Världen idag Närbild – Tema: Väckelse och samhällsengagemang by Världen idag AB

Ett fördjupande magasin från nyhetstidningen Världen idag

TEMA

Väckelse och samhällsengagemang

Jesusfolket tog Sverige med storm LEDARE

Eld som förvandlar kyrka och samhälle

POLITIK

Pingstväckelsen gav upphov till nytt parti

VÄCKELSE

Unga med strategi att evangelisera Sverige

Startade som Julens Härold 1916, av Lewi Pethrus och Förlaget Filadelfia.

Pingströrelsens årsbok 2020 Tillbakablickar och statistik, minnesord för hemgångna predikanter och missionärer samt aktuella kontaktuppgifter och mycket annan information.

Utkommer i december 2020!

Församlingsförsäkring OSLAG BAR TRYGG HET FÖR DIN FÖRSA MLING !

Ring, skriv eller mejla till oss, så ser vi över Er försäkring och lämnar offert! Samspar AB, Box 3077, 103 61 STOCKH

OLM

Pingströrelsens årsbok 2020

Prova oss!

Köp årsboken via www.shop.pingst.se eller beställ från info@pingst.se 08-608 96 00

Pingströrelsens årsbok

08-619 25 78 | www.samspar.se lena.lindstrom@soderbergpartners.se

Se nya avsnitt av Närbild:s TV-serie Intervjuer och fördjupningar utifrån magasinet från Världen idag

Avsnitt 20

Avsnitt 21

Avsnitt 22

Utan omvändelse, ingen väckelse Sara Andersson (Världen idag), Torbjörn Aronsson (kyrkohistoriker) Fredag 11 dec 20.45 Därefter i Play-arkivet

"Kommunisterna sa att de skulle hänga oss" Sara Andersson (Världen idag), Stanley Sjöberg (förkunnare) Fredag 18 dec 20.45 Därefter i Play-arkivet

Finns det hopp för Sverige? Sara Andersson (Världen idag), Jan Sturesson (ICCC) Fredag 1 jan 20.45 Därefter i Play-arkivet

.. 3 satt att se programmet Ett samarbete mellan

Via appen Himlen TV7

på din mobil/surfplatta/Apple TV

Via vår hemsida:

www.himlentv7.se 3

På din tv-skärm via appen eller dator

VÄCKELSE OCH SAMHÄLLSENGAGEMANG VÄRLDEN IDAG NÄRBILD

Ledare. Det här magasinet är en sektion av nyhets tidningen Världen idag. Ansvarig utgivare: Jonas Adolfsson Redaktör: Lars Magnusson Layout: Julia Nordh Omslagsfoto: Pingst- arkiv och forskning Publicerad: December 2020 Tryckeri: V-TAB © 2020

Om Världen idag Världen idag är en riks täckande och obunden nyhetstidning på kristen grund. Den startade som veckotidning i september 2001, blev tredagarstidning i maj 2004 och fyradagarstidning i september 2018. Tidningen kommer ut på tisdagar, onsdagar, torsdagar samt lördagar. Och ständigt på webben. Världen idag är en allkristen tidning och har läsare från en stor bredd av kyrkor, med tyngdpunkt bland frikyrkorna. Den största andelen läsare tillhör pingströrelsen. Tidningen har 900 aktie ägare och ordförande i styrelsen är Per-Olof Eurell. Jonas Adolfsson är t f chefredaktör och ansvarig utgivare. Annika Gunnarsson är t f vd. Ledarskribenter på Världen idag är Jonas Adolfsson, Olof Edsinger, Per Ewert, Stefan Gustavsson och Carin Stenström. Andra frekventa skribenter är bland annat Ulf Cahn, Berit Simonsson, Tomas Sandell, Roar Sörensen och Hans Weichbrodt.

Kontakt Postadress: Världen idag, Box 6420, 751 36 Uppsala Telefon: 018-430 40 00 (9–11, 14–16) Mejl: kundtjanst@varldenidag.se Hemsida: varldenidag.se

Drabbade av Guds eld Kung Josia i Bibeln var endast 16 år när han tjänst. Elden i predikantveckan 1950 kom som hörde Guds Ord läsas för sig och det fick honom ett himmelskt svar på en omvändelsepredikan att riva sönder sina kläder i gudsfruktan. Ordet av den då blott 23-årige, Algot Niklasson. Elden hade blivit levande för kungen och konsekvenspred sig snabbt ut över landet och samma sen blev att hela folket vände fenomen drabbade människor om och ingick ett nytt förbund på plats efter plats, elden drev ●●● med Gud om att följa Herrens människor ner på knä i omvänOrd och hålla Herren helig i sina Elden spred sig delse och tårar, inför en helig hjärtan. Omvändelsen till Gud Gud. snabbt ut över påverkade den personliga gudsI magasinet berättar den landet och samma relationen men fick också konkristne medieprofilen Olof Djurfenomen drabbade feldt om hur han under andesekvenser på hela samhället. människor på plats Denna brand som drabbade utgjutelsen i det som kallats Josia och i förlängningen hela Förnyelseväckelsen fick en stark efter plats. folket, behöver drabba oss som kallelsevisshet bekräftad med Guds folk i varje generation. profetord på ett möte. I detta magasin så får du läsa gripande berättelser om hur Guds Ande har väckt människor och drabbat dem med nöd för Guds församling och landet och hur han utrustat män och kvinnor för helig tjänst i kyrka och samhälle. Vi är nämligen övertygade om att det inte finns någon motsättning mellan att vara en brinnande kristen och att engagera sig i politik eller i annat samhällsengagemang. Det historiska perspektivet i magasinet sträcker sig främst från 1945 till runt 1980, för att sedan också ta upp spännande nutida exempel på väckelse och samhällsengagemang. Pastorn och väckelseledaren, Lewi Pethrus, visar genom sitt exempel på att man kan vara både väckelseledare och samhällsbyggare samtidigt. Lewi bar på nöd för den frambrytande sekulariseringen runt 1945 och den drev honom att ta en mängd olika samhälleliga initiativ. Det handlade om att ge vård för missbrukare och utslagna men även att starta dagstidning och politiskt parti – allt för att stoppa avkristningen och vara en röst för kristna värden in i samhället. Pingstprofilen Stanley Sjöberg berättar hur hans far, Tage Sjöberg, på predikantveckan i Stockholm 1950, såg ett eldhav sänka sig ner över alla deltagarna. Alla blev drabbade av Guds eld och en helighets- och tårarnas väckelse bröt ut där tusentals omvände sig till Gud och där även många blev kallade till helig

Både Stanley och Olof skulle senare ha avgörande roller i kristenheten under de decennier som följde och sätta avtryck i kyrka och samhälle. Den ena som pastor och evangelist och den andre främst som en profetisk samhällsröst, genom sin penna för tidningen Dagen. Den heliga elden brann och brinner fortfarande i dessa mäns liv, även 70 år efter att denna väckelse gick fram. Så välkommen med på en spännande historisk resa genom decennier som omvandlade Sverige och där både kyrka och samhälle påverkades på ett genomgripande sätt och med nutida exempel som Sebastian Stakset och teamet kring Hope for this nation. Vi tror att vi har saker att lära oss för framtiden av deras utmaningar och erfarenheter! Vi behöver också drabbas av Guds eld och passion för att få se en upprättelse i både kyrka och samhälle. Så låt oss ta upp stafettpinnen och springa vår sträcka, i vår tid!

Lars magnusson redaktör

VÄRLDEN IDAG NÄRBILD VÄCKELSE OCH SAMHÄLLSENGAGEMANG

Vi vill vara stjärnan som visar vägen till Julens Konung – världens frälsare Den här julen kan du vara med och tillsammans med oss visa vägen till vår generations sökande människor i Österns länder. • Mediemission International sänder kristna program på 16 satelliter över Mellanöstern och Nordafrika • Mer än 1000 program produceras varje år i våra studior. • Varje månad får våra uppföljningskontor 200 000 e-mail och telefonsamtal • Tittarsiffrorna växer snabbt, speciellt under den pågående corona-krisen. (IPSOS är en respekterad aktör när det gäller marknadsundersökningar. Enligt deras uppgifter har tittarsiffrorna växt med 76% de senaste åren.)

Tänd en stjärna i en mörk tid! När Jesus var född i Betlehem i Judeen på Kung Herodes tid, då kom vise män från Österns till Jerusalem och frågade: Var är judarnas nyfödde kung? Vi har sett hans stjärna gå upp och har kommit för att tillbe honom... Matt.2:1-2:9-10

mediemission MedieMission International

www.mediemission.se

123 45 488 22

900307-0

OBS! Beställ vårt missionsmagasin Mediemission till din hemadress. Sänd ett e-mail till info@mediemission.se eller sänd ett brev/kort till Mediemission International, SVARSPOST 20466472, Box 50, 68360 EKSHÄRAD.

När det politiska engagemanget började få uttryck i Pingströrelsen från mitten av 1940-talet var det i form av kamp mot samhällets avkristning. Foto: Pingstarkiv och forskning

Lewi Pethrus var en samhällsbyggare mitt i sekulariseringen Brytningstid. En stark nöd över samhällsutvecklingen i Sverige drev Lewi Pethrus att ta initiativ för att stoppa avkristningen. – Han var förmodligen en av de första svenska samfundsledarna som såg faran med den ökande sekulariseringen, säger Carl-Erik Sahlberg, präst, författare och docent i kyrkohistoria.

arl-Erik Sahlberg har disputerat på en avhandling om Pingströ relsen och tidningen Dagen och han var den forskare som först fick gå igenom Pethrus brevsam ling på Kaggeholms folkhögsko la, efter hans död 1974. Första gången Lewi Pethrus talade med

Stockholmsförsamlingen Filadelfias styrelse om behovet av en dagstidning, var redan 1928. – På allvar kom tidningsfrågan upp på styrelse möten 1935 och sedan dog frågan i princip aldrig, trots den tröghet och det motstånd som Pethrus mötte, säger Carl-Erik Sahlberg.

Lewi Pethrus. Foto: NTB/TT

Våren 1941 lämnade han föreståndartjänsten i Filadelfiakyrkan och flyttade till USA. Han hade fått en kallelse till den svenskättade pingst pastorn Joseph Mattsson-Bozes församling i Chicago. – Lewi Pethrus hade få nära vänner. Skulle jag välja en som han regelbundet skrev lite mer öppet ur sitt hjärta till, så var det MattssonBoze. Pethrus beskriver flytten som en flykt, främst från Sven Lidmans negativa attityd gentemot honom. Predikanten och författaren Sven Lidman var

VÄRLDEN IDAG NÄRBILD VÄCKELSE OCH SAMHÄLLSENGAGEMANG

en av dem som satte sig emot Pethrus tankar på att ge ut en dagstidning. Lidman var styrelseledamot i Filadelfiaförsamlingen och redaktör för veckotidningen Evangelii Härold, som Pethrus hade startat redan 1915. Men tiden i USA blev ingen succé. – Lewi Pethrus var ju ingen eldig pingstpredikant, utan mera en slow starter som behövde tid för att få genomslag. Han längtade tillbaka till Sverige och återkom till Filadefia på hösten samma år. Men kanske förstärkte vistelsen i USA Pethrus tro på att en rörelse kan förändra ett samhälle. – I det amerikanska samhället mötte han förmodligen en hel del kristna i ledande positioner, säger Carl-Erik Sahlberg. Året efter, 1942, gav han ut sin första samhällsorienterande bok, Idag lek – i morgon tårar, där han beskrev det svenska samhällets avkristningstendenser, ”nöjeslystnaden”, ”sedefördärvet och brottslighetens enorma tilltagande”. – Omkring 1942 släppte den gastkramning som andra världskriget skapat. 1920-talet hade varit ett sekulariserat nöjesdecennium, 1930talet hade skapat oro och rädsla och mer tillflykt till Gud, förklarar Sahlberg. – I förstamajtåget 1940, när kriget låg inpå våra knutar, hette det ”Den svenska linjen – den kristna linjen”. Men när nazisterna fick sitt första nederlag vid El Alamein hösten 1942, följt av nederlaget i Stalingrad, kom sekulariseringstendenserna från 1920-talet tillbaka med kraft. Sahlberg skriver i sin bok Om inte Herren bygger huset – Dagen 40 år om en samtalsfråga som Pethrus lämnade in till Kölingaredsveckan (nuvarande Nyhemsveckan) 1943, där han talade om att ”världen går mot upplösning” och att ”historien visar, att olika epokers slutskeden utmärks av dylika förhållanden”. 1945 startades slutligen tidningen Dagen, efter många års kamp och flera försök till samarbete med andra samfund. Bland annat pågick diskussioner om att Pingströrelsen skulle gå in i Missionsförbundets dagstidning, Svenska Morgonbladet. – Mellan 1944 och 1946 försökte Pethrus skapa en frikyrkoekumenik, men den fick inga bestående frukter, säger Carl-Erik Sahlberg. – Inom Missionsförbundet och Baptistsamfundet var man förmodligen hela tiden avundsjuka och avvaktande och inom Svenska kyrkan hade han ingen riktig ingång. Under hela sitt liv fick denne pingstledare

Lewi Pethrus vid återkomsten efter USA-resan 1941. Foto: Pingst- arkiv och forskning

bara predika i en enda domkyrka, i Kalmar. – Hans plattform var den växande pingströrelsen och där var hans position stark.

Carl-Erik Sahlberg Foto: Börje Norlén

1948 inträffade den så kallade Lidmanstriden. – Parhästen Sven Lidman for ut i ett våldsamt angrepp på Lewi Pethrus och använde en ickekristen tidning, Aftonbladet, för denna offentliga bredsida mot honom. Angreppen var ju överdrivna och rent av felaktiga, vilket Pethrus sedan bevisade genom att hänvisa till olika styrelseprotokoll i sina memoarer Den anständiga sanningen 1953. Men Pethrus hade en stor intern opinion i ryggen. Ett församlingsmöte uteslöt Lidman ur VÄCKELSE OCH SAMHÄLLSENGAGEMANG VÄRLDEN IDAG NÄRBILD

Filadelfiaförsamlingen med stor majoritet och det var pastorskollegan Allan Törnberg som ledde angreppet på Lidman. Sven Lidman togs emot i Östermalms fria församling. Han ångrade sedan sitt angrepp och det blev en försoningsmiddag mellan honom och Pethrus 1953. 1950 var den amerikanske pastorn William Freeman på besök i Filadelfiakyrkan och hade helandemöten som väckte stort uppseende. Både den profana pressen och den kristna samfundspressen var kritiska, även om de kristna tidningarna försvarade helandets verklighet. – Freemanmötena och den efterföljande debatten gav ett enormt uppsving för tidningen Dagens upplaga. Efter den svåra och såriga Lidmanstriden slöt nu Pingströrelsens folk mangrant upp kring sin rörelse och kring Pethrus. 1950-talet blev kanske hans bästa decennium, säger Carl-Erik Sahlberg. I spåren av Freemanmötena föddes en förnyelseväckelse, särskilt bland ungdomar. ”Jag vill vara med bland dem som söker mera av Gud”, sade Lewi Pethrus om den. I samband med debatten kring Freemans möten skrev den folkpartistiske riksdagsmannen

och läkaren Ragnar Huss en interpellation om ”skärpt lagstiftning i fråga om behörighet att utöva läkekonsten”. Statsrådets svar på den blev att det var uteslutet att förbjuda ”helbrägdagörelsen”, men att Freemans möten var ”anstötliga”. Flera ”frisinnade” folkpartistiska riksdagsmän höll delvis med Huss och det hela gjorde att Lewi Pethrus distanserade sig från det parti han dittills hade förordat. Han reagerade skarpt mot de folkpartistiska angreppen på Pingströrelsen och tog upp frågan på ledarplats i Dagen. Till följd av detta minskade stödet för partiet i valet 1950. Pethrus räknade själv med att Folkpartiet förlorade 50 000 röster i hela landet med anledning av debatten. ”Där började den folkpartistiska tillbakagången och där föddes egentligen tanken på det kristna partiet”, skriver Carl-Erik Sahlberg i sin bok. 1955 startade han också Kristet samhällsansvar (KSA), tillsammans med bland andra biskop Sven Danell. Syftet var att påverka de etablerade partierna att sätta upp kristna kandidater på valbara platser och på så sätt få in fler kristna ledamöter i riksdag och kommunfullmäktige. Men Lewi Pethrus blev besviken över KSA:s magra konkreta resultat, berättar Sahlberg.

Författaren Sven Lidman blev 1920 pingstvän och kom att påverka rörelsen i sin roll som förkunnare och redaktör för Evangelii Härold i mer än 25 år – från 1922 till 1948. Under hans tid som redaktör ökade tidningens upplaga med en topp på 72 500 exemplar per vecka 1945. Foto: Pingstarkiv och forskning

Lewi Pethrus tillsammans med medarbetarna på tidningen Dagen 1946. I Centrum ses Lewi Pethrus med ett tidningsexemplar i handen. Till höger om honom Allan Thörnberg, Florentius Hällzon och C G Hjelm. Till vänster bland andra Per Jacobson och K G Ottosson. Foto: Pingst- arkiv och forskning

VÄRLDEN IDAG NÄRBILD VÄCKELSE OCH SAMHÄLLSENGAGEMANG

Nu hoppades han i stället på Högern. – Han engagerade sig i Högerns kulturråd 1956, men han drog sig senare ur eftersom han menade att det hade förekommit tveksamhet om hans namn. Lewi Pethrus hade trott att kristna krafter i de politiska partierna skulle kunna stoppa samhällssekulariseringen, men nu såg han att det inte gick. Därför startade han partiet Kristen demokratisk samling (KDS) 1964. – Den utlösande frågan bakom KDS var Vilgot Sjömans filmatisering av Lars Görlings roman 491 från våren 1964, där bland annat Lena Nyman har ett fingerat samlag med en schäferhund. 1963 genomförde också Samkristna skolnämnden en lyckad, landsomfattande namninsamling för kristendomskunskapens bevarande på gymnasiet. – 2,1 miljoner namnunderskrifter var egentligen ett fantastiskt opinionsresultat. Svenska folket ville ha kristendomen kvar som skolämne. Pethrus trodde säkert att KDS skulle samla upp den opinionen, men så blev det inte, egentligen oförklarligt. Han blev nog också besviken när nya krafter drog partiet i en annan riktning än den han ville se. Carl-Erik Sahlberg anser att även Dagens betydelse för att vända samhällsutvecklingen var begränsad, att ”sekulariseringsgoliat” verkade för stor.

Lewi Pethrus talar vid kampanjmöte mot ”smutslitteraturen” i mitten av 1950-talet. Under 1950-talet engagerade sig Pingströrelsen i kampen mot vad man uppfattade som förråande inslag i kulturlivet. Foto: Pingst- arkiv och forskning

1959 startade Pethrus LP-stiftelsen, med hjälp av pingstfolkets gåvor i samband med hans 75-årsdag. Han hade alltid haft ett engagemang för människor i nöd. Det första han startade när han kom till Stockholm 1911 var en räddningsmission bland alkoholister och hemlösa. – Folk i det hyreshus där han bodde, klagade över ”lufsiga” och ”luffare” som med loppor på kläder och kroppar sökte sig till honom. Under depressionen i början av 1930-talet ringlade en lång kö av hungriga och arbetslösa till Filadel fiaförsamlingens soppkök.

Kristen demokratisk samling bildades 1964. Företrädarna ville skapa ett kraftfullt vapen mot samhällets avkristning. I anslutning till partiets riksting 1965 genomfördes en demonstration på Hovrättstorget i Jönköping. Foto: Pingst- arkiv och forskning

Ett av Lewi Pethrus absolut starkaste personlighetsdrag var hans mod, menar Carl-Erik Sahlberg. – Han tycks inte ha varit rädd för någon eller någonting. Han bars av ett inre patos som inget kunde tysta, även om det säkert hade varit bekvämare för honom att hålla en lägre profil. Med sig i kulturkampen hade han erfarenheten VÄCKELSE OCH SAMHÄLLSENGAGEMANG VÄRLDEN IDAG NÄRBILD

Fakta. Tidslinje Lewi Pethrus ●● 1911 – startade en räddningsmission för alkoholister och hemlösa ●● 1915 – startade veckotidningen Evangelii Härold ●● 1942 – gav ut boken Idag lek – Imorgon tårar ●● 1943 – startade Kaggeholms folkhögskola ●● 1945 – startade dagstidningen Dagen ●● 1948 – Lidmanstriden ●● 1952 – startade Spar- och kreditkassan (Samspar) ●● 1954 – startade Ibra radio ●● 1955 – startade Kristet samhällsansvar (KSA) ●● 1959 – startade LP-stiftelsen ●● 1964 – startade partiet Kristen demokratisk samling (KDS)

Lewi Pethrus och Sverre Larsson Foto: Pingst- arkiv och forskning

av att ha byggt upp Sveriges största frikyrkorörelse från en enkel källarförsamling på Upplandsgatan i Stockholm, säger han. Pethrus hade sett sina förslag till projekt lyckas. Evangelii Härold, bibelskolan, yttre missionen, Filadelfiakyrkan, Kaggeholms folkhögskola,

Dagen, ”Pingstbanken” och Ibra radio. – Han hade haft trons nådegåva emot inre och yttre motstånd. Det fanns alltså en djärv tro också när han mötte avkristningen av Sverige. Hade han lyckats i sin egen folkrörelse så kanske det kunde lyckas i svenska folket. Till föreståndare för LP-stiftelsen handplockade han den före detta missbrukaren Erik Edin. – Det blev ett lyckokast. Han handplockade även fiskhandlaren Sverre Larsson till ledningen för Dagen och Kongomissionären Olof Djurfeldt till huvudredaktör för tidningen. Det här gör att 1960- och 70-talen blir stora decennier i pingströrelsens historia och Lewi Pethrus kunde sluta sitt liv med Vasaorden på sitt kavajuppslag, en belöning från det samhälle vars nedbrytande krafter han försökt stävja, säger Carl-Erik Sahlberg.

●●● Den utlösande frågan bakom KDS var Vilgot Sjömans filmatisering av Lars Görlings roman 491 från våren 1964.

Ingrid Byström

VÄRLDEN IDAG NÄRBILD VÄCKELSE OCH SAMHÄLLSENGAGEMANG

Historia. Samhällsutvecklingen under 1940- och 1950-talen

Torbjörn Aronson: Sverige gick från

ndra världskriget 1939– 45 medförde i Sverige en stark uppslutning kring kristen tro och kyrka. Den 23 november 1941 enades riksdagen och kyrkomötet i en gemensam deklaration med rubriken: Den svenska linjen är den kristna linjen. Men efter krigets slut gick ateistiska krafter till offensiv inom socialdemokratin och i offentligheten. Det blev början till en politiskt initierad sekularisering. Andra världskriget innebar för Sveriges del både neutralitetsvärn och också ett tyskt inflytande över den svenska produktionen av järnmalm och tyska truppförflyttningar över svenskt territorium 1940–43. Allt detta skedde med det svenska politiska etablissemangets goda medverkan och fick epitetet ”eftergiftspolitiken”. Sverige undgick krig och ockupation men fick betala ett högt pris. Det fanns flera sanningssägare, vilka tog avstånd från den svenska undfallenheten mot nazismen, bland annat akademikerna Herbert Tingsten (1896–1973), Ingemar Hedenius (1908–1982), Gunnar Myrdal (1898–1997) och ledarskribenterna Torgny Segerstedt (1876– 1945) och Ture Nerman (1886–1969). Tingsten gick till attack mot en av de främsta offentliga företrädarna för att Sverige skulle ställa sig på Tysklands sida, nämligen professorn i litteraturhistoria, Fredrik Böök. Tingsten, Hedenius, Segerstedt och Nerman var ateister eller agnostiker. Tingsten var professor i statsvetenskap (1935–46) medan Hedenius blev professor i praktisk filosofi några år senare (1947). Segerstedt dog i samband med att kriget tog slut. Tingsten, Hedenius och Nerman blev alla efter kriget inflytelserika opinionsbildare. Tingsten och Hedenius stod nära Folkpar-

Dagens Nyheters chefredaktör, Herbert Tingsten. Foto: Pressens Bild/TT tiet, det vill säga Liberalernas föregångare. De framstod som personer med integritet, vilka inte kompromissat med eftergiftspolitiken, och fick nu stort utrymme att påverka den offentliga debatten. Någon offentlig uppgörelse med eftergiftspolitiken skedde aldrig och samma parti behöll regeringsmakten som varit det dominerande under krigsåren, det vill säga Socialdemokraterna. VÄCKELSE OCH SAMHÄLLSENGAGEMANG VÄRLDEN IDAG NÄRBILD

kristen linje till ateistisk offensiv

mot kommunismen. I den offentliga debatt som tog form i slutet av 1940-talet och under 1950-talet var USA något bra. Sverige svängde från att ha varit en tysk kulturell provins till att bli en amerikansk. Ingemar Hedenius, professor i praktisk filosofi i Uppsala. Foto: Pressens Bild/TT

Alva och Gunnar Myrdal 1940. Foto: SvD / TT Men den internationella och kulturella orienteringen förändrades drastiskt, från tysk till angloamerikansk. Tingsten blev chefredaktör för landets största tidning, Dagens Nyheter. Han, liksom Hedenius och Nerman, ville att Sverige skulle vända sig västerut mot USA och den engelsktalande världen. USA hade vunnit kriget, var världens största ekonomi och demokrati och skyddsmakten

Det skapade goda möjligheter för väckelserörelserna, som ju ända sedan emigrationens dagar hade goda kontakter västerut. Men samtidigt fick ateistiska och kristendomsfientliga företrädare ett allt större utrymme i både politik och kultur. Tingsten och Hedenius blev portalgestalter för detta och påverkade både akademi, politik och den offentliga opinionen. Hedenius skrev 1948 boken Tro och vetande, där biskopar och kristna företrädare gisslades eftersom den kristna tron ytterst sett byggde på uppenbarelse och övergick förnuftet. Eftersom den kristna tron enligt Hedenius inte var rationell kunde den inte kommuniceras till icke-troende och därför borde teologi bannlysas från universiteten och Svenska kyrkan avvecklas som statskyrka.

●●● Hedenius skrev 1948 boken Tro och vetande, där biskopar och kristna företrädare gisslades eftersom den kristna tron ytterst sett byggde på uppenbarelse och övergick förnuftet.

Tingsten krävde att skolan skulle avkristnas. Inom socialdemokratin kom en ny generation politiker och opinionsbildare som representerade liknande idéer, bland andra Stellan Arvidson (1902–97), Gunnar Myrdal och hans hustru Alva (1902–86). Arvidson var uttalad ateist. Makarna Myrdal var USA-orienterade och blev ledande företrädare för FN-organ. De blev spjutspetsar för en socialdemokratisk idéutveckling och politik som skulle förändra den svenska skolan och familjepolitiken. När nya väckelser uppstod i den svenska frikyrkligheten under 1950och 1960-talen, skedde det i en offentlighet som var mycket USAvänlig men kristendomsfientlig.

Torbjörn Aronson

VÄRLDEN IDAG NÄRBILD VÄCKELSE OCH SAMHÄLLSENGAGEMANG

Förnyelseväckelsen – en väckelse född i tårar och förkrosselse Eld. Folk föll till marken, många grät och i kyrkan började människor att be varandra om förlåtelse. Nedslaget av ”Guds eld” på Pingströrelsens predikantvecka 1950 kom att bli starten på ett väckelseskeende som berörde Sverige 1950-1952.

n tid innan det starka genom brottet på predikantveckan hade pastor Ragnar Ljungqvist och ett team i pingstförsamlingen i Karl skoga genomfört en 40 dagars period av bön och fasta. – De gick ner i vikt så att kläderna blev allt för stora, men de var djupt gripna av Gud och de ropade och bad om väckelse, berättar Stan ley Sjöberg, känd svensk pingstförkunnare som själv var i tonåren vid den aktuella tiden. Han berättar att en av deltagarna i bön- och fasteperioden i Karlskoga var en ung förkun nare vid namn Algot Niklasson, 23 år, från Rörö i Göteborgs skärgård. Niklasson var sedan en av talarna vid den dramatiska predikantveckan i Filadelfiakyrkan i Stockholm som hölls i december samma år.

En förmiddag predikade han ett djupt och rann sakande väckelsebudskap om förkrosselse och om renhjärtenhet. Enligt Stanley Sjöberg kom en stark atmosfär av Guds närvaro i lokalen. – Då såg några pastorer samtidigt hur eld likt ett eldhav föll från himlen och fördelade sig över den fullsatta kyrkan, säger Sjöberg och berättar att hans egen far, Tage Sjöberg, fanns bland dem som såg synen. Han berättar att hans far ropade ut högt: ”Jag ser elden falla”. – Alla drabbades ögonblickligen, varenda en,

förklarar Stanley Sjöberg och beskriver det som hände i kyrkan. – Många föll till golvet och man sökte upp pastorskollegor och bad om förlåtelse för oför rätter och bekände synder för varandra. En efter en steg fram och bekände öppet hur man talat illa om varandra, det var tårar och förkros selse då man bad om förlåtelse och man för nyades i gemenskap. Att Gud använt unge Algot Niklasson som ett redskap var uppenbart för alla och Filadelfias starke pastor, Lewi Pethrus, sade om Algot i konferensen: ”Nu har vi fått uppleva en ny Jesaja-gestalt”. Händelsen i predikantveckan blev startpunkt och tändande gnista för ett nytt skeende över hela landet där människor kom att uppleva lik nande ting. Det blev en period med mycket tid för bön, förklarar Stanley Sjöberg. Han var själv vid denna tid på väg att bli 15 år och umgicks med barn till ledande personer inom Östermalms fria församling, en annan pingstförsamling i Stockholm, där pappa Tage ingick i ledarteamet. Men Stanley och de andra ungdomarna var måttligt intresserade av Andens verk. – Vi hade tappat tron på föräldrageneratio nens kristendom och gick hellre på bio än till kyrkan, berättar Stanley. Men en söndag i januari 1951 föreslog någon av de unga att man kanske ändå skulle pröva att be tillsammans. Stanley Sjöberg berättar hur de plötsligt upplevde en atmosfär av helighet. – Vi bekände vår synd och inom några ögon blick blev vi alla döpta i den helige Ande och började tala i tungor. Ingen pastor var där utan bara vi tonårsungdomar. Samtidigt hände något liknande bland ung

Tage Sjöberg 19011966. Foto: Pingst- arkiv och forskning

VÄCKELSE OCH SAMHÄLLSENGAGEMANG VÄRLDEN IDAG NÄRBILD

Filadelfia i Stockholm och Södermalms fria församling höll gemensamma möten i mars 1951. Från vänster Gunvor och Algot Niklasson, Georg Johansson, Allan Törnberg, Åke Stenström, Abner Dahl, Johannes Waern och Oscar Mellblom. Foto: Pingst- arkiv och forskning

domarna i Filadelfiakyrkan. Där var Stanleys bror Kjell och hans syster Anne-Marie medlemmar och Stanley berättar hur det andliga nedslaget även där fick tydliga konsekvenser. – Ungdomarna möttes sedan två timmar varje eftermiddag i ett hem där allt kom att handla om förkrosselse och att söka Gud i bön. Gruppen av ungdomar prioriterade också att vara med på bönenätter i stort sett varje lördag fram till söndagsmorgonen, för att sedan vara med i gudstjänsten på förmiddagen. I denna böneatmosfär var det många som, likt Stanley, upplevde Guds kallelse att ”gå ut på fältet”. Han berättar att hans far, runt 1948, insjuknade och låg för döden med cancer i lunga och njure. – Gud talade då till min far och sade att han skulle få 15 år till i tjänst, att Gud skulle sända honom ut över världen att predika. Han blev helad och tjänade Gud i många länder innan

han gick bort 1966, 15 år senare. – Att se min far bli mirakulöst helad förvandlade min tro, tillägger Stanley. Det andliga väckelseskeendet i början av 1950talet har kommit att kallas Förnyelseväckelsen. Ett viktigt redskap i detta skeende var Algot Niklasson. – Algot var en person med egen integritet, en verklig profetgestalt. Det var oerhört starkt att höra honom predika, säger Stanley Sjöberg. För Pingströrelsen var detta en expansiv och framgångsrik tid. – Min minnesbild är att kyrkorna var fyllda och man trängdes i bänkarna, många kom till frälsning. Pingströrelsens församlingar växte med fem tusen nya medlemmar på kort tid 1951. – Jag tror det kan ske igen som svar på bön, avslutar Stanley Sjöberg. Lars Magnusson

●●● Då såg några pastorer samtidigt hur eld likt ett eldhav föll från himlen och fördelade sig över den fullsatta kyrkan. Stanley Sjöberg

VÄRLDEN IDAG NÄRBILD VÄCKELSE OCH SAMHÄLLSENGAGEMANG

Historia. 1950–52

Torbjörn Aronson: Förnyelseväckels

nder 1950-talets första år uppstod spontant ett väckelseskeende i Pingströrelsen som brukar kallas ”Förnyelseväckelsen”. Den ledde till att många människor kom till tro, lät döpa sig, blev helade och fann vägen till försoning och förlåtelse. Väckelseskeende avstannade efter att en del nya konflikter uppkommit. Men arvet från ”förnyelseväckelsen” levde vidare på olika sätt under 1950- och 1960-talen. Förnyelseväckelsen påverkades av de nya rörelser som uppstått bland nordamerikanska pingstvänner i slutet av 1940-talet: helande- och Latter Rain-väckelserna. De introducerades i Sverige 1950–51, samtidigt som Förnyelseväckelsen började. Lewi Pethrus reste 1949 över till USA och träffade där predikanter i helande- och Latter Rain-väckelserna och knöt kontakter. Följden blev att Sverigebesök planerades under 1950 av William Freeman och William Branham. Pethrus for hem inspirerad och positiv till väckelsen i dess båda förgreningar. William Freeman besökte Stockholm 29/1–12/2 1950, då stora evangelisationsmöten med förbön för sjuka anordnades. De väckte en betydande uppmärksamhet och stort motstånd. Radiodebatter anordnades, socialdemokratiska och folkpartistiska riksdagsmän föreslog att man i lag skulle förbjuda förbön för sjuka, och församlingsledningen i Filadelfia åtalades för att inte ha sökt tillstånd (!) för mötena. Möteskampanjen gick under temat ”Troslivets fördjupande” och innebar att två möten per vardag anordnades och tre på söndagarna, vilka alltså samlade tusentals människor från hela landet. Tidningen Dagen gick den 13 februari ut i 134 000 exemplar. Den mediala kontroversen var en av förutsättningarna för den väckelse som följde under 1950-52.

William Freeman ber för en flicka i samband med möte i Filadelfia Stockholm 1950. Foto: Pingst- arkiv och forskning

Pingsthelgen 1950 var det så dags för en ny konferens i Stockholm, nu med William Branham och ett team bestående av Jack Moore, Gordon Lindsay och Ern Baxter. Branham med team hade tidigare besökt Helsingfors, Oslo, Göteborg, Örebro, Jönköping och Örnsköldsvik. Även dessa möten gavs stor publicitet och Filadelfiakyrkan fylldes åter flera gånger till sista plats. Precis som under Freemanmötena var temat tro och helande. Angående William Freemans besök skriver Lewi Pethrus (1955) att detta enligt hans uppfattning var ”upptakten till en ny epok i pingstväckelsens historia”. Så blev också fallet. ”Förnyelseväckelsen” följde nämligen strax därefter.

Algot Niklassons bok Väckelsen är här.

Den förkunnartrio som skulle komma att stå i centrum för ”Förnyelseväckelsen” var den 23-årige evangelisten Algot Niklasson (1927– 2013) och församlingspastorn Georg Johansson (1918–95), båda verksamma i den finlandssvenska Filadelfiaförsamlingen i Helsingfors, VÄCKELSE OCH SAMHÄLLSENGAGEMANG VÄRLDEN IDAG NÄRBILD

en – andligt genombrott i Sverige

och pastorn i pingstförsamlingen i Karlskoga, Ragnar Ljungquist. Branham besökte Filadelfiaförsamlingen i Helsingfors under april 1950, det vill säga strax före evangelisationskampanjen i Stockholm, och gjorde starkt intryck på Niklasson och Johansson. Ragnar Ljungquist hade sedan 1931 varit pastor och föreståndare för olika pingstförsamlingar i Mellansverige, och under 1940talet i Karlskoga. Ljungquist träffade Niklasson på Hönö sommaren 1950 och fick ett löfte om dennes medverkan i de tältmöten som skulle anordnas i Bofors och Karlskoga på sensommaren. Tältkampanjen förbereddes i fasta och bön under två veckor, då ordinarie gudstjänster inställdes. När Niklasson kom till Bofors den 25 augusti 1950 bröt väckelsen ut. Klassisk syndanöd spred sig i församlingen och dess omgivande nätverk och därefter ut i samhället. Spontana syndabekännelser och initiativ för att klara upp familjetvister och andra misshälligheter förekom bland dem som berördes. Ragnar Ljungquist berättar: ”Vi började gråta, när Herren kom nära. Vad vi grät i dessa möten! För min del har jag inte så lätt för att gråta, men nu flödade tårarna ymnigt. En dag ringde en handelsresande, en broder från Smyrnaförsamlingen, Göteborg. Vad är det, Ragnar, frågade han. Jag går på gatorna och gråter. Det är Anden som är å färde i vår stad, svarade jag.” Tårar, förkrosselse och många omvändelser som väckelsens kännetecken omvittnas från många andra håll. Väckelsen fortsatte att bryta fram under hösten 1950. Om det centrala i väckelsens förkunnelse vittnar Ljungquists När eld kommer lös (1950) och Niklassons Väckelsen är här (1951). Syndabekännelsen förenades även med förkunnelse om enheten i Kristi kropp. Pingströrelsens pastorskonferens, ”Predikantveckan” i Stockholm i december 1950 blev

väckelsens höjdpunkt. Ljungquist blev förste ordförande i konferenspresidiet och Niklasson predikade vid onsdagkvällens väckelsemöte. Under förmiddagen den 8 december fick en av de församlade pastorerna, Birger Claesson från Kumla, en syn där han såg ett eldklot komma ner över den församlade predikantkåren och fördela sig över dem i form av eldslågor. Torsdagen blev bön-, bot- och fastedag. Många predikanter bekände synder för varandra och försonades; atmosfären rensades från gamla motsättningar. Lewi Pethrus gav helhjärtat väckelsen sin sanktion och jämförde den med väckelsen i Wales 1904–05, vilken ju också haft en ung förkunnare i skeendets centrum. I anslutning till bland annat ett anförande Pethrus höll under konferensen om ”nya och gamla verktyg”, skrev han boken Verklig väckelse, vilken utkom 1951. I boken betonades både det överraskande momentet i väckelse men också vikten av att inte ställa undervisning och samhällsengagemang i motsättning till väckelse. Deltagarna i predikantveckan reste sedan hem till sina församlingar och spred väckelsen vidare. Väckelsen fick nytt bränsle av en ny syn som Birger Claesson i Kumla fick samma sommar. Synen innehöll en detaljerad beskrivning av ett militärt skeende.

●●● ...socialdemo kratiska och folkpartistiska riksdagsmän föreslog att man i lag skulle förbjuda förbön för sjuka, och församlings ledningen i Filadelfia åtalades för att inte ha sökt tillstånd(!) för mötena.

Under titeln Dom över Sverige (1951) kom Claessons vision ut i bokform. Den såldes i 14 upplagor och 130 000 exemplar och utlöste stor böneaktivitet över hela landet. Själva väckelseskeendet ebbade så småningom ut under 1952. Men åren 1950–52 var otvivelaktigt år av genuin väckelse med många omvändelser och förnyelse av församlingsliv. Pingströrelsen ökade 1950–52 med cirka 5 300 (från 82 700 till 88 052) medlemmar. Torbjörn Aronson

VÄRLDEN IDAG NÄRBILD VÄCKELSE OCH SAMHÄLLSENGAGEMANG

Svenskamerikan tog helandeväckelsen Helande. Med stora rubriker skrev svensk press när förkunnare från den amerikanska helandeväckelsen började besöka Sverige. Bakom dessa besök låg Västkust-sonen Joseph Mattsson-Boze som kom att spela en avgörande betydelse för förbindelserna mellan svensk och amerikansk pingströrelse under efterkrigstiden. Född 1905 på Marstrand och frälst i Göteborg 1922, blev han tidigt en av de ledande predikanterna inom pingströrelsen på västkusten. Han blev medlem i Smyrnaförsamlingen i Göteborg och kom att arbeta som pastor under ledning av huvudpastorn Ivar Claesson. 1933 kallades han som pastor till Philadelphia Church i Chicago, som var en av de ledande svensk-amerikanska pingstkyrkorna på den tiden. Där arbetade han från 1933 fram till 1958, förutom ett avbrott som pastor i New York

Välfärdsparadoxen - om välfärdssystemet

några år på 40-talet. Lewi Pethrus beskrev Mattsson och församlingen i Chicago i sin Amerikaskildring från 1936. Under sin korta period i USA 1941, då Pethrus började som pastor i Chicago men sedan valde att återvända till Sverige, blev de nära vänner. 1945 besökte Mattsson Sverige efter tio års frånvaro och blev en populär predikant som regelbundet återkom för längre predikoturer under åren. Med sin optimistiska och trosstärkande förkunnelse vann han många svenskars hjärtan. Under perioden 1948–1960 utgavs fem av hans böcker på förlaget Filadelfia i Stockholm. Mattsson, som beskrivit 1940-talet som en andlig nedgångstid för pingströrelsen både i USA och Europa, blev märkbart påverkad av den så kallade Latter Rain-väckelsen som uppstod i Kanada 1947. Han blev också nära vän med den kände förkunnaren William Branham och blev en del av den så kallade helandeväckelsen som pågick samtidigt. Församlingen i

Joseph Mattsson-Boze. Foto: Privat

VÄLFÄRDSPARADOXEN ”Välfärdsparadoxen” är skriven i frustration över hur tokigt det blir trots att lagar, regler och samhället i stort menar så väl! Människorna kommer i kläm alltför ofta.

TOM ELIASSON AB Bergströms Kunskapsföretag

Det svenska välfärdssystemet ger mer lidande än folk i allmänhet tror. Boken ger förslag på hur vi kan förstå denna diskrepans och hur vi kan undvika de negativa effekterna av välfärdssystemet. Beställs hos www.gml.se/bocker, www.adlibris.se eller www.bokus.se

Tom Eliasson

Utbildningar på deltid (fre–lör) i Göteborg, Malmö eller Stockholm KBT steg 1, Grundläggande psykoterapi, motsv 45 hpn ATU, A-terapeut, motsv 120 hpn Läs mer på vår hemsida. I covid-19-tider använder vi Zoom.

www.bergstroms.org | info@bergstroms.org | 08-642 42 88 | 0705-53 84 35 16

VÄCKELSE OCH SAMHÄLLSENGAGEMANG VÄRLDEN IDAG NÄRBILD

till Sverige Chicago blev ett centrum för väckelsen, vilket gjorde att de växte under dessa år. 1949 kom Mattsson till Sverige och berättade entusiastiskt vad som hände i USA. Lewi Pethrus blev också positiv till väckelsen, vilket ledde till ett antal predikantbesök från USA i Sverige. Den förste som kom var William Freeman, som besökte Sverige 1950 med Mattsson som tolk. Mötena blev mycket uppmärksammade, människor vittnade om helande och debatten i svensk press var stor kring helandefrågan. Mattsson skrev boken Tro som förflyttar berg, som innehåller trosförkunnelse och undervisning om andliga nådegåvor, samt skildrar väckelsen i Nordamerika. Under perioden 1945 och framåt kan man följa Mattssons och Pethrus täta brevkontakt bland annat rörande just amerikanska predikanters besök i Sverige. Mattsson spelade också en stor roll i att rädda tidningen Dagen från konkurs. Under 1968 tillbringade han tio månader i Sverige och

Kathryn Kuhlman predikar i Rosenlundshallen Jönköping med Joseph Mattsson-Boze som tolk. Foto: Pingst- arkiv och forskning reste då runt i församlingar för att samla in pengar och skaffa prenumeranter till tidningen. När Pethrus 1969 bjöd in Kathryn Kuhlman, medverkade Mattsson i mötet som hennes tolk. För övrigt var Mattsson en av dem som gav förslag på böcker som skulle ingå i den Kristna bokringen på 1970-talet. Nils Malmström

●●● Mattsson spelade en stor roll i att rädda tidningen Dagen från konkurs.

24 personer i timmen ...FÅR BESKEDET INGEN BORDE FÅ, OM EN SJUKDOM SOM INGEN SKULLE BEHÖVA HA.

FRÅN DÖDSDOM TILL INFEKTIONSSJUKDOM

Lepra, förr sa man spetälska, har orsakat skräck och förakt i tusentals år. I dag vet vi att lepra orsakas av bakte rier. Sedan 1980talet finns effektiv antibiotikamedicin mot lepra, så kam pen mot lepra är en kamp vi kan vinna. Medicin finns – det som saknas är resurser till vård och kunskap om lepra.

VI BOTAR, VÅRDAR OCH GER HOPP

De 24 personer i timmen som får lepra behöver vår hjälp. Nu. Var tionde som drabbas är ett barn. Därför botar vi och ger vård. Vi utbildar om sjukdomen så att färre isoleras och diskrimineras och istället kan gå tillbaka till gemenskapen i familj, skola eller arbete.

BOTA EN PERSON IDAG

Lepra kan besegras. Att behandla, vårda och hjälpa en person brukar ta ungefär ett år. Följ en person från diagnos till hälsa och ge hopp och framtid till en medmänniska som inte har någonting. Ge 220 kr för en månads hjälp eller bli månadsgivare. Varför inte ge 2640 kr för en behandling på ett år!

SWISHA DIN GÅVA TILL 9003930. Märk: 24 i timmen ELLER ANVÄND BANKGIRO: 900-3930 LEPRAMISSIONEN SVERIGE | Tel: 019 583790 | www.lepramissionen.se | info@lepramissionen.se 17

VÄRLDEN IDAG NÄRBILD VÄCKELSE OCH SAMHÄLLSENGAGEMANG

Maranata gav svensk kristenhet en trosinjektion Stormvind. Hösten 1960 började Örebro fria församling, med Arne Imsen och Donald Bergagård i spetsen, hålla offentliga möten. Det var den officiella starten för Maranata i Sverige. 60 år senare ser Donald med tacksamhet tillbaka på sina år i den frambrytande Maranataväckelsen.

aranatas intåg i vårt land på 60-talet, tog sin början 1959. Donald Bergagård, som då var evangelist i pingstförsamlingen i Örebro, åkte med några vänner till Norge. De hade hört talas om okonventionella möten, som kallades Maran Ata. I centrum för den nya rörelsen stod Aage Samuelsen, kontroversiell och färgstark förkunnare, musiker och sångförfattare. Mycket folk samla-

Sångare under ledning av Agne Bark. Foto: Privat

●●● När inte någon kyrka upplät för dop så hyrde vi bad huset. Det var en expansiv tid, då många kom till tro, säger Bergagård.

des och rörelsen spred sig i landet. – Aage Samuelsens möten inspirerade mig. Som pingstevangelist närde jag en förhoppning att denna förnyelse skulle tas emot i pingstförsamlingarna, men så blev det tyvärr inte, konstaterar Donald Bergagård. Hemma i Örebro frågade han ledningen i pingstförsamlingen om han kunde få spela upp en inspelning med vittnesbörd och sång från sitt besök i Norge. – De lyssnade och var först mycket positiva, men när det kom fram vilket sammanhang det var fråga om, blev de genast mer tveksamma. De befarade nog att det skulle kunna vålla splittring i Pingstväckelsen. När jag inte fick gensvar för det jag trodde på, slutade jag våren 1960 som evangelist i pingstförsamlingen, förklarar Bergagård. Inget kunde sedan hejda denna rörelse utan den bröt in som en stormvind över vårt land och blev både älskad och omdiskuterad. Örebro fria församling blev snart centrum för väckelsen. Där samarbetade Bergagård med Arne Imsen, som snart blev föreståndare för Maranataförsamlingen i Stockholm, och rörelsens främste talesperson. 1961 flyttade Bergagård till Jönköping där han blev föreståndare för Jönköpings fria församling. Det var där som ”Maranata” blev en samlande beteckning för rörelsen, som nu spred sig över landet. – Vi var unga och hänförda och kände vind i seglen. Snart var vi i gång med möten i Folkets hus i Jönköping och som första församling i Sverige annonserade vi mötena under rubriken Maranata! När inte någon kyrka upplät för dop så hyrde vi badhuset. Det var en expansiv tid, då många kom till tro, säger Bergagård. VÄCKELSE OCH SAMHÄLLSENGAGEMANG VÄRLDEN IDAG NÄRBILD

Skivomslag

Donald Bergagård Foto: Privat

Marana tha är ett arameiskt bönerop (vår Herre, kom!), som står oöversatt i våra biblar (1 Kor. 16:22). I Sverige blev Maranata en identitetsmarkör för den nya rörelsen. De närmaste åren på 60-talet hade rörelsen fått spridning över hela landet. – Det var med stor glädje och inspiration vi gång på gång sjöng enkla körer som Väckelsen är här; Jag är så glad att Jesus frälste mig och många andra. Tron kommer av predikan och här var det en inspirerande förkunnelse, med frihet och glädje, säger Donald. Folk samlades i skaror och tilltalades av de fria mötesformerna. Det var lätt att spontant sjunga med i de trallvänliga sångerna till dragspel, gitarrer, rytminstrument och handklappning. Förkunnelsen var ofta drastisk och rak på sak. Många blev frälsta och döpta. Elinstrument var då inte riktigt accepterade i

frikyrkan, men i Maranata fick de fritt spelrum. Duon Curt & Roland, med efternamnen Petersén och Lundgren, banade väg för en poppigare musikstil; med sin moderna framtoning nådde de många, speciellt yngre, och banade väg för en ny musikstil. Maranata nådde sin kulmen 1966, sedan hämmades tillväxten av att det uppstod slitningar mellan de mest framträdande ledarna. Rörelsen splittrades i olika fraktioner, många lämnade de fria sammanhangen och gick in i andra församlingar. – Trots detta, står det helt klart att Maranata innebar en injektion av förnyelse och framåtanda, som blev till välsignelse för kristenheten i Sverige, konstaterar Donald Bergagård till sist.

●●● Tron kommer av predikan och här var det en inspirerande förkunnelse.

Börje Norlén

VÄRLDEN IDAG NÄRBILD VÄCKELSE OCH SAMHÄLLSENGAGEMANG

Så föddes KDS – ett kristet parti Politik. Lewi Pethrus kände vånda för Sveriges framtid då ledande opinionsbildare arbetade uttalat på att trycka tillbaka kristen tro och kristna värderingar i samhälle och familj. Lewi Pethrus ställde frågan till Birger Ekstedt: ”Har du samvete att låta det här fortsätta, utan att vi gör något?” Det blev starten på KDS.

inledningen av valåret 1964 gick Lewi Pethrus i vånda inför Sveriges framtid. Ledande opinionsbildare arbetade uttalat på att trycka tillbaka kristen tro och kristna värderingar i samhälle och familj. Den 24 januari tog Lewi Pethrus bladet från munnen. I en ledare i Dagen ställde han öppet frågan om det nu inte var tid för ett kristet politiskt parti. Efter det var stenen satt i rullning. En kommitté sattes samman för att se över möjligheten att starta ett kristet parti. I mitten av mars 1964 tog Lewi Pethrus en sista förberedande lunch med Birger Ekstedt, och ställde honom inför frågan: ”Har du samvete att låta det här gå, utan att vi gör något?” Den senare ledaren för partiet, Alf Svensson, berättar om Ekstedts roll för att partiet skulle kunna bildas: – Lewi Pethrus sade att Birger Ekstedt måste vara partiledare. Annars går det inte. Och det var en god insikt, han såg att Birger var en politisk begåvning. Några dagar senare stod Pethrus i en fullsatt skolaula i Leksand och ställde frågan hur

många som var beredda att gå med i ett kristet parti, varpå en skog av händer lyftes. Ett antal åhörare gjorde där och då slag i saken och bildade en första lokalavdelning i det parti som ännu inte ens existerade. Därefter gick utvecklingen mycket fort. Dagen därpå samlades arbetsgruppen i Stadsmissionens lokaler vid Stortorget i Stockholm, och bildade formellt partiet Kristen demokratisk samling. Birger Ekstedt utsågs till partiledare, med Lewi Pethrus steget strax därbakom som vice partiledare och sedermera också hedersordförande. Därefter gav sig det nya partiets ledning ut i landet för att sprida budskapet. I en packad Brahesalen i Jönköping samlades 700 personer för att höra Lewi Pethrus tala om visionen med KDS. Den blivande partiledaren, Alf Svensson, minns dagen väl: – Det var min gamla gymnasieskola och mina föräldrar och jag åkte dit. Pappa var en stor beundrare av Lewi Pethrus. Han var en oerhört dynamisk folkledare och en skicklig folktalare. Alf minns hur Pethrus efteråt kom ner och hälsade på hans far, som han kände sedan tidigare. Alf skrev in sig i partiet, men hade ännu inte tänkt tanken att bli politiker. Men den halvt år långa spurten inför valet sög upp unge Alf, och många andra. Under 1964 skrevs 14  500 medlemmar in i KDS. – Tron på ett kristet parti spreds som en löpeld och mängder av människor anmälde sig. Där vi drog fram var aulorna fyllda. Fast det var en sak att dra folk till möteslokalerna och en annan att locka väljare.

När KDS bildades 1964 blev Birger Ekstedt partiordförande, Lewi Pethrus vice ordförande. Bilden visar ett valmöte vid Odenplan i Stockholm. Foto: Kristdemokraternas arkiv

●●● Lewi Pethrus sade att Birger Ekstedt måste vara parti ledare. Annars går det inte. Och det var en god insikt. Alf Svensson

VÄCKELSE OCH SAMHÄLLSENGAGEMANG VÄRLDEN IDAG NÄRBILD

Alf Svensson, partiledare för KDS poströstar i valet 1973. Foto: TT I valet 1964 fick det nya partiet 1,8 procent av rösterna. Det var sämre än man hoppats, men visionen var född, och tillsammans kunde

Ekstedt och Pethrus och många frivilliga medarbetare bygga upp ett alltmer fungerande parti. Den stora valframgången lät dock vänta på sig, men Alf Svensson och de andra medarbetarna höll ut i motvinden. 1991 kom det stora lyftet. För första gången kom KDS över 4 procent och tog sig in i riksdagen. Sedan dess har partiet varit ett stadigt riksdagsparti, och dessutom suttit i regeringsställning i 11 av 29 år. När den 80-årige Lewi Pethrus stod där i skolaulan i Leksand 1964 och talade för grundandet av ett parti på kristen grund fällde han bland annat de sedermera klassiska orden: ”Nu tror jag inte vi kan stoppa det här.” Pastor Pethrus skulle få rätt – även här.

●●● Birger Ekstedt utsågs till partiledare, med Lewi Pethrus steget strax därbakom som vice partiledare och sedermera också hedersordförande.

Per Ewert

VÄRLDEN IDAG NÄRBILD VÄCKELSE OCH SAMHÄLLSENGAGEMANG

Visste du att ... …. KD (eller KDS som partiet då hette) 1975 köpte en liten lokal tidning i Blekinge, Karlshamns Allehanda med knappt 5 000 prenumeranter? Bakgrunden var den kompakta medietystnad som det då drygt tioåriga partiet hamnat i. Man behövde få en pressröst som kunde uppmärksammas och när den lilla familjeägda tidningen blev till salu klippte partiet till. KDS var det första rikstäckande partiet som bildades i Sverige på många decennier. Partiet fick snabbt platser i många kommuner och åtminstone ett par landsting. En riksorganisation byggdes upp, helt utan statligt stöd. Ett ungdomsförbund likaså. Det borde, objektivt sett, ha ett stort nyhetsvärde. Men tystnaden lade sig över partiet. I den mån det uppmärksammades var det med en nedlåtande och föraktfull utgångspunkt.

Ett tryckeri på 70-talet. Foto: Stefan Lindblom/SvD/TT Entusiasmen var stor i partiet och många prenumererade på den lilla Blekingetidningen. Men det räcker inte med entusiasm för att rycka upp en ålderdomlig och nergången tidning. Ett drygt år varade äventyret, innan det stod klart att projektet var ohållbart. Hösten 76 blev Karlshamns Allehanda en edition i den större konkurrenten Blekinge Läns Tidning. KD:s tidningssatsning var över.

●●● Man behövde få en pressröst som kunde uppmärksammas.

Carin Stenström

Behöver ert äktenskap ny energi? Äktenskapshelg 12–14 mars Åh Stifts- & Konferensgård, Ljungskile Boka helgen redan nu!

Info & anmälan: www.aktenskapsdialog.se

Vi skriver det nya Testamentet...

Bengt Gustavsson AB Begravningar • Boutredningar • Testamenten Cityhallen

Vingåker

Öppettider: Måndag–Söndag 8–21 Besöksadress: Bondegatan 9, Vingåker www.facebook.com/icasupermarketcityhallen

- auktoriserad av Sveriges Begravningsbyråers förbund -

www.begis.se VÄCKELSE OCH SAMHÄLLSENGAGEMANG VÄRLDEN IDAG NÄRBILD

Jesus tog Curt med överraskning Förvandling. Om någon berättade om Jesus för Curt Johansson fick de svordomar till svar. Hans liv var att åka på danstillställningar. Men en dag hamnade den äventyrlige 20-åringen på ett möte med Maranataväckelsen och blev överraskad av Gud. – Tidigare hade jag tyckt att kyrka var något tråkigt, säger han. Han säger att han har levt i väckelse ända sedan han blev frälst som 20-åring. Afrikamissionären Curt Johansson har fyllt 77, men är still going strong. I flera omgångar mellan 1970 och 1983 har han och hustrun bott och arbetat i Kenya inom Trosgnistans mission, som Curt var med och startade 1968. Sedan dess har verksamheten vuxit till 4 000 församlingar i 15 länder. – Det här arbetet har fötts fram genom stark bön och väckelse. Ibland döpte jag ett hundratal personer under en och samma dopförrättning i Kenya. I Indien fick vi se tusentals frälsta, berättar han. Curts föräldrar var pingstvänner, men i början på 1960-talet hade de börjat gå på Maranatarörelsens möten. Då hade Curt inte gått i kyrkan på många år, men en dag kände han att han ville göra en god gärning, så han skjutsade sin mamma och sina bröder till ett av rörelsens möten på danssalongen Rigoletto i Jönköping. Där fick han se en lång rad vitklädda ungdomar döpas. Natten innan hade han varit ute på dans och han kände skillnaden i atmosfär. Under kvällsmötet var det den norske predikanten Leif Carlsen som höll en dundrande predikan. En evangelist kom fram till Curt och frågade om han ville bli frälst. – Då sade jag ”ja” på en gång. Gud tog mig helt med överraskning, för jag hade inte tänkt bli frälst. Jag var ganska så tuff och det gick knappt att vittna för mig, för då svor jag. Curt följde med fram, böjde knä och bad en överlåtelsebön. – Till min häpnad fick jag se att det kom tårar droppande ner på stolen. Jag hade nog inte gråtit på många år, säger han. – När jag reste mig upplevde jag bara att det hade hänt något i mitt liv. Det var början på en vandring som skulle leda mig ganska långt framöver.

Curt Johansson leder en dopförrättning i en sjö i Hälsingland. Foto: Privat Curt döptes i Nässjö badhus, blev döpt i helig Ande och hade flera starka gudsupplevelser. 1964 gick han en bibelkurs i Stockholm. – Då var det verklig väckelse. Det som präglade mötena och som drog oss ungdomar var den livliga sången och musiken. Det var handklappningar, hallelujarop och bön för sjuka, förklarar han. Det var mycket skriverier i tidningarna och människor blev nyfikna. – När vi hade möte i Ljungby stod det i tidningen dagen efter att vi sprängde Folkets hus. Det behövdes ingen speciell förkunnare, det räckte att det stod ”Maranata” så kom massor med folk. 1967 började Curt som evangelist i en Maranataförsamling i Edsbyn, innan han blev utsänd som missionär tre år senare. Curt fick också en vision om att starta Smålandskonferensen på sin föräldragård i Doestorp utanför Vetlanda 1970. – Det var en fantastisk väckelseande i konferensen. Människor blev frälsta och sjuka blev helade. Sedan år 2001 har Smålandskonferensen hållits på Ralingsåsgården i Aneby. Konferensens 50-årsjubileum 2020 hölls digitalt.

●●● Det behövdes ingen speciell förkunnare, det räckte att det stod ”Maranata” så kom massor med folk. Curt Johansson

Ingrid Byström

VÄRLDEN IDAG NÄRBILD VÄCKELSE OCH SAMHÄLLSENGAGEMANG

Jesusfolket grep Stanley Sjöberg Hippieväckelsen. 1971 blev Stanley Sjöberg föreståndare för City Pingstförsamling i Stockholm. Inspirerad av besökare från Jesusrörelsen satsade församlingen aktivt på att nå fram till människor utanför kyrkan. Det ledde till att församlingen under 70-talet ökade med bortemot tusen medlemmar.

1971

stod City Pingstförsamling i Stockholm inför ett föreståndarskifte när Ragnar Ljungquist skulle avgå med pension. Stanley avslöjar att han i samband med det var inne i en period av bön och fasta för att söka Guds ledning inför framtiden. Helt överraskande upplevde han då ett klart tilltal inom sig att han skulle flytta till Stockholm och bli pastor i Citykyrkan. – Jag ringde den avgående pastorn och berättade om min upplevelse. Efter en viss process fick jag till slut klartecken att börja min tjänst i församlingen, förklarar Stanley. Och resten är, som det brukar heta, historia. Citykyrkan upplevde en tid av stark tillväxt. 1972 kom ett team från Jesusrörelsen i USA till Citykyrkan. Ingmar Johansson, som sedermera blev kyrkoherde, beskriver den tiden i en sång: ”Gamla kyrkor fylldes, folk kom från alla möjliga håll, för att se dessa frälsta ’freaks’…” – Det hela började med att jag läste en nyhetsartikel i TIME Magazine, minns Stanley. Artikeln handlade om långhåriga hippies i Kalifornien, som tagit emot Jesus och lämnat en destruktiv livsstil bakom sig. Jag ringde då till pastorn i Calvary Chapel, som genast sände hit ett team. Tidningarna skrev, och många kom till kyrkan. Flera av dem som kom till tro blev med tiden missionärer, förkunnare, sångare och musiker.

Samtidigt pågick en karismatisk väckelse, då många i de traditionella kyrkorna blev uppfyllda av den helige Ande. Det var som en andlig våg som sköljde genom hela landet, men Stanley medger att det i det hektiska skeende som pågick även begicks misstag. – Efteråt har jag insett att vi var alldeles för snabba att låta nyfrälsta bli döpta, innan de riktigt förstod vad det handlade om. Flera rycktes med av atmosfären och berördes starkt i känslorna, men försvann efter en tid. Å andra sidan gick många också vidare i sin tro, konstaterar han. Det var en tid av stor aktivitet i kristenheten och välbesökta konferenser på flera platser i vårt land. Stanley Sjöberg har många oförglömliga minnen från den här tiden. Det som berörde honom mest var den gemenskap som uppstod mellan kristna från olika sammanhang. – Det var en ton av försoning, då ledare bad varandra om förlåtelse och gamla konflikter klarades ut. Lovsången var stark och innerlig. I en konferens i Immanuelskyrkan urskilde en musikledare sexton olika stämmor i den gemensamma lovsången i Anden. Atmosfären var så laddad att icke troende blev berörda, bara de kom i närheten av de kyrkor, där samlingarna hölls, säger Stanley med gripenhet. Hemligheten till det starka andliga skeendet i Citykyrkan var, enligt Stanley, uthållig bön, regelbundna perioder av fasta och bönenätter. Han framhåller också att församlingen leddes av ett team med olika gåvor som kompletterade varandra. Varje fredagskväll fylldes Citykyrkan och det kom folk från hela Mellansverige. – Många av oss öppnade våra hem för nyomvända, som blev som familjemedlemmar. Vi hade också en lägenhet, där vi tog emot nyfrälsta som ville bryta med olika typer av missbruk. Något som Stanley speciellt minns med glädje och tacksamhet är den så kallade Julia-

●●● Flera av dem som kom till tro blev med tiden missionärer, förkunnare, sångare och musiker. Stanley Sjöberg

VÄCKELSE OCH SAMHÄLLSENGAGEMANG VÄRLDEN IDAG NÄRBILD

Stockholmarna fick del av budskapet om Jesus i musikalisk form när de amerikanska ungdomarna kom på besök sommaren 1972. Foto: Pingst- arkiv och forskning

den, som genomfördes flera år i rad, mitt i semestertider. – Vanligtvis var det många kyrkor som höll stängt i juli, när pastorerna tog semester. Då fick jag en tanke att vi i stället skulle satsa på en månad av evangelisation bland alla turister och besökare som kom till Stockholm. Under dagarna var team ute på stan och bad och samtalade med folk. Flera tog emot Herren där ute på gatorna. – På kvällarna var kyrkan överfull och atmo sfären vibrerade av en mäktig gudsnärvaro vi aldrig kan glömma. Vi bad mycket tillsammans och upplevde stark enhet i den helige Ande, en vi-känsla som satte djupa spår inom oss, säger Stanley Sjöberg, med en röst som vibrerar av tacksamhet till Gud. Till sist vill Stanley för helhetens skull också få med att väckelsevinden av olika anledningar avtog, efter många år av explosiv utveckling. Detta förtar naturligtvis inte betydelsen av de gudsmöten, som förändrade livet för så många. Börje Norlén

●●● Hemligheten till det starka andliga skeendet i Citykyrkan var uthållig bön, regelbundna perioder av fasta och bönenätter.

Lonnie Frisbee, Jesusfolket och pastorn i Citykyrkan Stockholm, Stanley Sjöberg. Foto: Pingst- arkiv och forskning

VÄRLDEN IDAG NÄRBILD VÄCKELSE OCH SAMHÄLLSENGAGEMANG

Nya samhällsprofeter Media. En profetisk bekräftelse genom en predikan under förnyelseväckelsen om Jeremias kallelse att vara en profet för folken grep en ung Olof Djurfeldt. – Denna upplevelse har följt mig i de uppgifter jag har haft både på missionsfältet och som chefredaktör för Dagen.

ed en personlig kallelseupplevelse från 1950-talets stora förnyelseväckelse inom pingströrelsen och med drygt tre års erfarenhet från missionsarbete i Afrika tog Olof Djurfeldt i mars 1965 sig an uppgiften att bli andreredaktör på den kristna dagstidningen Dagen. I Afrika hade han sett kombinationen av väckelsearbete och samhällsengagemang i praktiken. Olof Djurfeldt fick kallelsen till Dagen i mitten av 1960-talet. – Jag fick ett stort ansvar i min rörelse som en av dem som hade möjlighet att påverka utvecklingen och finnas med i de stora frågorna som diskuterades i samhället. Jag hade ingen plan hur detta skulle gå till, men i februari månad 1965 – jag började den 1 mars samma år – kom det för första gången en kraftfull offensiv för den fria aborten. Det här var en tid då svenska kvinnor åkte till det kommunistiska Polen för att få de aborter som de inte hade laglig rätt till i Sverige. – Jag skrev en kommentar i februari innan jag började och det blev det stora debattämnet just då. Strax efter att jag kom till Dagen tillsattes den abortutredning som kom med sina förslag och som mynnade ut i en lagstiftning år 1974. Per Östlin och Olof Djurfeldt fick träffa justitieminister Lennart Geijer (S) just när abortförslaget lades fram, vilket resulterade i en uppmärksammad intervju. Den ena stora frågan efter den andra avlöste varandra: abortfrågan, kristendomsämnet i skolan, äktenskapsfrågan, registrerat partnerskap och försöken att hindra utvecklingen mot samkönade äktenskap. Parallellt gällde kampen friheten i etern.

Ett uppläst tack för att Gud hade hört bön i en radiogudstjänst ledde till att Filadelfia utestängdes ur Sveriges Radio. – Utifrån detta startades olika initiativ, vi etablerade oss i Tanger och Ibra radio föddes. När möjligheten att starta närradio kom på 1970-talet hade vi det här i blodet, minns Olof Djurfeldt. Vad är det första du tänker på när du ser tillbaka på åren på Dagen? – Kanske framför allt den enorma möjligheten och det enorma ansvaret man slussades in i. Jag

●●● Ingen yrkesvägledare i världen hade kunnat ge mig ett så spännande liv som jag har fått leva.

VÄCKELSE OCH SAMHÄLLSENGAGEMANG VÄRLDEN IDAG NÄRBILD

klev fram i Sverige – Det var ett stort äventyr att jobba med Lewi Pethrus, han var naturligtvis en oerhört intressant ledare som gav oss medarbetare en stor frihet. Vad har varit grundmotivationen för dig under dina år som chefredaktör på Dagen? – Det var den kallelse jag fick som 20-åring. Jag läste historia under ett år i Lund under den period i början av 1950-talet då den stora förnyelseväckelsen pågick inom pingströrelsen, med bland annat Algot Niklasson, Georg Johansson och Birger Olsson som framträdande gestalter. – Jag kämpade mycket med min kallelse under det där året. På sommaren hemma i Falköping hade vi besök av ett par norska predikanter, där en av dem var en stark profet. Själv levde jag mycket i Jeremias första kapitel som beskriver historien om Jeremias kallelse. Jag var osäker om det här hade någon speciell betydelse för mig. ”Hade jag rätt att ta till mig de orden som Gud riktade till Jeremia?” tänkte jag och tyckte inte att jag utan vidare kunde ta till mig dessa ord. – Så kom en lördagkväll, där en av norrmännen höll ett bibelstudium om första kapitlet i Jeremia. Det var som om allt det han sade gick till mitt hjärta. När han hade slutat att predika, talade han i tungor och när han hade slutat gick han direkt ned till mig där jag satt med mina föräldrar och gav uttydningen. Den var att Gud hade tagit ut mig till sin tjänare och att mina föräldrar innan jag föddes hade lagt mig i Guds hand. – Detta hade mina föräldrar aldrig sagt till mig, men det visade sig att det stämde, så det blev väldigt närgånget för dem. Den kvällen upplevde jag som en slags vigning till Ordet. Jag upplevde så starkt att det var min uppgift att ge ut Guds ord. – Denna upplevelse har följt mig i de uppgifter jag har haft, antingen det har varit församlingstjänst i Sverige, att undervisa på missionsskolor i Afrika eller att skriva i Dagen. Första numret av tidningen Ruben Agnarsson Dagen, 1 november 1945.

Olof Djurfeldt tillträdde som andreredaktör på tidningen Dagen 1965. Efter Lewi Pethrus död 1974 övertog Djurfeldt det ideologiska ansvaret för tidningen. Foto: Pingst -arkiv och forskning

skrev ledare under dessa 31 år. Att predika har tjusat mig och jag har talat på stora möten, men jag hade aldrig tänkt på möjligheten att kunna nå så många varje gång man skrev. Att kunna påverka så många på olika sätt innebar både en tjusning och en bävan. – Ingen yrkesvägledare i världen hade kunnat ge mig ett så spännande liv som jag har fått leva. Under sina första 9,5 år var Olof Djurfeldt andreredaktör under Lewi Pethrus. Åren 1974-1996 var han tidningens chefredaktör.

VÄRLDEN IDAG NÄRBILD VÄCKELSE OCH SAMHÄLLSENGAGEMANG

www.komstasmen.se

PERFORMA Sweden AB www.performa.nu

KOMPRESSORER • ELVERK • HÖGTRYCKSTVÄTTAR SMÖRJUTRUSTNING • STÄDMASKINER Tel 018-23 20 20 • www.nasstrommaskin.se

Röjning Markberedning Planteringsuppdrag Försäljning av skogsplantor I samarbete med

Rågvägen 3, 612 94 Finspång Tel 0706-84 80 97 • skogsvardstjanst@finspong.com

www.skogsvardstjanst.se

VÄCKELSE OCH SAMHÄLLSENGAGEMANG VÄRLDEN IDAG NÄRBILD

Demonstration utanför Filadelfiakyrkan i Stockholm under början av 1970-talet. Foto: Carl-Gustaf Edhardt

Rätt till Liv tog kampen för det ofödda barnets liv Människovärde. Kampen för det ofödda barnets rätt att få födas och leva var något som samlade hela kristenheten under 1960- och 1970-talen. ”Vi begår självmord som nation, genom fri abort utplånar vi oss själva”, sade pingstpastor Lewi Pethrus vid bildandet av Föreningen Rätt till liv 1971. Föreningen Rätt till liv startade på ett seminarium på Stadsmissionen i Stockholm den 8 aug 1970. Komminister Sven Helmerius från Frösön var primus motor. Här fanns också Lewi Pethrus, professorn i rättshistoria, Gerhard Hafström, samt kammaråklagare Dagmar Heurlin och rådman Per Heurlin. – Gerhard Hafström hade via sitt opinionsarbete bidragit till att hindra utlämningen av ingermanlänningar och ville att Rätt till liv skulle fungera som en skuggkommitté till 1965 års abortkommitté, som skulle komma med sin utredning år 1971. – Hafström menade att vi skulle lyfta fram argument som förbisågs i utredningen och sedan försöka bilda politisk opinion kring dessa fakta, säger Olof Djurfeldt, tidigare chefredaktör på tidningen Dagen, som var med på seminariet på Stadsmissionen. Djurfeldt citerar från Lewi Pethrus tal vid bil-

dandet av Rätt till liv: ”Vi begår självmord som nation, genom fri abort utplånar vi oss själva”. – Senare på hösten 1971 kom min bok Rätt till liv – ett alternativ i abortfrågan, som ett svar på abortkommitténs förslag. Gerhard Hafström stramade upp innehållet genom att lyfta fram argumenten och tona ned känslorna något, minns Olof Djurfeldt. En annan av dem som var aktiv i Rätt till livrörelsen var Svenska alliansmissionens föreståndare Eskil Albertsson. – Vi gjorde ett utskick till alla församlingar i samfundet för att mobilisera, väcka opinion och bromsa den utveckling vi såg i Sverige. Bakgrunden till initiativet var att jag stötte ihop med Stefan Swärd, som var engagerad i frågan. Materialet som vi distribuerade togs väl emot av församlingarna, även om det skapade löpsedlar i Expressen. – Vi hade bott och arbetat i Hongkong och var chockade över att aborterna hade blivit så vanliga i Sverige, säger Eskil Albertsson.

●●● Vi hade bott och arbetat i Hongkong och var chockade över att aborterna hade blivit så vanliga i Sverige. Eskil Albertsson f.d. missions föreståndare Svenska Alliansmissionen

Olof Djurfeldt talade på många opinionsmöten kring abortfrågan under de år som följde. – Jag insåg att värnet av det ofödda livet är en huvuduppgift för ett rättssamhälle, säger han. Ruben Agnarsson

VÄRLDEN IDAG NÄRBILD VÄCKELSE OCH SAMHÄLLSENGAGEMANG

Det kristna korset i centrum Foto: Privat

Karismatiska väckelsen födde Samhällspåverkan. Förvandlande Gudsmöten under den karismatiska väckelsen gav upphov till nya initiativ av bön och samhällspåverkan. Ett exempel är Förebedjare för Sverige som startades av en rad kristna profiler. – Vi fick se många märkliga bönesvar, säger en av förgrundsfigurerna, ClaesGöran Bergstrand som bland annat minns när Frimurarordern i Stockholm avslöjades inför inför öppen ridå efter förböner.

laes-Göran Bergstrand är en välkänd profil i våra kyrkor. Under mer än 50 år har han varit aktiv inom den karismatiska rörelsen och i olika bönenätverk, där han manat till bön för Sverige. Det omtalade året 1968 gick Claes-Göran på Betel-

●●● På Betel seminariet slöt sig Claes-Göran till en grupp likasinnade, som snart fick epitetet ”Halleluja gänget”.

Baptistpastorn, Claes-Göran Bergstrand, ingick i ledningsgruppen för Förebedjare för Sverige redan vid starten 1976. Foto: Börje Norlén VÄCKELSE OCH SAMHÄLLSENGAGEMANG VÄRLDEN IDAG NÄRBILD

Jesusfestival i Humlegården 1974. Foto: Privat

bön och samhällsinitiativ seminariet, Baptistsamfundets pastorsutbildning. På den skolan fanns just då ingen större öppenhet för karismatiken, men för ClaesGöran blev andedopet helt avgörande för hans framtida liv och tjänst. Eftersom Claes-Göran längtade efter mer av den helige Andes kraft drogs han till den karismatiska rörelsen. – Ja, detta skeende hade börjat bryta fram i vårt land. 1967 var den förre gangsterledaren Nicky Cruz på besök, tillsammans med en grupp från Full Gospel Business Men’s Fellowship International. Samma år började också den livlige och humoristiske engelske predikanten Harry Greenwood besöka Sverige. Greenwood kom att få stor betydelse för den karismatiska väckelsens genombrott i vårt land, konstaterar han. En aprildag 1968 blev Claes-Göran Berg strands längtan efter ett dop i den helige Ande uppfylld – och det med råge! Claes-Göran har

svårt att hålla tillbaka ett leende när han berättar om den dramatiska upplevelsen i ett karismatiskt möte i en kyrka i Hässelby. – Den helige Ande kom så kraftfullt över mig att jag helt plötsligt bara föll till golvet, samtidigt som jag började tala i tungor. Sedan började jag springa omkring på estraden och flera ögonvittnen har berättat för mig att de såg mig ta flera steg i luften i den helige Andes kraft, utan att nudda golvet! Det här var en omvälvande tid, då många sammanhang berördes av den helige Andes vind. På seminariet slöt sig Claes-Göran till en grupp likasinnade, som snart fick epitetet ”Hallelujagänget”. Tillsammans besökte de olika kyrkor, där de frimodigt sjöng och förkunnade om sin tro. Samtidigt blev Claes-Göran en av de ledande profilerna i den karismatiska väckelsen och ingick i ledningskommittén för ett stort antal konferenser. – I de flesta kristna sammanhang togs för-

●●● De uppmuntrande reportage Lundgren skrev i Dagen öppnade en dörr för förnyelse även i pingstleden.

VÄRLDEN IDAG NÄRBILD VÄCKELSE OCH SAMHÄLLSENGAGEMANG

nyelsen emot och fick till följd att de fick ett tillskott av nya medlemmar. Pingströrelsen som först hade haft en avvaktande attityd öppnade sig också alltmer. Detta sedan den kände pingstpionjären Lewi Pethrus, som chefredaktör för Dagen skickat den unge reportern Ivar Lundgren för att beskriva skeendet i USA. De uppmuntrande reportage Lundgren skrev i Dagen öppnade en dörr för förnyelse även i pingstleden, konstaterar Claes-Göran. I mångt och mycket löpte Jesusväckelsen och den karismatiska förnyelsen parallellt och bidrog till förnyelse i såväl nya som äldre kristna sammanhang. I Jesusrörelsens spår växte gemenskaper, storfamiljer och lärjungaskolor fram, präglade av en enkel livsstil. Speciellt unga människor attraherades av detta och många kom också till tro, medan den karismatiska väckelsen mer stod för förnyelse bland kristna. – Allt blev inte som vi hade hoppats, säger Claes-Göran, beklagande, men han är också tacksam för vad den karismatiska förnyelsen förde med sig. – Den öppnade för Andens liv och gåvor även i mer traditionella sammanhang, där man tidigare varit tveksam till Andens yttringar. Förebedjare för Sverige växte fram under 1970talet. Claes-Göran berättar: – Åren 1975-76 hade den karismatiska vinden mojnat och det togs inga större initiativ vad gällde karismatiska möten. Samhället genomgick också en förändring under denna period, både politiskt och socialt. – Upprinnelsen till starten av Förebedjare för Sverige (FFS) var att pastorn i Aspnäskyrkan i

De karismatiska ledarna fr.v. Michel Harper, David de Plessis och George di Prizio. Foto: Carl-Gustaf Edhardt

Järfälla, Kjell Sjöberg, inbjöd olika ledare till två bönedagar 23-24 augusti 1976 på retreatgården Bammarboda i Stockholms norra skärgård, då han delgav sin vision om ”Riksevangelisation”. De närvarande var Kjell Sjöberg, Björn Donobauer (P), Sten-Åke Bredmar (EFS), Peringe Pihlström och Rune Brännström (SMF), Gunne Oscarsson (SAM), ClaesGöran Bergstrand och Åke Rosshagen (Baptistsamfundet) samt Olof Carlgren, Harald Ljungström och Hugo Larsen (Svenska kyrkan). – Syftet med denna samling var att söka Guds vilja när det gällde Guds folks enhet och gemensam evangelisation i landet, betonar Bergstrand. Från starten bestod ledarteamet av pingstpastor Kjell Sjöberg, baptistpastor Claes-Göran Bergstrand och Sten-Åke Bredmar från EFS. – Bönetjänsten i FFS fokuserade på tre områden; starkare evangelisation, enhet bland Guds folk och aktuella etiska samhällsfrågor. Vi menade att dessa områden behövde lyftas fram i församlingarna och syftet med FFS var att finnas som en resurs i detta avseende, säger Claes-Göran. 1976 var ett valår och FFS uppmanade till förbön för att fler kristna politiker skulle komma in i riksdagen och att Socialdemokraternas dominans skulle brytas. Bokförlaget Evangeliipress gav ut boken: Vem ska styra Sverige? – Gud ska styra Sverige, skriven av bröderna Kjell och Stanley Sjöberg, som var verksamma som pastorer i Aspnäskyrkan, Järfälla respektive Citykyrkan i Stockholm vid denna tid. – Boken var som en programförklaring under 70- och 80-talen av vikten av förbön och ansvarstagande i samhället, berättar Bergstrand. I september stod det klart att Sverige fått den första borgerliga regeringen på 40 år, med egen majoritet och Torbjörn Fälldin (C) som statsminister.

Jesusfolkets Logotype

1967 var den förre gangsterledaren Nicky Cruz besök i Sverige, tillsammans med en grupp från Full Gospel Business Men’s Fellowship International. Foto: Teen challenge

En av de första samhällsfrågor som togs upp i förbön var Sexualbrottsutredningens förslag om att legalisera incest mellan vuxna (sexuella relationer inom familjen och nära släktskap, tillsatt 1971). Det resulterade i ett bönesvar då förslaget avvisades i riksdagen, vilket sporrade till fortsatt förbön i politiska frågor. I en intervju 1979 i Blekinge Läns tidning beskrev Kjell Sjöberg inriktningen under detta valår då ett böneteam besökte 40 olika platser: VÄCKELSE OCH SAMHÄLLSENGAGEMANG VÄRLDEN IDAG NÄRBILD

Jesusungdomar i tillbedjan Foto: Privat

”Vi vill göra ett korståg för att väcka tusentals nya förebedjare för Sverige /…/ Om Sverige ska genomsyras av evangelium, då räcker det inte att bara arbeta inom kyrkorna. Kristus måste komma in i politiken /…/ Kristna har många gånger varit världsfrånvända men nu är något nytt på gång. I olika kyrkor och bönesamlingar ber man för svensk politik. Det har kommit ett nytt sätt att be. Vi vill väcka kristna till ansvar och förbön för till exempel skolan, miljöfrågor, abortfrågor, familjesituationen, homosex, pornografi /…/ Vi kommer inte att uppmana folk att rösta på ett speciellt parti /…/ men vi vill väcka kristna inför aktuella etiska frågor som har beröring med vårt samhälle”. När jag frågar Claes-Göran om vilket som var det mest spektakulära bönesvaret man fick i FFS, så lyfter han fram väggen som rasade på frimurarnas högkvarter i Stockholm. Bakgrunden var att FFS ledningsgrupp hade en bönedag 1984 och ett av ämnena som berördes var de hemliga ordenssällskapen i Sverige. – Under bönen kom ett profetiskt tilltal genom ett bibelcitat från Hesekiel 8:7-16, där det bland annat står om ett hål i tempelväggen som avslöjade den avgudadyrkan som bedrevs därinnanför. – Några gick till det närliggande frimurarhögkvarteret för att be om, att Gud skulle avslöja vad som försiggick bakom dessa murar. Man bad i enlighet med orden i Hesekiel, att Gud skulle ”bryta igenom väggen”. – Det man inte visste var att hantverkare höll

på med grundarbeten för att förstärka en av långsidans ytterväggar. En tid därefter hände det att en del av väggen rasade under arbetets gång och frilade ett rum fullt av dödskallar och torra ben upplagda på hyllor, berättar Claes-Göran. En byggjobbare, som ”råkade” vara medlem i Kjell Sjöbergs församling, hämtade sin kamera och tog bilder, som tidningen Expressen fick tag i och publicerade. Några månader därefter skrev journalisten Göran Skytte flera långa artiklar i Aftonbladet där han intervjuade Kjell om hans nya bok om hemliga ordnar: Låt varna er. Skytte skrev även om avslöjandet med den raserade väggen. FFS verksamhet skulle sedan pågå fram till 1986 då ledningsgruppen valde att lägga ner organisationen och fortsätta förbönsarbetet genom andra kanaler.

Kjell Sjöberg (19331997) son till Tage Sjöberg. Känd och respekterad böneledare både i Sverige internationellt. Kjell tog initiativ till att starta Förebedjare för Sverige 1976. Foto: Privat

Som avslutning på intervjun om karismatisk förnyelse och bönearbete säger Claes-Göran Bergstrand: – Det viktiga i det läge vi befinner oss i just nu, är att Gud får komma nära och att den helige Ande tillåts göra sitt verk. Eftersom en betydande del av min kallelse har varit att samla till bön, tror jag på bönens makt. Bönen är en väsentlig del i Guds verk; varje andligt skeende har kommit som svar på bön. Gud har inte förändrats, utan vill fortfarande möta sitt folk med förnyelse. Börje Norlén och Lars Magnusson

VÄRLDEN IDAG NÄRBILD VÄCKELSE OCH SAMHÄLLSENGAGEMANG

Ylva Eggerhorn samtalar med poeten och frälsningssoldaten Majken Johansson. Bilden är från 1970talet. Foto: Carl-Gustaf Edhardt

Andens enhet – karismatiska förnyelsens frukt Gemenskap. När ÖM-pastorn Sven Nilsson blev döpt i den helige Ande så blev visionen av Guds församling som ”Kristi kropp” levande och på konferensen G-72 fick han se den ta form. – Den helige Ande överraskade oss; det formella var borta och en enkelhet i relationerna präglade gemenskapen.

ven Nilssons möte med den karismatiska förnyelsen började med en andedopsupplevelse 1971. Han var sedan 1969 pastor i Filadelfia i Örebro, som då var Örebromissionens (numera EFK) största församling. – Mitt i livet och efter mer än 20 års tjänst som förkunnare och pastor, kände jag att jag gick på tomgång och behövde mer av Guds kraft för att klara mitt uppdrag, säger han. Som svar på sin längtan fick Sven ett djupare liv med den helige Ande och de andliga nådegåvorna gav en ny dimension åt hans

Ylva Eggehorn leder deltagarna i lovsång under det allmänna kyrkomötet i Helsingborg i maj 1973. Foto: Privat

tjänst. Visionen av Guds församling som ”Kristi kropp” blev levande och han upplevde att något större var på gång. Kristna riksmötet G72 i Göteborg blev en början på detta. Mötet hölls i Scandinavium i augusti 1972. – Den helige Ande överraskade oss; det formella var borta och en enkelhet i relationerna präglade gemenskapen redan från början. En djup försonande och kärleksfull atmosfär växte fram mellan samfundsledare och mellan kristna från olika sammanhang, minns Sven Nilsson med tacksamhet. Sven beskriver G 72 som ett åskådningsexempel på den enhet som Kristus vill se i hela sin kropp. – I Örebro upplevde vi en stark enhet i Kristus under hela 70-talet. Ett hundratal fristående bönegrupper bildades och många från olika sammanhang blev andedöpta. Det arrangerades tältmöten, med temat: Jesus, det bästa som kan hända dig! Många fick höra om Jesus. Rikskonferenser ordnades sedan i Västerås 1977, i Örebro 1979 och i Jönköping 1982. Men nu var stämningen en helt annan; det handlade mest om mänskligt organiserad ekumenik och kyrkopolitik, menar Sven Nilsson. Atmosfären av andlig enhet och kärlek, som legat som en väldoft över konferensen i Göteborg, fanns inte längre där, och många var besvikna. Samtidigt startades planering för alternativa konferenser för dem som ville gå vidare på den karismatiska linjen. Kyrkoherden Helge Fosséus i Katarina kyrka i Stockholm ledde dessa samlingar, som mynnade ut i tre nordiska konferenser, den första i Katarina kyrka 1977. – Trots en stark uppslutning märktes oro och undran inför utvecklingen. För min del

Pastor Sven Nilsson. Foto: Johan Hagstrom

VÄCKELSE OCH SAMHÄLLSENGAGEMANG VÄRLDEN IDAG NÄRBILD

längtade jag efter att kristenheten i sin helhet skulle öppna sig för den helige Andes verk, säger Sven.

trons lydnad från ett utgångsläge av mänsklig entusiasm och svaghet, minns Sven Nilsson detta uppfordrande budskap.

Den allmänna känslan var att denna typ av konferenser hade haft sin tid och de som stod i ledningen ville också undvika att förnyelsen blev en egen rörelse. Därför var inriktningen att hela Kristi kropp skulle föras samman som ett enda Guds folk i Sverige. Författaren och poeten Ylva Eggehorn inledde sitt tal i konferensens avslutningsmöte med ett profetiskt budskap. Sammanfattningsvis innebar budskapet en kallelse till tro, frihet, glädje och enhet. Vägen dit skulle gå genom dödsskuggans dal, där alla egna strävanden skulle dö och sedan uppstå till en ny verklighet. Något nytt skulle födas ur ensamhet, nederlag, fruktan och krossade förhoppningar, och över all denna gemensamma svaghet och smärta skulle Herren utgjuta sin Ande. – Det var en kallelse till efterföljelse och

Men skulle tron, hoppet och kärleken, som präglat väckelsen fram tills nu, överleva en vandring i dödsskuggan dal? Det som svensk kristenhet genomgått de senaste 40 åren ser Sven som en bekräftelse på det profetiska budskap som Ylva Eggehorn framförde. – Trots att vi sett mycket av Guds uppehållande nåd och välsignelse, har det också varit en nedbrytningstid. Något är fortfarande oförlöst och budskapet om att söka Gud på ett djupare sätt därför lika aktuellt. – Under G 72 fick vi en profetisk glimt av hur de troendes enhet kan uttryckas och fungera i praktiken. Min önskan är att jag får leva så länge att jag får se detta bryta ut i all sin fullhet, avslutar Sven Nilsson.

●●● Sven beskriver G 72 som ett åskådningsexempel på den enhet som Kristus vill se i hela sin kropp.

Börje Norlén

VÄRLDEN IDAG NÄRBILD VÄCKELSE OCH SAMHÄLLSENGAGEMANG

BRF-ombildning och Fastighetsutveckling - Med förnuft och känsla

ProperT AB, Sibyllegatan 5, 114 51 Stockholm 010-330 36 00 • www.properT.se, info@properT.se

arkitekten specialiserad på moderna kyrkmiljöer

www.reierstam.se

VI HJÄLPER DIG ATT SPRIDA BUDSKAPET! Beställ affischer, flyers, foldrar med mera online på shop.tryckeri.biz/kyrkor Om du behöver hjälp att utforma dina trycksaker säger du bara till. Snabbt och smidigt! Välkommen! r vi smitta!

tillsammans motverka TVÄTTA

HÄNDERNA noga och ofta

Stanna hemma om du är

Pris ink. moms.

sjuk

hälsa utan att röra vid

varandra s

visa respekt – Håll distan

vi följer folkhälsomyndighetens

AFFISCHER från 1,88 kr/st

rekommendationer

Affischer i A3 med eget tryck. Ladda upp din fil!

Titta på

line! gudstjänst on

tillsammans, 10.00 firar vi gudstjänst vi endast online. ses Varje söndag kl. omständigheter välmen under rådande vi kan träffas igen är du mer än och er på När läget ändras se våra gudstjänst Tills dess kan du kommen till oss. mlingen.staden.se vår hemsida www.forsa

oss. den.se, eller ring på info@forsamlingen.sta Kontakta oss gärna er på hemsidan. med, eller om du Du hittar våra telefonnumm någon att prata exempel. dig om du behöver Vi finns här för att handla mat till något praktiskt – behöver hjälp med av dig till oss! Tveka inte att höra Vi önskar dig en

fin adventstid och

en riktigt

God jul!

Besök vår webshop

FLYERS från 0,60 kr/st

Pris ink. moms.

tryckeri.biz 0370-733 30 info@skilltryck.se www.skilltryck.se

Flyers i A5 med eget tryck. Ladda upp din fil!

för att få information sociala medier Följ oss gärna på i kyrkan just nu. om vad som händer @forsamlingen_staden @forsamlingen

@forsamlingen_staden

vem är Jesus? visat 00.23

Vi får tusentals meddelanden varje vecka från människor som vill veta mer om Jesus. Med din hjälp kan vi fortsätta driva och utöka vårt uppföljningsarbete

Swisha en gåva till 9000761, märk “Uppföljning” eller köp en julklapp på ibra.se till förmån för vårt uppföljningsarbete 36

VÄCKELSE OCH SAMHÄLLSENGAGEMANG VÄRLDEN IDAG NÄRBILD

Enkät.

Tycker du att det är positivt när kristna engagerar sig socialt och politiskt i samhället? Rune Imberg, präst och lektor i kyrkohistoria. – Självklart. – Dagens moderna västerländska samhällen behöver återknyta till sina kristna rötter, inte minst i sin syn på familj och samhälle, etik och politik. – Fram för fler kristna politiker!

Foto: Rickard Eriksson

Pär Alfredsson, chef nationella enheten Equmeniakyrkan

Kerstin Oderhem, missionsföreståndare EFS – Som enskilda kristna och som församlingar har vi en kallelse att dela evangeliet

– Jag tror att det är viktigt att vi kristna finns med överallt i samhället, där vi får engagera oss med gåvor och drivkraft etcetera som Herren gett oss. Församlingen bör leva i världen.

till hela människan. Det sociala arbetet är ett uttryck för Guds kärlek och omsorg och att arbeta politiskt är att vara med och kämpa för ett gott samhälle. Det budskap och de värderingar som vi är bärare av behöver vi leva i praktiken på alla arenor där vi i vardagen lever våra liv.

Foto: Magnus Gehlin

Hans Wolfbrandt, kyrkoherde Lysekils församling, nationell ledare New Wine

Foto: Livets ord

– Ja det tycker jag.

Joakim Lundqvist, pastor Livets Ord, Uppsala – Det är inte bara positivt utan helt nödvändigt. Vi behöver etablera Guds rike och dess värderingar. – Den första församlingen gjorde sig inte bara känd för sin predikan utan också för en positiv reformation av samhället genom att hjälpa de svaga och utsatta, dess radikala tro på livets okränkbara värde och på det monogama äktenskapet.

– Eftersom Gud är himmelens och jordens skapare och vi människor är satta att förvalta skapelsen är samhällsengagemang en självklarhet för mig ur ett kristet perspektiv.

Camilla Olsson, pastor Arken (Pingst), Värnamo – Vi har fått ett uppdrag som troende att vara ljus och salt i den här världen. Vi kan vara ljus för människor genom att visa på socialt engagemang, men även politiskt genom att sprida gudsrikes-principer i de städer där Gud har ställt oss. Gud har kallat oss att vara hans händer och fötter här i världen och att förändra våra städer och samhällen till det bättre.

VÄRLDEN IDAG NÄRBILD VÄCKELSE OCH SAMHÄLLSENGAGEMANG

Ungdomar gripna av Gud arbetar för väckelse i landet Evangelisation. Väckelse kommer att komma över Sverige – och har redan börjat. Det är Sanna Välipakka och Cornelia Forsberg från Hope for This Nation helt övertygade om. – Vi tror verkligen att det kommer komma en flodvåg över landet och att vi kan känna smaken på det redan nu, säger de.

ör tre år sedan bildades Hope for This Nation i Göteborg. De flesta av det 22 personer starka teamet bor i just Göteborg, och gemensamt för dem alla är att de har blivit förvandlade av Gud. – Vi har ett eget vittnesbörd om mötet med hans kärlek som gör det svårt att vara tyst, säger Sanna Välipakka från Hope for This Nation. En viktig del i deras vision är att de har en tro på att det är en väckelsetid för Sverige här och nu. – Gud talade till oss om en väckelse som ska börja och som redan har börjat. Vi tror att vi ser en försmak av något som Gud verkligen förlöser, säger Sanna. Cornelia Forsberg, även hon en av de drivande i Hope for This Nation, berättar hur äldre människor som varit med i väckelser tidigare ser likheter med vad som sker i Sverige i dag. – De kan uttrycka det som att de känner igen Andens vind som blåser, att det finns en ton av det. Vi tror att det här bara är början på något som Gud längtar att göra i vår nation, säger hon. En sak som lades på deras hjärtan var gatu-

evangelisation, något de bedriver varje torsdag på Göteborgs gator. – Vi kom till en punkt där vi kände att någon måste berätta för alla de här människorna att Gud älskar dem, berättar Cornelia. Redan första veckan de var ute på gator, i Visby 2017, kom 14 människor till tro. – Från den stunden har vi fått se många människor ta emot Jesus. Människor är redo! Gud har förberett en skörd, säger Sanna. De berättar att de dessutom upplever att takten av människor som väljer att ge sina liv till Jesus har ökat ytterligare. – Det finns ett rop som växer efter honom och vi märker från så många håll att människor är beredda att lämna allt för att följa och söka honom. Det har verkligen drabbat oss, för det är bara Gud som kan väcka den hungern, säger Sanna. Cornelia och Sanna vittnar om en hunger på gatorna efter sanning. – Det ligger lite som en lögn att vi är ett så sekulariserat land och att färre och färre tror på Gud. Men när vi möter människor finns det ett stort sökande och en stor hunger efter att få tag på vad som är sant, säger Cornelia. Men inbjudan om att söka Gud och evangelisera är inte till bara för vissa, framhåller hon. – Det finns nog ibland en känsla av att det här med evangelisation bara är till för några få och att resten hejar på. Men vi har fått se att här finns det en inbjudan från Gud till allt hans folk. Skörden är redo, säger hon. Även bland redan troende är hungern efter mer av Gud stor, menar de. Cornelia berättar hur hon och hennes man började att regelbundet lovsjunga hemma i deras lägenhet tillsammans med fem personer.

Cornelia Forsberg och Sanna Välipakka ledare för Hope for This Nation. Foto: Kelley Skolos

●●● Från den stunden har vi fått se många människor ta emot Jesus. Sanna Välipakka

VÄCKELSE OCH SAMHÄLLSENGAGEMANG VÄRLDEN IDAG NÄRBILD

I dag har den gruppen vuxit till upp till 100 personer som samlas i deras trea för att lovsjunga Gud (före pandemin). Den hungern upplever de även när de, under ett normalt pandemifritt år, reser runt i landet för evangelisationskampanjer. – Det är en stor förmån att få se vad Gud gör i många olika sammanhang, sen en kärlek som växer fram för att stå som en familj. – Vi tror verkligen att det är något som Gud gör i vår tid; att vi kommer samman som ett folk, säger Cornelia Forsberg, och beskriver hur de fått se Helig Ande utgjutas, hur försoning kommer i det som varit splittrat och hur församlingar väcks på nytt runt om i Sverige.

– Vi får se, på plats efter plats, hur människor som vandrat länge med Jesus får en ny kärlek och en ny brand i sina hjärtan, säger Cornelia. Ändå tror de att det som sker nu bara är början. – Vi tror verkligen att det kommer komma en flodvåg över landet och att vi kan känna smaken på det redan nu, säger Sanna Välipakka. Cornelia Forsberg tillägger: – Det skulle inte förvåna mig om Gud tar ett så sekulariserat land som Sverige och vänder helt upp och ner på det. Mattias Backlund

●●● Det är en stor förmån att få se vad Gud gör i många olika sammanhang, sen en kärlek som växer fram för att stå som en familj. Cornelia Forsberg

VÄRLDEN IDAG NÄRBILD VÄCKELSE OCH SAMHÄLLSENGAGEMANG

Sebastian Stakset: Tron föder samhällsengagemang Missbruksvård. Sebastian Stakset vill nå utstötta och yrkeskriminella med ett socialt center i Stockholm och vill starta ett hem för missbrukare. – Det är svar på ett rop om hjälp, säger han.

ela Nya testamentet innehåller många exempel på socialt arbete med att hjälpa svaga och utsatta. Det börjar med de fyra evangelierna. – När Jesus går omkring och botar blinda, lama och människor med spetälska handlar det inte bara om helande utan lika mycket om att hjälpa människor som blivit utstötta.

Så kan man säga att evangelisten och rapparen Sebastian Stakset förankrar planerna på ett socialt center i centrala Stockholm och ett nytt stödhem. – Det går inte att skilja på kristendom och samhällsengagemang. De hör ihop, slår han fast. Han ser samma mönster i Apostlagärningarna och i de följande breven om att ta hand om

●●● Man kan säga att det blev en våg av ”osannolika människor” som kom till Herren.

exempelvis änkor. – En kyrka som inte tar sig i uttryck att hjälpa den nödställde tenderar att stagnera. Frank Mangs sade att en kyrka som inte föder nya barn blir ett ålderdomshem för odugliga Guds barn. Lewi Pethrus är en annan stor förebild för Sebastian Stakset. – Han sade att ”de fattiga och enkla människorna har alltid intresserat mig” och ”folkets rätt, folkets väl har för mig inte bara framstått som ett socialt utan även kristet krav.” Det sociala center som Stakset vill bygga upp på slakthusområdet i Stockholm är ett uttryck för just detta. Orsaken kan sammanfattas i en mening: – Det är ett svar på ett rop på hjälp. Vi lever nära de människor som det skrivs om i tidningVÄCKELSE OCH SAMHÄLLSENGAGEMANG VÄRLDEN IDAG NÄRBILD

”Jag var en yrkeskriminell, missbrukare, känd rappare, lögnare, våldsman och fullkomligt förstörd människa som hade förlorat allt. Men ljuset från Jesus Kristus förvandlade mitt liv fullständigt”, berättar Sebastian Stakset. Foto: Rickard Liljero Eriksson

arna. Gängkriminella, missbrukare, alkoholister och splittrade familjer. Nöden är stor. Och han fortsätter: – Vi märkte när vi predikade att det började komma många människor som vi aldrig trodde skulle komma. Ryktet spreds från mun till mun. De blev drabbade av budskapet om försoning med Gud genom Jesu verk på korset. Man kan säga att det blev en våg av ”osannolika människor” som kom till Herren. Då föddes en längtan av att ha ett center – inte ännu en församling – för att möta människornas behov i centrala Stockholm och man fick flera bekräftelser på att det också var Guds vilja. – Status just nu är att vi har en grupp människor från dessa möten som träffas. Det är en speciell situation med tanke på vilka människor det handlar om. Miljön och människorna

är inte främmande för mig då jag varit i världen större delen av mitt liv. Men vi saknar en riktig lokal och är just nu i förhandling. Vi tror Gud om att vi kan få den lokal vi behöver. Sebastian Stakset berättar att man har en god relation till berörda myndigheter. – De vet vilka vi är, vad vi gör och uppskattar det även om vi inte har några officiella samarbeten. Till och med lokala politiker förstår att ett center av detta slag är något angeläget och skulle göra stor skillnad. Vi tar ett steg i taget.

●●● Till och med lokala politiker förstår att ett center av detta slag är något angeläget.

Parallellt har man planer på ett hem för kvinnor som man kallar Barmärtighetens hus. I skrivande stund renoverar man den fastighet man förvärvat i Östervåla utanför Uppsala. För några decennier sedan drevs ett stort antal HVB-hem av bland annat kristna huvud-

VÄRLDEN IDAG NÄRBILD VÄCKELSE OCH SAMHÄLLSENGAGEMANG

I skrivande stund renoverar man den fastighet man förvärvat i Östervåla utanför Uppsala. Foto: Heart of Evangelism

män. Sådana verksamheter har minskat kraftigt under åren samtidigt som flyktingvågen 2015 ritade om kartan för all HVB-vård. – Flyktingvågen skapade ett nästan okontrollerat placeringsbehov av unga som mådde dåligt. Att köpa upp befintliga HVB-hem, men framför allt starta och driva nya var ytterst lönsamt för entreprenörer … Ganska snabbt skedde en tillnyktring i detta pengakaos. Kommuner fick direktiv från staten att satsa på öppenvård i stället för HVB-placeringar, vilket skapade ett enormt underskott av platser. – Problemet var att man förbisåg alla väl fungerande HVB-verksamheter som nu försvann. Att tro att en tung heroinmissbrukare ska bli kvitt sina problem och därmed sluta begå brott med hjälp av några timmars vårdkontakt i månaden är befängt.

Barmhärtighetens hus som man planerar att öppna under första halvåret 2021 kommer att bli det första nya kristna hemmet för missbrukare som öppnat på länge. – Vi vet att vi inte kommer att kunna vara beroende av offentliga medel. Det här är ett stort trosprojekt då vi behöver pengar till löner och drift. Här måste vi tro Gud om pengar, men vi är hoppfulla, avslutar Sebastian Stakset. Anders Edström Frejman

●●● Barmhärtig hetens hus kommer bli det första nya kristna hemmet för missbrukare som öppnat på länge.

VÄCKELSE OCH SAMHÄLLSENGAGEMANG VÄRLDEN IDAG NÄRBILD

Rönnäng Fredrik Björk, tel 0703-34 90 15 E-post: fredrik@fbt-tjorn.se

Vi erbjuder: KONTOR • LOGISTIKLOKALER LAGERHOTELL • FÖRRÅD TILL PRIVATPERSONER

Tel 033-722 42 00 www.dalsjofors.nu 43

VÄRLDEN IDAG NÄRBILD VÄCKELSE OCH SAMHÄLLSENGAGEMANG

Hopp för Sverige – initiativ för att återkristna landet Reformation. I kyrkan talas det ibland om ”reformation” eller ”förvandling” av Sverige. Men hur? Den frågan var en av utgångspunkterna för nätverket Hopp för Sverige där ett antal kristna ledare 2017 formulerade en samhällsvision. Tre år senare kommer nu en lägesrapport där framsteg och utmaningar på olika områden lyfts fram. Företagsledaren Jan Sturesson ser bara en väg vidare. – Kristenheten måste i kärlek lägga ner åsiktsskillnader och söka Herren tillsammans.

n längre tids samtal mellan kristna ledare från olika samfund mynnade 2017 ut i boken Hopp för Sverige. Det då nybildade nätverket med samma namn önskade konkretisera vilka utmaningar och möjligheter som fanns för svensk kristenhet. I boken går man igenom område efter område i samhället och uttrycker en vilja att åter ”reformera Sverige till det som vi tror är Guds vision”. Nu har nätverket tagit fram en rapport där de noga går igenom vad som hänt de senaste åren. Jan Sturesson, som leder internationella kristna handelskammaren ICCC, är nätverkets ordförande och menar att den reformation som många kristna längtar efter kräver ödmjukhet och bön. – Vi behöver finna fridens och omvändelsens väg, ödmjuka oss för att vara kvalificerade att delta i samtalet om de stora frågorna. Det

enda svaret för Sverige är att människor vill ta ansvar, och att vi som kristna tar ansvar i bön och i enhet tillsammans för vårt land, säger han. Nyckelordet i vår tid är polarisering, enligt Sturesson. – Vi lever i ett mångfaldigt och pluralt samhälle. Att byta bilder och visioner i samhällskroppen måste ske utan antagonism. Och samtidigt måste vi tala sanning i kärlek och betona att människovärdet alltid är högre stående än någon åsikt. I den rapport som nu tagits fram går man metodiskt igenom vad som skett i olika sfärer av samhället, positivt och negativt. Några av de områden som man tar upp är: Arbetsliv och företag, människans värde och värdighet, relationer och sexualitet, globalisering, migration och integration, rättssamhället och församlingens reformation och mobilisering. Anders Carlsson, till vardags på svenska UMU, menar att ett av syftena med rapporten är att göra just det som ligger i nätverkets namn – att ge hopp. Även om de listar både plus och minus menar han att tyngdpunkten ligger på att lyfta fram ljuspunkterna. – Vi försöker vara balanserade och verklighetsanknutna, men det sker väldigt mycket positivt.

Genom ”spejarrapporter” följer nätverket Hopp för Sverige det andliga tillståndet i landet inom en rad olika samhällsområden. Foto: Bertil Ericson/TT

Flera kristna profiler står bakom boken Hopp för Sverige.

Ett exempel på det är den allt öppnare diskussionen kring yttrandefrihet som rapportförfatVÄCKELSE OCH SAMHÄLLSENGAGEMANG VÄRLDEN IDAG NÄRBILD

tarna tycker sig se. Ett annat är en mer nyanserad bild av globalisering och nationers ansvar för sina medborgare. – I allt krisartat med corona och annat, kan vi se att Gud gör mycket gott, instämmer Paul Orlenius, pastor i Citykyrkan i Stockholm. – Det sker församlingsplanteringar, människor kommer till tro och Guds rike bryter fram på olika sätt. Han nämner de många olika böneinitiativ som poppar upp och en mobilisering inom kristenheten för att möta psykisk ohälsa som två andra exempel på ett positivt skeende. Utmaningar finns det gott om, både i samhälle och församling. Här nämner rapporten bland mycket annat attacker på samvetsfrihet och religionsfrihet, parallella klansamhällen på vissa håll, tilltagande antisemitism och en tystnad från kyrkan i fråga om relationer och sexualitet. Han betonar att längtan efter ett förvandlat land går tillbaka till varje enskild troendes liv.

– Kraften finns att vi alla inser att vår kallelse finns i vardagen, i bön och i arbetslivet, säger Paul Orlenius. – Vi ser också att Bibeln som Guds ord är under attack. Vi har ett viktigt uppdrag att förklara och ge skäl för Bibelns trovärdighet och tillförlitlighet, inte minst till den unga generationen. Jan Sturesson säger att drömmen med deras arbete och den tidigare boken är att det ska fungera som ett verktyg lokalt att tillämpa i församlingar och städer. – Och framför allt önskar vi att det ska leda till ännu mer bön. I nätverket ingår förutom ovan nämnda bland andra: Olof Edsinger, generalsekreterare Svenska evangeliska alliansen, Per Ewert på Claphaminstitutet, Hans Weichbrodt, präst och OAS-inspiratör och Patrik Sandberg, Sverigebönen.

●●● Framför allt önskar vi att det ska leda till ännu mer bön. Jan Sturesson

Samuel Teglund

VÄRLDEN IDAG NÄRBILD VÄCKELSE OCH SAMHÄLLSENGAGEMANG

IT i tandläkarpraktiken robert@ddmdental.se • 019-25 17 07

www.ddmdental.se

Johanna Sandahl, mjölkbonde på gården Vasen

Svenska och närproducerade varor

Vasen Lantbruk

I Nye mitt i Småland ligger gården Vasen. Här mjölkar vi 500 kossor och värnar om den levande landsbygden, öppna landskap och svensk livsmedelsproduktion!

VÄCKELSE OCH SAMHÄLLSENGAGEMANG VÄRLDEN IDAG NÄRBILD

Krönika.

aniel Alm: Jag tror vi har D möjlighet att se Sverige rotera in i en fas av folkväckelse.

ag håller på ett fotbollslag i England vars motto är ”To dare is to do”: Att våga är att göra. Nu är tiden för stora beslut, nu är tiden att satsa. Framtidens församlingar harmonierar övertygelse och engagemang. Vi ser inte framför oss några få i funktion, nej alla kan be och alla kan tjäna Gud. Men detta vårt engagemang, ska det komma från peptalk, inspirerande ledarskap och allmän optimism? Nej, det är glädjen i frälsningen som aldrig får bli inaktuell. Korset innebär det hopp som tar vid där vår optimism tar slut. ”Han dog vår död på det att vi skulle leva hans liv”. Orden kommer från JO Wallin, en gång domprost i Västerås och ärkebiskop i Uppsala som fångade något väckelsekristet i citatet. Vi är frälsta från något men också till något, till kristuslivet. Det är i korset, centrum av den kristna tron, överfört till oss genom den helige Ande vi kan leva i väckelse. Andens flöden är den troendes rätta element. Pandemin griper om sig i en redan utmattad västerländsk kultur och behoven är uppenbara men ändå svårtolkade. Det kräver stort mod att våga se på sammanhang och förhållanden så som vi tidigare inte har sett på dem. Vi behöver uppdatera vår bild av den svenska folksjälen under och efter pandemin. Vi har nog snart sett bottennoteringen för materialism och sekularism. Jag tror vi har möjlighet att se Sverige rotera in i en fas av folkväckelse. Men det finns en ekvation vi måste förstå i hjärtat: Ju större verk Gud ska kunna göra genom oss desto mindre fokus måste vi ha på våra egna resultat. Vi skulle behöva bli en mera prestigelös kristenhet och få en något mer avspänd bild av oss själva. Det är inte tid för varumärkesbyggnad och att predikanter ska utvecklas till celebriteter. I

stället behövs ett växande i bön som innebär att församlingens huvud är det enda som syns precis som när någon simmar. Kanske vi behöver kämpatag mest i form av simtag. Hur är det då med alla problem och svagheter som finns mitt i allt? Kan någon komma till tro när kristenheten misslyckas att gestalta gudsrikets goda värden? Inte är det svårt att anmärka på kyrkan i all sin nakenhet. Men jag hoppas inte att våra misslyckanden ger en förlamande tystnad. Kanske är det så att den verkliga styrkan finns i den svaga människa som vet att frälsningen är avgörande, som har mycket förbarmande både med sig själv och andra? Tänk om den kommande väckelsen bärs av en kyrka som är där ute utan att vara ute efter att sätta dit någon? En kyrka som inte söker strid, som inte påpekar fel men som gestaltar vad syndernas förlåtelse innebär. En kyrka som låter många ta nya tag, ja simtag som vägleder människor till andligt liv. Det finns fortfarande odrömda drömmar och många satsningar ligger framför. Det kommer nya vågor med kraft att bära oss vidare. Ja, att våga är att göra. Kanske kommer något kännas som ett vinterbad och ett annat som ett svalkande sommardopp men en sak är säker i alla årstider: Ingen somnar när man simmar.

●●● Det finns fortfarande odrömda drömmar och många satsningar ligger framför. Det kommer nya vågor med kraft att bära oss vidare. Ja, att våga är att göra.

Daniel Alm

VÄRLDEN IDAG NÄRBILD VÄCKELSE OCH SAMHÄLLSENGAGEMANG

nde: Erbjuda idag Världen ! GRATIS

Provläs GRATIS!

En tydlig, saklig och varm kristen röst i mediebruset

Världen idag bedriver en aktiv och orädd nyhetsjournalistik tillsammans med en tydlig opinionsbildning. Tidningen har en ambition att förmedla bibeltrogen folkbildning om kristen tro och kristet tänkande. Genom människors berättelser från församlingar är tidningen en röst för förnyelse och väckelse inom kristenheten. www.varldenidag.se

Välkommen att anmäla din provmånad

via talongen, på prova.varldenidag.se, via tel: 018-430 40 50, e-post: kundtjanst@varldenidag.se eller på vår webbplats.

www.varldenidag.se 4 Jag beställer en gratis provmånad på Världen idag q Väckelse

Namn............................................................................................................................................................................................................................. Adress ........................................................................................................................................................................................................................... Postnummer......................................................................................................................................................................................................... Postadress ............................................................................................................................................................................................................... Telefon.......................................................................................................................................................................................................................... E-post............................................................................................................................................................................................................................. Erbjudandet gäller t.o.m. 2021-08-31 för hushåll i Sverige som inte haft tidningen de senaste sex månaderna. Prenumerationen avslutas automatiskt när provmånaden gått ut. Du kommer då att kontaktas av en av våra säljare för erbjudande om fortsatt prenumeration. För våra prenumerationsvillkor samt vår personuppgiftspolicy, se www.varldenidag.se/kundtjanst

Svarspost Kundnummer 901204700 758 00 Uppsala