Tjugofem samhällsproblem där företagen kan spela en roll Den tidigare så vanliga uppfattningen att den offentliga och den ideella sektorn bär ansvar för att utveckla och upprätthålla samhället, utan inblandning från näringslivet är en idé som kommit att betraktas som allt mer absurd de senaste två decennierna. Kloka ledare inser att företag av idag inte bara måste, utan också borde, ta hänsyn till omvärlden och de problem som präglar de samhällen i vilka man verkar för att kunna upprätthålla och stärka den egna konkurrenskraften och innovationsförmågan. Vilka problem ska ett företag annars lösa, om inte de som påverkar deras kunders vardag? För många företag är dock frågan alltjämt – var ska man börja? I ett försök att ge en fingervisning om svaret har Veckans Affärer och systertidningen CSR i Praktiken under den senaste månaden arbetat för att ställa en samman en lista över tjugofem aktuella samhällsproblem där företagen kan spela en stor roll. Vi har bett våra läsare om förslag, ställt frågor på twitter, talat med kloka personer från i samhällets tre sektorer. Vi har talat med såväl entreprenörer, läsare, tjänstemän, investerare, insamlare, företagsledare och en Nobelpristagare. Resultatet är en lista som inte aspirerar på att vara en komplett lista, eller en lista sorterad efter prioriteringsordning, men en lista med de problem där vi bedömer att företag kan göra störst skillnad idag. Det är en lista där fokus ligger på samhällsproblem, inte än miljöproblem (även om dessa påverkar samhället). På Samhällskapitalistdagen den 7:e september kommer vi att diskutera konkreta lösningar på dessa problem i ett antal intensiva rundabordsdebatter. Vi har bjudit in såväl företagsledare som samhällsentreprenörer att dela med sig av sina erfarenheter, som ett sätt att starta diskussionen vid varje bord och få de tio deltagarna runt respektive bord att börja tänka lösningsorienterat. Nu vill vi ha din hjälp – lägg din röst på de tio problem du tycker är viktigast för svenska företag att adressera just nu – och du kan vinna en möjlighet att föreslå lösningar på Samhällskapitalistdagen 2011 den 7:e september. Gå till http://bit.ly/kqP0BW och lägg din röst innan den 6:e augusti. Totalt lottar vi ut 20 biljetter till Samhällskapitalistdagen bland er som röstat. (värde 1495 kr/st).
•
Arbetslöshet bland unga. Att inte få ett jobb efter studenten kan leda till ett liv utanför arbetsmarknaden. Genom att skapa lärlingsprogram kan företag både säkra sin egen talangförsörjning och ge ungdomar värdefull arbetslivserfarenhet vilket gör dem mer attraktiva i nästa jobbintervju.
•
Diskriminering av fysiskt och psykiskt funktionshindrade. Den svenska vanan av relativt otydliga arbetsbeskrivningar och platta organisationer där många anställda förväntas kunna göra många olika saker leder till fokus på vad funktionshindrade inte kan, snarare än vad de kan. Genom tydligare rollbeskrivningar kan företag hitta fler anställda som passar perfekt för sina respektive arbeten.
•
Brist på finansiering. Ett eget företag kan vara ett stort steg på vägen till att kunna försörja sig själv, men förväntningar om större lånesummor och stelbenta utvärderingsprocesser gör att många avstår från att låna på traditionellt vis. Genom att erbjuda mikrolån kan företag både få tillgång till en oexploaterad marknad och samtidigt bidra till att företag som bara behöver lite kapital kan sätta igång.
•
Brist på kvinnor på mellanchefspositioner. En orsak till att utvecklingen när det gäller att sätta samman företagsledningar och styrelser som har en jämnare könsfördelning går så sakta är att könsfördelningen är ojämn redan på mellanchefsnivå. Företag som säkerställer att man befordrar lika många kvinnor som män på mellanchefsnivå, och gör det möjligt för dem att tacka ja, säkerställer också att detta så småningom att speglar sig högre upp i företagsstrukturen.
•
Diskriminering av invandrare på arbetsmarknaden. Åtskilliga historier vittnar om att ett utländskt namn kan vara ett hinder för att bli anställd. Genom att förändra såväl rekryteringsrutiner som att aktivt premiera anställda som bidrar med nya perspektiv och nya språkkunskaper till organisationen kan mångfald förvandlas till den konkurrensfördel det borde vara på företag.
•
Minskat valdeltagande. Det som i många länder betraktas som ett privilegium riskerar att betraktas som en självklarhet i Sverige. Genom att uppmana unga att rösta och genom att på olika sätt belöna de som röstar (själva handlingen, snarare än att ta partipolitisk ställning) bidrar företag till ökat samhällsengagemang.
•
Grupper som står utanför informationssamhället. De hundratusentals svenskar som inte har tillgång till internet eller lärt sig behärska de vanligaste digitala verktygen riskerar att hamna efter. Genom att agera för att höja kunskapsnivån ger företag dem ökad livskvalitet och ökade möjligheter att delta i samhället.
•
Diskriminering av äldre på arbetsmarknaden. Ju äldre man är, ju svårare är det att få ett nytt jobb. En förändrad syn hos företag på vikten av erfarenhet i jämförelse med enbart ny kunskap kan bidra till mer dynamisk arbetsmiljö och klokare beslut.
•
Korruption. Flera uppmärksammade fall de senaste åren har manifesterat att Sverige inte längre är i översta toppen på listan över de minst korrumperade länderna i Europa. Genom att införa whistleblowersystem och skärpa internrevision kan företag upprätthålla den etik man säger sig eftersträva, både internt och i samhället.
•
Bristande resurser för kapacitetsbyggande i den ideella sektorn. En majoritet av pengar till organisationer går till att hjälpa behövande, snarare än att investera en del för att organisationen i sig ska bli mer effektiv i kampen för att adressera roten till problemen. Genom att ge pengar till kapacitetsbyggande som rekryteringssystem, utbildningsprogram eller bättre kommunikationsplattformar kan företag få mer effekt för de donerade pengarna, på lång sikt.
•
Löner som man inte kan leva på. Att ha en lön som understiger levnadslönerna i respektive land tvingar människor, familjer och barn att ta flera jobb för att kunna överleva. Genom att säkerställa att anställda och indirekt anställda har rimliga löner kan företag att försäkra sig om att den kunskap de anställda har inte lämnar så snart de blir erbjudna högre lön någon annanstans.
•
Ensidiga program för nyföretagande. En majoritet av de program som startats för att stimulera nyföretagande i Sverige är inriktade på startandet av vinstdrivande företag. Genom att uppmuntra entreprenörer som samtidigt bidrar till att generera vinster och att lösa samhällsproblem kan företag både förstå en ny generation entreprenörer och hitta nya affärsmöjligheter.
•
Brist på mentorer. Att ha någon som man kan bolla idéer och diskutera problem med kan vara ovärderligt, oavsett om man befinner sig i tonåren eller startat ett nytt företag. Genom att låta anställda agera mentorer får företag ett kostnadseffektivt ledarskapsutvecklingsprogram samtidigt som adepterna ökar sina chanser att lyckas.
•
Fattigdom. Det är sällan de fattiga själva som är orsaken till sin fattigdom, utan det är det system i vilket de befinner sig. Genom att skapa arbetstillfällen i områden där människor lever under fattigdomsgränsen kan företag bidra till att människor får möjlighet att förändra sin livssituation, samtidigt som företagen får hängiven arbetskraft.
•
Svårigheter att klara skolan. De flesta elever har någon gång behov av extra hjälp för att klara skolan. Genom att låta de anställda läsa läxor tillsammans med skolelever bidrar företag både till att fler elever lyckas i skolan, till att öka självkänslan hos både elever och läxläsare samt till att anställda känner att deras arbetsgivare arbetar för att adressera ett av problemen i samhället.
•
Långa arbetsdagar. Att låta anställda arbeta för mycket, oavsett om de syr kläder i fabriker i Kina eller arbetar på inköpsavdelningen i Sverige, sliter ut folk och gör dem mindre produktiva. Genom att övervaka genomsnittslängden på arbetsdagarna kan företag bidra till att de anställda bli mer produktiva när de arbetar och samtidigt får en bättre balans i livet.
•
Brist på möjligheter att leka. Barn som saknar tillgång till en lekpark och som får utlopp för lek på ett naturligt sätt i vardagen riskerar att växa upp utan nödvändiga kunskaper för att kunna samarbeta och interagera med andra personer, en nödvändighet i vår tid. Genom att stimulera barns lek på olika sätt, från att bidra till byggandet av lekplatser till att barn får prova på nya sporter får företag samtidigt insikter om hur unga idag tänker och vad som är viktigt för dem.
•
Företag som inte styrs av värderingar. I en värld där de värderingar ett företag står för påverkar attraktionskraften hos såväl kunder som potentiella anställda måste ledarna på ett handfast sätt visa att man agerar i enlighet med värderingarna i den dagliga driften av företaget. Genom att förvalta sitt det egna kapital i enlighet med etiska principer eller låta anställda engagera sig som volontärer på arbetstid markerar företaget att värderingarna är levande.
•
Övervikt. En allt större del av Svenskarna har passerat gränsen för övervikt, vilket kan leda till en försämrad hälsa och ökad risk för olika följdsjukdomar. Företag som aktivt arbetar med att utveckla produkter och tjänster som motverkar fetma gynnas av marknaden.
•
Undernäring. Ett problem i många länder är att få i sig tillräckligt med kalorier för att må bra. Företag som skapat produkter som kan ge bra kosttillskott till låga priser har belönats genom att de funnit helt nya marknader som tidigare ansågs ha för lite pengar för att vara intressanta.
•
Rätt till skolgång. Det utbredda barnarbete som var en realitet i Sverige för bara tre generationer sedan präglar fortfarande arbetsmarknaden i andra delar av världen. Företag som vill adressera problemet arbetar för att erbjuda möjligheter till att unga kan kombiner arbetet med skolgång och säkerställer därmed att inte familjer på fattigdomsgränsen förlorar en del av sin inkomst.
•
Brist på motion. Den tekniska utvecklingen har gjort att allt fler har stillasittande eller monotona arbeten. Företag som arbetar aktivt för att deras anställda ska ha en ergonomiskt riktig arbetsplats och som samtidigt uppmuntrar och premierar anställda till motion kommer förutom friskare anställda att minska kostnaderna för sjukskrivningar och vikarier.
•
Stora fluktuationer i råvarupriser. För bönder i hela världen innebär de senaste årens skiftande råvarupriser, i kombination med att många mellanhänder ska ha sin del, att de inte alltid kan vara säkra på att få igen kostnaderna för att odla exempelvis vete, kaffe eller socker. Företag som vill försäkra sig om bra råvaror köper certifierade råvaror där en del av priset går direkt tillbaka till bönderna, exempelvis Fairtrade eller Rainforest Alliance.
•
Bristande balans mellan familj och jobb. Det faktum att vi förväntas vara tillgängliga på ett helt annat sätt än för tjugo år sedan samtidigt som villkoren i stort förblivit desamma som 1991 har gjort att många upplever att det är svårt att hitta en hälsosam balans mellan arbete och fritid. Företag som erbjuder flexibla arbetstider, möjlighet att arbeta hemifrån och tjänster som underlättar livspusslandet har lättare att attrahera topparbetskraft utan att betala topplöner.
•
Svårigheter för ideella organisationer att samla in pengar. I tider av sviktande medlemssiffror tvingas många ideella organisationer tänka om när det gäller finansieringen. Genom att engagera sig i kampen för att lösa samhällsproblem kan företag genom anställda och kunder bidra till att donera såväl tid, pengar och kapacitet som bidrar till att organisationen kan adressera roten till problemet.