Världen idag Närbild – Tema: 68-rörelsen by Världen idag AB

ETT FÖRDJUPANDE MAGASIN FRÅN NYHETSTIDNINGEN VÄRLDEN IDAG

TEMA

1968

Janne Josefsson: ”Vi bara vällde in och tog kommandot.”

Så har 68-vänstern påverkat Sverige

Kårhusockupationen blev riksnyhet.

LEDARE

ULF BRUNNBERG

SEXREVOLUTION

POLITIK

Hur kunde Sverige bli så extremt?

”Var man inte vänster blev man mobbad”

Förstärkte myt om ”den svenska synden”

68-vänstern lade grund för Israelfientlighet

Ledare Det här magasinet är en sektion av nyhetstidningen Världen idag. Ansvarig utgivare: Lukas Berggren Redaktör: Jonas Adolfsson Grafisk form: Julia Nordh och Jonas Bergkvist Omslagsfoto: Fredrik Sandberg / TT och Pressens bild / TT Tryckeri: V-TAB © 2018 KONTAKT Adress: Världen idag, Box 6420, 751 36 Uppsala Tel: 018-430 40 00 (9-11, 14-16) Mejl: kundtjanst@varldenidag.se Hemsida: varldenidag.se

OM VÄRLDEN IDAG Världen idag är en rikstäckande och obunden nyhetstidning på kristen grund. Den startade som veckotidning i september 2001 och blev tredagarstidning i maj 2004. Tidningen kommer ut på måndagar, onsdagar och torsdagar. Och ständigt på webben. Redan första året publicerades avslöjande artiklar som nominerades till Stora journalistpriset och vann Guldspaden. Ett signum för Världen idag är en aktiv och orädd nyhetsjournalistik tillsammans med en tydlig opinionsbildning. Tidningen har dessutom en ambition att bedriva bibeltrogen folkbildning om kristen tro och kristet tänkande. Genom människors vittnesbörd och berättelser från församlingar är tidningen också en röst för förnyelse och väckelse inom kristenheten. Ledarskribenter på Världen idag är Olof Edsinger, Per Ewert, Stefan Gustavsson, Ruth Nordström, Stefan Swärd och tidningens chefredaktör Lukas Berggren. Andra frekventa skribenter är bland annat Daniel Alm, Linda Bergling, Ulf Cahn, Joakim Lundqvist, Lina Nielsen, Dan Salomonsson, Berit Simonsson, Tomas Sandell, Hans Weichbrodt och Paul Widén. Världen idag är en allkristen tidning och har läsare från en stor bredd av kyrkor, med tyngdpunkt bland frikyrkorna. Den största andelen läsare tillhör pingströrelsen. Tidningen har 900 aktieägare och ordförande i styrelsen är Per-Olof Eurell. Lukas Berggren är vd, ansvarig utgivare och chefredaktör.

Världen idag Närbild Torsdag 28 juni 2018

Nu synar vi 68-vänstern

ar du, som jag, funderat över ställde gamla ordningar och normer på ända. hur Sverige blev så extremt? Det gamla skulle städas ut och ersättas med Hur vi blev världsledande i nya grundsatser för samhället. Gud och krisfråga om liberal sexualsyn ten etik skulle bort och ett nytt paradigm – landet där HBTQ-rörelsen skulle formas. sätter dagordningen och där Med den visionen för ögoRFSU – ett organ som uppnen sökte sig en generation ●●● muntrar till fri sexualitet och unga rebeller ut till strateVi hoppas att promiskuitet– rör sig fritt giska yrken. De hamnade i du ska läsa ända in i svenska klassrum? massmedia, i utbildningsvärl-

magasinet med stor behållning, och ta gärna med dig frågan: Vem ska hålla i taktpinnen när det är dags för nästa paradigmskifte i Sverige?

Och har du funderat över hur barn i samma klassrum får lära sig de mest halsbrytande idéer – om att skillnader mellan könen bara är sociala konstruktioner, mänskliga påhitt. Att mamma, pappa, barn nästan är något fult och att stjärnfamiljen har ersatt kärnfamiljen. Eller hur många av er som läser detta nu har börjat fråga er – med irritation eller ängslig oro – om man verkligen får skriva så här i en svensk tidning?

Har du förresten funderat över varför Sverige – mer än nästan något annat land i den fria världen – tagit ledartröjan i fråga om fientlighet till Israel? Och en annan sak: Varför tycks svensk massmedia ha ett vänsterliberalt filter för glasögonen i rapporteringen av frågor som familjepolitik, abort och hbtq? Och framför allt: Hur är det möjligt att delar av den kristna kyrkan tycks spela med i det extrema svenska dramat på väg mot ett alltmer normlöst samhälle? En viktig del av svaret på alla dessa frågor kan stavas med fyra siffror: 1968. Den ungdomsrörelse som tog fart vid denna tid, och senare blev känd som 68-vänstern,

den, i kulturvärlden. En del hamnade till och med – hör och häpna – i kyrkan. ”Vi bara vällde in och tog kommandot”, säger en av dessa ”vänstermissionärer”, den kände journalisten Janne Josefson i en intervju i denna tidning.

Vi hoppas att du ska läsa magasinet med stor behållning, och ta gärna med dig frågan: Vem ska hålla i taktpinnen när det är dags för nästa paradigmskifte i Sverige? Vem ska bestämma vad dina barn och barnbarn får lyssna till i framtidens klassrum och vem sätter agendan i framtidens Sverige?

Lukas Berggren vd och chefredaktör

68-rörelsen och

Kulturen

70-talet var en förfärlig tid för den som var borgerlig och arbetade i kulturvärlden, menar Ulf Brunnberg. Foto: Claudio Bresciani / TT

Jönssonligan trotsad Kulturvärlden. Att vara borgerlig i kulturens värld på 70-talet var inte lätt. Hade man inte en röd partibok i bakfickan hade man svårt att få jobb, berättar skådespelaren Ulf Brunnberg. – 68-rörelsen satte djupa avtryck i kulturen, säger historieprofessorn Kim Salomon.

e flesta svenskar känner antagligen igen Ulf Brunn berg som ”Vanheden” i Jönssonligan. Men inte lika många vet kanske att det var en kamp för honom att få rol ler. Ulf Brunnberg var nämligen uppvuxen i ”fina kvarter” på Östermalm i Stockholm och hade borgerliga åsikter. – Var man inte längst ute på vänsterkanten, eller åtminstone socialdemokrat, blev man inte accepterad, berättar han. Dessa vänstervindar präglar, enligt Brunn berg, kulturvärlden än i dag, men var värst mellan omkring 1967 och 1984, menar han. – Det var en avskyvärd tid. Jag led. Ulf Brunnberg som var van vid att läsa fack litteratur och ställa frågor i hemmet, blev 68-vänstern Världen idag Närbild

Inspelning av Jönsonligan. Till vänster syns Björn Gustafson som ”Dynamit-Harry”, Gösta Ekman som ”Sickan” och Ulf Brunnberg som ”Vanheden”. Foto: SvD / TT

de kulturvänstern chockad av den okunskap som han tyckte präglade diskussionerna i samhället. – Det var mest gapande, skrikande och flum, säger han. Att säga emot de mest högljudda personerna var inte att tänka på, märkte han snart. Då blev det nämligen ”vuxenmobbning på hög nivå”. Att som borgerlig skådespelare få roller under denna tid var, enligt Brunnberg, inte lätt. Hade man inte en röd partibok i bakfickan var det i princip omöjligt, menar han. – Det gällde ju bara att försöka vara bäst hela tiden, annars hade det aldrig fungerat, säger han.

Enligt Ulf Brunnberg var det även svårt att få pengar till exempelvis teateruppsättningar och manus om man inte hade ”rätt” inriktning. Var Världen idag Närbild 68-vänstern

●●● Var man inte längst ute på vänsterkanten, eller åtminstone socialdemokrat, blev man inte accepterad. Ulf Brunnberg, skådespelare

projektet inte vänsterorienterat, fick man starta eget och se till att produktionen blev så bra att man kunde klara sig på kommersiella pengar, menar han. – Jönssonligan var ett sådant kommersiellt projekt. Det var inte lätt. Det var många som såg snett på oss, säger han. Även efter Jönssonligan-succén var det en kamp för Ulf Brunnberg att ta sig fram i branschen. Han producerade därför egna uppsättningar och startade ett eget filmbolag.

I dag är Brunnberg pensionär och har slutat kämpa för roller och projektpengar. Sina åsikter har han däremot kvar. – Det är vansinne att statliga bolag som Dramaten, Stockholms stadsteater och Public Service har politiskt tillsatta styrelser. Vilket pri-

68-rörelsen och

Kulturen

vat företag som inte bygger på kompetens skulle överleva? avslutar han.

Att kulturvärlden var starkt vänsterorienterad under 70-talet är en bild som delas av historieprofessorn Kim Salomon. – Kulturen var en del av 68-rörelsen. Det var en växelverkan mellan politisk och kulturell vänster, säger han. Enligt Salomon är det svårt att veta vad som var orsak och verkan – klart står i alla fall att 68-rörelsen satte djupa avtryck i kulturen. – Musiken politiserades, böcker politiserades, teatern politiserades. Hela det svenska samhället tog ett kliv åt vänster, säger han. Även om långt ifrån alla människor ”stod på barrikaderna” så påverkades många, menar Salomon. Påverkar 68-vänstern kulturen än i dag? – I 68-rörelsen fanns en fundamentalistisk tro – den fundamentalismen finns i dag också, men tar sig andra uttryck. I dag är det normkritik och identitetspolitik som är på agendan, säger han. Enligt Salomon finns det i dagens samhälle en känsla av att ”nu har vi nått fram”, ”nu vet vi hur det är” och ”nu är vi upplysta” – synsätt som inte får ifrågasättas.

●●● I 68-rörelsen fanns en fundamentalistisk tro – den fundamentalismen finns i dag också, men tar sig andra uttryck. I dag är det normkritik och identitetspolitik som är på agendan.

Kim Salomon Foto: Wikimedia

Kim Salomon, historieprofessor Att det finns ett direkt samband mellan 68-rörelsen och denna nya ”fundamentalism” tror dock inte Kim Salomon. – Många av de personer som var i 68-rörelsen har tagit avstånd från den. De insåg så småningom att det hela inte var så enkelt. Det är en annan generation som driver frågan nu, ofta lika fanatiskt som för femtio år sedan. Man lär sig uppenbarligen inget av historien. Sara Andersson

Prenumerera på SPT – Svensk Pastoraltidskrift www.pastoraltidskrift.nu

– en tidskrift med teologisk fördjupning och klarsynta analyser för präster, pastorer & teologiskt intresserade

SPT är en röst för klassisk kristen tro på den allmänneliga kyrkans trosgrund. SPT är en tidskrift för alla med intresse för kyrka och kristen tro. Den utkommer varannan fredag med teologiska artiklar, predikoutkast och material av betydelse för att leva och tänka med hela kyrkans djup och bredd. Som ny prenumerant kan du provprenumerera till specialpris: Ett halvårs provprenumeration kostar 225:- (ordinarie helårspris 655:-). Enklast prenumererar du genom att maila till: pastoraltidskrift@telia.com 6

68-vänstern Världen idag Närbild

Bakgrunden till 1968

Vietnam, pop och andlighet Analys. Industrisamhällets kulminering och konsumtionssamhällets uppkomst utgör viktiga socioekonomiska bakgrundsfaktorer till de nya politiska idéer och alternativa kulturströmningar som brukar sammanfattas i begreppet 1968. Vietnamkriget, studentrevolten i Paris 1968 och nya livsstilar ledde över i nya sociala rörelser och med dem nya politiska idékomplex. År 1967 uppträdde också nya religiösa fenomen som skakade ateistiska bastioner i samhället. Slutet av 1960-talet innebar en kulturell och ideologisk nyorientering i västvärlden. Från 1970 och framåt brukar perioden beskrivas som den postmoderna epoken, präglad av nya värderingar och alternativa livsstilar. De kulturella förändringarna består än i dag och

Motstånd mot Vietnamkriget blev en del av den ungdomsrörelse som växte fram i USA och Europa. Foto: Horst Faas / AP / TT

präglar fortfarande mycket av kulturliv och sociala och politiska förhållanden i Europa. Europa och USA upplevde under 1960-talet en helt ny politisk situation. Avkolonialiseringen innebar att Europa på allvar blev tvunget att göra upp med imperialism och tanken på en kulturell

överhöghet över resten av världen. En våg av litteratur, film och musik skildrade de forna kolonierna med empati och ifrågasatte europeiska attityder till främmande kulturer. Medborgarrättsrörelsen i USA uppstod under 1950-talet och fick sitt genombrott under 1960-talet. Den krävde samma rättigheter för svarta som för vita i USA. USA:s engagemang i Vietnamkriget förlorade i legitimitet i samband med denna utveckling. I både Västeuropa och USA ifrågasattes nu traditionella politiska uppfattningar och kulturella mönster. Kulturförändringar i ungdoms- och studentvärlden ledde till nya attityder till droger, sex och samlevnad. Preventivmedel, krav på liberalare abortlagstiftning, samboskap, porr, homosex, etcetera, bidrog till att starkt underminera en traditionell kristen syn på familj och äktenskap. Kulturförändringarna hade en del av sina rötter på den amerikanska västkusten. Vid mitten av 1960-talet började alltfler amerikanska ungdomar söka sig till Stillahavskusten och de nya kulturtrender som där hade började spira. Droger, musik, mode,

Nyandlig våg. Popgruppen Beatles bjöd 1967 in Maharishi Mahesh Yogi från Indien och hjälpte honom att introducera Transcendental Meditation i Europa. Foto: AP / TT

andlighet och livsstil formades snart till en alternativ ungdomskultur, hippiekulturen, som utmanade äldre generationer. Hippiekulturen blandade intresse för österländsk religion, nya droger, popmusik, promiskuös livsstil och ett motstånd mot den amerikanska inblandningen i Vietnamkriget. Pop- och rockmusik spelade en central roll i att sprida den nya kulturen. Hippiekulturen skördade snabbt många offer på grund av narkotikan och den därmed sammanhängande livsstilen. På den amerikanska västkusten uppstod också från 1967 en överraskande kristen väckelse bland hippies som fick namnet ”Jesusfolket”.

Den rekordsnabba ekonomiska tillväxten från slutet av 1940-talet till slutet av 1960talet skapade ett nytt konsumtionssamhälle men också nya miljöproblem. Det sistnämnda födde debatt om miljömedvetande och livsstil. Hippiekulturen och ”den gröna vågen” kom här att samverka i nya förhållningssätt. Konsumtionsoch mediasamhälle expanderade samtidigt med många möjligheter till konsum-

nya staterna i Afrika och Asien. Nya politiska konflikter uppstod och nya sociala rörelser (radikal kvinnorörelse, studentvänster, miljörörelser, etcetera) och så småningom också nya politiska partier.

År 1967 utgjorde en vändpunkt i religi-

”Jesus – ökänd ledare av en underjordisk frihetsrörelse.” Magasinet Time:s reportage från 1971 års Jesusrevolution gav eko världen över. Omslaget från Time 27 juni 1971. tion och kulturella uttryckssätt De övergripande följderna blev att familjens moraliska organisation liksom naturmiljön kom att politiseras, liksom relationerna mellan västvärlden och de

öst hänseende i olika delar av världen. Sexdagarskriget i Mellanöstern innebar att Jerusalem på nytt kom i det judiska folkets händer men ledde också till den militanta islamismens pånyttfödelse. I Europa bjöd popgruppen Beatles in Maharishi Yogi från Indien och hjälpte honom introducera Transcendental Meditation. Inom skönlitteraturen slog den så kallade magiska realismen igenom, vilken blandade magi, övernaturliga händelser och berättelser med verklighetsförankring. Samtidigt började den karismatiska väckelsen inom romerskkatolska kyrkan. 1968 som begrepp sammanhänger således också med en starkt ökad andlig öppenhet i Västvärlden. Torbjörn Aronson

”Jesus lever” – under den parollen marscherade tusentals svenska ungdomar i slutet av 1960- och början av 1970-talen. De hade fångats av Jesusväckelsens radikala evangelisationsiver som hade ursprung i USA. Foto: Privat

Nyckelhändelser 68. 1968 var året för revolution och stora omvälvningar som skulle att ha en stark påverkan ända in i våra dagar på såväl samhälle som kyrka. På många sätt var det året då en dominobricka föll och resten följde efter med uppror, demonstrationer och belägringar på många olika platser runt om i världen. Här är några av de mest centrala händelserna under 1968. Protester mot Vietnamkriget Ung Olof Palme gick i fackeltåg. Konflikten mellan det

Demonstration i San Francisco, USA, 18 september 1967. Foto: AP /TT

kommunistiska Nordvietnam och Sydvietnam, med stöd av USA, skulle komma att prägla västvärlden under många år framöver. I februari 1968 skjuts en nordvietnamesisk fånge av Saigons polischef, och bilden på händelsen fångas av en fotograf och kablas ut i nyheterna världen över. Det abstrakta kriget blir nu kon kret. 21 februari hålls ett fackeltåg i

Stockholm, arrangerat av Svenska kom mittén för Vietnam. I tåget går den då unge utbildningsminister Olof Palme, sida vid sida med Nordvietnams ambas sadör i Moskva. Detta väcker starka reaktioner också utanför Sverige och högern kräver nu Palmes avgång. USA kallar hem sin ambassadör från Sverige. Samtidigt etableras redan här bilden av den blivande statsministern som en per son stående långt till vänster. Vietnam kriget kan sägas ha radikaliserat en stor del av den uppväxande generationen med vänsteråsikter och inspirerat till ett för akt för USA.

Majrevolten i Frankrike Krav på revolution i utbildningsväsendet.

Rue Gay Lussac i Paris, Frakrike, maj 1968.

Den 3 maj 1968 går till historien som dagen då Majrevolten inleddes. I Paris går studenter vid Nanterres och Sorbonnes universitet ut på gatorna för att protestera mot Vietnamkriget. Men det finns också en stark rörelse, präglad av den radikala vänstervåg som drog över världen, som inte nöjer sig med det utan kräver revo lution i utbildningsväsendet och i hela landet. När polisen och demonstranterna drabbar samman, urartar det hela i veck or av kravaller och strider. Under den här tiden pågår det som bäst kan beskri vas som belägringar av stora delar av den franska huvudstaden. Efter kraval lerna går tusentals ut i strejk och senare ska president Charles de Gaulle som en konsekvens av oroligheterna upplösa nationalförsamlingen och utlysa nyval.

Foto: AP / TT

68-vänstern Världen idag Närbild

Kårhusockupationen och Grupp 8 Starka vänstervindar. Skeendet i Paris sprider sig bland annat till Sverige. Stockholmsstudenter bestämmer sig för att belägra sitt kårhus och kräver precis som i Frankrike omfattande förändringar både vad gäller universiteten och också i samhället i stort. Ockupationen pågår i tre dagar och blir en symbol på vänstervindarna som blåser snarare än att något konkret förändras där och då. Efter detta gjordes också försök att ockupera Stockholmsoperan men utan framgång. Den 8 maj bildades i Stockholm ”Grupp 8”. En feministisk grupp som med inspiration från bland annat marxism och radikalfeminism drev kvinnosaksfrågor under parollen ”Det privata är politiskt”. När rörelsen senare nådde Malmö var en av medlemmarna Maj Fant, senare ordförande för lobbygruppen RFSU.

Studenter vid Stockholms universitet, med Anders Carlberg i spetsen (mitten, i talarstolen), ockuperade Kårhuset i maj 1968. Foto: Pressens bild / TT

Världen idag Närbild 68-vänstern

Nyckelhändelser 68. Morden skakade världen

Martin Luther King håller sitt berömda ”Jag har en dröm”-tal 1963 vid Lincoln Memorial i Washington. Foto: TT

Martin Luther King och Robert Kennedy. Under 1968 mördades såväl medborgarrättskämpen och pastorn Martin Luther King som den demokratiske presidentkandidaten Robert Kennedy. Martin Luther King representerade den fredliga grenen av medborgarrättsrörelsen i USA och framhöll ickevåld som metod för förändring. Efter mordet den 4 april kom i stället den konfrontativa delen av rörelsen att få genomslag en tid, såsom socialistiska Svarta pantrarna och Nation of Islam, med ledaren Malcolm X och boxaren Muhammad Ali. Mordet på Robert Kennedy ägde rum den 5 juni, fem år efter att hans bror president John F Robert Kennedy blivit Kennedy. skjuten. Robert Foto: AP / TT Kennedy uppfattades av vissa som mindre aggressiv och mer nedtonad i sin kritik mot kommunismen och vänstervågen.

Demonstranterna blockerade bland annat tillfartsvägarna till arenan. Foto: TT

Båstadskravallerna stoppade tennismatch Våldsamma konfrontationer. I Båstad skulle Sverige spela en tennismatch i Davis Cup mot Rhodesia den 3 maj 1968. Men motståndet mot denna match var stort eftersom Rhodesias styre ansågs rasistiskt. Protesterna skulle leda till en av de mest våldsamma konfrontationerna mellan svenska polisen och demonstranter under hela 60-talet. Samarbetet mellan bland andra präster, utomparlamentariska grupper och politiska aktivister gjorde att matchen till sist fick ställas in.

68-rörelsen och

Media

”Vi bara vällde in och tog kommandot” Journalistiken. På 70-talet var journalisthögskolan i princip lika med ”kommunisthögskolan”. Det berättar journalisten Janne Josefsson och får medhåll av journalisten Göran Skytte. – Det gick ett rött demonstrationståg från journalisthögskolan till landets redaktioner, säger Skytte och påpekar att skeendet märks än i dag.

edier kallas ibland för ”den tredje statsmakten”. Att medierna har stort inflytande över samhällsutvecklingen var något som man tog fasta på inom 68-vänstern, menar journalisten Göran Skytte. – I början av 70-talet delade 68-aktivisterna upp sig i två delar: Den ena gick till socialhögskolan och den andra gick till journalisthögskolan, säger Göran Skytte, som själv var en del av vänsterrörelsen. Han berättar att målet för de båda grupperna var att ”krossa kapitalismen” och åstadkomma revolution, och att en majoritet av utbildningsplatserna snart hade fyllts av aktivisterna.

Beskrivningen bekräftas av journalisten Janne Josefsson som i sitt sommarprat förra året sade att journalisthögskolan var lika med kommunisthögskolan under 70-talet. 14

– Det är klart att 68-aktivisterna bland journalisterna var legio. Jag var själv en del av vänsterrörelsen, säger han till Världen idag. När journalisterna var färdigutbildade var det dags för dem att kliva ut i verkligheten. – År 71/72 gick ett rött demonstrationståg från journalisthögskolan till landets redaktioner. Många hamnade i stora och centrala medier, säger Göran Skytte. – Vänstermänniskorna har varit helt dominerande på många redaktioner, säger Janne Josefsson.

Hur mediecheferna okritiskt kunde släppa in alla dessa ”vänsteraktivister” på redaktionerna finns det, enligt de båda journalisterna, flera orsaker till. – Dels var vi så många, dels var vi helt enkelt bra, säger Skytte. – Vi bara vällde in och tog kommandot, säger Josefsson. Väl ute på redaktionerna kunde de börja sitt

●●● Problembeskrivningen och problemlösningen blev röda. Göran Skytte om journalistiken efter 1968.

68-vänstern Världen idag Närbild

Janne Josefsson var en i raden av journalister inom 68-vänstern som ”intog” landets stora redaktioner. ”68-aktivisterna bland journalisterna var legio”, säger han. Foto: Fredrik Sandberg / TT

Världen idag Närbild 68-vänstern

68-rörelsen och

Media

påverkansarbete. Enligt Göran Skytte satte vänsteraktivisterna agendan genom att vara så kallade ”gatekeepers” – grindvakter. – Att vara en grindvakt inom journalistiken innebär att inte släppa in vissa människor i medierna. Vi ville inte låta blått folk komma till tals, utan hålla dem så långt bort från tidningarna och tv-rutan som möjligt, säger han. Något problem med subjektiviteten såg man inte, enligt Skytte. – Partiskheten var en del av kampen, säger han.

”I början av 70-talet delade 68-aktivisterna upp sig i två delar: Den ena gick till socialhögskolan och den andra gick till journalisthögskolan”, säger journalisten Göran Skytte. Foto: Jonas Adolfsson

Det var inte bara borgerligheten som vänsterjournalisterna hade ett ont öga till – även kristna röster utestängdes från medierummet. – Sekulariseringen erövrade medierna i en utsträckning som vi inte kan tänka oss i dag. Jesus och kristna blev en slags spottkopp, säger Göran Skytte. Det ledde till att de få kristna journalister som fanns inte vågade säga att de var kristna, menar han. Enligt Janne Josefsson präglades rapporteringen av ett ideologiskt filter som innebar att man hade en kritisk hållning till näringsliv och samhälle. – Man blundade med ena ögat, säger han och menar att man inte granskade vänstern på samma sätt som högern. Det är en bild som delas av Skytte. – Problembeskrivningen och problemlösningen blev röda, säger han och påpekar att det fortfarande är fallet på många redaktioner. Att 68-rörelsen påverkar mycket av dagens journalistik är han med andra ord övertygad om. – Många av 70-talets journalister blev chefer, säger han. Enligt Göran Skytte är dagens mediebevakning inte lika ”anti-borgerlig” som på 70-talet, däremot finns liknande tongångar mot exempelvis Sverigedemokraterna och Donald Trump, menar han. Även Janne Josefsson menar att det finns en partiskhet i dagens medier. Denna partiskhet tar sig, enligt Josefsson, uttryck genom att man inte ”får” granska den som anses god. Att granska våldet inom Nordiska motståndsrörelsen går exempelvis bra, men vill man granska våldet inom vänsterrörelser stöter man på patrull, förklarar han. – Det är farligt och skadar trovärdigheten, säger han.

Både Janne Josefsson och Göran Skytte nämner att det finns undersökningar som gör gällande att journalister i högre grad sympatiserar med rödgröna partier än vad övriga befolkningen gör. Enligt Kent Asps studie från 2012 uppgav 41 procent av journalisterna att de tyckte bäst om

●●● Sekulariseringen erövrade medierna i en utsträckning som vi inte kan tänka oss i dag. Jesus och kristna blev en slags spottkopp.

Miljöpartiet, vilket kunde jämföras med 12 procent av allmänheten. I samma studie uppgav 15 procent av journalisterna att de gillade Vänsterpartiet bäst, vilket kunde jämföras med 5 procent av allmänheten. Janne Josefsson betonar att han inte kan gå i god för undersökningarna, men säger att hans erfarenhet bekräftar deras resultat. Både Göran Skytte och Janne Josefsson har i dag lämnat den vänsteraktivistiska journalistiken. – Vi ska granska åt alla håll, säger Josefsson.

Göran Skytte Sara Andersson 68-vänstern Världen idag Närbild

Fadder TILLSAMMANS FÖRÄNDRAR VI FRAMTIDEN OCH SKRIVER NY HISTORIA FÖR UTSATTA FLICKOR OCH POJKAR I SYDOSTASIEN. Som fadder är du med och ser till så att barn får kärlek och hopp. Du ger dem möjlighet att skapa sig en ljusare framtid. Du blir fadder för hela arbetet och skapar en grund vi kan stå på, som möjliggör att fler barn kan få ett tryggt boende och en bra utbildning. Alla ska kunna känna sig delaktiga, därför väljer du själv hur mycket du vill ge. Bli fadder redan idag

loveandhope.org/fadder

Vi hjälper dig gärna med eventuella frågor, du kan nå oss på fadder@loveandhope.org eller ringa 08-121 303 00

68-rörelsen och

Värderingar

I 68-rörelsens anda bildades fristaden Christiania i Köpenhamn. Christiania blev en gränslös lekplats för de vuxna men kanske inte för några av de barn som lämnades vind för våg medan deras föräldrar ägnade sig åt fri sex och droger. I dokumentärfilmen Christianias barn (2015) skildras livet i Christiania ur barnens perspektiv. Foto: Danmarks Radio

Röjde väg för porr och a Sexliberalism. Att bryta ned den kristna synen på samlevnad och i stället införa fri sexualitet – det var ett av målen för 68-rörelsen, berättar statsvetaren Stefan Swärd. Vänsteraktivisterna skulle lyckas – men inte helt. Före 60-talet tyckte antagligen de flesta svenskar att sexualitet var något som hörde ihop med trohet, äktenskap och kärlek. Men 68-rörelsen skulle förändra svenskarnas syn på sexualitet radikalt. – 68-rörelsen ville göra upp med ”det gamla samhället” och ”borgerliga värderingar”. Det innebar även att bryta sig loss från kyrkan och kristendomen, berättar statsvetaren och pastorn Stefan Swärd.

Som en del i detta ville 68-aktivisterna bryta ned de kristna värderingarna, och i stället införa en ateistisk väg, förklarar han. En av dessa kristna värderingar var, enligt Swärd, uppfattningen att äktenskapet mellan man och kvinna är en grundbult i samhället. De nya tankarna innebar i princip att allt var tillåtet och att sexualiteten var till för njutning.

– Fri sexualitet var en av grundpelarna i 68-rörelsen, säger Swärd. Enligt statsvetaren påverkades svenskarna inte bara genom högljudda aktivister, utan även genom kulturen. På 60-talet kom exempelvis filmer som ”491” och ”Jag är nyfiken gul”, som visade sex och nakenscener och som bidrog till begreppet ”Den svenska synden”. – Film och tv är otroligt viktiga för att påverka opinionen. Genom vissa program och filmer slog sexliberalismen igenom på alla fronter, säger Stefan Swärd. I spåren av den förändrade synen på sexualitet kom snart preventivmedel, sambolagsstiftning och fri abort. – Skulle man ha fri sexualitet var man också tvungen att ha fri abort, säger Stefan Swärd. Han påpekar att det från början inte var kvinnoförbunden som drev frågan om fri abort, utan att det var den fria sexualiteten som var skälet till att frågan väcktes. – Kvinnoförbund påpekade till och med att abort skulle kunna vara förtryckande mot kvinnorna, säger Swärd.

Något annat som 68-rörelsen drev var, enligt honom, kampen för att den traditionella kärnfamiljen skulle avskaffas. Som ett led i detta

Stefan Swärd Foto: Eva Janzon

Filmen ”Jag är nyfiken – gul” kom ut 1967. 68-vänstern Världen idag Närbild

Personliga möten med omtanke

Telefon 036-71 02 50 www.begravningstjanst.com

Som tillverkare möts du förr eller senare av något av dessa materialtekniska problem: • Lacken eller limmet har försämrad vidhäftning. • Främmande material försämrar produktens funktion. • Alternativleverantörens komponent är av sämre kvalitet.

TA DÅ HJÄLP AV EN KEMIST med 25 år i branchen!

aborter drev man på för offentlig barnomsorg, menar han. – Nu skulle samhället ta hand om barnens uppfostran redan från tidig ålder. Den tanken fanns inte i människors föreställningsvärld i början av 60-talet, säger han. Bland de mer kontroversiella frågorna som lyftes under 60- och 70-talen fanns pedofili och incest. – När fri sexualitet slog igenom på 60-talet skulle allting vara fritt. Bland annat homosexualitet, men även pedofili och incest. Men här kom det motreaktioner ganska snabbt, säger Swärd. Även fri pornografi och prostitution var frågor som lyftes i 68-rörelsen, enligt statsvetaren. Men efter några år upptäckte kvinnor att detta inte var bra för dem, så det tonades ner, berättar han. Generellt har 68-rörelsens syn på sexualitet påverkat dagens syn på samlevnad i hög grad, menar Stefan Swärd. Men allt slog inte igenom. – Vanligt folk förstår att fri sexualitet inte fungerar helt och hållet. Man vill ha trohet. Man vill ha stabila familjer. Skulle vi leva ut sexliberalismen helt skulle vi få ett totalt kaotiskt samhälle. Sara Andersson Världen idag Närbild 68-vänstern

Läs mer på www.promir.se eller ring 0586-79 45 90

Cameras & Accessories

Kom igång med webb TV! Vi sätter ihop ett paket som passar era förutsättningar

Mic ingår ej Art. nr PXW-X70

Sony 4-Input Streaming Videomixer

F&V K4000S SE Daylight 3 Light Kit Art nr: 8020132

68-rörelsen och

Kyrkan

Så tog vänstern grepp om kyrkan

Foto: Julia Nordh

Forskning. En stark vänstervind i kristenheten mellan 1965 och 1989 kom att förändra det kyrkliga landskapet. Spåren är tydliga i kyrkan än i dag, menar Johan Sundeen, idéhistorikern som kartlagt utvecklingen i sin bok ”68-kyrkan”.

Världen idag Närbild 68-vänstern

68-rörelsen och

Kyrkan

oken kom ut 2017 och har titeln ”68-kyrkan – svensk kristen vänsters möten med marxismen 1965-1989”. Där går Johan Sundeen igenom vad som hände under de år då socialistiska aktivister kom att ta ett starkt grepp om bland annat Svenska kyrkan. Flera av denna rörelses ledande företrädare är och har varit på maktpositioner i kyrkan, och många av dem hänvisar till världskyrkomötet som hölls 1968 i Uppsala som en slags startpunkt för omorienteringen av kyrkan. Mötet blev en katalysator för dem som menade att kristen tro skulle gå hand i hand med socialism och med revolutionära idéer.

En sak som förvånade Johan Sundeen när han satte sig in i det digra källmaterialet var hur liten skillnaden var mellan den sekulära vänstern och den kristna vänstern vid den här tiden. – Jag hade inte förväntat mig att de skulle överensstämma i så hög grad, säger han och hänvisar till uttalanden från tongivande kristna vänsterföreträdare om att de inte ville ha en mer kristen socialism än icke-kristna vänsterradikaler.

Johan Sundeen på Bokmässan i Göteborg 2017. Foto: Wikipedia

●●● Motståndet mot de extrema vänsterrörelser, som det rörde sig om, var i många sammanhang väldigt svagt. Johan Sundeen, idéhistoriker

– Den kristna vänstern ville ha politisk bön, politisk diakoni, politiska psalmer och politisk predikan, men innehållsligt var överensstämmelsen väldigt stor mellan sekulära och kristna socialister.

För socialdemokratin kom idén om att använda kyrkan som en plattform för partiet långt tidigare. Arthur Engberg, socialdemokratisk ecklesiastikminister fram till 1939, ska i en riksdagsdebatt exempelvis ha sagt att man till att börja med skulle avskaffa biskoparna och införa en kyrklig överstyrelse med en generaldirektör för kungliga salighetsverket. Johan Sundeen vill dock göra en åtskillnad mellan S som parti och den kristna vänsterrörelsen. – Socialdemokratin närmar sig historiskt sett kyrkan ur ett religionskritiskt perspektiv och ser den som ett organ för partiets strävanden genom att sekularisera kyrkan inifrån. Men den här rörelsen vill inte att samfunden ska tappa sin religiösa identitet, man har en kristen åskådning men uttolkar den i extremt hög utsträckning i politiska termer. – När man talar om politiseringen av kyrkan så skiljer jag mellan extern och intern politisering. Svenska kyrkan är en politiskt styrd organisation med ett kyrkomöte som högsta beslutande organ och där politiska partier agerar. Den andra aspekten av politiseringen är att det inom flera samfund funnits en agendasättande elit, intellektuella och vältaliga personer som har drivit tanken om att det finns stora likheter mellan kristen åskådning och socialistisk, profan ideologi. Enligt Johan Sundeen uppstår den karismatiska rörelsen i svensk kristenhet delvis som en reaktion på den så kallade politiska ”väckelsen”. Det är två rörelser med skild identitet. Den politiska väckelsen talar om ett kristet-socialistiskt budskap, medan Jesusrörelsen talar om Jesus allena, att kristendomen inte behöver kompletteras med profana ideologiska influenser. – I boken skriver jag att vänsterradikalismens knutna näve utmanades av Jesusrörelsens mot himmelen pekande finger. 68-vänstern Världen idag Närbild

Foto: Christine Olsson / TT Världen idag Närbild 68-vänstern

68-rörelsen och

Kyrkan

Johan Sundeen säger att han i den kyrkliga debatten noterat att det i dag inte minst på sociala medier finns ett starkt gräsrotsmotstånd mot politisering av kyrkan. Även om det är oklart hur representativa dessa röster är så menar han att det är stor skillnad på hur det låter i dag och hur det lät på 60- och 70-talet. – Det är frapperande i det material jag tittat på att motståndet mot de extrema vänsterrörelser, som det rörde sig om, i många sammanhang var väldigt svagt. Förklaringen till detta kan vara dels att tidsandans makt var mycket stark, vänsteridealet hade en extremt dominant ställning i det svenska samhället på sent 60-tal och tidigt 70-tal, menar Johan Sundeen. Han påminner dessutom om att kyrkan kom från ett 50-tal där man blivit kraftigt attackerad av sekulär-humanism. Att kyrkan fick positiv uppmärksamhet när den fokuserade på socialism och aktivism kan vara svar på varför så få höjde sin röst mot det vänsterpolitiska inflytandet. Och spåren in i vår tid är tydliga. – Vi har sett flera kyrkliga företrädare som tydligt identifierar kristendom med socialdemokrati, till exempel förre ärkebiskopen KG Hammar i en bok på 1970-talet.

– Och fram till 68-vågen är kyrkorna generellt sett väldigt Israelvänliga, sedan får vi tydligt pro-palestinska grupperingar. Det lever kvar i dag genom delar av eliten inom Svenska kyrkan.

En fråga som återkommer i boken är hur vänsterkristna företrädare kunde ställa sig på förtryckande regimers sida, regimer som dessutom ofta förföljde kristna. – Det är en av de absolut viktigaste lärdomarna av min bok, att vi måste lära av historien. Det är en varning till alla kristna om hur lätt kristendom kan korrumperas av extrema sekulära ideologier. – Kyrkornas världsråd tar 1948 ställning mot just korruption av kristen tro genom totalitära ideologier och tjugo år senare vinner marxistiska och kommunistiska synsätt betydande inflytande inte minst bland studenter i kyrkorna, med en idealiserad syn på bland annat Kina, Vietnam, Tanzania och Kuba. Man försöker flytta ner himlen på jorden. Den typen av utopiska tankegångar om paradis på jorden slutar alltid på förfärande sätt.

Johan Sundeens bok ”68-kyrkan”.

Samuel Teglund

Nordens bredaste sortiment? Swede-Wheel erbjuder hjul som klarar vikter från 15 kg upp till 7,5 ton. » swede-wheel.se

Vi säljer... både små och stora fastigheter, villor, fritidshus och skogs-/jordbruksfastigheter Stockholm/Mälardalen/Jämtland

Kontakta din mäklare! Sam Westergård, registrerad mäklare Tel 0708-84 88 89 Box 47133, 100 74 Stockholm sam@westergarden.se www.westergarden.se

68-vänstern Världen idag Närbild

DET VERKLIGA ALTERNATIVET I KYRKOVALET www.frimodigkyrka.se

Nya, intressanta och viktiga böcker! Dag Sandahl skriver initierat om vad som egentligen hände i det som tycktes hända. En viktig bok både i vår tid och inför framtiden.

Bengt Pleijels bibelkommentarer kan ingen vara utan! Låt dig i sommar fyllas med Guds tankar utifrån de 57 tankställen som finns i Himlakoden, en bibelkommentar till Efesierbrevet. Release under OAS-mötet i Varberg 24-28 juli.

www.gaudete.se

Sommarens inspirerande böcker Hos oss hittar du inspirerande kristen läsning som uppmuntrar, utmanar, griper tag och berör!

Handla enkelt i webbutiken

www.semnos.com

68-rörelsen och

Kyrkan

”Vänsteridealen fick företräde i kyrkan” Normförskjutning. Att kyrkan i sin nya handbok tagit bort ord som ”Herre” och ”Fader” är ett exempel på hur 68-vänsterns värderingar påverkar Svenska kyrkan in i våra dagar. Det menar teologen Christian Braw som är kritisk till rörelsen. – Ett grunddrag är revolten mot all auktoritet, säger han. 68-vänsterns inflytande i kyrkan har också studerats av Helena Edlund, präst och författare till boken ”Konsten att överleva Svenska kyrkan”. I boken beskriver hon bland annat sina erfarenheter av hur en viss typ av politiskt vänsterideal har företräde i kyrkan och hur detta på olika sätt drabbat henne och många andra. – Om man inom Svenska kyrkan har ett annat sätt att definiera kristen tro än den vänsterpolitiska definitionen kan man bedömas som märklig eller udda. Det påverkar inte minst Svenska kyrkans självbild. Jag har dragit slutsatsen att man inte är medveten om detta eftersom det är så naturligt, ”detta är vad det innebär att vara en god kristen”. Hon beskriver socialismens ”långa

Helena Edlund, fd präst i Svenska kyrkan. Foto: Det goda samhället

marsch genom institutionerna” där kyrkan är en av dessa. – Man kan se att marschen är i mål när de inte längre försöker dölja sina intentioner. I dag är det väldigt tydliga politiska uttalanden från Svenska kyrkan centralt.

Hon nämner bland annat Svenska kyrkans ställningstagande mot Israel. Och att det inte ses som särskilt uppseendeväckande när en präst står som förstanamn på Vänsterpartiets lista inför valet, som är fallet i skånska Staffanstorp. – Om man tar de politiska ytterligheterna, det hade nog inte gått att vara präst och toppa till exempel SD:s kommunlis-

tor. Det ena anses oproblematiskt, det andra skulle inte tolereras. Det som enligt Helena Edlund måste till är att statens och Svenska kyrkans skilsmässa effektueras. – Politikerna måste erkänna att kyrkan är myndig att stå på egna ben.

Christian Braw, teolog och författare, har studerat 68-rörelsen inflytande i kristenheten. Också han ser tydliga avtryck i samtiden, till exempel i den så omdebatterade nya kyrkohandboken. – Ett grunddrag är revolten mot all auktoritet. Därför har man medvetet tagit

Håller Din församling en godkänd nivå på brandskyddsarbetet? Tveksam? Gå till vår hemsida och gör vår test Brandpuls så får Du svar. - Tel 060-56 00 00 - www.sequro.se - Bil 070-72 76 180 - info@sequro.se 26

68-vänstern Världen idag Närbild

Kyrkomötet har blivit en väg för vänstern att påverka kyrkan. Foto: Staffan Claesson / TT

bort eller devalverat ord som ”Herre” och ”Fader”. Han nämner också psalmer där fokus ligger på att människan ska bygga en värld av rättfärdighet och liknande formuleringar, där Gud är mer eller mindre frånvarande. 68-värderingarna spelar ”det självklaras roll i historien”, säger Christian Braw. Det man inte talar om utan tar för givet är ofta det som är allra viktigast för att förstå något. I viss mån utgjorde frikyrkligheten i dess olika former, med fokus på den enskildes relation till Gud, en motkraft

till 68-kyrkans syn på kollektivism och mänsklig utopi, menar han. – Också lovsången är en sådan motkraft, där man tillber konungen på tronen, den levande Herren, Jesus Kristus. Christian Braw ser tre tydliga drag i 68-kyrkan: Monism, tron på en enda värld där den andliga verkligheten och himlen saknar betydelse. Evolutionism, tron att världen är på väg framåt och uppåt mot ett fullkomligt samhälle. Och utopism, tron på ett paradis på jorden. – Jesus ses på sin höjd som det stora föredömet i socialt engagemang. I grund och botten är detta en lagisk religiositet, utan

Christian Braw, teolog och författare. Foto: Världen idag arkiv

evangelium, frälsning eller frälsare, säger Christian Braw. Samuel Teglund

Vi har lösningar för alla golv Tomorrows Plastic Today

Mail: info@lanatplast.se • Tel: 070-595 28 08 Världen idag Närbild 68-vänstern

68-rörelsen och

Politiken

”68-våg var förakt för demokratin” Intervju. Det bästa med 68-vänstern var den politiska motkraft som mobiliserades och som bidrog till att göra Sverige till ett mer liberalt land. Det menar Gunnar Hökmark (M), Europaparlamentariker, som minns kraven på diktatur från 68-rörelsen.

unnar Hökmark gick på gymnasiet i Ystad när vänstervågen svallade som kraftigast på svenska skolor och universitet. – Jag kommer aldrig att glömma hur en person från KFML(r) i Ystad kom fram till mig på skolgården och vänligt informerade mig om att jag stod på deras dödslista, berättar han. – Det understryker vilken konstig samhällsanda som rådde. I dag, om någon sagt något sådant, så hade kvällspressen varit där genast. Men då var det här ett slags normalitet. Den unge Gunnar Hökmark hade ett stort intresse för politik, och definierade sig tidigt som borgerlig. – Jag hade läst mycket om både Nazityskland och Sovjetunionen, och om förtrycken där, säger han. – Tidigt såg jag att fria samhällen var bättre än centraliserade, diktatoriska samhällen, oavsett vilka avsikter som de styrande sade sig ha.

●●● Jag glömmer aldrig hur KFML(r) kom fram till mig på skolgården och vänligt förklarade att jag satts upp på deras dödslista. Gunnar Hökmark, Europaparlamentariker

korea, till Nordvietnam, och till en lång rad kommunistiska rörelser och regimer. Det fanns också en uttalad vilja att upphäva demokratin i det svenska samhället, påpekar han. – Man sade rakt ut att man ville ha folkets diktatur, att frihet och rättigheter var något för de borgerliga demokratierna och en del av repressionen, säger Gunnar Hökmark. Han menar att många som var med på den tiden faller i fällan att romantisera den. – Jag noterar att man i dag tenderar att relativisera det faktum att de som var unga 1968 faktiskt förespråkade diktatur. Att så många som var med då satte dagens kultur inom medier och kultur, gör att man i dessa kretsar fortfarande kan relativisera demokrati och fri- och rättigheter, säger han. – Detta ser vi upprepade gånger: att när olika typer av vänsterregimer i världen underminerar demokratin, så tas det emot med ursäktanden eller förståelse.

Det enda goda med vänstervågen, menar han, Gunnar Hökmark har ingen fördragsamhet med dem som gjorde sig till förespråkare för Sovjetunionen eller andra kommunistiska regimer. – Som jag ser det var 68-vågen ett utslag av förakt för demokratin, och för mänskliga friheter och rättigheter, säger han. – Förment var vänsterns kritik riktad mot kolonialism och den så kallade imperialismen. Men inriktningen var oftast kommunism, stöd och romantisering av Kina och Mao, stöd till Kambodja och Röda khmererna, stöd till Nord-

är att den väckte en kraftig motrörelse inom borgerligheten. – Den mobiliserade människor ur den borgerliga fåran som kanske annars inte hade gått in i politiker, framför allt inom moderaterna, och tvingade fram ett nytt fokus på demokrati och fria marknadskrafter, säger han. – Därmed föddes den högervåg som växte fram under 1970-talet och dominerade på 1980talet, och som gjorde Sverige till ett mer reform inriktat land än många andra. I slutändan blev denna motrörelse vänstern 68-vänstern Världen idag Närbild

Gunnar Hökmark (M) är glad att 68-vänstern inte lyckades i alla sina politiska planer. ”Om vänstern vunnit så hade våra samhällen sett väldigt annorlunda ut, på bekostnad av demokrati och frihet”. Foto: Per Larsson / TT

övermäktig, samtidigt som vänstervågen med Gunnar Hökmarks ord ”satte sig” i stora delar av kultursektorn och mediasamhället. – De förlorade slaget om verkligheten men lyckades på något sätt bita sig fast i den beskrivande sektorn av vårt samhälle.

På 1980-talet kom en ny vänstervåg i form av den fredsrörelse som motsatte sig Natos utplacering av missiler i Västeuropa under pågående förhandling med Sovjetunionen om nedrustning. Gunnar Hökmark var vid den tiden ordförande för Democrat Youth Community of Europe, som samverkade med olika moderata och konservativa ungdomsförbund. – Vår organisation kom att bli en stark motkraft mot vad som i själva verket var en vänsterrörelse, med målet att Sovjet skulle diktera villkoren för resten av världen, säger han. Världen idag Närbild 68-vänstern

– Slutresultatet blev att Västeuropas länder i de flesta fall stärkte sina försvar och gjorde upp med tanken på ensidig nedrustning. Grundläggande värden stod på spel under 1968 och på 1980-talet, menar Gunnar Hökmark. – Om vänstern vunnit så hade våra samhällen sett väldigt annorlunda ut, på bekostnad av demokrati och frihet. Det var ingen lek kring lägerelden, utan handlade i grunden om blodigt allvar. Eva Janzon

Fotnot: KFML(r) står för Kommunistiska förbundet Marxist-Leninisterna (revolutionärerna). Det var ett parti som uppstod när Kommunistiska förbundet Marxist-Leninisterna, KFML, splittrades kring år 1970.

●●● Vänstervågen mobiliserade människor ur den borgerliga fåran som kanske annars inte hade gått in i politiken och tvingade fram ett nytt fokus på demokrati och fria marknadskrafter.

68-rörelsen och

Politiken

Kristen demokratisk samlings (KDS) partiordförande Alf Svensson omgärdad av journalister i riksdagens kammare vid riksdagens upprop i Stockholm 30:e september 1985. Foto: Dan Hansson / TT

Alf Svensson: 68 bidrog till dagens religionsfobi

Alf Svensson ledde Kristdemokraterna mellan 1973 och 2004 – årtionden som var omvälvande inte minst internationellt. Och det är det globala sammanhanget som han menar måste finnas med när man ser på den så kallade 1968-rörelsen. – Det var mycket som bäddade för vänsterrörelserna. Det var ju inte så att de bara dök upp från ingenstans, säger Alf Svensson och nämner Vietnamkriget och Sovjetunionens ockupation av Prag 1968 som faktorer som drev på en stark fredsrörelse i Sverige.

– Att Fidel Castro kom till makten i Kuba var naturligtvis förfärligt på sikt. Men dessförinnan hade USA och diktatorn Fulgencio Batista styrt landet, och det var korrupt och eländigt i alla avseenden.

Foto: Henrik Montgomery / TT

Intervju. Under tio år, mellan 1963 och 1973, arbetade Kristdemokraternas tidigare partiledare Alf Svensson som lärare. Genom sina elever fick han förståelse för vad som drev en del in i 68-vänstern. – Vissa läste Maos lilla röda flera gånger i veckan, berättar han.

Att många unga människor fastnade i extrem marxism måste också den tidens vuxengeneration ta på sig ansvar för, menar Alf Svensson. – Unga människor – för det var ju ungdomar, även om de hejades på av en del akademiker – kan inte spegla sig mot tidigare erfarenheter. Och det får den äldre generationen lite grann ta på sig, tycker jag. Trots att 2,1 miljoner svenskar år 1963 skrev under listor med krav på att kristendomskunskapen skulle vara kvar i gymnasiet, var den kristna värdegrunden inget som enligt Alf Svensson hade verkligt fäste i samhället utanför kyrkornas väggar. – Jag tycker nog att man hade tappat debatten inom kyrkor och samfund om etikens roll

●●● Det har gått så långt att man nästan fått religionsfobi, och det menar jag till en del är en följd av 68-rörelsen. Alf Svensson, fd partiledare

68-vänstern Världen idag Närbild

Söker du tomt?

och betydelse. Det hade blivit statiskt; det fanns inget som överfördes till den yngre generationen, enligt mitt sätt att se, säger han. – Så när de här vänsterrörelserna dök upp fick ungdomarna, ofta mycket begåvade sådana, något att ty sig till, att kämpa för och tro på. Och det måste ungdomar ha.

Borgholm/Köpingsvik på Öland

Som lärare såg Alf Svensson hur entusiastiska elever träffades för att läsa ”Maos lilla röda” flera gånger i veckan. – På universitet och högskolor försökte vi kristna komma över vattenytan och ta debatten med maoister, trotskister och kommunistpartiet KPML(r). Men vi hade inte alls samma ork, resurser och kraft, säger han. För att se med egna ögon på det samhälle som så många svenskar propagerade för, reste Alf Svensson till Albanien 1970. – Där mötte jag många svenska akademiker i min egen ålder, men de var inte talbara. De hade fastnat i en fanatism och var övertygade om att det på sikt skulle komma en större jämlikhet där ingen förtrycktes eller räknades bort, säger han. – Det var många gånger fina ideal men de var omöjliga att nå i den anda, atmosfär och människosyn som rådde.

Ring 0485-483 00 KN Förvaltning och Fastigheter AB

Vinnersjö Timmerhus AB

Vi tillverkar timmerhus och takstolar Vinnersjö Timmerhus AB, 810 40 Hedesunda Tel 0291-700 96 • info@vinnersjotimmerhus.se www.vinnersjotimmerhus.se

Politiskt ebbade vänstervågen ut i mitten av 1970-talet, även om de många studenter, författare och intellektuella som kommit att engagera sig fortsatte att dominera inom framför allt kultur och medier. Ett tydligt arv som 1968-rörelsen lämnade efter sig, menar Alf Svensson, är sekulariseringen. – Sekulariseringen är ju självklar i så måtto att man inte ska ha organisatoriska band mellan stat och religion. Men det har gått så långt att man nästan fått religionsfobi, och det menar jag till en del är en följd av 68-rörelsen, säger han. – Jag tror faktiskt att många av dem som var med i 68-rörelsen drabbats av eftertankens kranka blekhet och har insett att samhället måste ha en gemensam värdegrund. Problemet är att den förblir diffus och flytande om man inte tydligt säger vad den är förankrad i. Alf Svensson är dock självkritisk och menar att de kristna själva varit för dåliga på att lyfta fram kristna värden. – Man lyckades samla in 2,1 miljoner namn till stöd för att ha kvar kristendomskunskapen, men var dålig på att förklara varför. Det handlade ju inte om att konservera en religion vilken som helst, utan kristendomen, som är siamesisk tvilling med vår demokrati, säger han. – Men sorgligt nog är det den religion som politikerna nu ska mota ut från alla tänkbara sammanhang. Eva Janzon Världen idag Närbild 68-vänstern

BRF-ombildning och Fastighetsutveckling - Med förnuft och känsla

ProperT AB, Sibyllegatan 5, 114 51 Stockholm 010-330 36 00 • www.properT.se, info@properT.se 31

År 1967 kände sig Israel starkt hotat av de arabiska krigsmakter som inlett en uppladdning intill landets gränser. Här syns ett jordanskt militärförband i Jerusalem år 1967.

68-rörelsen och

Israel

Foto: AP / TT

Intervju. För 50 år sedan var Svante Rumar en av många idealistiska ungdomar som sveptes med av tidens våg av internationell solidaritet och vänstersympatier. På en punkt kunde han dock aldrig hålla med 68-vänstern: en ny syn på Israel som boven i konflikten i Mellanöstern. Det har flutit mycket vatten under broarna för den i dag 67-årige Svante Rumar, som länge var assisterande pastor i Livets ords församling i Uppsala. Men före det personliga mötet med Jesus 1972 hade den unge prästsonen definitivt hjärtat till vänster, berättar han för Världen idag. – Jag var ett barn av 68-rörelsen: broderskapare och socialist. Men också de borgerliga påverkades av tidsandan. Det fanns en grundinställning i landet som

Foto: Livets ord

Han vägrade köpa 68 ●●● Ett israelvänligt Sverige blev istället ett veritabelt PLO-näste. Svante Rumar

utgick från ett socialistiskt tänkande, säger Svante Rumar.

Internationella frågor stod högt på dagordningen för de unga vänsteraktivisterna. Men före sexdagarskriget 1967 var stödet för den unga israeliska staten en självklarhet även i Sverige. – Vi hade ju Tage Erlander som Socialdemokratisk statsminister, som älskade Israel och talade varmt om Genesarets sjö. Han hade en väldigt positiv inställning till Israel som land och jag tror också politiskt, i och med att han stödde Israels tillblivelse, säger Svante Rumar. Detta ändrades när Israel inte passivt väntade på att de arabiska krigsmakter som inlett en uppladdning intill landets gränser i maj 1967 skulle anfalla. I början av juni bestämde sig den israeliska ledningen i stället för att slå till först, hellre än att riskera statens utplåning.

Att omvärldens fördömande trots dessa omständigheter blev så starkt tror Svante 68-vänstern Världen idag Närbild

Den 7 juni 1967 intar israeliska styrkor östra Jerusalem och för första gången på drygt 1 800 år är helgedomen Västra muren under judisk kontroll. Foto: David Rubinger / AP / TT

Palestinier i Sverige protesterar mot Israel. Foto: TT

8-vänsterns Israelhat Rumar hänger ihop med narrativet kring Vietnamkriget. – Vietnamkriget framställdes som Davids kamp mot Goliat, och så såg man också allt som hände i Sydamerika, med dess revolutioner mot olika diktatorer, säger han. – När Sexdagarskriget avslöjade att Israel inte var någon David utan en stor Goliat, ja, då var landet inte någon under dog längre. Landet var militärt jätte starkt, och lamslog hela den omgivande arabvärlden på väldigt kort tid.

Kriget ledde till att Israel lade under sig en väldig buffertzon i form av Gazaremsan, Sinai h alvön, Golanhöjderna samt Västbanken – områden med 1,2 miljoner palestinska invånare. När det inte blev någon snabb reträtt från stora delar av Västbanken – vil ket flera ledande israeliska militärer och politiker talat för – vände opinionen snabbt, till fördel för gerillaledaren Yas sir Arafat och PLO. Världen idag Närbild 68-vänstern

Även i Sverige lades kursen för politi ken om. Och den man som hade handen på rodret var Tage Erlanders efterträdare som statsminister, Olof Palme. – Han var en stark förespråkare för gerillarörelsen i Vietnam och såg USA som den stora boven. Han vred om Sve riges inställning till Israel och lade grun den för en helt annan politik, som kul minerade med att utrikesminister Sten Andersson bjöd in Yassir Arafat på 1980talet, säger Svante Rumar. – Ett israelvänligt Sverige blev i stället ett veritabelt PLO-näste. Sverige var ju också ett av de första länder som omfam nade PLO och Yassir Arafat.

År 1974 träffade Olof Palme, som för ste västerländske regeringschef, Yassir Arafat i Algeriet, och i april 1983 mot togs PLO-ledaren av Olof Palme i Stockholm. Det var långt innan Yassir Arafat och PLO officiellt hade tagit avstånd från terrorism och erkänt Israel. Besöket ledde till hårda protester och de

borgerliga partiledarna vägrade träffa PLO-ledaren. För Svante Rumar är det självklart att dagens hårda ton från den svenska reger ingen gentemot Israel har sin bakgrund i åren kring 1968. – Man kan tycka att den svenska utri kesministern agerar nästan obegripligt, om man inte betänker att alla de tongi vande personerna på UD har sina rötter i 1968-rörelsen. De var unga och formades då, säger han.

Själv skrev Svante Rumar inte under på vändningen i relationen till Israel. Det tog heller inte lång tid innan han fick vara med om en egen, inre, omvändelse som ställde ideologin på ända. – År 1972 tog jag emot Jesus efter att ha mött Jesusfolket, berättar han. – Det startade en process som fullbor dades när jag gick med i Livets ord. Då upphörde min politiska grundplåt helt att vara socialistisk. Eva Janzon

68-rörelsen och

Israel

Sveriges Israelpolitik änd Politik. Med Olof Palme, som blev statsminister 1969, grundlades en ny svensk politik gentemot Israel. – Prioriteringen av antikolonisation, internationell rätt och mänskliga rättigheter gjorde att det blev oerhört problematiskt att förhålla sig till Israel efter sexdagarskriget 1967, säger statsvetaren Jacob Eriksson, som forskat om Sveriges försök att medla mellan israeler och palestinier. Före sexdagarskriget, som utlöstes av en konflikt om Israels tillgång till Tiran sundet, hade Sverige och Israel utmärk ta relationer. De grundade sig inte minst på starka band mellan de två socialdemo kratiska partier som dominerat politiken i både Sverige och Israel. Detta förändrades helt när Israel i juni 1967 lade stora områden mark under sig som en buffert mot de omgivande arab staterna. Agerandet rimmade illa med svensk utrikespolitik, som under Olof Palme fick ett förstärkt fokus på solidaritet med ”de fattiga och förtryckta folken i den tredje världen”, som statsministern sade själv i ett tal 1970. – Prioriteringen av antikolonisation, internationell rätt och mänskliga rättig heter gjorde att det blev oerhört proble matiskt att förhålla sig till Israel efter sex dagarskriget, säger Jacob Eriksson, som forskar och undervisar vid universitetet i

Yasser Arafat och Olof Palme möttes i Stockholm år 1983. Foto: Bertil Ericson / Scanpix / TT

York i England. – Olof Palme och många andra soci aldemokrater såg de icke-demokratiska aspekterna av ockupationen som farlig för Israel och för ambitionen att beva ra Israel som en judisk och demokra tisk stat. Sverige var tidigt ute med att efter

lysa en tvåstatslösning, vilket blev offi ciell utrikespolitik redan i mitten av 1970talet. Och Jacob Eriksson påpekar att den svenska inställningen inte föränd rats nämnvärt de senaste 50 åren, oav sett regering, även om enskilda partile dare och utrikesministrar lagt betoning en på olika sätt.

www.ekogardar.se 34

68-vänstern Världen idag Närbild

drades med Olof Palme

I december 2016 tog Sveriges utrikesminister Margot Wallström emot en soldatorden från palestiniernas ledare Mahmoud Abbas. Foto: Nasser Nasser / AP / TT

– Göran Persson bröt med den traditionella Palme-linjen och ville verkligen ha en annan relation med Israel. Men i sakfrågan ändrades inget, utan målet var fortfarande en lösning med två stater, säger han – Skillnaden var att Göran Persson ställde högre krav på den palestinska

sidan och på vad den skulle göra, jämfört med på den israeliska sidan.

Sedan dess, och framför allt från 2014, har svensk politik återvänt till den linje som rått sedan Olof Palme. – Det är en politik som ändrade sin betoning efter sexdagarskriget, men som

varit konsistent fram till nu, säger Jacob Eriksson. – Om man ser på vad Margot Wallström och UD säger om konflikten och om Sveriges position gentemot Israel, så är det mer eller mindre exakt samma argument som Olof Palme förde fram. Eva Janzon

Villa Framtid

Skyddat boende med kristen värdegrund Villa Framtid är ett skyddat boende för kvinnor från 18 års ålder, med eller utan barn. Verksamheten drivs av skickliga medarbetare med socionomutbildning. Vi har öppet dygnet runt och vid behov kan vi hämta den skyddssökande. Tfn. 070-925 59 51 • www.villaframtid.nu

Världen idag Närbild 68-vänstern

Krönika

Tomas Sandell: 1968 formade kyrkans syn på Israel.

En vattendelare i hur kyrkan genom historien sett på Israel är bibelsynen. Så länge som vanliga kristna inte själva tilläts läsa Bibeln, var fördomarna mot det judiska folket utbredda och omfattande. I och med att Bibeln genom reformationen blev tillgänglig för var och en, väcktes även ett genuint intresse för det judiska folket och Bibelns profetior om deras upprättelse som folk och nation. Också i dag är det i bibeltroende kretsar som stödet för Israel är som störst. Men där liberalteologin och sekulariseringen vunnit insteg har även synen på Israel förändrats. En avgörande faktor i denna omvärdering i synen på staten Israel kan i många fall förklaras med inflytandet från den så kallade 68-kyrkan. I en unik bok förra året med titeln ”68-kyrkan: Svensk kristen vänsters möten med marxismen 1965–1989” förklarade författaren Johan Sundeen hur vänsterrörelsen från 1968 med tiden kom att omforma Svenska kyrkan till den grad, att den i dag i mångt och mycket styrs och domineras av det röda decenniets aktivister.

På femtio år har man lyckats omforma Svenska kyrkan till den grad att 68-rörelsens radikala program i dag även har blivit en del av kyrkans uppdrag. Det gäller allt från allmän normkritik till sexuell frigörelse och fria aborter. Drömmen om proletariets diktatur må ha krossats i och med Berlinmurens fall, men ärkefienderna USA och Israel förblir alltjämnt de sista jättarna som ska besegras. I dag ser man därför inga problem med att förena sina krafter med islamistiska rörelser för att med en bred och enad front uppnå dessa gemensamma mål.

När Svenska kyrkan och andra trossamfund i dag manar till bojkott av israeliska varor och anklagar den judiska staten för brott mot folkrätten, handlar det därför framför allt om en politisk övertygelse. När den gamla kristna antisemitismen demoniserade den enskilda 36

juden, exempelvis genom kyrkokonst föreställande judiska varelser med svans och horn, är det i dag den kollektiva juden, staten Israel, som demoniseras.

Genom att framställa den judiska staten som en olaglig ockupationsmakt, likt Romarriket på Jesus tid, vill man låta dagens Israel framstå som de nya romarna och palestinierna som den första tidens förföljda kristna. I dag leds denna globala anti-Israel-rörelse bland annat från Kyrkornas världsråd i Geneve. Sekreteriatet spelade bland annat en central roll under den ökända Durbankonferensen 2001 som lanserade den moderna BDS-rörelsen och utpekade Israel som en modern apartheidstat.

●●● 68-kyrkan är, som årtalet antyder, ett barn av sin tid. Men den är däremot inte speciellt kristen.

I den nya historiebeskrivningen finns det inte någon plats för staten Israel. Det må ha varit en smärre chock för sekulära EU-tjänstemän i Bryssel som arbetar med att motverka spridningen av antisemitism i Europa, när Unesco för några år sedan antog en resolution som endast nämnde de heliga platserna i Jerusalem med muslimska namn utan att Kyrkornas världsråd protesterade. Vad resolutionen antydde, att det inte hade funnits något judiskt tempel i Jerusalem under Jesus tid, skulle visserligen omkullkasta sanningsanspråken i den kristna tron men för att angripa Israel var det tydligen värt priset. 68-kyrkan är, som årtalet antyder, ett barn av sin tid. Men den är däremot inte speciellt kristen.

Tomas Sandell rådgivare i EU-frågor, grundare av European Coalition for Israel

68-vänstern Världen idag Närbild

HöstOas 27-28 okt på åh “Ett dygn vid Jesu fötter.” Medverkande:

Vi utför

Reparationer av dieselpumpar, spridare, generatorer och startmotorer. Svarvning, fräsning, slipning mm. Hel- eller delrenoveringar av motorer. Vi säljer även motorer, topplock, pumpar och reservdelar.

Hans Weichbrodt, Berit Simonsson, Lisa Lerman m.fl. från Oasrörelsen

Info och anmälan: oasrorelsen.se

Solrosv. 5, 578 74 Frinnaryd Tel 0380-419 92 • Mobil 070-55 41 992 • www.motrab.se

STORSTAD - LANDET - SVENSKA - ENGELSKA - SVERIGE - UTOMLANDS - PRAKTISKT - TEORETISKT

Oavsett vart du ska har vi starten. GÅ EN BIBELSKOLA

GÅBIBELSKOLA.NU

Beställ boken

Hopp för Sverige! Vi erbjuder dig att köpa boken Hopp för Sverige - ett reformatoriskt manifest för endast 179 kr per styck.

179 kr + frakt (Ord. pr is 249 kr)

Den här boken är resultatet av flera års samtal, bön och arbete av en grupp kristna ledare från olika sammanhang. Nu lämnar de innehållet vidare till hela kristenheten som utmaning under kommande tolvårsperiod, fram till och med 2029. Om vi ödmjukar oss och söker Guds vilja för landet, och ber och arbetar tillsammans – då finns det Hopp för Sverige!

Posta talongen kostnadsfritt eller kontakta oss via tel: 018-430 40 00 eller e-post: info@varldenidag.se

Jag vill köpa __________ st av boken Hopp för Sverige till priset av 179 kr styck. (Frakt tillkommer)

Namn..................................................................................................................................................................................................... Adress................................................................................................................................................................................................... Postadress....................................................................................................................................................................................... Telefon.................................................................................................................................................................................................. Erbjudandet gäller i Sverige så långt lagret räcker, dock längst t.o.m. 2018-12-31

Svarspost Kundnummer 901204700 758 00 Uppsala

68-rörelsen och

Kristenheten

Kristen demokratisk ungdom demonstrerar utanför riksdagen mot fri abort 1974. Foto: Gunnar Lundmark / TT

Kristet motstånd förs Församlingen. Medan 68-vänstern ryckte fram i Sverige, mobiliserade flera kristna motstånd i form av samhällsdebatt och bön. Två kristna profiler som var med när det begav sig vittnar dock om att det fanns en splittring och naivitet inom kristenheten.

r 1968 var Olof Djurfeldt, som senare blev chefredaktör på Dagen, 37 år gammal. Baptistpastorn Claes-Göran Bergstrand var 27 år. Båda minns de vänsterrörelsen som drog fram över Sverige. – Hela 60-talet var en process där kristna i vårt land höll på att förlora mark, säger ClaesGöran Bergstrand. Han tar som exempel att kristendomen höll

Claes-Göran Bergstrand Foto: Jonas Adolfsson / Arkiv

på att förlora sin särställning i skolan, att röster för fri abort började höjas och att förslag om att avskaffa affärstidslagen, som innebar att butiker var stängda på söndagar, lades fram. – Sekulariseringen, det vill säga avkristnandet, gjorde sig allt mer gällande, säger Bergstrand.

De kristna stod dock inte overksamma. När lagförslaget om att kristendomsämnet skulle ersättas mot ”religion” i skolan, tog de kristna samfunden initiativ till en namninsamling mot reformen. – Jag kommer ihåg hur jag, och andra ungdomar i Elimkyrkan, sprang runt på Östermalm i Stockholm med de där namnlistorna, berättar Claes-Göran Bergstrand. Arbetet gav resultat: Insamlingen resulterade i 2,1 miljoner namn vilket innebär att det är den största namninsamling som Sverige har haft. Det reella resultatet var dock mindre: Skolreformen röstades nämligen igenom, namnunderskrifterna till trots. Nu tog de kristna nya tag: Nederlaget gällande skollagen ledde till att pingströrelsens förgrundsgestalt Lewi Pethrus tod initiativ till 68-vänstern Världen idag Närbild

Alf Svensson var en av dem som tog strid mot den nya vänsterns ideal. Foto: TT

partiet Kristen demokratisk samling, nuvarande Kristdemokraterna. Sekulariseringen fortsatte dock. När affärstidslagen upphävdes år 1973 började affärscenter poppa upp överallt, som människor besökte på söndagar i stället för kyrkan, berättar Bergstrand. – De blev de nya templen, säger han. Samma år infördes en ny äktenskapslag som gjorde det lättare att skiljas och ett år senare kom nuvarande abortlagstiftning som endast skyddar fostret efter graviditetsvecka 18. Som en motreaktion på abortlagstiftningen bildades rikskommittén ”Rätt till liv”, berättar Bergstrand. En av dem som engagerade sig i frågan var Olof Djurfeldt som var med i den arbetsgrupp som gav ut ett motbetänkande till förslaget på ny abortlag.

Vid sidan av samhällsengagemanget var både Djurfeldt och Bergstrand djupt engagerade i den karismatiska rörelse som växte fram i kyrkorna parallellt med vänsterrörelsen. – Lovsång, tungotal och andra Andens gåvor började praktiseras. För många var detta något nytt som kom in i de gamla församlingarna. Det var inte bara på samhällsarenan som Världen idag Närbild 68-vänstern

det rådde stor turbulens under 60- och 70-talet, utan även i kyrkorna. Medan vissa höll fast vid den traditionella kristna läran, började andra öppna sig för nya teologiska strömningar som liberalteologi och ersättningsteologi. – Kristenheten var delad, säger Bergstrand. Han berättar att den liberalteologiska delen ”var vänster”, kritiserade USA:s krig i Vietnam och ägnade sig åt ett ”socialt evangelium”. Den andra delen, som han själv tillhörde, var mer borgerlig men brydde sig främst om att vinna människor för Guds rike. Ser ni några paralleller med dagens situation i Sverige? – Ja, visst finns det likheter. Samhället är på väg åt fel håll och kristenheten är splittrad i vissa frågor. Ta bara Israelfrågan exempelvis. Den största skillnaden är att i 68-rörelsen skedde argumentationen på gatorna, i dag sker den i tidningar, böcker och på sociala medier, säger Claes-Göran Bergstrand. Även Olof Djurfeldt ser paralleller. – Men jag menar att allt det här hör samman. Vi vädrade att det skulle gå så här, säger han. Enligt Djurfeldt är det som sker i Sverige nu alltså endast en fortsättning på det som påbörjades på 60-talet.

Foto: Arkiv

svagat av splittring ●●● Det har skett steg för steg. Och nu har det gått så långt att man nästan inte får säga vissa saker längre. Olof Djurfeldt, tidigare chefredaktör på tidningen Dagen

68-rörelsen och

Kristenheten

– Det har skett steg för steg. Och nu har det gått så långt att man nästan inte får säga vissa saker längre. Vänsterrörelsen lyckades i mångt och mycket. Abortlagstiftning, skolreform och andra avkristnande lagar infördes. Vad gjorde kristenheten för fel? – Jag tror att vi som var unga och tog till oss det karismatiska var ganska naiva. Vi var glada över att människor kom till tro och brydde oss inte så mycket om det politiska till en början, säger Claes-Göran Bergstrand. När det gäller den andliga bönekampen säger Bergstrand att man förstod att den måste föras, och att det var en anledning till att bönenätverket ”Förebedjare för Sverige” kom till på 70-talet. – Men det var inte så att hela kristenheten gick ned på knä och bad för samhällssituationen.

Något som, enligt Bergstrand, kan ha bidragit till att man ”förlorade kampen” är att många kristna ”anpassade sig efter världen” och inte lät den helige Ande verka. – Kyrkorna hade körer, orkestrar och pensionärssamlingar, men ”harvade på” utan att se så mycket resultat i form av nyfrälsta människor. Även splittringen i kyrkorna tror han kan ha bidragit.

Enskilda individer leddes till omvändelse medan 68-vänstern penetrerade samhället. Foto: TT

– Ja, absolut. ”Enade vi stå, söndrade vi falla”, som man säger. Jag tror att vi missade något som Gud hade kunnat låta ske om våra hjärtan hade klappat tillsammans. Claes-Göran Bergstrand betonar dock att det inte är för sent. – Det kan ske igen. Det växer fram en andlig rörelse just nu. Sara Andersson

68-vänstern Världen idag Närbild

MÖT EN RADIKALARE RÖRELSE ÄN 68:ORNAS När Luther drev igenom en reformation på 1500-talet så arbetade de som kallas för de radikala reformatorerna för en än mer kristuslik kyrka. Den första frikyrkans pionjärer verkade i samhällets utkant, förföljdes brutalt men kvinnor och män startade en brinnande missionsrörelse som djupgående påverkade Europa. ”När böcker med historiskt anslag är som bäst ger de inte bara en bild av det som var, utan även en kompass för framtiden och en spegel för nuet. Läs! Vi har mycket att lära.”

rån

Åsa Molin, författare och lärare i teologi Aldrig mer tillbaka gå är skriven av åtta frikyrkoteologer från fyra samfund. Jonas Melin, Fredrik Wenell och David Willgren (redaktörer) samt Anna Enberg, Lennart Johansson, Annika Wilzén, Elenore Gustavsson och Jakob Josefsson.

KÖP BOKEN PÅ WWW.EVANGELIE.SE

ok yb

från

Äntligen finns Don & Katies klassiska bok om gåvoupptäckande på svenska igen.

UPPTÄCK VEM DU ÄR GENOM ATT UPPTÄCKA DINA GÅVOR I Romarbrevet kapitel 12 identifierar apostlen Paulus sju personlighetsgåvor - iakttagaren, tjänaren, läraren, stödjaren, givaren, administratören och medkännaren. Bokens sju gåvotest hjälper dig upptäcka den nåd Gud lagt på ditt liv. Du kommer lära känna de drivkrafter Gud lagt ner i dig, bättre förstå dig själv och andra, och också upptäcka hur du på ett mer naturligt och avslappnat sätt kan tjäna Gud.

Gör en stor läsupplevelse denna sommar - beställ din bok idag!

www.evangelie.se

www.evangelie.se | www.evangelie.se | www.evangelie.se | www.evang

68-rörelsen och

Skolan

När ideologin blev viktigare än kunskap Skolan. 1968-rörelsens ”antiauktoritära” idéer har präglat delar av svensk skola ända in i våra dagar. Det menar Inger Enkvist, som är specialiserad på utbildningsfrågor. 42

68-vänstern Världen idag Närbild

●●● Grundskolan skulle användas i första hand för sociala ändamål, och i andra hand för inlärning. Inger Enkvist, professor emerita vid Lunds universitet

Inger Enkvist, professor emerita vid Lunds universitet. Foto: Dialogos förlag

nger Enkvist är professor emerita i spanskspråkig litteratur vid Lunds universitet. Hon har också studerat pedagogikens historia i Sverige och skrivit boken God utbildning och dålig: Internationella exempel. Som debattör i skolfrågor syns hon bland annat som kolumnist på Svenska Dagbladets ledarsida. Där har hon beskrivit de många politiska beslut som hon menar satt ideologi före kunskaper ända sedan 1962, och som gjort att skolan gradvis tullat på vikten av mognad, ämneskunskap och lärarnas yrkesidentitet. ”Alla elever ska fortfarande undervisas inom klassens ram, och specialundervisning ska lösa alla problem. Programmet är detsamma. Vi sitter fast i 1970talet,” skriver hon om den skolreform som lades fram av statsrådet Lena HjelmWallén (S) 1976.

Genom den läroplan som röstades igenom 1968 – under skolminister Olof Palme – övergav skolan inställningen att det är elevernas skyldighet och rätt att ta in kunskap. På bilden en skolklass i Haninge 1979. Foto: Kent Östlund / TT

Världen idag Närbild 68-vänstern

En särskild roll spelar den läroplan som trädde i kraft 1969. – Det är betecknande att det är under Olof Palmes korta tid som skolminister som beslutet togs 1968, vilket i efterhand kan verka som en tanke, säger Inger Enkvist till Världen idag. I och med denna läroplan lämnade skolan inställningen att det är eleverna som har skyldighet och rättighet att ta in kunskap, medan lärarna ger stöd och bedömer dem. – Nu kommer man fram till att det är lärarens skyldighet att presentera mate-

rialet på ett sådant sätt att eleverna klarar av att ta till sig det. Det är alltså lärarnas fel om eleverna inte studerar, säger Inger Enkvist.

Något som präglar svensk utbildning nog så kraftfullt sedan slutet av 1960-talet, menar Inger Enkvist, är de statliga lärarutbildningarna. – Under den här tiden inrättades lärarhögskolor med målet att få lärarna att se sig framför allt som samhällsrepresentanter som skulle forma medborgarna, snarare än att de skulle lära ut sina ämnen. Detta tänkande fanns oerhört starkt kring läroplan 69. Många av blivande lärare, så som Inger Enkvist, ryckte på axlarna åt vad de såg som en onödig politisering och styrning. Men skolan kom steg för steg att fundamentalt ändras. – Det viktiga medlet för förändringen var just lärarhögskolorna, som var centrum för att lära ut en ny pedagogik. Och det som skilde pedagogiken från andra universitetsämnen var att den expanderade utan att först ha en fast vetenskaplig grund, säger hon. Nya tjänster skapades och beredde plats åt unga radikaler som deltagit i 68-rörelsen. På så sätt blev högskolorna en ny och snabbväxande arena för ofta radikal förändring.

Själv var Inger Enkvist ung student vid Göteborgs universitet i slutet av 1960-talet. – Vid ett tillfälle när vi var ute och

68-rörelsen och

Skolan praktiserade i Göteborgs förorter, var jag som kursombud tvungen att fråga våra lärare vad vi skulle göra om barnen klättrade på väggarna, berättar hon. – Svaret blev att ”en väl förberedd lektion misslyckas aldrig”. De hade helt enkelt ingen kunskap om den verklighet där vi befann oss. Femtio år senare ser hon starka drag av ”mission” inom den svenska pedagogiken och dess inriktning på att ge alla barn samma slags utbildning, oavsett studieförmåga eller ork, och på att forma ett visst tänkande. – Pressen på lärarna och rektorerna har ökat hela tiden, samtidigt som man dragit ner på det teoretiska innehållet i varje ny läroplan. Ändå är det för mycket för dem som inte klarar av för mycket teori.

Grundskolans uppgift är främst till för sociala ändamål, i andra hand för inlärning, menade filosofen John Dewey. Foto: Ed Ford / AP / TT

När Sverige införde grundskolan sneglade man åt Östtyskland, som hade gjort en snarlik reform redan på 1950-talet. Tusentals svenska lärare, rektorer och annan skolpersonal reste sedan på utbildning i kommunistdiktaturen under 1970och 1980-talet.

Men Inger Enkvist menar att förebilden för den svenska pedagogiska modellen snarare hämtades från vänsterrörelsen i USA än från den kommunistiska diktaturen, med dess fokus på disciplin och faktakunskap. – John Dewey är den i dag mest namnkunnige av de många amerikanska pedagoger som sade ungefär samma sak: att grundskolan skulle användas i första hand för sociala ändamål, och i andra hand för inlärning, säger hon.

Betoningen på att forma ett visst tänkande och beteende var inte ny i sig. – Skolan har alltid lärt ut saker som varit viktiga för barn och för medborgarna, så som noggrannhet, samarbete, punktlighet, och vikten av att inte ljuga. Det lärde man sig på ett naturligt sätt i samband med att man läste in olika ämnen, säger Inger Enkvist. – Det nya var att de värden som man insisterade på var att skolan inte längre organiserades runt hur bra eleverna lärde sig. Eva Janzon

Världen idag – en växande kristen dagstidning! Prova en månad gratis för att ta reda på varför fler väljer Världen idag. Ordinarie pris med autogiro 179 kr/mån

+9,1%

Enligt officiell TS-statistik för 2017 ökade Världen idags upplaga med 9,1 %. Provmånaden innebär du får tidningen hemskickad tre dagar i veckan (utgivningsdagar: måndag, onsdag och torsdag). Dessutom får du tillgång till vår e-tidning och allt på varldenidag.se samt vårt nyhetsbrev som distribueras via e-post.

Posta talongen kostnadsfritt eller kontakta oss via tel: 018-430 40 00 eller e-post: info@varldenidag.se. Du kan även anmäla din prenumeration på vår hemsida www.varldenidag.se

4Jag beställer en gratis provmånad på Världen idag q

Namn............................................................................................................................................................................................................................................ Adress .......................................................................................................................................................................................................................................... Postadress .............................................................................................................................................................................................................................. Telefon (obligatoriskt) ...............................................................................................................................................................................................

Svarspost

E-post ..........................................................................................................................................................................................................................................

Kundnummer 901204700 758 00 Uppsala

Tel.nr. behöver vara med för att prenumerationen ska sättas igång. Fyll i e-post så får du tillgång till vår digitala tidning.

Erbjudandet gäller t.o.m. 2018-12-31 för hushåll i Sverige som inte haft tidningen de senaste sex månaderna. Prenumerationen avslutas automatiskt när provmånaden gått ut. För våra prenumerationsvillkor samt vår personuppgiftspolicy, se www.varldenidag.se/kundtjanst

68-vänstern Världen idag Närbild

Visst kan du vara med och hjälpa en familj i sommar! Flera av våra vänner har inte den ekonomi som behövs för att kunna följa med till någon av LP:s sommar konferenser. Genom din medverkan kan en person eller kanske t o m en hel familj få den möjligheten! Swisha ditt stöd till 9004896 Märk din gåva stöd2018 Eller via bg 900-4896

Världen idag Närbild 68-vänstern

68-rörelsen och

Skolan

Forskaren som tvingades ut ur Sverige Skolan. För statsvetaren Claes G Ryn blev det akademiska Sverige kring 1968 för trångt och ogästvänligt. Flytten till USA 1971 möjliggjorde en forskning och yrkesbana som forskningsinriktningen och det ideologiska klimatet på Uppsala universitet satt stopp för. – Jag kom inte till USA för att jag hade någon klar tanke om hur det skulle bli med min karriär, utan jag kände behov av större akademisk frihet, berättar Claes G Ryn för Världen idag. – Jag ville skriva om etiska aspekter på demokratin. Det hade jag försökt i Sverige, där mitt sätt att behandla värdefrågor var utdömt som ovetenskapligt. Claes G Ryn blev med tiden en internationellt uppmärksammad tänkare och har särskilt ofta inbjudits till Kina. Han höll en föreläsningsserie på Pekinguniversitetet, och flera av hans böcker har utgivits på kinesiska. 2012 fick han en hedersprofessur vid ett universitet i Peking. Han startade och leder numera Center for the Study of Statemanship vid Catholic University i Washington, där han också länge var chef för sin institution. Claes G Ryn forskar och undervisar i frågor som skär mellan politik, etik, kultur och moral. Det är knappast ämnen som står högst på agendan i den svenska debatten, och som gjorde det ännu mindre för 50 år sedan.

Då, mot slutet av 1960-talet, klappade statsvetenskapens hjärta för frågor som ofta definierades av vänstern. Den som blickar tillbaka finner exempelvis att Torsten Landelius 1965 disputerade på en komperativ studie om delegationer och grupper vid internationella arbe-

tarkonferensen mellan 1919 och 1964, medan Daniel Tarschys 1972 tog sig an framtida statsskick inom klassisk och sovjetisk marxism. I dessa sammanhang var den unge Claes G Ryn, som efter militärtjänst i Linköping 1963 skrev in sig på den statsvetenskapliga institutionen i Uppsala, Skytteanum, en udda fågel. – Redan från min hemstad Norrköping hade jag med mig intresset för amerikanska tänkare och den intellektuella utvecklingen i USA, berättar han. – Det låg vid sidan av det som var vanligt på Skytteanum, där det förutom idélösa faktainsamlare och gråsossar fanns både marxister och andra vänsteranhängare. Man tog för givet att nästan alla stod till vänster i någon mening. Så inte Claes G Ryn, som efter ett stipendieår i USA 1968-1969 utkom med boken ”Nykonservatismen i USA”, författad tillsammans med Bertil Häggman. Han var med i den konservativa studentföreningen Heimdal och grundade tankesmedjan Konservativt idéforum.

Att disputera i Sverige utan att ändra vetenskaplig och ideologisk inriktning visade sig omöjligt. – Jag ville skriva min avhandling om demokratins etiska förutsättningar, och närmade mig ämnet på ett sätt som liknade Platons och Aristoteles och tidigare europeisk tradition, säger Claes G Ryn. – Men en handledare, Evert Vedung, framförde till mig meddelandet att ”det måste du förstå, att om du framhärdar i den här sortens inriktning så kan du få svårt att disputera i Uppsala”. Utan att ursprungligen ha avsett det så disputerade Claes G Ryn 1974 på ett universitet i Louisiana, på just det ämne han önskat. Och även om han såg paralleller till den svens-

Foto: Privat

●●● Mitt sätt att behandla värdefrågor var utdömt som ovetenskapligt. Claes G Ryn

68-vänstern Världen idag Närbild

Madeleine och Peter Wallgren:

Kontrollmänniskan i församlingen

Avslöja manipulativa människor och förstå deras sätt att tänka! Ett studium med många självupplevda exempel och vad Bibeln har att säga. A5-format mjukpärm 233 sid, 175:Madeleine och Peter Wallgren:

Tidens fullbordan

Jesu lära om den eviga elden är nog det mest missförstådda i Bibeln.Vi går igenom begreppen Gehenna, eldsjön, den rike mannen och Lasarus, domen mellan “fåren och getterna” och mycket annat. Förvänta aha-upplevelser! Hårdpärm 414 sid, 220:-

Madeleine Wallgren:

Cancer och vad Gud lärde mig Omarbetad upplaga. Hur jag och andra har segrat över cancer. Varför förbön inte alltid hjälper. Vetenskapliga rön om psykiska orsaker. A5-format mjukpärm 156 sid 150:Roberts Liardon:

Guds generaler

En hundraårig upptäcktsfärd bland tolv av Guds utvalda redskap. Låt oss lära av deras framgångar och misstag och ta över där de slutade! Hårdpärm 376 sid 175:- el 85:-

Välj gratis bok vid köp för minst 200:Portot varierar med vikten. Vanligast 36-48:-

Vingårdens förlag (Lärkv 26, 284 37 Perstorp) www.vingarden.org / post@vingarden.org Ordertel: 0435-35705 (äv helger om hemma)

Reformationens kärnfrågor

ka utvecklingen i USA, blev de inte lika dominerande som i det gamla hemlandet. – Den svenska 68-vänstern försvann inte, utan den nya vänstern fick så att säga barn. Den valde nya fakultetsmedlemmar, journalister, kulturredaktörer och skollärare, säger Claes G Ryn. – På så sätt kan man säga att dagens ”multikulturella” vänster i stor utsträckning är en konsekvens av det som skedde på 1960-talet.

Augsburgska bekännelsen från 1530 är ett av vår kyrkas mest centrala bekännelsedokument. Som en del av reformationsjubiléet släpper vi nu en värdefull nyöversättning med kommentarer och och en parafras på modern svenska. Detta är en unik utgåva som vill underlätta för nutidens kristna att ta till sig denna sammanfattning av den kristna tron.

Beställ boken på shop.efs.nu eller adlibris.com

Eva Janzon Världen idag Närbild 68-vänstern

NYHET! Bachelor i teologi & mission I samarbete med Församlingsfakulteten erbjuder Fjellhaug Internasjonale Høgskole i Oslo fr.o.m. hösten 2019 ackrediterade högskolestudier: • Norsk högskoleexamen med fokus på luthersk missionsteologi • Mitt i centrala Göteborg, i en klassisk kristen studiemiljö • Med ny pedagogisk profil, som fokuserar på läraren som mentor • Filippusprogrammet är det ettåriga programmet - för alla med intresse för fördjupning!

Behövs bekännelser? Augsburgska bekännelsen i fokus Dubbeldagar på Församlingsfakulteten 9-10 november 2018 med bl.a. Robert Kolb, Magnus Persson och Tomas Nygren om betydelsen av Augsburgska bekännelsen för kyrkohandbok, församlingsliv och enskilt bruk, samt Augsburgska bekännelsens ekumeniska potential. Dessutom en presentation av den nyutgåva som EFS Budbäraren gett ut av Augsburgska bekännelsen (inkl. kommentarer av Rune Söderlund), samt firande av Församlingsfakultetens 25-årsjubileum!

”Tro och bekänna” Sommarbibelskola 2-4 augusti 2018 Gå sommarbibelskola! Ett sätt att pröva på Församlingsfakulteten - när Göteborg är som vackrast!

Ignatiansk och luthersk andlig vägledning – likhet och olikhet Ny småskrift från Församlingsfakulteten skriven av Fredrik Brosché. Endast 40 kr/st! Beställ direkt från FFG:s expedition: Ekmansg. 3, 411 32 Göteborg (tel. 031-778 35 40)

För information, program och anmälan, se hemsidan: www.ffg.se