Världen idag Närbild – Tema: Välsignade väckelser by Världen idag AB

ETT FÖRDJUPANDE MAGASIN FRÅN NYHETSTIDNINGEN VÄRLDEN IDAG

TEMA

Välsignade väckelser

Rosenius, Boltzius och ”Mormor” Möt några av folkväckelsernas profiler.

100 år av väckelse förändrade Sverige LEDARE

Vårt land behöver en ny folkväckelse

1800-TALETS BÖRJAN

”Sverige var ett fattigt och försupet land”

SAMHÄLLSPÅVERKAN

En rörelse för kvinnor och demokrati

ENKÄT

Kristna ledare om väckelse i vår tid

ett TV-program till arabiska världen kostar 10 000 SEK och når 100 miljoner! Det vill säga att vi kan förmedla evangeliet till en människa

för enbart 1 öre

Vill du de

la på kak

an?

IRR-TV

”En man vil le o många gäst rdna en festmåltid o ch er. När tide n för festen bjöd skickade ha v a r inne, n ut sin säga till de tjänare för at inbjubjudn a: Kom, nu är allt färdigt. ” Luk 14: 16.1 7

GENOM ATT GE 1000 KRONOR DU NÅR 10 000 MÄNNISKOR

KOM MED OCH GE DIN GÅVA

HUR KAN JAG VARA MED OCH HJÄLPA? • HUR KAN JAG VARA MED OCH HJÄLPA? • HUR KAN JAG VARA MED OCH HJÄLPA?

123 45 488 22 900307-0

NO 8450100682343 mediemission.org

Ledare

Det här magasinet är en sektion av tidningen Världen idag. Ansvarig utgivare: Lukas Berggren Redaktör: Eva Skog Grafisk form: Jonas Bergkvist Redigerare: Sara Andersson ETT FÖRDJUPANDE MAGASIN FRÅN NYHETSTIDNINGEN VÄRLDEN IDAG

TEMA

Välsignade väckelser

Rosenius, Boltzius och ”Mormor” Möt några av folkväckelsernas profiler.

100 år av väckelse förändrade Sverige LEDARE

Vårt land behöver en ny folkväckelse

1800-TALETS BÖRJAN

”Sverige var ett fattigt och försupet land”

SAMHÄLLSPÅVERKAN

En rörelse för kvinnor och demokrati

ENKÄT

Kristna ledare om väckelse i vår tid

Omslag: Illustration av Jonas Bergkvist (Foto: Istock) Personerna på bilderna är: Emilie Petersen (”Mormor”), Fredrik August Boltzius, Lina Sandell Berg och Carl Olof Rosenius.

OM VÄRLDEN IDAG Världen idag är en rikstäckande och obunden nyhetstidning på kristen grund. Den startade som veckotidning i september 2001 och blev tredagarstidning i maj 2004. Tidningen kommer ut på måndagar, onsdagar och fredagar. Och ständigt på webben. Redan första året publicerades avslöjande artiklar som nominerades till Stora journalistpriset och vann Guldspaden. Ett signum för Världen idag är en aktiv och orädd nyhetsjournalistik tillsammans med en tydlig opinionsbildning. Tidningen har dessutom en ambition att bedriva bibeltrogen folkbildning om kristen tro och kristet tänkande. Genom människors vittnesbörd och berättelser från församlingar är tidningen också en röst för förnyelse och väckelse inom kristenheten. Ledarskribenter på Världen idag är Per Ewert, Ruth Nordström, Stefan Swärd, Siewert Öholm och tidningens chefredaktör Lukas Berggren. Andra frekventa skribenter är bland annat Stefan Gustavsson, Joakim Lundqvist, Linda Bergling, Andreas Nielsen, Dan Salomonsson, Hans Weichbrodt, Berit Simonsson, Tomas Sandell och Olof Edsinger. Världen idag är en allkristen tidning och har läsare från en stor bredd av kyrkor, med tyngdpunkt bland frikyrkorna. Den största andelen läsare tillhör pingströrelsen. Tidningen har 900 aktieägare och ordförande i styrelsen är Per-Olof Eurell. Lukas Berggren är vd, ansvarig utgivare och chefredaktör.

Sverige behöver en folkväckelse! så är det våldtäkter, mord eller rapporter om I början av 1800-talet var Sverige ett fattigt ökande psykisk ohälsa. Och fortfarande är land i mångas ögon. Folket var till stora delar det många som kämpar en ojämn kamp mot försupet, samtidigt som både fattigdom och flaskan. Människor förtvivlar och känner brist på frihet ledde till att över en miljon hopplöshet, nu som då. Samtidigt finns det människor emigrerade till Amerika. Lagar en stor andlig längtan, en som konventikelplakatet var längtan efter mål och mening försvårande hinder för de ●●● med tillvaron. troende att samlas till bibelDe stora Svaret på den situation läsning och bön och kyrkans Sverige befinner sig i är – nu förkunnelse rymde betydligt folkväckelserna som då – väckelse. I en till mer lag än evangelium, och påverkade inte synes hopplös tid har vi som mer lära än liv. En till synes bara enskilda kristna en kallelse att förkunhopplös situation tyckte nog na om det hopp som aldrig många, även kristna. människor. Hela sviker. Vår bön och längtan Det var just i en sådan vårt land lyftes med det magasin du håller i hopplös tid som folkväckelhanden är att inspirera dig till serna på 1800-talet bröt fram. upp ur misär, en förnyad tro på väckelse. För både enskilda och hela fattigdom och Genom att berätta om det familjer innebar väckelsen försupenhet. Gud gjorde då, vill vi locka till skillnaden mellan liv och bön och arbete för det Gud död. Människor blev upprätvill göra här och nu. Vi tror på en folkväckelse tade till ande, kropp och själ genom tron på i vårt land, i vår tid. namnet Jesus. Tron på en övernaturlig Gud fick högst konkreta konsekvenser i männiVi kan inte kopiera metoderna från väckelserskors vardagsliv. År 1960 var cirka 1,2 miljona på 1800-talet, klistra in dem i vår tid och ner människor, eller 16 procent av Sveriges förvänta oss samma resultat. Väckelse stavas befolkning, medlemmar eller regelbundna nämligen inte mekanik och metoder. Sann deltagare i de frikyrkliga eller inomkyrkliga väckelse är alltid initierad och regisserad av väckelserörelsernas verksamhet. Kort sagt: Herren. Men vi kan inspireras och lära oss av väckelserörelserna har påverkat väldigt de principer som innebar väckelse då. Tydlig många människor i vårt land. förkunnelse av hela evangeliet, stark bön, Men de stora folkväckelserna påverkade helhjärtad omvändelse, varm gemenskap, inte bara enskilda människor. Hela vårt land hjälp till svaga och utsatta, kamp för frihet, lyftes upp ur misär, fattigdom och försupenbön för sjuka och en obotlig passion för mishet. De svenska folkväckelsernas påverkan sion och evangelisation. Allt detta rymdes i på vårt land har ofta underskattats. Men väckelserna. väckelserna bidrog till en förändrad syn på Läs och låt dig inspiredemokrati och religionsfrihet, på företagras till tro på, och bön samhet och ansvarstagande, på utbildning för, en stor folkväckelse och kultur. Väckelse handlar inte enbart om i vårt älskade land! individens upprättelse, utan om hela samhälKunde det ske då, kan lens upprättelse. De svenska folkväckelserna det ske nu. bidrog högst påtagligt till att – inom loppet av 100 år – omvandla Sverige från ett av Europas fattigaste länder, till ett av världens rikaste. Situationen är på många sätt annorlunda nu än då. Materiellt sett har vi som land det väldigt bra. Men välstånd är inte bara ett medelvärde av våra samlade ekonomiska tillgångar. Vi lever i en tid då både andligt och själsligt armod breder ut sig i stora delar av befolkningen. De negativa nyheterna sköljer som en störtflod mot oss. Är det inte terrorangrepp,

VÄRLDEN IDAG NÄRBILD OKTOBER 2016

Lukas Berggren chefredaktör och vd

Ett försupet land i behov av upprättelse Historia. 1800-talets folkväckelse i Sverige var väl förberedd och banade väg för moderniseringen av landet. Det hävdar Torbjörn Aronson, docent i kyrkohistoria och författare till flera böcker om kyrka och väckelse.

OKTOBER 2016 VÄRLDEN IDAG NÄRBILD

Torbjörn Aronson betonar att väckelsen i Sverige kom före både industrialisering och urbanisering – inte som ett resultat av dessa. Foto: Arash Asadi

ed Ansgar hittade den kristna tron först till svensk jord. Budskapet hade säkert likheter med senare tiders väckelserörelser, även om vi bara kan spekulera om vad han faktiskt predikade. – Ansgar var en missionär och församlingsgrundare men någon predikan av honom finns tyvärr inte bevarad, säger Torbjörn Aronson, som är docent i kyrkohistoria. Under medeltiden förvaltades den kristna tron av den romersk-katolska kyrkan. Det finns också exempel på spontana massomvändelser som har likheter med de framtida väckelserörelserna, bland annat i Tjeckien och England. Men det är först från slutet av 1600talet som väckelserörelserna börjar spira på allvar. – Vad som är speciellt med dessa är att den personliga omvändelsen betonas väldigt starkt, förklarar Torbjörn Aronson och håller fram pietismen. Denna väckelse uppstod inom ramen för den lutherska kyrkan och tog rejäl fart på 1700-talet. – Pietismen uppstod som en reaktion på den lutherska ortodoxin, men också på det 30-åriga kriget. Detta krig mellan protestanter och katoliker orsakade förfärlig förödelse i Tyskland, konstaterar Aronson.

Den stora emigrationen till USA påverkade väckelsen i Sverige. Här syns Olof Olsson som med familj från Nerikes Kil har slagit ner sina bopålar i Rush city, Minnesota. Fotot togs år 1887. Foto: PrB / TT VÄRLDEN IDAG NÄRBILD OKTOBER 2016

I detta vakuum började präster, inspirerade av pietismen, predika personlig tro och omvändelse. Denna omvändelse skulle också resultera i en efterföljelse av Jesus Kristus. Till Sverige hittade pietismen genom svenska studenter som varit i Tyskland. Den tog sig även in österifrån. Här var det karolinska krigsfångar som, under sin tid i rysk fångenskap, fått kristen litteratur och även förnödenheter skickade till sig från pietister i Tyskland. – De förde med sig detta tillbaka till Sverige, säger Aronson och berättar hur kretsar av pietister började bildas i Stockholm på 1720-talet. 5

”De som vill förklara kyrkor och kristen tro som ett resultat av materiella förhållanden kan inte förklara väckelsen i Sverige.”

Men plötsligt tog det tvärstopp. Det skedde litteratur och undervisning om nådens ordning genom konventikelplakatets införande 1726, (se faktaruta) som sedan fördes vidare till kristen lag som förbjöd alla andaktsövningar utan na på 1800-talet. prästs närvaro. – Trots detta skulle pietismen Kunde man, på tröskeln till 1800komma att få inflytande i Sveritalet, ana att detta skulle bli ge, och då främst genom präsårhundradet då folkväckelsen ter som tagit del av pietistisk skulle slå igenom med full ... i den tyska staden Herrnlitteratur eller själva mött kraft i Sverige? hut startades ett bönemöte pietister i Tyskland. – Det är en spännan1727 som kom att pågå oavbrutet, de fråga och den viktigasdygnet runt, i 100 år. En viktig kraft blev här de te förklaringen till att det Herrnhutarna blev en viktig så kallade herrnhutarna i blev en stor väckelse i Sverivägröjare till den stora folkTyskland. Denna pietistisge är de strömmar av väckelväckelsens genombrott ka rörelse startade bibelstuse som fanns i den protestani Sverige. diegrupper inom Svenska kyrtiska världen, både den engelskkans ram. talande och tysktalande. – Herrnhutarna var väldigt smarAtt dessa väckelser slog igenom ta. De lyckades etablera ett förtroende hos så starkt har olika förklaringar. Den ena är både kyrka och stat i Sverige. Därför kunde politiska omvälvningar, som franska revolude också bli den viktigaste förelöparen till tionen och Napoleonkrigen. I revolutionens 1800-talets väckelserörelse. spår hade 1000-tals präster dödats. Men när De väckelseströmningar landet dittills sett revolutionen och dess efterföljare besegrahade varit prästledda och pietistiskt inspire- des tappade upplysningens radikala idéer fart rade. i Europa. I reaktion mot detta uppstod nu – Det uppstod spontana väckelser kring också romantiken. Den vände sig mot den för”väckta” präster som predikade nuftstro som hade präglat kulturen och undervisade med ny kraft och under upplysningen. inspiration, säger Torbjörn Aron– På så vis medverkade både son. kultur och politik till att skapa en Två av de mest namnkunniga gynnsam situation för väckelseförinfördes en ny under 1800-talets första hälft hette kunnelsen. Och i Europas länder ”husbehovsPeter Lorenz Sellergren och Jacob såg man nu behovet av att stödja bränningslag” Otto Hoof. Dessa neologiskt (se fakkyrkan, säger Aronson. som gjorde det taruta) inspirerade präster hade möjligt för alla Som den andra avgörande faktorn båda varit djupt försupna. Men att bränna hur efter radikala omvändelser börjapekar han på den evangelikala mycket de de predika ett tydligt evangeliskt väckelsen i England och USA. brännvin man budskap om omvändelse och bätt– Den var väldigt stark. Den ville. ring. Människor kunde vandra upp påverkade uppkomsten av Ameritill 15 mil för att lyssna till dessa kas förenta stater och gav upphov väckta präster. till missionsinitiativ som skulle beröra resten av världen, inklusive Skandinavien. I början av 1800-talet bodde knappt tre miljoDenna väckelse nådde också Sverige. Inte ner människor i Sverige. Befolkningen var fat- minst genom de bibelsällskap som startades tig och konsumtionen av alkohol mycket hög. i England och som kom att sponsra storskalig Alla var enligt lag tvingade att gå i kyrkan, bibelutgivning i Sverige. I spåren av industrivars budskap vid den här tiden ofta präglades aliseringen började samtidigt engelska arbeav såväl lagiskhet som religionskritik inspire- tare komma hit. Flera av dem var metodister. rad av upplysningen. Den evangelikala väckelsen slog bland annat igenom på de många orter som växte fram i spåren av industrialiseringen. Vilken roll spelade den pietistiska väckelsen – I de nya städerna bodde människorna som förberedelse för 1800-talets fortsatta ofta under fattiga och dåliga förhållanden. I folkväckelser? – En jättestor roll. Man producerade andakts- den situationen blev de nya väckelserörelser-

Visste du att ...

1810

Friluftsgudstjänst omkring år 1890. Foto: Askers baptistförsamling

Fakta. Neologi och Nådens ordning Neologi är en teologi som betonade förnuftets betydelse. Den växte fram under senare hälften av 1700-talet. Den avvisade de kristna dogmerna om Treenigheten och Kristi gudomlighet och intog en deistisk syn på tillvaron. För dessa teser argumenterade man utifrån en historisk-kritisk metod enligt sin tids bibelvetenskap. På 1800-talet fick neologin en efterföljare i liberalteologin. Nådens ordning. Inom luthersk teologi den process som leder en icke-troende till kristen tro och till att växa i denna tro. De olika momenten kunde vara kallelse, upplysning, omvändelse, pånyttfödelse, rättfärdiggörelse, förnyelse.

OKTOBER 2016 VÄRLDEN IDAG NÄRBILD

Historiskt supande Brännvin introducerades i Sverige under sent 1400tal. Från 1600-talet fram till början av 1900-talet bredde ett allt kraftigare supande stegvis ut sig runtom i Sverige, och fick sin kulmen från mitten av 1700-talet och ett sekel framåt. 1746 upptäckte man nämligen att den nyligen importerade potatisen gick att göra brännvin av, och det gjorde superiet allt allvarligare. År 1829 uppgår brännvinskonsumtionen i Sverige till 46 liter om året per invånare. Antalet brännvinspannor beräknas vara 175 000. Befolkningen är på knappt 3 miljoner.

na jätteviktiga. Dels för att möta folks andliga behov, men också genom sitt sociala engagemang. Samtidigt hade den liberalteologiska neologin letat sig in i Svenska kyrkan. Det märktes i kyrkohandbok såväl som katekes och ledde bland annat till ett uppror i Norrland. – Man vägrade använda de nya böckerna och började i stället samlas i hemmen och läsa den gamla katekesen och psalmboken, i protest, förklarar Torbjörn Aronson. – Den enhet kyrkan strävat efter att upprätthålla började krackelera. Detta skapade en ny situation där det i praktiken blev större öppenhet för lekmän att vara aktiva och lyssna till förkunnelse som låg lite utanför den officiellt påbjudna lutherska ortodoxin. Den stora emigrationen till USA kom också att påverka väckelsen i Sverige. Impulser från väckelsen i väst hittade nu ännu enklare hit. Orsaken till emigrationen var oftast materiell, inte orsakad av förföljelse, framhåller Torbjörn Aronson. Bland undantagen nämner han de starkt anti-lutherska ”Erik-Jansarna” i VÄRLDEN IDAG NÄRBILD OKTOBER 2016

Betelkören i Askers baptistförsamling omkring år 1890. Foto: Askers baptistförsamling Hälsingland. De utsattes för olika typer av trakasserier och emigrerade i en stor grupp på 1840-talet. – De mötte metodismen i USA och en rad ”Erik-Jansare” blev metodister. De återkom sedan till Sverige och bildade här den svenska metodistkyrkan.

Att brännvin dracks i överflöd vittnar en prästs anteckningar från 1809 om. Texten berättar om att varje sup hade sitt speciella tillfälle och sitt alldeles egna namn. Efter uppvaknandet togs tuppsupen, bäsken och caffesupen. Vid middagen aptitsupen, fisksupen, halvan, tersen och som avslutning klacken. Vid middagen drack man de ordinarie måltidssuparna och vid sänggående loppsupen. Hade dagens arbete varit tröttande togs slutligen styrkesupen. Källor: Wikipedia, Helamänniskan och Spritmuseum

Mycket av den positiva utveckling Sverige upplevt under 1800- och 1900-talen kan tillskrivas folkväckelsen. Det menar Aronson bestämt. Bland de frukter Sverige fått åtnjuta, och där 7

Återupptäckt av Luther befriade från lagiskhet Söndagsskollärare omkring år 1910.

Foto: Askers baptistförsamling

väckelsen lämnat bidrag, nämner han demokratin. Men också yttrandefrihet och det faktum att Sverige fick en offentlig debatt, räknar Aronson dit. … 1876 blev Metodist– De inomkyrkliga och frikyrkliga kyrkan det första av staten väckelserörelserna aktiverade befolkerkända trossamfundet, vid ningen till att ta ställning personlisidan av Svenska kyrkan, gen, i både ideologiska, etiska, teolomed rättighet att döpa, giska och sociala frågor. Detta skedde viga, begrava med långt innan det socialdemokratiska arbemera. tarpartiet bildades och innan vi fick olika sociala rörelser som ville förändra samhället. – Och när det gäller nykterhetsfrågan, fortsätter han, så väcktes den först i väckelsen, innan nykterhetsorganisationer som IOGT NTO hade kommit till. Jonas Adolfsson

Visste du att …

Vid 1700-talets slut hade livaktigheten hos de som kommit att kallas ”gammalläsare” (främst inspirerade av pietismen) börjat falna, tills en grupp ungdoMålning föremar i Piteå väckställande tes och ”nyläMartin Luther. seriet” föddes. Först tog de del av kristen litteratur som gjorde dem mer lagiska, för att därefter, år 1805, upptäcka Luthers skrifter. Sven Lodin skriver i biografin C.O Rosenius: hans liv och gärning: ”Kristi försoning och rättfärdiggörelsen genom tro blev en levande verklighet för dem. Man gick nu igenom de använda andaktsböckerna och fann dem inte bestå provet, endast Luthers postillor godkändes” (Lodin, sid 8).

OKTOBER 2016 VÄRLDEN IDAG NÄRBILD

Julklappen som rĂ¤cker lĂ¤ngre!

Boken kosta r 200:-+frakt. BestĂ¤ller du 2 bĂścker fĂĽr du 50:- rabatt

Bok av KG Larsson

â&#x20AC;?Operation Segerpilâ&#x20AC;? pĂĽ Balkan 2016 Hus â&#x20AC;&#x201C; bostĂ¤der

Julklappar

Fattiga Ă¤nkor

El, vatten, mat, klĂ¤der

â&#x20AC;&#x201C; ĂĽr efter ĂĽr

Ved fĂśr vintern â&#x20AC;&#x201C; tack svenska vĂ¤nner!

Vi hjĂ¤lper 100-tals flyktingar frĂĽn Afghanistan och Syrien DAGLIGEN! UtĂśver integration, sprĂĽk och jobbtrĂ¤ning sĂĽ visar vi Kristi kĂ¤rlek!

3KICKA $IN GĂ?VA ) $ ! ' n DEN GĂ&#x161;R NYTTA "ANKGIRO s 3WISH

Om att finna LIVET â&#x20AC;&#x201C; i livet BesĂśk

Boken kan bestĂ¤llas genom att du mailar namn och adress till bokbestallning@hotmail.com eller ringer 073-159 62 01

AGAPE Second Hand Kinnegatan 15, LIDKĂ&#x2013;PING

Ă&#x2013;ppet: ons, tors 10-18, lĂśr 10-14 Tel 0510-104 44

www.balkanhjĂ¤lpen.se

SmĂĽlĂ¤ndskt hantverk sedan 1914

NY PIONJĂ&#x201E;RANDA FĂ&#x2013;R EN NY TID BĂśn â&#x20AC;&#x201C; Andeuppfyllelse â&#x20AC;&#x201C; Vidare framĂĽt

â&#x20AC;?Ett fĂśrvandlat SkĂĽne genom bĂśnâ&#x20AC;? 300 fĂśrebedjare fĂśr SkĂĽne 1,3 miljoner mĂ¤nniskor i SkĂĽne Varje mĂ¤nniska behĂśver Jesus

SkĂĽnes PionjĂ¤rmission "OX 3*ÂŤ"/ s 4EL s % POST PIONJARMISSIONEN TELIA COM s www.pionjarmissionen.org VĂ&#x201E;RLDEN IDAG NĂ&#x201E;RBILD OKTOBER 2016

”Sverige var ett religiöst enhetssamhälle” Evangeliska alliansen. Att verka mot religiös likgiltighet, och samtidigt kämpa för vars och ens rätt till egen trosövertygelse, det var två starka skäl till att Evangeliska Alliansen bildades i mitten av 1800-talet. I dag förs kampen vidare av Svenska Evangeliska Alliansen. Religionsfrihet var en bristvara i Sverige på 1800-talet. Det var lag på att alla medborgare skulle vara medlemmar i Svenska kyrkan, och att alla barn skulle döpas. Konventikelplakatet förbjöd religiösa samlingar i hemmen utan närvarande präst. Om man inte höll sig till den sanna lutherska läran kunde man få fängelsestraff på vatten och bröd, eller till och med bli landsförvisad. – Sverige var på den tiden ett religiöst enhetssamhälle, säger Jacob Jacob Rudolfsson, biträRudolfsson dande generalsekreterare på Svenska Evangeliska Alliansen, och berättar att även om religionsfrihet inte var etablerad i andra delar av Europa heller, så stack Sveriges hårdhet mot religiöst oliktänkande ut. – Jämförelsevis var faktiskt Sverige värre, många beskrev Sverige som en väldigt hård religiös förtryckare. En av de stora frågorna Evangeliska världsalliansen (WEA) i London, grundad 1846, kämpade för var religionsfrihet. Ett fall man engagerade sig stort i var när sex svenska kvinnor, som konverterat till katolicismen, våren 1858 landsförvisats.

– Culling Eardley, en av WEAs förgundsfigurer, skrev ett brev till den svenske ambassadören där man bland annat skrev att ”Det åligger protestanter att medge även sina starkaste motståndare samma samvetsfrihet som de kräver för sig själva.” Att konventikelplakatet upphörde 1858, och att det 1860 blev tillåtet att lämna statskyrkan för ett annat trossamfund – dock under förutsättning att det var godkänt av staten – hade till viss del med Evangeliska Alliansens opinionsarbete att göra, men det fanns också andra orsaker. – Många saker sammanföll. Att det uppstod en rad väckelserörelser gjorde att det blev en praktisk utmaning att hålla kvar enhetskyrkan. Att lagarna mjukades upp var från politiskt håll mer en praktisk lösning än ett ideologiskt ställningstagande om att religionsfrihet är något gott för samhället. Vad kämpar Svenska Evangeliska Alliansen för i vår tid? – Vi har några olika fokusområden, men egentligen kan man säga att vi för samma kamp i dag som på 1800talet. Mot religiös likgiltighet, och för religions-, yttrande- och samvetsfrihet. – På sätt och vis kan man säga att Sverige även i dag har en enhetskultur, fast en sekulär-ateistisk, vilken bland annat starkt präglar skolans undervisning. På samma sätt som en väldigt stark evangelisk-luthersk enhetskultur på 1800-talet var problematisk för att gynna pluralismen och utvecklingen av samhället, så är en sekulär enhetskultur problematisk i dag, säger Jacob Rudolfsson. – Många undersökningar har visat att vi i Sverige har väldigt liten tolerans mot avvikande hållningar, även om det tar sig uttryck på olika sätt. Eva Skog

Fakta. SEA Evangeliska Alliansen (EA) grundades 1846 i London. Flera olika protestantiska läger ville främja protestantismens gemensamma intressen och religionsfrihetens sak. Man samlades kring “enhet i väsentliga ting, frihet i icke väsentliga och kärlek i allt”. 1853 började den Svenska Evangeliska Alliansens Centralavdelning sin verksamhet. Ett av syftena var att väcka de religiöst likgiltiga, ett annat att verka för religionsfrihet.1994 lades svenska EA ner, för att uppstå på nytt som Svenska Evangeliska Alliansen (SEA) år 2001 under ledning av Stefan Gustavsson.

Visste du att … ... kung Oscar I själv tog upp konventikelfrågan i sitt trontal 23 oktober 1856, hans sista riksdag. I talet utlovades en proposition om konventikel- och religionsfrihet. Men bland annat ärkebiskopen Reuterdahl reagerade häftigt mot att kungen framförde detta förslag, och önskade ”att ett sådant förslag från det hållet aldrig mer må återkomma”.

Ett verktygsföretag i frontlinjen!

För verktyg som kräver kvalitet, kontakta:

• TRÅDGNISTNING • HÖGHASTIGHETSFRÄSNING • FORMVERKTYG 10

Tyngel, Hillerstorp Tel 0370-822 05 bengt@miform.se

www.miform.se OKTOBER 2016 VÄRLDEN IDAG NÄRBILD

Nordens bredaste sortiment? Swede-Wheel erbjuder hjul som klarar vikter från 15 kg upp till 7,5 ton. » swede-wheel.se

K u nskap K v alité O ms org

www.mattisbygg.se

Om- Till- och Nybyggnationer Våtrumsbehörighet s 'LÚM EJ 2/4 AVDRAGET

Matti Karhunen

Matti Karhunen Bygg AB, Danmarks Bärby 59, 755 98 Uppsala 0731-81 27 69 • info@mattisbygg.se

För dig med händer som behöver support….

www.handaid.se VÄRLDEN IDAG NÄRBILD OKTOBER 2016

Väckelsen lyfter Sverige. Folkväckelserna under 1800-talet bidrog starkt till att lyfta Sverige ur fattigdom, försupenhet och andligt mörker. Här tecknar docent Torbjörn Aronson drygt 100 år av svensk väckelsehistoria, från Henric Schartau till Lewi Pethrus.

100 år av väckelse – en tid som förändrade Sverige Henric Schartau och väckelsen i södra Sverige ● Under 1800-talets första hälft uppstod flera regionala kyrkotrogna pietistiska väckelser. Den tidigaste och mest inflytelserika uppstod kring Henric Schartau (1757–1825) i Lund. Lund och Uppsala blev nu centrum för prästutbildningen och andliga rörelser kunde därifrån spridas till hela landsdelar. Den mest inflytelserika pietistiska rörelsen i Lund i början av 1800-talet var den schartauanska. Flertalet centrala teologiska och kyrkopolitiska strömningar i södra Sverige från 1800-talets början till dess slut påverkades av Henric Schartau. Han var äldste son till Anders Schartau, rådman i Malmö, men uppfostrades efter dennes död av sin morbror Henrik Falkman. Falkman var Malmös borgmästare och präglad av den

lutherska ortodoxins fromhetsmönster. Schartau studerade i Lund och blev sedan komminister och kyrkoherde i församlingar däromkring. Han genomgick en distinkt omvändelseupplevelse i samband med en nattvardsgång 1777. Schartaus undervisning kom att präglas av en genomarbetad koncentration på stadierna i nådens ordning. Hur man personligen tillägnade sig frälsningen var det centrala för Schartau. Han betonade prästens roll men menade att människor i andlig nöd hellre borde uppsöka en troende lekman än en opånyttfödd präst. Schartau gav predikan en logisk struktur; ett enkelt formulerat ämne, och en tillämpning som rörde olika grupper i församlingen. Predikans syfte var en kristocentrisk tillämpning av bibelordet med inriktning på det kristna troslivets tillväxt. Schartau fick ett enormt inflytande genom sina otaliga lärjungar. En del av dem hade själva lyssnat till hans undervisning

Henric Schartau. Etsning: Holmbergsson

medan andra påverkats av hans skrifter. Genom dem påverkade Schartau Svenska kyrkan på ett långsiktigt sätt och för första gången integrerades pietismen på allvar i dess fromhetsliv.

Pietismen renodlade omvändelse och tro

Herrnhutarna beredde vägen för 1800-talets väckelse

Konventikelplakatet stoppade lekmän

● Pietismen uppstod som en rörelse i de lutherska kyrkorna i Tyskland i slutet av 1600talet. Pietismen renodlade den personliga omvändelsen och tron som centrum i den kristna tron. Vägen från syndakännedom och omvändelse till pånyttfödelse, helgelse och förhärligande skulle upplevas av varje kristen. Helgelsen innehöll praktisk tillämpning av tron och en distansering från sådant som förknippades med synden.

● Herrnhutismen företrädde en kristocentrisk och missionsinriktad variant av pietismen. Känslan av glädje över försoningen i Kristus, snarare än kampen mot synden, borde enligt dem känneteckna de kristna. Kyrkopolitiskt strävade herrnhutarna efter att skapa kretsar av fromma väckta personer inom den lutherska kyrkliga ordningens ram och de sände ut prästvigda resepredikanter. De fick grunda egna församlingar under 1700-talet och beredde vägen för 1800-talets väckelse.

● Andaktsövningar utan prästs närvaro var mellan 1726 och 1858 förbjudna, förutom i husandaktens form, genom det så kallade ”konventikelplakatet”. Det kom till för att stoppa pietistiska bönegrupper där lekmän kunde utlägga Skriften. Pietismen spreds därför främst genom väckta präster fram till 1858.

Evangeliska Brödernas bönesal i Stockholm. Målning: P E Wallander

OKTOBER 2016 VÄRLDEN IDAG NÄRBILD

Lars Levi Laestadius och väckelsen i Norrbotten ● Lars Levi Læstadius utnämndes år 2000 till ”Årtusendets norrbottning”. Den väckelse som följde hans förkunnelse påverkade hela Nordkalotten. Hans arv lever fortfarande genom de rörelser som formades i hans efterföljd. I Norrland uppstod under 1840-talet en väckelse kring honom, vilken brukar kallas laestadianismen. Laestadianismen fick ett genomslag i den samiska befolkningen och bland andra folkgrupper. Læstadius Lars Levi föddes år 1800 Laestadius utanför Arjeplog i en mycket fattig familj. Föräldrarna gav sina barn en skolning i hemmet, med läskunnighet och kristendomskunskap som följd. Genom halvbrodern Carl Erik Læstadius, prästvigd 1803, fick Lars Levi en mentor. Carl Erik var botanist och introducerade Lars Levi i botaniken, vilken skulle bli hans intresse vid sidan om pastoralt arbete. Han studerade teologi i Uppsala och prästvigdes 1825. Efter början som vicepastor i Arjeplog och missionär bland samerna i Pite lappmark utnämndes han till kyrkoherde i Karesuando. Han predikade för de

olika folkgrupperna i socknen, både på samiska, tornedalsfinska och svenska. Hans andliga genombrott kom efter att han 1844 träffat samekvinnan Milla Andersson-Clementsdotter, och genom henne fått undervisning i nådens ordning. Læstadius började nu predika kraftfullare och på ett enklare språk. Folk började strömma till, och våren 1846 var väckelsen ett faktum. Ett inslag i förkunnelsen gällde alkoholen, vilken han benämnde ”djävulsträck” och ”brännvinsdraken”. Laestadius hävdade tidigt en absolutistisk linje. 1848 blev han kyrkoherde i Pajala. Väckelsen spreds ytterligare genom att Laestadius sände ut lekGeorge män att läsa upp Scott hans predikningar. Det var i enlighet med lagen. Därigenom uppkom de læstadianska lekmannapredikanterna. Læstadius dog 1861 men väckelsen fortsatte. I dag har den tre grenar: östlaestadianismen med centrum i Tornedalen, gammallaestadianismen och västlaestadianismen. Den sista är störst, med fäste i Lappland.

Scott startade nyevangeliska väckelsen ● Den nyevangeliska väckelsen startade med den engelske metodisten George Scotts verksamhet som predikant för engelska industriarbetare i Stockholm under 1830-talet. 1840 byggde han med insamlade medel Engelska kyrkan, dit en ökande skara av svenskar regelbundet sökte sig. Mötenas popularitet och den publicistiska verksamhet som han utvecklade, i form av traktater och tidskrifterna Missions-Tidning och Pietisten, bidrog till att sprida metodistisk väckelsekristendom. Genom nykterhetsmöten kunde konventikelplakatet kringgås. Dessa hade uppemot 5 000 deltagare på flera ställen i landet. Scotts förkunnelse förmedlade omvändelse, tro och helgelse och var alliansbetonad. Herrnhutiska kretsar och pietistiska fromhetstraditioner erbjöd goda anknytningspunkter. Den svenska kyrkokristendomen med kyrkogång, sakrament och katekes spelade inte någon central roll i förkunnelsen. Biskoparna intog en avvaktande men inte avvisande hållning. När George Scott 1842 lämnade landet fortsatte flera namnkunniga hans verksamhet, bland dem C.O. Rosenius och Anders Wiberg, som blev centrala gestalter i den lågkyrkliga lutherska och den baptistiska väckelsen. I den nyevangeliska väckelsen har en rad samfund och rörelser sitt ursprung: EFS, Bibeltrogna Vänner, Svenska Missionsförbundet, Svenska Alliansmission, Östra Smålands Missionsförening och Svenska Baptistsamfundet.

Wieselgren startade nykterhetsförening

Fjellstedt en svensk missionspionjär

Allians blev centrum för missionsarbete

● Peter Wieselgren (1800– 77) startade den sannolikt första nykterhetsföreningen i Sverige 1819. Han blev präst och lärjunge till Henric Schartau efter studier i Lund. Som kyrkoherde i Västerstad i Skåne grundade han 1832 en nykterhetsförening som fick ett starkt genombrott och blev en förebild för många andra. Han var från 1857 fram till sin död domprost i Göteborg.

● Peter Fjellstedt (1802–81) var en av pionjärerna för svensk mission. Han kom från en fattig familj i Dalsland men fick möjlighet att studera teologi i Lund. Efter att ha upplevt väckelse där blev han prästvigd och missionär i Indien och Turkiet 1831–40. På grund av hälsoskäl måste han återvända till Sverige och blev föreståndare för missionsinstitutet i Lund. Han skrev 1856–61 en egen bibelkommentar med anknytning till grundtexten.

● Evangeliska Alliansen, som bildades 1846 i London, blev ett centrum för samkristna organisationer för inre mis- Edward Steane var en av de brittiska sion och världsgrundarna mission, och fick snabbt en svensk avdelning. Ett nätverk av protestantiska organisationer skapades i Europa och i USA. I Sverige spreds hundratusentals traktater genom Evangeliska Alliansen.

Peter Wieselgren startade den första nykterhetsföreningen i Sverige.

VÄRLDEN IDAG NÄRBILD OKTOBER 2016

Rosenius och väckelsen i Mellansverige ● Carl Olof Rosenius kom från ett norrländskt prästhem och lärde under sin uppväxt känna pietism och herrnhutism. Genom George Scotts förkunnelse fick Rosenius andlig hjälp och upplevde sig kallad att som lekman predika och verka för Guds rikes utbredande. Rosenius beslut att förkunna som lekman i stället för att fullfölja sina studier i Uppsala och prästvigas blev mönsterbildande för hans efterföljare. Legitimiteten att förkunna byggde Rosenius på sin personliga troserfarenhet. Han framstod som George Scotts andlige arvtagare. Hans predikningar publicerades i Pietisten och som traktater, för att sedan sättas samman till predikosamlingar och skrifter för daglig andakt. Dessa lästes i fromma hem över hela landet och fogas in i den tradition av pietistiskt fromhetsliv som existerade på många platser. Rosenius teologi förenade inslag från Luther, Zinzendorf, Scott och samtida pietism. Han tog avstånd från den äldre pietismen, som han uppfattade som lagisk, och hade i stället en stark koncentration på Guds oförtjänta nåd i Kristus. Fromma kretsar bildades i olika delar av landet. I stället för att bryta med kyrkan beslöt Rosenius rörelse att verka genom fristående föreningar inom kyrkans ram och bekännelse. 1856 bildades en stiftelse för inre mission på nationell nivå, Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen. Därigenom kunde evangelisation, skriftspridning, lekmannapredikan och yttre mission samordnas och organiseras.

Carl Olof Rosenius beslut att förkunna som lekman i stället för att prästvigas blev mönsterbildande för hans efterföljare. Foto: Arkiv

Maria Cederschiöld ledde Ersta diakoni

Lina Sandell skrev väckelsens sånger

Lundahögkyrkligheten ville förnya kyrkan

● Maria Cederschiöld (1815– 92) blev 1851 föreståndare för Sveriges första diakonissanstalt, Ersta diakoni. Hon tillhörde kretsen kring ”Mormor på Herrestad”, Emilie Petersen. Hon grundade också en evangelisationsoch besöksförening för arbete bland kvinnliga fångar, tillsammans med bland annat Fredrika Bremer och Mathilda Foy.

● Lina Sandell, gift Berg (1832–1902), skrev väckelsens mest populära sånger, bland annat Tryggare kan ingen vara, Blott en dag och Bred dina vida vingar. Hon var redaktör vid maken Oscar Bergs bokförlag i Stockholm där hon skrev material mest för söndagsskolornas bruk, samt redaktör för EFS tidskrift Barnavännen och skrev över 1700 dikter.

● Lundahögkyrkligheten uppkom i slutet av 1840-talet som en teologisk och kyrkopolitisk riktning vid Lunds universitet och fick ett stort inflytande där under resten av seklet. Den var initialt en motpol till den nyevangeliska väckelsen. Den yngre generationen påverkades av både Henric Schartau och nyevangelismen och lyckades i konflikterna kring P.P. Waldenström samla bekännelsetrogna lutheraner bakom ett program för att förnya Svenska kyrkan. Gottfrid Billing ledde verksamheten i slutet av 1800-talet.

Lina Lina Sandell skrev Sandell väckelsens mest popuBerg lära sånger.

OKTOBER 2016 VÄRLDEN IDAG NÄRBILD

Uppbrottet från enhetskyrkan

Baptisterna, målade av Gustaf Cederström.

De svenska baptisterna banade väg för demokrati ● Baptismens grundare, F.O. Nilsson och Anders Wiberg, kom från kretsen kring George Scott. De samverkade med andra ledare i den nyevangeliska väckelsen inom Evangeliska Alliansens ram. Svenska Baptistsamfundet grundades 1855 och blev banbrytare för demokratiska föreningsformer och separation mellan kyrka och stat. Den första baptistförsamlingen grundades i Landa i Halland 1848 och 1856 fanns cirka 1 000 medlemmar i 21 församlingar. Den baptistiska ecklesiologin innebar att församlingen skulle bestå av troende, vara självständig och oberoende av staten. Det sistnämnda innebar att den svenska baptismen följde den amerikanska religionsfrihetens principer. Med denna bakgrund eftersträvade baptisterna inte kungligt beskydd och statligt erkännande. När de nya religionsfrihetslagarna 1860 och 1873 tillkom, ansökte de svenska baptisterna inte om att bli ett av staten erkänt religionssamfund. De nya lagarna erbjöd grupper, som inte ville ha med den Svenska kyrkans

sakramentsförvaltning att göra, möjlighet att utträda för att bilda organisatoriskt fristående församlingar med annan bekännelse. Samtidigt utgjorde Svenska kyrkan fortfarande religiös norm, och lagen använde ett nedsättande språkbruk mot andra bekännelser. Det fanns också en rad bestämmelser i lagen som kraftigt beskar möjligheterna för kristna samfund som fått ett statligt erkännande. De fick bland annat endast undervisa inskrivna medlemmar och deras barn. För baptisterna var lagens bestämmelser och språkbruk oacceptabla och de kom därför i stort att ignorera de möjligheter den erbjöd. Baptisternas konferens 1861 lämnade in en petition om att lagen skulle ändras, undertecknad av 4116 personer. Petitionen spreds i massupplaga genom bland annat Aftonbladet. Genom petitionen fick de svenska baptisterna nu möjlighet att presentera sin teologiska position i förhållande till Svenska kyrkans för en bred allmänhet.

● Strax efter 1850 förändrades Svenska kyrkans juridiska ställning kraftigt. Nya lagar och förordningar 1858–1873 innebar slutet på den epok som började med Uppsala möte 1593, det vill säga enhetskyrkans tid. Från 1593 hade kristen tro i evangelisk-luthersk läroutformning präglat förhållandet mellan kyrka och stat och medborgarnas liv. Stat och kyrka i Sverige hade setts som en i kristen tro förenad organisation, vilken omslöt hela landets befolkning med några få undantag. Avvikelse från kyrkolagens lärodefinition var ”falsk lära” och skulle med statlig tvångsmakt motverkas inom rikets gränser. 1686 års kyrkolags bekännelsekrav gällde alla i landet, med några få specificerade undantag. Stat och kyrka förutsatte att alla svenskar var döpta kristna, vilka regelbundet deltog i kyrkans gudstjänstliv. Prästerna var förpliktade att i enlighet med en skarpt formulerade ämbetsed förkunna en kristen tro i enlighet med kyrkolagen. Dopet var ett förpliktande samhällskrav och skulle ske inom åtta dagar efter födelsen. Var, när och hur man skulle gå till nattvarden var reglerat i lag. För den som avföll till falsk lära gällde landsförvisning som straff. På 1840-talet uppstod ett allt starkare förändringstryck. Det ledde till att tvångslagarna avskaffades mellan 1858 och 1873. Lekmannapredikan liksom andliga sammankomster utanför familjen legaliserades och ett friare nattvardsliv blev möjligt.

Östra Smålands Missionsförening

Ongman sände evangelister till Sverige och världen

Fredrik Fransson byggde väckelsebrygga

● Östra Smålands Missionsförening bildades 1863 som Nordöstra Smålands Missionsförening. 1875 bytte den namn till det nuvarande. Missionsföreningen blev en paraplyorganisation för inomkyrkliga missionsföreningar i Linköpings Stift, vilka uppstått som en följd av den nyevangeliska väckelsens genomslag i södra Östergötland och nordöstra Småland. Föreningen har fortsatt prägla bygden under 1900-talet.

● John Ongman (1845–1931) föddes i Jämtland men utvandrade på 1860-talet till Amerika. Där blev han pastor för den svenska baptistförsamlingen i St. Paul. 1890 återvände Ongman till Sverige för att bli pastor för Betelkyrkan i Örebro. 1891 anordnade han sin första bibelskola, 1892 startade han Örebro Missionsförening med syfte att sända ut evangelister såväl inom- som utomlands. Dessa evangelister beredde marken för den kommande pingstväckelsen. 1897 bildade Ongman en ny baptistförsamling i Örebro, Filadelfia, som blev ett av de tidigaste fästena för pingstväckelsen i Sverige.

● Fredrik Franson (1852–1908) föddes utanför Nora men växte upp i USA, då föräldrarna emigrerade dit. Efter att han kommit till tro slöt han sig till evangelisten Dwight L. Moody i Chicago. Från 1880 predikade Franson över hela världen och blev en brygga mellan den amerikanska väckelsen och den svenska. Franson undervisade om Kristi återkomst och rekryterade missionärer till Kina, genom organisationen China Inland Mission. Ett 60-tal svenska missionärer sändes ut till Kina. Svenska Alliansmissionen föddes delvis som samfund i samband med detta projekt.

VÄRLDEN IDAG NÄRBILD OKTOBER 2016

Waldenström och splittringen kring försoningsläran ● Under 1870-talet radikaliserades den nyevangeliska rörelsen i Mellansverige. Väckelsens lekmannaengagemang hade ibland lett till konflikter med präster. Men genom P.P. Waldenströms antilutherska försoningslära splittrades rörelsen och Svenska Missionsförbundet bildades. Den nyevangeliska rörelsen profilerade den individuella troserfarenheten genom nya organisationsformer, framför allt lokala missionsföreningar. Föreningarnas teologiska grund utgjordes av bibeltro, personlig bekännelse och de lutherska bekännelseskrifterna. 1872 började en fristående församlingsrörelse växa fram. Rosenius hade markerat att sakramenten tillhörde prästämbetet, i enlighet med Luthers undervisning. 1868 dog Rosenius. Då hade han utsett sin vän P.P. Waldenström (1838–1917) till redaktör för Pietisten. Waldenström hade rötter i Norrland och prästvigdes i Uppsala 1864. 1872 redogjorde han för sin syn på försoningen, vilken avvek från luthersk

Internationella helgelseväckelsen kom till Sverige ● Under 1800-talets sista decennier kom en ny väckelsevåg till Sverige från den anglosaxiska världen. Det var den internationella helgelserörelsen, vilken fokuserade helgelse, helande och social upprättelse. 1800-talet innebar metodismens globala genombrott. Vid John Wesleys död 1791 fanns det 150 000 organiserade metodister i världen. Hundra år senare uppgick antalet till 8,7 miljoner. I USA påverkades protestantiska kyrkor på ett starkt sätt, inte minst genom Wesleys undervisning om helgelse. Wesleys medarbetare John Fletcher kompletterade Wesley genom att peka på Andens roll i helgelsen. 16

lära. Den lutherska läran betonade att människan försonades med Gud genom att Kristus på ett ställföreträdande sätt bar straffet för synden. I stället hävdade Waldenström att Gud till sitt väsen var kärlek och oföränderlig. Gud behövde därför inte försonas. Kristi lidande och död uppenbarade Guds kärlek till människan, men P. P. innebar inte att WaldenKristus dog som ett ström straff för mänsklighetens synd. EFS hade en luthersk bekännelse och måste nu ta ställning till Waldenströms teologi. När Waldenström vid EFS årskonferens 1877 lade fram förslag om att avskaffa Augsburgska bekännelsen som läronorm, blev han och hans meningsfränder strukna från delegatlistan. De begärde då utträde ur EFS och konstituerade 1878 Svenska Missionsförbundet. Grunden för medlemskap i troendeförsamlingarna i den nya organisationen blev endast den enskildes personliga trosbekännelse.

Genom dop i Anden fick människan den kraft hon behövde för helgelsen. Under 1830-talet vann helgelseförkunnelsen insteg i USA och spreds sedan till Europa. Helgelse kopplades samman med fysisk och social upprättelse eftersom frälsningen innebar ett återställande av Guds avbild i Kristus. Absolut nykterhet, hälsosam livsstil, helande och socialt engagemang knöts samman med förkunnelse om helgelse, andedop och världsmission. 1863 grundades Sjundedags Adventistsamfundet i USA av Ellen Gould White.

Folkväckelsen innebar början på förnyelse för statskyrkan ● Andra hälften av 1800-talet är lika med den dramatiska brytningstid som vanligen kallas ”den svenska folkväckelsen”. Den andliga geografi som blev resultatet, liksom dess inflytande på den svenska befolkningen, står sig delvis än i dag. Vad som är mindre känt är att detta även innebar början på en förnyelse i Svenska kyrkan. Frikyrkorörelserna och de kyrkoförnyande rörelserna är betingade av varandra och båda hade att kämpa med den strikt lagreglerade relationen mellan Svenska kyrkan och staten. De framväxande frikyrkornas kritik av Svenska kyrkan liksom deras nya verksamhetsformer, blev till starka utmaningar för kyrkan. Detta utlöste teologisk och liturgisk förnyelse i syfte att försvara och skapa förståelse för Svenska kyrkan som kristet trossamfund. De nya verksamhetsformerna som skapats av frikyrkorörelserna övertogs efterhand av Svenska kyrkan för att förnya dess församlingsliv. Motsättningarna skapade samtidigt långvariga konflikter mellan Svenska kyrkan och frikyrkorörelserna.

Den första adventistförsamlingen i Sverige startades i Grythyttan 1880. Frälsningsarmén grundades av William Booth i London 1865 och kom till Sverige 1882 genom John Hanna OuchWesley. terlony. HelMålning: William gelseförbundet Hamilton (HF) grundades 1887 av bland annat Nelly Hall. 1889 kallades John Ongman från Minnesota till pastor i Örebro Baptistförsamling. 1892 grundade han Örebro missionsförening (ÖM). När HF, ÖM, och Fribaptistsamfundet 2002 blev Evangeliska Frikyrkan förenades tre samfund med rötter i den internationella helgelserörelsen. OKTOBER 2016 VÄRLDEN IDAG NÄRBILD

Kvinnliga ledargestalter i den svenska folkväckelsen ● Kvinnor som förkunnare blev en debattfråga genom den internationella helgelserörelsens ankomst till Sverige i början av 1880talet. I den nyevangeliska rörelsen fanns också många aktiva Hanna kvinnor, vilka tog Ouchterbetydande initialony tiv inom frivillig församlingsverksamhet, diakoni, och författarskap. Här kan nämnas Emilie Petersen (1780–1859), Marie Cederschiöld (1815– 92), Mathilda Foy (1813– 69), Lina Sandell (1832–1902) och Betty Ehrenborg (1818–80). Det fanns även exempel på kvinnor som förkunnade, till exempel Amelie von Braun (1811–59). Genom den internationella helgelserörelsen skapades en ny offentlighet för kvinnor som ledare och offentliga predikanter. Startpunkten för helgelserörelsen brukar sättas till de tisdagsmöten som systrarna Phoebe Palmer (1807–74) och Sarah Lankford (1806–96) 1835 påbörjade i sitt hem i New York. Systrarna blev sedan förgrundsgestal-

1900-talets pingstväckelse och Lewi Pethrus ● Pingstväckelsen uppkom i USA under 1900-talets första år. Genom väckelsen på Azusa Street i Los Angeles 1906 spreds den snabbt över världen. Flera svenskar var närvarande där och återvände sedan hem. Under de följande åren spreds pingstväckelsen till ett antal orter i Sverige. Filadelfiaförsamlingen i Örebro, under ledning av John Ongman, blev dess första centrum. Genom Ongman fanns en kontinuitet mellan pietism och helgelserörelse och pingstväckelsen i Sverige. Den som skulle bli den nya väckelsens främste ledare under början av 1900-talet hette Lewi Pethrus (1884– VÄRLDEN IDAG NÄRBILD OKTOBER 2016

ter i en växande väckelserörelse. Helgelserörelsen var inspirerad av metodistisk teologi och strävade efter konfessionsöverskridande alliansverksamhet. Hanna Ouchterlony (1838–1924) blev Frälsningsarméns första ledare och grundare i Sverige i december 1882. Nelly Hall (1848– 1916) predikade helgelse och helbrägdagörelse till stora skaror från januari 1883. Ouchterlony och Hall, som båda var engelsktalande och yrkesarbetande (bokhandelsföreståndare respektive lärarinna), stod i förbindelse med varandra och besökte Frälsningsarmén i London, där Catherine Booth var en kvinnlig förgrundsgestalt. Hall hade också kontakt med William E Boardman (1810–86) och hans maka Mary, vilka var kända representanter för helgelserörelsen. Avståndstagande från kvinnor som offentliga förkunnare fanns både i Svenska Missionsförbundet och i lundahögkyrkligheten, men innebar inte en negativ inställning till diakonissor eller kvinnors mission bland kvinnor.

1974). Han föddes i en baptistfamilj och började, efter teologiska studier vid samfundets seminarium i Stockholm, sin tjänst i små baptistförsamlingar i Västsverige. 1907 upplevde han dopet i den helige Ande med tungotal som tecken, efter att ha besökt Metodistkyrkan i Kristiania (dåvarande Oslo) och lyssnat till T.B. Barratt. Barratt var väckelsens apostel i Norge. 1910 kallades Pethrus till Filadelfiaförsamlingen i Stockholm som dess pastor. Pethrus och hans församling uteslöts ur det Svenska Baptistsamfundet 1912 på grund av att församlingen praktiserade öppen nattvardsgång. Olika syn på tungotal och

Förkunnelse om helande beredde marken för pingstväckelsen ● 1800-talets väckelserörelser i USA förberedde pingstväckelsens genombrott genom att predika Andens dop, helgelse och helande. Ett resultat av det sistnämnda var en våg av helandepredikanter och helandehem i slutet av 1800talet. Förkunnelsen om Andens dop och helande spred sig från USA till Sverige. Precis som i den anglosaxiska världen bereddes marken för pingstväckelsen i Sverige genom helandeförkunnare. Det handlade om Fredrik August Boltzius (1836–1910), August ”Häst-August” Andersson (1850–1931), Ebba Boström (1844–1902) och Nelly Hall. Boltzius var värmlänning och kom ut i predikotjänst 1877. Tusentals människor vittnade om helande genom hans verksamhet. 33 000 brev till honom finns bevarade i Värmlands museum som ett bevis för den enorma omfattningen av hans tjänst. Ebba Boström grundade stiftelsen Samariterhemmet i Uppsala, var syster till statsministern E.G. Boström och räknade bland sina släktingar filosofen C.J. Boström. I Uppsala övertog hon ett räddningshem för prostituerade, och lade till detta ett helandehem och efterhand ett sjukhus med utbildning av diakonissor.

andedop var dock en bakomliggande fråga. Under Pethrus ledning växte Filadelfiaförsamlingen till att bli den största som var Lewi präglad av den nya väckelPethrus sen och ett nav i ett växande 1937. nätverk av fristående pingstförsamlingar. Tillväxten i rörelsen av församlingar var imponerande under 1920och 30-talen. 1920 fanns det 129 pingstförsamlingar i Sverige och 1940 hade den siffran ökat till 563. 1920 hade Filadelfiakyrkan i Stockholm 1 830 medlemmar och 1940 hade man 6 068 medlemmar. Tillväxtens hemlighet sågs ofta som en kombination av de lokala församlingarnas självständighet och den nya undervisningen och praktiken angående Andens dop och gåvor. Med pingstväckelsen kulminerade den svenska folkväckelsen under 1900-talets första decennier. 17

Väckelsen bidrog till demokrati Väckelsens konsekvenser. Demokrati och kvinnors rätt. Det är bara två av de områden där 1800-talets frikyrkoväckelse spelat en viktig roll i formandet av det moderna Sverige.

rikyrkoväckelsen spelade en stor roll för demokratins framväxt i Sverige. Om det råder ingen tvekan, menar Mats Larsson, lärare på Götabro bibelskolor och teologie doktor i kyrkohistoria som doktorerat på den tidiga baptismen. – Frikyrkan var först ut med demokrati i någon större skala, säger han och framhåller inte minst baptismen som slog igenom redan på 1840-talet. Det första baptistiska dopet hölls 1848 i Vallers- Mats Larsson vik, och där bildades också arbetar som den första svenska baptist- bibellärare på församlingen. Götabro – Den var demokratisk i Bibelskolor. så mått att både män och kvinnor hade rösträtt, förklarar Mats Larsson. Baptisterna skilde sig här från den våg av inomkyrkliga väckelserörelser som tidigare hade berört Sverige. Dessa hade i stället varit uppbyggda som ”associationer”. – De hade mer liknat vad vi kallar stiftelser, säger Mats Larsson. Men hos baptisterna var det annorlunda. I stället för association bildade man förening med medlemskap. Här var det lika rösträtt för alla, både män och kvinnor. Man valde styrelse i församlingsmöten och alla hade möjlighet att yttra sig. – Detta var ju unikt och här var frikyrkan, framför allt baptisterna, först i det svenska samhället. Även vad gäller kvinnans ställning lämnade frikyrkan ett viktigt bidrag, menar Larsson. Han pekar bland annat på de ”jungfrufören-

ingar” som startades i väckelserörelsen. – Det var unga kvinnor som skapade en egen demokratisk förening. Där var samtalet något centralt; man ställde en fråga, ofta teologisk, och sedan fanns det möjlighet för många att uttrycka sig. – På det här viset skolades man in i någon form av demokratiskt tänkande, säger Mats Larsson men tillägger att det, parallellt med demokratin, fanns kvar olika hierarkiska mönster. Likväl så hade demokratin slagit rot i frikyrkan. Och djupast sett hämtade man sina principer ur en teologisk tankegång, menar Larsson. – Det handlar om att individen måste tänka och tro själv. Alla måste göra det personliga valet: valet om tron, valet om Kristus, valet om omvändelsen etcetera. Detta gällde både män och kvinnor, säger han. – Denna teologi, om den personliga tron, innebär det att alla människor blir bemyndigade att själva välja. Man lyfter individen till en nivå av myndig människa som själv fattar beslut. Mats Larsson pekar vidare på hur individen, efter omvändelsen, också fick ett större ansvar för sitt eget kristna liv. Inte prästen, inte överheten utan du själv ansvarade inför Gud. – Genom att individen fick dessa två ansvarsområden, för både tro och livsstil, skapade man förutsättning för en form av demokrati, förklarar Mats Larsson. Med sitt exempel kom frikyrkan att utmana sin tids samhälle. Man skapade förutsättningar för nya rörelser, byggda i demokratisk anda, menar Mats Larsson och syftar på nykterhetsrörelsen.

Visste du att ... ... Svenska Nykterhetssällskapet bildades 1837. År 1846 hade föreningen över 95 000 medlemmar. Prästen i Göteborg, Peter Wieselgren, var här en central gestalt.

1848 ... var året som det första baptistdopet hölls i Sverige. Det ägde rum i Vallersvik i norra Halland den 21 september 1848. I samband med dopet bildades Sveriges första baptistförsamling på initiativ av F. O. Nilsson. Den 26 april 1850 dömde Göta hovrätt i Jönköping Nilsson till landsförvisning för utspridande av ”villfarande lärosats”.

Visste du att ...

... i Nordisk familjebok från 1896 står det att spritkonsumtionen år 1829 var på 47 liter per person. 1876 ska den ha sjunkit till 10 liter och 1891 till 6,4 liter.

Sagt av andra Herman Lindqvist skriver i Aftonbladet om de svenska soldater som suttit i sibirisk fångenskap i början av 1700-talet: ”Många av dessa nyreligiösa karoliner kom hem och bildade kärnan i den gryende svenska pietiströrelsen. På det viset kan man säga att en av våra första folkrörelser, frikyrkan, har en av sina rötter hos karolinerna i Sibirien.” Frikyrkans kvinnor klev tidigt ut i offentligheten i det svenska samhället. Alma Andersson och Klara Eriksson Öhrn var två av de tolv första evangelisterna som sändes ut från Örebromissionens bibelskola 1892. Foto: Örebromissionens arkiv vid Arkivcentrum i Örebro

Visste du att ... ... på 1820-talet tar Svenska bibelsällskapet initiativ till att alla ungdomar får en bibel eller ett Nya testamente vid sin första nattvardsgång.

Friluftsgudstjänst i Askers baptistförsamling, cirka år 1890. Foto: Askers baptistförsamling

– Många av ledarna i nykterhetsrörelsen var ju faktiskt frikyrkligt skolade. Och i ett nästa steg kom sedan arbetarrörelsen. Men frikyrkan var otvivelaktigt först, upprepar han. Den slog igenom 20–30 år innan arbetarrörelsen. Mats Larsson medger att det vid denna tid även fanns liberala tankar som förespråkade ökad frihet i samhället. Men det här, betonar han, berörde främst de övre skikten, kulturens finrum. – På folklig nivå däremot så var det frikyrkan som först nådde fram med demokratiska tankar, framhåller Mats Larsson. Även vad gäller kvinnans ställning är frikyrkan en viktig murbräcka, menar han. Den jungfruförening han skildrat i sin avhandling startade exempelvis redan 1865. – Det är 55 år innan kvinnan fick rösträtt i Sveriges riksdagsval och långt innan gifta kvinnor blir myndiga i Sverige. Men redan i 1850-talets frikyrka hade de alltså en egen röst i församlingsmötena. Kvinnornas roll stärktes ytterligare på 1890talet, i det Larsson beskriver som ”den andra större väckelsevågen”. Nu föddes rörelser som Helgelseförbundet, Örebromissionen och Frälsningsarmén. – Här betonades inte bara personligt ansvar för tro och livsstil utan också för den personliga kallelsen. Nu kunde man som kvinna hänvisa till att Gud faktiskt kallat mig till att vara förkunnare, predikant och evangelist. Detta blev en andra våg av befrielse där kvinnor 20

kunde komma ut i offentligheten, säger Larsson och berättar om hur Helgelseförbundet sände ut 150 kvinnor i evangelisttjänst. Och hur Frälsningsarmén skickade ut 400–500 kvinnor som officerare i kårerna. – Visst fanns det vid denna tid kvinnliga agitatorer inom arbetarrörelsen. Men de var ganska få jämfört med alla de kvinnor som gick ut från väckelserörelserna. På område efter område visar sig 1800-talets väckelserörelse ha gjort avtryck i det svenska samhället. I den frikyrkliga mentaliteten förstärktes tanken att man som enskild kan påverka sin egen livssituation. – I det gamla samhället var det så att om du var född till bonde så blev du bonde, och var du född till dräng blev du dräng. Frikyrkorörelsen bröt med detta, förklarar Mats Larsson. – Man sa i stället att du kan välja din egen väg. Detta gällde den personliga tron, men också andra områden, säger Mats Larsson och menar att detta ibland kunde utgöra en grogrund för exempelvis företagande. Som ett annat område där folkväckelsen bidrog till samhällsutvecklingen nämner Larsson den omfattande religionsfriheten. Han darrar inte på manschetten – den svenska frikyrkoväckelsen har de facto haft en avgörande betydelse för utvecklingen av det svenska samhället. – Ja definitivt, framför allt i processen mot verklig demokrati i vårt land. Jonas Adolfsson

… ungefär så många procent av befolkningen deltog regelbundet i Svenska kyrkans gudstjänster i slutet av 1940-talet.

Visste du att … … år 1960 hade Sverige cirka 7,4 milj invånare. Cirka 1,2 milj, det vill säga över 16 procent av befolkningen, var antingen medlemmar eller deltog regelbundet i de frikyrkliga och inomkyrkliga väckelserörelsernas verksamhet.

VĂ¤ckelsen pĂĽverkade kulturlivet VĂ¤ckelserĂśrelsen gjorde Ă¤ven avtryck i den samtida kulturen. Bland vĂ¤ckelsens folk frodades en kultur av lĂ¤sning och litteratur, nĂĽgot som ofta fĂśrbisetts i modern forskning. Det menar Gunnar Hallingberg, litteraturhistoriker och medieforskare, som skrivit boken â&#x20AC;?LĂ¤sarna, 1800-talets folkvĂ¤ckelse och det moderna genombrottetâ&#x20AC;?. DĂ¤r menar han att det sĂĽ kallade â&#x20AC;?moderna genombrottetâ&#x20AC;? i svensk litteratur felaktigt placerats runt 1880-talet, bland annat med Strindbergs bok â&#x20AC;?RĂśda rummetâ&#x20AC;? (1879). Hallingberg hĂ¤vdar att det moderna genombrottet i sjĂ¤lva verJenny ket Ă¤gde rum cirka 20 ĂĽr Lind tidigare och dĂĽ bland vĂ¤ckelsens folk, de som ofta gick under namnet â&#x20AC;?lĂ¤sareâ&#x20AC;?. Detta epitet fick de pĂĽ grund av sitt myckna lĂ¤sande, bĂĽde av Bibeln och annan litteratur. HĂ¤r sjĂśng man, ordnade mĂśten och fick, genom missionen, ocksĂĽ utblickar i vĂ¤rlden, pĂĽpekar Hallingberg. â&#x20AC;?Var inte detta, om nĂĽgot, ett modernt genombrott?â&#x20AC;? frĂĽgar han sig retoriskt. I samtidens kultur utmĂ¤rkte sig ocksĂĽ personer med stark koppling till vĂ¤ckelsen, bland dem den vĂ¤rldsberĂśmda operasĂĽngerskan Jenny Lind och psalmfĂśrfattarinnan Lina Sandell. Jonas Adolfsson

Fakta. Jenny Lind Jenny Lind (bilderna) var en svensk operasĂĽngerska som levde 1820â&#x20AC;&#x201C; 1887. Hon gav mĂĽnga bejublade konserter och lanserades som â&#x20AC;?The Swedish nightingaleâ&#x20AC;?. H.C. Andersens â&#x20AC;?NĂ¤ktergalenâ&#x20AC;? sĂ¤gs handla om henne. Jenny Lind var varmt troende och sĂĽg sin sĂĽngtalang som en Guds gĂĽva. Hon skĂ¤nkte stora summor av sitt gage till vĂ¤lgĂśrenhet.

Kom ut pĂĽ vĂĽr balkong Vi Ă¤r balkongbyggarna som ser till helheten Balkongbyggarna frĂĽn RK Teknik skapar attraktiva balkonglĂśsningar i befintliga boendemiljĂśer. 6I TAR TOTALANSVAR OCH Ă&#x2039;R DEN ENDA ENTREPRENĂ&#x161;R SOM BOSTADSRĂ&#x2039;TTSFĂ&#x161;RENINGEN ELLER FASTIGHETSĂ&#x2039;GAREN BEHĂ&#x161;VER 6I BLIR DIN SAMARBETSPARTNER GENOM HELA BALKONG PROJEKTET FRĂ?N IDĂ? TILL FĂ&#x2039;RDIGBYGGDA BALKONGER 6Ă?RA BALKONGER lNNS REDAN PĂ? MĂ?NGA STĂ&#x2039;LLEN "LAND ALLA VĂ?RA NĂ&#x161;JDA KUNDER lNNS EN MĂ&#x2039;NGD STĂ&#x161;RRE OCH MINDRE BOSTADSRĂ&#x2039;TTSFĂ&#x161;RENINGAR OCH ANDRA FASTIGHETSĂ&#x2039;GARE I 3VERIGE OCH .ORGE VĂ¤lkommen att kontakta oss!

4EL s INFO RKTEKNIK SE s WWW RKTEKNIK SE "OX 'USUM "ESĂ&#x161;KSADRESS $ALĂ&#x2039;NGSVĂ&#x2039;GEN

Verksamhet Ăśver hela Sverige

s VVS-installationer och service s IndustrianlĂ¤ggningar s SprinkleranlĂ¤ggningar s VĂ¤rmeĂĽtervinning s Totalentreprenader s Verktygstillverkning s Verkstadsproduktion s StĂĽlkonstruktioner

)3/ )3/ certifierade

&LĂ&#x2039;KTGATAN 0ITEĂ? s 4EL www.ivab.com

Med rötter i väckelserna Väckelsens konsekvenser. Under 1800-talets stora folkväckelser togs många initiativ som lever kvar än i dag. Här följer några exempel.

Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen – en lågkyrklig rörelse som grundades 1856 av prästen Hans Jacob Lundborg. Svenska baptistsamfundet – bildades 1857 av Anders Wiberg, fd präst i Svenska kyrkan. Metodistkyrkan – 1868 grundades de första församlingarna. Metodistkyrkan i Sverige är en frukt av den amerikanska väckelsen och kom till Sverige genom hemvändande sjömän som mött metodismen i amerikanska hamnar. Svenska Missionsförbundet – bildades 1878 av Paul Petter Waldenström. Medlemmarna kallades länge ”Waldenströmmare”.

Bibeltrogna vänner – en lågkyrlig rörelse bildad 1911 av Axel B. Svensson, förste predikant i Betlehemskyrkan i Stockholm. 2005 bytte man namn till Evangelisk Luthersk Mission.

Svenska bibelsällskapet grundades 1815.

Svenska Alliansmissionen – bildades 1919, men har rötter tillbaka till Jönköpings on Traktatsällskap som bildash us i J ö n kö p i n g des 1853 för att ge den framväxande väckelsen fastare former. Knut Wilhelm Almqvist, väckelsepräst och gift med Lina Sandells storasyster Charlotta, var ordförande. ss

Frälsningsarmén – Första mötet hölls 1882 i Stockholm under ledning av Hanna Ouchterlony. Hon hade dessförinnan snabbutbildats till frälsningsofficer i England.

het. Det var dels ett sjukhus för fattiga, dels den första sjuksköterskeskolan i Sverige. Föreståndarinna var Marie Cederschiöld.

Sjundedagsadventisterna – 1880 grundade Jonas Pehrson Rosquist och Olof Johnson den första svenska adventistförsamlingen i Grythyttan.

Pingströrelsen – väckelsen på Azusa street i Los Angeles kom till Sverige 1907 och spreds till en början främst bland troende. I Sverige var det framför allt baptister som blev pingstvänner. Från 1911 kom den unge baptistpastorn Lewi Pethrus allt mer att stå i centrum för rörelsen, och hans församling Filadelfia, Stockholms sjunde baptistförsamling, uteslöts ur Baptistsamfundet år 1913.

FÖRETAG OCH ORGANISATIONER

Jönköpingsposten startades av Herman Hall, en boktryckare som startat tryckeri och förlag i Jönköping ett par år innan utgivningsstarten 1865. Han gav då främst ut kristna skrifter, traktater, sånghäften, texter för söndagsskolor etc.

Svenska nykterhetssällskapet bildades 1837 av bland annat George Scott. Prästen Peter Wieselgren blir en central gestalt. 1836 hade han bildat en nykterhetsförening i sin församling i Västerstad, Skåne. Genom att han lyckades åstadkomma en total uppryckning av lokalbefolkningen fick initiativet stor uppmärksamhet. I mitten av 1840-talet hade föreningens medlemsskara vuxit till över 100 000 medlemmar ur alla samhällsklasser.

SAMFUND

ia Er s t a d

Helgelseförbundet – bildades 1887 av Edward Hedin och CJA Kihlstedt under den första Torp-konferensen.

Svenska Evangeliska Alliansen började sin verksamhet 1853. Läs mer på sida 38.

Örebromissionen – grundades 1892 av predikanten John Ongman.

Stockholms stadsmission startade 1853 av Evangeliska Alliansens svenska avdelning.

Fribaptistsamfundet – bildades 1894 av Helge Åkesson. Starka fästen för rörelsen var Skåne, Gotland och Dalarna.

Ersta diakoni – Den lågkyrkliga väckelserörelsen låg bakom att Svenska diakonissanstalten 1851 startade sin verksam-

Källor: Jönköpings Posten, Wikipedia, SEA, Ersta diakoni, Alliansmissionen, Equmeniakyrkan, Pingst.

Fotnot: 1994 slogs Fribaptistsamfundet samman med Helgelseförbundet till ett nytt samfund, som 1997 i sin tur slogs ihop med Örebromissionen och bildade Nybygget – Kristen samverkan. 2002 antog man namnet Evangeliska Frikyrkan. Metodistkyrkan i Sverige, Svenska Baptistsamfundet och Svenska Missionskyrkan bildade 2011 gemensamma samfundet Equmeniakyrkan.

0LANTERING s 2ÚJNING s 4RËDFËLLNING

www.ornskog.se 4EL s (ARNACKEN $OMSJÚ 22

LĂĽga omkostnader â&#x20AC;&#x201C; LĂĽga priser â&#x20AC;&#x201C; I Markaryd sedan 1953

VĂĽr erfarenhet â&#x20AC;&#x201C; er trygghet

Tel 0433-108 30, 0433-102 30

backmansbilar.se

%LINSTALLATIONER INOM s /MBYGGNAD TILLBYGGNAD s %NTREPRENADER s 3ERVICE 4EL s WWW ELPROFFSEN SE

Familjeliknande HVB 4 platser

Ett mindre HVB-hem fĂśr ungdomar 13-20 ĂĽr. Psykosocial problematik samt lĂ¤ttare psykiska stĂśrningar. Vi skrĂ¤ddarsyr en individuell behandlingsplan i samrĂĽd med socialtjĂ¤nsten. Stor vikt vid ungdomarnas egna behov och intressen. Bjurholm Ă¤r en mindre kommun med god sammanhĂĽllning dĂ¤r vi har nĂ¤ra samarbete med skolan. Vid eventuell intressefĂśrfrĂĽgan var vĂ¤nlig ring: Katarina JĂśnsson, fĂśrestĂĽndare, 070-357 35 61 Adress: HVB-hemmet MERCY, Promenaden 4, 916 31 Bjurholm Mail: hvb-hemmet.mercy@hotmail.com

”Mormor på Herrestad” blev teater Samhällsförvandling. Säg ”Mormor på Herrestad” och bilskrotaren Lars Ericsson går igång på alla cylindrar. I ett storartat teaterspel – skapat av Ericsson – om väckelsekvinnan, fick han självaste landshövdingen Birgit Friggebo att spela rollen som just landshövding.

är Världen idag besöker Herrestad, en mil utanför Värnamo, har Lars Ericsson just avslutat en föreläsning på Stadsbiblioteket i Värnamo. Där har han talat vid kommunens kulturvecka på inbjudan av kulturförvaltningen. – Det var ett 60-tal personer som lyssnade. Flera av dem var nog inte aktiva troende, säger Lars Ericsson, som märkte att flera åhörare var berörda. Inte för att han själv är märkvärdig, det betonar han. Men det ämne han fått att förvalta – det makalösa väckelsearvet från ”Mormor på Herrestad” – talar för sig självt. Och berör. Under några årtionden i början av 1800talet bidrog denna kvinna till att lyfta en hel socken ur fattigdom och superi. Nyckelord var bön och samhällsengagemang. Den storartade Emilie Petersen, alias ”Mormor på Herrestad”, hade varit okänd för Lars Ericsson ända tills i början av 2000-talet. Historien om Mormor kom att fängsla honom fullständigt. På insidan väcktes en längtan att

få göra vad han aldrig gjort – att sätta upp ett teaterspel. I dag ler han för sig själv åt sitt halvgalna beslut att i teaterform försöka gestalta Mormor på Herrestad. Inför närmare 2 000 personer, och med landshövding Birgit Friggebo i rollen som landshövding, framfördes spelet utanför prästgården i Kärda. Olika personer ur Mormors liv spelades av amatörskådespelare, de flesta medlemmar i Kärda Alliansförsamling. Carl Olof Rosenius och Peter Wieselgren är bara ett par exempel på kända personligheter som kom till liv på teaterscenen. – Allt gick perfekt. För mig var alltihop ett under, säger Lars Ericsson, gripen av minnena. Redan något år tidigare hade han, i en inre bild, sett en häst och vagn rulla in i kyrkbyn Kärda, några kilometer från Herrestad. I samma veva fick Lars syn på gamla dokument om Mormor på Herrestad. Läsningen grep honom och han insåg att det var Mormor som Gud hade visat honom i synen. En tid senare hörde Svenska Alliansmissionen av sig till Allianskyrkan i Kärda. De

Omkring 2 000 personer såg teaterföreställningen om ”Mormor på Herrestad” vid prästgården i Kärda 2003.

●●● Allt gick perfekt. För mig var alltihop ett under. Lars Ericsson

OKTOBER 2016 VÄRLDEN IDAG NÄRBILD

undrade om församlingen, med anledning av samfundets 150-årsjubileum, kunde tänka sig att göra en gudstjänst på temat ”Mormor på Herrestad”. Frågan gick till Lars Ericsson. – Jag sa att vi gärna vill vara med. Men vi ska inte göra en gudstjänst, vi ska göra en teater. – Och jag som aldrig hade spelat teater, skrattar Ericsson. Jag hade aldrig varit intresserad av det, tillägger han och ler åt sitt oväntade agerande. Teaterspelet blev starten på en lång serie kreativa initiativ på temat Mormor. Allt sigVÄRLDEN IDAG NÄRBILD OKTOBER 2016

nerat Lars Ericsson och Alliansförsamlingen i Kärda. Ett exempel är de ”Vandringar i Mormors fotspår” som genomförts varje sommar sedan 2009. Längs stigar i Herrestads vackra omgivningar får besökarna möta gestalter ur Mormors liv. Allt från försupna män som blev frälsta och skötsamma, till fattiga barn som fick skolgång i Mormors skola, fattiga kvinnor som fick arbete genom mormors arbetsförening och de månatliga missionsbönerna som samlade flera av tidens mest kända väckelseprofiler till vardagsrummet hemma i Herrestad.

●●● Jag har frågat mig vad det var som drev henne, hur hon trots sin bräcklighet kunde åstadkomma detta. Lars Ericsson

Vidare har musiker i Allianskyrkan spelat in en cd med nytolkade psalmer från Mormors tid. Församlingen har delat ut cd:n till alla hushåll i Kärda och även gjort en konsert på temat ”Den okända folkrörelsen”. 2009 tilldelades Lars Ericsson Värnamo kommuns kulturpris på 10 000 kronor för sitt arbete kring Mormor. – Vi har även varit inbjudna till Rotary och båtklubbar, säger Ericsson och ger som exempel en kväll hos båtklubben med temat ”Ärtsoppa och punsch”. – Det är just de här människorna vi vill prata till, betonar Lars Ericsson och framhåller att budskapet alltid tagits emot positivt. Det väcker något hos människor, och en del av dem går sedan även vandringen i Herrestad. Rent personligt är Lars Ericsson starkt berörd av Mormors liv. Han beskriver henne som en ganska bräcklig person som ibland kämpade med ångest. Hon besvärades också av en kraftig hörselnedsättning. – Jag har frågat mig vad det var som drev henne, hur hon trots sin bräcklighet kunde åstadkomma detta. Jo, det var ju hennes tro på Jesus. Lars Ericsson menar att en blick i backspegeln kan ge råg i ryggen åt den kristna kyrkan i vår tid. – Det var denna rörelse som började betrakta fattigdom som ett problem och försökte göra något åt det, som lät herrskap och torpare tala vid samma tillfälle, som startade diakoni, sjukvård och som lyfte upp barnen. I fallet Mormor startade hon bland annat en skola där socknens fattiga barn fick skolgång. – Att komma ihåg våra rötter i väckelserörelsen ger oss lite självförtroende, framhåller Ericsson. Det är faktiskt denna rörelse som startade det moderna Sverige. Jonas Adolfsson

Hundratals personer, däribland profiler som Carl Olof Rosenius och Peter Fjellstedt, liksom enkla torpare kunde delta i ”missionsbönerna” hos Mormor (till höger i bild). Foto: Åke Ahlström

Den kristna tron var drivkra Troskvinna. Halvt döv, kvinna och flykting. Trots sådana förutsättningar lyckades väckelsegestalten Emilie Petersen, alias ”Mormor på Herrestad”, lyfta en socken ur fattigdom och bana väg för ett andligt genombrott i landet. Carl Olof Rosenius, Peter Fjellstedt och Oscar Ahnfeldt. Det är bara några av de stora profiler som deltog i missionsbönerna hemma hos ”Mormor”. Bönesamlingarna hölls varje månad i eller utanför herrgården. Där fick kända präster tala sida vid sida med enkla lekmän och fattigt folk. – Mormor var en portalgestalt för den inom26

kyrkliga lekmannaväckelsen i Sydsverige, säger Göran Åberg, docent i kyrkohistoria vid Lunds universitet. Mormor hette egentligen Emilie Petersen (1780–1859) och hade kommit till Sverige från Tyskland ihop med maken Johann Philipp. De hade flytt Napoleonkrigen och 1813 flyttat in i storgodset Herrestad utanför Värnamo. Driven av tron på Jesus skulle Mormor komma att ta en rad viktiga initiativ i Kärda socken. Andliga såväl som sociala. Missionsbönerna skulle få stor betydelse för de stora väckelser som slog igenom i Jönköpings län under senare delen av 1800-talet. – Många av predikanterna i Jönköpings missionsförening hade sitt ursprung i den väckelse som startade i Herrestad, förklarar

Målning föreställande ”Mormor” Emilie Petersen.

OKTOBER 2016 VÄRLDEN IDAG NÄRBILD

Lars Ericsson framför Herrestad, den gård där Mormor arrangerade ”missionsböner”. Foto: Jonas Adolfsson

Landshövding Birgit Friggebo spelade landshövding i ”Mormor på Herrestad”. Foto: Lennart Boberg

raften hos ”Mormor” Åberg och menar att Mormor också spelade en stor roll för det som senare skulle bli Svenska Alliansmissionen. Mormor var en trogen besökare i Svenska kyrkan, men samtidigt kritisk till konventikelplakatet. Hon kämpade med ett antal minusfaktorer i livet. Hon var delvis döv, och därtill kvinna och flykting. – På det sättet var hon ju helt unik, menar Göran Åberg och pekar på hennes roll som föregångare bland kvinnor. Han berättar också om hur Marie Cederschiöld, kvinnan som skulle blir grundare av Ersta diakoni, först hade fostrats under Mormors vingar på Herrestad. – Det går en direktlinje från Mormor på Herrestad till Ersta Diakonianstalt i Stockholm. VÄRLDEN IDAG NÄRBILD OKTOBER 2016

Lokalt i Kärda skapade Mormor arbetsföreningar där fattiga kvinnor fick möjlighet till arbete och inkomst. Uppdraget var att väva tyg av vadmal. – Det som producerades såldes även till kungliga hovet, säger Åberg. Vid ett tillfälle skickade kungahuset även landshövdingen i Jönköping för att personligen besöka Herrestad. Trots sin bräcklighet var Mormor en kraftfull och effektiv kvinna. Det framhåller Göran Åberg och slår fast att den kristna tron var en helt avgörande drivkraft i hennes arbete. – Att följa Kristus, att genom sitt liv återspegla tron på honom, var det viktigaste för henne. Jonas Adolfsson

●●● Många av predikanterna i Jönköpings missionsförening hade sitt ursprung i den väckelse som startade i Herrestad. Göran Åberg

”Gnosjöandan lever än”

Gnosjöandan har ju rötter i gamla tiders väckelserörelser. Lever denna anda fortfarande? – Ja, det upplever jag att den gör. Vi är inne i många generationsskiften i Gnosjöbygden, men jag tycker nog att även de nya generationerna, i de flesta fall, kommer in i samma grundtanke som vi gamla hade. Så vilken är grundtanken hos er Gnosjöföretagare? – Att vara ödmjuk. Oavsett om du är VD eller står på golvet så har du en enda gemenskap i företaget. – I den här bygden så möts man på

tet. Och i de småskaliga företag som startades blev samarbete ett nyckelord. Jan Hildingsson menar att detta sätt att driva företag har inneburit samordningsvinster och att ekonomiska mervärden har skapats.

fabriksgolvet, på ICA, i kyrkan och på fotbollsplanen. Och alla har samma värde, oavsett vilken titel du har eller vad du äger. Kan du beskriva det företagstänk som är typiskt för Gnosjöandan? – Det handlar om gemenskapen mellan företagen. Oavsett om det handlar om kollegor eller konkurrenter så finns det en ambition att hjälpas åt. Man lånar gärna ut grejer till varandra och är generös i sitt tänkande. Gnosjöandan anses ju ha koppling till de historiska väckelserörelserna. På vilket sätt skulle du säga att Gnosjöandan är en kristen anda? – På den tid då väckelsen bröt ut i dessa områden så var det fattigt och eländigt. Många kom till tro och kom med i kyrkan. Där predikades att man skulle tänka på sin medmänniska, inte bara på sitt eget. Detta blev en mentali-

I dag är många av Gnosjös företagare själva inte kristna. – Detta är fantastiss o ka människor och många av s g l d i n dem har ett lika stort hjärta som Ja n Hi någon av oss som är bekännande kristna, säger Hildingsson, som tror att även dessa människor är påverkade av den historiska Gnosjöandan. n

Väckelsens konsekvenser. Gnosjöandan växte delvis fram ur väckelserörelsernas mylla, och den fortsätter att prägla regionens företagande. Det menar Jan Hildingsson, grundare av Swede Wheel och själv en troende kristen.

Själv är du både en bekännande kristen och företagare i Gnosjöområdet. Har din tro på något sätt påverkat dig i rollen som företagare? – Absolut. För mig innebär det att jag känner en otrolig trygghet och tillit i det jag gör. Jonas Adolfsson

BÖRJA PRENUMERERA PÅ SKIVSERIEN ”JESUS ÄR”! Beställ en tillsvidare prenumeration för 139kr + porto/ skiva.

Beställ nu!

Missa inte vå!ra höstnyheter

Tel: 0302-690021 • 28

/barnskivor • order@barnskivor.se • www.barnskivor.se OKTOBER 2016 VÄRLDEN IDAG NÄRBILD

Söker du nycklarna till Evangeliets genombrott i vår tid? MARTIN LUTHER VISAR VÄGEN I upptakten till det som blir Sveriges kanske största folkväckelse, söker inte minst unga män och kvinnor vägen framåt: Hur ska vi leva det kristna livet till Guds ära? Efter att ha hamnat i återvändsgränderna kommer genombrottet när de återupptäcker Evangeliet. Hur? Genom Martin Luthers skrifter. NU FINNS EN populärt hållen introduktion till Luthers liv och lära publicerad lagom till inledningen av Reformationens 500-årsjubileum. Gör som Rosenius och hans vänner: Börja din upptäcktsresa hos Martin Luther.

Köp i dag i din bokhandel eller på reformedia.se

”Glädje! En av årets viktigaste bokutgivningar…” Magnus Persson, pastor United Malmö

”En gedigen teologisk översikt. Ett färgstarkt porträtt. Rekommenderas varmt!” Markus Hector, teolog och redaktör Till liv För församlingsrabatt, besök eller studiecirkelmaterial, kontakta: info@reformedia.se

Ca-pris 219 kr. 222 sidor. Inbunden. Illustrerad.

Reformedia.se

Förkunnaren som rörde vid folkets hjärtan Den frigörande nåden. I år är det 200 år sedan den man föddes, som på ett alldeles speciellt sätt kom att påverka och bidra till väckelsen i 1800-talets Sverige. Carl Olof Rosenius var varken präst eller utbildad teolog, men fick både det enkla folkets och det välbärgade ståndets öron. 1816 föddes Carl Olof Rosenius i Nysätra socken i Västerbotten, som tredje barnet till prästen Anders Rosenius. Familjen stannade dock inte i Nysätra särskilt länge. Orsaken till det var att hans far ofta tvingades byta tjänstgöringsort. – Anders Rosenius var väckelsepräst, och väckelsepräster uppfattades som orosmakare. Ledningen för Svenska kyrkan hade beslutat att sådana präster skulle flytta på sig rätt ofta. Men effekten blev att väckelsen spreds. Jag vet inte hur kyrkan tänkte, men man uppfattade tydligen det som en god taktik. Det säger LarsOlov Eriksson, som är präst inom EFS, teologie doktor och tidigare rektor för Johannelunds teologiska högskola i Uppsala. Under en rad år har han studerat och undervisat om Carl Olof Rosenius liv och lära, och med anledning av 200-årsjubileet håller han också föreläsningar runt om i landet. Världen idag möter honom i Betlehemskyrkan i Stockholm, församlingen i vilken Rosenius var verksam. På hans tid låg Betlehemskyrkan dock vid Hötorget, men när den revs 1953 för att ge plats åt bland annat Hötorgsskraporna byggde församlingen nytt på Luntmakargatan. Fortfarande i dag används Rosenius gamla predikstol av församlingen. LarsOlov Eriksson berättar att Rosenius som barn följde med sin far på predikoresor där de umgicks med både baptister, herrnhutare och separatister. Denna öppenhet gentemot väckelsens folk – var de än visade sig – bar han med sig in i sin egen livsgärning. 30

Hade han en egen, vad frikyrkliga skulle kalla, frälsningsupplevelse? – Ja, det hade han. Som ganska ung läser han Pontoppidans trosspegel (en dansk 1700-talsbiskop som bland annat gav ut en bok som hette ”Herrliga tros-spegel” som lästes i väckelsekretsar, reds anm). Där får han klart för sig om den befriande rättfärdiggörelsen. Det här var säkert kunskaper som han haft tidigare, men då går det upp för honom. Det är en stillsam upplevelse som han har när han sitter och läser. Rosenius började tidigt hålla egna så kalllade ”konventikelandakter”. Som ung student hade han siktet inställt på att studera till präst, men vacklande hälsa satte stopp för de planerna. Arbete förde honom i stället till Stockholm, där han kom i kontakt med George Scott, den engelske metodistpredikanten som var pastor för den engelska församlingen, och Rosenius blev hans assistent. Nu tog Rosenius predikogärning fart. – I början hade han samlingar i hemmen, och då var det oftast övreståndsdamer som upplät sina stora lägenheter. Det var en väckelse bland den gruppen i Stockholm, berättar Eriksson.

●●● I början hade han samlingar i hemmen, och då var det oftast övreståndsdamer som upplät sina stora lägenheter. LarsOlov Eriksson

Ryktet om den unge förkunnaren spred sig, och under en period hyrde Rosenius en lokal som rymde 400 personer där han höll sina bibelförklaringar. När Scott 1842 tvingades lämna Sverige övertog Rosenius rollen som förkunnare i OKTOBER 2016 VÄRLDEN IDAG NÄRBILD

Carl Olof Rosenius var inte skonad från svårigheter. Tre av hans sju barn dog i en ung ålder.

VÄRLDEN IDAG NÄRBILD OKTOBER 2016

LarsOlov Eriksson har under flera år studerat Carl Olof Rosenius liv och undervisning. Foto: Eva Skog

Engelska kapellet, som senare bytte namn till Betlehemskyrkan. Där förblev han verksam fram till sin död, endast 52 år gammal. Men innan dess hann han påverka Sveriges andliga karta som få andra. Rosenius var övertygad lutheran, men han var också präglad av den pietistiska väckelsen. – Från Luther kom läran om rättfärdiggörelsen genom tron, och nåden. När han predikar talar han både lag och nåd, men nåden är alltid större. Strängheten, mot sig själv, den är pietistisk. – Rosenius var väldigt allvarsam i sin tro. Som människa var han en glad och öppen person, men med sin tro var han oerhört allvarlig. Han var mån om att han levde ut sin tro så att den var synlig. Vad var det i Rosenius förkunnelse som var ”nytt” och slog an på ett speciellt sätt? – Det var innerligheten. Folk hörde att det här var en människa som hade genomgått en troskamp själv. Han kunde förkunna för människor om det Jesus gjort på korset, alltså frälsningen, din frälsning. Att den inte sker när du tar emot Jesus utan skedde redan på Golgata. Ingen kan ta den ifrån dig. Den är gjord, den är klar. Och det du gör är att du bejakar den, du tar emot den. Det är den fria nåden, det är det 32

som är det stora i hans undervisning och det är det som attraherar människor. Undervisade inte Svenska kyrkan det? – Nej, det hade tonats ner. Man hade i stället lyft fram andra saker, och lagiskheten var tydligare; ”du ska följa buden”. Och vi ska komma ihåg att kyrkan vid den här tiden är en del av staten, så kyrkans uppgift är att hålla folk till ordning och rätt, så den har ju också sitt bagage. – Det som utmärker Rosenius är att han kan predika så att människor blir fria. Därför står folk i kö för att få prata med honom. Det här budskapet hade de inte hört förut, de hade inte uppfattat det, säger LarsOlov Eriksson.

●●● Det som utmärker Rosenius är att han kan predika så att människor blir fria. Därför står folk i kö för att få prata med honom. LarsOlov Eriksson

Rosenius undervisning påverkade långt utanför Stockholms gränser. Han gjorde många predikoresor i landet, men framför allt påverkade han genom den tidskrift Scott och han startat och som han från starten var redaktör för, Pietisten. Mot slutet av hans liv hade den blivit Sveriges mest spridda tidskrift och varje nummer trycktes i 10 000 exemplar som vart och ett lästes av säkert 4–5 personer. – Pietisten betydde oerhört mycket för vanligt folk, men predikningarna som publicerades i den lästes också av en stor grupp präster OKTOBER 2016 VÄRLDEN IDAG NÄRBILD

man inte alltid kan se i dag. Vi är så mycket en del av vår tid. Rosenius var inte förskonad svårigheter. Tre av hans sju barn dog unga, något som tog honom mycket hårt. Men han tolkade alltid det som hände, inte som straff, men som prövningar som Gud tillät för att fostra honom och föra honom närmare Gud. – Det här är ju på ett sätt en paradox, men det var hans fullständiga övertygelse, och det gav ett allvar åt hans förkunnelse. Det tror jag också var en av de saker som attraherade människor. I honom mötte man en människa som man visste hade haft det svårt, och som ändå talade ett befriande evangelium. Rosenius valde att inte bli bitter, vilket ju är ett val som man kan göra i en sådan situation. Han valde att inte fråga ”varför händer det här” utan ”vad vill du lära mig Herre?”. Så blev han en förebild för många.

Carl Olof Rosenius predikar i gamla Betlehemskyrkan.

Om Rosenius levt i dag, tror du att han hade varit en person som folk lyssnat på? – Ja, det tror jag. Han skulle inte ha fått allas öron, det fick han inte på sin tid heller, men han skulle ha fått en mycket, mycket hängiven lyssnarskara. För han talade till människors behov och det skulle han göra i dag också. Och det märker vi. Det finns grupper i Sverige i dag som får en ny dimension i sitt kristna liv av att läsa Rosenius.

som tog intryck av undervisningen. Så väckelsen spreds genom Rosenius skrifter och nådde också dem som hade inflytande. 1856 bildades EFS av några Uppsala-studenter utifrån en längtan att få se ett andligt genombrott i Sverige, och Rosenius ombads att sitta i styrelsen. I EFS engagerade sig många resursstarka och inflytelserika människor. Det fanns till och med kontakter inom hovet, bland annat genom den varmt troende prinsessan Eugenia. Kungen var betydligt mer öppen för väckelsen än vad till exempel många präster i Svenska kyrkan var, berättar LarsOlov Eriksson. Men inte alla uppskattade Rosenius. Kritik fick han från en del kyrkligt håll, men också från folkligt. – Han gjorde, skulle man säga från ickekristna håll, folk religiösa, och religiösa människor är inga roliga människor. Då får man inte supa, svära eller ha roligt, tyckte man. Att folk slutade supa och svära var en naturlig följd – i den tidiga väckelsen är man mot rusdrycker och världsliga nöjen. Den utsuddning som man i dag kan se mellan världens sätt att leva och väckelsefolks sätt att leva, den hade man inte då. I slutet av 1800-talet kunde man se på livsstilen att en person var kristen, vilket VÄRLDEN IDAG NÄRBILD OKTOBER 2016

Vad tror du behöver hända för att vi ska få se en folkväckelse igen? – Jag tänker att väckelse är en lång rad samverkande faktorer, och det finns en faktor som vi har väldigt svårt att påverka och det är Guds Ande. Men det som gör att väckelsen både sprids och får den bredd som den får från mitten av 1800-talet och framåt är också samhällsomvandlingen och de nya möjligheterna, bland annat skriftspridningen. – Sedan är jag helt övertygad om att det fanns en längtan hos folk efter något mer, och in i den situationen talade Rosenius. För mig är väckelse alltid en kombination av saker, det finns både sociologi och teologi med i bilden. Och det som skulle kunna ge oss en ny folkväckelse det är någon som får Guds kallelse att tala in i det som är frågorna för dagen i Sverige. Och jag tror att det finns en längtan hos folk i dag, men vi har inte riktigt nått botten än. Så tänker jag. Vad skulle Rosenius sagt till oss i dag? – Han skulle ha sagt att vi behöver tala om precis samma saker i dag som han förkunnade på sin tid och det som i en mening också Luther förkunnade, detta med den fria nåden. Den fria nåden, den är gratis för mig, men den har kostat Herren ett pris. Den är inte gratis i den meningen att, för att ta ett modernt uttryck, det är en billig nåd. Det är en dyrbar nåd. Men för att kunna ta emot nåden så måste människan ha upplevt nöden. Och där tror jag Rosenius skulle vara bekymrad över att vi inte upplever någon nöd, alltså vi är så nöjda. Eva Skog

LarsOlov Eriksson i samma predikstol. Foto: Eva Skog

”En kristens dagordning” av Carl Olof Rosenius. Som första punkt står det ”Dagligen, ja, för var dag, hålla god vänskap med sin Gud.”

Enkät.

Vad tror du krävs för att vi ska få se väckelse i vår tid?

Mats Nyholm, samarbetskyrkopräst i Bäckbykyrkan, Västerås: – Jag tänker att starten i boken En kristens dagordning, av Carl Olof Rosenius, inte är en så dum början om vi vill se väckelse. Det vill säga att: 1. Dagligen, ja, för var dag hålla god vänskap med sin Gud. 2. Ej tro, som det faller sig, efter känsla eller värdighet, utan efter ordet. – Av utrymmesskäl får ni googla de återstående sex punkterna. Jag tänker också att väckelse sällan är något som plötsligt bara kommer över en stad eller ett sammanhang. Väckelse sker ofta på vanliga platser där många enkla människor ber och bjuder in till kyrkan. Kanske är det just så enkelt och så svårt?

Jan Sturesson, ICCC (International Christian Chamber of Commerce): – Jag ser tre områden som jag tror att vi behöver erövra för att få se väckelse bryta fram. Att vi som troende förstår att vi alla har en heltidstjänst för Gud (Rom 12:1–2), att Guds folk i varje stad kommer samman för att söka stadens bästa (Jer 29:7), och att vi som Guds folk välsignar Israel (1 Mos 12:3). – För att utveckla den första punkten något, så tror jag det 34

är väldigt viktigt att varje kristen, oavsett daglig gärning, gestaltar Guds rike i sin vardag utifrån sin unika kallelse. Lärare, taxichaufförer, konsulter och lantbrukare som lever ut sin tro vart de än går kan förvandla arbetsplatser och därmed hela samhället. Reformation!

Sara Lindholm, pastor i församlingen United, Malmö: – Vi behöver en förnyad tro på att Bibelns stora berättelse om skapelse, fall, försoning och förnyelse motsvarar människans djupaste behov och erbjuder tillfredställande svar på tillvarons tillstånd. Varför saker är som de är, vad som gick fel och hur det kan bli rätt igen. När lag och evangelium predikas rent och klart utan tillsatser drabbas människor av insikt om sin synd och behovet av Guds gränslösa nåd som flödar från Jesu Kristi verk på korset.

Pär Alfredsson, riksevangelist Ekumenia: – Detta är den stora frågan som vi behöver reflektera över. Hade vi haft det enkla svaret så skulle det nog varit fullt pådrag i varje församling med skaror som kom till tro. Låt mig ändå

försöka hitta några viktiga delar till ett svar. – Jag tror att en tydlig omvändelseinriktad Jesusförkunnelse är betydelsefull. – Att den helige Ande ska få mycket utrymme som Hjälparen och förmedlaren av Guds kraft och gåvor. Anden är den främsta evangelisten. – Bönen! När Guds folk ber skapas goda förutsättningar för Herren att verka. – När människor får möta Jesus och höra om Hans goda gärningar, om nåd, upprättelse, tröst och helande är vi på god väg. – Låt våra hjärtan slå i takt med Jesu hjärta så att fler människor får vinnas för Guds rike. Detta är församlingens uppdrag. Men låt oss påminna oss om att väckelse är Guds sak.

Hans Weichbrodt, präst i Svenska kyrkan och inspiratör inom Oasrörelsen: – Äkta väckelse är ett Guds verk. ”Varken genom styrka eller makt utan genom min Ande säger HERREN”. Vår uppgift blir då att igenkänna och omfamna det som vår Far i himlen gör. Här kan vi vara helt säkra på att vägen till väckelse kommer att börja med att vi tillsammans låter HERREN leda oss själva allt djupare in i den dagliga omvändelsen med Jesus, korset/försoningen och Bibeln i centrum. I allt detta kan den helige Ande själv få leda oss tillsammans ut på ”djupt vatten” = Till den plats, mitt i människohavet, där vi med våra bräckliga nät tvingas förtrösta helt på levande Gud.

Josefine Arenius, ansvarig för ungdomsledarfrågor inom EFK: – Jag tror att väckelsen behöver börja med att vi som redan är kristna tar oss en ordentlig titt i spegeln. Låter vi evangeliet forma våra liv? Lever vi ett liv som får andra att undra vad det är vi har funnit? Känner andra igen oss på vår kärlek till varandra? – Vårt jobb är att rulla ut röda mattan mellan människor och Jesus. Vi behöver börja ta det jobbet än mer på allvar.

Anethe Carlsson, pastor i Skärgårdskyrkan, Värmdö: – Jag tror inte på att börja med former, strategier och organisation. Då ställer vi oss lätt ”i vägen” för Gud. Jag tror att väckelsen kommer när Guds folk inser sin egen svaghet och sitt beroende av den helige Ande och vågar vara just beroende. Jesus säger att den helige Ande är vår hjälpare och att han ska ge oss kraft att vara vittnen för Jesus. Enkla vittnen: på arbetsplatser, bland skolkompisar och släktingar, i familjer etcetera. Det som avgör är om Guds närvaro genom den helige Ande ges rum i våra liv och gudstjänster. Vi är lovade den helige Andes närvaro, frågan är om vi orkar ge honom en plattform.

OKTOBER 2016 VÄRLDEN IDAG NÄRBILD

El-Fast Göteborg AB Vi är ett expanderande företag i Göteborgsregionen och

Vi söker nya MEDARBETARE

Är du den vi söker? Kontakta oss på 031-702 00 40 eller info@elfastgbg.se

www.elfastgbg.se

Industrialister med stort nätverk skapar värde för entreprenörer och investerare Vill du köpa eller sälja ett företag? Anecta Translink är specialiserade på företag som omsätter över 20 miljoner kronor. Hos oss hittar du erfarenheten, kompetensen och kontakterna som krävs för en dynamisk företagsaffär.

3TOCKHOLM s *ÚNKÚPING s -ALMÚ

www.anecta.se

Inspirerande höstnyheter Hon fick möta Gud och uppleva att himlen är verklig

Fler nyheter i vår webbutik!

Spännande om den profetiska agendan bakom upptäcktsresorna... 198:-

169:-

150:Det kanske inte behöver vara så svårt att be...

i Bibelberätte lser rm! en Na llepä ls pä

Fräsch andakt sbok fö r ungd omar

129:-

149:-

150:149:-

VÄRLDEN IDAG NÄRBILD OKTOBER 2016

Pausa vardag en ! Må larböcker fö r vuxna

www.semnos.com 0370-198 27 35

Sjuka köade utanför Boltzius hem Mirakler. För Fredrik August Boltzius började livet i en rejäl uppförsbacke. Tragedier i familjen ledde till fattigdom, utanförskap och långvariga depressioner. Som ung mådde han så dåligt att han upprepade gånger försökte ta sitt liv. Men så fick Boltzius möta Jesus, vilket kom att förändra hans och tusentals andra människors liv.

nnanför dörrarna på Boltziushemmet i Skåre finner man bibelcitat på väggarna, ordspråk till uppmuntran och hundratals bevis på att människor lämnat platsen i ett annat skick än när de kom. Den anspråkslösa lilla stugan står i dag som ett minnesmärke för den helandeväckelse som ägde rum här under senare hälften av 1800-talet. Men det hem som Boltzius växte upp i hade allt annat än bibelord på väggarna. Fredrik August Boltzius föddes den 13 maj 1836 och växte upp som nummer fyra av åtta syskon. Det var vida känt att familjen inte var kristen, vilket var rätt så ovanligt på den tiden. Boltzius pappa hade stora problem med alkoholen och dog när Boltzius endast var 15 år gammal. I samband med det förlorade familjen sin gård. Det beskrivs att Boltzius ofta fick höra av sin familj att han var obegåvad och dum, även om det i husförhörslängder och kyrkoböcker inte finns något som talar för att så var fallet. Den dystra tillvaron kastade in Boltzius i depressioner som följdes av upprepade självmordsförsök. Någonstans här, i det djupaste mörker, ropade Boltzius på Gud. I detta rop, och med hjälp av de väckelsekristna i bygden, mötte han Jesus, blev omvänd och började läsa Bibeln. Det berättas också att han engagerade sig med

stor iver i sin lokala församling. Samma missionsförsamling heter i dag Skårekyrkan, och det är den som har Boltziushemmet i sin ägo. Lennart Ljunggren är visningsansvarig för Boltziushemmet som i dag fungerar som ett museFredrik August Boltzius um, men under högsäsong är de många som hjälper till att ta emot de många busslaster med folk som kommer för att besöka platsen. Men antalet besökare i dag är ingenting mot den ström av besökare som kom till Skåre under senare hälften av 1800-talet. − När det kom som mest folk så kom det mellan 200 och 300 personer om dagen, berättar Lennart Ljunggren. Den enkla lilla trästugan kunde omöjligt rymma så många och därför var också polisen upprörd över att trängseln utanför störde ordningen. Järnvägspersonalen å andra sidan anpassade sitt schema efter de hundratals besökare som skulle till Boltzius hem för att söka hjälp i sin nöd.

Boltzius stuga var under 1800-talet vida känd för de helanden som ägde rum där. Foto: Anna Karlsson

●●● Den dystra tillvaron kastade in Boltzius i depressioner som följdes av upprepade självmordsförsök. Någonstans här, i det djupaste mörker, ropade Boltzius på Gud.

OKTOBER 2016 VÄRLDEN IDAG NÄRBILD

− Det började med att tågpersonalen ropade ”Skåre nästa” när de närmade sig stationen. Sedan började de ropa ”Resande till Boltzius hem, kliv av!”. Till sist började tåget stanna mitt på rälsen i stället, så nära huset som möjligt, berättar Lennart Ljunggren. Det hela började med att Fredrik August Boltzius vandrade omkring i byarna som gårdfarihandlare. En gång fick han ett skavsår som var så illa att han inte kunde fortsätta gå. Då mindes han vad han läst i Jakobsbrevet 5:14– 15 om att man kunde be för sjuka i Jesu namn och smörja dem med olja. Han gjorde som det stod, och i den stunden blev han botad och fortsatte gå. − I stället för att sälja skrot gick han nu runt i byarna och predikade och bad för sjuka, berättar Lennart Ljunggren. Boltzius upplevde att han var kallad av Gud VÄRLDEN IDAG NÄRBILD OKTOBER 2016

●●● När det kom som mest folk så kom det mellan 200 och 300 personer om dagen. Lennart Ljunggren

att be för sjuka och fortsatte att sätta tro till bibelorden och började be för fler än sig själv. Han smorde med olja och bad eller skickade ”svettedukar” som han bett för till människor som skrivit brev och bett om hjälp. Ryktet om sjuka som blev friska spred sig snabbt, och snart var väckelsen i full gång. − Det vanligaste var att människor kom hit eller skrev brev. Det finns 33 000 brev bevarade från den tiden. Brev från människor som bad om hjälp i förbön eller tackade Boltzius för förbön och Gud för helande, säger Lennart Ljunggren. På frågan om hur den närmaste omgivningen såg på Boltzius och på det som pågick här har Lennart Ljunggren inget självklart svar. Visst fanns det präster i Svenska kyrkan som var misstänksamma och avfärdade det som humbug, men det var inga högljudda protester. 37

Käppar från några av de människor som blev botade. Foto: Anna Karlsson

Lennart Ljunggren visar tavlan som Oskar II skickade som tack efter besöket.

Kvarlämnat gips samt sko som använts vid olika längd på benen.

Käppar från barn som besökt Boltzius och blivit botade.

− För den allra närmaste bygden var Boltzius något mer anonym och ”vanlig”, medan det inte alls var ovanligt med brev och besökare från Finland, Estland, Tyskland och Norge, berättar Lennart Ljunggren. Besökarna och brevskrivarna kom också från flera olika samhällsklasser. Vid ett tillfälle kontaktades Boltzius av Kung Oscar II. Hans fru, Drottning Sofia, hade ledgångsreumatism och de önskade att Boltzius kunde besöka dem, vilket han gjorde. På övervåningen i Boltziushemmet hänger en tavla med budskapet ”God är Herren, evig är hans nåd” som Boltzius fick som tack från Oscar II. Det sägs att Drottning Sofias tillstånd förbättrades avsevärt efter Boltzius besök. Hemmet i Skåre är fullt av bevis på att människor verkligen upplevde att de blev hjälpta. Förutom käppar, träben, örontrumpeter (dåtidens hörapparater), korsetter och andra hjälpmedel finns det också patientliggare kvar. 38

Boltzius hushållerska och sekreterare Maria Larsson skrev alltid upp alla som kom, vilken sjukdom de led av och om de var ”helbrägda” när de åkte hem. Några stannade också en längre period på sjukhemmet. Boltzius livsgärning blev lång och är för eftervärlden väldokumenterad i och med alla de människor som skrivit brev. Han reste även till Dalarna en tid för att hjälpa människor och bodde också en period i Stockholm. På ett av sina besök i Stockholm blev han påkörd av en droska eller spårvagn vilket försvagade hans hälsa. De sista åren levde han i sitt hem i Skåre och den 13 juli 1910 fick den 74-årige Fredrik August Boltzius flytta hem till sin Herre och Frälsare. Anna Karlsson

●●● Det finns 33 000 brev bevarade från den tiden. Brev från människor som bad om hjälp i förbön eller tackade Boltzius för förbön och Gud för helande. Lennart Ljunggren

Fotnot: Källa utöver besöket: ”Brev till/besökare hos Helbrägdagöraren Fredrik August Boltzius år 1904” (C-uppsats Ht/Vt -98/99) av Pernilla Kans. För att besöka stugan, kontakta Skårekyrkan. OKTOBER 2016 VÄRLDEN IDAG NÄRBILD

PlusGiro 90 00 78-7 (märk avin ”ViD”)

Min Första Bibel verkar för Bibelutdelning i Östeuropa och Norden. Vi stödjer missionsarbete bland fattiga, barn i utsatthet, flyktingar och fängslade och har också ett stort engagemang för Bibelspridning bland ungdomar.

Du kan ge människor hopp genom Guds Ord! En efterlängtad gåva för många! SMS-gåva SMS:a Bibel100, Bibel200 eller Bibel300 till 72901

Nr: 1230670075 Meddelande: VID

www.minforstabibel.org

Med en jeepdunk flygbränsle kan MAF:s ambulansflyg vara i luften i 20 minuter!

:50

Swisha din julgåva på 9008913 Bankgiro 900-8913 Märk: Jeepdunk

Beställ dina julkort tel. 013-35 39 60 VÄRLDEN IDAG NÄRBILD OKTOBER 2016

”Väckelse är Herrens verk” Historia och framtid. Längtan efter att än en gång få se Herren röra vid vårt land förenar många kristna oavsett kyrkotillhörighet. Vad kan vi lära av 1800-talets folkväckelse, och vad är det som avgör om vi får se ett sådant skeende igen?

tid av väckelse skulle göra att unga människor inte söker osund bekräftelse, att människor i medelåldern använder sin kraft och förmåga till att tjäna församlingen och att äldre människor får dela sin livserfarenhet med många nykristna i våra församlingar. När detta sker blir en naturlig följd att både missbruk, utanförskap och ensamhet minskar i vårt samhälle.

de ibland anklagas för det. Min uppfattning är att sann och sund väckelse sätter människor i rörelse till församlingen, inte tvärtom. Det är när väckelserörelser utnyttjas som splittringen uppstår, av detta kan vi också lära oss mycket.

Daniel Alm föreståndare för Pingst – Fria församlingar i samverkan Vad tror du det var som gjorde att Pingstväckelsen bröt fram i början av 1900-talet? – Jag tror att vår rörelse primärt kom fram ur andlig längtan och ett Guds skeende i kombination. Det var tid för en förnyad våg av andligt liv och mission och det fanns en grupp längtande människor som blev mottagare och redskap för pingstväckelsen. Cessationismen (se fotnot) hade varit stark i sin undervisning och praxis under så lång tid att de andliga gåvorna inte längre var i funktion. Med pingstväckelsen bröts detta paradigm och ett nytt kapitel i kyrkans historia började skrivas när människor på nytt började tala i nya tungor. Finns det något vi kan lära av de stora väckelserörelserna på 1800- och 1900talen? – Vi kan lära oss mycket. Det handlar bland annat om kraften i en andlig erfarenhet, att den är mycket mer än känslor. Sann andlig erfarenhet av Gud berör en människa för livet. Vi kan också lära oss att de stora folkväckelserna inte ledde till splittring, även om 40

Vad skulle behöva hända för att vi ska få se väckelse i stor omfattning igen? – Det handlar om bön, men också om en kärlek till vår tids församlingar och människor. Vi får inte bli nostalgiska eller drömmande, i stället handlar det om att leva ut evangeliet där vi är i dag. Väckelse som fenomen är inte helt enkelt att definiera, men om vi med ’stor omfattning’ menar att vi ska se till exempel en fjärdedel av den svenska befolkningen vara aktiva i någon församling, handlar det om att många nya församlingar behöver startas och många befintliga kyrkor behöver revitaliseras i sitt missionsuppdrag. Jag tror också att vi behöver se ett sunt och brett andligt ledarskap där apostlar och profeter också är med och leder utan att det leder till ledarkult eller osund karismatik. Vilka behov och utmaningar ser du i dag som kan motsvara de stora frågorna/ behoven hos människor på 1800-talet? – Jag tror att många människor i dag kämpar med otillräcklighet i en så starkt individualistisk tid som vår. Tidsandan pressar oss till något vi inte alltid klarar att leva upp till. Jag tror också att många längtar efter tillhörighet. Vilka områden i svenskt samhälle tror du att en väckelse i vår tid skulle komma att påverka? – Jag hoppas och tror att en förnyad

Berit Simonsson inspiratör Oasrörelsen Finns det något vi i dag kan lära av, och hämta inspiration från, de stora väckelserörelserna då? – Det som varit bärande i varje väckelserörelse är en iver att söka sig till Bibeln och bönen – det är väckelsens DNA också i dag. Vad tror du det var som gjorde att väckelsen fick ett sådant genomslag på 1800talet? – Vi söker gärna mekanismer och orsaker till väckelse, då och i dag, men väckelse är ett Herrens verk, en besökelsetid som ingen människa kan förfoga över. Vilka behov och utmaningar ser du i dag som kan motsvara det som var de stora frågorna för människor på 1800-talet? – Väckelser kom som korrektiv till de etablerade samfunden då, och så är det fortfarande. Det är som att Herren sänder sin Ande för att fylla på där det är underskott på tro, kärlek och glädje. Vilka områden i svenskt samhälle tror du att en väckelse i vår tid skulle komma att påverka och förändra? – Väckelserörelserna innebar stora sociala förändringar, människor ändrade sin livsföring radikalt. Etik och moral OKTOBER 2016 VÄRLDEN IDAG NÄRBILD

Ă¤r fortfarande omrĂĽden dĂ¤r en vĂ¤ckelse skulle kunna betyda mycket. Vad skulle behĂśva hĂ¤nda fĂśr att vi ska fĂĽ se vĂ¤ckelse igen i vĂĽrt land? â&#x20AC;&#x201C; VĂ¤ckelse Ă¤r ett Herrens verk, det finns ingen startknapp fĂśr oss att trycka pĂĽ fĂśr att ĂĽstadkomma vĂ¤ckelse. Vi fĂĽr be som apostlarna i ApostlagĂ¤rningarna 4:29â&#x20AC;&#x201C;30.

Vad skulle behĂśva hĂ¤nda fĂśr att vi ska fĂĽ se vĂ¤ckelse igen i vĂĽrt land? â&#x20AC;&#x201C; Att Gud, som profeten sĂ¤ger, â&#x20AC;?slet itu himlen och steg nerâ&#x20AC;? (Jesaja 64:1). Jag Ă¤r Ăśvertygad om att det Ă¤r mĂśjligt, men jag tror ocksĂĽ som den gamle vĂ¤ckelsepredikanten Jonathan Edwards att dessa besĂśkelsetider fĂśregĂĽs av Guds folks uthĂĽlliga bĂśner fĂśr evangeliets framgĂĽng i vĂĽrt land.

Johnny Lithell pastor i baptistfĂśrsamlingen Tabernaklet i GĂśteborg

Olof Edsinger teolog EFS

Finns det nĂĽgot vi i dag kan lĂ¤ra av, och hĂ¤mta inspiration frĂĽn, de stora vĂ¤ckelserĂśrelserna dĂĽ? â&#x20AC;&#x201C; Ja verkligen. FrĂ¤mst skulle jag sĂ¤ga att vi kan dra lĂ¤rdom av deras flitiga bibellĂ¤sning, och som en konsekvens av det, deras bibliska kyrkosyn, vilket Ă¤r nĂĽgot vi nĂ¤stan fĂśrlorat helt och hĂĽllet. Vad tror du det var som gjorde att vĂ¤ckelsen fick ett sĂĽdant genomslag pĂĽ 1800-talet? â&#x20AC;&#x201C; Guds allsmĂ¤ktiga handlande. Jag motsĂ¤tter mig bestĂ¤mt alla uppfattningar om vĂ¤ckelse som nĂĽgot som kan produceras genom mĂ¤nskliga strategier. Vilka behov och utmaningar ser du i dag som kan motsvara det som var de stora frĂĽgorna fĂśr mĂ¤nniskor pĂĽ 1800-talet? â&#x20AC;&#x201C; MĂĽnga samhĂ¤llsfrĂĽgor kan fĂśrstĂĽs nĂ¤mnas, men de stĂśrsta behoven bĂśrjar i fĂśrsamlingarna. NĂ¤r Guds folk, i djupet av sin varelse, fĂĽr en biblisk vision av vem Gud Ă¤r och vad hans kyrka Ă¤r â&#x20AC;&#x201C; dĂĽ kommer samhĂ¤llet att fĂśrvandlas.

Vad var det som gjorde att vĂ¤ckelsen pĂĽ 1800-talet fick ett sĂĽdant genomslag? â&#x20AC;&#x201C; Ytterst sett Ă¤r all vĂ¤ckelse ett verk av den helige Ande. Gud drog helt enkelt i mĂ¤nniskor, och det var en besĂśkelsetid i vĂĽrt land. En skillnad mot i dag Ă¤r att folk pĂĽ den tiden kunde Bibelns berĂ¤ttelser ganska vĂ¤l. Men samtidigt har ju kunskap aldrig rĂ¤ckt â&#x20AC;&#x201C; det krĂ¤vs fortfarande att Gud griper in. GĂĽr det att hĂ¤mta inspiration frĂĽn det som skedde pĂĽ 1800-talet? â&#x20AC;&#x201C; En klassisk luthersk fĂśrkunnelse jobbar ju mycket med lag och evangelium, att man genom att fĂśrkunna lagen vĂ¤cker samvetet och insikten om att jag behĂśver en frĂ¤lsare. I dag har mĂĽnga mĂ¤nniskor dĂĽlig sjĂ¤lvkĂ¤nsla och brottas med sin identitet pĂĽ ett sĂ¤tt som inte var sĂĽ vanligt pĂĽ 1800-talet. Det gĂśr att man Ă¤r ĂśverkĂ¤nslig och lĂ¤ttkrĂ¤nkt, och skapar barriĂ¤rer. Men det har inte sĂĽ mycket med teologin att gĂśra, utan Ă¤r mer en kommunikativ utmaning. SjĂ¤lva Ă¤rendet tror jag Ă¤r tidlĂśst.

Tror du att vĂ¤ckelse kan ske hĂ¤r igen? â&#x20AC;&#x201C; Ja, men jag tror att fĂśrsamlingen behĂśver hitta tillbaka till ett radikalt beroende av Gud och lĂ¤gga undan sina egna agendor och favoritidĂŠer. Sedan tror jag att ett riktigt omskakande mĂśte med Guds kraft Ă¤r nĂśdvĂ¤ndigt fĂśr att vi ska fĂĽ se en verklig vĂ¤ckelse. Vi Ă¤r ofta sĂĽ blasĂŠ, sĂĽ ytliga och fasta i vĂĽr egen sjĂ¤lvcentrering. Det som hĂ¤nde i vĂ¤ckelsen var att Gud blev pĂĽtagligt nĂ¤rvarande. I mĂśtet med en helig Gud vĂ¤cks frĂĽgor som jag tidigare inte har stĂ¤llt mig. NĂ¤r Gud fĂĽr rĂśra sig pĂĽ djupet i vĂĽra hjĂ¤rtan, dĂĽ kommer vi att se att han Ă¤r svaret pĂĽ vĂĽra djupaste frĂĽgor. Vilket bidrag tror du att EFS kan ge kristenheten i dag? â&#x20AC;&#x201C; Det Rosenius ofta ĂĽterkom till, en objektiv fĂśrsoningslĂ¤ra, dĂ¤r jag fullt ut lĂĽter Gud vara helig och samtidigt i ljuset av det blickar in i djupet av min egen synd, dĂ¤r finns nĂĽgot viktigt som i alla fall delar av EFS fĂśrvaltar. NĂ¤r detta fĂĽr kombineras med ett verkligt mĂśte med Jesus kan det tĂ¤nda till pĂĽ allvar. En Gud som fĂĽr vara stor och helig och vred Ăśver min synd, och dĂ¤r Kristus fĂĽr bli RĂ¤ddaren med stort R och det enda jag har kvar att kasta mig pĂĽ. Vilka omrĂĽden i svenskt samhĂ¤lle tror du att en vĂ¤ckelse i vĂĽr tid skulle komma att pĂĽverka och fĂśrĂ¤ndra? â&#x20AC;&#x201C; Det viktigaste Ă¤r naturligtvis att fĂśrvandlade mĂ¤nniskor fĂĽr ett nytt sĂ¤tt att leva. Jag tror att vi skulle fĂĽ se mĂĽnga upprĂ¤ttade familjer, och barn som fĂĽr en tryggare hemmiljĂś. Men ocksĂĽ mindre av fiffel och fusk pĂĽ vĂĽra arbetsplatser. Generellt kan man ocksĂĽ sĂ¤ga att vĂ¤ckelse har goda samhĂ¤llsekonomiska effekter. Eva Skog Fotnot: Cessationismen Ă¤r den teologiska motsatsen till karismatismen och gĂĽr ut pĂĽ att de Andens gĂĽvor, eller nĂĽdegĂĽvor som omtalas i Nya testamentet, inte lĂ¤ngre Ă¤r tillgĂ¤ngliga efter apostlarnas tid. (KĂ¤lla: Wikipedia)

Vi utfĂśr

Vill du att ditt barn ska gĂĽ pĂĽ en kristen skola? Ă&#x201E;r du grundskollĂ¤rare eller fritidspedagog och vill arbeta pĂĽ en kristen skola? DĂĽ Ă¤r Strandskolan i Vilhelmina den skola du sĂśker. Den enda kristna friskolan i Norrlands inland. HjĂ¤rtligt vĂ¤lkommen!

3OLROSV &RINNARYD 4EL s -OBIL s www.motrab.se

Strandskolan Vilhelmina Sweden 4EL s WWW STRANDSKOLAN SE

Reparationer av dieselpumpar, spridare, generatorer och startmotorer. Svarvning, frĂ¤sning, slipning mm. Hel- eller delrenoveringar av motorer. Vi sĂ¤ljer Ă¤ven motorer, topplock, pumpar och reservdelar.

VĂ&#x201E;RLDEN IDAG NĂ&#x201E;RBILD OKTOBER 2016

â&#x20AC;?Ingen vĂ¤ckelse utan helhjĂ¤rtad ĂśverlĂĽtelseâ&#x20AC;?

Ă&#x201E;r det verkligen mĂśjligt att det som hĂ¤nde i 1800-talets folkvĂ¤ckelse skulle kunna ske pĂĽ nytt i vĂĽrt land? â&#x20AC;&#x201C; Ja, vi mĂĽste tro det. Det handlar om att vi stĂĽr pĂĽ de lĂśften Gud gett i sitt ord om att sĂ¤nda sin Ande nĂ¤r vi ber om det. Men jag tror inte det kommer att hĂ¤nda utan bĂśn och omvĂ¤ndelse bland oss som Guds folk.

HĂ¤mtar ni Ă¤ven inspiration frĂĽn svensk vĂ¤ckelsehistoria i ert bĂśnearbete? â&#x20AC;&#x201C; Ja, till exempel hĂ¤rifrĂĽn Helsingborgsregionen dĂ¤r jag bor. DĂ¤r kom en man som hette Petter Olson till tro pĂĽ 1850-talet genom nykterhetsprĂ¤sten

Peter Wieselgren, som dĂĽ var kyrkoherde hĂ¤r. Petter Olson blev stadens store entreprenĂśr, dess rikaste man och Ă¤ven riksdagsman. Med sina resurser bidrog han pĂĽ olika sĂ¤tt till stadens uppbyggnad i ett svĂĽrt lĂ¤ge nĂ¤r Helsingborg var en nedgĂĽngen stad. PĂĽ kvĂ¤llarna ĂĽkte han sedan ut och ledde vĂ¤ckelsemĂśten pĂĽ RĂśgle sĂ¤teri dĂ¤r n flera tusen mĂ¤nniskor samjĂś r To r b lades. Han predikade sjĂ¤lv vid dessa mĂśten, berĂ¤ttar Erling. TorbjĂśrn Erling glĂ¤ds Ăśver den nu spirande bĂśnerĂśrelsen i Sverige, men menar att bĂśneropen behĂśver bli fler. Och starkare. â&#x20AC;&#x201C; Det viktigaste fĂśr oss behĂśver vara att fĂĽ se ett andligt genombrott i vĂĽra hem, i vĂĽra stĂ¤der och i vĂĽrt land. Men det kommer bara att ske om vi blir helhjĂ¤rtade i vĂĽr ĂśverlĂĽtelse till lovsĂĽng, fasta och bĂśn. Jonas Adolfsson li n

Hur stort Ă¤r behovet av en folkvĂ¤ckelse i Sverige? â&#x20AC;&#x201C; VĂ¤ldigt stort, skulle jag vilja sĂ¤ga. Vi ser hur samhĂ¤llet hĂĽller pĂĽ att vittra sĂśnder pĂĽ mĂĽnga omrĂĽden. De politiska lĂśsningarna rĂ¤cker ofta inte till. TorbjĂśrn Erling framhĂĽller att nyckeln till vĂ¤ckelse ligger hos de redan troende. â&#x20AC;&#x201C; Vi behĂśver vĂ¤nda tillbaka till den fĂśrsta kĂ¤rleken, till bĂśnen, till hungern och tĂśrsten efter Herren sjĂ¤lv. I den historiska vĂ¤ckelsen har bĂśn och samhĂ¤llsengagemang gĂĽtt hand i hand. Det perspektivet â&#x20AC;&#x201C; att berĂśra hela samhĂ¤llet â&#x20AC;&#x201C; prĂ¤glar ocksĂĽ SverigebĂśnens vision.

BĂśnerĂśrelse. Att det ska ske igen, att Guds fĂśrvandlande nĂĽd ska berĂśra det svenska folkdjupet. Med den drivkraften mobiliserar nĂ¤tverket SverigebĂśnen svensk kristenhet i bĂśn. â&#x20AC;&#x201C; Utan vĂ¤ckelse Ă¤r det kĂśrt fĂśr Sverige, sĂ¤ger TorbjĂśrn Erling, ledare i nĂ¤tverket.

Flyktingpojken som blev vĂ¤rldsevangelist

ETT LIV I GUDS

ELD

Biblar och NT pĂĽ flykting- och invandrarsprĂĽk till bra priser! BELN ALPHA BI

ALPHA

BIBELN

2016-02-25

Nischade NT

en sjĂ¤lvbiografi

fĂśr evangelisation! WOORKZONE MEDIA AB

Fint inbunden bok med fĂ¤rginlaga

JesusButiken.se

13:27

1 ex. 69 kr frĂĽn 7 ex. 33 kr/ex

JesusButiken.se Tel. 040-671 03 40 OKTOBER 2016 VĂ&#x201E;RLDEN IDAG NĂ&#x201E;RBILD

Service och försäljning av glassmaskiner och kaffe utrustning

BIBELSKOLA med två spår Teologi/församling & Idrott/KRIK Tel 0140-221 44 • www.glassmaskin.se

Motsvarar ert ran sk e krav som rs krin s o a och m n i heter har Om inte, kontakta oss Vi har kompetens och verkt och r rikti t trev i a • e • i VÄRLDEN IDAG NÄRBILD OKTOBER 2016

• info@sequro.se • www.sequro.se 43

Välkommen till Församlingen

Vi firar GUDSTJÄNST Söndagar i Missionskyrkan, Källbogatan 2 Jämna veckor kl 11.00 Med söndagsskola för barnen Ojämna veckor kl 17.00 Lovsång, predikan och förbön

Livets Bröd Piteå

Tisdagar BÖN 19.00 Eller besök oss på STREET CHURCH Sundsgatan 33 fredagar och lördagar 22.00 för ett fika och samtal.

Tel 073-081 86 77 För mer info, se www.livetsbrod.nu

Julklappen som din partner verkligen vill ha!

W W W. G O O S S E N P R O D U C T S . S E

David Wilkerson

Korset, stiletten och mannen som trodde att allt var möjligt Gary Wilkerson och R.S.B. Sawyer David Wilkerson vände sin blick till de utslagna, de bortglömda och de utstötta. Historiens början finns beskriven i hans bästsäljande bok Korset och stiletten. Nu kan du läsa hela fortsättningen! Biografi, Inbunden, 350 sidor Pris: 229:-

En jul för alla – Max Lucado

w w w. b o r n e l i n g s . s e 03 80 -2307 7 / 03 80 - 4 1 8 1 5

Vad skulle Jesus ha gjort? Merete Føyen Arnevåg En spännande bok om hur Jesus kan hjälpa barn i vardagen. W.W.J.D-armband medföljer. Inbunden, 112 sidor Pris: 139:44

I den här underbara julboken får vi tillsammans med mussyskonen Mini och Pytte lära oss att Gud älskar oss alla och att det inte spelar någon roll hur stora eller små vi är! Inbunden, 32 sidor

Pris: 139:-

Stilla stunder Tom Wright Stilla stunder är full av inspirerande texter och harmoniska bilder som ger avslappning och ro. Njut av friden och känn Guds närvaro! Inbunden, 90 sidor Pris: 129:OKTOBER 2016 VÄRLDEN IDAG NÄRBILD

Tips för mer läsning Litteratur. Vill du läsa mer på temat väckelse? Här är några tips på böcker för den vetgirige.

Marin Luther – hans liv, lära och inflytande 500 år senare

Han blev bannlyst av både påve och kejsare, men han gav också upphov till en reformation som påverkat kyrka och samhälle under 500 år. Fördjupa dig i kunskapen om Martin Luthers liv och lära i denna bok av Stephen J Nichols.

Reformedia

Läsarna – 1800–talets folkväckelse och det moderna genombrottet

Läsarna fick sitt namn av att de läste så mycket, inte bara Bibeln. De sjöng, byggde, ordnade möten och arbetade med mission. Lär dig mer om dem, och 1800-talets folkväckelse, i denna bok av litteraturhistorikern Gunnar Hallingberg.

365 dagliga andakter hämtade ur Pietisten, Rosenius tidning som utgavs i 10 000 exemplar i mitten av 1800-talet. Denna bok är en jubileumsutgåva. Husandakt – Rosenius dagbetraktelser BV förlag

Rosenius 1–7 samlingsljudbok

Peter Lorenz Sellergren – en småländsk väckelsepräst

Berättelsen om en djupt förfallen prästs förvandling till en väckelsepräst ”av Guds nåde”, förvånade hans samtid och väcker intresse också i vår egen tid. Boken är skriven av Ola Madeland.

Artos & Norma

Undervisningen i dessa sju ljudböcker handlar om syndens verklighet, men också om glädjen över befrielsen (frälsningen) i Kristus Jesus. Själavård av bästa märke! Emilie Petersen, ’Mormor på Herrestad’, och hennes nätverk

BV förlag

Mormor på Herrestad är okänd för många i dag, men i mitten av 1800talet var hon en välkänd person och centralgestalt i en kyrklig väckelse i Småland. I denna bok av Göran Åberg får du veta mer om hennes liv och gärning.

Arcus förlag

Atlantis

Prova Världen idag

Erbj

udan

de!

en månad gratis! Ord. pris med autogiro 169 kr/mån

Världen idag är en tydlig, saklig och varm kristen nyhetstidning i mediebruset. Tidningen ges ut varje måndag, onsdag och fredag. Posta talongen kostnadsfritt eller kontakta oss via tel: 018-430 40 00 eller e-post: info@varldenidag.se. Du kan även anmäla din prenumeration på vår hemsida www.varldenidag.se

4Jag beställer en gratis provmånad på Världen idag q Namn....................................................................................................................................................................................................................................................... Adress ..................................................................................................................................................................................................................................................... Postadress ......................................................................................................................................................................................................................................... Telefon (obligatoriskt) ..........................................................................................................................................................................................................

Svarspost

E-post .....................................................................................................................................................................................................................................................

Kundnummer 901204700 758 00 Uppsala

Tel.nr. behöver vara med för att prenumerationen ska sättas igång. Fyll i e-post så får du tillgång till vår digitala tidning.

Erbjudandet gäller t.o.m. 2017-06-30 för hushåll i Sverige som inte haft tidningen de senaste sex månaderna. Prenumerationen avslutas automatiskt när provmånaden gått ut.

Krönika

Sven Almkvist: Väckelse är alltid ett verk av den helige Ande som börjar med dig och mig.

egreppet väckelse leder våra tankar åt olika håll. För en del leder ordet till nostalgi. Tankar om ”fornstora dar”, då människor i stora skaror berördes av evangeliet till omvändelse och livsförvandling, lockas fram. ”Väckelse! Tänk vad bra det var förr!” Och visst, vårt land har genomlevt många andliga besökelsetider, om detta vittnar inte minst det här magasinet. Vi kan lära och inspireras av historien och det finns all anledning att känna tacksamhet. Men nostalgi föder inte fram nya väckelser. För andra leder ordet väckelse tankarna till andra platser i världen. ”Väckelse! Tänk vad bra det är på andra platser!” Kanske poppar bilder av stora kampanjmöten i Afrika upp, med många tusentals omvändelser. Eller så går tankarna till Latinamerika, till gigantiska församlingar och starka helandeevangelister. Eller så tänker vi på de cellgruppsbyggande sydkoreanerna, som på 40 år har förvandlat ett buddhistiskt land till en kristen nation, och det genom att vinna en efter en. Av allt detta kan vi förstås lära och inspireras. Men inte heller tankar på det som sker i andra delar av världen föder fram nya väckelser. Du och jag lever varken i Sydkorea eller i ett annat århundrande. Vi lever geografiskt här och historiskt nu. Den brännande frågan blir därför: kan du och jag få uppleva väckelse här och nu? Och hur sker det i så fall? De goda nyheterna är att den Gud som lät Anden falla i Jerusalem på den första pingstdagen, på församlingens födelsedag, är densamme här och nu. Han som är Abrahams, Isaks, Carl Olof Rosenius, Lewi Pethrus och Yonggi Chos Gud, är också vår Gud. Det betyder att samma möjligheter finns nu som då, här som där. Det är goda nyheter. Vad är då väckelse? Väckelse är ett genuint andligt skeende som på ett unikt sätt berör stora skaror människor att fatta livsomvandlande beslut att följa Jesus, och vars redskap ofta är enkla män och 46

●●● Ska stora skaror möta Jesus till frälsning kommer det inte att ske med endast intellektuella argument, kreativa arrangemang eller vacker musik. kvinnor som tillsammans i Andens kraft gör evangeliet begripligt i sin tid. Samma grundläggande ordningar gäller nu som alltid ifråga om väckelsens förutsättningar. Gud är densamme, djävulen har inte förändrats med åren, och människor i Sverige är i samma behov av Guds frälsande nåd som alla andra. Väckelse är alltid ett verk av den helige Ande som börjar med dig och mig. Vi får stämma in i den kända bönen: ”Herre sänd en väckelse och börja med mig!” Kallelsen till väckelse gäller oss var och en. När vi söker den helige Ande i bön väcker han våra hjärtan och ger oss det vi behöver för att kunna leva i väckelse. Låt mig lyfta fram tre saker den helige Ande ger oss för att vi ska kunna leva i väckelse. Kraft. Utan den helige Andes kraft blir det aldrig väckelse. ”… när den helige Ande kommer över er, ska ni få kraft” (Apg 1:8) Väckelse är kraft till befrielse, kraft till helande, kraft till upprättelse och kraft till frälsning. Svenska folket, bundet i synd och destruktiva tankebyggnader, kan bara bli räddat genom Guds kraft. Ska stora skaror möta Jesus till frälsning kommer det inte att ske med endast intellektuella argument, kreativa arrangemang eller vacker musik. Allt detta är bra, men det är bara Kraftens Ande som kan överbevisa svensken om behovet av frälsning. Eld. Utan ett genuint möte med den helige Ande, där Andens eld får drabba oss, blir det heller aldrig väckelse. Vi

som enskilda och som Kristi kropp i Sverige behöver ett nytt möte med levande Gud. I frälsningens under renas vi av Jesu blod och får en levande relation med Gud genom Kristi Ande. Inget är större än detta, men i det personliga mötet med den helige Ande, där vi uppfylls helt av honom, möter vi vår kallelse och livsuppgift. Det starka livet i den helige Ande är nödvändigt för att vi ska kunna leva i väckelse. ”… när den helige Ande kommer över er”, (Apg 1:8) Om inte Guds folk, likt Jesaja och de första lärjungarna på pingstdagen, får ett genuint möte med eldens Gud blir det ingen andlig skogsbrand (väckelse) i vårt land. Vi måste själva brinna för att kunna antända andra. Uppenbarelse. Mötet med väckelsens Ande syftar till att göra oss till Jesu vittnen. ”… när den helige Ande kommer över er, ska ni få kraft och bli mina vittnen” (Apg 1:8) Sverige behöver kristna som vittnar om Jesus. Väckelsens Ande öppnar människors hjärtan för vittnesbördets ord. Törsten finner vatten. 3 000 människor kunde på pingstdagen förstå budskapet på sina ”… egna språk”. Evangeliet måste bli begripligt för svensken och därför behöver vi som kristna leva i uppenbarelse. Gud frågar: ”Vem ska jag sända? Och vem vill vara vår budbärare? (Jesaja) svarade: Här är jag, sänd mig” (Jes 6) Låt oss alltmer uppfyllas av den helige Ande, så att väckelsen kan börja med dig och mig.

Sven Almkvist författare, förkunnare och bibellärare

rs kla att ss til ike ls r ve ns ka öv e

Vem ska äras för skapelsens mångfald, sinnrikhet och skönhet? • Slumpen? • Ett planlöst naturligt urval? • Hypotetiska årmiljarder? • En diffus gud som tände Big Bang?

Knappast! Evolutionens gud är inte Bibelns Gud! Därför behövs Genesis – Sveriges enda organisation som: • avslöjar evolutionsteorins vetenskapliga brister, • presenterar naturvetenskapliga fakta och argument till försvar för tron på Skaparen • verkar för en objektiv och allsidig presentation av ursprungsfrågorna i skolor och media

För 155 kr/år (studerande och pensionärer 115 kr) får du 4 nummer av tidningen Genesis. Bli medlem för 130 kr/år. Stöd vår verksamhet genom en gåva på plusgiro 295588-8 eller genom att Swisha till 1236520399. Närmare information på www.genesis.nu

Med hjälp av ett vanligt äpple förklarar den här klassiska boken den Treenige Guden. Enkla, effektfulla uttryck och bilder berättar hur Fadern skapar och beskyddar oss, hur Sonen frälser och uppehåller oss, och hur den helige Ande lägger tron i våra hjärtan och får den att växa. Författare: Joanne Marxhausen / Pris: 150 kr / Sidantal: 50 / Bindning: Spiralbunden / Förlag: SLEF-Media / ISBN: 978-952-5578-53-9

SLEF-MEDIA Korsholmsesplanden 2, 65100 VASA, FINLAND tfn +358 6 357 6500 • slef-media@slef.fi www.slef.fi/slef-media

Evangelistfondens Stipendiater 2016

Årets hedersevangelist: Curt Johansson

Årets evangelist: Ann-Sofi Rosqvist

Årets organisation: Global Gemenskap, Merzek Boutros

Evangelistfondens uppdrag är att uppmuntra och utrusta evangelister och stödja deras utåtriktade tjänst. Sedan starten 2007 har fonden delat ut 38 stipendier.

2016 utdelas tre stipendier á 20.000 kr vid festhögtiden i Immanuelskyrkan Borlänge lördag 12 november kl.18.00 Tack för ditt stöd till Evangelistfonden! Bankgiro: 5868-7849 Swish 1231480110 www.evangelistfonden.se

VÄRLDEN IDAG NÄRBILD OKTOBER 2016

Det finns hopp

TILLSAMMANS MOT BARNSEXHANDELN

KIDNAPPADE. FÖRNEDRADE. VÅLDTAGNA. UTDÖMDA.

DOKTORER. ADVOKATER. PILOTER. ARTISTER.

Swish: 123 900 5067

Bankgiro: 900-5067

lovenepal.se