Problemet är, enligt Peterson, att vi ”uppmuntrar män att vara svaga i dag eftersom vi har den patologiska uppfattningen att styrka och tyranni är en och samma sak”. Jordan B Peterson är övertygad om att det finns biologiska orsaker till att män och kvinnor är olika. Män måste möta sina mörka sidor och lära sig kontrollera dem, menar han. Dessa sidor kan, enligt Peterson, inte förnekas, men tyglas.

B Per

Professor: ”Normkritikerna är intoleranta och motsägelsefulla”

Youtube-magnet: ”Det finns inget farligare än en svag man”

Fo to

t : Lin néuniversitete

”Politiska ideologier tränger undan kunskap på museer” Kultur. Kunskap ersätts med utställningar som ska få besökarna att ”tänka rätt”. Det är utvecklingen på svenska statliga museer, menar journalisten Ola Wong. – Politikerna vill behålla museiskyltarna, men fylla museerna med ett politiskt innehåll, säger han till Världen idag.

an skulle kunna tro att det är RFSL som ligger bakom utställningen ”Playground” som sedan hösten 2016 visas på Etnografiska museet i Stockholm. På utställningen kan man se föremål som samlats in på Pridefestivaler, läsa ”normöverskridande historier” och ta del av berättelser om ”rätten att vara den man vill” och ”rätten att älska den man vill”. Men det är inte RFSL som står bakom museet, utan staten. Utställningen är ett exempel på den politisering som journalisten Ola Wong menar pågår på svenska museer. – Det här har pågått länge, åtminstone sedan [socialdemokraten] Margareta Winbergs tid på 90-talet, säger Wong, men påpekar att utvecklingen fortsatt under föregående borgerliga regering och under nuvarande rödgröna.

Trenden är, enligt Wong, tydlig. Faktabaserade utställningar får alltmer stå tillbaka till förmån för politiska utställningar. – Man vill få besökarna att ”tänka rätt”, säger han. Ibland är det ”aktivister med en tydlig agenda” som driver på bakom politikerna och ibland är det politikerna själva som är drivande för

●●● När museer blir en propagandakanal för en aktör kan de lätt bli det åt andra aktörer också. Ola Wong, journalist

utvecklingen, menar han. ”Regeringen vill använda museer som ideologiskt verktyg mot Sverigedemokraterna”, skriver Wong i en av de debattartiklar han författat i ämnet. I artikeln, som har rubriken ”Bah Kuhnkes kulturpolitik hotar kulturarvet”, berättar Wong att det bland museianställda finns en rädsla för att utställningar som Playground ska genomsyra museernas hela verksamhet. ”Det finns helt enkelt noll utrymme att uttrycka avvikande åsikter kring detta. Fokus på våra möten är hela tiden att locka minoriteter och hbtq-personer till museerna, retoriken är hela tiden att vi är alldeles för vita, alldeles för heterosexuella”, säger en källa i artikeln. Vad ser du för risker med denna utveckling? – Vi går ifrån att vara en kunskapsnation. Stora samlingar omvandlas till propagandacentraler. När museer blir en propagandakanal för en aktör kan de lätt bli det åt andra aktörer också, säger Wong. – Dessutom mister museerna sin trovärdighet, lägger han till.

Enligt Wong är det viktigt att konsten och kulturen får vara fri, så att människor själva kan bilda sig en egen uppfattning. – Jag har inget emot att prata om hbtq-frågor, men man kan inte säga till museerna: ”Nu ska Fredag 2 februari 2018 Världen idag Närbild

Museer ska vara platser för fakta, inte politik, menar Ola Wong. Här syns Etnografiska museet i Stockholm. Foto: Wikimedia

ni propagera för det här”. Det är som om politikerna vill behålla museiskyltarna och museibudgeten, men fylla museerna med ett politiskt innehåll, säger han.

Ann Follin, chef för Statens museer för världskultur, har tillbakavisat kritiken. – Vi är en expertmyndighet under regeringen, vi är inte politiserade. Vi ägnar oss inte åt partipolitik, sade hon till Svenska Dagbladet hösten 2016. Ola Wong ger dock inte mycket för museiföreträdarnas försvar. – ”Så länge vi inte säger ’Rösta på det här partiet’ så är det inte politik” resonerar de. Men det är det. Det är uppenbart att man försöker bilda politisk opinion med de här utställningarna, även om det inte har med samlingVärlden idag Närbild Fredag 2 februari 2018

arna eller museernas verksamhet att göra, säger han. Han berättar att han har fått en enorm respons på sina artiklar. – Inte minst många från kultursektorn har hört av sig – både från vänster- och högerhåll.

Dessa personer har gett egna exempel och berättat att de känner sig tystade, förtryckta och mobbade. De oroas över utvecklingen de ser. Wong vidhåller att människor inte vill besöka utställningar likt Playground. – När man har haft kunskapsutställningar, som terrakottaarmén, har det visat sig att det kommer mängder av besökare frivilligt. Då behöver man inte bussa in en massa skolbarn Sara Andersson för att fylla museerna.

●●● Det är uppenbart att man försöker bilda politisk opinion med de här utställningarna.

Ville granska normkrit Obekväm. På UR är det viktigt att medarbetarna är normkritiska. Men när journalisten Per-Axel Janzon skulle göra ett normkritiskt reportage om normkritiken inom företaget tog det stopp. Det hela slutade med att han fick lämna UR. – Man sa att om jag skulle jobba kvar fick jag inte kritisera företaget mer, berättar han.

n platsannons, ett avbrutet produktionssamarbete och ett beslut om djupintervjuer. Det var några av sakerna som gjorde att journalisten Per-Axel Janzon beslöt sig för att granska normkritiken hos sin egen arbetsgivare Utbildningsradion (UR). I platsannonsen sökte UR efter en person med ”erfarenheter av att rasifieras som afro svensk/afrikansvensk”. Samarbetet med ett produktionsbolag avbröts, enligt Per-Axel, på grund av att samtliga medarbetare på produktionsbolaget var vita. Och djupintervjuerna skulle genomföras med UR:s anställda för att, enligt Janzon, kartlägga deras sexualitet och religion. Allt i normkritikens namn.

När Per-Axel Janzon skulle göra ett reportage om normkritik tyckte han alltså att det var naturligt att granska företagets egen normkritik, och därmed intervjua någon av UR:s chefer. Men det var lättare sagt än gjort. I stället för att få en intervju hänvisades han till kommunikationsavdelningen. – Jag blev lite förvånad. De hade allt att vinna på att bjuda på detta, berättar Per-Axel Janzon för Världen idag år 2016. När han en kort tid senare träffade en av cheferna personligen blev han även då hänvisad till kommunikationsavdelningen, och sedan fick han ett mejl med svaret nej. – Då blev jag sur – riktigt sur. Jag tyckte att det var dålig stil, så jag skrev till min chef att jag inte ville göra det här programmet om jag inte fick intervjua vem jag ville.

Cheferna svarade med att beordra Per-Axel Janzon att vara hemma från jobbet en månad. Efter det kallades han till ett samtal med cheferna. – Man sa att om jag skulle jobba kvar fick jag 40

Per-Axel Janzon slutade på UR efter att inte ha fått granska företagets normkritik. inte kritisera företaget mer. Inte ens internt, säger Janzon.

UR tillbakavisar kritiken. ”Han valde själv att avsluta sin anställning i förtid och föreslog en överenskommelse med ett avslut direkt till mig”, skriver UR:s programchef Herbert Neuwirth i ett mejl till Världen idag år 2016. Herbert Neuwirth avvisar att han och hans kollegor skulle ha ställt krav på att Janzon skulle sluta kritisera UR för att få jobba kvar. ”Absolut inte. Vi erbjöd honom att vara delaktig och diskutera, förändra och förbättra vårt mångfaldsarbete. Däremot uppmanade vi honom att inte aktivt motarbeta företagets och arbetskollegornas arbete med mångfaldsstrategin”, skriver Herbert Neuwirth. Varför ställde ni inte upp på intervju om normkritik och varför fick Janzon inte göra reportaget som han ville? ”Per Axel hade fått i uppdrag att göra ett program om normkritik i bildningssyfte för en radiopublik. Om man använder sig själv som exempel blir det svårt att vara objektiv och saklig, det blir därmed inte trovärdighet att använda UR som exempel i ett program som produceras av UR”, skriver Neuwirth.

Sveriges Television, SVT och Utbildningsradion, UR. Foto: Jessica Gow / TT

●●● De flesta säger ingenting. De vågar inte. Per-Axel Janzon

Fredag 2 februari 2018 Världen idag Närbild

itiken – fick lämna UR Vad säger dina före detta kollegor? – De flesta säger ingenting. De vågar inte. Jag vet att det finns kollegor som sitter i liknande situationer som jag, men de är yngre, så de vågar inte riskera sina projektanställningar. Janzon själv gläds över uppståndelsen. – Den är bra. Jag ville att företaget skulle tvingas resonera kring de här frågorna. Kan man enligt dig få jobb på UR om man inte sticker ut från normen? – Det är svårare. Det är lättare om man tillhör en marginaliserad grupp – om man exempelvis är muslim eller en transperson. Det är ju inte så att de vid anställningsintervjun frågar vad man har för sexuell läggning, men om man till exempel jobbat på RFSL så ses det förmodligen som en merit. Precis som att mörk hudfärg, utomeuropeisk etnicitet och religiös tillhörighet betraktas som meriter. Själv tycker jag att sådant borde betraktas som ovidkommande. Det viktiga är ju om man är en duktig yrkesman eller yrkeskvinna, säger Janzon.

●●● Tittar man på artiklar i sociala medier kan man, genom tusentals gillningar, se att en övervägande majoritet håller med mig. Per-Axel Janzon

Kan man ha vilka åsikter som helst för att jobba på UR? – Nej, det kan man uppenbarligen inte. Man kan i alla fall inte uttrycka dem. Skulle någon som exempelvis uttrycker stöd för SD och Donald Trump kunna få jobba på UR? – Nej, då ska man hålla truten. Det finns ingen sådan åsiktsmångfald inom public service. UR speglar inte Sverige politiskt.

På UR tillbakavisar man kritiken om att man inte skulle få ha vilken partitillhörighet eller vilka åsikter som helst för att få jobba hos dem. ”Vi undersöker inte medarbetarnas åsikter utan utgår ifrån kompetens”, skriver Neuwirth. Ett och ett halvt år senare tar Världen idag

Enligt Per-Axel Janzon fortsatte det hela med att han svarade: ”Nej, det här kan jag verkligen inte gå med på. Jag kan inte jobba på ett företag där jag har munkavel.” Ett avtal skrevs, och Janzon fick, efter nio års tjänst, sluta på UR. Enligt Janzon var det inte frivilligt. – De pressade mig väldigt på det. De frågade om det inte var så att jag ville sluta. ”Nej, jag har tänkt jobba tills jag är 67”, sa jag, berättar journalisten, som då var 64. Världen idag Närbild Fredag 2 februari 2018

återigen kontakt med Janzon för att höra hur han nu ser på det som skedde. – Jag ångrar ingenting. I efterhand ser jag det som att jag hade rätt och UR fel. Tittar man på artiklar i sociala medier kan man, genom tusentals gillningar, se att en övervägande majoritet håller med mig, säger Janzon. Han vidhåller att det har kommit något positivt av det hela, genom debatten som uppstod och genom att UR fick kritik. Vad gör du i dag? – Jag är pensionär. Jag går ut med hunden och lagar mat. Sara Andersson

SVT har valt normkritisk agenda Tv. Att det blivit vanligt med personer som på olika sätt ”bryter mot normen” på tv är ingen slump. På SVT har man ett målmedvetet arbete för att ”säkerställa mångfald”.

tt program där alla deltagare är vita heterosexuella män är det inte troligt att du får se om du slår på kanal 1 eller 2 på tv:n. SVT bedriver nämligen, sedan några år tillbaka, ett aktivt arbete för jämställdhet och mångfald. I public service-redovisningen för 2016 beskrivs den ”mångfaldspolicy” som bland annat ligger till grund för program och rekrytering. ”SVT:s arbete med Sverigespegling och likabehandling ska ske systematiskt utifrån följande perspektiv: kön/genus, svensk/utländsk bakgrund, regional spegling, funktionsnedsättning, nationella minoriteter, sociala aspekter, sexuell orientering, ålder, tro/livsåskådning”, skriver man.

För att säkerställa att detta sker använder man sig av fyra delegationer, som ska skapa mål och aktiviteter för verksamheten. Det kan handla om att mångfaldsplaner ska tas fram för utbudet inom varje programgenre, eller planer för att säkerställa en jämn könsfördelning i programmen. Vissa redaktioner har dessutom tillämpat egna metoder för att öka mångfalden i programutbudet, bland annat genom att aktivt arbeta med mångfaldschecklistor, skriver man. 42

●●● Varje rekrytering ska bidra med ny kunskap om vår publik Camilla Hagert

En redaktion som särskilt lyfts fram är sporten – där ska det ha skett ett ”stort arbete” med att säkerställa jämn könsfördelning. Även nyhetsdivisionen är en avdelning som lyfts fram. Där inkluderas mångfaldstänket ständigt i programbeställning, rekrytering och vardagliga beslut. Målet är att ”utveckla och förändra invanda, oftast omedvetna, värderingar”.

Under 2016 anlitade SVT två medievetare för att göra en ”intersektionell analys” av 50 programtitlar. Det innebar att medievetarna analyserade programmen utifrån vilka som fick ta plats i rutan. Analysen gjordes för att ”synliggöra omedvetna förutfattade meningar” och att bidra med förslag om hur SVT ska frångå ”rekonstruktion av stereotypa bilder”. Något annat SVT gör i sin strävan efter mångfald är att regelbundet mäta hur stor del av SVT:s personal som har utländsk bakgrund.

Världen idag tar kontakt med SVT för att höra varför det ska vara viktigare vilket kön, vilken sexuell läggning eller vilken etnisk bakgrund en deltagare eller programledare har, än hur relevant personen är för programmet. ”Självklart ska det inte vara viktigare än något annat. Men vi tror att det finns intressanta perspektiv i hela befolkningen, och vi Fredag 2 februari 2018 Världen idag Närbild

På SVT har man en mångfaldspolicy som gör avtryck i rutan. Foto: Linda Forsberg

vill ta tillvara på alla dessa”, skriver presschef Camilla Hagert som väljer att besvara frågorna i ett mejl. Hur ser ni på risken att kompetens förloras i jakten på mångfald? ”Vi riskerar att missa kompetens om vi inte aktivt letar brett och ger alla samma chans.” Ger ni en vit heterosexuell man samma chans som en homosexuell kvinna med utländsk bakgrund? ”Alla sökande har samma chans, men vi jobbar efter devisen: ’Varje rekrytering ska bidra Världen idag Närbild Fredag 2 februari 2018

med ny kunskap om vår publik.’” Camilla Hagert känner inte till något fall där en person på grund av sin hudfärg har fått lämna ett projekt till förmån för en person med annan hudfärg. Någon mätning om vad de anställda tycker om mångfaldspolicyn har inte gjorts.

●●● Vi vill ha en mångfald av olika perspektiv i vårt programutbud som helhet.

Vad gör ni om ett program/programförslag inte lever upp till mångfaldspolicyn? ”Vi har inte den typen av uppföljning på enskilda program eller programförslag. Det är vårt utbud som helhet vi tittar på.” Sara Andersson

Camilla Hagert

Foto: Istockphoto

Fredag 2 februari 2018 Världen idag Närbild

Pastorer: ”Nyckeln är att hitta sin identitet i Gud” Trygghet. Människans relation till Gud är grunden för att finna trygghet i sin egen identitet. Det menar Linda Bergling och Hans Jansson, pastorer i församlingen Arken respektive Kungsportskyrkan.

ehovet att känna identitet och tillhörighet är givetvis en fullt naturlig del av det mänskliga livet. Linda Bergling, pastor i församlingen Arken, möter dagligen många människor som kämpar med just dessa frågor och människor som behöver upprättelse och läkedom. De som kämpar med förvirring kring sin köns identitet tycks ha blivit fler i vårt samhälle. Hur märker ni av det i ert arbete med själavård och som församling? – Vi märker en stor skillnad. Till exempel runt frågor om anknytning. Könsroller och könsidentitet blandas ofta samman, säger hon. I dag finns strömningar som pekar ut män som det stora problemet. Hur hanterar församlingen det? – Givetvis finns det maktstrukturer som samhället och församlingen självklart ska arbeta med, till exempel runt många jämställdhetsfrågor. Men man måste samtidigt förstå att grundproblemet ligger så mycket djupare. Det finns en andlig dimension. Vi kämpar inte mot makter av kött och blod. Kärnan ligger i syndafallet och det är bara i pånyttfödelsen som detta kan läkas. I Kristus upprättas mannen och kvinnan till hur det egentligen var innan syndafallet. Världen idag Närbild Fredag 2 februari 2018

Hans Jansson, pastor i Kungsportskyrkan i Huskvarna, håller med. – Det är oerhört viktigt att ta människors frågor respektfullt och på stort allvar. Men i ett samhälle där man försöker sudda ut alla skillnader mellan könen står vi inför en identitetsförvirring som jag inte riktigt tror att vi kan ana omfattningen av. Här tror jag att vi som kristna kan få hjälpa människor genom att få dem att hitta sin grundläggande identitet i Kristus. Hur ska församlingen möta människor som till exempel fått en stukad könsidentitet? LB: – Identitet är så mycket större än till exempel bara yrke, kön och könsroller. Din identitet med skaparen går så mycket djupare än detta. Börjar man i den ändan så faller mycket på sin plats helt naturligt. Det är också väldigt viktigt med förbön för själens helande. Bön för minnen om övergrepp, mobbning och utanförskap. Eller att man också som komplement till bönen ger rådgivning på biblisk grund. Hans Jansson menar att det bästa man kan göra för människor är att göra dem trygga i sin tro på Kristus. – Det man måste förstå är att särskilt unga lever under en otrolig press med så mycket krav från sin omgivning. Bland mycket annat så kommer också detta att man uppmanas att ifrågasätta sin könstillhörighet. Det är en stor

Linda Bergling

Foto: Kristina Scharin

Hans Jansson Foto: Jonas Adolfsson

sorg för mig varje gång jag hör krav på att man ska få byta kön redan tidigt i livet, långt innan man är färdigutvecklad och mogen som människa. I stället tror jag att vi skulle lägga ner mycket kraft på att försöka hjälpa människor att hitta hem i sin könstillhörighet.

Som en nyckelvers i Bibeln lyfter han fram Galaterbrevet 3:28. ”Nu är ingen längre jude eller grek, slav eller fri, man eller kvinna. Alla är ni ett i Kristus Jesus.” – Man måste undvika att pressa in människor i stereotypa könsroller. Det finns ett naturligt spann. En man kan ha drag som kan anses vara feminina samtidigt som en kvinna kan uppfattas maskulin i vissa situationer. Så länge omgivningen inte gör det till ett problem så är det inget problem. De båda pastorerna är överens om att utan Bibelns syn – där identiteten ligger i gudsrelationen – kan det bli väldigt förvirrat. – Ingen mår bra av att känna att man måste anpassa sig till en given roll, vare sig det rör sig om gamla klassiska könsroller eller könsideal som det pratas om i dag. Det är lika fel att många män känner att de förväntas vara macho som att kvinnor känner sig tvingade till spisen och tror att de till exempel inte kan gensvara på en kallelse, säger Linda Bergling. Hon menar att varje man och kvinna har en unik personlighet och kallelse på sina liv. Det är bara i en sund gudsrelation som allt detta kan utvecklas till fullo. Hur kan den kristna kyrkan möta genusvågen, försöken att sudda ut olikheter mellan pojkar och flickor, män och kvinnor? HJ: – Ingen är hjälpt av att kyrkan blir ett

eko av vår samtid, en vindflöjel som följer med i varje strömning. Vår grundläggande uppgift som församling kommer alltid vara att predika Guds Ord. Vi måste möta alla människor med värme och kärlek samtidigt som vi måste våga vara frimodiga med att säga att vi tror att vi behöver Bibeln som riktningsgivare i vår tid. Att Gud skapade oss till man och kvinna. Jag tror verkligen inte att kön bara skulle vara en social konstruktion. Hur kan den kristna kyrkan visa på ett alternativ till genustänk och normkritik? (Hans Jansson framhåller här vikten av att predika att kvinnor och män har samma värde.) – Bibeln säger att ”Gud skapade människan till sin avbild, till man och kvinna skapade han dem”. Vi är olika, men vi är jämlikar, vi kompletterar varandra och det är bara sida vid sida som vi som människor kan återspegla Guds fullhet. Anders Edström Frejman

●●● En man kan ha drag som kan anses vara feminina samtidigt som en kvinna kan uppfattas maskulin i vissa situationer. Så länge omgivningen inte gör det till ett problem så är det inget problem. Hans Jansson

Fredag 2 februari 2018 Världen idag Närbild

Enkät

Så tycker de politiska partierna Valet 2018. Ska genusteorier och normkritiskt tankesätt få fortsätta prägla samhället i den utsträckning som det gör i dag? Désirée Pethrus, jämställdhetspolitisk talesperson, Kristdemokraterna – I allmänhet är jämställdhet en viktig fråga inom KD. Det är viktigt att förhindra strukturer som gör att man förhindras från ”sin bästa potential” och från att vara den man vill vara. Det finns naturligtvis strukturer som förhindrar jämställdhet, exempelvis om någon diskrimineras på grund av sitt kön. Men ingen ska, via genusteorier, påtvingas att leva på ett visst sätt. Annika Qarlsson, talesperson för frågor om jämställdhet, Centerpartiet – All utbildning och information, oavsett om den sker på förskolan, på högskolan, på museet eller i UR, ska alltid vila på vetenskaplig grund. Här har också jämställdhet en plats, precis som förmågan att utmana normer. Det är mycket tack vare att människor vågat ifrågasätta normer som förändringar till det bättre kunnat ske, inte minst när det gäller fri- och rättigheter. Men teorier och tankesätt som inte har vetenskapligt stöd bör all offentlig verksamhet förstås ha ett kritiskt perspektiv till. Janine Alm Ericson, talesperson för jämställdhets- och HBTQfrågor, Miljöpartiet – Miljöpartiet ser det som politikens roll att möjliggöra allas tillgång till verktyg till kritiskt tänkande, redan från tidig ålder. Normkritiskt tänkande för samhället framåt och är en del i arbetet att säkerhetsställa att alla – även kvinnor och hbtq-personer – får åtnjuta sina rättigheter till fullo. – Det är dock inte statens roll att gå in med pekpinnar om vad kulturen eller medierna ska ha för riktning. Tvärtom har regeringen under mandatperioden lagt fram en museilag som nu trätt i kraft och som garanterar museernas oberoen-

de från politisk styrning. Normkritiska tankesätt och genusteorier är därför inte en del av den statliga styrningen av varken kultur eller medier. Paula Bieler, jämställdhets politisk talesperson, Sverigedemokraterna – Nej. Vi ska så klart inte styra hur människor tänker eller vilka idéer som influerar dem, men stöd via skattemedel och styrdokument bör upphöra. Vi i Sverigedemokraterna har lagt motioner om att genuspedagogik inte ska få ett särskilt riktat stöd. Det är viktigt att alla människor får hitta sig själva, men de ska varken tvingas in i gamla eller nya normer. Det är en sak att behandla alla lika, men det är inte det genuspedagogiken handlar om. I jämställdhetsdokument står det ofta att man ska ”motverka normer” eller ”motverka traditionella könsroller”. Det tycker vi är fel. Politiker ska möjliggöra för människor att göra egna val, inte lägga sig i hur de väljer. Elin Melander, politisk sekreterare, Vänsterpartiet – Vi anser att alla oavsett kön ska kunna uppnå sin fulla potential i högre utsträckning än i dag. Därför välkomnar vi alla insatser som innebär att människor inte hålls tillbaka och konserveras i ålderdomliga könsnormer. – Vi anser att alla människor har rätt att få sin könsidentitet respekterad och erkänd. För att ta hänsyn till dem som inte känner sig hemma i dagens könsindelning vill vi införa ett tredje juridiskt kön. Socialdemokraterna, via pressavdelningen – Socialdemokraterna ser jämställdhet mellan könen som en central samhällsfråga för både kvinnor och män. För att nå ett jämställt sam-

hälle krävs ett aktivt arbete mot diskriminering och för kvinnors rätt till utbildning, ekonomisk självständighet, juridiska rättigheter och möjligheter att arbeta politiskt. Sverige ska vara ett föregångsland i det internationella arbetet för kvinnors rättigheter. – Vi menar att jämställdhetsarbetet i skolan ska bedrivas kontinuerligt och inte i projekt för en begränsad tid. Detta gäller både på nationellt plan och för den enskilda skolan. Vidare anser Socialdemokraterna att genusperspektiv ska ha genomslag i forskning och utveckling. Gustav Georgson, pressekreterare Liberalerna – Det är viktigt att fortsätta belysa ordningen som fortfarande råder – att kvinnor i stort är underordnade män. Kvinnor har lägre löner och pensioner, tvingas utstå sexism och övergrepp vilket inte minst #metoo visat samt hedersförtrycket och hedersvåldet som drabbar kvinnor. Därför måste vi ihärdigt och obevekligt fortsätta att ta kampen på för ett jämställt samhälle. Jessica Polfjärd, arbetsmarknadspolitisk talesperson, Moderaterna – Samhällskritik och ifrågasättande av normer är en fundamental del av det demokratiska samtalet, men bör alltid baseras på välgrundade argument. För att våra institutioner för bildning och kunskap ska kunna behålla sin trovärdighet är det av yttersta vikt att de ges förutsättningar att arbeta självständigt och långsiktigt. Forskning och fakta ska ligga till grund för det arbete som bedrivs inom högskola, muséer och public service – inte politiska trender. Vi i Moderaterna vill därför att resurser till exempelvis forskning och museiverksamhet ska tilldelas på ett sätt som premierar akademisk integritet snarare än trendkänslighet.

Tipsa oss Har du egna erfarenheter av genusteorier och normkritiska tänkesätt? Ta kontakt med redaktionen på redaktionen@varldenidag.se Världen idag Närbild Fredag 2 februari 2018

Erbj

udan

de!

Prova Världen idag

en månad gratis! Ord. pris med autogiro 179 kr/mån

Jag skulle vilja inbjuda dig att prova på Världen idag. Du får tidningen gratis under en hel månad. Du förbinder dig inte till att fortsätta, men får möjligheten att prova en tidning som sticker ut från mängden. Som prenumerant på Världen idag kan jag lova dig mycket intressant och angelägen läsning. Genom att prenumerera på Världen idag ger du dessutom stöd åt en offensiv opinionsbildning för kristna värderingar. Varmt välkommen att prova – du också!

Vd, chefredaktör och ansvarig utgivare Världen idag

Världen idag är en tydlig, saklig och varm kristen nyhetstidning i mediebruset. Tidningen ges ut varje måndag, onsdag och fredag.

Posta talongen kostnadsfritt eller kontakta oss via tel: 018-430 40 00 eller e-post: info@varldenidag.se – Du kan även anmäla din prenumeration på vår hemsida www.varldenidag.se

4 Jag beställer en gratis provmånad på Världen idag q

Närbild Normkritik 2018

Lukas Berggren

Namn.................................................................................................................................................................................................................................... Adress .................................................................................................................................................................................................................................. Postnummer ............................................................................................................................................................................................................... Postadress ...................................................................................................................................................................................................................... Telefon (obligatoriskt) ......................................................................................................................................................................................

Svarspost

E-postadress ...............................................................................................................................................................................................................

Kundnummer 901204700 758 00 Uppsala

Tel.nr. behöver vara med för att prenumerationen ska sättas igång. Fyll i e-post så får du tillgång till vår digitala tidning.

Erbjudandet gäller hushåll i Sverige som inte haft tidningen de senaste sex månaderna. dock längst t.o.m. 2018-12-31. Prenumerationen avslutas automatiskt när provmånaden gått ut. 48

Fredag 2 februari 2018 Världen idag Närbild