Surahammars bruk uppfann hjulet. Av Katarina Curman och Markku Ollila

Surahammars bruk uppfann hjulet

Av Katarina Curman och Markku Ollila

Redan år 1865 tillverkades det första järnvägshjulet i Surahammar. Det blev början på en framgångsrik industriepok på orten. År 1845 köptes Surahammars bruk av Erik Zethelius, som var silversmed i Stockholm. Bruket tillverkade takplåt, spikar, liar, tråd och annat för den svenska marknaden och fick sin energi från vattenfallet i Kolbäcksån.

JÄRNVÄGARNA BYGGDES UT i landet och de första loken var i drift. Loken byggdes i ett antal verkstäder och delarna plockades ihop från olika tillverkare. Redan år 1865 fick Surahammars bruk en förfrågan från SJ om de kunde tillverka hjul till lok och vagnar. Dittills hade de producerats i Nyköping. Erik Zethelius anade vart utvecklingen var på väg och bruket sade ja till denna propå.

FYRA SMEDER FLYTTADES från Nyköping till Surahammar och tillverkningen startades. Det första hjulet blev klart 1866 och var tillverkat efter engelskt mönster med heltäckande ekrar av teak. Det visade sig dock att teaken inte trivdes i vårt klimat med kalla vintrar och varma somrar. Träet krympte och sprack. Efter ett år utvecklades en tillverkning med puddeljärn i både axlar och ekrar.

PUDDELPROCESSEN INNEBÄR att järnet blir rent, smidigt och formbart samt att innehållet av kol minimeras. En puddelugn med ånga byggdes och bruket hade nu kontroll över hela processen.

VID EN VÄRLDSUTSTÄLLNING i Paris fick Surahammar en guldmedalj för sitt fina järn.

HJULTILLVERKNINGEN BLEV den bärande verksamheten i bruket. De färdiga hjulen skeppades på pråmar på Strömsholms kanal till kunderna, bland dem VABIS i Södertälje. När järnvägen kom till Bergslagen användes den för hjultransporterna. Bruket tillverkade hjul av olika dimensioner och kunderna fanns över hela jorden.

ATT ARBETA I hjultillverkningen var smutsigt och bullrigt. Processerna var långt ifrån automatiska, det krävdes starka armar och mod i barm för att lyfta och vända järnstyckena när de togs glödande ur ugnen och hamrades till rätt form. Smederna hade långa tänger som hängde i taket och som styrdes av barn. Eldarna sköttes även de av barn. Änkor splintade veden som eldade ugnarna.

Hjulsvarvarverkstaden i Surahammar omkring 1910. Foto: Okänd. Bildkälla: Tekniska Museet.

SÄKERHETEN VAR LÅNGT ifrån bra, olyckor hände ofta, ibland med dödlig utgång. Det var lätt att halka och fastna i någon maskin som var svår att stänga av. Hörselskydd och andra för oss naturliga hjälpmedel att behålla hälsan saknades helt. Det finns gott om historier om lemlästade arbetare och om chefer som styrde verksamheten despotiskt. Järnvägshjul tillverkas fortfarande i Surahammar, nu heter företaget som övertagit verksamheten Lucchini Sweden AB.

Löner 1870 - 1900

En smed 500 - 800 kr/år En arbetare 300 - 500 kr/år Barn och änkor 50 - 100/år 500 SEK år 1880 kunde köpa lika mycket varor och tjänster som 30 480 SEK år 2020 mätt med konsumentprisindex. Källa: Edvinsson, Rodney, och Söderberg, Johan, 2011, A Consumer Price Index for Sweden 1290-2008, Review of Income and Wealth, vol. 57 (2), sid. 270-292.