Världen idag Närbild – Tema: Friskolefrågan

Ett fördjupande magasin från nyhetstidningen Världen idag

TEMA

Friskolefrågan

Anna Sörelius Nordenborg är vd för Internationella Engelska skolan

Ordning och reda ledde till 240 000 i kö LEDARE

TRYGGHET

ALF SVENSSON

INDOKTRINERING

Friskolorna 2020-talets skola?

Brandströmska tror på sina elever

”Politikerna har förstört skolan”

DDR hyllade svensk enhetsskola

KRISTEN SKOLA I SVERIGE! Vilken glädje, vilken frihet och vilket arbete!

Vilken GLÄDJE det är att ta fullt ansvar för en helhet. Vilken FRIHET att få leva ut kristen tanke, tal och gärning. Vilket ARBETE att få vara med och reformera en liten men växande del av Sveriges utbildningsväsende. Se: stiftagape.se REGERINGEN vill nu begränsa oss på olika sätt – både ekonomiskt, juridiskt och när det gäller familjers valfrihet. Sök därför plats för barn och barnbarn på en kristen skola nära dig. Eller starta några nya kristna skolor/förskolor medan den nuvarande lagen gäller. Vi hjälper er gärna!

STIFTELSEN AGAPE NORRKÖPING driver tillsammans med lokala församlingar flera skolor och förskolor med kristen värdegrund på respektive ort.

NORRKÖPING:

NYKÖPING:

FLEN:

Det kan bli ett par nya kristna skolor i södra Norrköping och i Linköping till HT2024.

Anmäl ert intresse.

Vi bygger nytt och utökar förskolan - vi söker tre nya pedagoger.

Vi har plats för fler barn på förskolan. Vi söker lärare i Sv + Eng till årskurs 7-9.

NORRKÖPING

NYKÖPING

www.johannesskolan.se www.vindruvan.net

www.fokusskolan.se www.fokusskolan.se/ekensbergs-forskola

FLEN

Ålidenskolan

www.alidenskolan.se

Ålidens förskola

www.alidenskolan.se/forskola

STIFTELSEN AGAPE NORRKÖPING Folkborgsvägen 19, 603 80 Norrköping 011-12 44 55 eller 011-16 44 55 stiftagape.se

Ny profil från HT 2022

InternatIonell HumanItär utvecklIng (IHu) Möjlighet till praktik i fält www.ekebyholm.se | 0175-754500 2

FRISKOLEFRÅGAN VÄRLDEN IDAG NÄRBILD

Ledare.

Det här magasinet är en sektion av nyhets­ tidningen Världen idag.

Ansvarig utgivare: Jonas Adolfsson Redaktör: Ruben Agnarsson Layout: Julia Nordh Omslagsfoto: Engelska skolan Publicerad: April 2022 Tryckeri: V-TAB © 2022

Om Världen idag Världen idag är en riks­ täckande och obunden nyhetstidning på kristen grund. Den startade som veckotidning i september 2001, blev tredagars­tidning 2004, fyradagars-tidning 2018 och femdagars-tidning 2021. Tidningen kommer ut på tisdagar, onsdagar, torsdagar, fredagar samt lördagar.

Och ständigt på webben.

Världen idag är en allkristen tidning och har läsare från en stor bredd av kyrkor, med tyngdpunkt bland frikyrkorna. Tidningen har 900 aktie­ägare och ordförande i styrelsen är Jan Blom. Jonas Adolfsson är chefredaktör och ansvarig utgivare. Henrik Lundell vd.

Ledarskribenter på Världen idag är Jonas Adolfsson, Sven Almkvist, Olof Edsinger, Per Ewert, Stefan Gustavsson och Carin Stenström. Andra frekventa skribenter är bland annat Ulf Cahn, Berit Simonsson, Tomas Sandell, Roar Sörensen och Hans Weichbrodt.

Kontakt Postadress: Världen idag, Box 6420, 751 36 Uppsala Telefon: 018-430 40 00 (9–11, 14–16) Mejl: kundtjanst@varldenidag.se Hemsida: varldenidag.se

Friskolorna – en modell för framtiden

V

åren 1967 skulle Olof Palme just bli Nu har 30 år gått sedan 1990-talets stora skolreecklesiastikminister, med ansvar form. Trots att de värdebaserade skrivningarna för både skola och kyrka. De sista i läroplanen kvarstår har inflytelserika persoresterna av kristendoner på lärarhögskolor, läroboksmen var på väg att tvättas bort ur förlag och lobbyorganisationer ●●● grundskolans nya läroplan, som ändå fortsatt en press där alla skulle bli Sveriges mest progresskolor och elever ska föras in I dag är det en ny siva någonsin. I ett tal hos TCO under en helt annan ideologisk generation som beskrev Palme skolan som ”utan mall, oavsett om den fungerar behöver utvärdera varje tvekan ett av våra förnämeller inte. Förändringarna har läget och fråga sig sta instrument” för radikal samskett stegvis och det större hällsomvandling. Regeringen mönstret blir lätt dimmigt. Olof vilken skola vi vill var onekligen framgångsrik i se för våra barn och Palme hade dock sin vision klar att nå sina mål. Kunskaperna, – han förutsade att det nya skolbarnbarn. lärarens kompetens, den kristna systemet på sikt skulle kunna få etiken – allt detta monterades verkningar ”långt mer genomner i syfte att forma den nya fria och självstängripande än dess tillskyndare kunde drömma diga människan som på egen hand skulle skapa om.” Även detta år vill Socialdemokraterna framtidens goda samhälle. göra skolan till en valfråga. Riktningen är utritad, med planen att dörren snart ska låsas helt På andra områden misslyckades det moderna för kristna skolor. skolprojektet däremot gravt. Oordningen i de stora betongskolorna ökade, så även otryggheI dag är det en ny generation som behöver ten för eleverna på de sterila, asfalterade skolutvärdera läget och fråga sig vilken skola vi gårdarna. När de stora Pisamätningarna kom vill se för våra barn och barnbarn. Måste den blev det uppenbart hur Sverige halkade efter svenska skolan fortsätta ännu längre i samma andra länder i kunskaper. Och den moraliska riktning, eller är en annan skolmiljö möjlig? grund som den kristna tron hade utgjort för Kan 2020-talet bli en andra våg där de friståmånga generationer svenska skolbarn skulle ende skolorna reser sig som välfungerande snart ersättas av en ny identitetspolitisk filosofi alternativ, och där många nya skolor startas? som formats av drivna opinionsbildare, snarare Den här bilagan beskriver vad som har hänt än på lärarnas yrkeserfarenhet. förr, och vad som sker på friskolornas område i dag. Vad som händer i morgon är det upp till En växande frustration över en samhällsinstituoss att avgöra. tion som inte längre fungerar kommer till slut att resultera i nya alternativ. Varje generation måste ta sin egen strid med just sin tids felslagna sociala ingenjörsprojekt. Förändringarna under den borgerliga regeringen 1991-94 blev en frihetlig murbräcka mot det stängda system som tvingade in alla barn och föräldrar i en mall som många inte alls upplevde sig passa in i, och mängder med nya friskolor startades.

Denna tid innebar också en vändning av den Per Ewert religionsfientliga pendeln, så att den kristna ledarskribent Världen idag etiken återinfördes i läroplanen.

3

VÄRLDEN IDAG NÄRBILD FRISKOLEFRÅGAN

Brandströmska skolan i Göteborg.

Foto: Tommy Hvitfeldt

Brandströmska sko ser potentialen i va Trygghetsteam. Barn från ett 30-tal olika kulturer möts på den kristna friskolan, Brandströmska skolan i Göteborg. Här satsas det på trygghetsteam, rastaktiviteter, bibliotek och gratis frukost för högstadieeleverna.

– De som jobbar här är beredda att göra det lilla extra, säger kuratorn Pontus Bill.

V

ärlden idag besöker Brandströmska skolan dagen efter att Ryssland inlett sin invasion av Ukraina. Det märks under lektionerna i kristendom, som ingår i den obligatoriska

4

●●●

I en klass var det 18 av 20 elever som hade någon släkting som dött i krig.

Jacob Langvik, skolpastor

undervisningen och är en del av skolans kristna profil.

– Jag vill veta vad som händer i er när ni hör om det som händer i Ukraina, säger den heltidsanställda skolpastorn Jacob Langvik till barnen i en mellanstadieklass.

– Jag blir typ orolig. Jag känner vissa som har gått på den här skolan och har släkt och familj där, svarar en elev.

– Jag är lite rädd även om du har sagt att det är liten chans att det kommer till Sverige, säger en annan.

Ett av barnen talar om läskiga bilder på nyheterna och när pastorn frågar hur många som har någon förälder eller mor- eller farförälder som varit med om krig räcker ungefär hälften av eleverna upp handen.

FRISKOLEFRÅGAN VÄRLDEN IDAG NÄRBILD

Jakob Langvik, skolpastor, talar med sin klass om kriget i Ukraina.

Foto: Tommy Hvitfeldt

olan rje elev ●●●

Här möts 20–30 olika kulturer och det gynnar integrationen.

Jeanette Bergman, rektor

– I en annan klass var det 18 av 20 elever som hade någon släkting som dött i krig, berättar han för Världen idag.

Anledningen till att det ser ut på det viset är att omkring 95 procent av skolans 370 elever har utländsk bakgrund, även om de flesta är födda i Sverige liksom många av föräldrarna.

– Här möts 20–30 olika kulturer och det gynnar integrationen, framhåller rektorn Jeanette Bergman.

Hon berättar att söktrycket till Brandströmska har varit högt under de senaste tio åren. Många elever rekryteras från de två förskolor som drivs av samma stiftelse som grundskolan. Den ena förskolan ligger i skolbyggnadens bottenvåning och den andra i förorten Biskopsgården.

5

VÄRLDEN IDAG NÄRBILD FRISKOLEFRÅGAN

En hel del av barnen kommer från kristna hem, men här finns även familjer som inte har någon trosuppfattning och muslimska familjer som värdesätter skolans konfessionella inriktning.

skolan har inte längre koppling till någon församling.

Den frivilliga, konfessionella delen av utbildningen består av tio minuters morgonsamling med bön varje dag och möjlighet att delta i en skolgudstjänst, som kallas Chapel, varje vecka.

– Ju yngre eleverna är desto fler är det som deltar i morgonsamlingen. I högstadiet är det svårare, förklarar Jeanette Bergman.

Brandströmska startades för drygt 30 år sedan av församlingen Göteborgs bibelcenter, men

Skolchefen Martin Burefors tror att en av anledningarna till att så många väljer Brandströmska är att föräldrarna har hört andra tala gott om skolan.

– Jag tror att de ser oss som ett tryggt och bra alternativ till de kommunala skolorna i deras närhet, säger han.

Fritidsledaren Johannes Klang (t.v.) är engagerad i satsningen på rastaktiviteter, en viktig del av trygghetsarbetet som leds av kuratorn Pontus Bill (t.h.). Foto: Tommy Hvitfeldt

Under förra läsåret gjorde skolan en omstart av sitt trygghetsteam, som leds av den heltidsanställda kuratorn Pontus Bill. Ledningen har också valt att lägga pengar på att låta alla elever svara på Friends enkät mot mobbning och kränkningar varje år, som ett verktyg i trygghetsarbetet.

En viktig del i det arbetet är de senaste årens

●●●

Jag tror att de ser oss som ett tryggt och bra alternativ till de kommunala skolorna.

Martin Burefors, skolchef

Kristinaskolan är en kristen skola i Angered, Göteborg.

Sedan 1982 har elever från många olika kulturer kommit samman på Kristinaskolan.

Är du intresserad av att jobba hos oss?

Till hösten söker vi några olika lärare, en specialpedagog samt en skolsköterska. www.kristinaskolan.se

För mer information, kontakta rektor Charlotte Aspman 031-332 02 61, rektor@kristinaskolan.se

ansök senast 19/4!

6

FRISKOLEFRÅGAN VÄRLDEN IDAG NÄRBILD

satsning på rastaktiviteter, där man fångar upp de barn som har svårt att sysselsätta sig själva.

Barnen får utlopp för sin energi och resultatet har blivit färre konflikter på skolgården, mindre utanförskap och lugnare lektioner.

När pedagogerna är med och leker bygger de också relationer med eleverna. Under Världen idags besök pågår både dansstopp, bollspel och ”limbo” på skolgården, samtidigt som en del av barnen leker själva. Man kommer snart att inviga ett lekotek där eleverna kan låna uteleksaker som sparkcyklar, inlines och skateboards.

Skolan erbjuder även läxhjälp.

– Flera bor ganska trångt och har många syskon. Då är det inte lätt att göra läxor, säger Pontus Bill.

Ett flertal av föräldrarna jobbar mycket och behovet av att ha barnen på fritids är relativt stort, ända upp till sjätte klass. Idéer finns om att erbjuda något liknande för högstadieeleverna, eftersom det finns önskemål om en trygg situation på fritiden även för dem.

I höstas började skolan servera gratis frukost på högstadiet, eftersom man såg att det var många

Bibliotekarien Kiki Pettersson läser för barnen i skolans bibliotek.

Foto: Tommy Hvitfeldt

Viktoriaskolan

Förskolan Pärlan

Viktoriaskolan är en fristående grundskola på kristen grund som med kultur, utomhusmiljö och digitala verktyg främjar ett varierat lärande.

Pärlan är en fristående förskola på kristen grund där varje barn får förutsättningar att växa och utvecklas till den unika och värdefulla person som de är.

Läs mer på: www.viktoriaskolan.se

Läs mer på: www.viktoriaskolan.se/parlan

– för hela människan nu och i framtiden

Vill du bli elev hos oss eller arbeta hos oss, hör av dig på: info@viktoriaskolan.se Välkommen!

– för hela människan nu och i framtiden

För mer information, hör av dig på: info@viktoriaskolan.se Välkommen!

Viktoriaskolan, Granrisvägen 33, Örebro • www.viktoriaskolan.se

7

VÄRLDEN IDAG NÄRBILD FRISKOLEFRÅGAN

Enkät.

Amanda Magnusson, 24 år i april, gick LM Engströms gymnasium i Göteborg 2014–2017.

​Foto: Tommy Hvitfeldt

Vad gör du i dag?

– Jag studerar till socionom och tar examen i vår.

som inte åt frukost hemma, vilket påverkade studieresultaten.

– Det är väldigt populärt. Vi är duktiga på att ta tag i saker när vi ser att något inte fungerar, säger Jeanette Bergman.

– Vi har också större möjligheter att styra ekonomin än en kommunal skola, och eftersom stiftelsen inte plockar ut någon vinst går alla pengar tillbaka in i verksamheten, förklarar hon.

Skolan har även satsat på att bygga upp ett bra skolbibliotek, arrangera bio- och teaterbe-

Jeanette Bergman, rektor, säger att hon upplever en ”häxjakt” på kristna skolor i Sverige.

Foto: Tommy Hvitfeldt

8

sök, liksom utflykter och läger.

Rektorn upplever ett stort engagemang hos all personal på skolan och kuratorn håller med.

– De som jobbar här är beredda att göra det lilla extra och det betyder väldigt mycket för relationen med eleverna, säger han.

Det kan exempelvis handla om att skicka ett sms eller åka hem och hämta en elev som inte har kommit till skolan. Brandströmska har en relativt hög andel barn med särskilda behov och därför behövs det extra anpassningar.

Jeanette Bergman säger att hon upplever en ”häxjakt” på kristna skolor i Sverige, trots att bara 0,9 procent av landets elever går i någon av dem.

– När Skolinspektionen var här var deras främsta fokus att leta fel på våra konfessionella inslag. Det var ganska uttalat att det var deras uppdrag, men de hittade inga fel, konstaterar hon.

Hur minns du din tid på skolan och hur har den påverkat dig?

– Det var en fantastisk skola med en trygg miljö, studiero, härlig stämning och gemenskap. Lärarna var otroligt kunniga och pedagogiska.

– Jag uppskattade den kristna profilen.

Skolan har påverkat mig på många plan.

Inte minst min studievana och studiero som har lagt goda kunskaper och färdigheter inför universitetet.

Vad är de kristna skolornas främsta bidrag till svensk utbildning?

– Att ge hopp och framtidstro. Våra elever får uppleva att vi tror på dem, att Gud tror på dem och att de är älskade för dem de är, säger skolpastorn Jakob Langvik.

Vilka för- resp nackdelar ser du med en kristen skola?

– Som kristen ser jag inga nackdelar med en skola på kristen grund, tvärtom bara fördelar.

Jag tycker det är bra att det finns andra alternativ och en valmöjlighet att välja en skola som står på samma grund som en själv. För mig var det en trygghet och något jag värdesatte väldigt högt.

Ingrid Byström

Eva Janzon

FRISKOLEFRÅGAN VÄRLDEN IDAG NÄRBILD

VI SÖKER DUKTIGA OCH ENGAGERADE LÄRARE

Den lilla skolan med de stora möjligheterna!

Vi erbjuder en miljö där ert barn får möjlighet att utvecklas på en plats under längre tid. Vi har verksamhet från förskola, grundskola F-9 till fritidshem.

KONTAKTA OSS:

0278-105 02 INFO@EDENSKOLAN.SE

F-9

Läs mer på vår hemsida http://www.kastellskolan.se Kristinagatan 2, 871 60 Härnösand

0611-550 350

Lediga tjänster Fritidspersonal 50% Skolsköterska 10% Kurator 20% Hemkunskapslärare ca 17%

Från proffs till proffs E-post: info@vvsgrossen.com | Tel: 036-777 99 00 Välkommen att höra av dig till: info@vetlandafriskola.se

www.vvsgrossen.com

Anrik skola där tradition och utveckling går hand i hand

Sedan 1795 har S:t Eriks katolska skola erbjudit utbildning i en kreativ och trygg miljö.

Vi är en F-9 skola som även bedriver förskola. Undervisningen följer den svenska läroplanen men vi erbjuder även konfessionella inslag som till exempel

mässa en gång i veckan. Vi uppmärksammar de kristna högtiderna och sätter dem i ett sammanhang.

Hela verksamheten präglas av ledordet ÄRVA som står för ärlighet, respekt, vänlighet och ansvar. Skolan har 220 elever

hög lärartäthet och vi jobbar språkutvecklande i alla ämnen och årskurser.

Sedan 1967 bedrivs verksamheten i våra lokaler mitt i ett villaområde i Enskede med god tillgång till kommunikationer.

www.sterikskatolskaskola.se

Enskedevägen 71-73, Enskede • 08-121 494 00 • info@sterik.net 9

VÄRLDEN IDAG NÄRBILD FRISKOLEFRÅGAN

Kristna skolor: Högt till tak, mindre rädsla och mer respekt Tolerans. Skolinspektionens skolenkäter redovisar varje år svenska elevers upplevelse av sin skola. Deras enkäter visar att elever på kristna skolor i högre utsträckning än riksgenomsnittet upplever att deras skola respekterar olikheter, är tolerant, respektfull och allsidig.

Skolinspektionens undersökningar visar att elever på de kristna skolorna upplever att det är högre till tak, att deras skola har en mer tolerant och respektfull atmosfär och en mer allsidig undervisning än riksgenomsnittet.

Den tydligaste skillnaden gentemot riksgenomsnittet är att elever vid kristna skolor i mycket lägre utsträckning är rädda för andra elever. De är även i lägre utsträckning rädda för någon i personalen.

Elever i de kristna skolorna upplever även i lägre utsträckning att de störs av andra elever.

Fler elever på kristna skolor än riksgenomsnittet upplever att de vuxna på skolan reagerar om de får reda på att en elev blivit kränkt.

På de kristna skolorna upplever eleverna i högre grad än riksgenomsnittet att de får diskutera och debattera i undervisningen. De upplever även i högre grad att deras skola tar upp frågor om jämställdhet, mänskliga rättigheter och att eleverna får öva på att göra etiska ställningstaganden.

Eleverna på kristna skolor upplever i avsevärt högre utsträckning att skolan respekterar varandras olikheter på skolan.

Upplevelsen av trygghet och studiero bland elever på kristna friskolor ligger på samma nivå som övriga skolor, trots att de kristna skolorna har en betydligt högre andel elever med invandrarbakgrund än genomsnittet, och därmed en stor kulturell variation. De kristna friskolorna har även en lika socioekonomiskt blandad elevgrupp som kommunala skolor.

31 kristna skolor med sammanlagt 575 elever i årskurs 9 fanns med i Skolinspektionens skolenkäter. Kristna friskolerådet har därefter sammanställt enkätsvaren från eleverna om hur de upplever sin skola.

Elever på kristna skolor upplever i högre grad än riksgenomsnittet att de får diskutera och debattera i undervisningen. Foto: Pixabay Myndigheten genomför varje år en enkät på hälften av landets skolor vilket gör att varje enskild skola gör enkäten vartannat år. Enkäten riktar sig till elever i några årskurser, samt till samtliga vårdnadshavare och pedagogisk personal.

För att kunna utgå från resultatet vid den senaste skolenkät skolorna har deltagit i, har enkäter för hösten 2019, våren 2020 och våren 2021 valts ut.

Ruben Agnarsson

10

FRISKOLEFRÅGAN VÄRLDEN IDAG NÄRBILD

L

LE

KR

IST

NA S KOL A

N

EN

SA

LA

M

O

H

Ä

SK

FRA

TRYGGHET

M TIDENS

AV

S

K

O

N

R

M

A

, K U

AP

&

KA

R A K TÄ R

FÖ

R

AT

T

F

Välkommen till en

FANTASTISK SKOLDAG!

TILLSAMMANS ARBETAR VI FÖR: STUDIERO - TRIVSEL - TRYGGHET - KUNSKAP

Bli en del av tillväxten i

ÖVIK - UMEÅ

11

VÄRLDEN IDAG NÄRBILD FRISKOLEFRÅGAN

Undervisning 1962.

Foto: Herman Ronninger/TT

Från statsstyrd enhetsskola Frihetsvind. När Berlinmuren föll och kalla kriget upphörde, försvann även den statliga och hårt styrda svenska enhetsskolan som svenska socialdemokrater hade skapat i samarbete med DDR. Förändringen tog fart via friskolereformen som genomfördes av regeringen Bildt år 1992, som innebar att friskolor fick en skolpeng från staten för varje elev.

●●●

Fler av friskole­ eleverna i årskurs 9 når kunskaps­ kraven och fler blir behöriga till gymnasie­ skolan.

Syftet med reformen var att öka variationen av skolor, skapa konkurrens och öka kostnadseffektiviten i skolväsendet. Skolorna skulle tvingas att ta större hänsyn till elevers och föräldrars behov.

Den 9 december 1993 inkorporerade regeringen Bildt den europeiska konventionen om mänskliga rättigheter i svensk lag. Därmed upphävdes regeringen Erlanders reservation den 20 mars 1952 mot artikel 2 om rätten till undervisning där staten ska ”respektera

föräldrarnas rätt att tillförsäkra sina barn en uppfostran och undervisning som står i överensstämmelse med föräldrarnas religiösa och filosofiska övertygelse”.

I början av 1990-talet gick bara en procent av grundskoleleverna och 1,7 procent av gymnasie- eleverna i en fristående skola. År 2020 hade denna siffra ökat till omkring 19 procent (för förskola, grundskola och gymnasieskola).

Elever på fristående skolor har högre betygspoäng och högre meritvärden än elever i kommunala skolor. Fler av friskoleeleverna i årskurs 9 når kunskapskraven och fler blir behöriga till gymnasieskolan. Ämnesprovet i engelska i årskurs 9 och PISA 2015 visade samma resultat.

Frånvaro av våld och mobbning och att det är ordning och reda i klassrummet är de viktigaste faktorerna för föräldrars val av friskola. Även pedagogiken har stor betydelse samt att skolan månar om eleverna och ger stöd vid problem. Även kommunikationen mellan förskolan och

KRISTNA SKOLAN OASEN SUNDSVALL Skolan där varje elev blir sedd www.kristnaskolanoasen.se 12

FRISKOLEFRÅGAN VÄRLDEN IDAG NÄRBILD

​Foto: Gorm Kallestad/NTB scanpix/TT

Friskolereformen genomfördes i början av 1990-talet av regeringen Bildt. Friskolor fick en skolpeng för varje elev och föräldrarätten i Europakonventionen infördes som en del av svensk lag. Foto: Jack Mikrut/TT

till valfrihet och mångfald föräldern upplevs vara bättre i friskolor än i kommunala skolor. Även medarbetare i friskolor är mer positiva till villkoren på arbetsplatsen och anser i högre grad än medarbetare på kommunala skolor att de hinner med arbetet under ordinarie arbetstid. I Skolverkets enkät säger de sig dessutom vara mer nöjda än medarbetare på kommunala skolor på samtliga sex frågor. Det är en lägre andel lärare med pedagogisk examen i fristående skolor, 69,3 procent jämfört med 83,3 procent i kommunala grundskolor, men lärare som har utländsk lärarutbildning redovisas inte i SCB:s statistik. Fristående skolor har å andra sidan betydligt yngre lärare än kommunala skolor.

Friskolornas kostnader per elev är omkring åtta procent lägre än kommunala skolor, trots att friskolor, till skillnad från kommunerna, inte får full momskompensation. Den genomsnittliga vinsten för företag som driver förskolor eller skolor är 3,4 procent. Det är mindre än vad andra tjänsteföretag har. Ofta väljer

skolföretag att låta vinsten kvarstå i aktiebolaget för att finansiera investeringar eller expansion.

Utdelningarna till aktieägarna, som motsvaras av ränta till bank om verksamheten finansieras via banklån, beskattas med 200–300 miljoner kronor per år.

Många tycker att det är rimligt att friskolor gör ett överskott för att kunna bedriva sin verksamhet. På frågan om hur mycket är svaret i genomsnitt sju procent. Det är betydligt högre än verkligheten.

●●●

Socialdemo­ kraternas retorik om vinster i välfärden har gjort att många tror att friskolornas vinster är skyhöga.

Socialdemokraternas retorik om vinster i välfärden har gjort att många tror att friskolornas vinster är skyhöga. Enligt en undersökning från Demoskop tror mer än hälften av befolkningen att friskolornas vinster i genomsnitt ligger över 10 procent av omsättningen. En tredjedel tror att vinstnivån är över 20 procent.

Den verkliga siffran har under många år legat runt tre procent.

Ruben Agnarsson

Med kunskap, omtanke och engagemang

ANNONS

Storgatan 32 B, Örnsköldsvik | Begravning 0660-131 07, 0661-441 85 | Familjejuridik 0660-843 00

13

VÄRLDEN IDAG NÄRBILD FRISKOLEFRÅGAN

Avkristnade svenska – fick medalj av DDR Hedersdoktor. När skolpolitikern Stellan Arvidsson år 1969 lyckades få bort kristendomsämnet från den svenska grundskolans läroplan belönades han med ett hedersdoktorat från den kommunistiska diktaturen DDR. I sitt tacktal på DDR-universitetet i Rostock i november 1969 betonade Arvidsson: ”Historikerna måste i framtiden förklara hur en socialistisk skolreform kunde genomföras i ett kapitalistiskt land”.

Stellan Arvidsson var socialdemokratisk riksdagsledamot och den svenska enhetsskolans arkitekt. Han var – precis som sin sambo Brita Stenholm – central i Vänskapsföreningen Sverige-DDR och var dessutom regeringens kontaktperson med DDR. Stellan Arvidssons födelsedagar firades på DDR:s ambassad i Stockholm och när Brita Stenholm år 1986 fyllde 70 år fick hon DDR:s fredsmedalj utdelad i sin bostad.

I DDR hade Brita Stenholm kontakt med utbildningsdepartementet medan Stellan Arvidsson samarbetade med universiteten. De erhöll dyra presenter och årliga kurortsvistelser vid Östersjön av den östtyska kommuniststaten, enligt Birgitta Almgrens bok Inte bara Stasi....

Han var självklar gäst när diktatorn Erich Hoeneckers fru och DDR:s utbildningsminister Margot besökte Skolöverstyrelsen i Sverige i mars 1985 för att utveckla det bilaterala skolsamarbetet mellan länderna ytterligare.

Stellan Arvidsson träffade den socialdemokratiska skolpolitikern Brita Stenholm – som han senare blev sambo med – i 1946 års Skolkommission, som presenterade sina slutsatser i juni år 1948. Brita Stenholm ”besvor honom att lämna hustru och barn för att förenas i intellektuellt jämbördigt äktenskap och jämlik arbetsgemenskap” (Inte bara Stasi…, sid 408). Året därpå infördes en försöksverksamhet med nioårig enhetsskola.

14

När Stellan Arvidsson fick bort kristendomsämnet från den svenska grundskolan fick han ett hedersdoktorat av DDR som belöning. Foto: Lars Pehrson/SvD/TT

DDR:s politbyrå beskrev 1967 hur Arvidsson var en ”specialist för frågor som gällde ateistisk fostran och ansåg att läroböcker var viktiga eftersom de kunde vara medel för ateistisk skolning i statlig religionsundervisning” (Inte bara Stasi..., sid 422).

●●●

Sveriges samarbete med DDR på /.../ var omfattande.

FRISKOLEFRÅGAN VÄRLDEN IDAG NÄRBILD

”Ett förvandlat folk – Ett förvandlat land”

skolan

Bön på Böneberget i Övre Soppero.

Följ med på BÖNETÅGETS böneresor genom Sverige 2022 Till Övre Soppero och Treriksröset i midnattssolstid

Sveriges samarbete med DDR på utbildningsområdet var omfattande: det handlade om pedagogseminarier och studieresor för svenska skolledare och lärare, samt utbyte mellan läroboksförfattare, högskolor, skolor och skolmyndigheter.

När Uppsala universitet år 1993, fyra år efter DDR:s sammanbrott, skulle sammanfatta Sveriges och DDR:s långvariga samarbete på skolområdet beskrevs de fortbildningskurser som anordnades i DDR för svenska tyska-lärare.

Wolfgang Schenkel, ansvarig för kurserna, nämner inte att ”de svenska lärarna på förmiddagarna studerade marxistisk filosofi”. (Inte bara Stasi..., sid 278).

De östtyska lärare som kom till Sverige hade som uppgift att sprida positiv information om Östtyskland. Redan i oktober 1956 gav partiet universitetet i Greifswald ett politiskt uppdrag att utbilda specialister med Norden som ”insatsområde”. DDR:s ministerpresident Otto Grotewohl uppmanade dem som studerade nordiska språk att väcka förståelse för DDR och sprida socialismen.

Veckan efter jubiléet, den 23 oktober 1956, bildades vänskapsförbundet Sverige-DDR. Med ekonomiskt stöd från Östtyskland kunde föreningen genomföra kulturprogram, seminarier och DDR-dagar.

Rüdiger Bernhardt, en östtysk professor från Halle som var angivare till Stasi åren 1977–1989, blev ansvarig för utformningen av läroböcker för svenska skolor. I april 1986 rapporterade han till Stasi om sin resa till Tyska institutionen vid Stockholms universitet, Lundellska skolan i Uppsala och gymnasiet i Upplands Väsby. Resan resulterade i bättre relationer mellan Stockholms universitet och DDR:s kultur- och informationscentrum i Stockholm, skrev han i sin Stasi-rapport.160 rapporter till Stasi hann Rüdiger Bernhardt med under sin tid som angivare, där han bland annat bedömde svenska forskare och lärare.

➤ ➤ ➤ ➤ ➤

RESA 1: 18/6-1/7 (14 dagar) Pris: 8 475:RESA 2: 18/6-27/6 (10 dagar) Kontakta reseledningen för prisinfo.

RESA 3: 29/6-6/7 (8 dagar) Pris: 6 475:RESA 4: 4/7-12/7 (9 dagar) Pris: 6 975:RESA 5: 18/6-12/7 (25 dagar) Pris: 11 975:-

I priset ingår resa med buss tur & retur, mat & logi i Övre Soppero, två hotellövernattningar, matpaket hemresedagen och bussfika.

Mat tillkommer under resdagarna. Resa 2 går både med buss och tåg.

FÖRBÖNSLEDARE: Bengt Ohlsson, Lilian Gustafsson, Magnus Lager, Erik Hällgren, Lars-Göran & Barbro Hannler, David Sundell, Göran Undevall, Mats Berggren och Sven Öhrman. LOVSÅNGSLEDARE: Lisa Ahlström och Annika Widerstedt.

ANMÄLAN: senast 22 maj Magnus Lager bonetaget@telia.com eller 070-523 84 14 FÖR MER INFORMATION:

www.bonetaget.se

Färg för industriellt underhåll Induf erbjuder skyddande och problemlösande färgprodukter för industriellt och professionellt målningsunderhåll. Vår målsättning är att säkerställa problemfri drift och bevara ekonomiska värden. Tillsammans med auktoriserade takentreprenörer erbjuder vi plåttaksmålning med 15–20 års problemfri funktion.

Läs mer på induf.se

Ruben Agnarsson

15

VÄRLDEN IDAG NÄRBILD FRISKOLEFRÅGAN

Vad är kristen värdegrund i skolan?

KURS I VÄRDEGRUNDSCERTIFIERING S TA R TA R H Ö S T E N 2 0 2 2

LÄRARE PROFESSOR ANDERS GERDMAR PROFESSOR TORBJÖRN ARONSON MED DR ANITHA RISBERG PROCESSLEDARE BO NYBERG

M E R I N F O R M AT I O N W W W.T E O L . S E / V G

Foto: Ruben Agnarsson

​

Förre läraren och KD-ledaren Alf Svensson:

Politikerna har förstört skolan Värdevakuum. – Det är inte barnen som har förstört skolan, det är politikerna och samhället i stort, säger förre KD-ledaren Alf Svensson, som menar att fri fostran och sökandet efter värderingsmässigt vakuum – inte bordsbön – är det som har fördärvat skolan.

– Jag har bett bordsbön i över 80 år, och har känt en trygghet i det.

Jag gick själv i en statlig skola där detta var självklart. Det är ingen som har farit illa av det, menar han.

17

VÄRLDEN IDAG NÄRBILD FRISKOLEFRÅGAN

”Finns det inte ordning och reda, samt respekt och en känsla av att vara trygg på sin arbetsplats, fungerar det inte. Elever ska känna att det är tryggt, roligt och spännande. Och sedan ska föräldrarna backa upp”, säger Alf Svensson.

Foto: Ruben Agnarsson

S

kolan kommer att bli en av de viktigaste valfrågorna. Världen idag reste till Gränna för att besöka den före detta läraren och KD-ledaren Alf Svensson för att samtala om den svenska skolan, om kristen etik och för att reda ut hur skadligt bordsbön egentligen kan vara för barn.

Alf Svensson låg i början av nittiotalet bakom Alliansregeringens beslut att den svenska skolan ska vara byggd på kristen etik och västerländsk humanism.

Efter att ha tagit emot i bostaden och hällt upp kaffet, sätter han sig andaktsfullt i fåtöljen, knäpper händerna, blundar och gör det förgripliga: ”Gode Gud välsigna gemenskapen och den här lilla kaffestunden. Tack för att du är allestädes närvarande. Amen.”

Alf Svensson lutar sig sakta tillbaka i fåtöljen och säger sedan: ”Vad var det för konstigt med det?” för att sedan brista ut i ett kluckande småskratt.

– Så har jag gjort nu i över 80 år, och har känt

18

en trygghet i det. Jag gick ju i en skola – småskola, folkskola och realskola – där detta var självklart. Om jag inte har sagt det högt har jag i alla år tänkt: ”Gode Gud välsigna maten”.

Det blir lika självklart som att lyfta koppen och dricka kaffet.

– Det är ingen som har farit illa av det. Om du kan resa runt och hitta någon som mått dåligt av en bordsbön där man känner en ödmjukhet inför alltets Herre och tackar för att man får finnas till och dricka en kopp kaffe – så skulle jag vilja träffa den personen. Detta är något som många, många, många generationer har gjort före oss som en självklarhet, summerar Alf Svensson.

Den förre kristdemokratiske partiledaren var lärare i tio år innan han blev politiker på heltid.

– Det var en kolossalt rolig period. Det låter skrytsamt men jag har aldrig haft en klass där det har varit ett bekymmer med ordning och reda.

– Det är inte barnen som har förstört skolan, det är politikerna och samhället i stort.

FRISKOLEFRÅGAN VÄRLDEN IDAG NÄRBILD

​Foto: Ruben Agnarsson

Fri fostran skulle också finnas i skolan och läraren skulle inte få säga till eller säga ifrån, helst skulle inte läraren befinna sig i katedern utan snurra runt i klassrummet. Man förstörde skolan!

– Eleverna skulle vara som små professorer som sökte sig fram och hittade fakta och gjorde analyser i stället för att ha en gedigen kunskapsundervisning – som gör att analysen av och relationen till kommer av sig själv.

– Det är väldigt synd och mycket tragiskt att skolan har blivit så förstörd. Finns det inte ordning och reda, samt respekt och en känsla av att vara trygg på sin arbetsplats, fungerar det inte. Elever ska känna att det är tryggt, roligt och spännande. Och sedan ska föräldrarna backa upp, betonar Alf Svensson.

Han beskriver familjen och skolan som hela samhällets grund. Utan familjen samt en familjepolitik som är inriktad på att skapa trygghet för barnen, drabbas skolarbetet, resonerar han.

– Barnen måste få känna sig älskade och få uppleva att föräldrarna älskar varandra. Då blir

barnen som regel trygga. Sedan ska skolan finnas där och ta vara på varje elevs unika talang.

Alla elever har en unik talang. Nu har vi i stället idén i skolan att alla ska vara i samma grupp, det kallas ”att inkluderas”.

Han såg nyligen ett tv-program om hur den svenska skolan driver fram adhd-diagnoser.

– Det var en pojke som gjorde att jag började känna tårarna i ögonen, säger Alf Svensson med sprucken röst.

– Pojken sade: ”När man bara får streck, streck, streck i skolan, känner man sig värdelös”. Om inte skolan begriper att eleven måste få känna sig värdefull någon gång så skapar man ett samhälle som inte håller. Alla människor behöver beröm, alla behöver bli sedda, alla behöver få vara någon.

Den tidigare läraren minns själv hur de av hans elever som kunde upplevas stökiga, senare byggde upp en framgångsrik företagsverksamhet.

– Så är det med många. Att låta barn känna sig värdelösa är som att be den här yngligen

●●●

Om du kan resa runt och hitta någon som mått dåligt av en bordsbön /.../ så skulle jag vilja träffa den personen.

Alf Svensson

19

VÄRLDEN IDAG NÄRBILD FRISKOLEFRÅGAN

eller flickan att vika av mot kriminalitet och psykisk ohälsa.

Alf Svensson minns som i går när partiledarna år 1994 diskuterade vad som skulle stå i skollagen och KD fick igenom att skolan ska vara förankrad i kristen etik och västerländsk humanism.

– Det skulle naturligtvis ha följts upp med vad detta skulle kunna betyda i praktiken. Jag läste nyligen en artikel i Svenska Dagbladet om hur oerhört vanligt det är med cykelstölder. Då tänkte jag: ”Är det någon som har sagt till de här eleverna: `Du ska inte stjäla – varken cyklar, pengar eller kläder´”.

– Vem har sagt det till dem? Man kan inte ta bort en värdegrund utan att sätta in något annat i stället. Den kristna etiken har burit hela västerlandet i generation efter generation, den har gett oss människor ett värde. Biologismen som fanns innan kristendomen kom till Sverige innebar att människan sågs som vilken biologisk varelse som helst, som kunde köpas, säljas eller slås ihjäl om det var nödvändigt.

– Så kom kristen etik och sade: Människan har ett okränkbart värde. När har pojkar som har kommit hit från andra kulturer fått höra: Här är flickor lika mycket värda som pojkar.

När har man gått igenom vilka värden som är centrala för människan, för eleven, för barnet?

Alf Svensson minns en händelse från Magnussons speceriaffär i Hillerstorp när han var i tioårsåldern. Affärsbiträdet råkade lämnade tillbaka 25 öre för mycket i växel.

– ”Det var ju inte mitt fel att jag fick 25 öre för mycket” tänkte jag, men när jag var halvvägs cyklade jag tillbaka och lämnade tillbaka 25-öringen. Den där 25-öringen brände ju inte

i min ficka för att jag var någon särskild person utan för att jag hade uppfostrats i kristen etik.

– Att jag fick dessa värderingar är något som jag har har tackat Gud för varje dag, i stället för värderingar där man värderar människor utifrån om de är kvinnor och män, eller utifrån inkomster och familjetillhörighet.

Alf Svensson minns som i går när KD fick igenom att skolan ska vara förankrad i kristen etik och västerländsk humanism. Foto: Ruben Agnarsson

KD-profilen konstaterar att Sveriges skolväsende skulle ha den östtyska skolan som modell.

Han hade själv en östtysk lärare som kollega i det lärarutbyte som Sverige och DDR hade.

– Om man tittar på de kommunistiska länderna så fångas ju barnen som något staten äger från första stund. Min östtyska kollega talade perfekt svenska. Jag minns som i går hur jag på en kaffestund frågade: ”Hur gick det till när du flydde från Östtyskland” – Hon spände ögonen i mig och var mycket, mycket irriterad. Hon hade minsann inte flytt.

Hon stod för Östtysklands värderingar och skolan där, och menade att DDR var ett föregångsland.

●●● Alf Svensson såg nyligen en skoldebatt i tv på två timmar och en kvart. Ordet värderingar talade man inte om, konstaterar han.

– Jag tror inte ordet fanns med under hela kvällen. Och det är ju det centrala för skolan.

Vilken syn har vi på människan? På eleverna?

Vilken syn ska eleverna ha på varandra? Vilka värderingar bär de med sig ut i samhället?

– Där är jag helt säker på att friskolorna i de flesta fall har spelat en mycket stor roll. Vi kan inte ha en skola som tror att den kan vara värdemässigt neutral. Tänk att man kunde uttrycka sig så? Tänk att dessa begåvade människor som sysslar med skolutveckling kunde vara så korkade att de kunde tro att en skola

Man kan inte ta bort en värde­ grund utan att sätta in något annat istället.

Alf Svensson

Förvaltningsrätten stoppade böter för Kriminell bordsbön? Könsord, kränk­ ningar och svordomar i svenska skolor resulterar knappast i några kom­ munala böter. Men en 20 sekunder lång bordsbön på en kristen förskola i Flen har fått kommunala politiker och tjänstemän att se rött. Förvaltnings­ rätten stoppade kommunens beslut att ge 10 000 kr i böter för skolans bordsböner.

20

En 20 sekunders bordsbön som läses några tillfällen per dag på Ålidens kristna förskola i Flen har fått utbildningsnämnden i kommunen att sätta kaffet i halsen.

På sitt möte den 27 januari i år hotade barn-, utbildnings- och kulturnämnden med 10 000 kronor i böter och med att dra förskolan inför domstol.

Förskolan överklagade tillsynsbeslutet till Förvaltningsrätten i Linköping den 23 februari.

Eftersom kommunen inte har tagit intryck av överklagan skickades den vidare till Förvaltningsrätten den 3 mars.

●●●

De konfessio­ nella inslagen utgör alltså 1,5 procent av barnens totala tid.

FRISKOLEFRÅGAN VÄRLDEN IDAG NÄRBILD

Enkät.

Julia Winbäck, 24 år, gick Kristna skolan i Stockholm åk F-9 2003–2013.

Vad gör du i dag?

– Studerar på Kungliga Musikhögskolan i Stockholm. Verksam som artist, pianolärare och pedagogisk personalcoach.

kunde vara objektiv och värdeneutral.

Han avfärdar tanken på att det skulle finnas några värdemässiga vakuum.

– Det är bara att tillstå att detta sökande efter vakuum som den svenska skolan har varit involverad i, har drabbat eleverna. Eleverna har rätt till en positiv fostran. Jag minns hur jag knappt vågade tala om fostran när jag var politiker, då såg alla framför sig pekpinnar och något brutalt.

– Fostran är en självklarhet, lika självklar som att man behöver gå på körskola om man ska ha ett körkort. Man kan inte säga ”Kör på vilken sida du vill, strunta i rött, grönt och gult, gör som du tycker, var och en är sin egen lyckas

smed”. Det är inte så, vi är relaterade till och beroende av varandra, och det måste finnas en värdegrund. Vi har inget annat än den etik som har burit västerlandet till demokrati och respekt för människovärdet.

Han reagerar också på att föräldrarna inte får kallas föräldrar längre.

– De ska heta vårdnadshavare i stället. De som företrädde partierna i skoldebatten på tv använde just det begreppet. Det är ju helt komiskt. Vi har använt ordet föräldrar och nu ska det heta vårdnadshavare. Man kan gott vara lite ironisk mot allt det här.

Ruben Agnarsson

Det är de dagliga bordsbönerna tillsammans med två korta samlingar i veckan med bibelberättelser på ungefär en kvart som den kommunala nämnden har retat upp sig på.

Totalt handlar det om 35 minuter i veckan för de barn som deltar alla 40 timmar. De konfessionella inslagen utgör alltså 1,5 procent av barnens totala tid.

Den 14 mars beslutade Förvaltningsrätten att upphäva kommunens beslut.

Ruben Agnarsson

​Foto: Istockphoto

bordsbön

Hur minns du din tid på skolan och hur har den påverkat dig?

– Positiv och trygg.

Mina lärare var engagerade, inspirerande, passionerade, kompetenta inom sina ämnen och brydde sig om eleverna. Det var en god och familjär stämning.

Vi hade morgonbön varje dag och jag fick växa i min tro. Skolan förberedde mig på ett bra sätt för ”vuxen­livet” och att vara kristen i det svenska samhället i dag.

Vilka för- och eventuella nackdelar ser du med en kristen skola?

– För mig är det en självklarhet att det ska finnas sådana skolor i Sverige idag – utifrån ett demokratiskt perspektiv och individens frihet. En risk kan vara att det går till överdrift eller att de elever och lärare som inte tror på Gud behandlas annorlunda.

Eva Janzon

21

VÄRLDEN IDAG NÄRBILD FRISKOLEFRÅGAN

”Bristande anknytning hos små kan försvåra koncentration”

– Ett nyfött barn måste knyta an till en eller två eller tre vuxna. Därför kan man inte ta in en grupp på 10–15 personer som ska ta hand om ett nyfött barn. Barnet måste i sin blick lära känna en annan människa, ofta är det mammans – eller pappans – blick, förklarar han och beskriver hur han hundratals gånger har sett när ett litet barn ligger i sin vagga eller i sin korg och så kommer mamman eller pappan och då börjar barnet att röra på sig och ögonen att spela.

– Det finns inget som är så vackert som det.

Jag tror att psykisk ohälsa mycket väl kan grundläggas de två-tre första åren i en människas liv. Det är nästan brutalt att säga det, men det är väldigt svårt att så att säga programmera om en person när man är i övre tonåren, menar han och beskriver de första åren i ett barns liv som oerhört viktiga.

– Därför är det fullständigt fel och vilset att inte hedra dem som själva vill, vågar och kan ställa upp under de två eller tre första åren och ge den trygghet som krävs. Du kan lyssna till en hel partiledardebatt i Agenda där ordet familj inte nämns, trots att de allra, allra flesta svenskar i hjärtat vet att familjen är det centrala för att vi ska lyckas.

– De får ju inte heta föräldrar nu, de ska heta vårdnadshavare. Jag märkte att de som företrädde partierna i gårdagens skoldebatt använde just det begreppet. Det är ju helt komiskt. Vi har använt ordet föräldrar och nu ska det heta vårdnadshavare. Man kan gott vara lite ironisk mot allt det här.

Du sade någon gång att hade du varit statsminister skulle du sätta dig på bästa sändningstid i tv och tala till föräldrarna. Vad skulle du säga då?

– Det skulle vara en fredags- eller lördagskväll, jag skulle titta in i kameran och tala fritt ur hjärtat och säga:

22

​Foto: Hasse Holmberg/TT

Utveckling. Alf Svensson menar att de utbredda koncentrationssvårigheter i skolan hos dagens elever kan ha grundlagts tidigt, på grund av barnets brist på anknytning till en vuxen.

– Jag tror att psykisk ohälsa mycket väl kan grundläggas de två-tre första åren i en människas liv, menar han.

”God afton! Jag är för närvarande er statsminister och jag gör så gott jag kan, men jag tillstår gärna att jag borde bete mig bättre, starkare och visa större engagemang på en del områden. Men det finns ett engagemang som jag verkligen vill stryka under som det viktiga och det är barnens situation.

Var gör vi för våra barn? Gör vi vad vi kan? Visar vi dem kärlek och uppmärksamhet? Bryr vi oss om vad de gör? I dag är det fredag, ni vet väl vad era barn gör en fredagskväll? Vi får inte vara så dumma som föräldrar så att vi tror att våra barn aldrig gör något som vi behöver observera eller samtala med dem om.

Bry er om barnen. Kan vi inte bestämma att vi faktiskt ska bry oss om våra barn mer än vi gör för närvarande. Det är bra att tjäna pengar, men det ännu bättre att se att barnen växer upp i trygghet och jag tror att vi klarar både ock.

Tack ska ni ha, god afton!”

●●●

Vi har använt ordet föräldrar och nu ska det heta vårdnadshavare. Man kan gott vara lite ironisk mot allt det här.

Alf Svensson

Ruben Agnarsson FRISKOLEFRÅGAN VÄRLDEN IDAG NÄRBILD

Örjan Langborg Redovisning AB Redovisning Bokslut Grundarbeten · Vatten · Avlopp

Deklaration Storgatan 29, Vingåker Tel 0151-37 03 80

Skattepunkten AB Få ordning på allt som rör redovisning och skatt! www.skattepunkten.se Tel: 031-711 20 70

Vi utför

Reparationer av dieselpumpar, spridare, generatorer och startmotorer.

Svarvning, fräsning, slipning mm.

Hel- eller delrenoveringar av motorer.

Vi säljer även motorer, topplock, pumpar och reservdelar.

Solrosv. 5, 578 74 Frinnaryd Tel 0380-419 92 • Mobil 070-55 41 992 • www.motrab.se

Vi bedriver förskola och skola på en kristen grund! Är du intresserad av att arbeta på kristen förskola och skola och du har lämplig utbildning och erfarenhet, så tveka inte att kontakta oss.

Som förälder är du välkommen att ansöka om plats för ditt barn i vår förskola eller skola.

Verksamhetschef Martin Burefors, 0761-037185 martin.burefors@brandstromska.se

Rektor skola Rektor Förskola Jeanette Bergman, 0375-180741 Genna Gronwald, 0761-819719 jeanette.bergman@brandstromska.se genna.gronwald@brandstromska.se

Besök oss på: www.brandstromska.se (där hittar du ansökan till oss) eller https://www.facebook.com/brandstromska Expeditionen kontaktas på: 031-337 70 60 eller info@brandstromska.se

www.brandstromska.se Brandströmska skolan Nylöse, Ambrosiusgatan 1, GÖTEBORG • Brandströmska förskolan Livskraft, Vårvädersgatan 10, GÖTEBORG

23

VÄRLDEN IDAG NÄRBILD FRISKOLEFRÅGAN

Myten om den värdeneutrala skolan Illusion. Eftersom skolans undervisning aldrig kan bli helt neutral, är det bättre att lägga fokus på att den ska vara allsidig, menar en forskare som studerat hur religionskunskap lärs ut.

– Genom att sudda bort religion rustar man inte barn att möta världen som den är, säger Karin Flensner.

Ett flertal studier visar att både skolmiljön och undervisningen i religionskunskap i Sverige präglas av starkt religionskritiska och sekularistiska diskurser om religion.

Johan Eddebo, doktor i religionsfilosofi och fellow vid Claphaminstitutet, beskriver den svenska kulturen som präglad av en ”stark sekulär livsåskådningsnormativitet”.

– En tanke som ofta förekommer inom sekulär apologetik och uppbyggelse är just att ateismen och naturalismen är neutrala utgångspunkter, och ett liknande perspektiv ligger till grund för tanken att ha en livsåskådningsneutral undervisning/skola, säger han.

Karin Flensner, universitetslektor och docent i utbildningsvetenskap vid Högskolan väst, har undersökt hur religionskunskap lärs ut i svenska klassrum.

– Jag såg att det finns en otroligt stark sekularistisk norm när man talade om religion, säger hon om sin doktorsavhandling, som publicerades 2015.

– Ateistiska och sekularistiska perspektiv om att religionen inte hör hemma här är en helt legitim åsikt att ha. Men det är inte en neutral uppfattning om religion.

Samtidigt finns det de som menar att skolan som helhet är präglad av kristendomen.

– I samband med utredningen om konfessionella skolor påpekade judiska och muslimska företrädare hur ”konfessionell” den svenska skolan i själva verket är, och hur marinerad i kristna föreställningar, säger Fredrik Wenell, lektor i systematisk teologi och ledarskribent för tidningen Dagen.

24

– Men för en majoritetskultur som den kristna kan det vara svårt att se att dess perspektiv är ett bland många möjliga.

Denna kristna ”konfessionalitet” handlar om förförståelse av kristna begrepp och riter, men också om vad som betecknas som religiös praktik.

– Att den omtalade Solviksskolan i Järna inte sågs som konfessionell är obegripligt, säger Fredrik Wenell, som anser att waldorfskolor generellt borde ses som konfessionella.

Johan Eddebo menar att den allt skarpare gränsdragningen mellan ”konfessionell” och ”icke-konfessionell” inom skolan döljer det ”konfessionella” innehållet i den sekulära kontexten, och är problematisk.

– Inte bara för att det här upplägget är till orättvis nackdel för den traditionella religionens sanningsanspråk, utan också för att det berövar sekulära människor en livsåskådningsmässig självreflektion, säger han.

●●●

Jag såg att det finns en otroligt stark sekularistisk norm när man talade om religion.

Karin Flensner, universitetslektor och docent i utbildningsvetenskap vid Högskolan väst

Ett dilemma som Karin Flensner pekar på är att skolan ska erbjuda en icke-konfessionell undervisning, samtidigt som den ska ge kunskap om både religion och ”det gemensamma kulturarvet” – som ofta har religiösa rötter.

– Det som händer är att lärare och rektorer blir väldigt osäkra och undrar vad de får och inte får göra, säger hon.

Ifrågasättanden kommer också från vårdnadshavare. I anmälningarna till Skolinspektionen klagar föräldrar bland annat på att det förekommit konfessionella inslag, så som en välsignelse, vid skolsamlingar i kyrkan.

– Sedan finns det kristna föräldrar som anmäler ”skolyoga”, som man menar har med österländsk religion att göra.

Själv skulle Karin Flensner önska att skolan, i stället för att ensidigt betona läroplanens krav på neutralitet, skulle lägga större fokus på att undervisningen ska vara allsidig, vilket också anges i läroplanen.

– Skolan ska hjälpa barnen att se och förstå världen. Vi lever i ett mångkulturellt och mångFRISKOLEFRÅGAN VÄRLDEN IDAG NÄRBILD

Enkät.

Michael Berhane, 27 år, gick Kristna skolan i Stockholm åk F-5 2001-2007.

Vad gör du i dag?

– Arbetar som pastor i We Are One Church Göteborg samt i en skola.

Hur minns du din tid på skolan och hur har den påverkat dig?

– Jag tänker på alla lärare som genuint brydde sig om mig och inte bara gav sin tid utan sina hjärtan till oss barn. Det är något som har präglat mig och som jag bär med mig än i dag, när jag själv arbetar med barn och ungdomar.

”Det finns en otroligt stark sekularistisk norm när man talar om religion”, säger universitets­lektor Karin Flensner, som har undersökt hur religions­kunskap lärs ut i svenska klassrum.

Foto: Högskolan Väst

religiöst samhälle och genom att sudda bort religion rustar man inte barn att möta världen som den är, säger hon.

– Det finns många andra länder, som England, där skolorna väljer att fira både eid, diwali och jul, eftersom det är traditioner som följs i landet och bland eleverna. På så sätt kommer man närmare hur religiös praktik ser ut i människors liv.

– Jag är bekymrad över att så många troende i Sverige anser att de måste dölja sin tro, vare sig de är muslimer, kristna eller judar, säger Fredrik Wenell.

– För många troende är tron betydelsefull och viktig, och ett centrum av livet. Om det är något vi behöver så är det ett mer demokratiskt samhälle, och då behöver människor känna att de kan framträda som de är.

En skola som kritiserar och förminskar tro bidrar dessutom till ett slags religiös garderobskultur.

Eva Janzon

Vilka för- och eventuella nackdelar ser du med en skola på kristen grund?

– Om jag ska vara helt ärlig så ser jag inte någon nackdel med en skola med kristen grund. Fördelen med att gå i en kristen skola är att man får lära sig om kärleken som Gud har till människan och hur mycket vi bör älska och respektera vår nästa.

Eva Janzon

25

VÄRLDEN IDAG NÄRBILD FRISKOLEFRÅGAN

Betel-skolan bygger nytt Satsar i tro. På Hönö utanför Göteborg satsar pingstförsamlingen Betel på en helt ny skolbyggnad för sin kristna skola, Betelskolan. Det politiska motståndet mot konfessionella friskolor och friskolor överlag skrämmer inte skolstiftelsens ordförande, Enar Olsson.

– Man måste satsa i tro, inte förlamas av rykten, säger han.

V

ärlden idag tar färjan ut till Hönö i Göteborgs norra skärgård en solig dag i februari.

Mitt på ön, alldeles intill Betelkyrkan, ligger Öckerö kommuns enda friskola, Betelskolan. Här pågår bygget av en helt ny skolbyggnad, som beräknas vara klar i januari 2023.

– Det handlade om att vinna eller försvinna, säger skolstiftelsens ordförande Enar Olsson om nybygget.

Sedan 2016 har låg- och mellanstadiet huserat i hyrmoduler, medan högstadiet hållit till i bottenvåningen på kyrkan och frågan om att ersätta modulerna har diskuterats i många år.

Från början var tanken att bygga något tillsammans med Hönö missionsförsamling och Hönökonferensen, men på det område som var

aktuellt fick man enligt detaljplanen inte bygga någon skola. Den nya skolbyggnaden byggs nu i stället på tomten intill Betelkyrkan av församlingens fastighetsbolag.

En av idéerna med skolan är att den ska ha mycket personal och mindre klasser, med högst 20 barn i varje. För närvarande går 140 elever på skolan, men målet är att få in ytterligare 30–40 barn så att man kan fylla alla klasser.

Betelförsamlingens skolstiftelse driver även en förskola i anslutning till grundskolan.

Drama och musik är en del av skolans profil.

Genom åren har man haft olika kreativa projekt. Barnens teaterdag är återkommande och i högstadiet har man satt upp flera musikaler.

Under pandemin har en del av detta arbete legat på is, men nu hoppas Enar Olsson att skolan ska kunna hitta tillbaka och förnya visionen för skolan.

Den hårdnande tonen mot friskolor från politiskt håll bekymrar honom inte särskilt mycket.

– Politikerna vill skruva åt för vinstdrivna skolor, men det är inte något problem för oss som stiftelse. Man måste satsa i tro, inte förlamas av rykten, menar han.

Christiane Zwolinska, lärare i engelska, franska och tyska för högstadiet. Foto: Tommy Hvitfeldt

Christiane Zwolinska är lärare i engelska, franska och tyska för högstadiet. Hon tror inte att

Nära till naturen, en trygg miljö och god kvalité i allt vi gör – så sammanfattar vi Leteboskolans kärnvärden. Hos oss möter du glada elever och engagerad och kompetent personal.

Här finns både förskola, grundskola (F–9) samt grundsärskola – allt på kristen grund.

Leteboskolan Letebovägen 4, Horred tel: 0320-873 20 www: leteboskolan.se 26

FRISKOLEFRÅGAN VÄRLDEN IDAG NÄRBILD

Enar Olsson, ordförande i Betelförsamlingens skolstiftelse, och Kristina Wallengren, tillförordnad rektor, framför bygget av den nya skolbyggnaden tomten intill Betelkyrkan. Foto: Tommy Hvitfeldt

man kommer att förbjuda de befintliga konfessionella friskolorna, eftersom det skulle få för långtgående konsekvenser.

– Kommunerna har inte möjlighet att ta emot alla elever som det ser ut nu, säger hon.

Betelskolans konfessionella inslag består av frivillig kristendom, morgonsamling varje dag och en större samling varje vecka. Skolinspektionen hade inget att anmärka på när det gällde den delen, men enligt Enar Olsson ställde inspektörerna ledande frågor för att få de svar de ville ha. Christiane Zwolinska håller med.

– Det var väldigt tydligt att de ville sätta dit oss. De ville få oss att säga att vi skiljer på flickor och pojkar, fast vi förnekade det, och de kommenterade att de såg barn som lekte i

könsåtskilda grupper på skolgården, säger hon.

Alice Danielsson är lärare i mellanstadiet och har själv gått på skolan som barn. Då hette den Gårda kristna skola.

– Jag tror skolan fyller en funktion. Den har fortsatt att växa och det söker sig elever hit, säger hon.

Enligt Christiane Zwolinska finns det flera solskenshistorier om elever som inte klarat av den vanliga skolan men när de börjat i Betelskolan har de sluppit mobbning och fått bra betyg. En del har pendlat långt för att komma hit.

De flesta eleverna kommer från etniskt svenska hem, eftersom det är så befolknings-

Alice Danielsson, mellanstadielärare.

Foto: Tommy Hvitfeldt

Förskola • Grundskola • Fritidshem på kristen grund

Vi söker inför läsåret 22/23: 2 FÖRSKOLLÄRARE 60–90% • SPECIALPEDAGOG 60–80% 3 FRITIDSPEDAGOGER 60–90% • BILDLÄRARE 15% KURATOR 15% • IDROTTSLÄRARE 20% • SLÖJDLÄRARE 20% För mer information: Thomas Wallin, rektor@pauliskolan.se, 070-929 72 64 Norra Hunnetorpsvägen 115,256 65 Helsingborg • www.pauliskolan.se 27

VÄRLDEN IDAG NÄRBILD FRISKOLEFRÅGAN

strukturen ser ut här på öarna. Däremot har man en socioekonomisk integration på skolan, berättar Christiane Zwolinska. Här finns både högutbildade föräldrar och föräldrar utan gymnasieutbildning. Många är fiskare, småföretagare och hantverkare.

Blandningen av elever med olika bakgrund avspeglar sig på gymnasievalet.

– En del har höga studieambitioner och andra vill helst slippa gymnasiet.

Skolan har prioriterat att ha gott om elevassistenter, trots att klasserna är små.

– Personalen vet precis vilka elever som behöver mycket stöd och upptäcker svårigheter som kommunala skolor kanske inte skulle lägga märke till eller ha resurser att åtgärda. Vi har också ett bra samarbete med föräldrarna, framhåller Kristina Wallengren, som är tillförordnad rektor under ordinarie rektors föräldraledighet.

En av målsättningarna är att skapa en lugn och trygg miljö, vilket uppskattas av de familjer som söker sig till skolan, berättar Christiane Zwolinska.

– Långt ifrån alla är troende, men föräldrarna

Alice Danielsson har själv gått på skolan som barn. Foto: Tommy Hvitfeldt vet att det här är en trygg plats och att vi tar väl hand om deras barn. Och vi gör det inte för att få en vinst eller för att politikerna bestämt det, utan utifrån vår kristna värdegrund.

Björkuddens Gräv- & maskinservice

Ingrid Byström

– Fristående kristen skola i centrala Göteborg.

Vasaskolan – Verkligt Växande Vi vill att eleverna ska få växa i kunskap, omsorg, gemenskap, glädje, förståelse, trygghet och tilltro.

Lekeryd • Telefon: 070-62 50 516

Är du intresserad av att få veta mer om vår skola eller vill jobba hos oss?

Läs mer på: www.vasaskolan.net

Stefanskolan & Johan Movingers Gymnasium, med gemensam regi och vision!

Stefanskolan

Belägen i Norra Ängby, Bromma. T-bana Ängbyplan.

Den lilla skolan med det stora hjärtat. Från F-9.

Ställ ditt barn i kö redan i dag!

Tegnebyvägen 30-32, 168 55 Bromma 08-618 18 26 • info@stefanskolan.se

www.stefanskolan.se

Johan Movingers Gymnasium Stockholms kristna gymnasium!

Nära Solna station och Mall of Scandnavia Natur • Sam • Barn & fritid Hagalundsgatan 26, 169 64 Solna 08-618 05 03 • info@movinger.nu

www.movinger.nu

Stockholm – Från förskoleklass till studenten med allkristen profil!

28

FRISKOLEFRÅGAN VÄRLDEN IDAG NÄRBILD

Välkommen till Edsätra äldreboende!

- Ett äldreboende som drivs med kristen profil!

Edsätra Äldreboende Bogsätravägen 27, 127 38 Skärholmen

Tel 08-400 170 10 www.edsatra.se

Besök gärna vår Facebooksida ”Edsätra Äldreboende” eller titta in på vår hemsida för mer information.

KUNSKAP OCH VÄRDERINGAR - FÖR LIVET. Grundskolan F-9

www.mikaelskolan.se Ebba Brahes väg 1, Sollentuna • 08-754 00 25

29

VÄRLDEN IDAG NÄRBILD FRISKOLEFRÅGAN

Kommunernas rapporterade lokal­ kostnader varierar kraftigt, vilket i sin tur avgör vilken ersättning kommunernas friskolor får. Foto: Jessica Gow / TT

Kommunalt godtycke avgör friskolestöd Lokalhyror. Kommunernas lokalkost­ nader avgör vilken ersättning som friskolorna får för sina lokalhyror.

Problemet är att kommuners rappor­ terade lokalkostnader varierar kraf­ tigt, enligt SCB. Den kommun som har högst kostnad har drygt sju gånger högre kostnad än den kommun som har lägst lokalkostnad.

De flesta kommuner använder ett kostnadsbaserat system där samtliga drifts-, kapital- och underhållskostnader utgör lokalkostnaden.

Andra kommuner tillämpar en intern hyressättning som baseras på en uppskattad marknadshyra. Denna nivå används sedan vid fastställande av bidrag till friskolorna.

I vissa kommuner får alla kommunala skolor betala en genomsnittlig hyra. Nyare skolor subventioneras då för sin högre hyra medan äldre skolor får betala en ”överhyra”.

Situationen kan illustreras av exemplet Upplands Bro kommun. De kommunala skolorna där bedriver sin verksamhet i gamla kommunala byggnader där kvadratmeterhyran endast ligger på omkring 850 kr per år, vilket ska jämföras med nya lokaler i kommunen där hyran per kvadratmeter och år kan ligga på mellan 3 000 och 4 000 kronor.

30

Eftersom friskolorna tidigare fick bidrag utifrån den kommunala skolans hyreskostnad uteblev friskole-etableringar i Upplands Bro kommun fram till år 2018, då kommunen styrdes av en koalition bestående av S, MP, C och KD. Efter valet 2018 har de ursprungliga Allianspartierna, med stöd av Sverigedemokraterna, höjt lokalbidraget så att det i stället utgår från ett beräknat medelvärde av de kommunala skollokalernas marknadsvärde.

– Det var tidigare i praktiken omöjligt för friskolor att etablera sig i kommunen eftersom de kommunala skolorna hade mycket lägre lokalkostnader än en nyetablerad friskola skulle få, säger Jan Stefanson, ordförande (KD) i kommunens Samhällsbyggnadsutskott.

– När vi genomförde detta blev det lite som att dra ur proppen. Jensen har redan etablerat sig med en friskola i kommunen och Engelska skolan har gjort två ansökningar, medan Raoul Wallenberg har lämnat in en ansökan.

– Det är brist på gamla skollokaler i Storstockholmsregionen, så friskolor som vill etablera sig är ofta hänvisade till att bygga nytt. Eftersom många kommuner i regionen har en röd politisk majoritet som inte vill ha några friskolor blir lokalbidraget ett sätt att försvåra för nyetableringar, säger Jan Stefansson.

●●●

Det är brist på gamla skol­ lokaler i Stor­ stockholms­ regionen, så friskolor som vill etablera sig är ofta hänvisade till att bygga nytt.

Jan Stefansson (KD)

Ruben Agnarsson FRISKOLEFRÅGAN VÄRLDEN IDAG NÄRBILD

STORGATAN 4 VADSTENA

Ditt hår – vårt bästa material Medicinsk fotvård

noomies.se

0143-103 58

Rolf Ekström Tel 070-669 38 63, rolf.e.ekstrom@telia.com

Målning av fasad

Vårda din fasad!

Fasaden ska stå emot och skydda från vårt påfrestande och skiftande klimat. Färgskiktet bryts ner med tiden och fasaden behöver målas om regelbundet.

Ring oss om ni önskar en offert.

Du når oss på telefon:

018-10 10 10

www.andersproduktion.se

Platsgjuten markbetong är beläggningen med minimalt underhåll.

Inget ogräs, inga sättningar och enkelt att hålla rent.

Betongdesign i Småland, tel 070-092 65 45 31

VÄRLDEN IDAG NÄRBILD FRISKOLEFRÅGAN

Kristna skolor bidrar till integration Integrerade. Påståenden att kristna skolor är segregerade miljöer har inget stöd i statistiken, varken socioekonomiskt eller etniskt/kulturellt.

Skolverkets statistik visar nämligen att kristna skolor har en klart högre andel elever med utländsk bakgrund än riksgenomsnittet och att de har en socioekonomiskt mycket blandad elevsammansättning.

I Skolverkets lägesbedömning år 2020 lyfts den bristande likvärdigheten fram som en av svensk skolas stora utmaningar. Skillnaderna i resultat mellan olika skolor har ökat på grund av den tilltagande skolsegregationen.

Hur elevsammansättningen ser ut, får stor betydelse för elevens resultat, betonade Skolverket som menade att skolsegregationen har en negativ påverkan på likvärdigheten och riskerar att försämra skolväsendets förmåga att kompensera för elevernas skilda förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen, vilket drabbar elever med mindre gynnsam bakgrund hårdast.

Skolsegregationen leder till stigmatisering av elever som går i skolor med mindre gynnsam socioekonomisk sammansättning, varnade Skolverket.

Utbildningsdepartementets utredning om en mer likvärdig skola föreslår därför att skolhuvudmän ska få en skyldighet att verka för en allsidig social sammansättning av elever så att elevgrupper med olika socioekonomisk bakgrund möts i skolan.

De kristna skolorna har en elevsammansättning ur socioekonomiskt perspektiv som motsvarar det nationella genomsnittet. Föräldrarnas utbildningsnivå anses ge ett bra mått på de ekonomiska förutsättningarna. 60 procent av eleverna i Sverige har föräldrar med en eftergymnasial utbildning. De kristna skolorna hamnar alltså på samma nivå som det nationella riksgenomsnittet.

När det gäller friskolor i stort finns det en viss skillnad i socioekonomisk bakgrund, men denna skillnad är inte så stor som ibland görs gällande: 70 procent av eleverna på de fristående skolorna har föräldrar med en eftergymnasial utbildning.

32

Det går en betydligt högre andel elever med utländsk bakgrund i de kristna skolorna. Foto: Istockphoto Det finns alltså inget som tyder på att de kristna skolorna bidrar till socioekonomisk segregation. Snarare förefaller skolorna ha en något mer blandad sammansättning än närliggande skolor. Det går nämligen en betydligt högre andel elever med utländsk bakgrund i de kristna skolorna. Vad gäller elever med utländsk bakgrund är det ingen skillnad mellan riksgenomsnittet och fristående skolor i stort.

Kristna skolor är en självklar del av samhället i de flesta länder, även muslimska, och de förknippas internationellt ofta med hög kvalitet.

Detta kan göra att familjer med utländsk bakgrund gärna väljer en kristen skola.

I förortsområdena är det också vanligt att icke-muslimer väljer kristna skolor eftersom de upplever att en del kommunala skolor är så starkt muslimskt präglade.

Uppgifterna om socioekonomiskt och etnisk/ kulturell bakgrund på de kristna friskolorna är hämtade från Skolverkets enkätsvar och sammanställt av Kristna Friskolerådet november 2020. Sammanställningen bygger på enkätsvaren från 45 kristna skolor med sammanlagt 6 395 elever i årskurs 1–9.

I en Timbro-rapport från 2018 framgår att flera av de kristna skolorna har elever från över 30 olika länder och ingen av de skolor som besvarade rapportens enkät hade färre än tre länder representerade.

Ruben Agnarsson

●●●

Det finns alltså inget som tyder på att de kristna skolorna bidrar till socio­ ekonomisk segre­gation.

Snarare förefaller skolorna ha en något mer blandad samman­ sättning än närliggande skolor.

FRISKOLEFRÅGAN VÄRLDEN IDAG NÄRBILD

Den samlade kristna världsbilden: BIBELTRO, NATURVETENSKAP, SAMHÄLLE.

Påkostad bok till minipris!

Guds Värld

- trons försvar för unga En bok som lättfattligt presenterar den bibliska världsbilden. Guds Värld belyser skapelse, vetenskap och tro och tar upp aktuella samhällsfrågor. Utmärkt för konfirmander och ungdomsgrupper. Nedsatt pris vid köp av flera böcker.

239:- | 232 sidor, illustrerad Bygger på klassisk biblisk skapelsetro

I Guds värld integreras hela Bibelns budskap på ett elegant och lättförståeligt sätt med modern naturvetenskap.

Genesis

Andreas Årikstad visar övertygande att detta endast är möjligt om Bibelns elva första kapitel förstås som en redogörelse för historiska händelser och inte som myter och legender.

Boken kan varmt rekommenderas som ett evangelisationsredskap, för att styrka kristna ungdomars tilltro till Bibeln och för att ge dem verktyg att förklara och försvara sin tro.

Jag är övertygad om att Guds värld kommer att få stor betydelse för utbredandet av Guds rike bland ungdomar i både Norge och Sverige.

Ola Hössjer Professor i matematisk statistik

Förbeställ boken idag - leverans mitten/slutet av april!

33 Tfn: 0506-659219 • info@timoteus-forlag.se • www.timoteus-forlag.se VÄRLDEN IDAG NÄRBILD FRISKOLEFRÅGAN

Lugn skolmiljö fick elever att rusa till IES Framgångskoncept. Hög kvalité på undervisningen och goda skolresultat har gjort att Internationella Engelska skolans popularitet vuxit enormt hos elever och föräldrar i Sverige. Skolans framgångar hos svenska gräsrötter har dock haft sitt pris. Den folkliga förankringen har nämligen satt den svenska skolans problem – och den svenska skolpolitikens misslyckande – i blixtbelysning.

I

nternationella Engelska skolan var med från starten när friskoleboomen tog fart i Sverige. Redan ett år efter att friskolereformen genomfördes av regeringen Bildt år 1992 startades den första skolan som inledningsvis var lokaliserad vid Roslagstull. Fokus på en trygg, lugn och ordnad skolmiljö fanns med från första början. Lika viktigt var att en stor andel av undervisningen skulle ske på engelska.

I dag har friskolekoncernen 43 skolor med över 30 000 elever. 240 000 står dessutom i kö till skolorna, som har elever och föräldrar som är beredda att pendla för att ha en plats på skolan.

Sedan sommaren 2019 är Anna Sörelius Nordenborg vd och koncernchef på Internationella Engelska skolan. Hon beskriver hur verksamhetens övergripande mål är att ge varje elev förutsättningar för att klara sina studier och att undervisningen ska hålla en hög och jämn kvalité.

– Fokus är något som är avgörande för att eleven ska kunna ta in kunskap och då måste störande element minimeras. Om eleven är rädd för vad som ska hända på rasten, tas kunskapen inte in, förtydligar hon.

– Att jobba med tydliga rutiner där alla drar åt samma håll är inget ovanligt i en internationell kontext. På Internationella Engelska skolan är detta en självklar del av tänket.

●●●

Fokus är något som är avgörande för att eleven ska kunna ta in kunskap och då måste störande element minimeras.

Anna Sörelius Nordenborg

​Foto: Janerik Henriksson/TT

34

I vilken mån har er framgång påverkat det svenska skolväsendet?

– Nyligen kom regeringens lagrådsremiss om skolans arbete med trygghet och studiero.

För tio år sedan var detta en ickefråga, medan vi exempelvis aldrig har tillåtit mobiltelefoner i våra skolor. Jag tror nog att vi har varit en föregångare på detta område.

Varför är då engelska så centralt i undervisningen?

– Vi vill förbereda våra elever för studier och arbetsliv som sker i en internationell kontext.

Att omge sig med engelska är centralt för att kunna prata språket flytande. Därför sker upp till hälften av undervisningen på engelska.

– Vi samarbetar med 25 engelskspråkiga universitet, där vi även rekryterar en del av våra lärare. Det finns en stor lärarbrist i Sverige och då kan vi rekrytera från andra länder som har bra utbildningar för lärare. Vi rekryterar lärare från en rad länder, allra flest internationella lärare rekryterar vi från USA, Kanada, England, Irland och Sydafrika.

Anna Sörelius Nordenborg hänvisar till en ny rapport från Språkrådet som visar att på 64 procent av kurserna på svenska universitet och högskolor sker undervisningen på engelska. År 2007 var denna siffra endast 38 procent.

Ni har över 30 000 elever i era skolor och 240 000 i kö. Hur hanterar ni det?

– Vi öppnar bara skolor där vi har ett nära samarbete med kommunen så att de finns med i processen. Ibland kan näringslivet höra av sig, vid andra tillfällen vill kommunen ha ett ökat utbud eller så kan de ha utmaningar med segregationen, betonar Anna Sörelius Nordenborg.

– Våra elever är beredda att pendla till våra skolor vilken innebär att våra 43 skolor har elever från 162 kommuner. Många åker långt och bor i en annan kommun. I våra grundskolor har 39 procent en förälder med utländsk bakgrund, jämfört med riksgenomsnittet på 26 procent.

– Vi gör antagningar enligt turordningsprinciFRISKOLEFRÅGAN VÄRLDEN IDAG NÄRBILD

”Vi vill utmana de låga förväntningarnas tyranni och vi visar att det fungerar genom våra elevers starka resultat”, förklarar Anna Sörelius Nordenborg.

Foto: Engelska skolan

pen. Vi tycker att köprincipen är ett väldigt viktigt komplement till närhetsprincipen. Kötiden är i genomsnitt två och ett halvt år och man kan placera sina barn i kö redan vid två års ålder. Vi vill bereda en plats till så många som möjligt och därför startar vi hela tiden nya skolor.

Varför har då Engelska skolan blivit så populär?

– Anledningen är vårt elevfokus. Alla som jobbar på Internationella Engelska skolan brinner för uppgiften att undervisa och har höga förväntningar på alla elever, säger Anna Sörelius Nordenborg.

Hon tror skolkoncernens tre principer: en trygg och välordnad skolmiljö där lärare kan undervisa och eleverna lär sig, vikten av att behärska engelska som en ”nyckel till

240 000 Så många står i kö till Internationella Engelska skolan.

35

VÄRLDEN IDAG NÄRBILD FRISKOLEFRÅGAN

I Internationella Engelska skolans grundskolor har 39 procent en förälder med utländsk bakgrund, jämfört med riksgenomsnittet på 26 procent. Foto: Pontus Lundahl/TT

världen” och höga akademiska förväntningar och ambitioner utifrån en övertygelse att alla barn kan nå framgång oavsett social bakgrund.

Sticker populariteten i ögonen på vissa politiker?

– Det får du nog fråga politikerna om.

En del politiker vill att vinstutdelning för friskolor ska förbjudas. Hur kommentar du det?

– Engelska skolan har inte delat ut några vinster de senaste åren. Det viktiga är ju att alla verksamheter behöver ett överskott, för att säkerställa att man klarar sig om inte allt går som planerat men också för att återinvestera.

– För att kunna starta nya skolor behövs det kapital. Vinstutdelning på investerat kapital blir då som att betala ränta för ett banklån.

Anna Sörelius Nordenborg konstaterar den högljudda friskoledebatten i Sverige sällan handlar om kvalitén i skola och undervisning.

– Framöver skulle jag önska att kvaliteten i undervisningen fick en större plats i skoldebatten och att samtalet blev mindre polariserat. Vi behöver en konstruktiv dialog där vi tillsammans hittar lösningar för svensk skola. Vi vill utveckla vår modell hur man kan arbeta med en tydlig och bra struktur, som fokuserar på elevens utveckling. Det handlar om att hela

36

tiden bli bättre, det är en naturlig konsekvens av att man ständigt får nya elever.

Ni vill skapa höga ambitioner för framtida generationer. Varför är det viktigt att ställa krav på eleven?

– Det är avgörande för att eleven ska lyckas, det visar forskningen och det är även vår egen erfarenhet. Vi vill utmana de låga förväntningarnas tyranni och vi visar att det fungerar genom våra elevers starka resultat. 97 procent av våra elever går ut grundskolan med gymnasiebehörighet, i jämförelse med 86 procent i hela riket.

– Om man jämför elever vars föräldrar inte har gymnasieutbildning blir skillnaden ännu större. 93 procent av dessa elever på våra skolor går ut grundskolan med gymnasiebehörighet, jämfört med 77 procent i Sverige som helhet.

Internationella Engelska skolan planerar att öppna tre skolor i år: i Växjö, Staffanstorp och Trelleborg. Förra året startades skolor i Kungsbacka, Solna, Värmdö och Sigtuna.

●●●

Alla verksamheter behöver ett överskott.

Anna Sörelius Nordenborg

Vad är det roligaste med ditt jobb?

– Det är skolbesöken, absolut – att få träffa eleverna och lärarna på våra skolor. Jag träffar ofta även elevrådet. Det roligaste är att veta att vi är med och bidrar till Sveriges framtid på ett väldigt konkret sätt.

Ruben Agnarsson FRISKOLEFRÅGAN VÄRLDEN IDAG NÄRBILD

Enkät.

”Tough love” och undervisning på engelska Visionär. Internationella Engelska skolan startades av Barbara Bergström, som var besjälad av tanken att det är absolut nödvändigt att behärska det engelska språket för att ungdomar ska kunna förverkliga sin fulla potential i den moderna världen.

Barbara Bergströms idé var att rekrytera huvuddelen av lärarna från engelsktalande länder och tillhandahålla en säker miljö för undervisning och lärande med disciplin, ”tough love” och höga förväntningar på alla, i stället för en ”må bra-läroplan”.

Hans Bergström, Barbaras man sedan år 2001, lanserade redan i slutet av 1990-talet liknande tankegångar då han som chefredaktör i Dagens Nyheter publicerade stora reportage om Lorraine Monroe, rektorn från Harlem i New York, som framgångsrikt drev en skola för afroamerikanska och latinamerikanska elever med stökig bakgrund.

Barbara Bergström har mött en enorm efterfrågan från föräldrar och elever på de utbild-

ningstjänster hennes organisation har levererat. Trots att hon vunnit Svenska Dagbladets Affärsbragd, fått utmärkelsen ”Årets mäktigaste kvinnliga entreprenör” av Veckans affärer, fått Kungliga Patriotiska Sällskapets stora medalj i guld för betydande fostrargärning och utsetts till Årets företagare i Sverige av organisationen Företagarna, har Engelska skolans framgångar – som har ställt problemen i den svenska ”flumskolan” i blixtbelysning – även skapat stor debatt.

I stället för att handla om innehållet i det skolkoncept som skapat Internationella Engelska skolans exceptionella framgångar har fokus ofta varit på bolagstekniska frågor som vinstutdelning och bolagsförsäljning, trots att den tillväxt och välskötta ekonomi som ligger bakom bolagets värdeökning inte belastar några skattebetalare och trots att vinstutdelning kan jämföras med banklånens ränta på det kapital som krävs för att klara av tillväxt, investeringar och nysatsningar.

Ruben Agnarsson

Kajsa Lönn, 22 år, gick LM Engströms gymnasium i Göteborg 2015-2018.

Vad gör du i dag?

– Studerar till läkare.

Hur minns du din tid på skolan och hur har den påverkat dig?

– Det var en god stämning, engagerade lärare och bra relationer mellan lärare och elever. Studietempot var högt, och förberedde mig för mina senare studier. Besöket hos en hjälporganisation i Rumänien påverkade mig på många olika plan.

Vilka för- resp. nackdelar ser du med en kristen skola?

– Jag tror att en skola på kristen grund, där de kristna värderingarna får prägla skolans liv, blir en varm skola som ger ett bra klimat.

Men så fort en skola har en viss profil finns det en risk för segregation och att gruppen av elever blir mer homogen. Det kan göra att man inte får utmanas lika mycket i sitt tänkande, något man måste vara medveten om och arbeta kring.

Engelska skolans grundare Barbara Bergström.

Eva Janzon

Foto: Malin Hoelstad/SvD/TT

37 37

VÄRLDEN IDAG NÄRBILD FRISKOLEFRÅGAN

FUND SELECTION RANKING:

OM- TILL- & NYBYGGNATIONER

TOP DECILE 2020

Daniel Rock tillhör de tio procent bästa förvaltarna i världen enligt Sharing Alphas ranking och har även i år fått utmärkelser av rankingbolaget.

Investeringar i världsklass Daniel Rock Investeringsrådgivning och förmögenhetsplanering

Välkommen till Hjerta Stockholm.

Minimum 5 MSEK.

Europeiska Investeringsrådgivarna AB Nybrogatan 6, Stockholm.

Telefon +46 70 545 81 55 daniel.rock@hjerta.se

0731-81 27 69 info@mattisbygg.se www.mattisbygg.se

Alltid ca 600 nya & begagnade maskiner i lager!

Lidsjövägen 1 335 32 Gnosjö

38

Tel 0370-33 23 64 Fax 0370-33 23 69

www.gnosjomaskin.se info@gnosjomaskin.se

FRISKOLEFRÅGAN VÄRLDEN IDAG NÄRBILD

TOYOTA YARIS CROSS Är en kombination av nästa generations småbil och SUV. Modern, trendig och självsäker – vart du än är på väg.

BOKA EN PROVKÖRNING lindstromsbil.se

UNIK KOMBINATION AV HYBRID OCH AWD-I Yaris Cross är den enda självladdande elhybriden i sin klass med intelligent fyrhjulsdrift, AWD-i. Perfekt för sommar- och vinteräventyr.

DESSUTOM KAN DEN SKRYTA MED: • låga utsläpp

• låg bränsleförbrukning

• låg fordonsskatt SKÖVDE • FALKÖPING • ALINGSÅS • TROLLHÄTTAN • BORÅS • JÖNKÖPING

För aktuellt pris se lindstromsbil.se

Röjning Markberedning Planteringsuppdrag Försäljning av skogsplantor I samarbete med

Rågvägen 3, 612 94 Finspång Tel 0706-84 80 97 • anders.rising@sundins-skogsplantor.se

www.sundins-skogsplantor.se

39

VÄRLDEN IDAG NÄRBILD FRISKOLEFRÅGAN

Svenska skolan: Otrygghet och oro i klassrummet Stökigt. Skolinspektionen, Barnombudsmannen, Arbetsmiljöverket, Riksrevisionen, Lärarförbundet och Skolverket har de senaste åren slagit larm om kränkningar, könsord, svordomar och en bristande studiero i den svenska skolan.

Ett lagförslag som är tänkt att skapa trygghet och studiero och som nu utreds av Lagrådet har därför tagits fram av regeringen.

I februari 2020 beslutade regeringen att en utredare skulle ta fram ett förslag till en nationell plan för att skapa trygghet och studiero i skolan.

I maj förra året presenterades planen som då gick ut på remiss. Den 17 februari i år lämnade skolminister Lina Axelsson Kihlblom över en remiss till Lagrådet. Lagändringarna är tänkta att träda i kraft den 1 augusti, en dryg månad före höstens val.

Lagförslaget ger en befogenhet att ingripa fysiskt för att avvärja våld, kränkningar eller andra ordningsstörningar och att besluta om avstängning samt tillfällig placering inom och utanför skolenheten.

Mobiltelefoner ska vid undervisning i regel endast få användas efter lärarens instruktion och möjligheterna att omhänderta sådana samt ha mobilfria skoldagar ska öka. Det ska även tydliggöras att ordningsreglerna och hur dessa följs regelbundet ska följas upp under medverkan av eleverna.

Bakgrunden till regeringens lagförslag är en rad larmrapporter som visar att det finns stora brister när det gäller elevers trygghet och studiero samt skolans arbetsmiljö, brister som har ökat under de senaste åren. Flickor upplever större otrygghet än pojkar.

Flickors utsatthet handlar oftare om sexuella trakasserier medan pojkar oftare utsätts för misshandel och stöld. Drygt hälften av eleverna i årskurs nio hade utsatts för stöld, misshandel, hot, rån eller sexualbrott minst en gång under 2017, konstaterar regeringens utredning inför lagförslaget.

En rad myndigheter har slagit larm om kränkningar, könsord, svordomar och bristande studiero i svenska skolan. Foto: Fredrik Sandberg/TT En tredjedel av lärarna i grundskolan uppgav 2018 att de lägger stor del av undervisningstiden på att upprätthålla ordningen.

Hälften av lärarna på högstadiet i grundskolan och nästan sju av tio av lärarna i gymnasieskolan uppfattar även att arbetet i klassrummet störs varje dag av elevers användning av sms, spel och sociala medier (Skolverket, 2019). En fjärdedel av eleverna i årskurs 9 uppger att lärarna inte reagerar om de får reda på att en elev blir kränkt (Barnombudsmannen, 2015 och 2018). På 39 procent av grundskolorna och 33 procent av gymnasieskolorna finns brister enligt Skolinspektionen (2018).

Enligt Riksrevisionen finns det brister i Skolinspektionens uppföljning av tillsynsbesluten, en viktig del i arbetet med att säkra trygghet och studiero på skolor.

●●●

Det finns alltså inget som tyder på att de kristna skolorna bidrar till socioekonomisk segregation.

Snarare förefaller skolorna ha en något mer blandad sammansättning än närliggande skolor.

Ruben Agnarsson

40

FRISKOLEFRÅGAN VÄRLDEN IDAG NÄRBILD

Kunskap • Trygghet • Varje elevs unika värde

VÄSTERÅS Förskola och skola med kristen värdegrund www.piltradsskolan.se • www.piltradetsforskola.se

Däck Fälgar Bilverkstad 031-93 00 00 • info@dackmagasinet.se Habäckebrostigen 2C, Särö

www.dackmagasinet.se

Vi har lösningar för alla golv Tomorrows Plastic Today

Mail: info@lanatplast.se • Tel: 070-595 28 08 41

VÄRLDEN IDAG NÄRBILD FRISKOLEFRÅGAN

Kartläggning. De senaste åren har tonläget mot friskolorna i allmänhet och de konfessionella friskolorna i synnerhet skärpts inom politiken. Här redovisas var partierna står i dagsläget.

Riksdagspartiernas syn på Centerpartiet: Delvis emot

Liberalerna: Emot

Kristdemokraterna: För

Moderaterna: Delvis för

Centerpartiet skriver själva på sin webbplats att man är för det fria skolvalet och att man inte ser något behov av att stoppa alla konfessionella friskolor men att dessa ska vara ”satta under en god tillsyn”.

I samband med att C blev stödparti till regeringen Löfven ställde man sig dock bakom förslaget om att stoppa nyetablering av konfessionella friskolor.

Friskolor på religiös grund kan öka segregationen och ”isolera eleverna från en jämlik, sekulär och mångkulturell skolmiljö”, hävdar Liberalerna på sin hemsida.

Partiet vill kraftigt begränsa möjligheten att bedriva konfessionella skolor genom att skärpa reglerna och införa ett stopp för nya religiösa friskolor samt stoppa befintliga skolor från att expandera.

Kristdemokraterna ser fristående skolor, inklusive de som drivs av kyrkor och samfund, som en självklar och viktig del av det svenska skolväsendet. ”Alla skolor, oavsett huvudmän, ska följa skollagen. Om en friskola har brister kan detta inte drabba alla andra”, skriver partiet på sin webbplats.

Moderaterna är generellt positiva till friskolesystemet och tycker att det ska ställas ”tuffa men rättvisa” krav på dessa skolor. Men inför valet 2018 aviserade partiledaren Ulf Kristersson att partiet ville se en paus för nya konfessionella friskolor tills skärpta regler och kontroller tagits fram.

Tryggt fjällnära boende i Årefjällen Hotell och vandrarhem.

Vi har egna fjällguider och bibelland med stavkyrka.

Välkommen till Kåfalla Herrgård Kåfalla Herrgård är en pärla i Bergslagen, strax öster om Lindesberg. En oas i naturskön och läkande miljö. En plats att söka Gud, för dig själv eller det sammanhang du finns i.

Gården kan bokas både för helpension och för självhushåll.

Tel. 0647-31010 www.hallandsgarden.nu hallandsgarden@telia.com

www.kafalla.se • Tel: 073-82 930 65 • Mail: bejfab@telia.com

AD

JÄRSK

O

en

sk

et

N

GR

N

LA

E

EN PL AT S AT T GÖRA SK I L L NAD PÅ!

iv ola för l

Friskola med KRI STEN profil präglad av FRAMTI DSTRO bland både elever och personal. HÖG STANDARD när det gäller studieresultat och ordning i en miljö av DELAK TI GH ET och gemensamt ANSVAR där varje individ bemöts med RESPEKT. Kan du se dig själv som en del av detta? Då är du varmt välkommen att höra av dig!

FÖR SKOL A: 3-5-åringar | GRUNDSKOL A: F -9 | FRI TIDSHEM

Vi söker legitimerade lärare för åk 4-9, lärare i praktisk-estetiska ämnen, samt fritidspedagog Stiftelsen Grenadjärskolan | Pionjärgatan 3, 703 81 Örebro | 019-32 50 32 | www.gr enadj ar sk ol an.se | info@grenadjarskolan.se

42

FRISKOLEFRÅGAN VÄRLDEN IDAG NÄRBILD

konfessionella friskolor Socialdemokraterna: Emot

Sverigedemokraterna: Delvis emot

Socialdemokraterna verkar för ett förbud av alla konfessionella friskolor, såväl befintliga som nya. Inför valet 2018 gjorde man detta till en central fråga, något man också ser ut att göra inför valet i höst. S är positiva till möjligheten att välja skola, men då bara skolor som är fria från ”vinst” och ”religiös påverkan”.

Partiet vill att Skolinspektionen ska ”skärpa sin tillsyn betydligt av religiösa friskolor”, skriver man på sin hemsida.

Ledande SD-politiker har vid flera tillfällen gjort utspel om att förbjuda muslimska friskolor i stället för konfessionella friskolor överlag, och uttryckt sig positivt om de kristna skolorna.

Miljöpartiet: Emot

Vänsterpartiet: Emot

Miljöpartiet var tidigare en varm förespråkare av alternativa skolformer. Först 2019 ställde sig MP via ett kongressbeslut bakom ett nej till konfessionella friskolor, beslutet fattades då i strid med partistyrelsens vilja. I regeringsställning har partiet verkat för att begränsa och stoppa konfessionella skolor.

Vänsterpartiet har under flera år varit kritiska till friskolor överlag och förespråkat ett förbud mot alla konfessionella friskolor. ”Sverige ska inte ha religiösa friskolor”, har man exempelvis deklarerat på sitt officiella Twitterkonto.

Samuel Teglund

En grundskola på stadig grund mitt i Sävsjö!

Välkommen!

Läs teologi i Skåne!

Välj din studietakt.

Bön och samtal.

Bibel, mission och ledarskap.

Föreläsningar och självstudier.

Ring 0382-100 70 eller besök oss på www.savsjokristnaskola.se så får du veta mer.

www.strandhem.nu/missionsakademin

– Malmös kristna skola ”Vi vill att den kristna värdegrunden ska genomsyra hela verksamheten och vara en hjälp i utvecklingen av elever och personal. På vår skola vill vi ge våra elever de bästa förutsättningarna att gå vidare ut i livet. Förutom mycket goda studieresultat, vill vi att de barn som lämnar Mariaskolan ska ha blivit utrustade med inre trygghet, livsmod och nyfikenhet.”

Vi söker både FÖRSKOLLÄRARE och LÄRARE med inriktning mot fritidshem.

Välkommen att skicka ditt CV till rektor@mariaskolan.net www.mariaskolan.net 43

VÄRLDEN IDAG NÄRBILD FRISKOLEFRÅGAN

Elever i S:ta Maria i Alsike, Knivsta. Foto: S:ta Maria skola

”Kyrkan har i alla tider bedrivit undervisning” Värdegrund. Svenska kyrkan driver bara en kristen friskola i Sverige: S:ta Maria i Alsike, Knivsta. Här är småskalighet och trygghet det vinnande konceptet, säger rektor Agnetha Malmer.

S:ta Maria skola grundades 2010, som del av ett kvarter där Knivsta pastorat också driver förskola, hyreslägenheter, kafé och gruppboende.

– Kyrkan är en tydlig del av samhället här, och skolan är ett av våra bidrag, säger skolchefen, tillika biträdande kyrkoherde, Martin Valman.

I dag går omkring 105 elever på skolan, från förskoleklass till och med fjärde klass. En minoritet av dem kommer från kristna hem, enligt rektor Agnetha Malmer.

– Jag tror många väljer oss för att det är en liten och trygg skolenhet, med relativ hög personaltäthet. Vi har också skapat oss lite av ett rykte av att kunna ta hand om elever med särskilda behov, säger hon.

– Här har vi ganska mycket ordning och reda, stor sammanhållning och korta beslutsvägar.

S:ta Maria är registrerad som en konfessionell skola, och månar om att följa de kristna högtiderna under terminerna. Varje måndagsmorgon bjuds eleverna in till vad skolan kallar kapellsamling.

44

”Här får vi höra bibelberättelser, personliga upplevelser och inspirerande historier. Vi sjunger sånger tillsammans om gemenskap, bön och glädje,” står det på hemsidan.

– I dag hade vi en diakon på besök som talade om fastan, berättar Agnetha Malmer.

Det är helt frivilligt att delta i samlingen.

Men under Agnetha Malmers sju år på skolan har det aldrig hänt att någon elev avstått med hänvisning till att det handlar om ett kristet inslag.

– Framför allt är samlingen ett sätt för oss att arbeta aktivt med värdegrunden, och påminna om vikten av gemenskap, kamratskap, värme och omtanke, säger hon.

Skolchef Martin Valman påminner om att kyrkan i alla tider bedrivit undervisning, som en förutsättning för människor att kunna ta till sig tron och forma sina liv.

– Kyrkan är i sig en värdegrund, och håller vi fokus på den genomsyrar den verksamheten och livet på ett naturligt sätt: det dubbla kärleksbudet, gyllene regeln, tio Guds bud, och att människan är skapad till Guds avbild, säger han.

Men framför allt anser han att skolans kristna värdegrund lyser igenom i relationen mellan lärare, elever och vårdnadshavare.

Eva Janzon

Agnetha Malmer, rektor.

Foto: S:ta Maria skola

●●●

Kyrkan är en tydlig del av samhället här, och skolan är ett av våra bidrag.

Martin Valman, skolchef och biträdande kyrkoherde Foto: David Ottvall, Knivsta pastorat

FRISKOLEFRÅGAN VÄRLDEN IDAG NÄRBILD

www.akerhagsbygg.se

sjogrengrundtak@gmail.com

www.sjogrengrundtak.se Andreas Sjögren Skärshult 8 576 93 RÖRVIK 073-029 58 63

Gymnasium med kristen profil och studiemotiverande miljö Ekonomi - Inriktningar Ekonomi & Juridik Estet - Inriktning Musik Naturvetenskap - Inriktningar Natur & Samhälle Samhällsvetenskap

RELIABLE MOLDING

Pålitliga människor och relationer. Pålitliga processer. Pålitliga produkter.

Storgatan 44, 335 73 Hillerstorp. Tel 46 (0)370-228 45

45

VÄRLDEN IDAG NÄRBILD FRISKOLEFRÅGAN

Inca 168x60_180918a.indd 1

2018-09-18 15:16

Johanna Sandahl, mjölkbonde på gården Vasen

Svenska och närproducerade varor I Nye mitt i Småland ligger gården Vasen. Här mjölkar vi 500 kossor och värnar om den levande landsbygden, öppna landskap och svensk livsmedelsproduktion!

Vasen Lantbruk

Nu fem dagar i veckan!

Världe

Vi växlar upp, åk med en månad GRATIS d ag ni

Tidningen kommer ut tisdag till lördag.

Fredags- och lördagsutgåvan publiceras bara som e-tidning.

Nu har vi morgonutdelning i hela landet!

Välkommen att beställa din provmånad på något av följande sätt:

● prova.varldenidag.se

● Posta talongen nedan ● Tel 018-430 40 50 ● e-post: kundtjanst@varldenidag.se ● Scanna QR-koden

Namn: _______________________________________________________________________________________________ Adress: ______________________________________________________________________________________________

Närbild skolor 2022

q Jag beställer en gratis provmånad av Världen idag!

Postadress: _________________________________________________________________________________________ Telefon: ______________________________________________________________________________________________ E-post: _______________________________________________________________________________________________ Erbjudandet gäller t.o.m. 22-12-31 för hushåll i Sverige som inte haft tidningen de senaste sex månaderna..

Prenumerationen avslutas automatiskt när provmånaden gått ut. Du kommer då att kontaktas av en av våra säljare för erbjudande om fortsatt prenumeration. För våra prenumerationsvillkor samt vår personuppgiftspolicy, se www.varldenidag.se/kundtjanst

46

Svarspost Kundnummer 901204700 758 00 Uppsala FRISKOLEFRÅGAN VÄRLDEN IDAG NÄRBILD

Krönika.

​ arin Stenström: Den social­ C demokratiska regeringen har vägrat se friskolornas positiva bidrag

M

er än ett halvt sekels skolexperiment och normförsvagning har lett den svenska skolan ut i en hopplöshetens återvändsgränd. Den som lyssnade till riksdagsdebatten om skolmiljön i början av året kunde knappast tro sin öron. Ledamot efter ledamot vittnade om egna erfarenheter av eller kännedom om en arbetsmiljö som i andra sammanhang lett till stängning av arbetsplatsen.

Det var beskrivningar av fysiskt våld mot lärare, mobbning och trakasserier av elever, därtill svåra ordningsproblem. I landets politiska ledning fanns uppenbarligen skrämmande insikter om läget – men ingen förmåga att återskapa den goda skola som varit en grund för Sveriges ekonomiska framgång under 1900-talet.

Vi som hade barn i skolan under 1980- och 90-talen såg tydligt den nedåtgående spiralen, både vad gäller kunskapskraven och oförmågan att upprätthålla en god studiemiljö. Det var därför inte förvånande att det under dessa år växte fram krav på alternativa skolformer, i annan regi än den först statliga sedan kommunala.

Detsamma skedde inom vård och omsorg, som en reaktion på byråkrati och stelbenta regelverk.

En bred valfrihetsreform genomdrevs i det centralstyrda enhetssamhället. Inledningsvis kom många förskolor, vårdboenden och skolor att drivas ideellt, av organisationer, föräldrakooperativ, församlingar, eller av tidigare anställda.

Successivt tog stora aktörer över alltmer av den friskoleverksamheten. Elever erbjuds ett brett utbud av olika skolprofiler och inriktningar.

Alltjämt finns många, inte minst kristna, små och lokalt förankrade friskolor.

I dag går 20 procent av landets elever i friskolor. Det finns ingen annan förklaring till denna höga andel, än att föräldrar och elever tycker att den skola de valt är det bästa alternativet, det vill säga bättre än de kommunalt styrda skolorna. På en fri marknad, utan dagens hårda politiska styrning, hade de kommunala skolorna tvingats att bli bättre för att inte tappa elever, helt enkelt lära sig av de mer framgångsrika friskolorna. Men för närvarande fungerar det

inte så. Här kan klåfingriga politiker försöka skada de skolor som lyckats bra.

Den socialdemokratiska regering som tillträdde 2014 har vägrat se friskolornas positiva bidrag till utbildningen av våra barn och unga.

I stället har man med allt högre tonläge försökt styra och hämma de fria skolorna, och i synnerhet friskolor med kristen värdegrund. Regler av alltmer krävande slag har drivits igenom. Förtal har spridits om friskolor och deras huvudmän.

De har också anklagats för att vara huvudorsak till bristande mångfald och integration.

Angreppen är kränkande för friskolornas personal och elever, som indirekt beskylls för att vara orsak till de växande skolproblemen i samhället. De är därtill osanna; statistik visar att mångfald och integration fungerar bättre i de fria skolorna.

Men socialdemokraterna är i behov av en ny fiende inför höstens val, någon att slåss mot och använda för att visa väljarna att man har makt över utvecklingen. Den utsedda fienden är landets friskolor som i de flesta fall erbjuder god och uppskattad undervisning.

●●●

Angreppen är kränkande för friskolornas personal och elever.

Är det en klok valstrategi att gå in för att krossa de skolor som lyckats bemästra de problem som riksdagens samtliga partier våndas över? Nej, att angripa det som fungerar bra och som bidragit till samhällsutvecklingen på ett positivt sätt är en destruktiv och därtill farlig politisk väg.

Dels finns risken att behöva bygga ut den kommunala skolsektorn med tjugo procent, i vissa kommuner med långt mer. Dels finns risken att väcka missnöje hos väljare med positiv erfarenhet av friskolorna, föräldrar, tidigare och nuvarande elever. Dels innebär det ett redovisat fattigdomsbevis att försämra det som fungerar bra för att förbättra bilden av det som fungerar dåligt.

Valaffischerna med angreppen på friskolorna är redan upptryckta. En sen eftertanke borde få socialdemokraterna att slänga dem i papperskorgen. De står för tillbakagångens, inte framtidens, politik.

Carin Stenström

47

VÄRLDEN IDAG NÄRBILD FRISKOLEFRÅGAN

VI FÖRSVARAR RÄTTEN TILL EN SKOLA PÅ FAST GR UN D Vi står upp för alla friskolor som lever upp till skollagen och läroplanen, det gäller naturligtvis också om skolan har en kristen profil. Friskolor som däremot inte står för grundläggande demokratiska värden har ingen plats i det svenska skolsystemet.

Föräldrar och elever ska ha rätt att välja skola — oavsett om det är en fristående, kommunal eller konfessionell skola I Sverige går en procent av eleverna i konfessionell skola. I Belgien 56,8%.

I Nederländerna 76,3%. I Storbritannien 37,2%. I Frankrike 20% Skolor som följer skollagen, läroplanen, skolans värdegrund och samtidigt presterar goda kunskapsresultat är en vinst för Sverige och för eleverna Könssegregerad undervisning eller lärare som undervisar i heltäckande slöja är exempel som inte ska förekomma i svenska skolor Skolor som inte följer skollagen och läroplanen ska däremot bemötas med inspektion, åtgärdsplan, uppföljning och till sist kunna stängas