SAMHÄLLSMAGASIN FÖR FOLKET RUNT VISKAN • NUMMER 20 • 2004/4 • ÅRGÅNG 5
EN NY KYRKOGÅRD INGA LÖSA SKRUVAR BÖRS-NOTERAT TRÄFFSÄKERT ETT HÄRLIGT ÅR… KÄRA LÄSARE
04 VE DD IG ES LU CIA 20
Söker du bostad? Kontakta oss först!
GODJUL ÖNSKAR BOMILJÖ AB
För dig som ställer krav.
Vår kunskap = Din trygghet. Det tjänar du på! VEDDIGE
VARBERG
KUNGSBACKA
god jul & gott nytt år till alla våra kunder och vänner
sidan 2 | ViSKA! 2004/4
KINNA
Utveckla veddige – ett par förslag
Uppfattningen från min sida var nog att det var kommunen som skulle informera, men jag må vara ursäktad, jag tycker nog att det istället var företagarföreningen som fick informera kommunen om hur vi har det i Veddige. Jag förstod senare att de svar som trots allt lämnades av de kommunala representanterna var samma svar som vid tidigare träffar. Men som tur är har vi det ganska bra här i Veddige- Deromeområdet, företagen tycks gå bra, de flesta har arbete och kanske är det så att vi klarar oss lite på egen hand? Eftersom det kan vara farligt att vara helt nöjd har jag kommit på ett par saker som jag skulle vilja införa och prova i Veddige för att riktigt sätta orten på kartan: Jag tycker vi skall göra Veddige till ett dokusåpacenter! Ni vet sådana där tv-program som det numera går tretton på dussinet av.
Så här är tanken: på landtungan mellan Viskan och kanalen skall vi spela in vår version av Expedition Robinson, men vi döper programmet till Expedition Emanuelsson i stället, som en hyllning till bröderna i grusgropen. Landtungan döper vi till något exotiskt så har Packat och klart också fått sin like. Fördelen är att den som blir utröstad kan ju gå hem och dricka kaffe utan alltför krångliga kommunikationer. Vi passar på att spela in när Varbergsortens Elkraft är uppe med helikopter och kollar sina ledningar, då får vi fina bilder. Det kan bli lite trångt mellan lag nord och lag syd, men jag har tänkt på det också: det ena laget får helt enkelt bo inne på omlastningsstationen, där är ju ändå så mycket folk även när det är stängt. Maten får lagen naturligtvis hämta ur Viskan (här skulle man ju faktiskt kunna avgöra tävlingen: den som överlever den maten vinner, men så lätt skall det inte gå). Nej, maten skall tillredas över öppen eld, naturligtvis efter koll med räddningstjänsten så man verkligen får elda. Efter ungefär två år är det dags att kora slutsegrarna, om dom finns kvar vill säga… Under tiden som programmet spelas in passar vi också på att plagiera två andra såpor. I det ena fallet bryter vi oss in hos deltagarna
ViSKA!
TACK TILL:
INNEHÅLL:
EKLÖWS SUPERMARKET ELEKTRO EMANUEL ESON PAC AB J-O BYGG BOMILJÖ AB MÖBELHÖRNET PEBE PRODUKTER AB SPAR VEDDIGE STATOIL LENA OCH HANS OLSSON STRÄNGBETONG VARBERGS BOSTAD VARBERGS SPARBANK VARBERGSORTENS ELKRAFT EK.FÖR. VEDDIGE BUSS VEDDIGE ÅKERI AB WILLIAMS
INGA LÖSA SKRUVAR 4 BOSSES HISTORISKA HÖRNA 6 BÖRS-NOTERAT 9 TRÄFFSÄKERT 10 GÄNGET I GRUSGROPEN #10 14 ETT HÄRLIGT ÅR… 18 SUPPORTERKLUBB 19 EN NY KYRKOGÅRD 20 VISKA! FRÅGA 21 VEDDIGES LUCIA 2004 21 KÄRA LÄSARE 22
Jag hade för en tid sedan nöjet att tillsammans med företagarföreningen få möta kommunens representanter vid ett informationsmöte.
ViSKA! ges ut av föreningarna i Veddige, och distribueras till hushåll i Veddige postnummerområde. Ansvarig utgivare: Michael Enberg. Distribution: Posten. Redaktion: Arne Eriksson 0340-305 85, fax: 0340-303 09 Bo Emanuelsson 0340-302 55, bosse@veddige.nu Hans Olsson 0340-302 90, hans@veddige.nu Michael Enberg 0340-381 44, michael@veddige.nu Sandor Olah 0340-649790, sandor@veddige.nu Adresss: ViSKA! c/o O.L.S.A. Viskastigen 46 , 430 20 Veddige tel: 0340-64 97 90, fax: 0340-64 97 91, mobil: 0703-74 22 55, e-mail: viska@veddige.nu Omslag: Veddige kyrka en mild vinterkväll. Foto: Sandor Olah. Infälld bild: Luciatåget 2004. Foto Karin Linde. Grafisk form: O.L.S.A Tryck: Varbergstryck, upplaga: 2500ex. Papper: svanenmärkt.
NÄSTA NUMMER: 21 MARS 2005 Manusstopp 7 mars 2005. Alla inlägg är välkomna.
i Expedition Emanuelsson och gör om deras hus från grunden. Vi tar hjälp av någon lokal byggnadsfirma och virket sponsrar säkert någon lokal trävaruhandlare med… Tänk så överraskade dom ska bli när dom kommer hem, särskilt som dom kanske trivdes så bra med det dom hade innan… Ja ja allt kan ju inte lyckas. Den sista såpan vi skall härma kopplar vi också till deltagarna i Expeditionen, stackarna. Vi skall passa på att göra om övriga familjen också. Dom som är kraftiga sätter vi på svältkur, dom som är magra göder vi. Dom som är ljusa mörkar vi och dom som är mörka tonar vi. Dom som är korta länger vi och dom som är långa kortar vi. Vi kanske till och med kan erbjuda kirurgiska ingrepp för att på det sättet skapa fullständig (o)lycka. För det är väl inte så att de flesta sunt tänkande människor är nöjda med vad man av försynen har fått och istället uppskattar hälsa, livsmiljö och andra saker? Jo, visst är det så, men det går ju inte att bygga en såpa på. Så med våra extra kilon ber vi som jobbar med ViSKA! Magasinet att få tillönska alla våra läsare, sponsorer och annonsörer en god jul och ett gott nytt år!
Michael Enberg
ViSKA! 2004/4 | sidan 3
ING A LÖ S A SK RU VAR Text & bild (1): Sandor Olah
sidan 4 | ViSKA! 2004/4
Inga l
lösa skruvar Det är inte många svenska bilmekaniker som får sätta sin skruvmejsel i en racing-Ferrari. Christian Claesson, 17 år, från Veddige är en av de som får.
Christ ian poserar framför Kari-Mäkinens Ferrari 360 GT – jag kan bilen mycket bra nu efter två sässonger – säger han.
Christians bilintresse började tidigt. Redan som 5-åring kom han i kontakt med Euroracing i Göteborg. I teamet jobbar han som tävlingsmekaniker och skruvar ägaren Kari Mäkinens Ferrari 360 GT. Förutom Kari, tävlar Claes Lund i teamet, denne är mer känd som delägaren i bilfirman Lunds Bil i Varberg. Men Christian gör detta bara på sin fritid. Han går på Stjerneskolans fordonslinje i Torsby med specialinriktning till tävlingsmekaniker. Där sitter han i skolbänken och läser de vanliga ämnena på måndagar och tisdagar. Resten av veckan ingår han i Stig-Olov Walfridssons rallyteam – som tävlingsmekaniker. Tillsammans med heltidsanställda mekaniker jobbar han med att hålla Stig-Olovs tävlingsbil i trim. Under tävlingssäsongen är tempot högt, inte sällan med arbete under helgerna också. Christian ingår i teamet sedan mer än ett år tillbaka. De har just köpt en Mitsubishi WRC, fabriksteamets gamla från 200 som Tommi Mäkinen kört. De renoverar den för tillfälligt inför kommande sässong i Rally-SM med ev. inslag i Svenska rallyt och diverse andra tävlingar. Stig-Olov kommer att utmana resten utav den svenska eliten i värstingklassen WRC.
och smickrade sina fans på de fullsatta läktarna, med att köra flera varv runt banan och att bränna gummi precis framför Christian med sin Formel- Ferrari – berättar Christian entusiastiskt. -Det var en upplevelse att bara stå några meter från honom och jobba i en F-depå. Hur gick det för teamet på tävlingen? Kari Mäkinen vann hela sin klass – med en bil vars mekaniker är Christan Claesson.
Skolan i Torsby heter Stjerneskolan och har flera program med specialutbildning. Christian läser till tävlingsmekaniker. Utbildningen är unik. Uttagning sker på riksnivå och konkurrensen är hög. Fem elever per år väljs ut som sedan placeras hos var sitt team inom Rally, Racing eller Rallycross. Förutom att meka med teamets egna tävlingsbilar renoverar han motorer, växellådor, diffar, stötdämpare m.m åt andra rallyteam. På skolan byggs två Volvo 940 som ska bli rallybilar i Volvo Original, nordens populäraste klass. Mycket mer är på gång framöver. Efter utbildningen blir han grundutbildad tävlingsmekaniker. Han har fått inte mindre än fyra jobberbjudanden från kända tävlingsteam i Europa. Vilka som har gett jobberbjudanden vill Christian inte tala om. Det är tills vidare hemligt som så mycket annat i den branschen. Under tiden fortsätter Christian arbetet på Ferraristallet i Göteborg och hos Helmia motorsport i Torsby. I höstas hade han turen att få följa med till Ferrari-livsstilens stora dag i Tyskland: Ferrari-days i Nürburgring. Förut har Schumacher kommit dit men för första gången visade han upp sig i sin Formel-, Han landade på tävlingsbanan med sin helikopter
Fakta Stjerneskolan är en modern gymnasieskola med 13 av 17 nationella program. I dag har skolan 812 elever på ungdomsgymnasiet samt c:a 100 komvuxelever. De erbjuder ett brett utbud av teoretiska och praktiska studier, och med extra krydda i form av våra specialidrottsutbildningar som bl.a skidutbildning i världsklass. Läs mer: www.stjerneskolan.com www.euroracing.se www.ferrarichallenge.com www.walfridsson.com
Till vänst er är Christ ian – till höger Schumacher som drar förbi med sin Formel-1 bil på Ferrari-days i Nürburgring, Tyskland
En tävlingsmekaniker-lärling får göra mycket – här ser vi Christ ian skrapa bort regnvattnet under StigOlovs rallybil.
Men Christ ian gör betydligt mer än bara sopar
ViSKA! 2004/4 | sidan 5
BO SSE S HIS TO RISK A H Ö RNA författare: Bo Emanuelsson
Bosses histo M
ina berättelser bygger på uppgifter från historisk litteratur men också mycket från gamla tidningsartiklar och berättad muntlig tradition. Det är alltså inget vetenskapligt dokument. Jag hoppas komma sanningen så nära som möjligt. Om någon har bevis, för att jag har skrivit något som är felaktigt, är jag tacksam för påpekande, så att jag kan rätta dessa felaktigheter i kommande tidningar. Ring mig, Bo Emanuelsson (tel: 302 55) om Du har något intressant att berätta. M AGNUS GABRIEL DE LA GARDIE .
Förra gången berättade jag om det fattiga Halland, som nu (645) hade kommit att
Oxenstierna, som under ett halvt sekel styrt Sverige. Berättelsen slutade med en beskrivning av den unge ambassadören Magnus Gabriel De la Gardie, som nu som tjugofyraåring återkommit från lyxlivet i Paris och gift sig med Maria Eufrosyne, vilket innebar, att han blev svåger med nästa kung, Karl X Gustav.
NYA
NINGAR .
UTNÄMNINGAR
OCH
FÖRLÄ-
Som tjugofyraåring blev Magnus Gabriel De la Gardie utnämnd till riksråd, därefter assessor i Krigskollegium och krigsråd, och han blev häradshövding med domarrätt i Västergötland. Han får gods och gårdar: tio
Torst rup i Grimeton (numera Torst orp) ägdes 1645 av dansken Mogens Normand. 1665 har säteriet övertagits av Berendt Wolfradt, en högämbetsman i Svenska Pommern.
tillhöra Sverige. Jag försökte också berätta lite om livet i Stockholm med drottning Kristinas kröning för att beskriva de skillnader, som fanns mellan dessa båda landsändar. Kristina omgav sig med unga vackra män, som gjordes till hennes gunstlingar. Mycket var ett politiskt schackdrag för att manövrera ut släkten sidan 6 | ViSKA! 2004/4
amt och hov på ön Ösel utanför Estlands kust. Dessutom fick han fästningen Arensburg på Ösel. Detta gav goda inkomster. Snart blir han också general och Wrangels närmaste man i kriget i Tyskland, som pågick till 648. Då freden sluts, får han 45 000 riksdaler av skadeståndspengarna. I maj
649 blir han fältmarskalk och generalguvernör över Livland. Efter Kristinas kröning blir han hovmarskalk och en månad senare riksmarskalk. Som ambassadör på en förhandlingsresa till Lybeck får han nya donationer, nämligen ön Wollin i Tyskland, Poel och Neu Kloster i Mecklenburg, ett hus i Weimar, fästningen Benfeld i Elsass, som han strax sålde till franske kungen för 26 000 riksdaler. Nästa år blev det ännu bättre. Han blev president i Kammarkollegiet, lagman i Västergötland och Dalsland, varför han fick nya gods och fastigheter såsom tomter på Blasieholmen och Södermalm i Stockholm, 24 hemman i Närke och Västergötland plus en hel del prima laxfisken. Han fick också Gustav Vasas gamla familjegård Räfsnäs i Södermanland med 33 hemman, gods i Ilmola socken i Finland med 5 hemman plus en hel del till. Totalt ägde han långt över tusen hemman. Men Drottningholms slott och gods hade han ännu inte, så det fick han i gåvobrev. Slutligen utsågs Magnus Gabriel De la Gardie till riksskattmästare. Nu var han trettio år och stormakten Sveriges rikaste och mäktigaste man. Ingen enskild svensk man hade sedan Bo Jonsson Grips dagar på 300-talet ägt så mycket jord, slott och herresäten som han. Det skulle i så fall vara hans riksrådskollega Per Brahe. Det här avsnittet får en osökt att tänka på näringslivets toppar idag, som helt fartblinda jagar förmögenheter. Liksom många av dessa i dag har fallit ner från sina piedestaler, skulle även Magnus Gabriel De la Gardie komma att falla. Efter att ha svartmålat och spritt ut lögner om sina konkurrenter, blev han bortjagad från hovet. Kristina hade gott om ersättare. Magnus Gabriel De la Gardie var långt ifrån Kristinas ende gunstling.
oriska hörna GUNSTLINGAR SERNA .
FRÅN DE NYA PROVIN-
Många av Kristinas gunstlingar kom från de nya provinserna. En som blev gunstling på ett underligt sätt var Antonius von Steinberg, Kristinas tyske hovstallmästare. År 65 skulle drottning Kristina stiga ombord på ett fartyg i Stockholms hamn. Landgången ligger snett och vinglar till, så att den finländske amiralen Herman Fleming ramlar i vattnet. I fallet råkar han dra med sig drottningen. Bägge försvinner ner i djupet. Hovstallmästaren ingriper nu raskt. Han dyker i och räddar drottning Kristina. Drottningen skämtade gott om denna händelse och sa, att det gjorde henne ingenting. Värst var det för amiralen Fleming, som aldrig förr druckit vatten. Hovstallmästaren blev genast överste, friherre och mycket mer till den svenska adelns stora ilska. Mången gammal greve och adelsman från Gustav II Adolfs dagar skakade nog på huvudet i dessa tider, då nya sköldar hängdes upp i Riddarhuset varje vecka. Många personer adlades utan nästan någon anledning, såsom Kristinas skräddare Johan Holm, som fick kalla sig Lejoncrona. När Gustav II Adolf stupade, hade Sverige bara 3 grevar, 9 friherrar och 232 adliga familjer. Då Kristina avgår, finns det 2 grevar, 50 friherrar och 625 adelsfamiljer. Många av dessa var nu av utländsk härkomst. De kom från Baltikum, Tyskland, Skottland, England och Frankrike. Sådana namn som Belfrage, Bildt, Douglas, De Geer, von Essen, Hamilton, Ramsay, Taube, von Vegesack, Wrangel och Wachtmeister härrör från denna immigration. När Gustav Adolf föddes, ägde den svenska adeln cirka 5 000 hemman i riket. År 655 ägde de 60 760. Tog man med även de i Finland, blev siffran 85 289. 63 % av Sveriges odlade jord låg nu i adelns händer. En tredjedel av Livland ägdes av adeln. Nästan inget innehav fanns i Norrland. ”Norr om Dalälven trivs inte kräftor och adelsmän.”.
DROTTNING K RISTINAS POLITIK.
Drottning Kristina drev sin politik i Stockholm. Hon var en intelligent kvinna med ett bestämt mål. Oxenstiernorna och andra högadliga ätter hade fått alldeles för
stor makt under hennes uppväxttid. För att motverka dessa krafter gav hon sina gunstlingar höga ämbeten och stora förläningar. Antalet riksråd svällde från 25 till 47. Makten spreds ut på fler händer. När drottning Kristina ville genomdriva något, vände hon sig till bönder och borgare med olika framtidslöften. Dessutom fick hon starkt stöd av alla de nya i lågadeln. Det var dock knappast Kristinas slöseri med gåvor till sina gunstlingar, som höll på att knäcka Sveriges ekonomi. Hon hade helt enkelt oturen att drabbas av freden. Under krigstider kan man försörja en här genom plundring. När freden slöts 648 i Europa, kom officerare och härförare hem för att få sin belöning. Eftersom det inte fanns medel i statskassan, fick man belöna dessa med titlar och andra gåvor. Gåvorna bestod ofta i kronohemman, som nu övergick i adelns ägo. I Sverige växte det nu upp många nya slott och herrgårdar. Nu växer det också upp torpstugor på dessa ägor. Eftersom slottsherren behöver arbetskraft på sin gård, lät han arbetsvilliga bygga sig en liten stuga och röja lite mark. Arrendet till slottsherren betalades med dagsverken. Den adlige godsägaren var själv skattefri men hade ofta rätt att ta skatt av sina underlydande. De, som var uppstudsiga eller missskötte sig, straffades hårt. Rätten till husaga fanns kvar långt in på 900-talet. Efter 858 gällde den dock bara tjänstehjon. Bönderna i Sverige fruktade en tid, att de skulle bli lika livegna, som bönderna nere i Europa. Adeln hade efter kriget roffat åt sig allt. Bönderna, som också medverkat till skapandet av den svenska stormakten, hade inget fått. Missnöjet var stort, och revolutionen var nära.
DROTTNING K RISTINAS KUPP.
Det spirande missnöjet i landet passade Kristina perfekt. Drottningen låtsades vid kröningsriksdagen 650 stödja bönderna i deras krav och med detta hot som utpressning, fick hon adeln att acceptera hennes egna idéer. En av dessa var att göra hennes kusin Karl Gustav till tronarvinge. Adeln accepterade, och drottningen glömde bort sitt löfte till bönderna. Bönderna misslyckades 650, men
Öst röö slott ägdes 1645 av dansken Claus Normand. Den svenske majoren Erik Orrhane övertog slottet 1669 genom giftermål med den danske ägarens dotter.
det var samtidigt deras första genombrott i politiken. Från och med nu var de en kraft att räkna med. För första gången hade bönder, borgare och präster gemensamt reagerat och formulerat sig mot förtryck och missförhållanden. För Axel Oxenstierna var beslutet att göra Karl Gustav till tronarvinge ett fruktansvärt nederlag. Han var en av dem, som länge försökt övertala Kristina att gifta sig och skaffa en naturlig arvinge. Om inte detta lyckades, fanns det gott om kandidater inom den svenska högadeln.
SVERIGES KRIGSSKULDER H ALLAND.
OCH UTVECK-
LINGEN I
Det var inte bara officerare och härförare från 30-åriga kriget, som nu ville ha sin ersättning. För att bekosta kriget hade Sverige lånat mycket pengar av förmögna män i både Sverige och nere i Europa. Dessa krävde nu att få tillbaka sina lån. När medel saknades, fick även dessa skulder likvideras, genom att staten överlämnade sina kronohemman. Det gjordes också många aff ärer med gårdar efter kriget. I Halland rådde speciella förhållanden. Landskapet hade bara varit svenskt i några år, när Westfaliska freden slöts 648. Landshövdingen Caspar Otto Sperling hade inte mycket till övers för den danska adeln, som bodde i Danmark och skötte sina gårdar i Halland med ”illvilliga fogdar”. Flera av ägarna tillhörde den danska rådsadeln. Riksamiralen Ove Giedde ägde Hellerup, Holger Rosencrantz styrde över Fröllinge, Bårarp, ViSKA! 2004/4 | sidan 7
Dömestorp, Skottorp, Klagstorp och Perstorp. På Vapnö, Sannarp och Tjolöholm satt änkor till medlemmar ur de gamla släkterna Beck, Thott och Rantzau. För dessa adelssläkter var Caspar Otto Sperling en uppkomling liksom hans nyadlade medarbetare Seved Båth och Israel Lagerfeldt. Det var dessa tre, som skulle förhandla med den danska adeln. Landshövding Sperling ville, att svenska staten skulle lösa in de danska gårdarna, men fick beskedet, att medel till detta saknades. Sperling föreslog då, att svenska adelsmän skulle uppmanas köpa dessa gods. Själv föregick han med gott exempel genom att 648 köpa säterierna Snidstrup i Snöstorp och Klackerup i Övraby av Lisbet Bille. Av detta skapades senare säteriet Sperlingsholm i Övraby socken.
DANSKA ADELNS FÖRDELAR.
År 645 ägde adeln 35 % av all mark i Halland, det mesta i länets södra jordbruksbygder. I Laholms län var 70 % av jordbruksarealen frälse. I Varbergs län var det bara 20 %. Från början var säterierna adelns huvudgårdar, där adelsmannen och hans familj bodde. Längre fram kunde en adelsman äga flera säterier. En dansk adelsman hade möjligheter att utkräva betydligt fler dagsverken av sina frälsebönder. Det var därför inte lockande för den danska adeln med övergång till svenska regler. För den danske adelsmannen fanns det vid ett nytt krig mellan Sverige och Danmark risk för att hans gårdar skulle konfiskeras, då den danska adeln i Halland inte behövde svära trohetsed till den svenska kronan. Det var ganska naturligt, att de danska ägarna ville göra sig av med sina gårdar i Halland, när tillfälle gavs. Med några få undantag övergick därför det halländska frälset inom loppet av ett par decennier till svenska ägare. Begreppet ”svensk” är i detta sammanhang något svävande. Sten Holck på Fröllinge, gift med Holger Rosencrantz’ dotter Margrete, valde att stanna i Halland, avsäga sig sitt danska adelskap och 664 begära inträde i det svenska Riddarhuset. Major Erik Orrhane kom i besittning av Öströö genom att gifta sig med dottern till den siste danske ägaren där, och Elena Krabbe på Råö- av gammal dansk adel- var redan under den danska tiden gift med en svensk adelsman.
SÄTERIER,
SOM BYTER ÄGARE I
LAND.
H AL-
Många av de nya ägarna i Halland tillhörde ämbetsmannaadeln med anknytning till Halland. Några kom från de gamla svenska adelsätterna såsom landshövding Bengt Lilliehök, generalguvernören Gustav Otto Stenbock och fältmarskalken Carl Mauritz Lewenhaupt, men de flesta var nyadlade, som nu fick en chans att etablera sig som godsägare. Låt oss nämna några av säterierna i vår närhet, varav några nu byter ägare. Säteriet Daal i Fjärås ägdes 645 av Karin Citzwitz. sidan 8 | ViSKA! 2004/4
659 heter ägaren Carl Mauritz Lewenhaupt. Gåsevadsholm ägdes av Henrik Podebusk men har 649 fått den svenske ägaren Hans Maceléer. Rossared i Fjärås ägs av Mathias Citzwitz men har 674 bytt ägare till Peter Duréel. Tjolöholm ägdes av Fredrik Rantzau och hans hustru Ide Skeel. 659 får det samma ägare som Daal i Fjärås. Torstrup i Grimeton ägdes 645 av Mogens Mormand. 665 har säteriet övertagits av Berendt Wolfradt. Öströö, ägt av Claus Mormand, har 669 övertagits av Erik Orrhane.
JONSJÖ, STRUXSJÖ OCH BJÖRKHOLM.
I specifikationen över sätesgårdar i Halland, som upprättades strax efter Brömsebrofreden 645, upptogs 27 sätesgårdar. Antalet säterier var emellertid aldrig beständigt. Säterirättigheter kom och gick. Huvudgårdar slogs samman och nya uppstod. Vid en säterigranskning i Halland 685 fanns ytterligare några med beteckningen ”urgamla säterier”. Där omnämns Jonsjö och Strupsjö i Veddige. Däremot nämns inte Björkholm, som tidigare har benämnts Björkhult. Kanske låg det under Struxsjö?
FÖRSÄLJNING H ALLAND.
AV KRONANS GÅRDAR I
Fordringsägarna från kriget krävde nu att få sitt lån återbetalt. Med en tom statskassa återstod inget annat än att ge fordringsägarna rätten att själva ta ut statens framtida skatteinkomster på ett antal skatte- och kronogårdar. Detta drabbade stora delar av Sverige men i synnerhet en nybliven svensk provins som Halland. Under åren 652-54 sålde den svenska kronan 80 mantal av den halländska krono- och skattejorden i utbyte mot skulder. Därmed tillfredsställde man tre av de mest efterhängsna fordringsägarna, den holländske köpmannen Adrian Tripp och de båda höga och förmögna ämbetsmännen i Svenska Pommern, Daniel Schlegel och Berendt Wolfradt.
Samtliga dessa hade lånat ut stora summor pengar till den svenska krigskassan. På de gårdar de förvärvade, kunde de ”niuta under adeligh frijheet” med samma privilegier som den svenska adeln. Tripp erhöll 357½, Schlegel 2 och Wolfradt 9½ mantal. Under Karl XI:s reduktion på 680-talet återgick en del av dessa gårdar till kronan. Ända fram till 930-talet betalade svenska staten räntor till Tripps arvingar. För Schlegels mellanhavande med kronan sattes punkt 823. Berendt Wolfradt lämnade nog aldrig Pommern, där han var industriidkare och affärsman. Han dog redan 660 och begravdes i Stralsund. Sonen Herman Wolfradt däremot fick svenskt adelsskap och bosatte sig på säteriet Torstorp i Grimetons socken, som blev släktens huvudgård i flera generationer.
HENRIK
SÄTERI.
JERN
OCH
BJÖRKHOLMS
Henrik Jern skriver i en artikel, att Björkholms säteri dyker upp i historien redan på 500-talet. Det äldsta belägget är från 592, då ”Bircholt” tycks ha varit kronohemman. År 650 köps det till frälse av kommerserådet i Pommern, Daniel Schlegel. Efter honom övergick godset till svärsonen, pommerska regeringsrådet Simon Rosenhand. Här dyker alltså denne Daniel Schlegel upp. Äntligen börjar Veddige komma med i historieboken. Björkholm får från 650 och cirka 250 år framåt i tiden ägare, som härstammar från våra tyska besittningar. Nästa gång skall jag berätta lite mer om drottning Kristina och hennes efterföljare Karl Gustav. Bo Emanuelsson
Gåsevadholm ägdes 1645 av dansken Henrik Podebusk men övertogs 1649 av svensken Hans Maceléer.
BÖ R S- N O TER AT Text & bild (1): Jen Janzdotter Denna sida ska bli gårdens framsida med en st or altan utanför rummen och en bom att binda häst arna i. Det är lång väg kvar…
Börs-Noterat Nu startar ViSKA! Magasinets Pierre håller på att bila upp golvet för rördragningarna. Bilden är tagen tidigare i höst…
egen dokusåpa. Här kan vi följa Jen och Pierres arbete med Börs-gård i Veddige. Jen och Pierre, kända som driftiga förvaltare av Stättaredsgården, har köpt Börs-Gård i Veddige. De ska nu bygga om det gamla ungdjursstallet (det som klarade sig från branden härom året) till ett stall med Bed & Breakfast. I ViSKA! Magasinet kan ni följa arbetet från det första spadtaget till invigningsfesten.
Deras förhoppning är att starta verksamheten i januari 2006. Detta har hänt: Pierre och Jan har tvättat stallet inuti med högtryckstvätt. Snickare har börjat med att ta bort gammalt virke som ska bytas ut. Pierre har bilat upp golvet i stallet för nya rördragningar för vatten och avlopp. Under tiden sitter Jen många timmar med telefon och brevskrivande till myndigheter för att skaffa alla tillstånd de behöver. De ska flytta till Börs-Gård i november 2005. Under tiden driver de Stättaredsgården vidare.
ViSKA! 2004/4 | sidan 9
TR ÄFFS ÄK ER T Text: Anders Ström, Bild: Anders & Sandor
träffsäkert Det var inte ens meningen att jag skulle följa med in. Sandor skulle bara ta några kort och ställa några snabba frågor.
Företagst räff en avslutades med pilsner och smörgåst årta
sidan 10 | ViSKA! 2004/4
Men det blev kallt i bilen och jag var dessutom nyfiken på vad som pågick där inne. Jag öppnar dörren. Pang! Vad i hela fridens dagar är detta? Längst bort i källarlokalen på Fågelvägen sitter åtta herrar och skjuter med gevär. – Vi kände inte att vi ville sälja Bingolotter, säger en tjej. – Men på något sätt måste vi som alla andra föreningar finansiera vår verksamhet. Det var då det slog oss att vi skulle fråga företag i Veddige om de inte var intresserade av att prova på. Det var den idén som blev grunden till Företagsträffen. Det är först nu som jag förstår att jag har hamnat hos Skytteföreningen. Tjejen som pratar heter Lisbeth Johansson och är ordförande i detta träffsäkra sällskap som består av 60-talet medlemmar. Nog för att jag förstår att föreningen har funnits ett bra tag – det talades om den redan när jag var liten – men när Lisbeth berättar att Veddige Skytteförening firar 00-årsjubileum i år blir jag paff. Med andra ord hög tid att göra sig kända och vilken bra idé att börja med Veddiges företag. Jag utgår för att intresset var stort. – Nja, av fjorton tillfrågade företag nappade bara tre. Vi blev förvånade eftersom de för 000 kr kunde anmäla åtta deltagare som tävlar mot andra företag några torsdagar under november. Förhoppningsvis växer intresset till nästa år. Ja, det får vi hoppas för av allt att döma var Företagsträffen en riktig 0-poängare
– som till råga på allt avslutades med pilsner och smörgåstårta. Trevligt detta med sportskytte. När vi sitter och äter stoltserar Sandor med insikten om att det som skiljer sport från idrott är att man använder kroppen. Ungefär som jag tänkte – att det är svetten som skiljer. Om man tittar på samlingen så nog stämmer det. Deltagarna från Strängbetong, Williams och Veddige Buss är varken blöta eller plågade av ansträngning. Jag förhör mig och förstår snabbt att de alla (fyra skyttar per företag) tycker att tävlingen har varit oerhört kul och spännande. Och det blev också en trevlig kväll för mig och Sandor som innan vi lämnar lokalen själva hinner bränna av några gevärssalvor. När jag ska lämna in min artikel nämner Sandor att Veddige Skytteförening är unika. De har nämligen varit med i ViSKA! en gång tidigare. Och denna gången, precis som då, var det de själva som tog initiativet och kontaktade tidningen. Det är de ensamma om. Något som bygdens föreningar kan lära sig av. Och ett initiativ som Företagsträffan bör ni satsa på. Anmäl er redan nu till nästa års företagsserie! Och just det, ja. Ni vill förstås veta vilka som vann? Det var grabbarna från Strängbetong vars triumf kommer förevigas då företagsnamnet ingraveras i det prestigefyllda vandringspriset. Anders Ström
t Det var grabbarna från Strängbetong vars triumf kommer förevigas då företagsnamnet ingraveras i det prestigefyllda vandringspriset.
Och det blev också en trevlig kväll för mig och Sandor som innan vi lämnar lokalen själva hinner bränna av några gevärssalvor.
ViSKA! 2004/4 | sidan 11
Weddst ock 2004
dimma över Viskan
Mopedrally 2004
Veddigevisionen… Weddst ock 2004
Weddst ock 2004
GOD JUL & GOTT NYTT ÅR ÖNSKAR VI SPONSORER, ANNON 0340-30657
0340-30252
0340-31031
0340-38410
0340-31100
0340-30660
0340-38615
0340-38218
0340-30648
0340-38080
0340-30776
0340-30050
BOPLÅT AB
Stigs Svets-Service
0340-385 36
0340-30744
0340-30092
0340-30290
0340-38465
0340-666200
0340-30610
0340-639950
0340-38361
0340-38771
0340-639940
0340-38955
JANUARI M T O T F L S
1 3 4 5 6 7 1 8 2 9
2 10 11 12 13 14 15 16
3 17 18 19 20 21 22 23
FEBRUARI
MARS
4 5 6 7 8 9 10 11 12 7 14 21 28 7 14 21 24 31 1 8 15 22 1 8 15 22 25 2 9 16 23 2 9 16 23 26 3 10 17 24 3 10 17 24 27 4 11 18 25 4 11 18 25 28 5 12 19 26 5 12 19 26 29 6 13 20 27 6 13 20 27 30
sidan 12 | ViSKA! 2004/4
APRIL 13 28 29 30 31
14 4 5 6 7 1 8 2 9 3 10
15 11 12 13 14 15 16 17
16 18 19 20 21 22 23 24
MAJ 17 25 26 27 28 29 30
18 2 3 4 5 6 7 1 8
19 9 10 11 12 13 14 15
20 16 17 18 19 20 21 22
JUNI 21 22 23 30 24 31 25 26 27 28 29
1 2 3 4 5
23 6 7 8 9 10 11 12
24 13 14 15 16 17 18 19
25 20 21 22 23 24 25 26
26 27 28 29 30
En Marks-bil
Ett glatt ögonblick 2004
Veddigekalaset 2004
Veddigekalaset 2004
Utsikt från K yrktornet
NONSÖRER OCH VISKA! MAGASINETS ALLA MEDARBETARE! GL Miljöimpregnering AB S-43020 Veddige, Sweden
0340-38400
0340-86900
0340-639930
0340-649764
0340-38700
0340-38580
Richardsson Bil o. Smide o. Skrot Tel: 0340-307 14 Fax: 0340-309 69
0340-649790
0340-646 600
0340-30714
0340-30757
0705-874345
0340-38490
0340-30293
0340-697500
0340-666040
0340-30008
0340-30361
0340-38745
Glasmästarpelle
VIKING GRILL
El o Maskinservice
NBAB BYGG
0340-38142
0340-30987
0340-30500
0340-30453
Vi utför pressning med New Holland Storbalspress med skäraggregat, Balstorlekar: bredd 80-90 cm. Rundbalspressning • Inplastning • Slåtterkrossning Vi utför även: Körning med gödseltunna och slangspridningsaggregat • Skogsmaskin • Traktorgrävare
0340-381 97
AB Veddige Cementgjuteri
0340-300 76
tel: 0340-300 76, 0708-82 01 41, 0702-93 00 18
JULI M T O T F L S
27 4 5 6 7 1 8 2 9 3 10
28 11 12 13 14 15 16 17
29 18 19 20 21 22 23 24
AUGUSTI 30 25 26 27 28 29 30 31
31 1 2 3 4 5 6 7
32 8 9 10 11 12 13 14
33 15 16 17 18 19 20 21
34 22 23 24 25 26 27 28
SEPTEMBER 35 29 30 31
1 2 3 4
36 5 6 7 8 9 10 11
37 12 13 14 15 16 17 18
38 19 20 21 22 23 24 25
39 26 27 28 29 30
OKTOBER 40 3 4 5 6 7 1 8 2 9
41 10 11 12 13 14 15 16
42 17 18 19 20 21 22 23
NOVEMBER
43 44 45 46 47 7 14 21 24 31 1 8 15 22 25 2 9 16 23 26 3 10 17 24 27 4 11 18 25 28 5 12 19 26 29 6 13 20 27 30
DECEMBER
48 28 29 30
1 2 3 4
49 5 6 7 8 9 10 11
50 12 13 14 15 16 17 18
51 19 20 21 22 23 24 25
52 26 27 28 29 30 31
ViSKA! 2004/4 | sidan 13
G ÄNG E T I G RUS G RO PEN #10 författare: Bo Emanuelsson Veddige N ya Handelsförening i början av 1930talet. Från vänster Max Jansson, Hildegard Pettersson, Ruben Johannesson, Okänd och Carl Ottosson. Barnen innanför disken är Gunvor och Ingvar Engberg. Utanför disken står Gertrud Engberg.
10
gänget i
GRUSGROPEN Minnen från 1940-talet av Bo Emanuelsson.
RÄTTELSE: I förra numret skrev jag, att gruslastningen i Järnvägens grusgrop övertogs av Johan Andersson i Derome, som brukar kallas Libo-Johan. En läsare meddelade mig, att det inte var Libo-Johan utan Tångbrant i Tångaberg, som övertog denna lastning. Maskinens övertagande av handkraften ledde till stort rabalder, då gubbarna i grusgropen förlorade sitt arbete. Man kan kanske påstå, att grävmaskinen ledde till en begynnande arbetslöshet. Tidigare fanns det gott om arbete för den, som kunde hantera en spade eller en skyffel, åtminstone under sommarhalvåret. Den sista husgrunden i Veddige samhälle, som schaktades ut manuellt med spade, skyffel och skottkärra, var nog grunden till sjuksköterskebostaden på Bygdegårdsvägen. Byggmästare Ivar Andersson och Erik Fägerby utförde detta arbete. Det var nog omkring 952, för vid kommunsammanslagningen detta år beslöt man bygga mottagning för både sjuksköterskan och barnmorskan. IDROTTSLIVET I VEDDIGE. Jag tänkte denna gång berätta om gänget i grusgropens idrottsutövande. Först skulle jag vilja berätta lite om de äldsta idrottsföreningarna i Veddige. Det är inte så lätt, då jag inte har haft tillgång till protokoll och dylikt. Jag får bygga min berättelse helt på muntlig tradition. sidan 14 | ViSKA! 2004/4
VEDDIGE GYMNASTIK OCH IDROTTSSÄLLSKAP. Det blev runt 930 modernt att även på landsbygden starta idrottsföreningar. Människorna skulle fostras genom gymnastik och idrott. Det var nyttigt för kroppen att utöva någon sport. Veddige Gymnastik och Idrottssällskap startades troligen 93. Vem, som var initiativtagare, är höljt i dunkel. Till Veddige Nya Handelsförening kom det ofta arbetskraft från Sydhalland, där kanske idrottsrörelserna kommit lite längre. Kanske var det något butiksbiträde, som kom med idén? Vilka, som satt i styrelsen för denna idrottsförening, vet jag ej. Genom att Gunnar Karlsson från Storåker i Vallby sparat sina medlemskort, kan man se, vem som var kassör. År 93 sköttes ekonomin av Sven Engberg, 932 var det Ruben Johannesson, 933-934 var det Helmer Andersson och 935 Carl Ottosson. Alla dessa var anställda i Veddige Nya Handelsförening. 936 och 937 var Gunnar Johansson i Börsgård kassör. Även han hade anslutning till Handelsföreningen, då han och hans föräldrar hade en charkuteriaffär i Handels källare. Medlemsavgiften var 93 kr.2. 932 sänkte man avgiften till kr. , möjligen beroende på Krügerkraschen. Medlemsavgiften hölls sedan oförändrad under hela 930-talet. I VGIS skulle man syssla med friidrott, gymnastik och fotboll. Fotboll spelades i början på en plan vid det magasin, som låg
på norra sidan av Viskan nära Kullagårds bro, inte så långt från Sandhems småskola. Något senare hade man en plan vid Jägarvillan (Viskabo), men ganska snart flyttade man upp till mark, som arrenderades från Månsagård. Det är det område, som idag ligger norr om fastigheten Nybo och nu utgör tomt för hyreshusen. Mellan Nybo och Kullavägen eller Frillesåsvägen, som den kanske hette på den tiden, lyckades man få ut en plan, som var ungefär 90 m lång och 60 m bred. Planen lutade svagt mot Nybo. I det nedre målet stod det ofta vatten, varför man fick köra på sågspån. ”Kritningen” av planens linjer skedde långt in på 940-talet med en sågspånskärra. Arbetet utfördes på söndagsmorgonen av ett par av spelarna. Ibland körde Robert Carlsson, ”Skomakar´n”, sågspånskärran. Eftersom Robert var svårt halt efter polio i barndomen, liknade hans linjer mest en slingrande orm. Sågspånen kom troligen från ”NybonnaKarls” sågverk i Kalvhult. På Nybo var de mycket intresserade av fotboll. Planen hade väl en gång i tiden varit gräsbevuxen. På 940-talet var gräset bortslitet på stora fläckar, särskilt framför mål, då dåtidens uppvärmning bestod i att stå och skjuta hårda bollar mot målvakten. Resten av planen var stora tuvor och mellan dem stora groddblad. Det var bäst att spela ytter. På kanterna och uppe i hörnen var gräset ganska skapligt.
hade bland annat länghopp. De tävlande hade För att man inte skulle sparka in de hårda varit nere hos handlare Claes Emil Bengtsson bollarna genom köksfönstret på Nybo, hade och köpt Tretorns gymnastikskor eller tygman vid södra kortsidan byggt ett fantastiskt skor, som en del kallade dem. Det fanns blå, högt hönsnät. Ibland hände det, att någon fick grå och vita. De vita hade bara gymnasterna iväg en riktig snedskruv, så att bollen hamnade i Bygdegården. De flesta hade blå gymnastikpå Nybos gård. Då hörde man snabba träskor på Nybos trappa. Innanför köksfönstret följde skor. Tävlingen började. Flera hoppare hade man matchen. Härifrån såg man också den landat i gropen. En av dem var folkskollärare förlupna bollen, varför någon rusade ut och Engström. Då kom den spänstige Gunnar hämtade den. Det fanns ett hål i nätet vid Karlsson från Storåker. Han hade inte tänkt Nybos gård, där man kunde skicka tillbaka tävla. Han var klädd i vanliga söndagskläder bollen. Det var genom det hålet ”Nybonnaoch lågskor. Gunnar var inte imponerad av Karl” fotade Strandberg i ändan med toffdessa med gymnastikskor försedda hoppare. lorna några år senare. Han bad om att få utföra ett hopp. I kostym Det var inte alltid bra med det där sågspåoch lågskor passerade Gunnar med god marnet i nedre målet. En gång spelade vi fotboll ginal ledaren i tävlingen. mot Varbergs BOIS juniorlag. Någon misDet var inte många, som ägnade sig åt sade bollen och sparkade i sågspånet. Den friidrott. Gunnar Karlsson, Storåker minns rödhårige ”Bagar´n”, som stod i BOIS’ mål, bara Göte Henriksson och bröderna David fick ögonen fulla av sågspån och gav upp ett och Erik Gustafsson. hemskt vrål. Erland Nilsson, som då spelade i GYMNASTIK. BOIS, hade sin mamma sittande på bänken. Bättre fart blev det på gymnastiken i Mamman kom springande ut på planen och Veddige Bygdegård. Man hade köpt in både skällde på den olycklige snedsparkaren, men plintar och bockar. Den kvinnliga gymnasErland ingrep och skickade i bryska ordalag tiken leddes av Hildur Nilsson från Gatan i tillbaka tanten till bänken. Vabränna. Hon hade varit iväg på flera kurser För att skydda sädesåkern öster om fotoch utbildat sig. bollsplanen fanns det även där ett högt nät Den manliga gymnastiken leddes med en grind, av Gustav genom vilken Gu s t a f s man kunde son, ”Långehämta förlupna Gustav” och ”Skattagår´n” fick spela hårdför back. bollar. John senare av ”Storåker´n” blev vänsterhalv. Eftersom Andersson på Helmer NilsGunnar Andersson alltid spelade back, Vårhem köpte son, broder döptes han om till ”Skattabacken”. Månsagård till Hildur. 942. Han var Gustav Gusofta en av åskåtafsson hade darna på Veddilegat värvad ges matcher. Ni i det militära innan han kom till Veddige. skulle ha hört ”Snappes” röst, när ett tiotal Enligt ett inglasat medlemskort från 93, småpojkar rusade ut i den mogna säden och som Arne Eriksson har i sina gömmor, blev förtvivlat letade efter den försvunna bollen. Gustav medlem nr. 0 i Veddige Gymnastik På den tiden hade man inte råd att ha mer än & Idrottssällskap. Efter det att VGIS insomen boll, och jag tror inte att bollen fick bytas nat, upptogs gymnastiken återigen under en under pågående match, om den inte hade gått kort tid på 940-talet. sönder. De, som var bollkallar, var förstås gänget i grusgropen. FOTBOLLEN. Om detta hade jag inte kunnat skriva IDROTT OCH GYMNASTIK. mycket, om jag inte i går hade stannat till Det blev aldrig någon riktig fart på friioch pratat med den 9-årige Gunnar Karlsdrotten. En av anledningarna var, att det son från Storåker, som med sin rollator var saknades löparbanor. En annan orsak var, att på väg hem efter ett träningspass på boulebasamhället hade för lite ungdomar för utövnan. Han trodde, att klubben startades 93. ning av ett så digert program. Det enda som Redan det året spelade man sin första fotbollsfanns var en längdhoppsgrop. En bit nedanför match. Den gick mot Åskloster. Ett biträde Thoréns fastighet fanns en röd kiosk, där man på Veddige Nya Handelsförening, som hette sålde godis. Något söder om denna hade man Max Jansson, stod i mål. Han fick plocka ut tagit bort matjorden och fyllt en rektangulär 5 stycken bollar ur målet. Veddiges kedja var ruta med sand. Det fanns också en nedfälld ofarlig och lyckades inte göra något mål. Trots planka att ta sats ifrån. Hoppgropen använatt Veddige hade hemmaplan, vann Åskloster des nog också för höjdhopp, stavhopp och med 5-0. Max Jansson gifte sig senare med kulstötning. När vi på 940-talet startade I.K. Hildegard, som var dotter till stinsen Gustav Svalan, fann vi en gammal bambustav i BygPettersson, vilken byggde fastigheten Solhaga degården. Staven var ganska tjock och ca 3 m i Vabränna. lång. Där fanns också ett gammalt hoppställ. År 932 cyklade Gunnar Karlsson från Filibert Hvalgren kommer ihåg, att han Storåker och Gunnar Andersson från Skattasom liten pojke såg en idrottstävling. Man
gården, senare ”Enebo-Gunnar”, upp till fotbollsplanen och frågade, om de fick vara med och träna. De blev genast uttagna till att spela i A-laget. ”Skattagår´n” fick spela hårdför back. ”Storåker´n” blev vänsterhalv. Eftersom Gunnar Andersson alltid spelade back, döptes han om till ”Skattabacken”. Evert Bartholdsson var också med i fotbollslaget. Under träningsspel drev han bollen mot mål. ”Skattabacken” satte in en tackling. Evert var inte den, som steg åt sidan. Hans högerben small av en bit ovanför kängan. På Varbergs Lasarett sträckte man benet. Sedan släppte man av, för att benpipornas ändar skulle finna varandra och läka ihop. Det misslyckades. Den ena benpipan lade sig över den andra och läkte fast, så att Evert fick ett snett ben och inte kunde spela fotboll mer. Gunnar Karlsson menar, att det var en olyckshändelse, som man inte kunde belasta ”Skattabacken” för. Omkring 969 byggde ”Enebo-Gunnar” Vidhögeskolan. Evert Bartholdsson arbetade där som snickare. Det blev en våldsam höststorm. Granarna vid Kantagården knäcktes. På bygget blåste en tung läm omkull och träffade Everts fot. Arbetsgivaren ”EneboGunnar” fick köra Evert till Lasarettet. Doktorn tittade på det krokiga benet och frågade: ”Hur har det här gått till?” Evert pekade på ”Enebo-Gunnar” och sa: ”Fråga honom! Det är han, som har gjort det”. En, som också var med tidigt, var Tore Molin. Han spelade vänsterytter. Det sades, att Tore var rädd om benen. Han efterträddes senare av Tore Bengtsson, som kanske var ännu räddare om sina vita, smala ben. Och det var nog bra. Det bröts åtskilliga benpipor på den tiden. Jag minns, när jag själv började spela fotboll. Vi hade fått ärva en hel väska med gamla benskydd från VGIS. På utsidan var det läder. På insidan var det någon sorts grovt tyg med avlånga fickor. I dessa var det kört ner tjocka skenor av läder. De var tunga och otympliga. Trots detta var det många Gunnar Karlsson med sina pokaler år 2004
ViSKA! 2004/4 | sidan 15
ondsinta backar, som stoppade ner dubbla benskydd innanför strumporna. Benskydd behövdes, för den tidens fotbollsskor hade inte bara en hård hätta av läder längst fram. Under lädret fanns en hätta av stål. Det var inte konstigt, att ”Lill-Erik”, Erik Törnberg, slog både utsparkar och straffar med tån på kängan. I Derome lyckades ”Gyda-Rune” komma undan ”Lill-Eriks” straff med blotta förskräckelsen. Det troligen ganska ruttna nätet i målet stod som en stor strut en liten stund, innan det brast sönder med ett stort hål i nätet, där bollen fortsatte ut mot Derome samhälle. SERIERNA STARTAS. I början var det lite si och så med fotbollen. Ett lag kom ner ifrån Frillesås och skulle spela. Någon frågade, om det inte snart skulle börja klä om sig. ”Nej, vi spelom som vi ä”. En gång kom det ett gäng från KarlGustav. Någon hade tränat kulstötning vid hoppgropen. Kulan låg kvar ute. En karl-gustavsbo trodde, att det var en boll och fotade till kulan, så att tårna höll på att krossas.
Bland dem, som tidigt var med och spelade fotboll, kan man nämna bröderna Evert Karlsson, ”Evert i Kleva” och hans bror Gustav, som i många år åkte som konduktör på Varberg-Borås Järnväg. Gustav Karlsson var känd för att vara en hårding, som kanske tog spelaren före bollen. Gustav berättade en gång, att man hade kommit till Bua för en match. En Bua-spelare gick fram och pekade på Gustav och sa: ”Om han i stecketröja ska va mä, ställer inte jag opp”. När det gäller att bedöma, vad som är bra fotboll, har betygsättningen ändrats mycket under årens lopp. Arne Tjärnmo hade en broder, som spelade med i Veddige några år, innan han flyttade till Varberg. Efter en match fick han beröm av lagkamraterna för sin insats. Tjärnmo replikerade: ”Jag tycker inte det gick alls bra i da. Jag fick inte opp bollen så högt i lofta, som jag brukar.” Längre fram i tiden hade Veddige Bollklubb en tränare, som hette Tage Zacharoff. Han arbetade på Svenska Fotbollförbundet men bodde i Varberg på somrarna. Under några år extraknäckte han under sin semester
som tränare för Veddige. Han blev fullständigt vansinnig, om man inte rullade bollen utefter marken. Mottagaren skulle inte behöva offra tid på att ta ner höjdbollar. Först 933 började det nog komma igång riktigt seriespel för Veddiges del. 934 fick man en riktigt proffsig tränare från Göteborg, som hette Vilgot Holmström. Han hade spelat fotboll i GAIS och senare i ett lag, som hette Virgo. Han var en bra fotbollspelare, som kallades ”Vildkatten”. Holmström var nog tränare under åren 934-35. Enligt Filibert Hvalgren var han i Veddige bara någon månad på sommaren. Han hyrde ett rum i samhället. När han inte tränade fotboll, friade han till en av handlare Leopold Larssons döttrar. Vilgot Holmström spelade också med i Veddiges lag. Även sedan han återvänt deltog han. Han åkte tåg till Väröbacka eller Åskloster, där någon mötte honom. En söndag kom han ordentligt påstruken. Han fick inte gå ut på planen. Efter den söndagen hördes han inte av mer, och hans saga i Veddige var slut. Gunnar Karlsson fick åka till Ruben Johannesson på Veddige Nya Handelsförening och köpa fotbollskängor. Ruben var fotbollsintresserad och var nog en av eldsjälarna i klubben. Han hade fått Sven Engberg att köpa hem fotbollskängor. Gunnars kängor kostade 7 kronor. Så mycket pengar hade han inte, varför han fick köpa dem på kredit. Veddige började nu få ett riktigt bra fotbollslag. En pojke från Istorp, som hette Hilding Fägersten, spelade i laget. Denne fick arbete i Skene. Här träffade han några bra fotbollspelare, som han värvade över till Veddige. Veddige var alltså tidigt ute med värvning. Här fanns inte så många att välja på i samhället, och de flesta bondpojkarna var fullt sysselsatta med JUF och annat. Under en tid hade man inte mindre än 5-6 spelare från Skene i laget enligt Gunnar Karlsson. Det Ett av fotbollslagen från VGIS. Kortet är enligt Gunnar Karlsson från 1936-37, inte från mitten av 1940-talet, som det stått i en tidigare publikation. Stående från vänster: Carl Ottosson, lagledare, Folke Bjurström, Skene, Gunnar Karlsson, Storåker, Albin Johansson, Lortabäck, Erik Johansson, Lortabäck och Erik Törnberg, Porsma. Andra raden från vänster: Tore Molin, Vabränna, Valdemar Bengtsson, Handelsföreningen och Åke Andersson, Kajeberg. Sittande från vänster: Evert Karlsson, Kullagård, Allan Johansson (Kristines-Allan), Derome och Gunnar Andersson, Skattagård. Ett tidigt fotbollslag från VGIS. Stående från vänster: ”Skytta-Artur”, David Gustafsson, Erik Johansson, Lortabäck, Harry Johansson, Varberg, En från Tofta, Albin i Lortabäck, Erik Törnberg, Porsma och Gunnar Karlsson, Storåker. Knästående från vänster: Gustav Karlsson, Kullagård, Erik Karlsson, ”Bergåsen” och Ebbe Pettersson, en brottare från Varberg. Som synes, var det inte många från samhället i början. Enligt Gunnar Karlsson är kortet tagit efter en match i Skällinge eller Rolfstorp. Han minns, att man badade i Deromesjön på hemvägen.
sidan 16 | ViSKA! 2004/4
är därför inte konstigt, att man har svårt att identifiera ansiktena på gamla fotbollskort. Det började gå bra i fotbollen. Gunnar minns, att man besegrade Träslöv, som var ett av de bättre landsbygdslagen på den tiden. Första året spelade man i röda tröjor. Snart byttes dessa till samma färger, som det var på Varbergs Bois´ dräkter, nämligen grön- och svartrandiga. För Varbergs Bois var nog Gais i Göteborg den stora förebilden. Gunnar Karlsson från Storåker spelade fotboll i 4 år men under en tidsperiod av 6 år. När Andra Världskriget utbröt, kallades 0 årgångar ut till beredskapstjänst. Det blev ingen reda med fotbollen under åren 940-4. 947 lade Gunnar Karlsson skorna på hyllan efter att ha blivit skadad i sista matchen. Då hade han spelat över 300 matcher för VGIS och Veddige B.K. I en liten anteckningsbok har han namnen på alla sina medspelare i A-laget, 85 stycken. Den äldste han spelat med, var ”Murare-Sven”. Gunnar har spelat på alla platser utom målvakt. För sitt spel har han belönats med pokaler både av VGIS och Veddige B.K.
landsserien Div.II (Nationell serie Div. V). Det fanns en Halmstad-, en Falkenberg-, en Varberg- och en Kungsbackaserie. I Varbergsserien återfinner man Veddige GIS tillsammans med Galtabäcks B K, Grimetons GIF, Åsklosters I F, IFK Träslövsläge, Långås I F, Morups I F, Träslövs F F, Tvååkers I F och Väröbacka GIF. Hallandsserien Div. II 934-35 vanns av IFK Varberg med Morup på andra plats. Serien innehöll 0 lag. Veddige GIS hamnade på plats nr. 9. Det lag, som kom sist, var Långås IF. Detta lag flyttades inte ner, då det detta år inte fanns lägre serier i Varbergsregionen. Seriesegrare i Hallandsserien Div. II 93536 blev Träslöfsläges IF med Träslöfs FF på andra plats. Veddige GIS kom återigen på plats nr. 9, nu med Grimetons GIF på sista plats. Detta lag flyttades nu ner till en Hallandsserie Div. III. Redan 935-36 fanns det i Kungsbackaområdet en Hallandsserien Div. III. Där spelade Fjärås I F. Tiderna har verkligen förändrats. Fjärås spelade mot lag som Gällinge B K, I F Framåt i Idala och Stråvalla B K. FAKTA OM VEDDIGE GYMNASTIK & Hallandsserien Div. II 936-37 vanns av IDROTTSSÄLLSKAP. IFK Varberg, som tydligen kommit tillbaka När jag skrivit denna artikel färdig, fick från en högre serie. Träslöfs FF var tvåa. jag ett telefonVeddige GIS samtal. Gunnar hamnade som Karlsson, Storvanligt på plats åker hade funnit nr. 9, denna En Bua-spelare gick fram och pekade två Hallands gång två poäng på Gustav och sa: ”Om han i stecketröja Fotb ol l s förföre nedstigska va mä, ställer inte jag opp” bunds kalendrar ningskandidafrån 935-36 och ten Väröbacka 936-37. På den GIF. tiden startades I Halserierna på hösten och avslutades på våren. lands Fotbollsförbunds kalender fanns också I dessa publikationer bekräftas det, att ett stort antal annonser. En av de större var föreningen stiftades 93. Veddige idrottsplats reklam för Källaren Munken i Varberg. Det har en plan med måtten 93x53 m. Ordförande var inte så konstigt, då fotbollsspelarna ofta 936 var David Gustafsson. Sekreterare var efter söndagens match besökte detta ställe, Helmer Nilsson. Nästa år blev Helmer Nilsoftast inte för att konsumera mat. Det bruson ordförande med Valter Bengtsson på Hankade skojas om, att den obligatoriska maten dels-föreningen som sekreterare. Fotbollssekbars in och ut flera gånger. tionens ordförande hette Robert Carlsson och I kalendern kan man också se, att en 2: sekreteraren Carl Ottosson. 937 anges Robert dra klass domare hade ett dagtraktamente på Carlsson som lagledare. kr.0 och ett arvode på samma belopp vid resa A-laget spelar i grön-svarta tröjor med över 20 km. Dessutom fick han reseersättning vita byxor. B-laget spelar i röd tröja med i 3:e klass. svarta byxor. FESTER. Veddige var inte först på landsbygden. Redan 99 bildades Åsa I F och 920 TvååFotbollen var inte bara till för hälsans kers I F. Morups I F stiftades 927, Åsklosters skull. Man skapade social gemenskap för den I F och IFK Träslövsläge tillkom 928 medan växande arbetarklassen. Lantbrukarnas barn Frillesås F F stiftades 929. hade sin gemenskap genom JUF. Både denna förening och VGIS ordnade trivsamma fester SERIESYSTEMET 1935-36. i Veddige Bygdegård, som byggts 926. Det fans Div. I, där Halmstad B K spelade. Man hade en bred uppslutning på dessa Sedan fanns det 4 olika Div. II. I S Halmia fester. Där trivdes också människor, som inte spelade i Div. II södra. Västsvenska södra var så idrottsintresserade. På festerna hade torde vara lika med Div. III. Där spelade Varman god underhållning av medlemmarna. bergs Bois och Falkenbergs F F. Sedan följde ”Strandberg på Stationen” var duktig att Hallandsserien Div. I (Nationell serie Div. dikta visor om olika medlemmar. Han sjöng IV). Här fann man lag som I F Kamraterna, dem själv till pianoackompanjemang av Asta Varberg och Varbergs GIF. Sedan följer HalSandblom (Bengtsson). Asta har inte bevarat
texterna, men kommer i huvudet ihåg en del. ”Lines-Ivar” har väl alltid varit den störste supporten i Veddige. Om honom skrev Strandberg: När VGIS kickar, är ”LinesIvar” med. Han åker främst i bussen, alla fotbollsmatcher ser. Fast bussen väl gick fram, man inga matcher vann. Som maskot nästa år, vi måste
Olof Strandberg på Stationen, som skrev dikter för VGIS. Göte Bengtsson och Filibert Hvalgren välja ut en ann.
Strandberg var sträng godtemplare. Han bildade senare ungdomslogen Viskans Ros, där nästan hela gänget i grusgropen var medlemmar. När Åke Bengtsson, Hugo Molin och ”Sme´ns Gustav” åkte till hotellet i Varberg för att ta sig ett glas men ej blev serverade, skrev Strandberg: Åke, Hugo, Gustav Lille uti Varberg var på fest. De fick inte som de ville. Flickan sade: ”Mjölk är bäst”.
Handlare Bengtssons son Göte deltog inte så aktivt i idrottsutövandet. Han var dock medlem i VGIS och deltog på annat sätt. Strandberg skrev att Göte var klubbens presschef. Däremot spelade Götes bröder Åke, Tore och Axel alla fotboll i Veddige. Den snabbe och tekniske Tore var den, som var stjärnan hos familjen Bengtsson. VGIS dog 939. Den största anledningen var, att Andra Världskriget bröt ut i september detta år. Fotbollspelare och andra över 20 år åkte ut på beredskap i flera år. De drivande i klubben hade blivit äldre, bildat familj och fått andra intressen. Det var kanske inte heller så bra, att ha hämtat halva laget från Mark. Det hämmade nog återväxten. VEDDIGE BROTTARKLUBB. Parallellt med VGIS fanns också Veddige Brottarklubb. Bröderna Helge, Torsten och Karl-Axel Liedberg var de tongivande i denna klubb. Tore Molin var nog både brottare och ledare. Tyvärr får vi berätta mer om brottarklubben vid ett annat tillfälle. Denna klubb insomnade nog ungefär samtidigt med VGIS. Mer får vi inte plats med denna gång. I nästa nummer skall jag försöka berätta lite mer om gängets idrottsutövande på 940talet.
ViSKA! 2004/4 | sidan 17
E T T H ÄRLIGT ÅR… Text & bild (1): Michael Enberg
Ett härligt år fö
sidan 18 | ViSKA! 2004/4
för Veddige BK Med dessa rader sätter vi punkt för ett framgångsrikt år för Veddige Bollklubb Det är naturligtvis så att inte bara segrar skall räknas, men jag tror att de flesta ursäktar om vi lyfter fram våra ”vinnare” lite extra ett år som detta. Att vi får skriva vinnare och inte seriesegrare hänger ju samman med att vårt herrlag ansåg det lite förmätet att gå rakt igenom div.6. Man ville gärna slå några lag från högre division på sin väg till femman. Att det i sin tur innebar ökad risk för hjärtbesvär hos supportrarna var inget man brydde sig om. Jag har aldrig varit med om att så tydligt få uppleva idrottens förbannelse som i matchen mot Norvalla, där vi lämnade arenan med ett mål för lite för att bli klara. Tomheten och frustrationen hos alla var slående. Men sen är ju idrotten sådan att den kompenserar sig själv. Glädjen var desto större
efter sista kvalmatchen, när det stod klart att vi nästa säsong spelar i femman. Vi ser redan fram emot många spännande matcher på idrottsplatsen, med derbyn mot Derome och Väröbacka som extra höjdpunkter. Även på damsidan tar vi ett kliv uppåt i seriesystemet. Vårt div.4 lag spelar nästa säsong i 3:an. Mycket starkt gjort av ett lag, som jag kan uppleva, fått jobba lite grann i skymundan. Man har försvunnit i uppmärksamhetskonkurrensen mot herrarna och damernas div 2 lag. Därför är bedriften desto större, så sträck på er spelare och ledare, ni har gjort en fantastisk säsong. Damernas div 2 lag vann förvisso inte sin serie, men att som nykomlingar ge de etablerade lagen det motstånd man gjorde är mycket starkt. När den första respekten släppt visade man framfötterna ordentligt, och var ju faktiskt med i kampen ända in i det sista.
Nästa säsong kommer vi att ha ytterligare ett damlag, som då kommer att spela i div.5. Det verkar nästan som att Derome/Veddigeområdet är ett litet eldorado för damfotboll. Kan det bero på duktiga och ambitiösa tjejer och ledare? Jag tror det. Sammanfattningsvis är det en mycket nöjd och stolt ordförande som ber att få tacka alla inblandade för en givande säsong. Jag hoppas uppehållet går fort, för vi har mycket spännande på gång. Bland annat har det bildats en supporterklubb till Veddige Bollklubb, den kan ni läsa om på annan plats. Inspirerande!! Från oss alla i VBK till er alla : Tack för i år, god jul, gott nytt år och välkomna tillbaka 2005. Michael Enberg
SUPPORTERKLUBB Supporterklubb bildas för Veddige BK Allt fler barn och ungdomar börjar med fotboll på organiserad nivå. Det gäller både pojkar och flickor. En bra utveckling eftersom lagidrott är en bra fostran. Veddige BK:s verksamhet växer och därmed kostnaderna. Mer pengar behövs till klubben. En tidigare inkomstkälla ”Bingolotto” sviktar och kommer troligen att upphöra. Supporterklubben bildas för att hjälpa till med ekonomin och kommer att starta sin verksamhet januari 2005. Vi har under hösten ställt frågan till en del Veddigebor om de kunde tänkas stötta VBK ekonomiskt som medlem i en supporterklubb. Svaren har varit positiva. Supporterklubben kommer att arbeta helt ideellt och de medlemsavgifter som erlägges kommer att till 00% tillfalla Veddige Bollklubb. Ledare och ungdomstränare lägger många timmar på VBK:s verksamhet,ställer upp med bilar för transporter, allt utan ersättning. Supporterklubbens uppgift blir att stödja med pengar till spelarlicenser, försäkring, bollar, matchställ, planhyror och domararvoden. Veddige BK är nog enda klubb som ej har haft supporterklubb i Varbergs kommun. Troligen är man största klubb vad gäller antal spelare och lag. För närvarande ca 300 spelare och 20 lag. Jonny Carlsson Vabränna
ViSKA! 2004/4 | sidan 19
EN N Y K Y RKO G ÅRD Text: Anders Ström, Bild: Karin Linde
En ny kyrkogård – med plats för de levande
En ”Gud” vän till mig sa en gång: ”Se, jag gör allting nytt”. Det trasiga lagas, det smutsiga blir rent och det meningslösa ges mening. Jag har alltid fascinerats av att en så fin landyta som åkern bredvid Veddige Kyrka egentligen inte har använts till något. Inte vad jag kan minnas i alla fall. Nog för att bygginitiativ har tagits de senaste fem, tio åren men jag tror inte att 5 refuger hade gjorts sig bra som granne till vår fina kyrka. Det är därför roligt att se att den meningslösa marken har bearbetats till något nyttofullt. Den 7 november invigdes nämligen den nya kyrkogården. Ett par hundra personer hade slutit upp och lyssnade till kyrkokören, trympeter, psalmer, bibelord och Kontraktsprost Björn Bäckersten som förrättade invigningen. Passande nog deklarerade han den nya kyrkogården, som är vacker likt den finaste park, som ”en viloplats för de döda och en andaktsplats för de levande. Kyrkans personal har inbjudit skolklasser till studiebesök. Om du själv är nyfiken och vill gå dit så är jag säker på att man i kyrkan gärna berättar mer. Detta är en plats dit du kan gå och finna stillhet och ro. Eller som min vän uttryckte sig: – Dess portar skola aldrig stängas om dagen. Natt skall icke finnas där. Och vad härligt och dyrbart folken hava skall man föra ditin. Anders Ström
sidan 20 | ViSKA! 2004/4
V ISK A ! FR ÅG A
ViSKA! FRÅGA Och nu var det dags för Luciakröning i Veddige. Veddiges Lucia blev Louise Bartholdsson och kröntes av kyrkoherden Hans Ivarsson – i kyrkan. Luciakröningen ägde dock rum lite var stans i senare år, allt ifrån lastbilsflack till butikstrappa. Vår fråga föll därför naturligt: – Vad tyckte du om Luciakröningen i kyrkan?
Margret Börjesson: –Trevligt!
”Dole” Nilsson: –Jätte bra.
Elin Andersson: –Det var fint.
Eva Andersson: –Jätte bra! Högtidigt.
Pernilla Broden: –Det är OK! Stämningsfullt.
Jonas Törnberg: –Det var bra
Solveig Engberg: –Jätte bra! Fin stämning.
Anneli Wennman: –Det var jättebra, mysig och härlig stämning
Louise Bartholdsson, Veddiges Lucia 2004 – foto: Karin Linde
ViSKA! 2004/4 | sidan 21
Kära läsare Mången brev har snöat in i Viska! tidningens brevlåda denna tidiga vinter. Med undantag från några beundrarbrev så är de flesta brev som innehåller frågor kring julen. Jag är fullt införstådd med att ni är fullt uppe i alla helgens bestyr så som att köpa klappar och mata bockar, rimma och trimma julskägg, gömma alla påskägg, krydda nubben och pynta krubban, lägga fisken på lut och ladda snökanonen med krut. Jag tänkte därför att jag kunde underlätta för er. Ni behöver inte själva söka svar på alla julens mysterier. I egenskap av Julolog kommer här en redogörelse av ett axplock av de frågor som Viska! läsarna har skickat in!
Var tar snön vägen efter jul? Roligt att ni undrar. Det fostrande samhället har lärt oss att snö kommer från vinterns klimat och att dess bidrag till julstämningen är ett av naturens underverk. De flesta av oss vet dock bättre. Snö är i själva verket är ett kommersiellt fenomen iscensatt av företag och den fria marknadens aktörer. Tillkomst och undanstädning av snö ombesörjs av ett speciellt utskott. Dess verksamhet finansieras av moms.
Jag har köpt min julgran i Polen. Den är jättepraktisk, ihopfällbar likt ett paraply, och lyser när man ställer den i närheten av microvågsugnen. Varför skrattar mina vänn er åt mig? Av samma anledning som dina barn blir mobbade i skolan. Att vara annorlunda är aldrig fel, men det har sitt pris. Eller som Mika el Wiehe så bra uttryckte det. ”Okunskapen värje r sig mot det den inte vet. Självföraktet hävdar sej med hjälp av knogjärn och batong”. Tänk på det nästa gång du köper juleträd ifrån forna kommunistreg imer!
sidan 22 | ViSKA! 2004/4
Hej julologen! Min jag göra?
a julkulor kliar. Va
d kan
tion. Testa att ing är kemisk reak En tänkbar förklar nan leveranan en n frå -sprayburk använda snö-på alsongerna ek yll å vara fallet att verket var tör. Det kan ocks lva sjä i en jul or förra göra rent t du fick av svärm at r fö e din fru använd det Svinto som n. pepparkaksplåte
”köpa tidningen”. Min man har tröttnat på att ? Kan vi ringa in Haschtomten
rekommendera. Det var Det är inget jag jag skulle de spårade ur i Veddige ran julfi ot längesedan någ n skall en familj längs lige eller Derome, men tyd s Haschtomten och han med Ätran ha anlitat erade ia-n Luc harten ppo isra tjänster. Enligt pol de ända till trettondagen.
Det var allt från Julologen för denna gången! Hoppas att ni får en trevlig Jul bästa ViSKA! läsare. Själv slipper jag spela tomte i jul. Jag ska spela julbock.
Sällskapsresor med turistbussar! Video toalett och luftkonditionering!
tel: 0340-300 08, mobil: 0706-99 26 56, fax: 0340-388 31
SPAR VEDDIGE tel: 0340-307 44 charken: 308 50
VI SLÄCKER TVÅOR
Julskinka
Scan, Piggham …………
Ägg
39 90 19 90
/kg
30-p Hallandsägg 1525g …
/st
priserna gäller t o m 26/12
VISSTE DU ATT Williams är din självklara bilreparatör? Förutom service på alla modeller, vi är ackrediterade för att göra efterkontroller (släcker tvåor), vår verkstad är kontrollerad bilverkstad (gröna punkten), vi gör bromstest, stötdämpartest och reparerar klimatanläggning… Med andra ord vi gör din bil problemfri! Vi säljer original märkesdelar från Bildelsspecialisten. Beställ vinterservice nu! Ring: Sven-Arne Andersson (63 99 58), ange bilens registreringsnummer och du får kostnadsförslag direkt! Välkommen till WILLIAMS!
ÖPPET I JUL Julafton ……………………… Juldagen …………………… Annandag Jul …………………
10-13 stängt
11-18
God Jul önskar vi på Spar!
Specialtransporter tel. 0340-306 10 fax. 0340-304 84
www.veddige-akeri.se
Matglada affärer • www.spar.se
ViSKA! 2004/4 | sidan 23
POSTENS GRUPPFÖRSÄNDELSE
Ett bra lån är början till ett bra köp. Kom in till oss på kontoret i Veddige eller ring, 0340 - 66 60 40, så berättar vi mer om nya Varbergslånet. www.varbergs-sparbank.se
49
90
MED KUPONG
Öppettider i helgerna: Julafton …………………… stängt Juldagen ………………… stängt Annandag Jul …………… 11-18 Nyårsafton ……………… 9-14 Nyårsdagen ……………… stängt
God Jul och Gott Nytt År!