Näringslivets Miljörapport 2011

En rapport om miljöfrågan FRÅN VECKANS AFFÄRER

En del av gröna kapitalistdagen 2011

Näringslivets miljörapport 2011

2 Näringslivets miljörapport 2011

Innehåll Förord 3 Inledning 4 Läget i världen

6

Klimatfrågan är död, länge leve klimatfrågan 8 Råvaror är ändliga

10

Miljöteknik med systemtänkande

11

Konsumtionströtthet förändrar beteeenden

11

Produkter som tjänster och tjänster som ersätter produkter

12

Orsaken till att allt fler drar till skogs 14 Den svenska miljöpolitiken 16 Politisk vilja är förnyelsebar, men resurserna för att nå målen är ändliga

16

Satsningar på infrastruktur slirar på spåren

17

Miljöfrågorna på företagen 18 Om Näringslivets miljörapport 2011

19

Näringslivets miljörapport 2011

3

Förord Var står egentligen miljöfrågan idag? Vilka teman är det som påverkar företagens sätt att agera? Och vad hände med klimatfrågan? Inför den femte upplagan av Gröna Kapitalistdagen har vi på Veckans Affärer valt att försöka sammanfatta miljöns roll i näringslivet idag. Under hösten har vi därför talat med företagsledare, miljöorganisationer, politiker och vanliga kloka personer som bidragit med sina perspektiv.

När man gör innehåll för papper, nätet, radio eller event blir det en mängd material som aldrig används. Orsaken är inte bristande kvalitet utan brist på utrymme i våra kanaler och extramaterialet har historiskt sett därför kommit att samla damm i mappar på arkivskåpen. Att inte fler får tillgång till detta material är naturligtvis också synd.

Sedan i våras publicerar vi därför det viktigaste av detta material i en rapport, komplett med alla källhänvisningar, så att ännu fler kan få tillgång till det arbete vi har gjort. Rapporten är samtidigt en bakgrund till vår egen löpande bevakning på området och flera av insikterna ligger till grund för de val av ämnen och talare vi gjort när vi planerat Gröna Kapitalistdagen 2011.

Vi har kallat den Näringslivets Miljörapport 2011 eftersom den speglar vad näringslivet tycker i en rad centrala frågor kopplade till miljö- och klimatfrågor. Fokus ligger på Sverige men den innehåller även referenser till källor där läsaren kan hitta mer information om det internationella perspektivet.

Rapporten innehåller medvetet inte så mycket när det gäller företagens syn i energifrågan, då detta är ämnet för en annan rapport, Näringslivets Energirapport 2011, som vi publicerade i våras. Tanken är att båda rapporterna ska uppdateras årligen och utgöra ett referensmaterial för de som både vill få en överblick och förstå näringslivets syn lite mera på djupet.

Vi vill betona att det är en journalistisk, snarare än vetenskaplig produkt. Som redaktör är jag dock trygg med att de slutsatser vi drar av de samtal vi haft med olika personer ger en bra bild av hur det svenska näringslivet ser på frågorna idag och är en bra grund för slutsatser om hur företag kan agera i miljöfrågan för att öka lönsamheten och bli mer hållbara.

Stockholm, november 2011 Per Grankvist Redaktör hållbarhet, Veckans Affärer

4 Näringslivets miljörapport 2011

Inledning ”Det är dags att sluta räkna cylindrar. Fokus på fyrcylindriga motorer är det bästa sättet att snabbt minska CO2-utsläpp och bränsleförbrukning utan att kompromissa med kundernas förväntningar på körglädje och prestanda” säger Peter Mertens, chef för forskning och utveckling på Volvo Personvagnar apropå att bolaget aviserat att de tänker sluta tillverka sexcylindriga motorer. Fokus ligger på körglädje och prestanda, inte CO2-utsläpp.

På bara några år har miljöfrågan gått från att handla om klimatförändringarna (symptomen) till hur vi kan ställa om och sluta använda icke förnyelsebara råvaror (orsaken) till förmån för förnyelsebara, återvinningsbara råvaror (lösningen). Den enorma hypen kring klimatet hösten 2009 följdes av de misslyckade förhandlingarna i Köpenhamn och luften gick ur klimatfrågan så till den milda grad att frågan är det närmaste död två år senare, trots att situationen är mer akut än någonsin.

Räddningen för miljön kan vara lågkonjunkturen.

Företag har inte längre utrymme för aktiviteter som inte går att räkna hem på kort sikt, ett faktum som satte stopp för aktiviteter som mest gjorts i syfte att positionera varumärken som klimatsmarta. Nu måste företagen vara gatsmarta istället och med stigande råvarupriser ökar intresset för att använda råvaror och resurser på ett så smart sätt som möjligt.

När Volvo deklarerar att de ska gå över till en ny plattform som ska vara gemensam för alla framtida modeller är det tanken om att använda råvaror och resurser på ett så smart sätt som möjligt som ligger bakom. Stål ersätts med aluminium som både är lättare och lätt att återvinna. Samtidigt sjunker vikten med mellan 100 och 150 kilo per bil, vilket direkt kan översättas i lägre energiförbrukning.

Bilarna är förberedda för att elektrifieras i takt med att priset på råolja och därmed bensin ökar.

Drivkraften för alternativa bränslen är inte klimatet, utan kostnaderna.

Målet med den nya motorstrategin är enligt Mertens att ta fram fyrcylindriga motorer med högre prestanda än dagens sexcylindriga motorer och lägre bränsleförbrukning än Volvos nuvarande fyror.

Drivkraften är inte klimatkaos, utan körglädje.

Frågan om energiförsörjning är utan tvekan en av de största frågorna som näringslivet står inför.

Företagsledare brottas dels med övergången till miljövänligare energislag, dels med hur man ska kunna

lösa det ökade energibehov många förutspår att näringslivet kommer att ha de kommande åren och dels med hur man ska kunna försäkra sig mot ökade energikostnader. (Se Näringslivets Energirapport 2011 för en djupgående genomgång.) Lösningen är att förändra synen på råvaror och sättet vi använder våra resurser.

För att kunna göra det måste vi förstå bakgrunden.

I den här rapporten beskriver vi miljörörelsens utveckling från 1960-talets början, berättar om de viktigaste trenderna i omvärlden just nu, tecknar en bild av den svenska miljöpolitikens tillkortakommanden de senaste tre decennierna och orsakerna till det, samt förklarar varför alla just nu verkar prata om skogen.

I en artikel pekar den brittiska tankesmedjan Forum för the Future ut flera övergripande trender som påverkar samhället just nu. Två av dem handlar om smart tillväxt och smart användande.1 Smart tillväxt innebär att tillväxt kan åstadkommas utan att påverka miljön negativt och att företagens miljöpåverkan minskar, snarare än ökar, över tid.

Genom att bryta sambandet mellan tillväxt och miljöpåverkan kan också mer ekonomiskt värde levereras per enhet konsumerad råvara. Ett exempel är elbilar som laddas av solenergi men vars batterier också kan användas för att lagra energi för att balansera tillgång och efterfrågan i näten. Ett annat sätt är det ökade intresset för ekoturism som gjort det möjligt för ett trädhotell i Norrbotten att få internationell uppmärksamhet och ta bra betalt.

Smart användande handlar om produkter som har så liten miljöpåverkan som möjligt under hela sin livstid att det blir ett nollsummespel. Valet av material baseras på att det går att återvinna och det som är skräp i slutet av en produktcykel är råvaran i början av en annan. Det handlar om företag som börjar samla in använda flaskor, toners och kläder för att sälja eller för att använda i nya produkter.

Smart användande uppmuntrar en övergång från ett produkt- till ett tjänstesamhälle där det är klokare och billigare att hyra arbetskläder än att köpa dem.

Och så småningom leder det till en insikt om att vi inte behöver äga något för att kunna använda det, något som just nu driver den snabba tillväxten bland bilpooler.

Beteendeförändringar av det här slaget skapas inte över en natt. Men för företag kan deras överlevnad hänga på om de lyckas ställa om verksamheten till

1 Forum for the Future ”Shopping for tomorrow”. http://bit.ly/vncJXu

Näringslivets miljörapport 2011

2 World Economic Forum: Redefining the Future of Growth: The New Sustainability Champions http://bit.ly/w1McUn

ett smartare resursanvändande och dra nytta av förändrade konsumentbeteenden.

Idag är inte frågan varför eller när utan hur utmaningarna ska antas. Vetenskaper blir tvärvetenskaper och branscher löses upp i allt fler segment, vilket leder till smarta och innovativa samarbeten över gränser som numera är historia. Det talas mindre om branscher och mer om funktionella lösningar. Organisationer blir hybrider och det resulterar i mer projektarbete istället för gamla vanor och konkreta titlar. Det öppnar upp för mer effektiva projekt men sätter samtidigt också press för att prioritera rätt beslut.

Det saknas inte föregångare. Tidigare i år presenterade World Economic Forum och Boston Consulting Group (BCG) sexton bolag man kallar ”The New Sustainability Champions” och som alla imponerar genom att skapa lysande tillväxtsiffror med verksamhet i förhållanden där resurserna är begränsade och befolkningen ofta är ansträngd. Gemensamt för dem är att de proaktivt gjort begränsningar till

5

möjligheter, att de gjort hållbarhet till en del av sina företagskulturer och att de aktivt arbetar för att skapa bra förutsättningar för sin verksamhet.2 Och det är just så miljöfrågan förändrats – från att handla om att minska risker till att göra det mesta möjliga med de få resurser man har genom en affärsmodell som håller länge. Eller som Peter Mertens på Volvo konstaterade – det handlar om att ta sin framtid i egna händer.

6 Näringslivets miljörapport 2011

Läget i världen Vi blir allt fler som tillsammans konsumerar allt mer resurser. Måndagen den 31:a oktober 2011 passerade vi sju miljarder människor på jorden. En dryg månad tidigare, tisdagen den 27 september inträffade Overshoot day3 – den dag då vi konsumerat det jorden har förmåga att ge oss under ett år. Det innebär att vi överskridit produktionen av jordens ekologiska resurser och tjänster tre månader innan året är slut.

Och samtidigt blir vi alltså allt fler som ska dela på det vi har.

Hösten 2012 firar miljörörelsen femtioårsjubileum.

I alla fall om man räknar publiceringen av Rachel Carsons bokTyst vår som startskottet för den globala miljörörelsen. Under 1960-talets början hade de negativa effekterna av industrialiseringen börjat uppmärksammas runt om i världen. Carsons bok fick mycket uppmärksamhet när den släpptes 1962 eftersom den visade vilka skadliga effekter det ovarsamma hanterandet av växtgifter i jordbruket fick på ekosystemen. Boken satte igång en miljö-debatt i bland annat USA, Storbritannien, Kanada, Nederländerna, Västtyskland och Sverige.

Flera spektakulära olyckor bidrog också till den ökade medvetenheten, som när tankfartyget Torrey Canyon gick på grund i engelska kanalen i mars 1967 och orsakade svåra föroreningar längs 20 mil av den engelska sydkusten och ytterligare 8 mil av den franska atlantkusten. Över 15 000 fåglar dog och i efterhand visade det sig att de kemikalier som användes för att sanera stränderna orsakade nästan lika mycket skada som oljan. Lägg sedan till massförgiftningen orsakade av kvicksilver och PCButsläpp i Japan, massdöden av fiskar i floden Rhen och att föroreningar som flöt på ytan av den kraftigt förgiftade floden Cuyahog i Ohio fattade eld vid flera tillfällen. Det är lätt att förstå att grogrunden var den rätta för miljöorganisationer över hela världen och många av de organisationer som idag medverkar i Köpenhamn grundades vid den här tiden.

Under 1967 upprättades en lista med tänkbara ämnen för kommande konferenser i FN:s regi. Högst upp på denna lista fanns förslaget om ”en konferens för ickemilitär spridning av kärnvapen” vilket ansågs vara en täckmantel för att amerikanerna skulle få ännu ett forum för att sälja sin egen kärnkraftsteknologi till resten av världen. Vid den här tiden var Sverker Åström, en av Sveriges främsta diplomater genom tiderna, stationerad vid FN och han föreslog att man istället skulle ordna en konferens om miljöeffekterna.

Eftersom Sverige både var neutralt och åtnjöt stort förtroende i FN-sammanhang var Sverige en ideal aktör att lägga förslaget och Åström, med sin långa diplomatiska karriär, var dessutom en perfekt man för uppdraget. Då Åström hade det svenska utrikesdepartementets och regeringens fulla förtroende att sy ihop ett förslag kunde han i princip på egen hand utforma det utan att vara i behov av instruktioner från Stockholm.4 FN:s dåvarande generalsekreterare U Thant tyckte det svenska förslaget lät klokt och i brist på egna rådgivare blev det Åström som fick skriva utkastet till resolution för en miljökonferens.

I sitt arbete försökte Sverker Åström balansera det visionära mot det realistiska. Han pekade bland annat på att tidpunkten var rätt, att ämnet skulle kunna vara ett sätt för FN att minska den spända atmosfär som rådde i FN till följd av kalla kriget och inte minst på att det fanns ett skriande behov av upplysning på miljöfronten för världens politiker.

I december 1968 antogs resolution 2938 i generalförsamlingen. Man hade beslutat att ordna en konferens som skulle handla om hur mänskliga aktiviteter påverkade både miljön och människans hälsa.

Ibland tar utvecklingen en ny riktning bara för att rätt person råkar befinna sig på rätt plats i rätt tid, med rätt förutsättningar. Och det var nog det som hände i FN-skrapan i New York i slutet av 1960-talet när Åström tog de första stegen mot den debatt om klimatet vi har idag. I den resolutionen Åström skrev nämndes bland annat klimatförändringarna för första gången vid namn i ett dokument från FNorgan. Även om växthusgasernas effekt på planeten inte var ett separat ämne på Stockholmskonferensen några år senare berördes det på olika sätt. Indira Gandhi pratade exempelvis om vikten av att människan åter måste lära sig att man bara kan ta så mycket från jorden och ur atmosfären som man sedan återför. Trettionio år senare är det fortfarande huvudämnet på klimattoppmötet COP17 i Durban i Sydafrika.

I de historiska återblickar av hur miljöfrågan diskuteras historiskt inför mötet i Durban pratar man ofta om betydelsen av konferenserna i Rio de Janeiro 1992 och Johannesburg 2002, tjugo respektive trettio år efter Stockholmskonferensen som i sin tur var avgörande för att de två skulle komma till stånd. Sverker Åström tog de första stegen genom sin idé att ordna miljökonferens och var inbjuden som hedersgäst till Rio som en markering av den betydelse han haft för utvecklingen. Åströms stora

3 WWF ”Nu lever vi över jordens tillgångar” 27/9 2011 http://bit.ly/onux53

4 CSR i Praktiken ”Te med toppdiplomaten som tog första steget mot Köpenhamn.”

7/12 2009 http://bit.ly/uedFMC

Näringslivets miljörapport 2011

5 RIO020 United Nations Conference on Sustainable Development http://bit.ly/edUdyi

6 The Economist ”Beating a retreat” 24/9 2011 http://econ.st/mYuzRI

7 DN

”Marknära ozon dödar fler i Europa” 27/9 2011 http://bit.ly/v9Vu73

roll blir också tydlig när man läser den intressanta boken From Stockholm to Johannesburg and beyond – the evolution of the international system for sustainable development governance and its implications av Lars-Göran Engfeldt, som beskriver det politiska spelet om hållbarhetsfrågorna från mitten av 1960talet och framåt.

Under 2012 är det dags för en ny konferens om hållbar utveckling som precis som för tjugo år sedan äger rum i Rio de Janeiro i början av juni.5 Med sju miljarder människor på en jord vars årliga resurser tar slut redan i september är det uppenbart att vi står inför en ordentlig omställning.

Frågan är vem som ska betala för det ansvar som krävs för omställningen av vårt samhälle? Sedan knappt fem år har miljöfrågan dominerats av frågan om hur man ska begränsa utsläppen av växthusgaser. FNs klimatpanel IPCC som bildades 1988 är idag inne på sin femte rapport. I rapporterna kan man läsa om hur växthuseffekten bidrar till att öka medeltemperaturen på jorden och hur den främsta orsaken är människans hunger efter billig fossil energi.

Men det var inte förrän dokumentärfilmen An Inconvenient Truth gick upp på de amerikanska biograferna i maj 2006 som en bredare allmänhet började förstå vad som pågick och orsakerna till det. Drygt fem månader senare publicerades den uppmärksammade Sternrapporten där författaren Nicholas Stern förklarade hur mycket mindre den globala uppvärmningen skulle kosta om vi agerar i tid.

7

Konsumenternas ökade intresse fick också många företag att agera och inför klimattoppmötet COP15 i Köpenhamn 2009 präglades såväl samhällsdebatten som företagens reklam om klimatet och hur medborgare/konsumenter kunde ta sitt ansvar genom att spara energi och köpa klimatsmart.

IPCC har fastställt att vi måste halvera koldioxidutsläppen fram till 2050 för att minska risken för allvarliga konsekvenser. Vid sekelskiftet ska siffran vara nära noll. Trots detta har förhandlingar mellan länder präglats av kortsiktiga låsningar om hur övergången till ickefossil energi ska finansieras. Mindre utvecklade länder menar att de rika länderna ska gå först och visa vägen, då förbränningen av växthusgaser är en avgörande anledning till den gigantiska ekonomiska utveckling som industrialiseringen har medfört. Å andra sidan har utvecklingen bidragit till skalfördelar som medför att kostnader för tekniska lösningar har sjunkit.

Flera av de förändringar experterna varnade för är idag en del av vår vardag. På vissa håll i världen kan man tydligt se hur klimatförändringar börjat sätta sina spår. Fler tropiska stormar, mer långvarig torka och istäcket i Arktis som tidigare i år nådde ett nytt bottenrekord.6 Samma förändringar gör också att man räknar med att allt fler européer kommer att dö i sjukdomar utlösta av stigande halter marknära ozon under de närmaste 50 åren. Slutsatsen dras i en svenskledd europeisk studie.7

8 Näringslivets miljörapport 2011

Klimatfrågan är död, länge leve klimatfrågan Frågan om klimatförändringarna dominerade samhällsdebatten i såväl Sverige som världen under det år som föregick klimattoppmötet COP15 i Köpenhamn. Företag i alla storlekar och branscher började kommunicera sina åtgärder för att minska sin klimatpåverkan i ett försök att kapitalisera på frågan, inte sällan genom utsläppskompensering. Politiker försökte övertrumfa varandra i att måla upp visioner om ett hållbarare samhälle. De berättade hur mycket de såg fram emot att samarbeta med politiker från andra länder för att skapa en internationell överenskommelse i denna för mänskligheten så viktiga fråga.

Skillnaden mellan visioner och hallucinationer är dock viljan att agera för att visionen ska bli verklighet. När toppmötet i Köpenhamn misslyckades med att nå en överenskommelse om begränsning av växthusgaser var det som att luften gick ur hela klimatfrågan. Allt prat om lösningar av klimatfrågan, oavsett om de kom från företag eller politiker, bemöttes nu med stor skepsis och misstankar om populism. Med viss rätta.

Dessutom var många helt enkelt trötta på att prata om klimatet. Som en ekonom på ett pensionsbolag uttrycker saken ”På bara något år gick klimatfrågan från att vara okänd till att bli känd till att bli trendig.

Som alla trender blev klimatfrågan otrendig när för många pratade om den.” Likt ett par foppa-tofflor upplevde klimatfrågan sin tid i rampljuset innan media och världen övergick till att tala om något annat, alldeles oavsett om frågan fortfarande hade relevans eller inte.

Jämför man det antal tidningsartiklar som skrevs om frågan inför klimattoppmötet i Köpenhamn med de som skrevs inför mötet i Cancún 2010 eller de som skrivs inför mötet i Durban i år är de väsentligt mycket färre nu. De senaste mätningarna visar att koncentrationen av växthusgaser i atmosfären är alarmerande och att de är högre än de mörkaste scenarior som utmålades av experter för bara fyra år sedan.8 Sett mot bakgrund av det faktum att klimatfrågan alltså är mer akut nu än för två år sedan blir det än mer uppenbart hur överexponerad klimatfrågan varit.

Det är mot denna bakgrund som klimatfrågans död i näringslivet ska ses. Företagens ovilja att lyfta fram vad de gör för klimatet har flera orsaker. En förklaring är att det inte längre är trendigt. Efter Köpenhamn yttrade flera bolag vi talade med mellan skål och vägg att ”om vi inte kan få konkurrensför-

delar av att tala om hur våra produkter bidrar till minskad klimatpåverkan, varför ska vi då hålla på med klimatarbete?” En annan förklaring är rädslan för att anklagas för utanpåverk, för att försöka kapitalisera på en viktig fråga utan att förändra sin verksamhet i grunden för att bli mer klimatsmart.

En positiv bieffekt av lågkonjunkturen är i dessa sammanhang att företag tvingats skära bort sådant som inte är affärskritiskt. Klimatinitiativ och hållbarhetsarbete som främst initierats för att få företag att se bra ut men som saknar djupare koppling till affären läggs därför ner. Samtidigt upplever de företag som upptäckt att hållbarhetens heliga graal är resurseffektivisering och att miljöarbetet kan hjälpa dem behålla eller öka sin konkurrenskraft även i tuffare tider. Genom att använda mindre råmaterial, återanvända eller utnyttja de resurser man har i högre grad ökar lönsamheten. Genom att övergå till förnyelsebar energi samtidigt som man energieffektiviserar kan man både finansiera det ofta högre priset och samtidigt öka marginalerna.

Istället för att behandla symptomen – utsläpp av växthusgaser – genom kompensering har frågan landat på en nivå där orsakerna kan adresseras – effektivisering av resursanvändning – vilket inte sällan samtidigt leder till att hela verksamheten blir mer hållbar. Ett talande exempel är den amerikanska försvarsmakten som arbetar målmedvetet för att övergå till förnyelsebara energislag. Drivkraften är inte klimatfrågan, utan kostnadskontroll och säkerhet. ”Att vara beroende av fossila bränslen är allt för riskabelt för oss som militär organisation” som en högt uppsatt militär uttrycker saken.9 I undersökning efter undersökning vittnar företagare om att klimatfrågan är viktig, helt enkelt för att den är viktig för samhället och mänskligheten i stort.

Men när man för några år sedan i första hand lyfte fram vilka positiva klimateffekter olika investeringar fått lyfter man idag först fram de ekonomiska effekter det får i termer av effektivare resursanvändning. All ära till de som vill vara snälla mot planeten, men det är de som tänker på plånboken som styr planeten.

För mer information om hur svenska företag ser på energifrågan och hur de agerar för att stärka sin konkurrenskraft, se Veckans Affärers rapport Näringslivets Energirapport 2011.

8 Los Angeles Times ”Biggest ever jump in global warming gases” 4/11 2011 http://lat.ms/vcLAIl

9 Business Week ”Send in the marine to support biofuels”.

By Alex Morales and Louise Downing 27/10 2011 http://buswk.co/tmlKRx

Näringslivets miljörapport 2011

10 ABB pressmeddelande 4/11 2011 http://bit.ly/rF1z3J

Dessutom är det så att den snabbaste vägen till att minska utsläppen av växthusgaser är att i första hand minska energiförbrukningen (och kostnaderna) och därefter ersätta fossila bränslen med förnyelsebara bränslen. Ett bevis för att företagens fokus i miljöfrågan flyttats från klimatet till att handla om energianvändning är AstraZenecas arbete. Hade klimatfrågan varit prioriterad framför andra åtgärder hade man inte behövt ägnat sig åt att optimera sin användning av fjärrvärme eller fjärrkyla, som ju inte är fossila bränslen. Att omvärlden numera efterfrågar energieffektiva, snarare än klimatsmarta, lösningar är tydligt när ABB i början av november nyligen meddelade att man räknar med att växa snabbare än konkurrenterna de kommande tre åren, bland annat på grund av det faktum att man har en produktportfölj som är energieffektiv.10

9

co2-utsläpp som kunde kopplas till verksamheten hade kompenserats genom köp av utsläppsrätter utan att verksamheten i sig förändrades bland annat Veckans Affärer, som en slags självpåtagen skatt.

De företag som talar om klimatneutralitet idag arbetar i första hand med att förändra sina rutiner och sin verksamhet i rätt riktning och ser kompenseringen som en sista utväg för att nå sin neutralitet inom områden där man av olika skäl inte kan nå förbättringar.

Oavsett om det i det enskilda fallet är en ökad medvetenhet hos företagen eller att de helt enkelt är pressade av lågkonjunkturen, ökar intresset för nya lösningar vilket skapar möjligheter för andra företag som erbjuder produkter och tjänster som kräver mindre råvaror.

Förändringen märks också hos de företag som talar om att de är klimatneutrala. För några år sedan fanns många exempel på företag och produkter där alla de

Den amerikanska försvarsmakten har ambitiösa mål att minska sitt beroende av fossila bränslen och hitta nya råvaror för energiproduktion med målet att minska de 14.5 miljarder dollar man varje år spenderar på bränsle.

Marinens mål är att minska användningen av olja, gas och kol med 50 procent till 2020 medan arméns mål är att 25% av energin ska komma förnyelsebara bränslen 2025.

10 Näringslivets miljörapport 2011

Råvaror är ändliga I årtionden har vi betraktat råvaror som en outsinlig resurs, men inte längre. I takt med att många fått det bättre i Kina och Indien har den inhemska konsumtionstakten ökat och med den ökat behov av råvaror för både mat och bränsle. För att uppfylla löftet om att fortsätta höja levnadsstandarden för alla i Kina har landet börjat agera för att försäkra sig om att man har fortsatt tillgång till de råvaror som behövs för att fortsätta vara världens verkstad.

Det finns tecken som tyder på att en del av prisökningarna är resultatet av spekulation i vissa råvaror som exempelvis silver.11 Men i huvudsak har priserna för många råvaror stigit under de senaste åren på grund av ökad efterfrågan. Det har medfört ett ökat intresse av att utvinna och återvinna råvaror ur sådant som tidigare inte var lönsamt, från olja ur oljesand till guld ur elektronikskrot. En svensk vinnare på denna utveckling är Boliden som på några år skaffat sig en position som världsledande och som återvinner koppar, guld, silver, bly och zink ur skrot och metallavfall.

Detta får två effekter. Dels tittar företag på hur man kan minska behovet av råmaterial och dels försöker företag i högre utsträckning välja återvunna material. Med sin nya sneaker newSky har New Balance dels arbetat för att eliminera allt material som inte är nödvändigt för att göra skon både lättare och mera hållbar. När man sedan valde material föll valet på ett tyg som tillverkas av återvunna PET-flaskor.12 I mitten av 00-talet gick Saltå Kvarn över från att

elda sina bakugnar med olja till att elda de havreskal som blir över efter produktionen av havregryn.13 Även insikten om den ökade befolkningen på jorden kommer att ställa nya krav på att vi använder odlingsbar mark på ett klokt sätt och driver företag att hitta nya material. H&M är ett av flera företag som börjat använda Tencel i sina kläder, ett material som liknar viskos och som kan utvinnas av träfiber.

Detta kan på sikt leda till att jordbruksland som idag används för bomullsodling kan frigöras för att odla livsmedel.

Insikten om att råvaror är ändliga påverkar företag i långt större utsträckning än många andra frågor.

Eller som Nikes VD Mark Parker konstaterade under ett toppmöte i Davos: ”Vi lever i en värld där resurserna är begränsade och måste därför utforska helt nya affärsmodeller. Det handlar inte om retorik, utan om att agera.”

Givet de utmaningar vi står inför med lågkonjunktur, ökad kamp om jordens resurser, och ökad befolkning är möjligheterna stora för företag som lyckas att presentera gångbara lösningar.

All teknik som är mindre skadlig för miljön än tillgängliga alternativ definieras som miljöteknik enligt EU vilket innebär att miljöteknik inte nödvändigtvis behöver vara den senaste tekniken. Den kan lika väl utgöras av teknik som vi i Sverige tar som självklar, exempelvis att rena vatten eller sortera sopor.

11 New York Times ”A conspiracy with a silver lining” av William Cohan 2/3 2011 http://nyti.ms/eNyc0p

12 New Balance ”An innovative approache to shoe design” http://bit.ly/qzRJpN

13 CSR i Praktiken ”Havreskal ersätter olja” 21/11 2006 http://bit.ly/uRlFcs

Näringslivets miljörapport 2011

11

Miljöteknik med systemtänkande 14 Naturvårdsverket – Miljöteknik http://bit.ly/tKEYPl

15 Regeringen: Strategi för utveckling och export av miljöteknik 2011-2014 1/9 2011 http://bit.ly/urcyim

16 The Economist ”Clouds in a jar ” 27/8 2011 http://econ.st/p2udwR

17 Sweco ”Uthålligt samhälle” http://bit.ly/u3vcfA

18 IVA

”Ny metod kan producera bioetanol energisnålt” http://bit.ly/veUxGc

19 The Guardian ”Heinz Ketchup is going green with Coca-Cola”. http://bit.ly/uYdkiZ

20 TED: Mike Biddle – We Can Recycle Plastic http://bit.ly/p7Nnbp

Med en lång ingenjörstradition och en offentlig sektor som satsat på miljö och hälsa, har Sverige skaffat sig en framstående position på miljöteknikområdet och idag arbetar cirka 90 000 svenskar i en sektor som omsätter ungefär 240 miljarder kronor, enligt en beräkning från Naturvårdsverket.14 För att få fler svenska miljöteknikföretag att börja exportera respektive att öka sin export presenterade dåvarande näringsminister Maud Olofsson regeringens strategi i början av september 2011 vilket är kopplat till 400 miljoner under en treårsperiod att använda som stimulans.15 Även inom miljöteknik har intresset för olika typer av klimatlösningar dämpats, till förmån för resurseffektiva innovationer. Vattenfall talar numera inte lika mycket om sina försök att fånga in co2 i sina kolkraftverk och lagra det under jorden (så kallad Carbon Capture and Storage-teknik) utan talar hellre om hur de kan hjälpa sina kunder spara energi eller om deras satsningar på förnyelsebar energi.

De vetenskapsmän som för några år sedan presenterade lösningar som gick ut på att påverka jordens naturliga cykler för att motverka växthuseffekten (så kallat geoingenjörskap) har fått se entusiasmen för deras teknik kylas av. Faran med att försöka manipulera system utan att till fullo förstå dem och än mindre kunna förutse konsekvenserna, är uppenbara.16 Och det är just inom systemtänkandet som Sverige har en konkurrensfördel. Vår praktiska erfarenhet imponerar på utländska besökare som besöker Växjö eller stadsdelen Hammarby Sjöstad i Stockholm. Teknikkonsultföretaget Sweco har vunnit flera upphandlingar i Kina där det handlar om att planera för hållbara städer, senast i Dongtuo där man fått uppdraget att rita en ny stad, Tianjin Hangu, för mellan 100 000 och 150 000 invånare.17 En intressant utveckling är också hur utvecklingsländer inte längre följer samma utvecklingstrappa som europeiska länder haft på miljöområdet. För något år sedan förbjöd Shanghai mopeder som gick på bensin till förmån för elmopeder och i ett steg gick många från cykel till elmoped och passerade därmed bland annat Sverige i utvecklingen. I ett försök att komma tillrätta med den dåliga luftkvaliteten uppgraderade Peking sina bussar för några år sedan. I ett slag gick man därmed från att ha bussar som puffade kolsvart rök till en av världens största flottor med över 3 800 gasdrivna bussar.

Bristen på råvaror ger också upphov till många nya innovationer i takt med att fler företag agerar i enlighet med principen reduce, reuse, recyle när det gäller teknik för att processa råvaror.

Forskare vid Ingenjörshögskolan i Århus i Danmark har utvecklat en ny typ av jästcell som gör det möjligt att tillverka etanol av jordbruksavfall som är betydligt mindre energikrävande än gällande metoder.18 Metoden har stor potential men kräver naturligtvis att det finns avfall att utgå ifrån. Vår långa erfarenhet av skapa och driva system för insamling och sortering av sopor kan här ge svenska företag en fördel på internationella marknaden.

Det ökade priset på råolja har gjort att plastindustrin letat efter alternativa råvaror. Med sin PlantBottle har Coca-Cola introducerat en flaska som delvis är gjord av återvunnen plast och dels av en PET-plast som är gjort på växtmaterial snarare än olja utan att förlora i produktegenskaper. Flaskan används redan idag men genom att licensiera tekniken till andra företag, som exempelvis Heinz, hoppas Coca-Cola att få draghjälp för att få upp volymerna och därmed sänka kostnaderna.19 Med så stora spelare på jakt efter återvunna material skapas efterfrågan på nya återvinningstekniker.

Använt material är inte längre avfall, utan en ny resurs som är redo att återanvändas vilket gör att den också får ett pris. Trots att plast är så vanligt har det varit svårt att återvinna på grund av de många olika typer av plast som finns på marknaden och idag återvinns bara drygt 10 procent av den plast som produceras i världen.

MBA Polymers tillhör de bolag som introducerat ny teknik för att öka återvinningsgraden. Forskningsavdelningen i Richmond, Kalifornien har utvecklat en process för att återvinna plast som bara kräver en femtedel av den energi som går åt för att skapa plast av råolja. Det är därför inte så konstigt att man fått mängder av priser eller att bolagets grundare Mike Biddle blivit inbjuden att tala på TED.20 Idag arbetar man med multinationella bolag för att hjälpa dem återvinna och använda återvunnen plast.

Konsumtionströtthet förändrar beteenden Att höja levnadsstandard har varit synonymt med att öka köpkraften och konsumera mer saker. Även om många är allt mer obekväma med att köpa nya saker hela tiden är det svårt att veta hur man ska bete sig annorlunda. Som Lily Allen sjunger i The Fear kan

12 Näringslivets miljörapport 2011

det vara skrämmande att tänka sig hur det skulle se ut om vi inte fyllda våra shoppingkassar med nya saker hela tider.

But it doesn’t matter cause I’m packing plastic.

And that’s what makes my life so fucking fantastic.

I am a weapon of massive consumtion.

It’s not my fault, it’s how I’m programmed to function.

För många är miljöfrågan bara en av flera parametrar som påverkar våra köpbeslut, tillsammans med pris, kvalitet, utseende och många fler. Utmaningen för företag är oväntat nog att göra det lätt för kunderna att köpa bättre produkter som räcker längre och därmed minska sitt behov av att köpa nya saker. En föregångare på området är Patagonia som sedan några år erbjuder kunderna att lämna in gamla plagg för återvinning men som nu öppet uppmuntrar kunderna att köpa mindre, men köpa med kvalitet.

Samtidigt har det skett ett uppvaknande bland konsumenter. Sedan second handbutiker plötsligt blev hippa och döptes om till vintagebutiker har intresset för att köpa begagnade kläder ökat. Ett företag som kapitalisterat på trenden är Myrorna vilket gav dem en nominering i Veckans Affärers pris Årets Gröna Kapitalist 2010.

Det är möjligt att lågkonjunkturen kan accentuera trenden att det inte är lika inne att köpa nya saker.

Kosmetikjättens Estee Lauders styrelseordförande Leonard Lauder tillhör en av de som hävdar att kvinnor numera hellre går på shoppingtur i sina egna garderober än att köpa mer av samma sort.

Ett tecken på detta är den ökade försäljningen av små lyxartiklar som konsumenter unnar sig oavsett konjunktur men som blir viktigare i svåra tider menar Lauder och pekar på det faktum att försäljningen av nagellack ökat med 65 procent i USA på tre år.21 En sak är klar: allt fler köper begagnat eller finansierar nya köp genom att sälja sådant man redan har, helt enkelt för att det är ett smartare sätt att använda sina resurser. Nästan 7 av 10 svenskar har köpt eller sålt något på Blocket. En vanlig dag finns det över en halv miljoner annonser på Blocket.

Värdet av alla annonser 2010 var 212 miljarder kronor, vilket motsvarar 6,4 procent av Sveriges BNP.22 Det är svårt att underskatta vilken betydelse internet haft när det gäller att förenkla för konsumenter att handla med varor. Frågan är om samma utveckling också kommer ske på tjänsteområdet?

Produkter som tjänster och tjänster som ersätter produkter På nätet finns många sociala marknadsplatser som gör det möjligt att tjäna pengar på de resurser man har; via AirBnB kan man sälja en natt på soffan till en turist och Flexidrive gör det möjligt att hyra ut bilen istället för att låta den stå oanvänd i garaget.

Genom att köpa det man behöver som tjänst just när man behöver det istället för att äga det kan fler människor dela på samma resurser. Svenska Sunfleet, som fick pris av Veckans Affärer som Årets Gröna Kapitalist 2010, växer så snabbt att man nästan inte hinner med att svara på alla förfrågningar från företag som ersätter tjänstefordon med bilpooler eller privatpersoner som gör sig av med bilen.

Genom att sälja produkter som tjänster tvingas företag samtidigt tänka mera långsiktigt. För Berendsen, som hyr ut arbetskläder, entrémattor och sängkläder, är det viktigare att textilierna håller länge än att de är billiga att köpa in. Ett sådant tankesätt gynnar mindre resurskrävande och därmed mera hållbara produkter.

Den mest hållbara konsumtionen är förstås upplevelser, där åtgången av resurser oftast är väldigt liten.

De finns få marknadsplatser som gör det möjligt att enkelt sälja upplevelser mellan privatpersoner på samma sätt som vi kan sälja prylar på Blocket. En av de mest lovande är Gidsy, en tysk startup som gör det möjligt att sälja allt från en rundvisning av en stadsdel till pianolektioner. Man listar vilka upplevelser man vill sälja, deltagare betalar via sajten och Gidsy tar 10 procent i kommission. Man startade nyligen i Berlin och lanserar snart i New York.

Ishotellet i Jukkasjärvi är ett välkänt exempel på hur ett företag kan skapa en hållbar affärsmodell genom att prissätta en unik upplevelse och attrahera intresse från hela världen. Två nya exempel på samma fenomen är skogsermitaget Urnatur som attraherar turister som vill uppleva tystnaden och stillhet i poetiska skogsstugor utanför Ödeshög, och Trädhotellet i Harads. Det nybyggda hotellet där rummen utgörs av arkitektritade kojor som hängts upp i träd långt ute i den norrbottniska skogen har på lite mer än ett år fått uppmärksamhet i media över hela världen. För denna bedrift tilldelades man Stora Turismpriset 2011. Det intressanta med både Urnatur och Trädhotellet är att man lyckats prissätta något vi svenskar ofta tar för givet – att uppleva skogen – det som både genomsyrar besöken och gör det möjligt att ta premiumpriser.

21 TIME ”What lipstick tells us about the economy” 14/9 2011 http://ti.me/td9aRa

22 Blocket.se ”Om Blocket”. http://bit.ly/t50gFF

Näringslivets miljörapport 2011

13

Orsaken till att allt fler drar till skogs 23 Skogsindustrierna: Ekonomistatistik http://bit.ly/uq8ez6

24 Skogsstyrelsen: Fakta om utrikeshandel http://bit.ly/vtgsfJ

25 Regeringen ”Skogsriket, med värden för världen”. http://bit.ly/tcwskQ

26 Rapport:

Hugga eller Skydda http://bit.ly/w1E8N5

27 Skogsstyrelsen folder Sustainable Forest Management http://www.skogsstyrelsen.se/ Global/myndigheten/Projekt/ Internationella skogs%C3%A5ret/ eufaktablad_klar %282%29.pdf

Det är inte bara de som söker efter autentiska upplevelser som hamnar i skogen. Klimatexperter som föreslår snabba lösningar för att absorbera växthusgaser i atmosfären, inköpare som letar efter nya material, företag som letar efter nya energilösningar – alla dras de till skogen. Det här är inte bara ett svenskt fenomen. Över hela världen rikas blickar mot de komplicerade ekosystem som är skogen.

Skogarna täcker nästan en tredjedel av jordens yta.

Det är hem för 300 miljoner människor och två tredjedelar av alla kända landlevande djur och många av de utrotningshotade arterna. Med sina stora artrikedomar är skogarna planetens valutareserv. Över 1,6 miljarder är direkt beroende av skogen för sin försörjning men alla sju miljarder är beroende av skogen för sin överlevnad. Skogarna binder stora mängder koldioxid och ju äldre träden är, ju mer binder de. Växande skogar dämpar därför effekterna av att vi släpper ut så mycket växthusgaser i atmosfären. Att ersätta andra material med material som är gjorda av träråvara kan därför bidra till att minska vår klimatpåverkan.

Inom meteorologi och miljövetenskap är sänka en process som för bort ett ämne ur atmosfären eller någon annan reservoar. Exempel: träd är en sänka för koldioxid i atmosfären, nederbörd en sänka för vatten. Motsatsen kallas källa.

(Nationalencyklopedin)

Men även allt det vi inte vet om skogarnas uppbyggnad, om de arter man kan finnas där och hur deras ekosystem fungerar intresserar oss. Vetenskapsmän som vill inspireras av naturens sätt att lösa problem (så kallad biomimik) studerar allt från hur enskilda växter och djur agerar, till hur trädens fysiska uppbyggnad också kan studeras som en serie fraktaler.

I utvecklandet av nya läkemedel undersöks regnskogarna i ett försök att kunna ersätta de konstgjorda substanser som idag är vanliga i våra piller.

Ett tecken på att världen i allt högre grad ser skogarnas potential är att FN i början av året utsåg 2011 till Skogens år.

Skogen är viktig för Sverige och svenskarna, inte bara kulturellt men också ekonomiskt. Exporten av skogs- och skogsindustriprodukter är värd 128 miljarder kronor, eller 11 procent av vår totala export.23

Det gör oss till världens tredje största exportör av sågade trävaror och världens fjärde största exportör av papper och pappersmassa. Efter Tyskland och Finland är vår skogsindustri Europas tredje största och pappersbruk i Tyskland, Storbritannien och Frankrike är beroende av leveranser från Sverige.24 I augusti presenterade landsbygdsministern Eskil Erlandsson en ny handlingsplan för skogen, kallad Skogsriket. Den bygger på en vision om att ta vara på alla de värden som skogen ger oss, utöver produktion av massaved, och slår fast skogens betydelse för landet. Det är i sak inget nytt. Samma mål uttalades första gången på 1970-talet där man började tala om skogens kulturvärden. Det som är nytt förutom förpackningen är att man betonar att upplevelsen i skogen är lika viktigt som produktionen av virke. ”Lika viktig som skogsindustrin är för tillväxt och arbetsskapande, lika viktigt är det att skogen ska fungera som en plats där både turister och invånare kan njuta av dess prakt.”25 Mer än 60 procent av Sverige är täckt med skog, en siffra som har ökat under de senare åren. Även om skogarna i Skandinavien bara uppgår till 6 procent av världens skogar har de förmågan att ta upp nästan dubbelt så mycket koldioxid som tropiska skogar, vilket gör dem viktiga. Orsaken är bland annat det lite kallare klimatet hos oss.

Men klimateffekterna märks redan i den svenska naturen. Att fjällbjörkarna växer allt högre upp på fjällen är bara ett av flera tidiga tecken. Den varmare temperaturen orsakar förändringar i ekosystem och vegetation eftersom klimatzonerna flyttar norrut. Vid en global uppvärmning på två grader kan gränserna mellan zonerna flyttas så mycket som 500 kilometer!26 Den ökade temperaturen och ökad nederbörd gör att skogen redan ny växer snabbare än tidigare vilket innebär ett ekonomiskt uppsving samtidigt som risken för angrepp av skadeinsekter, sjukdomar och skogsbränder ökar.27 Eftersom skogsbruk bedrivits i stor skala i Sverige i hundratals år är det svårt att hitta helt orörda skogar, så kallade gammelskogar. Bara fyra procent av Sveriges yta är skyddade, något bland annat Naturskyddsföreningen tycker är för lite. De menar att 20 procent är en minimigräns för att skydda viktiga arter och biotoper som trivs i äldre skogar.

Utanför reservaten är bara sex procent av den produktiva skogen äldre än 140 år.

14 Näringslivets miljörapport 2011

När den nya skogslagen kom för lite mer än femton år sedan jämställdes produktionsmål med miljömålen vilket innebar att man måste balansera de båda i produktion av massaved. Trots det lever lite drygt en tredjedel av slutavverkningarna inte upp till lagens krav om naturvårdshänsyn enligt en genomgång av Skogsstyrelsen. Och forskare vi talat med menar att Sverige ligger i botten i världen när det gäller att ta naturvårdshänsyn i skogen.

I ett uppmärksammat reportage i tidningen Filter tidigare i år framträdde en bild av hur värdefulla skogar, som borde varit klassade som nyckelbiotoper och därmed skyddade, avverkas.28 Detta är tecken som tyder på att miljö- och produktionsmål i realiteten inte är betraktas som jämställda, menar Jan Terstad, chef för Skogs och naturvårdsavdelningen på Naturskyddsföreningen.

När regnskog eller gammelskog ersätts med monokulturer som sockerrör, energiskog eller tallplanteringar ersätts också en multikultur med en monokultur. De får dock lov att definieras som skog vilket blir missvisande i beräkningarna och inte heller tar hänsyn till det faktum att den biodiversitet som gått förlorad är mycket svår att återskapa.

I Sverige har varierade artrika naturskogar och gamla bondeskogar på detta sätt förvandlats till industriåkrar, trädplantager. Även om de svenska barrskogsplantagerna ökar upptaget av koldioxid hotar de samtidigt mångfalden med sin monokultur, vilket bland annat SLU varnat för.29 Dessutom blir skogarna känsligare mot rötangrepp och hårda vindar, vilket ökar risken för stormskador. Att plantera blandskog är därmed både ett sätt att återskapa ökad biodiversitet som att sprida risken, som en skogsägare uttryckte saken.30 En lösning för att skydda såväl biotoperna i skogen som att öka kolupptaget ur atmosfären skulle vara att låta skogarna bli äldre innan de avverkas. Men frågan är hur intresserade skogsägarna är av det?

Lobbyorganisationen Skogsindustrierna väljer istället att fokusera på att lyfta fram det faktum att skogen skulle kunna få en mer central roll i strategin för att minska växthuseffekten, inte bara på ett politiskt plan men också hos företagen.

Genom att ersätta fossilbaserade produkter med träbaserade, stimulera användningen av trä- och pappersprodukter och ersätta fossila bränslen med biobränsle skulle vi onekligen kunna minska utsläppen av växthusgaser en hel del. Men som alltid är det viktigt att åstadkomma balans.

Eftersom trä binder kol så lagras det även i de produkter som skogsindustrin för med sig. Lätta produkter som toalettpapper och tidningar återförs nästan direkt till kretsloppet. Ett bastant trähus resulterar i en sänka som har förmåga att binda koldioxid under en lång tid, vilket talar för trä som byggnadsmaterial framför exempelvis betong som bidrar till ökade utsläpp. Mindre än en femtedel av virkesuttaget i Sverige blir dock konstruktionsvirke med lång livslängd. Det stora användningsområdet är papper.

Omkring hälften av massaveden blir idag papper eller emballageprodukter. Forskningscentrat PulpLabs vid Chalmers arbetar med att ta fram nya material som utgår från träfibrer för att ersätta material som idag tillverkas av fossila råvaror. Man har bland annat tagit fram ett material, Durable Pulp, som har plastliknande egenskaper vilket därmed minskar miljöpåverkan.

Att stimulera användningen av trä och pappersprodukter är dock inte automatiskt något bra. Som vi konstaterat tidigare bör materialval på ett helt nytt sätt vara en del av ett företags innovations- och hållbarhetsstrategi. Precis som med alla andra råvaror är det därför både ekonomiskt och ekologiskt klokare om vår pappersaptit kan minska. Då frigör vi dessutom råvaror som kan användas för att skapa nya material eller biobränsle.

Skogen är redan idag den största källan till biobränsle i Sverige. Det mesta av det enskilda trädet kan användas; ved, grenverk, avverkningsrester liksom olika biprodukter som uppstår i förädlingen av träråvaran; spån, lut från massatillverkning, eller råtallolja. Det senare är en produkt som kan förädlas till biodiesel. Tidigare i år lanserade Preem en ny diesel, kallad Evolution Diesel, med inblandning av biodiesel från tallolja vilket sänker utsläppen med upp till 16 procent. På sikt är målet att all deras diesel ska innehålla mellan 20 och 25 procent.31 Förutom de nya sätten att ta tillvara maximalt av träden eller att tjäna pengar på skogen som upplevelse är den tredje starka trenden att använda skogen som en plats att ställa vindkraftverk. De flesta skogsbolag som energibolag med självaktning projekterar just nu olika typer av vindkraftparker på blåsiga platser i skogen.

28 Filter “Skriet från vildmarken” Filter nr 22 2011

29 SLU ”Skogens biologiska mångfald behöver större plats” http://bit.ly/sbAL2q

30 Land ”Anpassar skogen efter nya klimatet” 5/11 2011 http://bit.ly/tQ9DYv

31 Preem: Allt om evolution diesel http://bit.ly/vQLBz6

Näringslivets miljörapport 2011

15

Den svenska miljöpolitiken 32 Åsa Moberg ”De gamla överlägsna tonfallen lär dyka upp igen” http://bit.ly/urUEZ1

33 Svensk Energi http://bit.ly/rD4EkS

34 DN: ”Sveriges klimatutsläpp större än regeringen säger”. http://bit.ly/oeXuV3

35 Förslag till budget för 2012 http://bit.ly/rDwrE2

36 Naturskyddsföreningens

kommentar till budgeten http://bit.ly/uGhtHq

När Miljöpartiet i år firat 30 år är det svårt att tänka sig hur förlöjligat och ifrågasatt partiet blev i början av 1980-talet. Miljövänner sågs som ett gäng trädkramande typer i virkade sjalar som aldrig lämnat hippie-eran utan fantiserade om en framtid utan olja eller bensin.32 Idag är Miljöpartiet Sveriges tredje största parti. Samtidigt har Moderaterna, som beskrev Miljöpartiet i överlägsna tonfall i början av 1980-talet, positionerat om sig och hållbar utveckling har en viktig och självklar roll i partiets nya idéprogram.

Efter decennier av en självgod svensk hållning i miljöfrågor på den internationella agendan börjar allt fler ifrågasätta hur långt framme Sverige egentligen befinner sig. Visserligen har Sverige fortfarande en tätposition som förebild i klimatfrågan eftersom vår energiförsörjning till en övervägande del kommer från vattenkraft, kärnkraft och kraftvärme33 och därmed inte avger några växthusgaser. Men även om kärnkraften, som står för närmare hälften av vår energiproduktion, är koldioxidneutral är den inte förnyelsebar och därmed inte hållbar.

I september publicerade några forskare vid Uppsala Universitet en rapport som pekade på att Sveriges utsläpp ökat 20 procent under perioden 1993 till 2005, istället för den 10-procentiga minskning som anges i den officiella statistiken. Orsaken till skillnaden är att forskarna även inkluderar konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp kopplade till bland annat den mat vi äter och de utrikesresor vi gör.

Forskarna drar slutsatsen det ”är dags för regeringen, miljöministern och andra svenska politiker att sluta prata om hur den svenska klimatpåverkan har minskat samtidigt som vi har haft en stadig ekonomisk tillväxt. Visst, vi har gjort bra ifrån oss i vår inhemska industri. Men den klimatpåverkan som det svenska samhället orsakat globalt genom sin konsumtion har inte minskat utan har tvärtom ökat. Detta är otvetydigt.”34 Den svenska miljöpolitiken har de senaste decennierna präglats av stora ideologiska motsättningar, där tillväxt ställts mot hållbarhet och där likhetstecken satts mellan miljövänligt och ökade investeringskostnader. Detta har gällt både i diskussionerna inför infrastruktursatsningar, men också i kontakten och kommunikationen med näringslivet för att få dem att agera på ett resurseffektivare sätt. Det har i sin tur medfört att miljöfrågan blivit en moralfråga även bland många konsumenter, och där det är lätt att känna skuld om man inte ger sitt

nyfödda barn ekologisk barnmat, alldeles oavsett om den tillverkats långt utanför Sveriges gränser.

Politisk vilja är förnyelsebar, men resurserna för att nå målen är ändliga De ideologiska motsättningarna har gjort att miljöpolitiken saknat stora visioner och därför inte heller påverkat den allmänna politiska debatten eller näringspolitiken i någon större utsträckning de senaste decennierna.

Det enda område där det funnits enighet och visioner har varit när det gäller att eliminera farliga substanser i vår vardag och där är Sverige idag en föregångare med lagstiftning som på många områden är strängare än EU, till exempel när det gäller färgämnen i mat. Paradoxalt nog har vår konsensus i denna relativt smala fråga påverkat och drivit företagens miljöarbete i större utsträckning än den breda miljöpolitiken. I sin roll som föregångare har den offentliga sektorn kunnat använda dessa mål som ett sätt att med sin enorma köpkraft sätta krav på sina underleverantörer långt utöver det lagen har krävt.

Miljöministrar har kommit och gått och bevisat att politisk vilja är förnyelsebar, men få har fått den uppmärksamhet och det inflytande som krävts för att påverka utanför det egna departementets budgetramar. Ett exempel är budgetförslaget för 2012 som presenterades av finansminister Anders Borg. I avdelningen för miljö och naturvård35 framgår att budgeten skurits ner med över en miljard, något som betecknades som ansvarslöst av bland andra Naturskyddsföreningens ordförande eftersom miljöbudgeten därmed hamnar under fem miljarder, vilket är en tillbakagång.36 Det här är ett problem som får konsekvenser även utanför landets gränser, menar en miljöchef vi talat med. Om inte Sverige har en skarpare framtoning på EU-nivå i miljöfrågorna ser hon inte att vi kommer kunna ställa krav på snabbt växande länder som Indien och Kina. Det är först genom att kunna peka på vår egen strategi som vi kan dra nytta av det goda anseende Sverige ändå haft internationellt på miljöområdet.

Nya miljöministern Lena ek har av förklarliga skäl inte hunnit göra något avtryck på regeringens miljöpolitik På ett seminarium som arrangerades av bland annat Naturskyddsföreningen i slutet av oktober slog hon

16 Näringslivets miljörapport 2011

fast att ”Sverige ska fortsätta att vara en ledande miljönation i världen. Genom en aktiv och framtidsinriktad miljöpolitik som hittar lösningar på både internationella och lokala miljöproblem ska Sverige bli det land där det är enklast, billigast och roligast att vara miljövänlig.”

Där hennes företrädare på posten haft en utgångspunkt som präglats av ideologiska och moraliska ställningstaganden (”vi måste rädda planeten även om det kostar pengar”) verkar Ek vara mer av en realpolitiker som inser att den största utmaningen är att få människor frivilligt göra val som ökar deras utgifter, men att det är lika viktigt att få dem att vilja tänka nytt. Eller som miljöministern konstaterade i sitt tal ”det handlar om att skapa drivkrafter hos industriföretag, hos småföretagare, hos innovatörer och hos lantbrukare för att - precis som Sverige som nation - visa att tillväxt och jobb inte hämmas av klimatåtgärder. Att genomföra och försöka leda teknikskiften innebär alltid att det blir vinnare och förlorare. […] Jag är helt övertygad om att det både är både nödvändigt och möjligt att skapa konkurrenskraft ur klimatomställningen.”37 Med en sådan inställning har hon chansen att få det inflytande utanför det egna departementet som krävs för att Sverige ska kunna ställa om till ett mer hållbart samhälle.

Satsningar på infrastruktur slirar på spåren Högt på miljöministerns agenda borde ligga att få till en bred satsning på järnvägsnätet i Sverige. Medan såväl Kina, Japan och flera europeiska länder satsar proaktivt på att uppgradera sitt järnvägsnät för att flytta såväl person- som godstrafik från vägarna har Sveriges strategi varit reaktiv eller rentav passiv. En kartläggning från SEKO visar att Sverige är ett av de länder som satsar minst på järnväg inom hela EU.38 I 2012 års budget har regeringen avsatt 5 miljarder kronor till transport, varav 3,6 miljarder avsatts för järnvägen.39 Det innebär att inte ens ramanslaget till järnvägen når upp till 2010 års nivåer.40 Och några planer för utbyggnad finns för tillfället inte i regeringens planer – alla pengar ska gå till att underhålla det underdimensionerade nätet som dessutom är i så dåligt skick att vi de senaste vintrarna fått se stora störningar i trafiken.

De uteblivna satsningarna är obegripliga ur ett hållbarhetsperspektiv men är förmodligen en följd av politikernas ovilja att se miljö ur ett samhälls-

ekonomiskt perspektiv, snarare än ur ett moraliskt perspektiv. För även ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är bristen på handling obegriplig.

Kostnaderna för inställda och försenade tåg kostar samhället mycket pengar. Enligt SEKOs kartläggning kan det handla om över fem miljarder kronor för 2010. Lägg sedan till de långsiktiga miljökonsekvenserna av att medborgarnas förtroende för järnväg urholkats. Hela 67 procent av svenskarna litar inte på att tågen kommer i tid enligt en undersökning som Novos Opinion genomfört.41

37 Utdrag av miljöminister Lena Eks tal på seminariet ”Sverige Kan” http://bit.ly/uzXNUN

Till skillnad från politiker saknar inte företagen vilja att övergå till mera hållbara och samtidigt mer kostnadseffektiva transportsätt. Godstrafiken ökar stadigt och exempelvis Coop och Coca-Cola Sverige har de senaste åren arbetat målmedvetet för att ersätta lastbilstransporter med godståg på långa sträckor. Men det skulle kunna vara mycket mer.

40 Naturskyddsförninges kommentar till budgeten http://bit.ly/uGhtHq

I en värld där företag arbetat i decennier på att optimera sitt varuflöde för att leverera produkter just in time, krävs stort mod hos företag för att de ska välja järnväg. Eftersom mycket godstrafik kan gå på natten när persontrafiken är ett minimum är det inte främst kapaciteten som är problemet, utan driftsäkerheten. Lite löv på spåren eller några minusgrader kan ju orsaka tvärstopp i trafiken vid någon av de getingmidjor som fortfarande begränsar godstrafiken.

Samma kortsiktighet som präglat järnvägen har också präglat satsningarna på att få den svenska bilflottan att bli mindre beroende av fossila bränslen. Den miljöbilspremie som infördes i mitten av 00-talet framstår såhär i efterhand som ett väl populistiskt sätt att snabbt visa allmänheten att politikerna minsann tog klimatfrågan på allvar. Den metod man valt och de effekter de fick bär knappast långsiktighetens prägel.

I en vitbok som statligt ägda Green Cargo tagit fram finns en utmärkt genomgång av godsjärnvägens betydelse i Sveriges ekonomi, de viktigaste åtgärderna som behövs för att klara den framtida BNP-utvecklingen och den lyfter även fram en del hot mot en fortsatt positiv tillväxt för godsjärnvägen. http://www.greencargo.com/ sv/Pressrum/Nyheter/Ovriga-nyheter/Ovriganyheter/Vitbok-om-infrastrukturen/

38 SEKO: Sverige bland de som satsar minst på järnväg i EU. http://bit.ly/pQx4Kv

39 Nyheter om infrastruktur i budgeten för 2012: http://bit.ly/vfT8BA

41 SEKO: Sverige bland de som satsar minst på järnväg i EU. http://bit.ly/pQx4Kv

Näringslivets miljörapport 2011

42 Gotlands kommun: Energiplan 2010 http://bit.ly/s7lPg5

Miljöbilspremien medförde att försäljningen av bilar som också kan drivas med etanol snabbt tog fart.

Då en majoritet av den etanol vi använder i Sverige kommer från brasilianska sockerrör kan man ifrågasätta det kloka i att stimulera en utveckling där mark som skulle kunna användas för odling av mat används för att odla råvaror till bilbränsle. För ett land som Brasilien, som har en stor inhemsk produktion av sockerrör är en miljöbilspremie därmed samtidigt ett sätt att skapa jobb. Då den svenska premien saknade uppföljning kopplad till vilket bränsle fordonen verkligen använder för daglig användning, övergick många bilförare dessutom till att tanka bensin så snart det var ekonomiskt fördelaktigare.

Hade svenska miljöpolitiker haft ett bredare perspektiv borde man i första hand stimulerat förbrukningen av förnyelsebara bränslen genom att minska koldioxidskatten för dessa drivmedel i paritet med hur mycket mindre koldioxid som den släpper ut. (Den etanol som säljs i Sverige innehåller 15 procent bensin och skulle därmed ha 85 procentenheter lägre koldioxidskatt än bensin.) Samtidigt hade man garanterat en långsiktig efterfrågan på marknaden vilket öppnat upp för nya aktörer och skapat nya arbetstillfällen. Man borde samtidigt också kopplat skattesänkningen till att bara gälla bränslen producerade inom EU för att på så sätt bidra till att öka återvinningen av matavfall och minska överskott av jordbruksprodukter.

De senaste åren har vi också sett hur några företag i brist på nationell strategi för att stimulera användandet av eldrivna fordon planerar att bygga upp egna distributionsnät för att försörja sin fordonsflotta eller att erbjuda konsumenter att ladda sina bilar. I den senare kategorin finner vi företag som Max Hamburgare och McDonalds, även om deras installationer av laddstolpar bär viss pr-jippo-prägel eftersom de saknar strategier för om och hur man ska ta betalt för laddningen av fordon.

Glädjande nog har regional och lokal miljöpolitik åter igen varit mer visionär än rikspolitiken. Stockholm, Norrköping och Linköping är exempel på tre regioner där man har som mål att driva all lokaltrafik med bränslen som produceras lokalt och som kan utvinnas av regionens avfall.

Gotland är en annan föregångare där politikerna enats om målet att ön ska vara helt självförsörjande på förnyelsebar energi till 202542, vilket är betydligt

17

mer ambitiöst än det nationella målet att hälften av alla energi ska vara förnyelsebar 2020. Det visionära är inte så mycket det gotländska målet i sig, som det politiska modet att skapa tydliga och stabila marknadsförutsättningar, arbeta med att stimulera behovet genom den offentliga sektorns inköp och sen förlita sig på att den privata sektorn kommer att se möjligheterna. Ett talande exempel är målet att besluta att Gotlandsfärjorna ska drivas av lokalt producerad biogas 2025 i ett läge när den befintliga produktionen är relativt blygsam. Genom att tydligt definiera den framtida marknadspotentialen har man också attraherat intresse från företag som är intresserade av de möjligheter de ger.

Med tanke på att Sverige idag har ett politiskt läge där miljöfrågorna drivs av flera av de största partierna och där flera regionpolitiker fått ett ökat politiskt inflytande finns äntligen förutsättningar för en miljöpolitik som både är mera proaktiv, konstruktiv och som samtidigt ses som ett sätt att stimulera lokal tillväxt. Detta har ju varit fallet i både USA och Tyskland där skapandet av gröna jobb och uppgradering av infrastruktur varit en del av de ekonomiska stimulanspaketen.

18 Näringslivets miljörapport 2011

Miljöfrågorna på företagen Hur miljöfrågan hanteras på företag har förändrats mycket de senaste åren. Klimatfrågan har underordnats den större miljöfrågan som i sin tur tillsammans med ekonomisk och socialt ansvar ingår i det breda spektrum som är hållbarhet. Denna utveckling ställer högre krav på de som arbetar med frågan. Det räcker inte längre att vara universitetsutbildad inom miljöområdet eller behärska ISO 14001-certifiering. Många av de som har det högsta ansvaret för hållbarhet i svenska börsnoterade är personer med en dokumenterad affärsmässighet och de förväntar sig samma sak från sina miljöchefer.

Flera av de företag vi pratar med vittnar om att man arbetar enligt LEAN principer för att identifiera resursslöseri. Ett företag använder Value Stream Mapping för att ringa in energianvändning per byggnad eller verksamhet och för att kartlägga vad som är värdeskapande energi och vad som är direkt förluster som måste elimineras. Andra har valt att arbeta med Kaizen events, tvärfunktionella team, för att få så många perspektiv som möjligt på hur man ska optimera sin råvaruanvändning. Oavsett metod är det uppenbart att allt fler tillämpar samma metoder i miljöarbetet som i resten av företaget.

När miljöfrågan mest handlade om klimat var de få företagsledningar som på allvar kunde argumentera varför den var affärskritisk. När fokus istället kommit att hamna på att förändra resursanvändningen är det få ledningar som inte begriper på vilket sätt det påverkar såväl verksamhet och lönsamhet. Perspektivflyttningen har också gjort att kompetenskraven börjat ökat hos miljöavdelningarna.

För att försäkra sig om att miljöarbetet och därigenom arbetet med att optimera sitt resursanvändande ligger i linje med affärsmålen blir det allt vanligare att nyckeltal från området inkluderas i de balanserade styrkort företagen redan använder. Att därefter redovisa arbetet i antingen en separat hållbarhetsredovisning (för att visa att frågan räknas) eller i den vanliga årsredovisningen (för att visa att det är integrerat) blir då också betydligt lättare än om siffrorna ska jagas in varje gång en investerare ställer frågor om utvecklingen.

Som en hållbarhetschef uttrycker det ”Idag verkar det räcka med att ”brinna för frågan” för att hävda expertis i Sverige. Frågan är hur många som är kvar om vi börjar betonar kompetens och affärsmässighet snarare än engagemang för miljön.”

Tendensen att rekrytera från miljöorganisationer till företag som vi sett de senaste åren är därför positiv och ger företagen den djupa fackkunskap de behöver för att kunna förstå både potentialen och farorna i nya materialval och förändrade logistikstrategier.

Framgångsrika bolag kombinerar den kompetensen med personer med en djup förståelse för konsumenttrender för att kunna utveckla nya produkter och tjänster som kan kapitalisera på exempelvis den ökade konsumtionströttheten. Denna duo bör kombineras med en person med ett tydligt kommersiellt uppdrag för att åstadkomma den rätta balansen och skapa resultat som är långsiktigt hållbara, ur alla aspekter.

Som alla effektiva organisationer behöver miljöavdelningarna ett tydligt mandat från ledningen, en tillräcklig budget och konkreta mål för de effektiviseringar och förbättringar de ska åstadkomma.

De företag som likt H&M som både tillämpar transparens och kontinuitet i sin rapportering av framstegen på miljöområdet löper mindre risk att drabbas av bakslag än de som inte gör det.

Nyheter i Språkrådets nyordlista 2010: koldioxidneutralt vin 2007: klimathot, klimatlarm, klimatmat,

klimatneutral och klimatneutralisering,

klimatsmart, klimatsäkra, klimatvänlig,

klimatångest, koldioxidbanta, koldioxidmärkning 2006: klimatflykting 2003: grönt elcertifikat 2001: koldioxidsänka

Näringslivets miljörapport 2011

Om den information som ligger till grund för Näringslivets Miljörapport 2011.

Näringslivets Miljörapport 2011 har sammanställts av Per Grankvist och Henrik Westregård. Rapporten utgår från en lång rad rapporter och faktaunderlag som återges som källor i rapporten. Utöver detta har vi även diskuterat innehåll och trender med en lång rad personer som bidragit med sina perspektiv. Bland de tiotalet intervjuade fanns företagsledare, forskare, politiker och tjänstemän för att få en så god och balanserad bild av miljöfrågan som möjligt.

Vi vill rikta ett särskilt tack till Leif Brodén, Gustaf Fridolin, Parul Sharma, Jan Terstad, Helena Wadsten och Sverker Åström.

Näringslivets miljörapport 2011 ges ut av Veckans Affärer / Bonnier Tidskrifter. Innehållet och analysen har sammanställts av Henrik Westregård och Per Grankvist (som även är ansvarig utgivare för rapporten) med stöd från Linda Flood och Katarina Justin.

Veckans Affärers bevakning i energifrågan hittar du på va.se/hallbarhet. Där kan du också läsa mer om Gröna Kapitalistdagen, samt Veckans Affärers pris som belönar företag som arbetat innovativt för att minska sin miljöpåverkan och öka sin konkurrenskraft.

Rapporten får spridas och citeras med Creative Commons-licens under förutsättning att källan anges ”Näringslivets miljörapport 2011, av Veckans Affärer”

19