Världen idag Närbild – Tema: Striden om glesbygden by Världen idag AB

Ett fördjupande magasin från nyhetstidningen Världen idag

TEMA

Striden om glesbygden

På landet finns maten, energin och resurserna

Här avgörs Sveriges framtid LEDARE

SJÄLVFÖRSÖRJNING

NEDSLAG

ENKÄT

Kan staden överleva utan landsbygden?

Svenskar riskerar att få hungra vid kris

Så har tågsamhället Frinnaryd förändrats

Olika utmaningar i glesbygdskommuner

SMARTA, TRYGGA OCH SÄKRA INSTALLATIONER!

SKILLINGARYD

Allt inom plåtslageri och ventilation

apptek.se

Elinstallationer Laddboxar Elsäkerhetstest Solceller Energilagring

0370-70411 • 0708370411

Är du också serviceelektriker och vill fortsätta utvecklas? Välkommen till oss!

www.kallsprang.se

Redovisningsekonom på hel- eller deltid - jobba hemifrån om du vill!

Balance Economy har sedan flera år arbetat med konsulter på distans, då vi arbetar helt digitalt. Vi har nya kunder på väg in till hösten och söker dig som har god erfarenhet, gärna med helhetsansvar inom redovisning. Intresserad? För ansökan och mer info: Lennart Hideblad, 019-760 50 61 2

www.balance-economy.se STRIDEN OM GLESBYGDEN VÄRLDEN IDAG NÄRBILD

Ledare. Det här magasinet är en sektion av nyhets tidningen Världen idag. Ansvarig utgivare: Jonas Adolfsson Redaktör: Sara Andersson Layout: Sara Andersson Omslagsfoto: Istockphoto Publicerad: Juni 2022 Tryckeri: V-TAB © 2022

Om Världen idag Världen idag är en riks täckande och obunden nyhetstidning på kristen grund. Den startade som veckotidning i september 2001, blev tredagarstidning 2004, fyradagarstidning 2018 och femdagars-tidning 2021. Tidningen kommer ut tisdag till lördag som e-tidning. Tisdag och torsdag kommer den även ut som papperstidning. Världen idag är en allkristen tidning och har läsare från en stor bredd av kyrkor, med tyngdpunkt bland frikyrkorna. Tidningen har 900 aktieägare och ordförande i styrelsen är Jan Blom. Jonas Adolfsson är chefredaktör och ansvarig utgivare. Henrik Lundell vd. Ledarskribenter på Världen idag är Jonas Adolfsson, Sven Almkvist, Olof Edsinger, Per Ewert, Stefan Gustavsson och Carin Stenström. Andra frekventa skribenter är bland annat Ulf Cahn, Berit Simonsson, Tomas Sandell, Roar Sörensen och Hans Weichbrodt.

Kontakt Postadress: Världen idag, Box 6420, 751 36 Uppsala Telefon: 018-430 40 00 (9–11, 14–16) Mejl: kundtjanst@varldenidag.se Hemsida: varldenidag.se

Politikerna lade Sveriges självförsörjning i ruiner Ett hus ska byggas på fast mark – på berg eller klippa. Den som bygger på sand kommer att få uppleva att huset rasar samman i storm eller regn. På samma sätt är det med ett samhälle, det måste byggas så att det står fast i svåra tider. Men om solen alltid skiner, om det finns mat i överflöd och inga yttre hot, är det lätt att glömma att det kan komma bistrare tid, lätt att bli vårdslös och inte värdesätta de tillgångar man har. Man kunde tycka att de som valts att förvalta landet och medborgarnas gemensamma tillgångar skulle ha ett större perspektiv, se längre än till nästa år, vara angelägna om att underhålla samhällsbasen. Tyvärr har motsatsen gällt i Sverige; samhällets ledning har arbetat på att slå sönder basen på olika sätt. Den viktiga samhällsgrund som familjen utgör har helt underminerats. Och den viktiga basen för försörjning och samhällsekonomi har utsatts för ständiga attacker. Under decennier har svenskt jordbruk utsatts för en kanonad av anklagelser: det har förknippats med miljöförstöring och djurplågeri; det har anklagats för ineffektivitet; det har utmålats som en belastning för konsumenterna. Med importerad mat skulle välståndet öka och landets tillväxt stimuleras. Denna linje har drivits av såväl stora som små partier. Åtskilliga socialdemokratiska jordbruksministrar har bedrivit krig mot svenskt jordbruk och svensk landsbygd, exempelvis Mats Hellström under förra århundradets sista decennier då utslagningen av svenskt jordbruk tog fart på allvar. Sverige saknade förutsättningar för att bedriva jordbruk, var hans häpnadsväckande budskap. Men även på den borgerliga sidan har propagandan mot svenskt jordbruk varit intensiv, till exempel från den tongivande liberalen och ekonomen Carl B Hamilton, alltjämt ledamot av Liberalernas partistyrelse. Under decennier har han drivit linjen att svenskt jordbruk är

en belastning. Det behöver väl inte sägas att denna linje haft ett starkt stöd i ledande svenska medier, det hör ju till det politiska mönstret i Sverige. Få politiker har varit beredda att försvara svenskt jordbruk eller för den delen svensk landsbygd. Dess avgörande betydelse som första led i den ekonomiska kedjan, dels för vår matförsörjning, dels för arbetstillfällen, har fullständigt negligeras. Service och välfärd på landsbygden har successivt monterats ner, så långt att glesbygdens kvinnor måste räkna med att få föda barn vid en vägkant. Syndaren vaknar som bekant sent. Plötsligt, när en kris står vid dörren, lyfter politikerna blicken och noterar att maten inte räcker. Den självförsörjning som vi en gång hade har lagts i ruiner av just dessa politiker och deras företrädare. Ingen tycks heller ha reflekterat över sårbarheten i det industrijordbruk som man haft som ideal och som lett att allt färre gårdar levererar mjölk till oss. Det talar sitt tydliga språk att mjölkjätten Arla har fler mejerier i Danmark än i Sverige. Sveriges samtliga partier tycks nu vara överens om att det svenska försvaret försummats och raserats. På samma sätt måste de nu, utan dröjsmål, lägga om kursen när det gäller den svenska matförsörjningen. Sverige har mycket goda förutsättningar för att bedriva ett modernt och effektivt jordbruk. Krisen är skapad på politisk väg. Svensk landsbygd kommer att överleva utan storstaden, men kommer staden att klara sig utan landsbygden? Dags att inse att så inte är fallet och handla utifrån den insikten.

Carin Stenström ledarskribent

VÄRLDEN IDAG NÄRBILD STRIDEN OM GLESBYGDEN

De kämpar för att vi ska få svensk mat på bordet Falköping. Skenande priser på allt från el och bränsle till gödsel och foder sätter press på Sveriges bönder. Några lantbrukare som har drabbats hårt av utvecklingen är Hans Olof och Kicki Agnesson i Västergötland. – Vi har ett ansvar att producera mat, säger lantbrukarparet.

dagens energipriser, säger Hans Olof, som på kort tid fått se bränslepriserna stiga med åtskilliga kronor.

Jättene, strax utanför Falköping, driver Hans Olof Agnesson och hans fru Kicki en köttgård sedan ett 40-tal år tillbaka. Här har de totalt 350 köttdjur och åkermarker för spannmålsodling. Att få lantbruket att gå runt har dock inte varit lätt de senaste åren. Hans Olof berättar att ett antal äldre gårdar inte längre sett någon anledning att fortsätta, eftersom det helt enkelt inte har lönat sig. Själva har de dock fortsatt att kämpa. – Vi har ett ansvar att producera mat, säger Hans Olof Agnesson.

Men det är inte bara där som prisökningarna skett – det har skett på de flesta fronter, och Kicki Agnesson konstaterar att de nu tvingas vara inställda på att allt kommer se annorlunda ut framöver. – Allt stiger ju. Reparationspriserna, försäkringarna och elen har stigit, säger hon. Priset på reservdelar till maskinerna har på ett bräde höjts med 35 procent på grund av stigande stålpriser. När det gäller gödseln hade priset stigit redan innan kriget i Ukraina, och nu har det stigit ytterligare eftersom nästan all kalium som används för gödsling kommer från Ryssland och Belarus. Totalt har priset tre- till fyrdubblats på kort tid. – Det ser mörkt ut med gödningen globalt och får vi inte tag på gödning så riskerar skörden att minska med 40 procent, summerar Hans Olof Agnesson.

Den tuffa situationen har berott på flera olika saker – allt från höga priser på el och drivmedel till högt pris på gödsel. Och situationen förvärrades avsevärt i och med Rysslands invasion av Ukraina. – Det finns ett före och efter 24 februari 2022. Det är en ny värld vi har kommit till med

För en gård som köper in stora mängder gödsel skapar en sådan ökning naturligtvis kraftigt ökade kostnader. När det var som värst gick priset gick upp från tre till tolv kronor per kilo. – Vi köper in 55 ton varje år, så om man använder mycket blir det några kronor. Däremot har inte priset på kött höjts, och

I 4

I 40 år har Hans Olof och Kicki Agnesson drivit jordbruk i Jättene, strax utanför Falköping. I dag har de knappt råd att betala alla räkningar. Foto: Mattias Backlund

●●● Nu har politikerna verkligen börjat vakna upp och det var i grevens tid. Hans Olof Agnesson

STRIDEN OM GLESBYGDEN VÄRLDEN IDAG NÄRBILD

en för hög höjning av det riskerar i sin tur att konsumenterna ratar att inhandla det svenska köttet. – Blir det för dyrt så blir det svårt att få ut det i stället. Hans Olof skickar också en känga till landets politiker som han menar har ansett att livsmedelsproduktion i Sverige inte är något nödvändigt. – De menar att Europa ska försörja oss, så det

har inte funnits något intresse för att utveckla det svenska jordbruket, menar han. Dock har Ukrainakriget kanske ändrat den inställningen – åtminstone delvis. – Nu har politikerna verkligen börjat vakna upp och det var i grevens tid. Han lyfter också fram det faktum att 500 000 hektar jordbruksmark i Sverige i dag ligger i träda, och att 8 000 hektar varje år försvinner för att i stället ge plats åt bostäder. – Vi tycker att man borde så allt som går.

●●● [Regeringes stöd] är bara en droppe i havet. Hans Olof Agnesson

VÄRLDEN IDAG NÄRBILD STRIDEN OM GLESBYGDEN

Dessutom är de kritiska till det ekonomiska sade åt honom att så på sina åkrar som vanligt, stödet från regeringen. Två miljarder till alla vilket de gjort trots den stora osäkerheten i landets bönder blir inte många kroomvärlden. nor i slutändan, menar de. – Men årets odling är en stor – Det är bara en droppe i trosvandring. Det är en jättehavet. dyr sådd som vi gjort. De stigande priserna De är också oroliga för pressar ekonomin att sommaren ska bli rejält på Agnessons ovanligt torr, vilket i gård, där de helt sin tur skulle påverka enkelt får prioritera skörden. I en orolig i räkningshögen i omvärld är det alltså väntan på att få in mycket som är osäpengar. kert om framtiden. – Det har varit veck– Men jag tror att vi or där vi fått betala det bara måste förtrösta på som varit viktigast. Herren. Vi kan inte lita Osäkerheten är också på vad människor säger stor inför framtiden. Vad ska och gör. Jag känner ingen oro, hända nu när Ryssland, Ukraina på något sätt finns det en plan. d Fo to: M attias B acklun och Belarus tillsammans står för melHan fortsätter: lan 20 och 30 procent av livsmedelsodlingen? – Vi har ju klarat oss hittills och måste tro att – Det vet vi ju inte i dag, säger Kicki. det finns en framtid och ett hopp. Annars kan vi slå spiken i dörren direkt. Paret Agnesson är troende kristna och inför Mattias Backlund 2022 upplevde Hans Olof Agnesson att Gud

Fakta. ● Hans Olof och Kicki Agnesson driver en kött- och spannmålsgård i Jättene, utanför Falköping, Västergötland. ● Gården grundades på 1930-talet och har drivits av Hans Olof i omkring 40 år. ● Förutom Hans Olof och Kicki arbetar två personer på gården, varav den ena är parets son Anton. ● Familjen har ungefär 110 hektar spannmålsmark, 60 hektar ”vall”, det vill säga gräs till djuren, 30 hektar naturbetesmark och 20 hektar skog.

ENKELT OCH TRYGGT MED PRIVATLEASING Easy Privatleasing är precis som det låter - ett enkelt och tryggt sätt att köpa bil. En fast månadskostnad och ingen förskottsbetalning. Vilken Toyota vill du leasa? Service ingår Fast månadskostnad Ingen kontantinsats

Inga extra kostnader Byt smidigt till en ny bil när din leasingperiod tar slut

HELT NYA AYGO X Stora upplevelser kan komma i ett litet format. Boka en provkörning på lindstromsbil.se FINANSIERING VIA TOYOTA FINANCIAL SERVICES: EXEMPEL MED EASY PRIVATLEASING, MÅNADSKOSTNAD INKL. SERVICE, BASERAD PÅ FAST RÄNTA, 36 MÅNADER, 4500 MIL, OCH GARANTERAT RESTVÄRDE. ÖVERMIL (10 KR/MIL) OCH SKADOR UTÖVER NORMALT SLITAGE DEBITERAS VID ÅTERLÄMNING AV BILEN. UPPLÄGGNINGS- OCH AVIAVGIFT SAMT SKATT OCH AVGIFTER FRÅN TRANSPORTSTYRELSEN TILLKOMMER. ERBJUDANDET GILTIGT T.O.M. 30 JUNI 2022.

Easy Privatleasing från 2.195 kr/mån Pris från 164.900 kr

lindstromsbil.se 6

STRIDEN OM GLESBYGDEN VÄRLDEN IDAG NÄRBILD

”Mest akut läge för djurbönder” Piteå. Det svenska jordbrukets framtid är oviss. Detta enligt Herbert Nyman, ordförande för organisationen Kristna bönder. – Problemen börjar dyka upp på alla plan, säger han. Herbert Nyman har under många år bedrivit mjölkproduktion på Frigiva gård utanför Piteå. I dag är han bekymrad över böndernas ekonomiska situation som försämrats till följd av stigande priser på gödsel, foder, diesel och el. – Man tänker: ”Ska jag så i höst med tanke på att gödselkostnaden blivit tre till fyra gånger högre jämfört med ifjol? Lönar det sig?” Det har blivit svårt att ta beslut om hur man ska göra, säger han. Herbert Nyman berättar att många svenska bönder funderar på om det lönar sig att så. Foto: Privat

hållande bönder ligger inflationen i snitt på 20 procent, vilket är en betydligt högre siffra jämfört med inflationen i övriga samhället, betonar han. Även spannmålsbönderna har drabbats av ökade kostnader för gödseln som är nödvändig för att kunna odla. En del spannmålsbönder har, enligt Herbert Nyman, lager som räcker under en tid men många kämpar nu med ökade produktionskostnader. – Den ekonomiska likviditeten är en stor del av den akuta situationen. Det handlar om att klara av den här sommarens skörd. Ett annat bekymmer är att världsläget försvårat import av reservdelar till lantbruksmaskiner. – Man beställer reservdelar som blir restnoterade och produktionen stannar av. Problemen börjar dyka upp på alla plan.

Situationen är, enligt Herbert Nyman, mest akut för djurbönderna. För djur-

Ola Karlman

”Böndernas byråkrati måste minskas” LRF. Ett viktigt steg mot ett mer blomstrande lantbruk vore att beslutsfattare minskade böndernas byråkratiska börda. Det menar Stellan Nilsson, mångårig konsult inom Lantbrukarnas riksförbund (LRF). – Jag förstår snart inte hur folk orkar bedriva djurproduktion i det här landet, säger han. Stellan Nilsson, som vuxit upp på en mjölkgård i Östergötland, har under sitt yrkesliv inom LRF konsult samlat på sig mycket erfarenhet och kunskap om lantbrukarens arbetsvillkor. – Jag har under många år arbetat med att hjälpa lantbrukare med redovisning, ekonomisk rådgivning och juridik. Stellan Nilsson anser att byråkratin måste förenklas och minskas i syfte att

lindra bondens börda. – Det är en belastning som är fullständigt orimlig. Jag förstår snart inte hur folk orkar bedriva djurproduktion i det här landet, säger han. En bonde kan, enligt Stellan Nilsson, få besök av ett tiotal kontrollanter med olika ansvarsområden under ett år. – Det enda rimliga vore en kontrollant per lantbruk, det skulle öka förståelsen. Som det är nu känner sig bonden i underläge redan från början. Stellan Nilsson hävdar att orsaken till byråkratin är att det på myndigheterna finns många som prioriterar klimat- och miljöfrågor framför böndernas villkor. – I styrande sammanhang finns det för få som begriper sig på lantbruk, säger han. Ola Karlman

En bonde kan få besök av ett tiotal kontrollanter, uppger Stellan Nilsson. Foto: Privat

VÄRLDEN IDAG NÄRBILD STRIDEN OM GLESBYGDEN

”Det är gott för ett land med en regering som styr så, att marken blir brukad och landsbygden utvecklas” Den gavs som ett råd för 3000 år sen och är lika högaktuell idag!

Ett verktygsföretag i frontlinjen! • TRÅDGNISTNING • HÖGHASTIGHETSFRÄSNING • FORMVERKTYG

För verktyg som kräver kvalitet!

Kontakta oss: Tyngel, Hillerstorp Tel 0370-822 05, bengt@miform.se

www.miform.se

info@elektropartner.se • 08-556 259 59 • www.elektropartner.se

Expert på VVS sedan 1935. Gnosjö 0370-33 22 90 • Reftele 0703-68 70 30 www.gnosjoror.se • info@gnosjoror.se 8

STRIDEN OM GLESBYGDEN VÄRLDEN IDAG NÄRBILD

Så många svenskar bor i glesbygd Statistik. Bor du på landsbygden? Många svenskar skulle troligen ha lite svårt att svara på den frågan ifall den ställdes på det sättet. Även myndigheterna har lite svårt att enas kring hur många svenskar som bor på landsbygden. Vad som räknas som glesbygd eller landsbygd finns det olika definitioner på. Tillväxtverket och Jordbruksverket använder sig av ordet ”landsbygdskommuner” och enligt denna definition finns det tre olika typer av landsbygdskommuner:

1. Tätortsnära landsbygdskommuner Här bor mer än 50 procent av befolkningen i rurala områden men en majoritet av befolkningen har mindre än 45 minuters bilväg till en tätort med minst 50 000 invånare. Exempel på sådana kommuner är Vaggeryd, Svenljunga, Norrtälje, Rättvik och Robertsfors.

2. Glesa landsbygdskommuner Även här bor mer än 50 procent av befolkningen i rurala områden. Majoriteten av kommunens befolkning har dock mer än 45 minuters bilväg till en tätort med minst 50 000 invånare. Exempel på sådana kommuner är Simrishamn, Hultsfred, Sunne, Ljusdal, Åre och Älvsbyn.

3. Mycket glesa landsbygdskommuner Här bor hela befolkningen i rurala områden. Alla har mer än 90 minuters bilväg till en tätort med minst 50 000 invånare. I princip alla dessa kommuner ligger i Norrland och innefattar exempelvis Dorotea, Vilhelmina, Storuman, Arjeplog, Jokkmokk och Övertorneå. Sveriges kommuner och regioner (SKR) gör en lite annan indelning. Enligt denna finns det två olika typer av landsbygdskommuner. Dels ”landsbygdskommun” som är kommuner med mindre än 15 000

invånare i den största orten och har lågt pendlingsmönster, dels ”landsbygdskommuner med besöksnäring” som har ett visst antal gästnätter och en viss omsättning inom detaljhandel/ hotell/restaurang i förhållande till invånarantalet. Exempel på det sistnämnda är Båstad, Strömstad, Sotenäs, Borgholm, Malung/Sälen och Åre. Ytterligare en indelning gör Statistiska centralbyrån. Enligt denna myndighet definieras en tätort som ett samhälle som har en ”sammanhängande bebyggelse med minst 200 invånare”. De som inte bor i en sådan ort bor, enligt SCB, kort och gott ”utanför tätort”. Hur många svenskar bor det då på landsbygden? Enligt Tillväxtverkets och Jordbruksverkets definition bor det nästan 1,7 miljoner människor i landsbygdskommuner. Enligt SKR:s definition bor det omkring 600 000 personer i landsbygdskommuner. Enligt Statistiska centralbyrån bor drygt en miljon invånare ”utanför tätort”. Att det skett en stor inflyttning till tätorter under 1900-talet är tydligt när man tittar på befolkningskurvor från SCB. Kurvan för antal invånare som bor ”i tätort” går stadigt uppåt från slutet av 1800-talet fram till i dag. Samtidigt går kurvan för invånarna som bor ”utanför tätort” nedåt och korsar tätortskurvan runt år 1930. Sara Andersson

De flesta svenskar bor i tätorter. De stora lila cirklarna står för orter med 100 000 eller fler invånare. De rosa, mellanstora, cirklarna står för orter med 10 000 till 100 000 invånare. De små rosa prickarna står för orter med färre än 10 000 invånare. Illustration: SCB

VÄRLDEN IDAG NÄRBILD STRIDEN OM GLESBYGDEN

Därför har mycket bliv Kostnader. Att bensinen, dieseln, elen och maten blivit dyrare har de flesta svenskar märkt. De höga priserna slår inte bara hårt mot människor i glesbygd, men höga drivmedelspriser slår extra hårt mot dem som har lång färdväg till affärer och jobb, och saknar bra kollektivresmedel. Priserna på elen, drivmedlen och gödseln slår också extra hårt mot bönder, vilket i sin tur påverkar matpriserna. Så vad beror då de höga priserna på? Här listar vi några av orsakerna.

ELEN

Foto: Audun Braastad/NtB/TT

Sedan regeringen höjde kärnkraftskatten kraftigt inför 2015 har fyra kärnkraftreaktorer stängts, de senaste 2019 och 2020. Sedan dess måste Sverige importera mer el. Eftersom vindkraften inte är leveranssäker är man beroende av fossila energikällor, och priserna på dessa ökade mycket när samhällen öppnade upp efter pandemin, särskilt när det gäller naturgas. I och med kriget i Ukraina och sanktioner mot gasproducenten Ryssland har priserna ökat ytterligare. Att överföringskapaciteten mellan norra och södra Sverige inte utnyttjas fullt ut ökar dessutom beroendet av import. På grund av vattenkraft produceras det nämligen mer el i norra Sverige än i södra. Förra året stod kärnkraft för 31 procent av Sveriges elproduktion, vattenkraft för 43 procent, vindkraft för 17 procent, värmekraft för 9 procent och solenergi för 1 procent.

Att dieseln och bensinen kostar över 20 kronor per liter i dag beror både på kriget i Ukraina, en svag krona och svenska politiska beslut. För det första har råoljepriset stigit kraftigt efter den ryska invasionen. För det andra handlas olja i dollar vilket höjer priserna ytterligare för svenskarna då kronan är svag. För det tredje har vi något som kallas för reduktionsplikt. Den innebär att man måste blanda in en viss andel dyra biodrivmedel i bränslet, för att på sikt kunna gör sig av med fossila bränslen. Reduktionsplikten infördes 2018, efter att alla partier utom SD ställt sig bakom den, och ökas stegvis. För det fjärde har Sverige hög beskattning på drivmedel: 40 procent av dieselpriset och 60 procent av bensinpriset är skatt.

Foto: Erik Simander/TT

DRIVMEDLET

STRIDEN OM GLESBYGDEN VÄRLDEN IDAG NÄRBILD

vit så dyrt i Sverige

GÖDSELN De djurlösa gårdarna inom det konventionella lantbruket i Sverige är i dag beroende av importerat konstgödsel, eftersom Sverige saknar egen tillverkning. Handelsgödsel, även kallat konst- eller mineral gödsel, består av kväve, fosfor och kalium, och tillverkningen sker i de flesta fall med hjälp av fossil energi. Det höga priset på naturgas driver därför upp priset på handelsgödsel. Fosforpriserna följer samma utveckling. Att mycket handelsgödsel importerats från Ukraina, Ryssland och Belarus drar också ner tillgången. De som odlar spannmål kan oftast ta igen ett högre pris på gödsel genom att sälja sina produkter till ett högre pris. Värre är det för djurbönder som måste köpa in spannmål i form av foder. De drabbas av de höga spannmålspriserna samtidigt som de har svårt att höja priset på köttet. Konsumenter riskerar nämligen att rata svenskt kött om det blir för dyrt. I ekologisk odling används inte handelsgödsel, utan exempelvis stallgödsel eller annan organisk gödsel. Våren 2021 låg priset på konstgödsel på cirka tre kronor per kilo, rapporterar DN. Våren 2022 låg det på cirka åtta kronor kilot, enligt tidningen.

Kaffe, grönsaker och mejeriprodukter är några av varorna som har blivit dyrare under året. Priset på kaffe och tomater steg exempelvis med cirka 30 procent mellan våren 2021 och våren 2022. De ökande livsmedelspriserna beror på brist på och höga priser på jordbrukets insatsmedel: el, diesel, gödsel och foder. Kriget i Ukraina har förvärrat läget ytterligare, då landet varit en stor producent av vete, majs och oljeväxter. EU importerar nästan 20 procent av sitt foderbehov från Ukraina. Från Ryssland har Sverige importerat djurfoder. Ökade energipriser och tillgången till olja och gas påverkar prisutvecklingen på flertalet livsmedelsråvaror, som vete, majs och sojabönor. Kostnaderna ligger nu på nivåer man inte upplevt sedan den globala råvarukrisen 2008, enligt Livsmedelsföretagen. En svag svensk krona gör inte saken bättre. Svenska punktskatter på el och drivmedel gör maten dyrare i varje led, från lantbruk till förädling, förpackning och distribution ut till kunderna. I ekologisk odling används inte handelsgödsel, utan exempelvis stallgödsel eller annan organisk gödsel.

Foto: Anders Wiklund/TT

Foto: Terje Bendiksby/NTB/TT

LIVSMEDLEN

Eva Janzon, Sara Andersson

VÄRLDEN IDAG NÄRBILD STRIDEN OM GLESBYGDEN

Foto: Wikimedia

Foto: Carina Johansen/NTB/TT

Foto: Janerik Henriksson/TT

Sveriges låga självförsö Krisberedskap. 1988 producerade Sveriges bönder 75 procent av landets livsmedel. I dag har självförsörjningsgraden sjunkit till 50 procent. Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) tror dock att Sverige skulle kunna öka självförsörjningsgraden till 80 procent.

fall det skulle bli någon form av omvärldskris som ledde till att all import till Sverige ströps skulle svenskarna få svårt att äta sig mätta. I dag kommer nämligen hälften av maten som vi äter från utlandet. Vi skulle också få äta ganska ensidig kost – de varor som vi är självförsörjande på är i princip endast morötter, spannmål och socker. Sveriges självförsörjningsgrad har sjunkit kraftigt de tre senaste decennierna. År 1988 producerade Sveriges bönder 75 procent av

maten vi äter, vilket innebär att självförsörjningsgraden sjunkit med 33 procent. Utöver den omfattande importen av olika livsmedel är svenska lantbrukare beroende av att importera insatsmedel som energi, foder, bränsle, växtskyddsmedel, utsäde och reservdelar.

●●● [På 60-talet] fanns det en helt annan förståelse för betydelsen av beredskap. Herbert Nyman

En ökad självförsörjningsgrad skulle öka landets förmåga att klara av en kris, betonar LRF. Förbundet tror att Sverige skulle kunna öka självförsörjningsgraden till 80 procent. Detta skulle, enligt LRF, kunna ske genom odling på 600 000 hektar åkermark (i framför allt Norrland och Svealand) som inte används, genom att bygga fler energismarta växthus, genom att odla mer betor, rotfrukter och potatis på outnyttjade platser och genom att föda upp mer gris och kyckling samt producera mer ägg på gårdar där det finns spannmålsodling. ”Kor, får och lamm är utmärkta omvandlare STRIDEN OM GLESBYGDEN VÄRLDEN IDAG NÄRBILD

Fakta. Självförsörjning ● Sverige är i dag endast helt självförsörjande på ett par varor: Socker, där vi producerar cirka 107 procent av det vi behöver, och spannmål där vi producerar 139 procent. Därtill är vi nästan självförsörjande på morötter och potatis (90–95 procent) samt ägg (98 procent). Siffrorna är ett par år gamla och visar därmed inte hur självförsörjningsgraden har påverkats av dagens tuffa läge för Sveriges bönder. ● Den totala självförsörjningsgraden är i dag 50 procent. ● Flera av våra nordiska grannländer har högre självförsörjningsgrad. Finland uppges ligga på cirka 80 procent medan Danmark är uppe i 130 procent. Norge ligger på ungefär samma nivå som Sverige, trots att norrmännen endast förfogar över en tredjedel så mycket åkermark. Källa: LRF och tidningen Land Foto: Marcus Ericsson/TT

Foto: Janerik Henriksson/TT

rjningsgrad väcker oro av gräs till kött och mjölk på marker där det är svårt att odla annat än just gräs”, skriver LRF. Herbert Nyman, som under många år bedrivit mjölkproduktion i Norrbotten och är ordförande för Kristna bönder, är också övertygad om att Sveriges självförsörjningsgrad kan ökas rejält. Han lyfter fram två betydelsefulla faktorer för ökad självförsörjning. – Vi behöver bruka all mark. Sedan måste samhället se till att vi lantbrukare får tag på de insatsmedel som behövs. Det måste säkerställas på ett helt annat sätt än vad som är fallet nu, om man menar allvar med att vi ska ha en högre självförsörjningsgrad, säger han. I mars 2015 aviserade regeringen att man skulle ta fram ett beslut om livsmedelsstrategi. Herbert Nyman ger dock inte mycket för den. – Vad har man gjort sedan dess? Ingenting. Jag tycker inte om att man säger att man tillsät-

ter en utredning, det har man alltid gjort när man från politiskt håll vill skjuta något framför sig, säger han. Herbert Nyman blickar tillbaka mot 1960-talet och påminner om att Sverige på den tiden förfogade över beredskapslager för en lång tid framåt. – På den tiden fanns det en helt annan förståelse för betydelsen av beredskap. En annan viktig skillnad mellan då och nu är att det förr i tiden fanns många småskaliga jordbruk som bidrog till landets självförsörjning, betonar han. – Vi måste bruka varje kvadratmeter odlingsbar mark. Vi behöver be Herren om regn i rätt tid och möjlighet att skörda i rätt tid. Om det då skulle bli ett överskott av skörd ska vi dela med oss till andra, anser Herbert Nyman.

●●● Vi måste bruka varje kvadratmeter odlingsbar mark. Herbert Nyman

Ola Karlman, Sara Andersson

VÄRLDEN IDAG NÄRBILD STRIDEN OM GLESBYGDEN

Vi utför

Reparationer av dieselpumpar, spridare, generatorer och startmotorer. Svarvning, fräsning, slipning mm. Hel- eller delrenoveringar av motorer. Vi säljer även motorer, topplock, pumpar och reservdelar.

Solrosv. 5, 578 74 Frinnaryd Tel 0380-419 92 • Mobil 070-55 41 992 • www.motrab.se

Vi gör detaljerna i din vardag Tillverkningsservice Automatsvarvning CNC - Svarvning Fleroperationsbearbetning Smörjnipplar

Fabriksvägen 1 info@avalls.se Fabriksvägen 1 info@avalls.se 564 35 Bankeryd www.avalls.se 564 35 Bankeryd www.avalls.se

BRF-ombildning och Fastighetsutveckling – Med förnuft och känsla

Färg för industriellt underhåll Induf erbjuder skyddande och problemlösande färgprodukter för industriellt och professionellt målningsunderhåll. Vår målsättning är att säkerställa problemfri drift och bevara ekonomiska värden. Tillsammans med auktoriserade takentreprenörer erbjuder vi plåttaksmålning med 15–20 års problemfri funktion. Läs mer på induf.se

ProperT AB, Sibyllegatan 5, 114 51 Stockholm 010-330 36 00 • www.properT.se, info@properT.se

C E N T R A LT I L LV E R K A R E

ELTEKNIK & KONSTRUKTION I STOCKARYD AB G:la Hjälmserydsv. 5, 576 95 Stockaryd Tel: 0382-259 95 Mail: info@eltk.net 14

STRIDEN OM GLESBYGDEN VÄRLDEN IDAG NÄRBILD

Stora gårdar ger sårbarhet Krisberedskap. Sveriges mjölkgårdar har, liksom andra jordbruksenheter, blivit allt färre och större de senaste årtiondena. Men även om stora gårdar ger vissa fördelar, ökar de samhällets sårbarhet. Det menar Jenny Jewert, jordbruksexpert på Världsnaturfonden WWF i Sverige. De senaste 40 åren har antalet mjölkgårdar minskat med 93 procent i Sverige, från 42 000 i början av 1980-talet till dagens cirka 3 000. Det är i linje med en generell utveckling mot stora jordbruksenheter. – Konsumenternas efterfrågan på billig mat har varit avgörande, tillsammans med en politik som gynnat stora enheter, förklarar Jenny Jewert. – Teknikutvecklingen inom branschen går också mot större och mer kapitalkrävande maskiner. Det är så man ökat lönsamheten: genom att bli större snarare än att förädla sina råvaror och skapa mervärde den vägen. En fördel med stora gårdar är att lantbrukarna kan investera i miljöteknik, som solpaneler och biogasanläggningar, och köpa in maskiner som går på el i stället för på diesel, menar Jenny Jewert. Ändå är nackdelarna många. Ett perspektiv handlar om livsmedelsberedskap – samhällets möjlighet att hantera kriser. – Vi behöver kunna producera mat även om gränserna stängs, och vi behöver en produktion som inte är så sårbar för riktade angrepp, säger Jenny Jewert. – Nu gör pandemin, och kriget i Ukraina, att beredskapsfrågan kommer högre upp på den politiska agendan. En lokal produktion minskar dessutom behovet av transporter, och bidrar med sina arbetstillfällen till en levande landsbygd. Att djuren koncentreras till stora gårdar är dessutom negativt för den biologiska mångfalden, i och med att landskapet förbuskas utan kor. I Svealand har antalet mjölkkor minskat med 60 procent sedan EU-inträdet, och i Norrland med drygt 40 procent. – När de mindre gårdarna läggs ner är det inte säkert att det kommer andra betesdjur som ersätter mjölkkorna, säger Jenny Jewert.

Små gårdar gynnar biologisk mångfald, gör samhället mindre sårbart och bidrar till en levande landsbygd, menar Jenny Jewert. Foto: Saga Sandin En del planer för att vända utvecklingen finns redan. – EU har kritiserat Sverige för att vi inte använder de möjligheter som finns inom EU:s jordbrukspolitik för att stödja mellanstora och små företag, säger Jenny Jewert. – Även lantbruksorganisationerna och böndernas egna kooperativa företag har ett ansvar och skulle kunna vara med och påverka, till exempel genom att ompröva sina affärsmodeller. Kommuner och regioner kan dessutom stötta de regionala livsmedelssystemen genom sina upphandlingar.

●●● Vi behöver kunna producera mat även om gränserna stängs, och vi behöver en produktion som inte är så sårbar för riktade angrepp. Jenny Jewert

Överlag tror Jenny Jewert att svenskarna måste vara beredda att betala lite mer för maten. – Det krävs nog, om vi ska få en mer prisvärd och hållbar mat. Eva Janzon

VÄRLDEN IDAG NÄRBILD STRIDEN OM GLESBYGDEN

”Hade inte fungerat utan ut Blekinge. Utan utländsk arbetskraft skulle jordgubbsodlaren Kristian Marin Johansson inte klara sig. Och han är långt ifrån den enda jordbrukare som är beroende av personal från exempelvis Polen. – Utländsk arbetskraft är a och o i vår bransch, säger han.

r 2019 tog Kristian Marin Johansson över den jordbruks verksamhet som hans föräldrar Christer och Kerstin Johansson drivit under flera decennier. Verksamhetens nuvarande fokus riktas i första hand mot sommarsäsongen på Brofästet, en populär gårdsbutik samt café och restaurang på ön Senoren i östra Blekinge, men familjen Johanssons gård har under många år bedrivit storskalig jordgubbsodling. – För en del år sedan anställde vi upp emot 300 jordgubbsplockare varje sommar. Dels sålde vi bären i vår gårdsbutik, dels sålde vi jordgubbar till industrin, säger Kristian. Under 1980 och 1990-talen dök en och annan sommarlovsledig skolungdom upp för att sommarjobba med jordgubbsplockning, men redan på den tiden var många av plockarna gästarbetare från Polen och andra länder. På senare år har allt färre svenska skolungdomar lockats av att sommarjobba med bär- eller potatisplockning. – I dag märker jag att många ungdomar inte är så pigga på att jobba. Förr hade vi inte mobiltelefoner, datorer eller internet. Det ökade materiella välståndet nu jämfört med då kan vara en bidragande orsak, tror jag. Om du tittar tillbaka på åren som gått, hade ni grejat er verksamhet utan utländsk arbetskraft? – Nej, då hade bären fått ligga och ruttna. Utländsk arbetskraft är a och o i vår bransch, svarar Kristian Marin Johansson utan att tveka. Våren 2020 slog pandemin till, vilket för svårade möjligheterna att resa mellan länder. – Förutom någon polsk medborgare som jobbade i vår gårdsbutik blev det tvärstopp. Det var oroligt.

Kristian Marin Johansson är en av lantbrukarna som ser till att Blekingeborna får nypotatis till midsommar. Foto: Ola Karlman

●●● I dag märker jag att många [svenska] ungdomar inte är så pigga på att jobba. Kristian Marin Johansson, jordgubbsodlare

Pandemirestriktionerna satte sina spår hos många. – Jag känner till flera bärodlare som haft det tufft. På en del håll har det inte blivit lika många jordgubbsleveranser på grund av att odlarna inte haft lika många utländska bär plockare på plats. Pandemin ställde till det för många av oss företagare, oavsett om det gällde bärplockning eller äppelodling. Kristian Marin Johansson berättar att hans verksamhet ”haft tur i oturen”. 2019 lyssnade han på ett radioinslag som handlade om att kommunen sökte arbetsplatser åt feriearbetare i åldern 15–16 år. STRIDEN OM GLESBYGDEN VÄRLDEN IDAG NÄRBILD

Fyra röster om landsbygden

utländsk arbetskraft”

●●● Det är som att gå i en kyrka, en katedral. Kung Carl Gustaf i podden Värvet angående att promenera i tallskog

●●● Innan vi köpte gården tänkte vi: Hur svårt kan det vara? Utan utländska gästarbetare skulle jordgubbarna ligga och ruttna, säger Kristian Marin Johansson. Foto: Gorm Kallestad/NTB/TT

Brita Zackari i tidningen Land angående sitt och mannens Kalles lantliv som skildras i SVT:s ”Hjälp vi har köpt en bondgård!”

●●● Det enda sättet för dem att se en varg är att gå till en djurpark. Svenska ungdomar är inte så pigga på att plocka potatis, men det finns undantag. Foto: Lars Ottosson/Scanpix/TT

– Jag nappade på det. Ungdomarna har bland annat fått plocka potatis och rensa ogräs. Nu är vi inne på säsong fyra, många duktiga ungdomar har blivit återanställda. Betydligt krångligare är det att få hjälp med arbetskraft från Arbetsförmedlingen, berättar Kristian Marin Johansson. – Jag som arbetsgivare får ett stort ansvar, man blir nästan som ”en pappa som håller dem i handen”, säger han angående dessa personer.

utanför EU och ESS (Europeiska ekonomiska samarbetsområdet), och eftersom dessa personer måste ha arbetstillstånd finns det siffror på detta. Under pandemiåret 2020 beviljades drygt 15 000 sådana tillstånd i Sverige, en minskning jämfört med 2019 då närmare 22 000 personer beviljades arbetstillstånd. Flest arbetskraftsinvandrare som inte kommer från EU/ESS kommer från Thailand samt Indien och de vanligaste yrkesgrupperna är bärplockare följt av it-specialister, uppger sajten migrationsinfo.se.

Kriminologen Leif GW Persson i TV4 angående att EU har synpunkter på svensk vargjakt

●●● Jag tror att den faluröda färgen sitter ganska djupt i folksjälen.

Skribenten Göran Greider, aktuell med boken Stugland, i TV4 angående Det finns inga säkra siffror om hur många den röda gästarbetare från andra EU-länder som jobbar stugan i Sverige. Många företagare runt om i Sverige som en Ola Karlman tar dock även hjälp av arbetskraft från länder symbol för VÄRLDEN 17 IDAG NÄRBILD STRIDEN OM GLESBYGDEN Sverige Foton: TT

Migration blev både utmaning och tillgång i Bengtsfors Dalsland. 2019 larmade politiker i Bengtsfors om att kostnader för flyktingmottagande höll på att försätta kommunen i konkurs. I dag har situationen stabiliserat sig, och kommunstyrelsens ordförande Stig Bertilsson (M) ser ljusare på framtiden. Samtidigt ser den lilla kommunen utmaningar med brottslighet, utflyttning och brist på arbeten.

Upphörandet av etableringsstödet, tillsammans med bland annat ökat behov av försörjningsstöd och kommunal service, gjorde att kommunen tvingades till nedskärningar och räknade med ett budgetunderskott på 20 miljoner kronor år 2019. Därtill vittnade kommunen om att mottagandet hade inneburit utmaningar för förskolor, skolor och hyresvärdar.

Världen idag ringer upp Stig Bertilsson för att höra hur situationen ser ut i dag. et var en – Kommunens ekonomörk bild miska situation har vänt. som den 2021 gick vi inte med moderate underskott och även i år Bengtsforsser vi ut att gå med överpolitikern skott. ik Er Stig Bertilsson målade upp när Orsakerna till vändningen är las k i :N S ti g han intervjuades av medier 2019. enligt Stig Bertilsson flera: Många o t B e r tils s o n . Fo Bakgrunden till intervjuerna var att av de nyanlända som inte lyckades Bertilsson hade skickat ett brev till ett antal etablera sig i kommunen har flyttat till större ministrar i regeringen i vilket han varnade för städer, Bengtsfors fick ta del av extrainsatt statsituationen i kommunen. Kontentan av brevet ligt stöd till kommuner som tagit emot många var att Bengtsfors riskerade att gå i konkurs på flyktingar och ett kommunalt integrationsprogrund av att man tagit emot många nyanlända jekt har lett till att färre av de nyanlända går på personer och att allt mer av kostnaderna för bidrag. dessa hade övergått från staten till kommunen. Projektet kallas för ”Aktiv: arbete och inte– Ett tydligt exempel är att staten svarar för gration” och innebär bland annat att kommuetableringsstöd i två år, samtidigt som vi vet att nen klargör att det ställs krav för att få försörjdet i snitt tar sju år för en nyanländ att komma ningsstöd. i arbete, sade Bertilsson till Expressen. – Målet är att alla ska vara med och göra en

●●● Målet är att alla ska vara med och göra en insats för att få bidrag. Stig Bertilsson, kommunstyrelsens ordförande

STRIDEN OM GLESBYGDEN VÄRLDEN IDAG NÄRBILD

2014–2017 tog Bengtsfors emot 700 nyanlända personer med uppehållstillstånd. Samtidigt bodde många asylsökande personer på Migrationsverkets boende i kommunen – som mest 361 personer samtidigt. Foto: Drago Prvulovic/TT

insats för att få bidrag. Det kan handla om enklare arbetsuppgifter på verkstäder eller i skogsområden, säger Bertilsson. Det hela har lett till att färre nyanlända i kommunen lever på försörjningsstöd.

munen och allt fler platser inom äldreomsorg behövs. – Vi håller på och rustar upp ett äldreboende och funderar på att införa fler trygghetsboenden.

Stig Bertilsson betonar dock att allt inte är klappat och klart – varken när det gäller integrationen eller ekonomin. – Ska vi klara framtidens investeringar måste vi fortsätta arbeta hårt med de här frågorna. Kommunen har nämligen andra utmaningar, enligt kommunalrådet. Det handlar bland annat om en åldrande befolkning där yngre personer lämnar kom-

Något som hör ihop med demografiproblemen är utmaningar med att skapa arbetstillfällen i bygden. 1999 lade den fabrik som tillverkade bilsäten åt Volvo ner, vilket gjorde att nästan 1 000 av kommunens 12 000 invånare förlorade sina arbeten. Det ledde i sin tur till utflyttning, och i dag bor det knappt 10 000 personer i kommunen. Stig Bertilsson berättar att Tingstad har eta-

●●● Vi har sett en halvering av antalet poliser här på tio års tid. Peter Torstensson, områdespolis

VÄRLDEN IDAG NÄRBILD STRIDEN OM GLESBYGDEN

Foto: Sara Andersson

Bengtsfors ligger vid Dalslands kanal. I kommunen finns även tätorterna Dals Långed, Billingsfors, Bäckefors och Skåpafors. Foto: Sara Andersson

blerat en papperspåsfabrik i Bengtsfors, något som lett till ett 30-tal arbetstillfällen, och att besöksnäringen i kommunen har vuxit, men att detta inte är tillräckligt. – Vi jobbar hårt för att underlätta för företag, säger han. Ett annat område där man haft utmaningar är skolan. Stig Bertilsson förklarar att det före hans tid som kommunstyrelseordförande togs ett beslut om att flytta hela årskurs sex till högstadiet. Det ledde att många sjätteklassare upplevde otrygghet, vilket gör att kommunen nu är i full färd med att flytta tillbaka sexorna. Ytterligare ett område där kommunen ser utmaningar är brottsligheten. Nyligen larmade områdespolisen Peter Torstensson om att kommuner som Bengtsfors är på väg att få samma problematik som utsatta storstadsområden som Rinkeby. – När det gäller ungdomsproblematiken i Bengtsfors kommun handlar det om 10–15 killar som är utlandsfödda och har bekymmer med att etablera sig i samhället, där föräldrarna har svårt att klara dem rent ut sagt, säger han till SVT Väst. Det är en bild som Stig Bertilsson känner igen. Han berättar att det främst handlar om stölder och skadegörelse som i sin tur bidrar till otrygghet bland Bengtsforsborna. – Polisen har sagt: ”Fick jag låsa in dessa tio

Foto: Sara Andersson

personer skulle det bli lugnt.” Det är ett fåtal personer som förstör för alla andra nyanlända. Stig Bertilsson berättar att polisstationen i Bengtsfors lades ner för omkring sju år sedan, men att områdespoliser kom tillbaka förra året. Enligt Peter Torstensson är detta dock inte tillräckligt. – Vi har sett en halvering av antalet poliser här på tio års tid, och det ser likadant ut i väldigt stora delar av svensk landsbygd vågar jag påstå. I dag sköts utryckningsverksamheten i Dalsland av en patrull från Trollhättan. De har tio mil hit, säger han till SVT. Vilka rikspolitiska beslut skulle ni vilja se för att få en mer blomstrande kommun? – Vi skulle vilja se en omfördelning av skattepengar så att kommuner med demografiska utmaningar får mer. Sedan skulle vi vilja se ett bättre underhåll av vägnätet. Och att staten gör större insatser för dem som vill investera i bredband, säger Stig Bertilsson. Trots stora utmaningar på flera områden ser Stig Bertilsson positivt på framtiden. Även när det gäller integrationsproblemen. – Bengtsfors tog emot för många flyktingar för att lyckas bra med integrationen. Det har kostat oss mycket. Men rätt antal flyktingar är en stor tillgång för en kommun som vår.

Fakta. Bengtsfors Antal invånare: 9 409 Ligger: I Dalsland, mitt emellan Vänern och den norska gränsen. Känt för: Omgivningar med många sjöar, Dalslands kanal och att Volvos sätestillverkningsfabrik Dalslandsverken låg i kommunen. Styre: M, C och KD med stöd av SD (sedan 2018). Flyktingsituationen: 2014–2017 tog Bengtsfors emot 700 personer med uppehållstillstånd. Därtill bodde många personer utan uppehållstillstånd på asylboende i kommunen. Bengtsfors anklagade stora kommuner för ”social dumpning”, det vill säga att skicka nyanlända personer med uppehållstillstånd till mindre kommuner där det fanns bostäder.

Sara Andersson STRIDEN OM GLESBYGDEN VÄRLDEN IDAG NÄRBILD

From Hillerstorp To the world www.gppab.se

WWW.SWEDE-WHEEL.SE

Box 134, Västergatan 19, 335 30 Gnosjö Tel: 0370-33 23 50 • Fax: 0370-33 23 59 E-post: info@gppab.se

VÄRLDEN IDAG NÄRBILD STRIDEN OM GLESBYGDEN

Fem kommuner: Det här är Enkät. Åldrande befolkning, svårigheter att hitta adekvat arbetskraft och höga kostnader för nybyggnationer. Det är några av problemen som fem landsbygdskommuner vittnar om när Världen idag kontaktar dem. Frågorna som ställts är: 1. Vilka är de största utmaningarna i er kommun? 2. Vilka rikspolitiska beslut skulle ni vilja se för att få en mer blomstrande kommun?

Tomas Mortsell, kommunstyrelsens ordförande (S)

�

� �

1. ”Vår största utmaning är kompetensförsörjningen i både privat och offentlig sektor. Med en arbetslöshet som är lägre än både riket och regionen så är den utmaningen stor. Vi behöver attrahera fler människor som vill bo och leva i vår kommun. Min bedömning är att det krävs speciella nationella satsningar för att lösa detta. Kopplat till det finns frågan om bostadsförsörjning. Det behövs ett annat system för att möjliggöra nyproduktion av bostäder. I en situation där marknadsvärdet understiger kostnaden för nyproduktion blir det mycket svårt att på ett vettigt sätt lösa finansieringsfrågorna kopplat till nyproduktion av både villor och flerfamiljshus.”

STORUMAN

SÄVSJÖ

�

1. ”Sävsjö är en kommun som har tillväxt och det behövs därför mer barnomsorg. En utmaning är att kunna rekrytera tillräckligt med personal och att ordna fler lokaler för förskolor. För oss är målet att det ska finnas valfrihet i barnomsorgen och vara max tolv barn i förskolans småbarnsgrupper. En annan utmaning är att fortsatt jobba för integration. Vi behöver därför få fler som går från bidrag till jobb och vi måste fortsatt jobba för nya och växande företag. Vi vill också satsa på att våra äldre ska kunna leva ett gott liv, hela livet. För att nå detta behöver vi i vår kommun utveckla mötesplatser och skapa ett större utbud av olika former av boenden för äldre.”

Stefan Gustafsson, kommunstyrelsens ordförande (KD)

2. ”Det behövs reformer för att skapa incitament för nyproduktion av bostäder där marknadsvärdet understiger produktionskostnaden. Kompetensförsörjningen är också det en nationell fråga. Det behöver skapas ’morötter’ för arbetslösa att flytta till områden där det finns en efterfrågan från arbetsmarknaden. Att korta vägarna in på arbetsmarknaden är en annan viktig fråga att hitta lösningar på.”

2. ”Vi skulle gärna se statligt stöd för en ökad valfrihet inom barnomsorgen och beslut om en rejäl ombyggnad och förbättring av riksväg 30.”

STRIDEN OM GLESBYGDEN VÄRLDEN IDAG NÄRBILD

r våra största utmaningar ÅSELE Andreas From, kommunstyrelsens ordförande (S) 1. ”Generell problematik gällande kapitalförsörjning både för nyproduktion av egna hem och för företag som vill satsa. Den höga försörjningskvoten/demografin medför en stor utmaning för välfärden, men även bristen på arbetskraft blir påtaglig både i offentlig sektor och näringsliv. Små kommuner med dess resurser har generellt även problem att hantera de ökade lagkraven och den ständigt ökande administrativa bördan.” 2. ”Någon form av statliga bankgarantier för att öka möjligheterna till kapitalförsörjning. Kanske en reformering av det kommunala utjämningssystemet med statliga medel som tillskott. Drivmedelspriserna och den gröna omställningen, som är nödvändig, är under övergången en utmaning framför allt för glesbygden och socioekonomiskt utsatta områden. Någon ekonomisk reform med en ’krockkudde-funktion’ vore kanske något. Vi skulle även vilja se ökad tillgång till högre utbildning lokalt.”

ORSA Mikael Thalin, kommunstyrelsens ordförande (C) 1. ”De största utmaningarna handlar om kompetensförsörjning både för vårt näringsliv och för kommunens verksamheter. Vi jobbar aktivt med olika åtgärder för att klara en ökad andel äldre som behöver vård och omsorg.” 2. ”Min förväntan på riksnivån är mer av generella statsbidrag i stället för riktade statsbidrag. Detaljstyrningen via riktade statsbidrag är inte bra. Ge kommunerna långsiktiga spelregler som är hållbara över tid! Jag skulle också önska mig en rejäl förenklingsreform. Vi har skapat ett alldeles för krångligt samhälle.”

SKINNSKATTEBERG Lena Lovén Rolén, kommunstyrelsens ordförande (S) 1. ”Om du frågar mig är våra största utmaningar kompetensförsörjning inom flera verksamheter i kommunen. Det har inte gjort det lättare att vi har blivit av med två viktiga tågturer Örebro–Skinnskatteberg som dessutom gick snabbare än bilpendling. Vi har ingen direktlinje till Västerås, vilket vi jobbat för, men det är en pengafråga. En annan utmaning är bredbandsförsörjning. Ytterligare en utmaning är lågtröskeljobb – vi har en hygglig arbetsmarknad i kommunen men där krävs för mycket kompetens för en större grupp människor som står en bit från ordinarie arbetsmarknad. Sedan vill vi växa, vi hoppas att 2021 var ett trendbrott då vi ökade med fem personer.” 2. ”Vi vill kunna erbjuda attraktiva bostäder, så en uppluckring av strandskyddet skulle ge oss fler attraktiva tomter. Vi skulle även vilja se satsningar på bredband.”

VÄRLDEN IDAG NÄRBILD STRIDEN OM GLESBYGDEN

Även om Frinnaryd inte var speciellt stort då heller, med drygt 400 invånare i samhället, så fanns det ändå både livsmedelsbutiker och klädbutiker. Kaféer, bankkontor, postkontor och en distriktsjuksköterskemottagning fanns det också. Och Birgittas föräldrar drev en handelsträdgård. Under kvällarna och helgerna anordnades aktiviteter av en rad olika föreningar. På som-

Efter gymnasiet, i slutet av 1966, flyttade hon utomlands. När hon flyttade tillbaka till Sverige och Frinnaryd 1982, tillsammans med sin då tioårige son, var det mycket som hade förändrats. Det var inte bara tågstoppet som hade försvunnit. – Det var en påtaglig skillnad. Det hade blivit färre affärer. Det hände inte så mycket. Frinnaryd hade blivit tråkigare kan man säga, beskriver hon. En bit in på 2000-talet hade Frinnaryds befolkning minskat till cirka 200 personer och flera hus stod tomma. Den sista vardagsöppna butiken, ett litet snabbköp, tvingades också slå igen. Birgitta Kellner tar oss med på en promenad till ett av Frinnaryds ”nyaste” hus, ett Anebyhus från 1983. Där bor Gunnel Bergander och Peter Johansson, som är i 65-årsåldern och båda har bott i samhället i hela sina liv. När vi pratar om hur Frinnaryd har förändrats genom åren lyfter Gunnel hur invånarnas anskaffande av bilar gjorde det svårt för Frinnaryds småbutiker, eftersom bilburenheten gjorde det lättare för folk att handla på de stora kedjorna i Tranås som kunde hålla lägre priser. Butiksdöden till trots konstaterar de att de alltid har trivts med att bo i Frinnaryd, inte minst på grund av närheten till naturen. – Jag tycker det är en levande landsbygd STRIDEN OM GLESBYGDEN VÄRLDEN IDAG NÄRBILD

Foto: IngemarAllvin

ånga är de svenskar som har passerat genom Frinnaryd, eftersom järnvägen mellan Stockholm och Malmö går rakt igenom det lilla samhället. Något tågstopp för persontrafik har de dock inte haft sedan 1973. Birgitta Kellner, som föddes i slutet av 40-talet och växte upp i Frinnaryd, är en av dem som kommer ihåg när tåget fortfarande stannade, vilket gjorde att det snabbt gick att ta sig till den närliggande staden Tranås norrut och samhället Aneby söderut. – Tåget var ju fantastiskt. Man hade möjligheten att ta sig till platser även på fritiden om man ville det, säger hon.

maren fanns det tältbio för både barn och vuxna. – Jag hade en väldigt fin barndom. Det fanns alltid något att göra. Jag var nästan alltid ute och lekte, alla kände alla, berättar Birgitta.

Foto: IngemarAllvin

Småland. För sextio år sedan kunde invånarna i småländska Frinnaryd handla det mesta de behövde på sin ort, men i dag finns det inte en endaste vardagsöppen butik. Tåget har slutat att stanna; post, bank och vårdmottagning har försvunnit; och invånarantalet har halverats. Samtidigt ser Frinnarydsborna en viss ljusning.

Foto: Ulla Allvin

Frinnaryd tappade både tåg och butiker

Birgitta Kellner minns när tåget fortfarande stannade i hennes uppväxtort Frinnaryd, som ligger längsmed södra stambanan, mellan Nässjö och Tranås. Foto: David Spånberger

I detta hus låg det en gång i tiden en järnaffär. Foto: David Spånberger

Samhället Frinnaryd ligger till stor 25

VÄRLDEN IDAG NÄRBILD STRIDEN OM GLESBYGDEN

del i en sluttning.

Foto: David Spånberger

Peter och Gunnel bor i ett av Frinnaryds ”nyaste” hus. Foto: David Spånberger

På idrottsplatsen i Frinnaryd spelas det fortfarande fotboll och på vintern händer det att det spolas is. Foto: David Spånberger

ändå, vi har ju föreningslivet, säger Peter. – Och man har inte långt till Jönköping. Det är väl den dagen när man inte kan köra bil som det kan bli problem, säger Gunnel. Att de tidigt fick bredband menar Peter också varit viktigt, något som hustrun håller med om. Birgitta tar oss vidare till ett annat hus i samma bostadsområde, till paret Leif och Torborg Larsson som är i 80-årsåldern, och som flyttade till Frinnaryd och sitt då nybyggda hus som nygifta. Leif, som hade vuxit upp på landet i grannsocknen, hade då jobb på containerfabriken Frinab, som ligger ett stenkast från deras hus, och som är ett av de få företag med anställda som fortfarande finns kvar. – I morgon är det 53 år sedan vi kom hit, den 17 maj 1969, konstaterar de. Just det året sattes Frinnaryd på kartan i Sverige på ett speciellt sätt, när tidningen Aftonbladet anordnade en sluta röka-kampanj på orten, med namnet ”Fimpa med Frinnaryd”. Leif var en av dem som hörsammade uppmaningen, vilket i sin tur gjorde att de vann en resa till Italien, genom en utlottning bland dem som hade lyckats vara rökfria i tre månader. – Jag har aldrig börjat igen, säger han nöjt.

I ett hus vid Frinnaryds lilla torg fanns det tidigare en livsmedelsbutik. Foto: David Spånberger

Torborg och Leif Larsson flyttade till Frinnaryd som nygifta 1969. Foto: David Spånberger

Att samhället förlorat sina affärer är något som Torborg sätter i samband med att det blivit allt färre jobb på orten med tiden, och att folk i stället börjat handla på de orter där de arbetar. Hon jobbade själv inom vården och tandvården i Tranås och pendlade mest med bil. – Jag ska vara ärlig, det var inte så ofta jag handlade i Frinnaryd när jag jobbade, säger hon. Numera är det bara Leif som kör, men med åldern har bilen samtidigt blivit desto viktigare för dem, för att de ska kunna åka och handla. – Då kan man ju bo här, annars är det kört, säger Leif. – Det finns bussar, men att bära, det går ju inte, förtydligar Torborg. För ett tiotal år sedan hade Frinnaryd flera tomma villor, men sedan dess har de fyllts av nya barnfamiljer, och den långvariga befolkningsminskningen har vänts till en mindre ökning, något som inger hopp hos Frinnarydsborna. – Det är fullt med barn på förskolan. Det är kanske lagom avstånd från staden och det är ju en vacker bygd. Jag tror på framtiden, säger Torborg. David Spånberger

Fakta. Frinnaryd ● Uppstod som stationssamhälle på 1870talet. ● Ligger i norra delen av Aneby kommun. ● Förlorade sitt persontågsstopp 1973. ● Hade enligt SCB:s statistik 435 invånare år 1960. 2010 nåddes en bottennotering på 204 invånare. 2020 hade invånarantalet ökat till 228. ● Tidigare fanns det en skola i ortens kyrkby. Där finns det i dag en förskola. Närmsta grundskola, med årskurserna 1–5, finns i samhället Sunhultsbrunn, sex kilometer österut.

STRIDEN OM GLESBYGDEN VÄRLDEN IDAG NÄRBILD

Provläs en månad

GRATIS!

Världen idag är en tydlig, saklig och varm kristen röst i mediebruset

Tidningen kommer ut tisdag till lördag som e-tidning. Tisdag och torsdag kommer den även ut som papperstidning. Nu har vi morgonutdelning i hela landet! Prova på!

www.varldenidag.se

✃ Välkommen att anmäla din provmånad Beställ på något av följade sätt: ● prova.varldenidag.se ● Posta talongen ● Tel 018-430 40 50 ● Scanna QR-koden ● e-post: kundtjanst@varldenidag.se Namn................................................................................................................................................................................................................................... Adress ................................................................................................................................................................................................................................. Postadress ..................................................................................................................................................................................................................... Telefon (obligatoriskt) ...................................................................................................................................................................................... E-post...................................................................................................................................................................................................................................

Svarspost Kundnummer 901204700

Erbjudandet gäller t.o.m. 2022-12-31 för hushåll i Sverige som inte haft tidningen de 758 00 Uppsala senaste sex månaderna. Prenumerationen avslutas automatiskt när provmånaden gått ut. Du kommer då att kontaktas av en av våra säljare för erbjudande om fortsatt prenumeration. För våra prenumerationsvillkor samt vår personuppgiftspolicy, se www. varldenidag.se/kundtjanst VÄRLDEN 27 IDAG NÄRBILD STRIDEN OM GLESBYGDEN

Många svenskar vill bo på landet, men för att de ska göra det krävs det att vissa förutsättningar är uppfyllda, menar Terese Bengard. Foto: Henrik Montgomery/TT

Så får vi en mer levande glesbygd Råd. Vissa glesbygdssamhällen ser nästintill övergivna ut, med tomma butikslokaler och fallfärdiga villor. Andra småsamhällen sprudlar av liv och har anslagstavlor fulla av aktiviteter. Världen idag tog kontakt med Terese Bengard på ”Hela Sverige” för att höra vad som skiljer byarna åt. De flesta av oss har åkt förbi samhällen med till salu-skylt efter till salu-skylt, vildvuxna trädgårdar och hus som ser ut att ha potential men borde ha målats för länge sedan. Enligt Terese Bengard på organisationen Hela Sverige hade det dock inte behövt se ut så. – Många vill bo på landsbygden och ha ett eget litet rött hus, säger hon. Men för att människor ska kunna ha ett fungerande liv på landsbygden krävs det att vissa grundläggande förutsättningar uppfylls, menar hon. För det första behövs det politiska beslut som innebär att det finns bra infrastruktur, bredband, service, välfärd, kommunikationer, handel inom rimligt avstånd och möjlighet till företagande. För det andra behövs det möjlighet till fritid och kultur, och för det tredje behövs det

ett engagemang i bygden, som gör att människor vill leva och bo där. Ifall dessa tre förutsättningar är uppfyllda kan med andra ord vilken ort som helst bli mer blomstrande, enligt Terese Bengard. Inte minst i dessa tider när hemarbete är möjligt för många. Vad är det främst som skiljer en ”död” by från en ”levande”? – Dels tror jag att byn känner att den är ”sedd” och att det satsas på den, dels har lokala bybor tagit tag i situationen och skapat en förändring. Enligt Terese Bengard kan det handla om att byborna kämpat för att en skola ska få vara kvar, eller för att fylla ödehus. Vilka politiska beslut är mest avgörande? – Ett helt avgörande beslut är ofta ifall en skola får vara kvar eller inte. Det är inte bara en symbolfråga, utan ofta avgörande för att samhället ska leva. Det finns företagare som väljer att inte etablera sig på en ort på grund av att det inte finns någon skola där. På sidan intill finns tre exempel på orter som har lyckats vända en negativ trend.

●●● Ett helt avgörande beslut är ofta ifall en skola får vara kvar eller inte. Terese Bengard, verksamhetschef på Hela Sverige

Sara Andersson STRIDEN OM GLESBYGDEN VÄRLDEN IDAG NÄRBILD

Tre orter som vänt trenden KAXÅS Jämtland. I juni 2019 tog entreprenö ren Dan Olofsson, med rötter i Kaxås bygden, initiativ till Projekt Kaxås. Visionen handlar om att öka inflytt ningen till den lilla jämtländska orten, belägen några mil från Östersund. I ett pressmeddelande berättar Projekt Kaxås att man ”investerar i unga ansvarsfulla familjer som söker unikt boende, nära naturen med rikt fritids liv”. Idéen är att skräddarsy lösningar för familjer som vill ge sina barn en trygg och aktiv uppväxt och ha tillgång till ett utvecklande yrkesliv. ”Med Projekt Kaxås har vi ökat

befolkningsmängden med 160 pro cent. Detta tillför nya skatteintäkter. Men det viktigaste bidraget som pro jektet gett är en vitalisering och ökad kompetens för hela regionen”, säger projektmotorn Bert-Ola Bångman i pressmeddelandet. Inom Projekt Kaxås vill man vara ett exempel på att det är möjligt för en liten ort på landsbygden att skapa till växt och utveckling. ”Vi hoppas att detta kan vara till inspiration för andra områden i kom munen och i Sverige som vill få en levande landsbygd”, säger Bångman.

Foto: Wikimedia

RÖSTÅNGA

Foto: Stig-Åke Jönsson/TT

Skåne. Röstånga, belägen i skånska Svalövs kommun, vill vara en plats där människor kan leva ett ”modernt byliv” och bedriva hållbart företagan de. För cirka tio år sedan bildades för eningen Röstånga Tillsammans i syfte att driva olika utvecklingsprojekt i byg den. Föreningen är numera majoritets ägare i utvecklingsbolaget Röstånga Utvecklings AB (RUAB) som äger fast igheter som hyrs ut till verksamheter som konsthall, restaurang, catering kök, möteslokal och hyreslägenheter.

– Om vi inte själv vill satsa eller investera i bygden, hur kan vi då begära att andra ska göra det? Vi tror stenhårt på bygden, och detta är ett sätt att visa det på, säger Nils Phillips, ordförande i Röstånga Tillsammans och i RUAB, till Röstånga Tillsammans webbsida. Under de senaste åren har bland annat många barnfamiljer flyttat till Röstånga. Många av invånarna bor i villa, men det finns även några lägen hetshus och ytterligare ett hyreshus är på väg att byggas, uppger rekobyn.se.

HÄRADSBÄCK Småland. Häradsbäck är en ort i Älm hults kommun. Med stöd av medel från Allmänna arvsfonden och Lands bygdsprogrammet fortgår arbetet med att utveckla orten till en mötesplats som bidrar till en levande och livskraf tig landsbygd för alla åldrar. – Det är vinna eller försvinna. Vill man att bygden ska förbli levande så får man se till att det skapas liv, sade Mette Adolfsson, eldsjäl i Häradsbäck, när SVT besökte orten 2020. Nio ideella föreningar har gått ihop och bildat Härlundabygden AB. Bola

get har en handlingsplan som bland annat innefattar en satsning på fler bostäder samt en utveckling av Mötes plats Häradsbäck som i dag bland annat består av bibliotek och kafé. Aktivitetshallen i Häradsbäck erbjuder fritidssysselsättning som boule, golfsi mulator, dart, shuffleboard och bio. – Det är ett projekt som är förankrat i hela bygden. Man behöver ha männ iskor som tror på projektet, och så behövs det kapital, sade Adolfsson. Ola Karlman

Foto: Wikimedia

VÄRLDEN IDAG NÄRBILD STRIDEN OM GLESBYGDEN

12 andra utmaningar för Kartläggning. Höga levnadskostnader och tuff situation för Sveriges bönder är inte de enda hoten mot den svenska glesbygden. Här har vi listat tolv andra utmaningar som rör allt mellan poliser och fiske.

1. Byskolor försvinner

Att gå till närmsta polisstation för att lämna in en upphittad nyckel eller berätta om en mystisk person som rört sig i grannskapet är inte att tänka på för de flesta svenskar i dag. Ifall det inte är ett akut ärende är det väntetid och knappval genom polisens natioAn nella de rs s on nummer 114 14 som gäller. Samtidigt har det för många svenskar blivit en ovanlig syn med patrullerande poliser – och i vissa fall även polisbilar. Mellan 1994 och 2005 lades det ner över 100 polisstationer i Sverige. Av dessa låg många i glesbygd eller mindre orter i närhet till städer. I dag ropas det om fler poliser till höger och vänster, och antal poliser har också ökat, men tittar man på antal poliser per invånare är siffrorna inte riktigt lika ljusa. Ett problem är också att merparten av poliserna har anställts i

Vad är då bäst? Att behålla de små skolorna eller slussa över eleverna till de större? Enligt en regeringsutredning från 2019 har storstadskommunernas grundskolor generellt högre kvalitet än landsbygdens skolor och det är

2. Låg polisnärvaro

o Fo t

Askersund, Luleå, Älvsbyn, Arboga, Laholm, Värmdö, Strömstad, Sundsvall och Tierp. Listan kan göras lång på kommuner där det pågår, eller nyligen har pågått, en strid om huruvida vissa landsortsskolor ska få vara kvar. Ofta är det politikerna – med allt från S eller C till M i spetsen – som vill lägga ner skolorna av ekonomiska skäl och/eller brist på elever, medan föräldrar driver en kamp för att skolorna ska få vara kvar. Enligt Tillväxtverket minskade antalet grundskolor med 10–11 procent i områden med pt o: ”låg” eller ”mycket Gu nn ar låg” tillgänglighet till Lu n dma rk/ T T tätorter mellan åren 2015 och 2020, och minskningen var ännu större under andra halvan av 90-talet. I de kommuner där striden pågått de senaste åren har politikerna vunnit i vissa fall, medan föräldrarna har vunnit i andra. På några ställen där politikerna fattat beslut om nedläggning har lokalbor gått samman och startat friskolor för att skolan ska få vara kvar. Enligt experter lönar det sig ofta med protester, i alla fall om de är omfattande, men ibland struntar politikerna uppenbarligen i protesterna.

något som inte sällan framförs av politiker som vill lägga ner skolor. Men enligt en studie som Skolverket publicerade 1996 upplevs mindre skolor som tryggare, inte minst bland yngre elever, och det är ett argument som ofta framförs av föräldrarna.

de större kommunerna, vilket gjort att glesbygden blivit drabbad. Värst är polisbristen i norra Sverige. Enligt siffror som forskaren Vania Ceccato tagit fram kan personer i vissa delar av Norrland ha över två timmars körtid till närmaste polisstation. Eftersom polisen sedan 1965 styrs av staten kan kommunerna inte heller påverka polisnärvaron själva. Det har lett till att många kommuner börjat anställa ordningsvakter som ”patrullerar” i det offentliga rummet utan att ha polisiär kunskap. Den låga polisnärvaron i glesbygden tros ge flera negativa konsekvenser: Människor riskerar att få vänta länge på polisen vid pågående brott eller olycka, annan blåljuspersonal kan få svårare att bedriva sin verksamhet på ett säkert sätt, trygghetskänslan kan bli låg och medborgarnas tillit till samhället kan minska. Det finns också uppgifter om att utredningar i glesbygd karaktäriseras av bristande resurser, avsaknad av specialkompetens och långa väntetider.

3. Lång väntan på ambulans Rikssnittet för hur länge man får vänta på en ambulans i Sverige är 17,7 minuter. I glesbygden kan Fo väntetiderna dock vara to :V ilh e betydligt längre. Längst får l m St o k st a d/ T T man vänta i Pajala kommun – där var snittiden 41,2 minuter år 2021. Därefter kommer ångermanländska Bjurholm med sina 38,8 minuter, lappländska Sorsele med 30,1 minuter och värmländska Eda med 30,1 minuter. Att kommuner med stora avstånd STRIDEN OM GLESBYGDEN VÄRLDEN IDAG NÄRBILD

ör glesbygden toppar listan är inte så konstigt, men något som väcker oro är att väntetiderna har ökat. För fem år sedan var väntetiden på ambulans 35,8 minuter i Pajala, rapporterar SVT. Jämför man med 2019 kan man se att väntetiderna har ökat i alla 19 kommuner som ligger i topp på väntetidslistan, och dessa är samtliga glesbygdskommuner.

4. Svenska vägar blir allt sämre De senaste åren har det kommit rapporter om att Sveriges vägar blir allt sämre och att de rent av kan vara trafikfarliga. Förra året larmade branschorganisationen TransFo to portföretagen om att drygt : Sara A nde rsson var tionde statlig väg i Sverige är i mycket dåligt skick och att underhållsskulden väntas växa ifall inte mer pengar tillförs till vägnätet. Även M Sverige (tidigare Motormännens riksförbund) har larmat om att många vägar i Sverige är i dåligt skick – två procent av länsvägnätet har så dålig kvalitet att det är ”obehagligt att trafikera”, uppger organisationen. Sämst vägkvalitet är det i Norrbottens, Jämtlands och Västerbottens län, enligt M Sverige. Trafikverket har lagt fram en stor plan för satsningar på Sveriges infrastruktur mellan 2022 och 2033 en plan som regeringen väntas fatta beslut om i dagarna. Det har dock kommit kritik mot att en stor del av de 850 miljarderna planeras gå till satsningar på järnväg. ”Bilen står för tre fjärdedelar av resandet, men ändå lägger regeringen flera hundra miljarder på nya järnvägar”, skriver exempelvis Jacob Lundberg, chefsekonom på Timbro,

på pengar till underhåll, och på andra ställen beror de på att Trafikverket planerar omstruktureringar. Klart står i alla fall att det ofta blir protester när en järnvägssträcka hotas av nedläggning. Enligt lagen om kollektivtrafik bär regionerna och kommunerna inom ett län gemensamt ansvar för den regionala kollektivtrafiken. Den regionala kollektivtrafikmyndigheten ska i ett trafikförsörjningsprogram fastställa mål för den regionala kollektivtrafiken och utifrån detta mål fatta beslut om vilka linjer som ska n omfattas av trafikplikt, det vill säga sso Fo t o : S a r a A n d e r drivas även om det inte är kommersiellt gångbart. Ifall en tåglinje läggs ner är det med 5. Tågen andra ord troligt att det kommer en stannar busslinje i stället. Boende i många inte orter kan dock vittna om att samhället ”dog” lite när tåget slutade att stanna. När man åker tåg 6. Många fiskare och tittar ut genom överväger att sluta fönstret åker man inte sällan förbi station efter station utan att stanna. Bönder är inte de enda svenska livsVissa av dessa stationer trafikeras av medelsproducenter som vittnar om regionaltåg, men andra stationer är svårigheter att få verksamheten att det inte längre några tåg som stannar gå runt i dag. Även yrkesfiskarna vid vid. Sveriges kuster berättar om stora På andra håll har hela järnvägsutmaningar. sträckor lagts ner så att tågtrafiken Enligt en enkätundersökning gjord upphört helt och hållet. Sedan 1938 – av Göteborgs universitet år 2019 svadå det svenska järnvägsnätet var som rade 67 procent av yrkesfiskarna att de störst – har fler tusen kilometer järnövervägde att sluta fiska eller nyligen väg lagts ner. Många av nedläggninghade slutat. Främst var det fiskare med arna skedde då människor började små fartyg – under 12 skaffa bil på 50- och 60-talen, men meter – som svaäven på senare år har många järnvägsrade detta, men sträckor lagts ner. Det gäller exempeläven några vis sträckor i Småland, Västergötland fiskare med och Värmland. större fartyg övervägde I dag har fokus på miljö och klimat att sluta. Titgjort att tågresandet fått en liten tar man på renässans, och flera tågsträckor rustas geografin verkar upp, men samtidigt finns det sträckor i T Fo /T t o: Yv o n n e Å s e l l / S v D fiskarna på norra glesbygden som hotas av nedläggning. västkusten ha det något lättare än På vissa ställen beror nedläggningshofiskarna på östkusten och i söder. Det ten på ansträngd ekonomi eller brist och menar att ”tågfixeringen” gör att vägarna blir lidande. Trafikverket uppger i sin tur att mer pengar hade behövts för att komma till rätta med de dåliga vägarna. Världen idag har sökt regeringen för att höra hur de bemöter kritiken, men har inte fått svar.

VÄRLDEN IDAG NÄRBILD STRIDEN OM GLESBYGDEN

var nämligen högst andel fiskare som övervägde att sluta i områdena Norra Östersjön och Östersjön/Öresund. Anledningarna till att yrkesfiskarna överväger att sluta är många, men 70 procent uppgav att säl är en orsak. ”Om fem till tio år finns inget yrkesfiske kvar om inget görs åt säl- och skarvbestånden”, skrev en av fiskarna. Många uppgav också att dagens miljörörelse och miljöpolitik skapar stora utmaningar, samt att olika regler ställer till det. Ytterligare en orsak som flera av fiskarna angav var storskaligt trålningsfiske. Enligt fiskare vid Norrlandskusten halverades fångsten av strömming i år jämfört med 2021 på grund av stora utländska trålare. Dessa båtar fiskar med nät som har mindre maskor och får på så vis upp stora mängder fisk – även små – som oftast skickas utomlands och mals till fiskmjöl, rapporterar SVT.

7. Butiker läggs ner

varor från apotek och ta del av vissa betaltjänster. För att förhindra butiksdöden på landsbygden infördes år 2016 ett särskilt statligt stöd till glesbygdsbutiker, detta efter en utredning tillsatt av Alliansregeringen och en budgetering gjord av regeringen Löfven. Stödet var till en början på 35 miljoner kronor per år, men är fördubblat sedan 2018 och innebär att en butik kan få upp till 300 000 kronor per år. Har stödet då hjälpt? Jo, enligt Pär Ove Bergquist på Tillväxtverket har butiksdöden avstannat sedan stödet infördes. Att landsortsbutiker inte lägger ner i lika stor utsträckning som tidigare beror dock inte bara på stödet, enligt Bergquist. Det beror även på att det ”lagts ner så mycket som kan läggas ner” och att det införts ett system som gör ägarskiften och generationsbyten enklare, säger han till Världen idag.

: Fo t o

Vad händer då om en I det gamla bonden lilla desamhället var matbutilanthandeln ken förett givet inslag, svinner men i och med från en urbaniseringen ort? och de stora köp– Jag centren har allt tror att fler glesbygdsbutisamhället ker tvingats bomma dör på sikt, Fo to : igen. Sedan mitten av säger Annika Fre drik S and 90-talet har närmare 30 proAlenfelt, delägare i b erg/ TT cent av Sveriges dagligvarubutiker Asby lanthandel i Ydre komlagts ner, enligt Tillväxtverket. Det mun i Östergötland, till Ekot. är främst små butiker i tätorter och 8. Vargattackerna landsbygdsområden som har försvunhar ökat nit, medan de allra största butikerna har blivit fler. Innebörden av detta är Efter en nedgång mellan bland annat att många av dem som har 2013 och 2018 har antalet haft långt till sin närmaste butik har vargattacker mot tamdjur i fått ännu längre till en butik. För en N or Sverige ökat stadigt. År 2020 levande landsbygd är butikerna dock df j el l/ TT rapporterades det in 75 angrepp, nödvändiga, enligt bedömare. Butivilket kan jämföras med 20 stycken år kerna innebär inte bara en möjlighet 2018. I dessa attacker dödades 334 får, att få tag i livsmedel inom ett rimligt två kor och en get. avstånd, utan blir också en serviceEnligt Lantbrukarnas riksförbund punkt där man kan hämta ut paket, få Iz a

ll e

(LRF) är mörkertalet dock stort, eftersom långt ifrån alla angrepp rapporteras. – Anledningen är att många djurägare vill undvika offentligheten av rädsla för att bli attackerade av djurrättsaktivister, säger Palle Borgström, förbundsordförande i LRF, i ett pressmedFo to: H eiko Ju n ge / delande. Hälften av de djur som attackerats av vargar det senaste decenniet finns i länen Värmland, Dalarna, Örebro och Västra Götaland, uppger LRF. Att flera vargar har etablerat revir i Östergötland, Jönköping och Skåne är en orsak till att vargattackerna har ökat de senaste tre åren, rapporterar Sveriges Radio.

9. Långt till sjukvård på vissa håll Reaktionerna blev starka när landstingspolitikerna i Västernorrland meddelade att förlossningen och BB på sjukhuset i Sollefteå skulle läggas ner. Beskedet ledde till en drygt tre år lång ockupation vid sjukhusets entré och uppmärksamhet i medier långt utanför Sveriges gränser. Anledningen till nedläggningen var att landstinget behövde minska utgifterna, men Ewa Back (S) som var ordförande för landstingets hälso- och sjukvårdsnämnd, sade att det även handlade om patientsäkerhet och låga födelsetal. Det var dock argument som kvinnorna i bygden inte gav mycket för. Hur säkert är det att åka 10–20 mil i bil när man är på väg att föda barn? frågade de sig och syftade på att de nu skulle vara hänvisade till sjukhusen i Sundsvall och Örnsköldsvik. ”Inte alls säkert”, svarade barnmorskor på den omtvistade förlossningsavdelningen och startade en ABF-kurs STRIDEN OM GLESBYGDEN VÄRLDEN IDAG NÄRBILD

/A P/ T

Granbarkborrens lättaste ”byte” är enligt Skogsstyrelsen vindfällda träd, men skadedjuret angriper även levande träd. För skogsägare gäller det alltså att snabbt röja undan stormfällda träd, och samtidigt avverka vartenda levande träd som angripits. Insekten väcker inte bara starka känslor hos skogsägare, utan har fått självaste kung Carl Gustaf att engagera sig. – Det är många som lider under den förfärliga barkborren, sade han när han intervjuades i o b succépodden r lP ae ich Värvet. Fo to : M st

12. Vildsvin vållar skador

10. Ökad sårbarhet när fast telefoni försvinner Fo t

o: S a ra Att se telefonstolpar på A nde rsso n landsbygden är snart ett rg minne blott. Sedan 2014 b e reservkraft i några timmar om Fo t o: H s se H ol m monterar Telia och dess dotterdet skulle bli strömavbrott. bolag Skanova nämligen ner det fasta Kritikerna ger dock inte mycket för telenätet. Tanken är att svenskarna dessa resonemang. Två system är allska övergå till telefoni via fibernätet tid bättre än ett, menar de. eller mobilnätet, något som enligt 11. Granbarkborren Telia innebär en ”viktig del av digitaligäckar skogsägare seringen av Sverige”. Hittills har ungefär 1,3 miljoner av telefonstolparna Granbarkborren har sedan den torra, och 160 000 kilometer ledningar varma sommaren 2018 varit ett stort monterats ner, vilket innebär att drygt problem för svenska skogsägare. hälften av stolparna har försvunnit. Mellan 2018 och 2021 har uppskattPlanen är att hela systemet ska vara ningsvis 26 miljoner kubikmeter gran nedmonterat senast 2026. dödats av granbarkborren i södra och mellersta Sverige, rapporterar SkogsMånga svenskar har frivilligt gått över styrelsen. Och det är inte säkert att det till mobilnätet och/eller fiber, men blir bättre i år – enligt en studie från det finns också personer som protesSveriges lantbruksuniversitet ökade terat mot förändringen – inte minst granbarkborrens förökning i utsatta människor på landsbygden. Vissa har områden under 2021 vilket gör att vittnat om dålig mobiltäckning, vilket många borrar vaknar till liv när värinte bara kan orsaka problem i kontakt men stiger. med nära och kära, utan dessutom

B/T

Sollefteå är inte heller det enda exemplet på omtvistade nedläggningar av vårdinrättningar. Runt om i landet finns det många vårdcentraler som stängts eller hotats av stängning, och många av dem ligger just på landsbygden. Vissa av dessa har stängts ner trots protester, andra har blivit kvar efter protester och ytterligare andra har tagits över av någon privat aktör. Orsakerna till nedstängningarna är inte sällan ekonomiska. Något som skulle kunna vara till viss hjälp för glesbygdsinvånare som söker vård för mindre allvarliga åkommor är de omdiskuterade nätläkarna. Studier visar dock att det främst är yngre personer i storstäder som använder denna tjänst.

vara en säkerhetsrisk i nödsituationer. Andra har påpekat att Sverige blir mer sårbart när det fasta telenätet monteras ner. Kopparnätet leder nämligen ström i sig själv, vilket innebär att det inte är beroende av elnätet för att fungera. Telia – som delvis ägs av svenska staten – menar att det nya systemet är mindre sårbart, eftersom det inte har några ledningar som riskerar att brytas när träd faller ner vid storm. De påpekar också att de basstationer och master som utgör grunden för mobilnätet har

/N T

om hur man föder barn i bil. Och historien slutar inte där – även akutkirurgin på sjukhuset lades ner och nu har moderater i Västernorrland föreslagit att hela sjukhuset ska avvecklas.

Det är inte bara granbarkborrar och vargar som väcker ilska på den svenska landsbygden. Ett annat djur som vållar problem är vildsvinen. Enligt Lantbrukarnas riksförbund ökar viltskadorna i jord- och skogsbruk samt i trafik, och där är vildsvinet en bov i dramat. – Tänk dig att du tillverkar bilar och att ett gäng varje natt tar sig in och vandaliserar fordonen. Ungefär så kan lantbrukare känna det efter ett nattligt besök av vildsvin, säger Mikaela Johnsson, ledamot i LRFs riksförbundsstyrelse, i ett pressmeddelande. – Viltet har ökat till ett orimligt antal i dag och viltskadorna kan faktiskt vara avgörande för om en bonde har råd att odla eller ens fortsätta sin verksamhet, fortsätter hon. En kommun som försöker vända vildsvinsproblemen till något positivt är småländska Sävsjö – där köper man in vildsvinskött från lokala jägare för att få fart på jakten och kunna servera närproducerat kött till personer inom äldreomsorg och skola. Sara Andersson

VÄRLDEN IDAG NÄRBILD STRIDEN OM GLESBYGDEN

Foto: Sara Andersson

Så påverkar EU vår landsbygd Jordbruk. EU:s påverkan på det svenska lantbruket är omfattande. Framför allt handlar det om jordbruksstödet, som innefattar olika slags ekonomiska styrmedel, i form av villkorade bidrag. – För många [bönder] är det betungande, säger landsbygdsforskaren Cecilia Waldenström. Hur EU-medlemskapet påverkar den svenska landsbygden har Cecilia Waldenström, verksam vid Sveriges lantbruksuniversitet, koll på. – Den stora grejen är den gemensamma jordbrukspolitiken. De flesta lantbrukarna får en ansenlig del av sin inkomst av jordbruksstödet och är beroende av det, säger hon. För det första får alla ägare eller arrendatorer av jordbruksmark ett grundstöd för den mark som de upprätthåller som odlingsbar, det så kallade ”gårdsstödet”. Waldenström konstaterar att vissa är kritiska till detta, eftersom man kan få pengar utan att bedriva något egentligt jordbruk, genom att bara slå av gräset på sin mark. – Det finns folk som menar att marknaden för jord hålls tillbaka i delar av Sverige där det finns mycket småjordbruk. De menar att folk behåller sin mark och slår av den i stället för att sälja marken, förklarar hon. Olika slags miljöersättningar utgör också en stor del av jordbruksstödet. Det kan handla om allt från att inte bespruta kantzoner kring vatten och vattendrag, till omställningsstöd för den bonde som vill börja med ekologisk odling.

I områden där det är extra utmanande att odla, som till exempel i Norrland, får bönderna extra ekonomiskt stöd. Därtill finns specifika grödor som får stöd, som till exempel öländska bruna bönor. – Det är en kulturväxt i Sverige, förklarar Waldenström. Ett aber med de många ekonomiska ersättningarna är allt det arbete och kunnande som krävs för att ansöka om dem på ett korrekt sätt, och kopplat till det en rädsla hos vissa för att det ska komma en kontroll där det visar sig att de har gjort fel. – För många är det betungande och många anlitar konsulthjälp för att fylla i ansökningarna. Sedan förbinder man sig till vissa saker, man kan inte göra hur stora förändringar som helst.

●●● Det finns folk som menar att marknaden för jord hålls tillbaka i delar av Sverige där det finns mycket småjordbruk. Cecilia Waldenström, landsbygdsforskare

EU:s gemensamma marknad påverkar också de svenska bönderna, genom att den gjort det lättare att köpa och sälja jordbruksprodukter inom unionen. Ett dilemma är att Sverige har strängare djurskyddsregler och miljöskyddsregler än flera andra EU-länder, vilket gör att de svenska bönderna har en högre produktionskostnad. Samtidigt skapar de svenska lagarna också tydliga positiva effekter. – Vi har mycket lägre antibiotikaanvändning i jordbruket i Sverige, det är jättestor skillnad. Vi har salmonellafri äggproduktion. Sverige försöker delvis få till att de andra ska få strängare krav, säger Cecilia Waldenström. David Spånberger STRIDEN OM GLESBYGDEN VÄRLDEN IDAG NÄRBILD

Per-Olof Folkes Solution Expertise AB

Lantbruks AB

Tel 076-860 50 19

Röjning Markberedning Planteringsuppdrag Försäljning av skogsplantor I samarbete med

Rågvägen 3, 612 94 Finspång Tel 0706-84 80 97 • anders.rising@sundins-skogsplantor.se

www.sundins-skogsplantor.se

VÄRLDEN IDAG NÄRBILD STRIDEN OM GLESBYGDEN

Småföretagare: Sänk skatterna och avgifterna Jobben. Småföretagarna håller glesbygden levande. Men för att de ska bli fler behövs sänkta avgifter och skatter, liksom större förutsägbarhet i trygghetssystemen, menar Småföretagarna. Andra problem är bristen på kompetens, transporter och bredband, enligt en rapport från Tillväxtverket. Företagare i glesbygd är ofta bra på att nätverka och dra till sig fler företag. – Glesbygden har sina utmaMattias Andersson ningar. Men ofta har företagen starka nätverk mellan varandra, arbetar diversifierat och månar om bygden, säger Mattias Andersson, näringspolitisk talesperson på Småföretagarna. – I vissa fall har deras produkter och matbutiker gjort att det skapats framgångsrika företagskluster. Han nämner Vilhelmina och Mal – två mindre kommuner i Norrlands inland som arbetat aktivt med näringslivsutveckling, bland annat med hjälp från Tillväxtverket och EU:s regionala utvecklingsfond. – De har inte de största eller flesta företagen. Men de har välfungerande företag. Skidturism och vintertester för bilar är andra exempel på verksamheter som skapat ett behov av andra tjänster i glesbygden, och på så sätt stärkt det lokala och regionala näringslivet. Något mindre företagare efterlyser är en större förutsägbarhet inom trygghetssystemen – något som regeringen ser över i en utredning av den sjukpen-

Det borde bli enklare att driva företag, anser Småföretagarna. Foto: Fredrik Sandberg/TT

ninggrundande inkomsten. – Det berör många kvinnliga företagare, som vill kunna kombinera familjeliv och företagande också under småbarnsåren, säger Mattias Andersson. – Sedan måste man få in en lönsamhet i företaget. Vi måste sänka den allmänna löneavgiften i arbetsgivaravgiften, åtminstone för den stora gruppen med upp till nio anställda, säger Mattias Andersson. En annan utmaning är ålderskurvan, och risken för att företag ska läggas ner i brist på genomtänkta generationsoch ägarskiften. – Nästan 40 procent av landets företagare är 65 år och äldre och driver

företaget vidare trots pensionsålder. Och i glesbygdsområdena driver man sina företag mycket längre än på andra håll, säger Mattias Andersson. Den låga befolkningstätheten är troligen ett skäl till att företag i mycket glesa landsbygdskommuner ser tillgång till lämplig arbetskraft som ett stort hinder för tillväxt – även om det just är i dessa kommuner som växtviljan bland nystartade företag är som störst. Men också tillgången till lån och krediter, liksom lagar och myndighetsregler, ses som ett stort problem av företagen i dessa kommuner, visar en undersökning av Tillväxtverket. Det gäller också tillgången till transporter och bredband. Eva Janzon STRIDEN OM GLESBYGDEN VÄRLDEN IDAG NÄRBILD

Fakta. Arbetslöshet i Sverige ● Kommunerna med lägst arbetslöshet 2021: Tjörn, Öckerö, Habo, Lomma, Gällivare (3,7 procent). ● Kommunerna med högst arbetslöshet 2021: Malmö, Perstorp, Lessebo, Flen, Eskilstuna (13,1 procent). ● Kommuner med störst andel bidragstagare: Perstorp, Ljusnarsberg, Söderhamn, Filipstad, Lessebo (22 procent). ● Kommuner med lägst andel bidragstagare: Danderyd, Lomma, Vellinge, Täby, Lidingö (7,8 procent). Källa: Arbetsförmedlingen genom Ekenomifakta. Statistiken omfattar både personer som kan ta ett arbete direkt och de som deltar i olika program. Gällivare är en av de kommuner som har lägst arbetslöshet. Foto: Sara Andersson

Inte alltid högre arbetslöshet i glesbygden än i storstäder Jobben. Arbetslösheten i glesbygd är inte alltid större än i större orter. Men orter med äldre befolkning och få arbetsgivare ser utmaningar och behöver därmed medvetna satsningar på företagande och kommunikationer. Skillnaderna i sysselsättning mellan stad och landsbygd är små, trots att andelen svenskar som bor i storstäder och i täta blandade kommuner ökat. Det visar rapporten Städer och landsbygder – fakta, forskning och analys, som Tillväxtverket tagit fram. Faktum är att arbetslösheten är som allra lägst i Västerbottens län. Arbetslösheten kan dock skifta inom ett län. I Västerbotten dras arbetslösheten ner genom att det finns gott om jobb i Skellefteå. Län med minskande befolkning i yrkesaktiv ålder väntas ha lägst sysselsättningstillväxt fram till 2023: Norrbotten, Värmland, Västernorrland, Dalarna och Jämtland.

En tydlig faktor för minskad arbetslöshet är utbildning, där sysselsättningen är högst bland dem som studerat på universitet eller högskola. En annan faktor är andelen företagsamma. Enligt en rapport från Småföretagarna har glesbebodda kommuner med hög koncentration av företagare, och hög nivå av nyföretagande, också lägre arbetslöshet. – Ju fler företagsamma som finns i en kommun, alltså en privat arbetsplats med minst en anställd, desto mindre är arbetslösheten. Satsar man på lokalt entreprenörskap, så minskar arbetslösheten och kommunens sociala åtaganden, säger Mattias Andersson på Småföretagarna. Den ökade möjligheten till utbildning på distans är något som enligt Tillväxtverket bidrar till att skapa mer jämlika förutsättningar inom landet. Digitaliseringen har också förändrat arbetsmarknaden på ett positivt sätt, menar Åse Classon, avgående ordförande för ideella organisationen Hela Sverige, som verkar för större utveck-

lingsmöjligheter på landsbygden. – Det här har öppnat för att fler kan bo och verka på landsbygden, eller pendla till jobben, säger hon. Åse Classon Överlag anser hon att man i dag är bättre på att väga samman lokalsamhällets styrkor och förutsättningar när man planerar för utveckling. Hon menar att fokus på klimatomställning exempelvis kan innebära att vi kortar ner transporterna mellan producent och konsument, vilket skulle gynna glesbygden. – Också för att bli mindre sårbara behöver vi satsa på närproducerade produkter, varor och tjänster, säger hon. – Så det finns mycket som pekar på en positiv utveckling på landsbygden. Fast det hänger på att man fortsätter att satsa på infrastruktur, som vägar och transporter, och digitalisering. Eva Janzon

VÄRLDEN IDAG NÄRBILD STRIDEN OM GLESBYGDEN

Kartläggning.

Sju positiva trender för 2. Allt fler vill bo på landet Allt fler familjer tar sitt pick och pack

De senaste fem åren har intresset för att gå på naturbruksgymnasium ökat. Enligt Naturbruksskolornas förening sökte 3 822 personer till ett naturbruksgymnasium (som förstahandsval) år 2021, vilket kan jämföras med 2 178 år 1999. En skola som har märkt av det ökade intresset är Torsa gymnasium i Jämtland. – 2020 hade vi sju elever som sökte hit, nu har vi 25, säger rektorn Oscar Amrén till SVT. – Det är jätteroligt att vi är med och befolkar landsbygden. Att de unga vågar tro på landsbygd och glesbygd, fortsätter han. Det är dock oklart hur många av de unga som vill driva egna gårdar i de tuffa tiderna. – Till en början vill jag nog vara dräng eller köra hjullastare, säger Torsa-eleven Matilda Handler till SVT. Hon berättar att det främst var förkärleken för djur som drev henne till naturbruksgymnasiet, men att hon dessutom ville bli bonde när hon var liten. Fo t o: Pi x – Sedan är det ett viktigt yrke, säger hon. a b ay

1. Fler unga vill arbeta inom lantbruk

Foto: Stian Lysberg Solum/NTB/TT

och lämnar storstäderna till förmån för landsbygden. Sedan 2017 har nettoinflyttningskurvan för de tre storstadsområdena Stockholm, Göteborg och Malmö pekat nedåt och under pandemin förstärktes detta ytterligare. Då var det plötsligt fler som lämnade dessa områden än som flyttade in. Samtidigt var det för första gången fler som flyttade till Gävleborg, Jämtland och Värmland än från, rapporterar SVT. Orsakerna tros vara fler: Att pandemin möjliggjorde hemarbete, att teknikutvecklingen har gjort det möjligt att jobba från landsbygden inom många yrken, att husen är billigare i glesbygden och att vissa typer av brottslighet ökar i storstäderna. Det är dock inte någon massutflyttning det är frågan om. – Det är ganska små siffror, säger etnologen Kjell Hansen till SVT. Och det är inte alla landsbygdskommuner som kan glädjas åt trendbrottet – de som ser inflyttning är generellt turistvänliga kommuner som Åre, Rättvik, Norrtälje, Falkenberg, Varberg, Simrishamn och Gotland.

3. Ökat intresse för närproducerat Samtidigt som intresset för ekologisk mat går ner fortsätter intresset för närod-

STRIDEN OM GLESBYGDEN VÄRLDEN IDAG NÄRBILD

Foto: Fredrik Sandberg/TT

lad mat att öka. Därtill verkar intresset för att handla i gårdsbutiker öka. – Kunderna tycker att det är viktigare att det är närproducerat än ekologiskt. Hellre lokalt kött än ekologiskt som är influget från Sydamerika, säger Helene Rolandsdotter, som driver en gårdsbutik utanför Norrtälje, till Dagens Nyheter. Även efterfrågan på svenskproducerad mat generellt har ökat de senaste åren. Sju av tio svenskar väljer helst svenskproducerad mat när de handlar, visar en undersökning från 2019. Glädjande för Sveriges bönder, uppger Lantbrukarnas riksförbund, men påpekar samtidigt att nästan varannan tugga mat fortfarande är importerad.

el H

Sveriges glesbygd

5. Företag väljer norra Sverige Glädjen var stor i Skellefteå när det

stod klart att elbatterifabriken Northvolt skulle bygga en fabrik i kommunen. Nu uppskattas det att mellan 3 000 och 5 000 personer kommer ha jobb på fabriken och dess återvinningsanläggning när de är färdigbyggda, och att ytterligare omkring 10 000 arbetstillfällen kommer att skapas i kommunen tack vare fabriken. Och Northvolt är inte det enda företag som har valt att etablera sig i norra Sverige. År 2011 valde Facebook att förlägga ett datacenter i Luleå och några år senare stod det klart att it-jätten skulle utöka sin verksamhet till tre serverhallar på totalt över 100 000 kvadratmeter i kommunen. Företagets etablering har dock omgärdats av viss kritik – dels har företaget fått runt 140 miljoner i statligt investeringsstöd, dels har företaget T H ill e fått en 98-procentig rabatt på s ko g / S v D/ T elskatten. Dessutom har Facebooks etablering bara inneburit en bråkdel av de jobbtillfällen som utlovades.

Foto: Sara Andersson

7. Ödehus säljs och rustas upp Exemplen på gamla fina hus som rivs är många i både stad och land. Samtidigt har trenden att rusta upp gamla hus vuxit – kanske delvis tack vare SVT:s populära program ”Det sitter i väggarna”. Nu har flera kommuner börjat kartlägga ödehus för att kontakta ägaren och höra om denne är intresserad av att sälja huset. Ifall så är fallet informerar kommunen om att det kan finnas någon som vill köpa huset, samt hjälper till med vissa stödåtgärder. – Det är många som tror att husen inte är av värde, så vi vill öka medvetenheten om att husen eller tomterna kan vara intressanta, säger Sofia Jessen, näringslivsoch landsbygdsutvecklare i Grästorps kommun, till tidningen Land. Andra kommuner som har påbörjat en inventering är exempelvis Pajala, Falkenberg, Värnamo, Torsås, Ragunda, Hylte, Arvika, Karlstad, Tranemo, Ljungby, Kalmar, Karlskrona, Lessebo, Tomelilla och Ödeshög. Sara Andersson

VÄRLDEN IDAG NÄRBILD STRIDEN OM GLESBYGDEN

samtidigt hade den vissa positiva effekter på glesbygden. Dels gjorde den att många svenskar valde att handla i sina lokala butiker vid hemmet eller sommarstugan och därmed bidrog till ett uppsving för många landsbygdsbutiker. Dels gjorde den att många svenskar valde att semestra på hemmaplan, vilket i sin tur gjorde att campingar blev fullbokade, att kaféer och dylikt såg uppsving och att mer okända platser i Sverige ”upptäcktes”. – [Förutom uppsving för kustnära orter, fjällen och stora delar av Skåne] ser vi en ökning vid destinationer som man inte alltid tänker på, som Tornedalen med sina stora älvar och exotiska midnattssol, sade Svenska turistföreningens generalsekreterare Maria An Ros Hjelm angående förra årets semester. ra : Sa o t Fo Huruvida trenderna håller i sig återstår dock att se.

har knappast varit någon prioriterad fråga för de flesta politiker och medier. Fram till pandemin. Och kriget i Ukraina. Nu hörs ord som ”självförsörjningsgrad”, ”beredskap” och ”sårbarhet” titt som tätt. Statusen för Sveriges bönder tycks även ha ökat något. er je Pe d TT ers en / N T B / Det återstår dock att se i hur stor utsträckning orden kommer resultera i politisk handling.

Coronapandemin var ett hårt slag mot många företagare runt om i landet, men

Jordbruk och livsmedelsförsörjning

6. Pandemin gav lokala uppsving

4. Ökat fokus på sårbarheten

Välkommen till Kåfalla Herrgård Kåfalla Herrgård är en pärla i Bergslagen, strax öster om Lindesberg. En oas i naturskön och läkande miljö. En plats att söka Gud, för dig själv eller det sammanhang du finns i. Gården kan bokas både för helpension och för självhushåll. www.kafalla.se • Tel: 073-82 930 65 • Mail: bejfab@telia.com

Vinnersjö Timmerhus AB

Vi tillverkar timmerhus och takstolar Vinnersjö Timmerhus AB, 810 40 Hedesunda Tel 0291-700 96 • info@vinnersjotimmerhus.se www.vinnersjotimmerhus.se

www.lbolja.se

Johanna Sandahl, mjölkbonde på gården Vasen

Svenska och närproducerade varor

Vasen Lantbruk

I Nye mitt i Småland ligger gården Vasen. Här mjölkar vi 500 kossor och värnar om den levande landsbygden, öppna landskap och svensk livsmedelsproduktion! STRIDEN OM GLESBYGDEN VÄRLDEN IDAG NÄRBILD

I många avfolkningsbygder står kyrkolokaler tomma eller säljs. På bilden ses Filadelfiakyrkan i lappländska Ammarnäs. Foto: Sara Andersson

Allt färre kyrkor i glesbygden Församling. Mer än en frikyrkoförsamling i veckan har lagts ner i Sverige under de senaste 20 åren och det är i glesbygdskommunerna som minskningen är störst. – Folk flyttar till städerna och nu har kyrkan börjat flytta efter, säger Øyvind Tholvsen, som har följt utvecklingen. När banken har flyttat, butiker lagts ner och skolan stängt, vad händer då i ett litet samhälle om även församlingen läggs ner? – Något viktigt går ju förlorat, säger Jonas Ideström, präst och professor på Enskilda högskolan Stockholm. Han har framför allt studerat Svenska kyrkans betydelse för den norrländska glesbygden och sett att kyrkliga aktörer ofta har viktiga roller, något som länsstyrelser och kommuner inte alls tagit upp i sina strategier för glesbygden. Förutom att sprida evangelium kan en församling exempelvis motverka motsättningar mellan grupper och bidra till integration. I en del byar kan kyrkan vara det enda kvarvarande gemensamma rummet, medan andra byggnader tagits ur bruk eller blivit privata. – En kyrka som vårdas och där gudstjänster hålls blir ett tecken på Guds blick på byn, att platsen har ett värde, säger Jonas Ideström.

Men i många avfolkningsbygder står kyrkolokaler tomma eller säljs och görs om till bostäder. Mellan år 2000 och år 2020 lades 1 127 frikyrkoförsamlingar ner, vilket är mer än en församling per vecka eller nästan 40 procent. Under samma period har antalet församlingsmedlemmar minskat med närmare tio procent och det är framför allt i glesbygdskommunerna som minskningen har skett. Det visar den statistik som pastorn Øyvind Tholvsen har sammanställt, på uppdrag av Sveriges frikyrkosamråd. – Antalet församlingar med upp till tio medlemmar har minskat med mer än hälften, säger Tholvsen. På en del orter har flera mindre församlingar slagits ihop. – Sammanslagningar står för ungefär tio procent av minskningen, men resten förklaras av nedläggningar.

Jonas Ideström

Øyvind Tholvsen

Utvecklingen går mot en allt större andel stora församlingar, som ofta ligger i städerna. Det är också främst i städerna som församlingsplanteringar sker. – Folk flyttar till städerna och nu har kyrkan börjat flytta efter. Det intressanta är att tillväxten sker där avkristningen gått som längst och där kan vi komma in och vara församling på nya, spännande sätt, menar Øyvind Tholvsen. Ingrid Byström

VÄRLDEN IDAG NÄRBILD STRIDEN OM GLESBYGDEN

Här bidrar kyrkan till en levande bygd Horred. En kyrka som fått vara med och påverka sin bygd i positiv riktning är Staden på berget i Horred. Församlingen bedriver skolverksamhet och är med sina över 50 anställda ortens största arbetsgivare. En viktig träffpunkt är också deras kafé och second hand-butik, Mötesplatsen.

örsamlingen Staden på berget i Horred startades 1984 utifrån en växande bönegrupp med rötter i Jesusrörelsen. En av de verksamheter kyrkan bedriver är Mötesplatsen café och second hand. Här säljs kläder, möbler och prylar, men också färska blommor och afrikanska hantverk. Allt överskott av försäljningen går till olika välgörenhetsprojekt världen över. Hjärtat i butiken är kaféet, som har många bord att samlas kring och där allt som serveras är hembakat. Anders Ohlson, som till vardags är grävmaskinist, kommer med menyn till vårt bord och tar upp beställning. Det är han och hans fru Malin som är föreståndare. – Mötesplatsen har växt fram genom bön och blivit en samlingspunkt, säger han. Malin Ohlson arbetar som förskollärare i en av församlingens förskolor. Hon berättar att tanken på en mötesplats eller second hand-butik hade funnits under lång tid när den här lokalen blev ledig för åtta år sedan.

– Vi har förstått att det här betyder jättemycket för så många stamkunder, säger hon. Många av de som kommer är inflyttade, för Horred är ingen avfolkningsbygd. Det är flera års kö för att få en bostad. Några som verkligen värderar Mötesplatsen är en grupp pensionärer som brukar tillbringa ett par timmar här varje lördag, något de ser fram emot hela veckan. – Det är väldigt skönt att komma ut. Här kan jag handla bra grejor för välgörande ändamål och skänka saker i stället för att slänga, säger Gun-Britt Larsson. Helmut Kandziora tycker om att dricka lördagskaffe här med sina vänner. – Det är jättefint. Vi diskuterar allt mellan himmel och jord. Vi pratar om världsproblemen och bråkar med varandra precis som politikerna. Och inte kan vi lösa problemen heller, säger han med glimten i ögat. Maria Elmgren uppskattar att alla på Mötesplatsen jobbar ideellt och Elly Friebe tycker i sin tur att församlingen gör väldigt mycket för samhället, särskilt genom sin skola, Leteboskolan. Vid ett annat bord sitter Anna Lindgren som brukar äta frukost här varje lördag tillsammans med sin man. Hon är anställd som elevassistent på skolan. – Jag tror att församlingen betyder ganska mycket för samhället och för

Anders och Malin Ohlson är föreståndare för Mötesplatsen café och second hand i Horred Foto: Ingrid Byström

Margite Lantz, Elly Friebe, GunBritt Larsson, Helmut Kandziora och Maria Elmgren trivs på Mötesplatsen. Foto: Ingrid Byström

ungdomarna, som inte har så många ställen att träffas på, säger hon. Leteboskolan omfattar grundskola, särskola och två förskolor, med totalt 220 barn upp till nionde klass. Med över 50 anställda är församling och skola Horreds största arbetsgivare. Det berättar Kai Serholt, som var en av de som var med och startade Staden på berget då man tog över Letebogården från Gileadförsamlingen i Göteborg. Sedan dess har församlingen uppfört flera byggnader på området genom ideella krafter och församSTRIDEN OM GLESBYGDEN VÄRLDEN IDAG NÄRBILD

Här ses Staden på bergets kyrka med högstadium och förskolor. Foto: Ingrid Byström

Kai Serholt var med och startade Staden på berget. Foto: Ingrid Byström

lingsmedlemmars olika byggföretag. År 2000 byggde man en ny kyrka med plats för högstadium och förskola, flera miljoner billigare än vad den var projekterad för. Man har även egen skolbuss och skolkök. – Vi har tagit flera trossteg genom Herrens nåd under de här åren. Det sätter sina spår i en liten bygd med ett par tusen invånare. Vi byggde en stor idrottshall i kyrkan för att kunna behålla våra ungdomar på landsbygden, säger Kai Serholt, som själv har många barn och barnbarn tillsammans med sin fru Laila.

Inom familjen och i församlingen finns många egna företag och jordbruk. Kai Serholt har själv haft jordbruk och varit med och startat Kristna bönder i Sverige. I dag finns organisationen i många länder. Staden på berget har tillsammans med församlingarna i Marks kommun startat ett arbete i Rumänien, med bland annat jordbruk och skola. Detta efter ett möte med Marks kommun, där många satt vid butikerna och tiggde. Det finns också ett lokalt samarbete när det gäller flyktingar från Ukraina

och just nu bor två familjer i församlingens stugor på området. Staden på berget har ingen uttalad pastor, utan arbetar utifrån de fem tjänstegåvorna som det står om i Bibeln. – Arbetet präglas av mycket bön, som är själva motorn. Den senaste tiden har vi sett många bli starkt berörda och lämna sina liv åt Jesus. När Guds rike tar över påverkas hela samhället och det vill vi som församling vara en del av, säger Kai Serholt. Ingrid Byström

VÄRLDEN IDAG NÄRBILD STRIDEN OM GLESBYGDEN

Så vill partierna gynna Politik. Att det finns utmaningar i glesbygden går inte att ta miste på. Men vad vill de politiska partierna* göra för att skapa bättre förutsättningar för hela Sverige? Så här svarar de på frågan: På vilket sätt vill ert parti gynna glesbygden? *Miljöpartiet har inte svarat på enkäten.

VÄNSTERPARTIET

LIBERALERNA

Birger Lahti, landsbygdspolitisk talesperson

Jakob Olofsgård, landsbygdspolitisk talesperson

– Vänsterpartiet vill skapa förutsättningar för att alla ska ha möjligheten att bo var man själv önskar i landet och att samhället ska ta ansvar för att grundläggande service finns att tillgå. Några av våra förslag för att gynna glesbygden är utvecklande av infrastruktur som vägnätet och järnvägen, ett starkt utbildningssystem, satsningar på energi och industri, utvecklande av vård så som gravid- och förlossningsvård i glesbygd, kompensation för dieselpriser för glesbygden med mera. Sverige ska vara ett land som håller ihop. Våra gemensamma rikedomar skapas av hela landets resurser och hela landets arbete, och då ska frukterna av det arbetet också komma hela landet till del.

SOCIALDEMOKRATERNA Isak From, riksdagsledamot och ledamot i miljö- och jordbruksutskottet – Människor ska kunna bo och verka i hela landet. Vi behöver tillföra mer resurser för att stärka landsbygden och föra en mer aktiv landsbygdspolitik. Vi vill investera i service, statlig närvaro, utbildning, vägar och järnvägar. Vi vill öka den möjlighet som finns för svensk livsmedelsproduktion och vi vill skjuta till fler resurser till lokala kulturverksamheter och allmänna samlingslokaler och mötesplatser. För oss är det viktigt att hela Sverige ska leva och för detta behöver vi föra en politik med bred förankring i den svenska landsbygden.

– Alla ska kunna bo i hela landet och ha tillgång till grundläggande samhällsservice. Service, som försvunnit från stora delar av landet, återupprättas. Utbyggnad av bredband fullföljs och kopparnätet avvecklas inte innan fullgott alternativ finns. Milersättningen för arbetsresor höjs, regionalt anpassat reseavdrag införs och fordonsskatten sänks för att kompensera för bilens betydelse i glesbygden. Mer anropsstyrd kollektivtrafik och man ska kunna resa på en biljett i hela Sverige. För att unga personer ska kunna bo kvar vill vi se ett skattebefriat bosparande för förstagångsköpare. Vi vill slå vakt om friskolereformen som innebär att bygdeskolor lever vidare med ett starkt lokalt engagemang.

CENTERPARTIET Daniel Bäckström, landsbygdspolitisk talesperson – Centerpartiet har länge drivit på reformer för att göra det enklare att bo, arbeta och få företag att växa på lands- och glesbygden. Vi är det parti som aktivt driver på att förändra strandskyddet i grunden, vilket är en viktig fråga för människor på lands- och glesbygden. Det ger människor mer makt över sin egen vardag och gör det enklare att bygga, bo och utvecklas i hela landet. Vi driver aktivt på för att det ska finnas förutsättningar till kommersiell service, och vi satsar mest pengar av alla partier på bredbands- och infrastrukturutbyggnad. Vi vill även göra om reseavdraget genom höjd avståndsgräns och höjd ersättningsnivå.

STRIDEN OM GLESBYGDEN VÄRLDEN IDAG NÄRBILD

glesbygden KRISTDEMOKRATERNA Peter Kullgren, partisekreterare – De som bor i glesbygd måste ha tillgång till grundläggande service och infrastruktur precis som övriga medborgare. Fungerande internetuppkoppling är avgörande för både boende och företagande och vi vill se en fortsatt utbyggnad inom landsbygdsprogrammet, dock inte nödvändigtvis genom nedgrävd fiberkabel. Att samla samhällsservice vid redan existerande mötesplatser är ett kostnadseffektivt sätt att förbättra för de boende i bygden att få tillgång till service. Privata företag, civilsamhället och kommunen bör utveckla sådant tillsammans. Vi har förslag om mobila ”vårdcentraler” och tandläkarmottagningar. Dessa lösningar kan underlätta för äldre att bo kvar och för barnfamiljer att flytta dit.

MODERATERNA John Widegren, landsbygdspolitisk talesperson – Mycket av det som gjort Sverige starkt finns på lands- och glesbygden: skogen, malmen, jordbruket. Glesbygden är viktig för de som bor där, och för oss alla. Förutsättningarna för att bo och verka på glesbygden måste vara goda. Det måste finnas sjukvård och skola nära, och polisen ska komma när man ringer. Det ska vara rimliga priser på bensin och diesel så att människor har råd att ta sig till arbetet, köra barnen till träningar och få ihop vardagen. Underhållet av vägar och järnvägar måste förbättras och flyglinjer finnas kvar. Förutsättningarna för näringslivet, inte minst de gröna näringarna, måste också bli bättre genom sänkta skatter och avgifter samt minskat regelkrångel.

SVERIGEDEMOKRATERNA Mattias B Johansson, näringsoch energipolitisk talesperson – Boende i glesbygd behöver tillgång till service som vård, skola, polis, postombud och medborgarkontor, vilket vi vill understödja. Resandet måste fungera, vi anslår därför stora medel för investering och underhåll av järnväg och väg samt snabbare utbyggd laddinfrastruktur. Vi vill även kraftigt reducera reduktionsplikten för att hålla nere de skenande bränslepriserna. Byggnadsmöjligheter bör underlättas genom förenklade regler, exempelvis lättat strandskydd. Jobbtillfällen är centralt, det bör gynnas genom näringslivsutveckling, exempelvis genom förbättrad tillståndsprövning, vi värnar på flera sätt även småföretagande. Vi verkar för internettillgång och pålitlig energitillgång.

VÄRLDEN IDAG NÄRBILD STRIDEN OM GLESBYGDEN

Teolog: Gud har befallt oss att bruka jorden Teologi. Gud har gett oss uppdraget att bruka och förvalta jorden. Det påpekar teologen Stefan Gustavsson och bonden Kjell Sandahl. – Gud lovar att förutsättningar för jordbruk alltid ska finnas, säger Stefan Gustavsson.

rån klimataktivistiskt håll får bönder inte sällan bannor för att de odlar på jord som skulle kunna vara skog och har köttdjur som släpper ut metangas. Enligt teologen Stefan Gustavsson är Guds tanke med skapelsen dock att vi ska bruka jorden. – Det står redan på Bibelns första sidor att människan ska ”lägga jorden under sig”, råda över djuren och bruka jorden, säger han. Stefan Gustavsson påpekar samtidigt att vi även har ett ansvar att bevara jorden. – Vi tillber inte naturen eller ser den som gudomlig – utan den är till för oss – men samtidigt ska vi utnyttja jordens resurser på ett ansvarsfullt sätt, säger han. Enligt Gustavsson har naturen också ett självändamål. – I Bibeln står det att hela skapelsen lovsjunger Gud bara genom att finnas till. Om vi ödelägger skapelsen tystnar delar av lovsången till Gud. Vi är i dag nästan åtta miljarder människor på jorden. Räcker jordens resurser till alla? – Ja, det tror jag, men det handlar om hur vi

hanterar de resurser som finns. Gud har gett oss en kreativitet och uppfinningsrikedom som vi behöver använda. Sedan tror jag inte att det är hållbart att vi har ett så stort överflöd av mat i vissa delar av världen, medan det är brist i andra delar. Som det är nu kastar vi enorma mängder mat.

Stefan Gustavsson

Även mjölkbonden Kjell Sandahl, som tillsamKjell Sandahl mans med sin bror Per driver gården Vasen, påpekar att Gud har gett människan ett uppdrag att bruka jorden. Han poängterar att det är ett uppdrag som inte bara gäller bönderna, utan även något som politikerna måste tänka på. – Det står i Predikaren 5:8 att det är ”en förmån för ett land att ha en kung som ser till att marken brukas”. Målet med jordbruket – och alla andra företag – bör enligt Kjell Sandahl vara att betjäna människor och inte främst att tjäna pengar. Både Kjell Sandahl och Stefan Gustavsson menar att bibliska principer kan bidra till ett mer välmående och mindre sårbart samhälle. – I allra högsta grad. Bibelns Josef samlade säd i ladorna inför sämre tider och Noa samlade ihop djuren i arken inför översvämningen. Vi behöver tänka likadant och inte vara så full-

”Så länge jorden består ska sådd och skörd, köld och värme, sommar och vinter, dag och natt aldrig upphöra”, står det i Bibeln. Foto: Sara Andersson

●●● Bibelns Josef samlade säd i ladorna inför sämre tider [...] Vi behöver tänka likadant. Kjell Sandahl, bonde

STRIDEN OM GLESBYGDEN VÄRLDEN IDAG NÄRBILD

ständigt naivt beroende av att alla produkter ”bara finns” i butiken, säger Kjell Sandahl. Stefan Gustavsson påpekar att det i Gamla testamentet dessutom finns flera specifika råd kring jordbruk. – Det står att jorden behöver ligga i träda med jämna mellanrum och att man ska visa hänsyn till djuren, exempelvis genom att inte ”binda ihop munnen på oxen som tröskar” så att den inte kan äta av säden. Ytterligare en aspekt som Stefan Gustavsson lyfter är det löfte som Noa fick av Gud efter syndafloden, då han kunde lämna arken och gå ut på torr mark: ”Så länge jorden består ska sådd

och skörd, köld och värme, sommar och vinter, dag och natt aldrig upphöra.” – Gud lovar att förutsättningar för jordbruk alltid ska finnas. Så klimatförändringar kommer aldrig att rucka på det? – Det finns en grundläggande stabilitet i tillvaron, så skapelsen kommer att bestå. Det står dessutom att Jesus ska komma tillbaka till en bebodd jord. Vi behöver alltså inte tänka ”det är inte lönt att göra något” utan kan ta oss an utmaningarna med hoppfullhet.

●●● Det finns en grundläggande stabilitet i tillvaron, så skapelsen kommer att bestå. Stefan Gustavsson

Sara Andersson

VÄRLDEN IDAG NÄRBILD STRIDEN OM GLESBYGDEN

HELA SVERIGE SKA FUNGERA Det ska vara möjligt att leva både i och utanför de stora städerna. Oavsett var vi bor så måste vi kunna få vård när vi är sjuka, tanka bilen, betala elen och få hjälp av polisen. Vi kallar det hjärtlandet. De stora delar av landet som ofta glöms bort vid politiska beslut. Hjärtlandet är inte bara en semesterplats. Det är en levande, företagsam del av Sverige. Målet för vår politik är det gemensamma bästa. Det innebär att hela Sverige ska fungera. Vi fokuserar mindre på individ och kollektiv än andra partier och fokuserar mer på de gemenskaper som finns däremellan; en livskamrat, familj, arbetskamrater, vänner, grannar, kyrkor, företag, föreningar och välgörenhetsorganisationer. Det som är så viktigt för att hela Sverige ska fungera.

Sjukvård och polis måste fungera också utanför storstäderna. Självklart. Det har också blivit för dyrt att vara svensk. Höga priser på el och drivmedel. Krisen för jordbruket driver upp priset på mat.

Det behöver inte vara så här. Utvecklingen är inte förutbestämd utan följden av politiska beslut. Med politiska beslut kan vi vända utvecklingen. För detta krävs en ny regering.

VI ÄR REDO – Ditt stöd behövs för förändring

FB och Insta: @Kristdemokraterna Twitter: @kdriks 48

STRIDEN OM GLESBYGDEN VÄRLDEN IDAG NÄRBILD