Sammanfattning E-prizedagen 2011

Page 1

E-Prize 2011 Sammanfattning, 19:e maj 2011

Talare • Per Grankvist, redaktör Veckans Affärer (moderator) •

Introduktion till de stora trenderna i energifrågan internationellt. Houdijn Beekhuis,

Pontus Schultz,

Christina Lampe-­ Önnerud,

Lars Arrhenius,

Prisutdelningen

Sammanfattning Per Grankvist startar dagen med att välkomna alla deltagare samtidigt som han utlovar en produktiv dag med nätverkande i massor och givande talar som ger den stora bilden av energiläget, innovation och hållbarhet. Tonen sätts genom att inte dela ut tryckta program, istället kan det enkelt laddas ner till deltagarnas smartphones, allt i energisparandes tecken. Grankvist fortsätter med att berätta om konferensens innehåll. Dagen är till för att hjälpa gästerna att förstå den värld de befinner sig i och de förändringar som sker. Han poängterar att vi på 70-­‐talet började prata om energiförbrukning och hur vi i dagsläget har ett nytt tonläge; det handlar inte längre om vad utom om hur mycket vi förbrukar av energikällor. Stigande energipriser leder till energibesparingar runt om i samhället, det är en ekonomisk fråga. Grankvist säger att något hände språkmässigt 2004, Electrolux sa att deras kylskåp var energieffektiva istället för energisnåla, idag heter det att de är klimateffektiva. Han fortsätter genom att visa sitt moderna kylskåp, centralt placerat på scenen, räknar upp alla fördelar etc. Han säger att denna språkförändring som poängterar funktioner och smarta lösningar symboliserar hur vi har förändrat vårt synsätt och förhållningssätt till energiförbrukning; ”Det handlar inte att skruva på några rattar längre; det handlar om att jobba dumt eller smart.” Houdijn Beekhuis från Lemnis Lighting tar över som talare och börjar med att ställa publiken en fråga; vem härinne tror att de lever ett bekvämare och bättre liv än sina föräldrar. Han ställer sen frågan; vem härinne tror att våra barn kommer att leva ett bättre liv än oss. På första frågan räcker en majoritet upp sin hand, på nästa fråga är det en minoritet som tror på sina barns relativt ljusare framtid. Beekhuis baserar sitt


innehåll på detta, hur ska vi kunna ge nästa generation bättre förutsättningar med tanke på resurser som kan ta slut. Han visar bilder på en elektrisk bil och börjar förklara dess funktioner. Lösningar som vi ofta tror tillhör framtiden poängterar han som redan här, tex energinivå kvar i bilen på sin smartphone-­‐display. Han pratar om hur affärer och hållbarhet kan kombineras. Bara när det är vinstdrivande är det långsiktigt hållbart, det räcker inte att donera del av vinsten till välgörenhet, hållbarheten måste ingå i den operationella verksamheten på en daglig basis. Beekhuis säger helt enkelt ”tänk stort” vi lever i en globaliserad värld och ett globalt förhållningssätt behövs. Han fortsätter att berätta om hur Philips inte stannar vid sin produkt eller innovation; kommunikation är den nya nyckel, allt hänger ihop, eller som han benämner det Connectivity. Om de producerar en elbil måste de även förenkla användningen och vara inblandade i allt som deras produkt berör; infrastruktur, tankstationer, iphone-­‐lösningar etc. Effektiviteten uppkommer från att samarbeta och identifiera alla andra partners som kommer i kontakt med användningen av elbilen. Han fortsätter med att prata om något som ligger Philips nära hjärtat; belysning. Han visar på bilder där ljusgrad tycks skilja sig marginellt och berättar sedan att den något mörkare bilden representerar en energibesparing på 95 procent. De vill bevisa för marknaden att energibesparing inte nödvändigtvis behöver innebära en minskad livskvalitet; energisparlampor är ett tydligt exempel på detta. På displayen visar han sedan en bild på månlandningen och säger ”ett litet steg...”. Allt handlar om re-­‐thinking, re-­‐thinking all! Nästa steg blir att tänka redevelop, redesign, reinvestment, re-­‐ är det viktiga, vi behöver helt enkelt ändra tankesätt och göra det annorlunda i framtiden. If I would not be dreaming I’d probably be dead, you need dreams to move forward. – Beekhuis. Companies are often technicians, not entrepreneurs, they get stuck in what they think is really great (their technology) they need to look at their business strategy. – Beekhuis. Pontus Schultz tar vid för att presentera de nio nominerade pristagarna till E-­‐prize. Grankvist undrar om något gemensamt drag märks bland de nominerad och får svaret; ”det är väldigt mycket sunt förnuft, dra nytta av den egna kulturen.” Bland de små och medelstora företagen är Edmolift, Max hamburgare och Jeff Electronics nominerade. Anders Forssten från Max säger att de gör mycket av sitt arbete för sin egen skull. De jobbar inifrån ut och förutom att ändra sig själva vill de bidra till att fler ändrar beteende, här konsumenterna. De hakar på re-­‐thinking begreppet, att titta på varje process i restaurangerna och fundera på hur de kan effetivisera energimäsigt. Det svåraste var att mentalt gå in i processen, sen rullade det på. Han fortsätter att prata om branschen – hamburgare – ger en extra challenge, hur folk ser det som ett dåligt samhällsval kostmässigt sett. Nästa nominerade Jeff Electronics har sin talare Jan Lindberg som pratar om projekt i svenska kyrkor, väldigt speciella lokaler där energibesparing har varit av stor potential när det kommer till uppvärmning. Byggnader som härstammar från 1100-­‐talet och framåt kan göras mycket mer. Den viktigaste lärdomen av projektet var att skapa en bra styrning av projektet samt att i efterhand få ut lösningen på marknaden, budskapet har gått ut på ett väldigt effektivt sätt. Dock finns mycket kvar att göra och kyrkans fastigheter ger mycket inspiration för arbeten av denna sort, energibesparing i fatigheter. Nästa på tur att presentera sitt bidrag är Per Edmo från Edmolift. Hans företag har eliminerat mer än 30 procent av energiåtgången i verksamheten. Det började med att använda energin som skapades från produktionen till att värma upp fastigheter. Schultz poängterar att många nominerade är familjeföretag och undrar hur det kommer sig.


Edmo tror att det är lättare att motivera långsiktighet, man kommer att arbeta på samma ställe länge och tjänar in investeringar som görs även om de finns som kan ta sin tid. Dessutom tror han ofta att medarbetar är mer engagerade i dessa familjeföretag. Nästa kategori är storföretagen; Stadium, SCA OCH Servera R&S. Per-­‐Erik Eriksson börjar med att berätta om SCA och hur det stora övergripande arbetet började ordentligt 2003. Han tror att de har bättre förutsättningar än många andra genom att energi är deras kärnverksamhet. Han tror även att det största framsteget är en lokal förankring; alla ska tänka på energihushållning i varje liten process för det finns alltid någon marginell justering som kan göras. Vidare har de workshops varje år för att dela lösningar och erfarenheter mellan regioner. 14000 pr5ojekt har det hunnit bli sedan det strukturerade arbetet började. För Eriksson är konkurrenter en stor drivkraft, priser och annat kan de ej påverka, men hur de konsumerar relativt konkurrenter är en viktig motivation. Stefan Bergström Hedmark från Servera berättar om det nya lagret de har byggt. Pga deras många leveraser till skilda kunder har de stor miljöbelastning. Lager är därför något som stort kan påverka deras energiförbrukning. De hävdar sig ha mycket medvetna kunder som även de kräver förbättringar. Det är sällan man designar ett helt nytt hus, och därför jobbade de igenom planerna för lagret på alla olika sätt. Tidigare har trycket legat på miljömärkta produkter när det kommer till livsmedelsindustrin, nu har kraven börjat gälla processer istället. Stadiums Daniel Johansson tar vid och pratar om kundtrycket i deras verksamhet. Mer kundfrågor kommer och de har börjat försöka utbilda personalen. Johansson säger att belysningen är den ritiga energiförbrukaren i deras affärer, de har genom att bygga om och styra belysningar åtgärdat mycket. Vidare har de byggt på företagskulturen att använda sig av tävlingar bland anställda, att bli nominerad till e-­‐prize har varit en stor intern sporre enligt Johansson men många andra interna tävlingar mellan regioner och butiker ska fortsätta initieras med målet att minska energiförbrukning utan att försämra för kunderna. Den sista kategorin är den offentliga sektorn med Oskarshamn Arena, Landstingsfastigheter Dalarna och Gotlandshem. Okarshamn Arena är en så kallad multiarena för många olika sorters idrottsaktiviteter. Olof Eriksson berättar att initiativet kom från personal, de var trötta på tigande energiräkningar och att ständigt behöva be politiker om mer pengar. Han förklarar hur energi går mellan de olika lokalerna och rinkerna som ingår i arenan i ett eget sorts energikretslopp. Den största lärdomen var just energieffektivisering i alla nybyggen samt att titta på andra byggen i Sverige, mycket bra finns att dela och lära. Jan Sjöberg för Landstingsfastigheter i Dalarna pratar om utmaningen att få energibesparing i alla olika sorters fastigheter och de varierande förutsättningar som finns. Schultz undrar hur nyanställda får ta del av organisationskulturen. Sjöberg säger helt enkelt att det alltid är känt i och med att energibesparing är organisationsmålet som alltid kommunicera. Nyckeln till framgång enligt Sjöberg är att kunna mäta och se resultatet. Det är ett kvitto på hur man har lyckats. Andra ledningsknep för att få engagemang används uppifrån styrelsen och ledningen. ”Att spara energi är ingen kont, det är ett trix.” Det är vitigt att hitta konkreta incitament och belöningar till de som tar intitaiv. Detta behåller fokus och engagemang i verksamheten. Gotlandshem representeras av Staffan Thurgren. De ligger i framkant och valde att använda energy performance tracking tillsammans med Schneider. Det är en contractinglösning istllet för att ta investeringen själv när det kommer till energibesparingsprojekt. De har gått igenom allt från element till stora


uppvärmningskällor. Schultz undrar om det finns en risk att lägga ut detta på en extern part, här Schneider. Thurgren tror inte det, det viktiga är det nära samarbetet och som i så många andra fall det rör sig om projekt, att någon eldsjäl finns som driver och kontrollerar. Efter ett set av nio inspirerande seminarier på ämnet energieffektivisering fortsätter eftermiddagen med Lars Lagerqvist, vd E-­‐on försäljning att prata om hur elföretagen ser på framtiden och hur de faktiskt tjänar på energieffektivisering. Rationaliteten är att E-­‐ on får mer kunder samtidigt som de hjälper samhället att nå framtidens krav genom att uppnå energieffektivisering i användning av energi bland sina kunder. Detta är något som de vill fortsätta att arbeta med genom energidialogen, ett verktyg som ska hjälpa även företag att använda energi på ett bättre sätt. Lagerqvist lämnar sedan över scenen till Christina Lampe-­‐Önnerud som pratar om så kallad power dynamics. Hennes önskan med denna konferens är att vi ska sluta snacka och faktiskt ta oss an problemet. Hon säger att miljöfrågan fortfarande finns men att det inte är en lika het fråga som för några år sedan. L-­‐Ö visar en tabell över energikonsumtionen under ett dygn i Boston. Det stora problemet är den ojämna konsumtionen under dygnet och det är just på kvällskvisten runt 17 som en energi-­‐peak uppstår. L-­‐Ö relaterar problemet till den traditionella leksaken lego. Hon visar upp små batterier som påminner om legobitar, dessa ska inte bli sämre med tiden utan hålla länge. Hon börjar sedan räkna upp hur många småbatterier som skulle gå åt till olika produkter; datorer, cyklar och bilar. Dessa små effektiva batterier var en framtidsvision förut men produceras idag. Hon fortsätter att prata om traditionella stora bilbatteri. Ett potentiellt scenario är att koppla ditt bilbatteri till huset under den höga belastningen på kvällen när hushåll använder för mycket energi. Bilen laddas sedan under natten när hushållet inte använder energi till andra produkter. Detta jämnar ut konsumtionsnivån under dygnets timmar och gör det enklare att skapa systemlösningar. L-­‐Ö tar upp den globala uppvärmningen om inte är ett lika het ämne som tidigare, ekonomi har däremot fått mer fokus igen och L-­‐Ö säger att detta måste kombineras. L-­‐Ö ser sitt företag som en kugge i maskineriet och sitter som en legobit i det fantastiska förändringsarbete som sker nu hos dem och deras partners. Lars Arrhenius avslutar som sista talare för ge en något annorlunda bild på området. Arrhenius är konstnär och har skapat ett digitalt verk vid namn The Street. Det är ett modernt gökur som visar på olika rörelsemönster. Det finns bland annat ett sjukhus, kontor samt lägenhetskomplex. Framför byggnaderna en gata där streckgubbar och fordon rör sig i olika mönster beroende på tid på dygnet. Det beskrivs både som en kritik och hyllning till rutiner. I början fascineras man av rörelsemönstret men efter tredje varvet menar Arrenius att man börjar se det som ett fängelse dr man är fast i resten av livet. Han vill på så sätt uppmana oss att bryta rutinerna vi känner oss fast vid. Arrenius ser sig som ”den vanliga” människan på denna konferens där han kan bidra med konsumenternas syn eller tankar på energi, något som än en gång representeras av hans installation som visar på energikonsumtion i samhället baserat på våra invanda rutiner. När konferensen nästan nått sitt slut återstår prisutdelningen. I kategorin små och medelstora företag lyder motiveringen; allt som räknas kan inte mätas och allt som kan mätas räknas inte alltid. Systemet de har utvecklat beskrivs som chockerande lättanvänt samtidigt som det värnar om det svenska kulturarvet. Jeff Electronics är sålunda vinnaren med deras energibesparande system för svenska kyrkan. I kategorin storföretag upplysta företag inser att energibesparing innehåller mer än att byta till lågenergilampor. De har sett till att förändringen består – Stadium. Det är ett bevis på att


vi har gjort något bra samtidigt som det är startskottet på något nytt, säger Johansson i sitt tacktal. I kategorin offentlig sektor är motiveringen att de har varit en föregångare i en offentliga sektorn genom att köpa energibesparing som en tjänst och inte som en egen investering. Genom det valet har de gjort bättre med mindre -­‐ Gotlandshem. SPONSORER SAMMANFATTNING


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.